Search

The Swedish Parliament aims to have one hundred percent renewable energy in 2040. For this goal, further establishment of wind power is considered crucial. There is however a current debate and a potential urban-rural conflict, in the case of wind power. Wind turbines are usually established in sparsely populated areas in Sweden, and even though people are generally positive about wind energy, there are cases where nearby residents oppose wind power being built. International research finds that there is increased polarization between urban and rural, and increased conflicts about wind power. This essay examines perspectives on the rural, in context of the wind energy debate. The aim is to find out whether discourses that originate from an urban norm, or in other ways are derogatory towards the rural, appears in policy documents. Based on three discourses about the rural and Carol Bacchi’s ”What’s the problem represented to be?”-approach to policy analysis, two national policy documents was analysed. The three discourses do not appear clearly in the policies, even though there are tendencies. Through abductive reasoning, two alternative discourses about the rural was identified, one that is derogatory towards the rural and one that is interpreted as including and democratic.

The theory and method used in this thesis is Laclau’s and Mouffe’s discourse theory. By answering how the concept of freedom is articulated in the gig economy discourse, the thesis examines how our understanding of freedom interacts with our conceptualization of the gig economy. By understanding the different articulations of freedom through concepts as hegemony, floating signifier, and equivalence/difference, the essay formulates a theoretical framework for understanding the discursive struggle in the debate about the gig economy and how these constitute moments of power and conflict. A conclusion made in this study is that different articulations of freedom can be identified within the gig economy. The material identifies two discourses: the neoliberal and critical discourse. The discursive struggle around the floating significant is also analyzed: The neoliberal discourse articulates freedom with flexibility, individualism, development, and innovation, while the critical discourse articulates freedom with control, security, regulation, and rights. By giving these ambiguous concepts specific meaning, the different articulations show us how two fundamentally different political projects aim for hegemony through discursive struggle. The articulation of freedom in the gig economy thus represents ideological projects. The essay contributes to the discussion of a neglected but highly relevant subject in political science and thereby increases the understanding of how dominant power relations are reproduced and challenged in the discourse.

The purpose of this study is to analyze the Swedish and international discourse for climate migration through the lens of national security, human security, and gender security to illustrate the limitations of different discourses. Climate-driven migration is expected to increase significantly in the coming years. It is therefore necessary to examine how Sweden as a possible recipient country and the UN as the most prominent international organization shape the security discourse for climate migration and what in the debate is described as threats and against whom. By using Maarten Hajer´s analysis tool storylines to find recurring arguments in the debate and relate them to a security discourse the study shows the dominance and power relations between the discourses, which in turn influence the measures taken in the political field. The findings of this study are that the security discourse in Sweden has a national economic focus and advocates international solidarity and regulation between states on the issue, while the UN focuses on the vulnerability of individuals. The conclusion is that there is a twofold discourse and weak coordination that hinders the necessary preparedness required to deal with the problem, regardless of whether it is states or individuals that are considered primarily worthy of protection.

Denna uppsats “Samnytt och myten om det vita Sverige: En diskursanalys av alternativhögerns media” är skriven av William Van de Peppel Möller och Fabian Ekström, studenter vid Institutionen för kommunikation och medier vid Lunds universitet, inom ämnesområdet Medie och Kommunikationsvetenskap. Syftet med denna uppsats är att att undersöka hur utformar sig Samnytts diskurs och hur befinner denna sig inom sfären för alternativhögerns medier? Samnytt är en nyhets och medieplattform med starka kopplingar till Sveriges alternativhöger rörelser. Denna uppsats har genomfört en diskursanalys ur ett diskursteoretiskt perspektiv på Samnytt, genom att först utföra individuell diskursanalys på tio artiklar, utvalda med ett kvalitativt tillvägagångssätt. Genom denna analys har uppsatsen fastslagit Samnytt och dess diskurs som en del av den bredare rörelsen av alternativhöger medier, och kopplat Samnytts diskurs till tidigare forskning i ämnesområdet.

