Search

Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka matematiklärares inställningar till användningen av digitala läromedel och läroböcker i matematikundervisningen på högstadiet. Forskningsfrågorna har inriktat studien till vilken syn matematiklärare har på digitala läromedel och läroböcker avseende elevernas möjligheter att utveckla olika matematiska förmågor, betydelse för planering av undervisningen, fördelar och nackdelar för läroböcker och digitala läromedel som används samt matematiklärares urvalskriterier vid val av läromedel. Metoder som har använts för undersökningen är enkäter och intervjuer (se bilaga 2, 3) vars respondenter är matematiklärare från olika kommuner i Sverige. De 11matematiklärare som medverkat i studien arbetar på grundskolan i årskurs 4-9. Resultatet visar på vilka olika sätt matematiklärare använder sig av digitala läromedel och läroböcker i sin matematikundervisning. Både fördelar och nackdelar med användandet av dessa lyfts fram där matematiklärare uttrycker att den traditionella läroboken kan kombineras med digitala läromedel för att skapa en variation i undervisningen samt att de kan individuellt anpassa efter varje elevs förutsättningar. Resultatet visar att läromedel har en betydelse när det gäller matematiklärares planering. De teoretiska ramverken som använts för analysen är instrumentell kompetens, sociokulturellt perspektiv samt sociomatematiska normer.

Syftet med denna studie har varit att göra en kvalitativ innehållsanalys av tre läroböcker och diskutera vad och på vilka sätt dessa tre läroböcker för årskurs 1–3 lyfter vad det gäller högtider och berättelser inom kristendom, islam och judendom. De tre läroböcker som jämförts är Puls religion (2003), Puls SO-boken (2011) och Boken om SO 1–3 (2013). Studien har genomförts genom att först sammanställa hur högtider och berättelser lyfts fram inom alla tre religioner i respektive lärobok och därefter analyserat och diskuterat likheter och skillnader mellan dem. För att tillämpa mina två frågeställningar har jag med hjälp av begreppet funktionellt perspektiv analyserat läroböckerna och även använt mig utav de två framställningstyperna, konstaterande och förklarande. Tidigare forskning har visat att läroboken har en central position i undervisningen, bidrar till gemensamhetsskapande och har ett avgörande inflytande på skolan och elevernas synvinkel till den religion inom den som läroboken presenterar. Resultaten har visat att högtider och berättelser inom kristendomen lyfts fram och förmedlas mest i två utav böckerna. I de två läroböckerna framställs islam och judendom väldigt kortfattat och inte djupgående i jämförelse med kristendomen som skildras som normen. I den tredje och nyare boken är innehållet jämnt fördelat mellan de tre religionerna.

The aim of this study was to investigate how the African continent, its people and its history were portrayed in a selection of Swedish history textbooks for upper secondary school that were published in the period 2000-2010. In addition, the aim was also to investigate how the portrayal of Africa might have changed over time compared to the portrayal of Africa in textbooks before 2000. In order to answer the second part of the aim of this study, comparisons were made between the findings of this study and the findings of a selection of previous studies on the portrayal of Africa in Swedish textbooks that were published before 2000. The main method used in this study was qualitative content analysis. Postcolonial theory was used as the theoretical framework for this study. The study found that most of the selected Swedish history textbooks had an explicit focus on European history, and that African history was discussed in the selected textbooks mostly in contexts where African history affects European history – or vice versa. There were several exceptions, though, which were mostly found in the description of prehistory humans and antiquity. Also, one textbook stood out in particular in this regard by including a section on medieval African societies. Overall, this is in line with what previous studies have said about the portrayal of Africa in Swedish textbooks. The study also found that when the textbooks discussed present day Africa, or Africa´s future, the textbooks´ portrayals of Africa resulted in an image of the continent as particularly affected by poverty, famine, political breakdown, civil war and ethnic conflict. This somewhat pessimistic portrayal is often balanced in the textbooks by contrasting the negative trends with positive ones, such as reduced child mortality rates, increased reading- and writing skills and improved health.

I dagens skola krävs det att elever besitter en kompetens för läsning och skrivning för att inhämta ny kunskap. Denna kompetens kan benämnas textrörlighet: sätt att inta olika texter, antingen genom att plocka det väsentliga eller att fokusera på det som finns mellan raderna av texterna. Oftast möter eleverna dessa texter och kunskaper genom läroböcker. I denna studie undersöks vilken slags textrörlighet som krävs för utförandet av uppgifter för elever i åk 3 och 4, för att se vilka skillnader som finns mellan dessa årskurser i början och i slutet av läromedlen. För att utföra studien görsen kvantitativ analys med inslag av kvalitativa analysmoment, där fyra läroböcker undersöks med utgångspunkt från tre frågor för att identifiera vilken typ av textrörlighet som krävs för att utföra det som uppgifterna innehåller. De tre textrörlighetstyper studien valt att fokusera på är textbaserad, utåtriktad och interaktiv textrörlighet. Resultatet visar att den utåtriktade textrörligheten är den dominerande totalt sett i materialet, dvs. den typ av textrörlighet som innebär att eleverna samtalar, reflekterar eller redovisar sina tankar i relation till verkligheten eller andra texter. Den textrörlighet elever behöver använda allra minst av är den interaktiva, dvs. den typ av textrörlighet där eleven ska ta reda på författarens budskap eller mottagare samt förhålla sig till specifika modeller eller strategier som uppgiften innehåller. De skillnader som observerades och noterades var att i alla läroböcker behövde eleverna använda mer av den utåtriktade textrörlighetstypen i början av läsåret, men användningen minskade oftast mot slutet i jämförelse med textbaserad och interaktiv textrörlighet som oftast ökade mot slutet av läroboken. Slutsatsen som kan dras av studien är att eleverna får möta alla tre typerna av textrörlighet, men i olika utsträckning beroende på om eleverna befinner sig i början eller i slutet av läsåret.

Denna studie har syftet att få kunskap om hur stor andel av uppgifterna som kan klassas som matematiska problem i två matematikböcker för årskurs fem. Tidigare forskning visar att det finns få matematiska problem i de matematiska läroböckerna i både grundskola och gymnasium. Resultaten grundar sig i analysfrågor som skapades utifrån vår tolkning av tidigare forskning av Brehmer, Ryve och Steenbrugge (2016) där de lyfter sina tankar och resonemang gällande matematiskt problem utifrån Lithners (2006) kreativa och imitativa resonemang. Genom en kvantitativ ansats av två läroböcker kom vi fram till att den ena boken totalt hade 474 uppgifter och 10 matematiska problem, medan den andra boken hade 759 uppgifter och 7 matematiska problem. Resultaten utifrån analysen visar att andelen matematiska problem är låg jämfört med antal uppgifter, vilket diskuteras utifrån hur viktig problemlösningsförmågan anses vara för elever att utveckla.