Uppsatsen behandlar ämnet slöjförbud i Sverige. Syftet är att undersöka hur en svensk partipolitiskt obunden organisation, som arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck, konstruerar deras ståndpunkter om slöjförbudet samt hur de tillförskriver attribut till slöjbärande kvinnor som kan bli påverkade av slöjförbud. Materialet består av en skrift från den slöjkritiska organisationen ”Glöm aldrig mordet på Pela och Fadime” (GAPF). Genom den diskursanalytiska metoden och verktyget ”What’s the Problem Represented to be” undersöks bakomliggande antaganden, förutsättningar och problemformuleringar. Några fynd från analysen är att GAPF beskriver att ett slöjförbud kan medföra främst positiva, frigörande och jämställdhetsutvecklande konsekvenser. De beskriver och konstruerar slöjan som en symbol för religiös indoktrinering och ett verktyg att segregera kvinnor och män. Vidare konstrueras slöjan som en symbol för ett icke- jämställt samhälle, där sexualisering och kyskhetskultur av kvinnor sker. I sin tur leder detta till bibehållen hederskultur. Dokumentet konstruerar att slöjbärande kvinnor behöver, genom samhälleliga åtgärder, skyddas från det förtryck som slöjan står för. Vidare konstruerar dokumentet kvinnan ska få utrymme att frigöra sig från de livsstilsrelaterade roller och förväntningar som slöjan för med sig., The subject in this thesis is ban of veils in Sweden. The aim of this thesis is to examine how a Swedish non-party political organization, that works with honor related violence and oppression, constructs their positions about a ban of the veil, and further how they prescribe attributes to veiled women who can be affected by the ban. The analyzed material is a publication from the Swedish veil-critical organization ”Glöm aldrig mordet på Pela och Fadime” (GAPF). With the discourse-analytical method and tool ”What’s the Problem Represented to be”, the underlying assumptions, presumptions and problem formulation can be examined.Some of the results from the analysis are that GAPF describes that the ban of the veil canbring mainly positive, liberating and equality-developing consequences. The organization constructs the veil as a symbol of religious indoctrination and a tool to segregate men and women. Further, the organization describes that the veil symbolizes a non-equal society, where sexualization and chastity culture of women takes place. In turn, it leads to a preserved honor culture. According to the discourse constructed in the document, women who wear the veil are in need of societal actions in order to be protected from the oppression that the veil symbolizes. Further construction is that a woman should get space to release herself from the lifestyle-related roles and expectations that the veil brings with it.

This study analyzes how the social movement Black Lives Matter was portrayed in newspaper articles from the largest Swedish newspapers in the aftermath of the death of George Floyd. This was done over a period of four weeks from George Floyd's death and the newspapers included are Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen. The study is inspired by previous research and focuses on whether the movement is portrayed as peaceful or violent, which is done with a critical discourse analysis by Norman Fairclough. Since the movement is about social injustice, more specifically structural racism, it is also examined whether the narrative of the articles contribute to reproducing these social structures or not. This is analyzed with the theory of “the other” by Stuart Hall. The results show that articles often contain elements of both denying and legitimizing the movement, but that the majority of the articles portray the movement in a negative way. The study also shows that there are narratives that reproduce and maintain structural racism, which is shown to be problematic.

Genom samhällsutvecklingen utmanas gamla sjukdomsbegrepp och lagar. I medierapportering och forskning har självskadebeteende uppmärksammats allt mer. Självskadebeteenden kan ta olika uttryck och även sex har påvisats kunna utgöra ett medel för att skada sig själv. Idag finns det medicinsk forskning om sex som självskadebeteende och rättsvetenskaplig forskning om tillämpningen respektive tolkningen av LVU. Det saknas däremot rättsvetenskaplig forskning om hur den nya medicinska forskningen om sex som självskadebeteende inverkar på tillämpningen och tolkningen av LVU. Uppsatsens tema, vård av unga som använder sex som självskadebeteende enligt LVU, är således outforskat. Utifrån en rättsdogmatisk metod avser uppsatsen att utreda när sex som självskadebeteende utgör en grund för beredande av vård enligt 3 § LVU. Utredningen av gällande rätt visar att gränsdragningen mellan LVU och LPT är ständigt närvarande vid bedömningen av vårdmöjligheten av unga med ett självskadebeteeende. Vidare framgår att det inte finns något bestämt svar på när unga, som bedöms använda sex som ett självskadebeteende, ska beredas vård med stöd av LVU. Sex som självskadebeteende kan utgöra ett socialt nedbrytande beteende i den mening som avses i 3 § LVU. Huruvida ett sexuellt självskadebeteende utgör en grund för omhändertagande i det enskilda fallet får bedömas utifrån hur det sexuella beteendet förstås i förhållande till eventuell psykisk problematik. Mot bakgrund av att det saknas prejudikat avseende hur sex som självskadebeteende ska bedömas enligt 3 § LVU är det intressant att söka ledning i underrättspraxis. Med utgångspunkten att praxis från lägre instanser har en svag ställning inom rättskälleläran används den empiriska undersökningen inte för att fastställa gällande rätt, utan för att beskriva den rätt som faktiskt tillämpas. Den empiriska studien visar att det inte finns någon enhetlig uppfattning kring huruvida, och i sådana fall under vilka omständigheter, sex som självskadebeteende, Societal development is constantly challenging old concepts of disease and law. In media reporting and medical research, self-injurious behavior has received increased interest. Self-injurious behavior can be expressed in various forms. Sex as self-injury is a new concept in the research field and the current knowledge of sex as self-injury did not exist when the Care of Young Persons Act, hereafter referred to as the LVU, was passed. From many aspects, it is uncertain how sex as self-injury both is assessed and should be assessed within the law. This paper intends to investigate the legal conditions for providing adolescents using sex as a means of self-injury with compulsory care. The investigation shows that cases which contain self-injurious behavior must be interpreted in the light of both the LVU and the Involuntary Psychiatric Care Act. There is no definite answer as to whether adolescents who use sex as a means of self-injury can be prepared for care according to the LVU. Sex as self-injury may constitute socially degrading behavior within the meaning of article 3 of the LVU. Whether a sexual self-injurious behavior constitutes a basis for care in the individual case must be assessed based on if and how the sexual behavior is related to any psychiatric problems. Since there has been no precedent regarding how sex as self-injury should be assessed according to article 3 of the LVU, it is of interest to seek guidance in case law from lower administrative courts. Starting from the premise that lower court case law has a low value as a source of law, the empirical study is not used to establish the meaning of the law but to describe the law as it is actually applied. The empirical study shows that there is no uniform understanding of whether, and if so under what circumstances, sex as self-injury constitutes socially degrading behavior according to article 3 of the LVU. This means that equal cases risk being treated differently. In order for the formal gender ne