Följande studie ämnar synliggöra hur kategoriseringarna klass, kön och ålder framställs i läroböcker för svenskämnet i grundskolans årskurs 1–3. Studien är en kvalitativ innehållsanalys av läroboksserien ABC-klubben(Wänblad, 2017), där sex av seriens nio läroböcker analyseras. Av dessa sex läroböcker utgör tre den lättaste nivån respektive tre den svåraste nivån i varje årskurs 1–3. Den kvalitativa innehållsanalysen synliggör hur företeelser kopplat till klass, kön och ålder framställs i läroböckernas text och bild, med fokus på diskriminering och stereotypisering. Analysen genomsyras av en normkritisk blick. Genom tillämpning av ett intersektionellt perspektiv besvaras studiens två frågeställningar: Hur framställs samt förhåller sig kategoriseringarna klass, kön och ålder till varandra i ABC-klubbens läseböckers text och bild? Hur skiljer sig framställningen av klass, kön och ålder åt mellan ABC-klubbens läseböcker utifrån nivå och årskurs? För att synliggöra, problematisera samt diskutera hur klass, kön och ålder framställs och förhåller sig till varandra i läroboksinnehållet, samt hur detta potentiellt påverkar elevers positionering samt identifiering med detsamma, tillämpas begreppen symboliskt, ekonomiskt ochsocialt kapital, biologiskt könoch socialt kön samtålderism, kronologisk och social ålder (Andersson, 2008; Bourdieu, 1995; Eilard, 2009; Hirdman, 1988; Lykke, 2003; Närvänen & Häll, 2014). Studiens resultat påvisar att framställningen av klass, kön och ålder såväl befäster som utmanar normer, vilket potentiellt får betydelse för elevers identitetsskapande samt upplevelser av diskriminering. Klassmässiga aspekter påvisas dels genom ekonomiskt välstånd och dels genom ekonomiska problem. I relation till kön framställs män och kvinnors beteende och vardag likartat, men där skillnad påvisas i hur karaktärernas utseende illustreras och kommenteras. Såväl vuxna som barn uppvisar åldersadekvata och åldersavvikande beteenden, genom att bete sig som yngre

Ansvaret för val av läromedel som ska användas i Religionskunskap är fördelat till varje enskild skola. Som en följd av detta används olika läromedel i det svenska skolsystemet i vilket olika definitioner av religion presenteras. Följaktligen har studien undersökt hur läromedel i Religionskunskap framställer och diskuterar definitioner av religion. Studien har även undersökt hur man kan använda olika definitioner av religion i undervisningen och hur studiens resultat påverkar den ämnesdidaktiska diskussionen. Studien granskar åtta läromedel. Studien analyserar resultatet utifrån Skolinspektionens kritik gällande läromedels framställning av olika definitioner av religion. Resultatet visar tendentiösa inslag, ett fokus på kunskap och reflektion samt tillkortakommanden mot styrdokumenten. Av tidigare nämnda skäl blir lärare ansvarig att komplettera och belysa problematiken för elever vilket diskuteras genom möjliga ämnesdidaktiska undervisningsstrategier och teorier.Sökord

Genom en tematisk innehållsanalys granskades framställningen av medeltiden i fem historieläroböcker. Studien syftade till att undersöka skillnader och likheter i teman böckerna emellan, samt till att utröna om och på vilket sätt ett historiskt och praktiskt perspektiv på det förflutna framträder i läroböckernas innehåll. De teman som skapades var: barn på medeltiden, levnadsvillkor, regenter och krig, bildandet av städer och rike, kyrkan och kloster, tidslinje, och sjukdomar och väsen. Förvånansvärt var att en fascination för medeltidens riddare tycktes väga tungt i böckernas innehåll trots att större delen av befolkningen var bönder. Resultatet visade att läroböckerna i stort öppnar för ett historiskt tänkande i form av det historiska perspektivet snarare än ett praktiskt perspektiv.

Läroböcker är ett hjälpmedel som underlättar lärarens arbete men kan ha negativ effekt på elevers lärande om de tar mycket plats i undervisningen och inte uppfyller elevers förutsättningar. Av den orsaken är det av vikt att läroböcker kritiskt granskas och analyseras utifrån åtskilliga analytiska ingångar. Granskning och analys av läroböcker kan emellertid kräva mycket av en lärares värdefulla tid. Följaktligen kan färdiga textanalyser i stil med den som genomförs i denna studie vara till hjälp. Syftet med denna studie var att ur ett flerspråksperspektiv undersöka och analysera problemlösningstal i fyra av de mest populära matematikläroböckerna för årskurs 5, med fokus på textmängd och sammansättningar samt samspelet av olika modaliteter. Detta skedde på två sätt; dels genom en kvantitativ analys där textmängd och antal sammansättningar i respektive problemlösningstal beräknades, och dels genom en kvalitativ analys där illustrationer och signaler på svensk kontext undersöktes. De läroböcker som analyserades var Mera Favorit matematik, Matte Direkt Borgen, Matematikboken beta och Koll på matematik. De frågor studien ämnade besvara gällde dels hur krävande problemlösningstal är angående text, hur olika modaliteter såsom text och illustrationer samspelar med varandra och dels om och i så fall vilka signaler på svensk kontext det finns i problemlösningstal. Studiens resultat visade att när en innehållslig analys av läroböcker genomförs bör flera faktorer undersökas samtidigt. Denna slutsats drogs när analysen av de två kvantitativa undersökningarna gav motsatt resultat till varandra. Analysen gällande textmängd visade att problemlösningstalen i Mera Favorit matematik passar bättre i de flerspråkiga matematikklassrummen medan analysen gällande andel sammansättningar visade på motsägande resultat för samma lärobok. Ytterligare påvisades att alla läroböcker som undersöktes i hög utsträckning hade en direkt närhet mellan verbaltext och tillhörande illustrationer. Vid en nä

I denna undersökning har framställningen av ”vi” och ”de andra” i två utvalda läroböcker i samhällskunskap undersökts genom kvalitativ innehållsanalys. En jämförelse mellan två läroböcker har gjorts. Läroboken Se samhället har anpassat språk och är riktad mot introduktionsprogrammet och läroboken Reflex 123 är inte språkligt anpassad och riktad mot övriga gymnasieprogram. I resultatet framkommer det att ”vi” och ”de andra” framställs i likhet med den tidigare forskning som tas upp i undersökningen. ”Vi:et” i båda läroböckerna framställs som bland annat demokratiskt med god moral, svenskt och bidragande. ”De andra” framställs i båda läroböckerna som odemokratiska, stereotypa och omoraliska. De främsta skillnaderna som denna undersökning har identifierat är hur framställningen är påverkad av hur läroböckerna är skrivna. Den språkligt anpassade boken tenderar att ha en mer tillrättavisande ton och den icke språkligt anpassade boken tenderar att ha en mer diskuterande ton. Resultatet har analyserats med hjälp av den postkolonial teorin och läromedelsteorin. Med hänvisning till dessa teorier är undersökningens slutsats att framställningen av ”vi” och ”de andra” reproduceras i utvalda läroböcker vilket i sin tur skulle kunna bidra till att läsaren påverkas av denna framställning.

I denna uppsats analyseras de delar som berör forntiden och vikingatiden, i fyra utvalda läromedel för historia i årskurs 4–6. Analysen syftar till att undersöka om och hur dessa läromedel svarar på kursplanens uttryckliga krav på att undervisningen skall bidra till att eleverna utvecklar en förståelse för hur historia kan användas utifrån olika syfte och mottagare. Syftet och frågeställningarna grundas i kursplanens centrala innehåll och kunskapskraven för historieämnet, och frågeställningarna motiveras av skolinspektionens kvalitetsgranskning av historieundervisningen 2015 som visat på en mängd brister i grundskolans undervisning gällande historiebruk. Tidigare forskning visar på att läroböcker innehar en central roll i historieundervisningen och att läroböcker dagligen används för att planera eller genomföra undervisningen vilket tillsammans med skolinspektionens granskning av undervisningen motiverar en analys gällande i vilken utsträckning läromedel från fyra ledande läromedelsförlag belyser och redogör för begreppet historiebruk. Genom en komparativ analys av de fyra läromedlen framgår det att ett av fyra läromedel redogör för och diskuterar historiebruk., Godkänt datum 2020-06-09

The aim of this essay is to analyze the portrayal of the Romani people in 23 history textbooks marketed towards the Swedish lower secondary school between the years 1964–2014, but also which uses of history emerge from within these descriptions. During this period, the curriculum has passed through five different stages with varying approaches towards ethnic minorities. The method used to compare different textbooks, passages and time-periods was a qualitative and comparative content analysis based on a model by Professor Lennart Hellspong. This was supported by a theoretical framework focused around the typologies of uses of history by Professor Klas-Göran Karlsson. The findings show that Romani people are portrayed in similar themes or contexts over different curriculum-stages and many of the written passages focuses on the victimization and mistreatment of Romani by either Swedish or international actors. A comprehensive account of an objective and cultural history is only found in a few of the most current textbooks. The Romani and their history are often overlooked in favor of the majority society’s historical narrative if not a specific duty is charged towards their inclusion in the schools control documents. In the year 2000 the Framework Convention for the Protection of National Minorities was ratified by the Swedish government and the subsequent revision of the curriculum made this inclusion a permanent fixture. However, some textbooks keep minority history brief and unsatisfying. The uses of history regarding Romani people vary over time and appear to be subject to the overarching sociopolitical landscape. An excluding and existential nationalistic narrative is identified to be common during the 1960’s but transforms towards a more including variety over time. Non-use and political-pedagogical use are both partial in varying degrees during all the curriculum-periods coupled with a perceived scientific presentation of historical facts, but not scientific us

Syftet med den här studien är att undersöka och kritiskt granska de illustrativa representa­tionerna i Favorit Matematik 2A och Eldorado 2A, inom momentet multi­plikation. Genom begrepp från variationsteorin analyseras illustrationer och hur dessa samspelar för att synliggöra vanliga svårigheter inom multiplikation. Med utgångs­punkt i variationsteorin har illustrationerna analyserats utifrån de fyra variations­mönstrena; kontrast, separation, generalisering och fusion. Resultatet av studien visar att det förekommer flest informativa illustrationer i de två analyserade läroböckerna. Det framkommer också att de vanligaste variationsmönstren i informativa och mixade illustrationer är separation och generalisering. Utifrån studiens analys och diskussion framkommer det att båda läroböckerna använder illustrationer som främjar ett additivt tänkande, men endast en av läroböckerna använder sig av någon slags multiplikativ illustration som uppmanar till ett multiplikativt tänkande. Slutsatsen av studien är att läroböckerna använder sig av olika illustrationer, trots att de ska för­medla samma lärandeobjekt. Det bidrar till att olika variationsmönster kan uppstå och därigenom sker lärandet på olika sätt. Likaså kan en slutsats dras utifrån att inte alla illustrationer innehåller ett variationsmönster, illustrationen kan dock ändå bidra till lärande.

The aim of this essay is to examine three textbooks in ”samhällskunskap 1a1” for students in upper secondary education by looking at how they deal with source criticism and thereby see how the students are formed to become democratic citizens based on Robert Dahls (2002) criteria for democracy. The method used is a content analysis. The result reveals that the students learn basic knowledge about source criticism in relation to a wide variety of sources. To learn source criticism the students read texts and work with different kinds of assignments. The students’ influence varies. The main purpose with source criticism is to be able to handle sources’ lack of credibility. The textbooks are mostly addressed to individuals, someone who is unknown or everyone. There are differences between the textbooks, but they are not of great importance. The textbooks work with source criticism in a way that forms democratic citizens. In some of the textbooks’ questions, the students’ thoughts are requested. The textbooks also give students the opportunity to get sufficient and equal knowledge about source criticism so they can process information in the new media landscape. All students are included in the textbooks. The textbooks can develop their work with the formation of democratic citizens by giving the students more influence than they have now.

This study investigates how grammar is represented in four textbooks for Swedish 2 in upper secondary school. The research questions to be answered are “To what extent is grammar represented in the textbooks for Swedish 2” and “What conceptions of grammar are reflected in the textbooks for Swedish 2?”. Conceptions are operationalised with the ideas of grammar as product and process. The study has a mixed method approach, which means that the study uses both a quantitative and a qualitative method. The results show that the representation of grammar is varied in the four textbooks. Two of the texbooks include grammatical content in more than a third of the analyzed pages. Moreover, the results show that all of the textbooks reflect a high amount of grammar as product. Grammar as process is included to a high degree in three out of four textbooks as they continually incorporate grammar in other subjects.

The aim of this study is to examine exercises in English textbooks and how they vary in terms of what cognitive ability they are intended to train. By using Bloom’s revised taxonomy as a framework, we evaluate how the exercises can be used to train the students’ cognitive abilities. In this study, I ask how many of each cognitive ability are being trained when using the chosen English textbooks. According to the results, most of the exercises in the analyzed books help to practice cognitive abilities of a relatively low complexity, such as remember and understand. More complex cognitive abilities such as apply and analyze are rare in comparison and the most complex cognitive abilities, evaluate and create, are nonexistent. This result is similar to other research where Bloom’s taxonomy has been used to classify textbook exercises. Other research has shown that the exercises mostly practice the lower cognitive abilities as well. While there are likely many reasons for this, one reason could be that the textbook authors don’t need to include exercises of higher cognitive complexity because there are no demands for it, according to the Swedish National Agency for Education’s regulatory documents. That includes both older and newer versions of those documents.

The purpose of the thesis is to examine how textbooks for the upper secondary school course history 1b depict the civil war in the former Yugoslavia. Five of the six books examined are aimed at the history 1b course, but all are adapted to the new curriculum GY11. The analysis of the material focuses on differences in factual content as well as what kind of use of history that has been utilized by the authors. The results shows that there are some substantial differences in terms of content regarding events and key players who were active in the war. The dates for when the conflicts started, the number of displaced people, the selected events as well as the key actors in the conflict vary significantly between the textbooks. Finally, a questionnaire survey shows that teachers around Sweden feel that they have insufficient time, which has resulted in a situation of priorities where the Yugoslav wars have almost no place in teaching.