Forskning kring asexualitet är fortfarande skral till sin mängd och bredd jämfört med forskning kring andra sexuella minoriteter och har dessutom till stor del uppehållit sig vid definition av asexualitet snarare än fördjupad förståelse av exempelvis asexuella narrativ. Denna uppsats ämnar utforska hur medikaliserande diskurs konstruerar (a)sexualitet som avvikande och vad sådan diskurs kan säga om sexualitet generellt genom det för denna studie centrala begreppet obligatorisk sexualitet. Studien syftar till att lyfta fördomar och förtryck kring asexuella personer och visa på den potential forskning om asexualitet har i att bidra till bredare förståelse av (a)sexualitet. Detta genom kvalitativa intervjuer vilka analyserats diskursivt med teoretisk utgångspunkt i social konstruktion och medikaliseringsteori. Resultatet föreslår tre kriterier för begreppet obligatorisk sexualitet; allosexualitet, sexuell praktik och libido. Detta förstås som en central del av människan. Avvikelse är ett brott från den friska sexualiteten och riskerar att göra en till föremål för medikalisering. Detta tydliggörs genom den medikaliserande diskurs där asexualitet inte är giltigt i sig själv utan en avvikelse vilken kräver ogiltigförklarande eller medicinsk orsak. Genom medikaliserande diskurs kring det avvikande och i relation till den obligatoriska sexualiteten konstrueras (a)sexualitet som antingen avvikande eller naturlig, där asexualitet konstrueras som avvikande enligt informanternas utsagor., Research on asexuality is still sparse in its quantity and breadth compared to research on other sexual minorities and has also largely dwelled on the definition of asexuality rather than in-depth understanding of, for example, asexual narratives. This essay aims to explore how medicalizing discourse constructs (a)sexuality as deviant and what such discourse can say about sexuality in general through the concept of compulsory sexuality which is central to this study. The study aims to raise awareness on prejudice and oppression of asexual people and show the potential research on asexuality has in contributing to a broader understanding of (a)sexuality. This was done through qualitative interviews which were analyzed discursively with theory based in social construction and medicalization theory. The result suggests three criteria for the concept of compulsory sexuality; allosexuality, sexual practice and libido. These are understood as central parts of the human. Deviation is a violation of healthy sexuality and puts you at risk of being subject to medicalization. This is elucidated through medicalizing discourse where asexuality is not valid in itself but a deviation which calls for invalidation or search for medical cause. Through medicalization of deviance and in relation to compulsory sexuality, (a)sexuality is constructed as either deviant or natural, where asexuality is constructed as deviant according to the informants' statements.

In the context of increasing welfare chauvinism in the Swedish right wing, and a mainstreaming of far right nationalist ideology, it has become increasingly important to analyze the racialized and classed implications of restrictive welfare discourse. Anchored in the feminist, antiracist and postcolonial theoretical field, this thesis analyzes welfare discourse in officially published political texts and budget proposals by three Swedish right wing political parties. The results show that the parties, conceptualized here as the Swedish ‘right wing continuum’, construct borders around welfare access that are rooted in racialized and classed notions of nativeness and labor market value. While the parties attempt to construct welfare as something that should be provided for all people in order to make everyone's life livable, the analysis reveals that such egalitarian notions are not extended to those perceived as migrants. Instead, welfare access is bordered as an extension of a neoliberal national project. Subsequently, the lives of those perceived as migrants are constructed as fundamentally ungrievable as no political regard is shown for their livability.

Studien undersöker representationen av kvinnliga flyktingar från Ukraina i nyhetsmediers fotografiska rapportering. Syftet är att undersöka vilken bild som ges av kvinnliga flyktingar från Ukraina i svenska nyhetsmedier. För att undersöka detta har bilder från Associated Press som har valts ut, köpts in och publicerats av Sydsvenskan analyserats. Studien har genomförts med hjälp av en multimodal diskursanalys där fotografier har valts ut genom subjektivt urval och sedan analyserats fram till dess att teoretisk mättnad har uppnåtts. Fyra bilder har analyserats med hjälp av ett diskursanalytiskt frågebatteri. Det teoretiska underlaget grundas i genusteori, maktteori samt tidigare forskning om hur kvinnliga flyktingar porträtteras i medier. Studien visar att kvinnorna konstrueras som maktlösa, underordnade gentemot betraktaren och som fysiskt och symboliskt isolerade. Fynden överensstämmer med tidigare forskning. Vidare finner undersökningen att de kvinnliga flyktingarna stereotypiseras som sårbara och som mödrar, vilket leder till symbolisk utplåning av andra kvinnliga erfarenheter. Den journalistiska diskursen konstruerar genom sitt anspråk på kvinnokroppen som mamma ett obligatoriskt moderskap för kvinnliga flyktingar. Studien visar också att de avbildade konstrueras som en symbol för nationen och familjen. Slutligen visar undersökningen att flera av bilderna interagerar med en västerländsk diskurs som ökar legitimiteten för kvinnliga flyktingar från Ukraina genom att skapa möjlighet till igenkänning för en västerländsk betraktare.

The aim of the study is to explore how social categories, with focus on genderand age, is constructed in the social documentation which is a central part ofthe officially arranged elderly care in Sweden. The analysis consists of a discourseanalysis and has a standpoint in feminist theories about performativityand respectability. The analysis consists of a text analysis of case files and howdiscourses about social categories emerge in the texts. The case files are writtenin a standardized form which is central to the structure of the documentation.The study examines the following questions 1) how is the users of elderlycare and their relatives positioned through the discourse that emerges in thecase files? 2) how is the discourse in the case files a part of doing gender andage as social categories?The study shows that the case files are reproducing stereotyped gender rolesand positions “the elderly” by differencing them from other adults throughconceptions about characteristics and (the lack of) abilities. Women’s andmen’s needs are described differently whereas abilities and strategies areprominent in the women’s case files. The respectable narrative emerges in thedescription of women wanting to perform some of the workload which is absentin case files about men. The moral responsibility of relatives is reinforcedby the description about their care work or the absence of it. Male relatives arementioned in the case files prominently in the lack of female relatives. In thisway both masculinity and femininity are constructed through the implied valuesthat is attributed men versus women in the texts. A clear medical discourseemerges in the needs assessments. The assessment texts reformulate the descriptionsof needs and they are instead formulated as facts which reinforcethe medical discourse. In final, this study shows that users of elderly care andABSTRACT10their relatives are positioned from both gender and age and that these categoriesare integrated with each other.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares tal kring normer om kön i förskolans bygg- och konstruktionsmiljö. Studiens teoretiska ramverk utgörs av poststrukturalistisk språkteori, diskursteori, subjektsteori och Yvonne Hirdmans teori om genusordning. Studiens metod har varit semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare från tre olika kommunala förskolor. Materialet som samlats in har bearbetats med hjälp av en diskursanalytisk metod. Studiens resultat presenteras utifrån de diskurser som framkommit under analysprocessen och rubriceras: Könskodat material betecknas könsneutralt, Pojkar konstruerar - flickor leker, Den städade flickan och den stökiga pojken och Barn tycker inte kön är ett problem – om förskollärare inte gör det till ett. Resultatet visar att förskollärares tal kring normer om kön i förskolans bygg- och konstruktionsmiljö kännetecknas av fyra dominerande diskursiva normer. Dessa diskursiva normer utgår från olika över- och underordningar som förskollärarna tillskriver material och leksaker utifrån kön, handlingar kännetecknas olika där pojkars deltagande i bygg- och konstruktionsmiljön betecknas konstruktioner och flickors deltagande betecknas lek. Barns intressen och egenskaper kännetecknas flickighet och pojkighet och normer om kön ses inte som ett problem om inte förskollärare gör det till ett. Dessa diskurser får i sin tur betydelse för vilka barn som blir möjliga att bli till i förskolans bygg- och konstruktionsmiljö.