Religion har inte blivit privatiserad över tiden som vissa i samhället kanske har trott utan har istället fått större utrymme utanför den privata sfären och blivit de-privatiserad. Den teoretiska förankringen är en innehållssanalys. De frågor som ska besvaras med undersökningen är hur islam och judendom framställs i svenska läromedel för högstadiet och gymnasiet. Källmaterialet som analyserats är läromedel i form av läroböcker. Två metoder har använts för att analysera materialet i form av narrativanalys och visuell semiotik. Rapportens avgränsningar är åtta läroböcker från olika årtal för en extra dimension i diskussionsdelen samt för att upprätthålla en kvalitativ analys. Den tidigare forskningen behandlar exempelvis om hur omskärelse är problematiskt, andra redogör istället för att det inte är problematiskt och en monografi lägger vikt vid hur islam framställs i läromedel. Resultatet av undersökningen blev att judendom i allmänhet framställs mer nyanserat där det förekom en kvinnlig rabbin i bild och mer varierade bilder på individer inom judendom. Omskärelse blev också mer avdramatiserad i högre grad för just judendom medan samma inte skedde i lika hög grad för islam. Bilderna på individer inom judendom var dock fokuserade på just män. För islam var bilderna väldigt problematiska på grund av upptäckten att många bilder/illustrationer var fokuserade på huvudsakligen män och i allmänhet fanns det en tendens att visa muslimer och islam som något ”östligt”. Läroböckerna faller i linje med den allmänna diskursen i andra läroböcker och därav innehåller läroböckerna onyanserad informmation och bilder av islam och judendom. Utrymmesmässigt fick omskärelse i allmänhet begränsat utrymme i form av en sida tillsammans med annat innehåll., Religion has not been privatized over time as some in society may have thought, but has instead been given more space outside the private sphere and been de-privatized. The theoretical foundation is a content analysis. The questions to be answered with the survey are how Islam and Judaism are presented in Swedish teaching material for secondary school and upper secondary school. The source material analyzed is educational material in the form of textbooks. Two methods have been used to analyze the material in the form of narrative analysis and visual semiotics. The report's boundaries are eight textbooks from different years for an extra dimension in the discussion section and for maintaining a qualitative analysis. The previous research, for example, deals with how circumcision is problematic, others have instead reported that circumcision is not problematic and a monography deals with how Islam is presented in educational material. The result of the study was that Judaism is generally presented more nuanced where there was, in a particular instance, a female rabbi featured in the picture and more varied pictures of individuals within Judaism. Circumcision also became more de-dramatized in general with regards to Judaism, while the same did not happen to Islam to the same extent. However, the images of individuals within Judaism were focused on men. For Islam, the images were very problematic due to the findings that many images/illustrations were focused on mainly men and in general there was a tendency to portray Muslims and Islam as something "Eastern". The textbooks fall in line with the general discourse found in previous textbooks and therefore contain unnuanced information and images of Islam and judaism for the most part. In terms of space, circumcision was generally limited to one page along with other content for more or less every teaching material.

I denna studie undersöks tre gymnasieläroböcker i fysik ur ett genusperspektiv. Syftet är attgranska hur mycket utrymme kvinnorna får i förhållande till männen och på vilket sätt manväljer att presentera rollfördelningen mellan dessa. I studien undersöks också vilkaidentitetsskapande faktorer som finns med (eller som fattas) som kan ha en inverkan påflickors intresse för fysiken. Inom flera naturvetenskapliga områden har det på senare tiduppnåtts högre jämställdhet och en allt jämnare balans mellan könen, både i skola och iyrkeslivet. Statistik visar dock att flickorna fortsätter att ta avstånd från fysiken. Tidigaregenusforskning inom naturvetenskap visar att fysiken ofta förmedlas som ett manligt arbetemed fysikläromedel som generellt saknar genusmedvetenhet och där en manlig normdominerar och genomsyrar ämnet. Detta kan leda till att flickorna alieneras och skräms bortfrån fysiken. Studierna visar också att flickornas perspektiv och intresseområden inomnaturvetenskapen skiljer sig från pojkarnas och det sociokulturella perspektivet har fått enallt större betydelse. I denna studie användes läroboksanalys för att analysera 3 läroböckermed genusperspektivet i fokalpunkten. Studien utfördes med en kvantitativ text- ochbildanalys och kompletterades med en kvalitativ analys av innehållet. Genom att mätakvantitativt det synliga och representativa erhålls mätbara data för analysen och med denkvalitativa analysen erhålls antydningar och signaler om vad som fattas, vad som inte synsmen borde ha varit med. I alla tre innehållstyper som avser bilder, texter och övningargranskades kvinnors representation och rollfördelning, förekomsten av kvinnliga forskareoch andra kända personligheter (icke forskare) och om genusmedvetenheten finns med föratt förklara den historiska obalansen mellan könen i fysikområdet. Utifrån givnaidentitetsskapande faktorer granskades böckerna med syftet att undersöka hur mycketinkluderande nutida läroböcker är ur ett genusperspektiv och om innehållet i, In this study, three high school textbooks in physics are examined from a gender perspective.The purpose is to examine how much space women get in relation to men and the roledistribution between them. The study also examines what identity formation factors arepresent (or are missing) that may have an impact on girls' interest in physics. In several areasof science, higher gender equality has in recent years been achieved both in school and inprofessional life. However, statistics show that girls continue to distance themselves fromphysics. Previous gender research in the natural sciences shows that physics often is conveyedas a male work with physics study materials that generally lacks gender awareness and wherea male norm dominates and permeates the subject. This can cause the girls to be alienatedand scared away from physics. Studies also show that girls 'perspectives and areas of interestin science differ from boys' and socio-cultural perspectives have become increasinglyimportant. In this study, textbook analysis was used to analyze three textbooks with thegender perspective in the focal point. The study was conducted with a quantitative text andimage analysis and was supplemented with a qualitative analysis of the content. Byquantitatively measuring the visible and representative, measurable data is obtained for theanalysis and with the qualitative analysis we get indications and signals about what is missing,what is not visible but should have been included. In all three content types relating to images,texts and exercises, women's representation and role distribution were examined, thepresence of female scientists and other well-known personalities (non-researchers), andwhether gender awareness is included to explain the historical imbalance between the sexesin the physics field. Based on given identity-forming factors, the books were examined withthe aim of studying how much inclusive contemporary textbooks are from a genderperspective and whether the cont

Denna studie består av en läromedelsgranskning där sambandet mellan bråk- och decimaltal är i fokus. Granskningen genomfördes med hjälp av en komparativ analys för att finna hur läromedlen hanterar samt behandlar området utifrån kända avgörande aspekter, även kallat svårigheter. Utifrån tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt skapades studiens kartläggningsmaterial, i form av fyra analysscheman, som ligger till grund för resultatet i studien. Resultatet besvarade studiens tre forskningsfrågor; Hur hanterar läromedel de avgörande aspekterna inom bråktal? Hur hanterar läromedel de avgörande aspekterna inom decimaltal? Hur behandlas sambandet mellan bråk- och decimaltal i läromedel och i vilken utsträckning möjliggör behandlingen för eleverna att urskilja de avgörande aspekterna? Resultatet visar på att de båda läromedlen hanterar och behandlar det valda området genom variation, men då på olika sätt, såsom antal representationer, uppgifter och strukturer, vilket både kan leda till positiva och negativa fördelar. Detta resulterar även i att en lärare måste vara uppmärksam på hur läromedlens innehåll är uppbyggda och hur det specifika innehållet anpassas till en elevgrupp.

Racism is a broad subject and can be discussed in many different contexts. Stemming from the view of the concept of racism presented by Jan Jämte, the aim of this research paper is to analyze how civics textbooks for children in grades 4-6 portray racism. The research will be performed through the use of a discourse analysis with a ‘what’s the problem represented to be’ strategy. This will be done in order to draw a conclusion on how these textbooks problematize the concept of racism, what is left seen as being unproblematic and what potential effect these factors may have on the pupils. The results show that the textbooks produce a one-sided depiction where individual racism is given a predominant representation and structural racism is nearly completely overlooked. The textbooks do not use the word racism explicitly but instead problematize the concept in sections, where human rights and freedom of speech are discussed. The literature problematizes racism through a juristic perspective were racism is associated with judgements. By problematizing the concept of racism in this way, the student may not fully comprehend what racism is, which in turn creates a risk that they will reproduce racism unwillingly.

One of the criteriums for the course Religionskunskap 1 in upper secondary school is that the religious education should highlight how world religions express themselves for individuals and groups in the present, in Sweden and abroad. This study aimed to examine how two teaching textbooks that are used in religious education achieve this criterium. The representation and portraying of Hinduism and Buddhism in the textbooks has been analyzed in relation to the previously mentioned criteria. The theoretic framework for the study has been Robert Jackson and his interpretive approach. The study shows that the two textbooks are not enough to fulfill the criteria. Therefor teachers need to look beyond the textbooks to fulfill this specific criterium and use diverse and different teaching tools.