Denna uppsats utgår från den didaktiska frågan varför något ska läras eller undervisas i och fördjupar sig i diskurser kring ämnet bild i tre länders läroplaner. Uppsatsens syfte är att utveckla förståelse för och jämföra tre länders läroplaner för grundskolan med avseende på förhärskande diskurser i relation till bildämnet. De länder som ingår i min studie är: Sverige, Finland och England. Genom detta vill jag belysa på vilket sätt bildämnets syfte motiveras. Ett underliggande syfte är att se huruvida styrdokumentens texter i de tre länderna speglas av EU:s och OECD:s best practice. För att undersöka detta inspirerades jag av Foucaults och Faircloughs teorier och metoder där kritisk diskursanalys – CDA – utgör grunden för analysen. Enligt dessa skapas verkligheten via språket och att rådande diskurser i samhällen kontrolleras, väljs ut, organiseras och distribueras för att bibehålla hierarki och makt. Resultatet visade att mönster i diskurserna kunde urskiljas i de tre läroplanerna där olika prioriteringar har gjorts beträffande bildämnet och där Sverige prioriterar bild lägre än de övriga två länderna som beskriver att ämnet kan bidra till både elevens och samhällets utveckling under lång tid. Det finns också skillnader i tydligheten gällande vad eleven förväntas nå för kunskaper samt i huruvida ämnet fördjupas högre upp i årskurserna. Resultatet visade också att Sveriges läroplan är mycket vagare i sin beskrivning där det saknas en tydlighet vilket både ger mer utrymme för tolkning hos konsumenten av texten, men därmed också risk för missförstånd. Vidare visade resultatet att Finland är det land som mest följer EU:s policy om best practice, det vill säga vilka nyckelkompetenser som behövs för ett livslångt lärande. Sverige har aktivt exkluderat dessa. Resultatet får implikationer på lärarens vardag och elevers framtid.

The information-seeking process and information management of professional translators have received little attention within library and information science. Therefore, this thesis aims to explore how non-literary translators’ work, especially in regard to their use of information and information technology, has changed since the 1990s. This is carried out by conducting a discourse analysis of texts from Facköversättaren¸ a magazine for professional translators working to and from Swedish. A sociomaterial theoretical framework is applied, combined with the discourse theory developed by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe, which in this thesis serves both as a theoretical and methodological basis. The study finds that the discourse of professional translators has changed in several ways during the period in question. Firstly, to strengthen their identity, translators tend to contrast themselves to non-professional translators, other actors on the language service market, and machines. Secondly, technology is found to be described as a threat in the beginning of the period, while being described as a tool later on. Thirdly, the process of information-seeking is becoming increasingly incorporated within other parts of the translation process, with the help of CAT tools, and the translation process itself is being successively transformed by machine translation systems. This sociomaterial aspect of the entanglement of human and technical translation processes would benefit from further studies within library and information science.

Uppsatsens författare undersökte hur värderingsförmedlingen framställdes i läroplanen Gy 11s avsnitt för värdegrunden och huruvida dessa framställningar riskerar att producera konformitet hos eleverna, vilket också var uppsatsens syfte. De dokument som analyserades var främst Gy 11s värdegrundstext, men också Lpf 94s för jämförelser. Uppsatsens författare använde sig av kritiskt diskursanalys som metod, och Pierre Bourdieus reproduktionsteori som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar två framträdande diskurser: en gällande värdeförmedlingen där eleverna framställdes som passiva objekt att förmedla värden till, en om förmågor av självständigt ställningstagande där eleverna ses som aktiva och individuella. Den första diskursen anknyts till Bourdieus teoretiska begrepp om en dominerande "doxa", den andra främst till begreppet "kulturellt kapital". Implikationen av uppsatsen är att framträdande diskurser pekar mot en konformitet som skall utvecklas hos eleverna., Godkännande datum: 2022-06-02

Studien har i syfte att undersöka vilka genrer, diskursiva strategier och lingvistiska verktyg som Rysslands president Vladimir Putin använder sig utav och hur det kan kopplas samman med tidigare forskning om propaganda. Studien utgår från Putins tal på Moskvas Stadium den 18 mars 2022 då han adresserar åttaårsjubileet av Rysslands annektering av Krim. Metoden som använts för studien är diskursiv-historisk analys, som bygger på kritisk diskursanalys. För att koppla samman Putins tal med en vidare historisk kontext har även Joseph Stalins tal från den 7 november 1941 analyserats på samma sätt. För att kort sammanfatta resultatet så visade det sig att det finns vissa likheter mellan Putin och Stalins tal i hänseende av genre samt diskursiva strategier, den största skillnaden handlar om att Putin använder ett försiktigare vokabulär än Stalin samt att Putin är mer argumenterande., The study aims to examine the genres, discursive strategies and linguistic tools that Russian President Vladimir Putin uses and how it can be linked to previous research on propaganda. The study is based on Putin's speech at Moscow's Stadium on March 18, 2022, when he addresses the eighth anniversary of Russia's annexation of Crimea. The method used for the study is discursive-historical analysis, which is based on critical discourse analysis. To connect Putin's speech with a historical context, Joseph Stalin's speech of November 7, 1941 has also been analyzed in the same way. To summarize the results, it turned out that there are some similarities between Putin and Stalin's speeches in terms of genre and discursive strategies, the biggest difference is that Putin uses a more cautious vocabulary than Stalin and that Putin is more argumentative.

The world of football has changed dramatically in recent years. At present the game has developed into something more than just a ball and a pitch, and the political aspects of football can not be underestimated. In terms of audience football is the biggest sport in the world, and the attention that the huge tournaments bring has become of major interest for authoritarian forces. During 2022 the world cup of football will be hosted by Qatar, and the controversies surrounding the tournament are many and have certainly caught the eye of the media. The aim of this study is to examine how Qatar as organizer of the world cup is portrayed in Swedish, American and Qatari news media based on the reporting on working conditions prior to the tournament. By implementing a discourse analysis inspired by Chantal Mouffe and Ernesto Laclau’s discourse theory we have analyzed how the arrangement is portrayed by examining choice of words, subjects, meaning and context in the chosen material. The content to be analyzed consists of articles from Aftonbladet, Washington Times and Gulf Times that have been selected by using a given time period and specific keywords. The results show that there are big differences in how Qatar is portrayed in news media from various parts of the world. Western media tends to portray Qatar as an authoritarian state with poor human rights and transparency in the process that surrounds working conditions leading up to the world cup. On the other hand, Qatari media attempts to produce an image of a groundbreaking tournament that has led to major improvements in developing labour legislation in Qatar and will be a historical event for the Middle East. The conclusions show that Swedish and American news media bases its reporting on Western values of a democracy and how an organizer of a global event like the world cup should live up to these. The representation in the material from Aftonbladet and Washington Times indicates that Qatar does not live up to thes

Mental helathcare in Sweden is organized both by the healthcare sector and the municipal sector. Historically, there has been great ideological adaption which has given the municipalities a greater responsibility in mental healthcare. This change was concieved by political reforms and legislation with the aim of conducting more client-focused interventions to promote the users´ indenpendence and influence in their own life and care. This study focuses on how the unit managers of municipal mental healthcare organizations generate possibilities to involve user influence in their organizations. Through eight semi-structured interviews with unit managers, we find that the individual manager, legislation and the lack of political orientations and policies affect the outcome of user influence in the social work of mental health care. Through the result the authors could identify a few distinct key notions which contributed to the mapping of the discourse. Furthermore, the use of these key notions by the unit managers gives them the power to reproduce and construct the discourse which constitutes the practice of user influence in mental healthcare.