Studien syftade till att undersöka hur samspelet mellan bild och text påverkar läsbarheten i biologikapitlen ur två grundböcker med inriktning på de naturorienterande ämnena för årskurserna 1-3. Det material studien har analyserat är Boken om NO (Persson, 2013) samt PULS NO-Boken (Anell et al., 2011) och de båda materialen är grundböcker ur ett läromedelspaket. Den första delen av analysen utgick från en multimodal textanalysmodell, där begreppet text behandlades utifrån det vidgade textbegreppet. Den andra delen av analysen utgick från en komparativ analysmetod, som användes för att jämföra likheter och skillnader mellan resultaten. Resultatet utifrån den multimodala textanalysmodellen delades upp i två delar, Övergripande struktur och iscensättning samt Samspelet mellan textens olika delar. Beträffande Övergripande struktur och iscensättning visar resultatet på vad det är för innehåll som berörs i de utvalda kapitlen. Resultatet i relation till Samspelet mellan textens olika delar visar på att det finns ett tydligt samspel, i de utvalda kapitlen i de båda grundböckerna, mellan text och bild. Vidare visade resultatet utifrån den komparativa analysen att det finns mer likheter än skillnader mellan de undersökta materialen.

Undersökningens syfte är att öka kunskapen om samband och samspel mellan skriven text och bilder utifrån multimodala resurser i svenska NO-böcker avsedda för årskurs 1-3. Utifrån syftet formuleras tre forskningsfrågor, “vilka relationer har skriven text och bild till varandra?”, “Vilka sambandsskapande resurser används för att skapa samband mellan skriven text och bild?” samt “Vilka relationer har bild- och textelement som sammanförs med hjälp av samabandsskapande resurser?”. Materialet som granskas är två olika NO-böcker avsedda för årskurs 1-3. En kvalitativ multimodal textanalys med kvantitativa inslag används som forskningsmetod. Analysen genomförs utifrån en sociosemiotisk utgångspunkt med hjälp av Hallidays tre metafunktioner som texter kan uppfylla vid kommunikation, Unsworths (2006) kategorier om relationer mellan bild och text, Björkvalls (2009) beskrivning av sambandsskapande och avgränsning, samt teori om koherens mellan text och bild. Resultatet visar att flera olika relationer mellan skriven text och bild förekommer i olika hög grad där vissa kan anses stärka lärandet, andra engagemanget och ytterligare någon försvåra lärandet. Fem olika sorters sambandsskapande och avgränsande resurser används i olika frekvenser för att vägleda läsaren genom texten. De flesta textelement och bilder som sammanförs av sambandsskapande resurser har också en samstämmig relation med varandra, vilket kan bidra till bättre koherens i texten. Dessa tyder på att läraren måste granska, komplettera och tydliggöra böckernas innehåll och inte bara anta att det är optimalt eller anpassat för alla elever.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares förhållningssätt, attityder och användningav läromedel i det multimodala klassrummet. Vi vill med vår undersökningar ta reda på vilkasätt tre olika läromedel används för att främja elevers kunskapsutveckling och förståelse i desamhällsorienterande ämnena i årskurs 4-6. Vi fokuserar på läroböcker, skönlitteratur ochdigitala läromedel.De teorier som tjänar som ett ramverk för vår undersökning är de multimodala perspektivensamt det sociokulturella perspektivet. Multimodal pedagogik är signifikant för det samtidaklassrummet och innebär en varierande undervisning som tar hjälp av olika läromedel ocharbetsmetoder.Vi har sammanställt tidigare forskning som behandlar kunskapsutveckling och arbetsmetoderi relation till tre olika läromedel; läroboken, skönlitteratur och digitala läromedel. Studientäcker också in lärares förhållningssätt till läromedel. Detta är av relevans då denmultimodala pedagogiken reflekteras i hur lärare väljer att förhålla sig till och använda sig avolika typer av läromedel för att främja elevers kunskapsinhämtning.Insamlingen av vårt empiriska material har skett med hjälp av kvalitativa metoder, i form avsemistrukturerade intervjuer. De fem intervjuade lärarna undervisar i de samhällsorienterandeämnena i årskurs 4-6. De arbetar alla på olika skolor i södra Skåne.Studiens resultat visar att lärarna generellt eftersträvar ett varierat arbetssätt och därmedanpassar läromedlet därefter. Detta indikerar att lärarna använder sig av multimodalaläromedel för att främja elevers kunskapsutveckling i linje med den förklaringsmodell sombåde det sociokulturella perspektivet och de multimodala perspektiven erbjuder., The purpose of this essay is to research teachers' attitudes and useof teaching materials in the multimodal classroom. With our research we want to find out which ways with three different teaching materials are used to promote students' knowledge development and understanding in the community-oriented subjects in grades 4-6. We focus on textbooks, fiction and digital learning materials.The theories that serve as a framework for our study are the multimodal perspectivesas well as the socio-cultural perspective. Multimodal pedagogy is significant for the contemporaryclassroom and involves a varied teaching which takes the help of different teaching materials andpractices.We have compiled previous research that deals with knowledge development and working methodsin relation to three different teaching materials; textbook, fiction and digital teaching materials. The study also covers teachers' approaches to these teaching materials. This is relevant with the multimodal pedagogy which is reflected in how teachers choose to relate to and usedifferent types of teaching materials to promote student knowledge acquisition.The collection of our empirical material has been done using qualitative methods, in the form of semi-structured interviews. The five interviewed teachers teach in the community-oriented subjects in grades 4-6. They all work at different schools in southern Skåne.The studies results show that teachers generally strive for a varied way of working and thusadapt the teaching material accordingly. This indicates that teachers are using multimodalslearning tools to promote student knowledge development in line with the explanatory model that both the socio-cultural perspective and the multimodal perspectives offer.

Denna uppsats utgår ifrån det faktum att det finns en korrelation mellan utbildningsgradoch valdeltagande. Det övergripande syftet är att ge ökad förståelse för hursamhällskunskapsundervisningen i gymnasiet kan tänkas påverka en sådan korrelationoch att belysa ett diskursteoretiskt perspektiv på läromedelsgranskning.Studien bygger på en diskursteoretisk grund och analyserar utifrån detta olikasubjektspositioner som framträder i läroböcker i samhällskunskap och på vilka sättdessa förhåller sig till den demokratiska processen och valdeltagande.Resultatet tyder på att medan läsaren på ett generellt plan tydligt uppmuntras tillvaldeltagande ur detta perspektiv, så blir de som identifierar sig med subjektspositionen 'arbetare' manade till ett mer politisk passivt tillstånd., This paper’s starting point is the fact that there is a correlation between education andvoter turnout. The overarching purpose of the paper is to contribute to a betterunderstanding of how civics-education in upper secondary school might affect such acorrelation, and to showcase a perspective on textbook-analysis based on discoursetheory.The study builds upon a base of discourse theory and performs, based on this, ananalysis of the subject-positions that are communicated through textbooks in civics andhow these relate to the democratic process and voter turnout.The results show that while the reader of these books on a general level is encouragedto vote, those who identify with the subject-position 'worker' are compelled to take a rather more passive political stance.