Under de senaste decennierna har en antigenusrörelse etablerats på allvar i Europa. En rörelse som motarbetar genusvetenskap och jämställdhetsarbete. I Sverige har vi hittills sett relativt lite av denna rörelse. Nu formulerar sig kritiken mot genusvetenskapen även i Sverige. Ordet genusdoktrin fogas till det engelska genderism och tyska Genderismus som beteckning på en konspiration mot samhället och dess institutioner. I denna uppsats har jag genomfört en diskursanalys av Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamns bok Genusdoktrinen (2020) och Kajsa Ekis Ekmans bok Om könets existens (2021). Med hjälp av diskursteori enligt Laclau och Mouffe analyserar jag vilken syn på genusvetenskap, kön och jämställdhet som artikuleras i de två böckerna. En grundläggande fråga är om det handlar om en gemensam diskurs eller om artikulationerna skiljer sig åt på väsentliga punkter. De tecken som artikuleras i texterna analyserades med avseende på den vikt de har för diskursen och relationerna till varandra. I min analys framträder en gemensam grund i de två artikulationerna. Båda artikulerar en positivistisk vetenskapssyn. De menar att genusvetenskapen ifrågasätter den biologiska grunden för kön med hjälp av social-konstruktivism. De menar vidare att det är politiska beslut som lett till genusvetenskapens etablering och att ett binärt hierarkiskt kön är en förutsättning för jämställdhetsarbetet. De två artikulationerna skiljer sig åt på ett par punkter. Ekman menar i motsats till Arpi och Wyndhamn att jämställdhetsarbetet måste fortsätta. Där Arpi och Wyndhamn nöjer sig med att hävda ett binärt biologiskt kön som vetenskaplig slutpunkt menar Ekman att diskussionen fortgår och att alla feminister inte står bakom genus-vetenskapen., There is a growing anti gender movement in Europe that fights gender science and gender equality. It has not been that prominent in Sweden. Recently a new word genusdoktrin has been added to the English genderism and German genderismus as a label for a conspiracy against society and its institutions. In this thesis I have carried out a discourse analysis of the two books Genusdoktrinen (2020) by Ivar Arpi and Anna-Karin Wyndhamns and Om könets existens (2021) by Kajsa Ekis Ekman. Using theory of discourse by Laclau and Mouffe I analyze what view of gender studies that is articulated in the two books. An important question is whether they differ or not. The articulated signs were analyzed with regard to the weight carried they in the discourse. The two books articulate a positivist science view and claim that gender science is unscientific. They argue that gender science question the biology of sex from a social constructivist point of view. Moreover, they claim that political decisions made the establishment of gender science possible in Sweden and that a binary hierarchic sex is a prerequisite for a continued gender equality work. The articulations differ in a couple points. Ekman argues contrary to Arpi and Wyndhamn that we have not yet reached gender equality and that the work must continue. Arpi and Wyndhamn says that a binary biological sex is an unquestionable scientific fact. For Ekman, the political discussion continues, and she argues that not all feminists support gender science., 2022-06-02

The purpose of our study is to investigate and understand the stories of one of the largest infrastructure projects to date in southern Sweden, the Öresund Metro. We want to understand how different public actors, in different scales of decision making, influence how we see and understand the Öresund Metro. By doing this, we hoped to create knowledge about relations and the balance of power between the mentioned public actors. How is the story of the potential project told and why? What is the goal for the different narrators? To understand these goals and connections, we also need to present and interpret the Swedish regionalization process, which has been studied within a collection of theoretical concepts that have been analyzed. Interviews and document studies are conducted to create knowledge about the three selected public actors' lines of argument around the Öresund Metro. The result of the studies is that there is a basic consensus between the public actors regarding the development and the theoretical aspect, but that there are contradictions between the visions and goals of different actors. We observed that there are also structural problems in how the planning process should be carried out in a smooth manner.

Denna studie handlar om förskollärares tankar kring och föreställningar om högläsning. Orsaken till att valet föll på detta ämne är vårt intresse för högläsning och hur det används i praktiken. Vi önskade en fördjupning i högläsning inför vår kommande yrkesprofession som förskollärare. Därför valde vi att intervjua förskollärare för att få deras bild av hur högläsning används i förskolan. Det finns mycket forskning kring högläsning i förskolan vilket gjorde oss nyfikna på praktiken kring högläsning och hur mycket kunskap som förskollärarna besitter i ämnet. Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursanalys undersöka förskollärares kunskap om och attityder till högläsning och de forskningsfrågor som undersöks i studien är följande: · Hur ser förskollärares kunskap om högläsning och språkutveckling ut? · Vilka hinder och möjligheter synliggörs i förskollärares diskurser? · Utifrån förskollärares beskrivning: hur och varför läser man i förskolan? För att undersöka studiens syfte har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med förskollärare och har på så sätt samlat ett rikt empiriskt material som sedan har analyserats genom en diskursanalys för att synliggöra de diskurser om högläsning som existerar hos respondenterna. Diskursanalysen är i denna studie både en teori och en metod vilket medför att som teori behandlar den vilken funktion språk har och som metod granskar den detta språk. Eftersom denna studie lyfter förskollärarnas uppfattning kring hur högläsning kan främja barns språkutveckling och hur högläsningen ser ut i praktiken, har vi med hjälp av diskursanalysen analyserat intervjuer som genomförts samt jämfört med tidigare forskning. De resultat som framkommit i studien pekar på en diskrepans mellan hur man kan använda högläsning till att stötta språkutvecklingen hos barn och hur högläsning de facto används i praktiken. Högläsningen används ofta som läsvila och som en samlande aktivitet. Forskningen pekar på att med stöd och utbil

I denna studie har syftet varit att ta reda på hur mobbningsbegreppets komplexitet påverkar förskolans verksamhet enligt tidningsartiklar som är framtagna för utbildningsväsendet. För att ta reda på detta har vi använt oss av diskursanalys som metod samt teori och genom den analyserat olika tidningsartiklar från läraren.se, vilka är skrivna under 2000-talet. Vi har velat få syn på vilka diskurser som finns kring mobbning och kränkande behandling idag. Resultatet tyder på att den tidigare forskningen inom detta område är begränsad samt att det behövs utvecklas. Det vi har tyckt oss ana är att definitionen kring kränkande behandling och mobbning ser olika ut och hur detta kan medföra svårigheter i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar i förskolan.