While the school subject geography is defined as a unified subject, academic geography is divided into two scientific disciplines; human geography and physical geography, which makes the relationship between the academic disciplines and the school subject geography somewhat complicated. Research shows that the textbook is often equal to the course. The textbook has a central role in the teacher's planning of the course and is thus crucial for the student's learning. The purpose of this study is to investigate and discuss how the school subject geography is presented in textbooks. I examine how the interdisciplinary, unified subject geography, which illustrates the connections and the mutual influence between societal development, natural environments and human activity, is exemplified, and what challenges teachers face depending on the design of the textbooks. In addition to a quantitative analysis, I make a more qualitative one in order to concretize and nuance the image that emerges. The study shows that the school subject geography is mainly presented according to the identified common and specialized areas of interest, concepts and theories for the respective discipline of human and physical geography. Overall, relatively few examples in the textbooks are identified, only about 35 percent of all analyzed pages, where human-nature interaction is clear and which portrays the coherent, unified subject of geography according to the curriculum.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för hur läromedel i svenska på gymnasienivå kan bidra till kontext för grammatikundervisningen. Utifrån denna kontext undersöks tre tröskelbegrepp inom grammatiken, d.v.s. områden som särskilt verkar vålla svårigheter, nämligen svårigheter i 1) att skilja mellan språklig form, funktion och betydelse, 2) att avgränsa fraser och satser och 3) att skilja mellan linjära och hierarkiska dimensioner i språket.Materialet består av sex läroböcker riktade mot kursen svenska 2 på gymnasiet och materialet analyseras som en helhet genom kvalitativ innehållsanalys.Resultaten visar att materialet ger en splittrad bild av grammatikundervisningens Vad och Varför genom att flera grammatiska synsätt och motiv för grammatikundervisningen skrivs fram. Däremot råder det i högre grad samstämmighet i hur materialet behandlar grammatikens Hur genom att materialet i huvudsak föreslår formaliserade övningar och uppgifter.Sammantaget verkar tröskelbegreppen i stora drag behandlas på liknande sätt i de olika läroböckerna, närmare bestämt genom ett strukturalistiskt angreppssätt. Därutöver behandlas de dels utifrån ett bildningsmotiv och dels utifrån motivet att det, för eleverna, är av vikt att kunna analysera, beskriva och undersöka språket. Tillvägagångssättet är, även här, i huvudsak formaliserat.Slutligen går det att konstatera att materialet behandlar samtliga tröskelbegrepp och att de dessutom, av läroboksförfattarna, verkar förstås som just tröskelbegrepp. Vidare behandlar materialet både skillnader mellan form, funktion och betydelse samt avgränsning av fraser och satser. Däremot behandlas språkets linjära och hierarkiska dimensioner endast undantagsvis och fram träder en bild av språket som primärt linjärt.

Målet med den här studien är att utforska hur EU kan framställas i läroböcker för samhällskunskap. Studien fokuserar på tolkning av text och bild genom att använda polity-, policy- och politicsdimensionerna som en teoretisk utgångspunkt. Detta är till för att ta reda på böckernas bidrag till den allmänna ämnesdidaktiska forskningen. Genom att utföra en komparativ textanalys och ikonografisk/ikonologisk bildanalys av två läroböckers text och bilder har slutsatser dragits om vilka möjligheter/tendenser som framförs samt i vilket sammanhang EU tas upp i två läroböcker. Med hjälp av den teoretiska utgångspunkten har slutsatser dragits. Slutsatserna pekar på att dessa två läroböcker relaterar sig i stora drag till polity-, policy- och politicsdimensionerna men främst politydimensionen. Däremot framför den ena boken lite djupare innehåll som träffar mer av de tre dimensionerna genom text, medan den andra boken har framfört mer tydligare bilder inom politics dimensionen. De största sammanhangen i samband med EU är: EU som organisation och institutioner, EU:s skapelse och Sveriges medlemskap, partigrupper i EU och Sveriges partier, EMU i samband med Grekland, Brexit, förhandlingar om frihet och kontroll, partigrupper i EU och Sveriges partier, gemensamma lagar och invandring i Europa.

Syftet med studien är att analysera uppgifter under problemlösningsrubriker i läroböcker, för att se hur stor andel av dessa uppgifter som verkligen är problemlösningsuppgifter, hur de fördelades mellan års­kurserna 4, 5 och 6 samt var i läroboken de är placerade. Totalt analyserades 573 upp­gifter fördelade på två läroboksserier för årskurs 4–6 med 3 respektive 6 läroböcker i varje serie. För att veta vilka uppgifter som kan klassificeras som problemlösningsuppgifter utgick vi från definitionen att det till problemlösningsuppgifter inte ska finnas en färdig metod för hur uppgiften ska lösas. Uppgifter som kan lösas med ett kreativt resonemang kategoriserades som problemlösnings­uppgifter, där kreativt resonemang betyder att en helt ny lösningsmetod måste skapas, eller att en befintlig måste anpassas. För att avgöra om ett kreativt resonemang krävdes för att lösa en uppgift gjordes en kategorisering som baseras på om läroboken presenterar en lösningsmetod som kan imiteras eller anpassas, eller om en ny lösningsmetod måste skapas. Det är enbart uppgifter i de två senare kategorierna som klassificeras som problemlösningsuppgifter. Det sammanställda resultatet för alla läroböcker visade att 67 % av de analyserade uppgifterna var problemlösningsuppgifter. Då det finns rutinuppgifter bland uppgifter som läroboksförfattarna utger vara problemlösningsuppgifter, finns det risk att elever inte får den tid som var tänkt till att utveckla problemlösningsförmågan. Resultatet visar att problemlösningsuppgifterna är relativt jämnt fördelade mellan årskurserna 4–6 inom läroboksserierna. Det innebär att problemlösningsförmågan får utvecklas under en längre tid. Dessutom visade det sig att nästan alla problemlösningsuppgifter återfinns i slutet av ett kapitel. Eftersom alla elever inte hinner arbeta sig igenom alla uppgifter i ett kapitel, blir det viktigt att läraren gör att urval för att alla elever ska ges möjlighet att arbeta med problemlösningsuppgifterna i slutet av kapitle

Den här studien har haft som syfte att genom en undersökning belysa och beskriva hur Sveriges fem nationella minoritetsgrupper framställs i historia-, religions-, geografi- och samhällskunskapsböcker. Tidigare forskning inom fältet har konstaterat att fakta om Sveriges nationella minoritetsgrupper i läroböcker till stora delar är bristfällig och bygger delvis på schablonartade stereotyper. Studien tar avstamp i de teoretiska utgångspunkterna följemeningar (Östman, 2008; 2015), skolan som anti-diskriminerande praktik (Kumashiro, 2000) samt andrafiering (Kamali, 2005; MacQuarrie, 2010; Krumer-Nevo & Sidi, 2012). Genom en kvalitativ textanalys av åtta aktuella läroböcker besvarades den här studiens frågeställningar om i vilken mån fakta förekommer och vilken fakta som lyfts fram om Sveriges nationella minoritetsgrupper samt om och i så fall vilka uttryckssätt som används för att skriftligt minska andrafiering. Resultatet visade bland annat att det är en begränsad mängd fakta som förekommer, vilket även tidigare forskning om äldre läroböcker visat. Judar och samer är de minoritetsgrupper som är mest synliga medan sverigefinnar och tornedalingar är nästintill osynliga.

Students are often introduced to multiplication in grade 2. Multiplication has proven difficult for students to master. Textbooks are used in large parts of mathematics teaching, and the choice of books have significance for students' understanding of multiplication. The purpose of this study was to do a textbook analysis to investigate how multiplication is presented in textbooks for grade 2, and what opportunities students have to develop an understanding of multiplication. This was done by examining variation patterns and representations in three textbooks. The result shows that all variation patterns exist in the textbooks, but to varying degrees. All representations occur in two of the three textbooks, but also to varying degrees. The variation of variation patterns and representations can have an impact on students' understanding of multiplication., Elever introduceras ofta för multiplikation i årskurs 2. Multiplikation har visat sig vara svårt för elever att bemästra. Läroböcker används i stora delar av matematikundervisningen, och valet av böcker har betydelse för elevers förståelse för multiplikation. Syftet med studien var att göra en läroboksanalys för att undersöka hur multiplikation framställs i läroböcker för årskurs 2, och vilka möjligheter elever har att utveckla förståelse för multiplikation. Detta gjordes genom att undersöka variationsmönster och uttrycksformer i tre läroböcker. Resultatet visar att alla variationsmönster förekommer i läroböckerna, men i olika utsträckning. Alla uttrycksformer förekommer i två av de tre läroböckerna, men även här i olika utsträckning. Variationen av variationsmönster och uttrycksformer kan ha inverkan på elevers förståelse för multiplikation.

Många läroböcker i Moderna språk innehåller stora delar historia, vilket tycks svara mot en idé om att eleverna ska lära sig om t.ex. Frankrikes historia när de studerar franska, trots att ingenting sägs om detta i Skolverkets läroplan. Denna uppsats undersöker utifrån ett bildningsperspektiv klyftan mellan styrdokument och den verklighet som läroböckerna utgör. Syftet är att, genom en jämförande kvalitativ analys av realiatexter, undersöka förekomsten av historiskt inriktade texter i 18 läroböcker i Franska, Tyska, Spanska och Ryska för att ta reda på om den förändrade synen på språkundervisning och bildning delvis kan förklara denna klyfta. Uppsatsen kommer fram till att så är fallet och att det, trots ett antal undantag, finns en stark och genomgående tendens i läroböcker i Moderna språk att inkludera ett stort antal historiskt inriktade texter. Det konstateras även att några få av dessa texter ha en hög bildningsambition. Uppsatsen pläderar slutligen för denna historiska bildningsambitions värde i ett större sammanhang som hänger samman med skolans generella uppdrag.

The aim of this essay is to analyse the progression between textbooks written for lower secondary school and upper secondary school that help students to evolve their history consciousness. The study examined how two textbooks each from three different history courses presented the Industrial Revolution and if there is a progression in content between the textbooks. To examine this, texts, study questions and illustrations were examined with a comparative analysis. The results showed that progression occurs between textbooks written for lower secondary school and upper secondary school. This is foremost seen quantitatively, in an increasing amount of facts. However, this increase is not great and can mainly be seen as an increase of facts in combination of the portraiture of new perspectives e.g. the industrialisations impact on society and democracy.

Vi lever i en värld där globala förflyttningar av olika anledningar är vanliga. Dagens klassrum är allt som oftast mångkulturella i den mening att sammansättningen av individer bland eleverna representerar flera olika kulturer. Mångfalden innebär att den traditionella historieundervisningen där majoritetskulturen står i centrum för de beskrivna historiska händelserna inte längre är bruklig. För att alla ska kunna känna sig inkluderade i historieundervisningen krävs det att undervisningen visar på interkulturella perspektiv där alla elever får sin historia bekräftad och satt i ett gemensamt sammanhang. Tidigare forskning visar att läroböcker i historia ofta saknar de interkulturella perspektiven. Då få av de studier som finns gällande interkulturell historieundervisning gäller de yngre åldrarna ämnar vi bidra med kunskaper om hur läroböcker i historia för årskurs 1 - 6 framställer olika kulturer i läroböckernas texter, vilka perspektiv som visas i texten och om interkulturalitet främjas genom läroböckernas texter. I vår studie kommer vi att kritiskt granska kapitlen som gäller järnåldern och vikingatiden i fem svenska läroböcker utgivna mellan 1992 och 2015. Metoden vi använt oss av i vår granskning är en ideologikritisk analys. Metoden är kvalitativ och analysen används för att kritiskt granska de ideologier som implicit eller explicit framgår i en text, i vårt fall läroböcker. Resultatet av studien visar att läroböcker i historia tenderar att visa fler interkulturella perspektiv ju senare den är skriven. Med anledning av hur Lgr 80 (Läroplan för grundskolan 1980, Skolöverstyrelsen 1980–1986), Lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Utbildningsdepartementet 1994) och Lgr 11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) definierar interkulturalitet så är detta resultat helt i linje med de antaganden vi hade innan utförd forskning. Vad som kom att förvåna oss var att de historiska texterna i så stor utsträckning antog religiösa, särskilt

Till läroböcker finns ofta en lärarhandledning som är tänkt att fungera som en manual och som kan guida läraren genom undervisningen. Den kan antas vara ett stöd för vilka arbetssätt som gynnar elevers inlärning och följas för att potentiellt främja deras lärande på ett effektivt och varierat sätt. Genom att analysera lärarhandledningar kan en uppfattning fås om hur undervisning av fysikområdet kraft och rörelse uppmanas att genomföras. Fysikområdet kraft och rörelse är komplext för elever att förstå, vilket resulterar i att många befäster felaktiga uppfattningar om fenomenen inom området. Undervisningen bör bygga på elevernas erfarenheter och utmana deras förförståelse för att de ska få en stabil grund att bygga vidare sin förståelse för detta abstrakta område på. I denna lärarhandledningsanalys är syftet att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt undervisning av fysikområdet kraft och rörelse i årskurs 1-3 uppmanas att ta avstamp i elevernas erfarenheter och genom konkretisering utmana och utveckla de förförståelser de har med sig. Innehållsanalys har använts som metod och med hjälp av Matons semantiska del av LCT som ett analysverktyg har analysfrågor formulerats för att kunna kvantifiera och kvalificera texter i lärarhandledningar och i förlängningen kunna besvara studiens frågeställningar. Sammanfattningsvis kan vi å ena sidan säga att det finns lärarhandledningar som i stor utsträckning ger elever möjligheter att öka den semantiska densiteten och minska den semantiska tyngden för begrepp inom kraft och rörelse genom att konkretisera undervisningen samt ta upp och utmana elevernas förförståelse Å andra sidan finns det även lärarhandledningar som inte i lika stor utsträckning ger elever dessa möjligheter.

En förutsättning för ett aktivt och kritiskt medborgarskap i dagens informationssamhälle är att besitta ekonomisk kunskap. Samhällskunskapslärare påstår sig sakna nödvändiga kunskaper inom ekonomi, vilket medför att de i vissa fall undviker området. De anser det även vara svårt att anknyta till elevens vardag vad gäller nationalekonomiska modeller. I och med detta kan det antas att läroboken, som utgör det mest använda läromedlet i svensk skola, brukas mer frekvent inom området ekonomi än inom övrig samhällskunskapsundervisning. Detta gör att det både är intressant och viktigt att undersöka hur läroböcker angående området ekonomi inom ämnet samhällskunskap förhåller sig till de aktuella styrdokumenten, då det är kunskaperna inom dessa eleverna ska ges förutsättningar att utveckla. Studiens syfte har således varit att bidra med kunskap om hur läroböcker i samhällskunskap förhåller sig till ämnesplanens skrivningar för gymnasiekursen samhällskunskap 1b angående kunskapsområdet ekonomi. Syftet har även varit att, utifrån läroböckernas presenterade innehåll, föra en diskussion om på vilket sätt eleven ges förutsättningar att utveckla de ekonomikunskaper som finns formulerade för kursen. För att uppnå syftet har två varianter av kvalitativ, textanalytisk metod använts. Resultatet visar att den ena läroboken tar upp samtliga aspekter angående vad som framhålls av ämnesplanen för kursen samhällskunskap 1b att området ekonomi ska behandla. I och med att den förklarande och konstaterande framställningstypen dominerar i båda läroböckerna och att den reflekterande och analyserande förekommer i långt lägre utsträckning kan det innebära att eleven inte ges lika goda förutsättningar att utveckla kunskaper inom ekonomi utifrån ämnesplanens formuleringar som om den reflekterande och analyserande varit mer förekommande. I den ena läroboken framställs innehållet däremot mer frekvent genom denna framställningstyp genom att det vid fler tillfällen anknyts till eleven och att innehå, A condition for an active and critical citizenship in a society based on information is to possess economic knowledge. Teachers in social science consider themselves to lack necessary economic knowledge, which means that they, in some cases, avoid the area. They also claim it to be difficult to relate different economic models to the student’s everyday life. With this it can be assumed that the educational book, which is the most common teaching aid in the Swedish school, is being used more frequently in the economic area than in other areas of social science. This makes it interesting and important to examine how educational books, for the area of economics in social science, relates to the curriculum´s writings. The aim of this study has therefore been to examine how educational books for the upper secondary school course social science 1b relates to the curriculum’s writings regarding the knowledge area of economics for the course. From the content presented in the textbooks the aim has also been to discuss in which way the textbooks give the student opportunities to develop the economic knowledge which are being projected in the curriculum for the course. To fulfil the aim of the study, two versions of qualitative methods of analyzing texts have been employed. The result shows that one of the textbooks include all aspects of economics that the curriculum for the course social science 1b expresses that the area should cover. To convey the content the explanatory and stating way of expressing the content dominates in both textbooks. The reflecting and analyzing way of expressing the content is much more uncommon and the fact that this way of expressing the content in a lower extant appears in the textbooks can affect the student´s opportunities to develop knowledge of economics in a negative way. However, in one of the textbooks, this way of expressing the content is more occurring than it is in the other. In more cases the content links to the student and is

An important part of becoming a teacher is to have good knowledge of the educational objectives set by the Swedish National Agency for Education. The objectives are clearly expressed, however, how to reach them is not mentioned. This leads to different interpretations and uncertainty for many teachers about the best way of teaching grammar and whether textbooks are useful for this purpose. This study aims at exploring whether high school grammar exercises in French as a foreign language could be considered to be in accordance with the stipulated goal of the Swedish National Agency for Education.Four text- and exercise books in French used during two different Curriculums for the upper secondary school and covering a period of 10 years, are analyzed. The purpose of analyzing the exercises in the textbooks is to find out whether they offer communication focused grammar exercises and if these exercises offers opportunities to develop communicative abilities. Furthermore, we also examine potential changes between the different versions of the text -and exercise books, published with an interval of ten years.The results through a mixed methodology approach, using both a quantitative and a qualitative method, showed in particular that the examined books have a large number of grammar and oral exercises. Communication could therefore be considered as reinforced. The exercises offered in the examined books show that they as a general are in accordance with the stipulated goals of the Swedish National Agency for Education.

Research on school textbooks, presented by Masoud Kamali and Mia Mikander, shows that othering is a reoccurring matter. Without a national authority to examine the textbooks used in Swedish schools, in relation to teachers not having the time to examine their textbooks of choice, one wonders how this affects the education taking place in Swedish schools. Since the National Agency for Education states that the education should be factual and versatile. By using the critical discourse analysis, the aim of this study is to analyze if and how history textbooks for pupils in grades 4 - 6 articulates othering. To fulfill the aim of the study the following questions were formulated to enable the analysis of the textbooks: Where does the subjective modalities occur in the chosen textbooks? Which subjective modalities occurs in the chosen textbooks? Who are included alternatively excluded in the textbooks use of “us”? How could it be? The method used for the study is Faircloughs three-dimensional model with the text analysis as the main focus of the study. The critical analysis is used to analyze how discourses of power are reproduced through the language. The results show that the analyzed textbooks articulate othering by including or excluding groups of people based on the use of pronouns like us, our and ours. This may lead to a reproduction of the hegemony that saturates the society to take place in the Swedish classrooms as well.

Uppsatsen analyserar Pernilla Lundenmark och Anna Modighs lärobok Zick Zack Åk 6 Läsrummet (2013), samt Kalle Güettler, Lennart Husén och Hans Thorbjörnssons lärobok Språket lever!: svenska. 5 Grundbok (1997). Dessa läroböcker är främst avsedda för elever i årskurs 5–6 i svenskämnet. Studiens syfte är att framhäva en tydligare bild av hur genus och jämställdhet framställs i läroböckerna Språket lever!: svenska. 5 Grundbok och Zick Zack Läsrummet. Uppsatsen utgår från en läromedelsanalys och fokuserar på hur fördelningen ser ut mellan män/pojkar och kvinnor/flickor, samt hur de biologiska könen framställs och representeras i läroböckerna. Läromedelsanalysen grundas i en textanalys med kvantitativa och kvalitativa inslag. Studiens slutsatser visar överlag att Lundenmark och Modighs lärobok Zick Zack Åk 6 Läsrummet (2013) förhåller sig någorlunda till genus och jämställdhet vad gäller fördelningen, framställningen och representationen av män/pojkar respektive kvinnor/flickor. Slutsatserna visar även att läroboken innehåller inslag av stereotypa och normativa föreställningar om män/pojkar och kvinnor/flickor som framhäver en manlig norm. Studiens slutsatser visar överlag att Güettler, Hansén och Thorbjörnssons lärobok Språket lever!: svenska. 5 Grundbok till mestadels genomsyras av en manlig norm som framhäver manlig överordnad, samt stereotypa föreställningar om pojkar och flickor. Slutsatserna visar även att läroboken inte visar någon eftertänksamhet vad gäller genus och jämställdhet, utan förhåller sig mestadels till traditionella normer och synsätt vad gäller män/pojkar och kvinnor/flickor.

Missuppfattningar inom ämnet evolution är vitt spridda inom skolväsendet, både bland elever, studenter och lärare. Denna studie avser att undersöka om och hur vanliga missuppfattningar reproduceras i svenska läroböcker. En innehållsanalys utfördes på läroböcker för grundskolans senare år samt för gymnasiets kurs Biologi 1. Resultatet från analysen visade att manifesta problem, vilka är direkta reproduceringar av missuppfattningar i text, förekom i alla de analyserade böckerna. Latenta problem, som inte är meningar som är felaktiga i sig men snarare ganska oskyldiga påståenden som kan misstolkas av läsaren och kan leda till framtida missuppfattningar, förekom i högre grad i läroböckerna för grundskolans senare år. Analysen visade även att direkt identifiering och hantering av vanligt förekommande missuppfattningar förekom i högre grad hos läroböckerna för gymnasiets kurs Biologi 1. Slutsatser från denna studie är att reproducering av missuppfattningar förekommer i svenska läroböcker och att dessa kan vara svåra att undvika i många fall. Dock så kan vi som lärare minimera dessa missuppfattningar genom att vara försiktiga med vilka ord vi använder i undervisningen samt genom att belysa de missuppfattningar som finns.