Syftet är att undersöka statliga styrdokument (Lpo 94 och Lgr 11) i relation till Waldorfskolans kompletterande styrdokument. Styrdokumenten undersöks genom en diskursanalys utifrån begreppen aktör och struktur, med hjälp av det analytiska begreppet agens. Frågeställning för arbetet lyder som följande: På vilka sätt konstrueras och representeras aktörer och strukturer utifrån begreppet agens samt vilka diskursiva mönster går att utläsa i Lpo 94, Lgr 11 och Waldorfskolans respektive kompletterande styrdokument för historieämnet? Vid genomförande av arbetet används ett diskursanalytiskt förhållningssätt, i relation till teoretiska begrepp. Arbetet utgår därför från både konstruktivistisk och socialkonstruktivistisk teori. Arbetet har sin grund i kvalitativ forskningsmetod, med diskursanalys som utgångspunkt. Genom en diskursanalys synliggörs bakomliggande diskursiva mönster, som analyseras med hjälp av den teoretiska modellen. Den teoretiska modellen bygger på en cirkulär förståelse genom: representanter för makthavande, utsagor, analogikedjor och diskursiva mönster. Lpo 94 och Lgr 11 har en tydlig strukturalistisk prägel, och framför strukturer som överordnade aktörer. I Lpo 94 kan agens endast utläsas implicit, medan Lgr 11 möjliggör större utrymme för aktörspåverkan. I En väg till frihet (2007) och (2016) utläses en underliggande strukturalistisk prägel, trots att aktör och struktur framskrivs i en dualistisk samverkan. Agens kan därför utläsas vid flertalet tillfällen, eftersom aktören tilldelas handlingsutrymme. De statliga styrdokumenten innehåller tydliga strukturalistiska diskursiva mönster, med en total avsaknad av individuellt aktörskap och agens. Kollektiva aktörer framställs som underordnade strukturen, vilket kan ha en negativ påverkan på elevens bild av sin egen förmåga att påverka. Båda versionerna av En väg till frihet innehåller en strukturalistisk prägel, men i regel sätts både individuella och kollektiva aktörer i en dualistisk samverkan med stru

The purpose of this bachelor thesis is to study the discourse regarding the traditionalperception of libraries and how it’s portrayed in the most popular literary genre inSweden – crime fiction. The purpose of the study is also to examine how thedescriptions of the library as a traditional place contributes to enforcement of thetraditional library discourse in society.The study is done by using Winther Jørgensen och Phillips interpretation of ErnestoLaclau’s and Chantal Mouffe’s discourse analysis and discourse theory. Accordingto the theory, the world is structured by our language which affects different socialphenomena. These phenomena generate through language multiple perspectives ofthe reality that are created by discourse. Using this theory, as well as methodologicalstarting point, four nodal points were found that signifies the traditional librarydiscourse, The aged library, The book-oriented library, The quiet library and Therestricted library. The nodal points show in which ways the traditional librarydiscourse are most commonly portrayed, as well as what other signs or concepts arebeing used to describe the nodal points. Examples of these other signs, structured bythe nodal points, are dusty, valuable, deserted and selective.My findings show that the traditional library discourse is frequently recurring in thecrime fiction that I studied. The library is being portrayed as an aged, dusty andhistorical place where books are considered valuable. When entering the library,visitors should keep quiet and respect that there might be an inner circle ofindividuals who are considered more important than others while at the library. Thetraditional perception of libraries does however not necessarily seem to be negativein the eyes of fictional, nor ’real’ visitors. The frequently portrayed traditionallibrary discourse in crime fiction may contribute to the fact that it’s a common way,among visitors, of perceiving libraries in real life. This is in itself not an issue

Skolan har förutom kunskapsuppdraget även ett demokratifostrande uppdrag som ska genomsyra alla skolans verksamheter och aktiviteter. Ett demokratiargument motiverar bildämnet i kursplanen vilket i forskning främst lyfts genom bildämnets kommunikativa aspekter. Dock visar forskning att bildlärare, på grund av stoffträngsel och ämnets hotade status, nedprioriterar kommunikativa aspekter till förmån för mer traditionell bildframställning. Flera studier visar på brister i skolans demokratiarbete och att utformningen till stor del baseras på lärares egna engagemang och värderingar. Kollegiala samtal och en gemensam struktur kring demokratiarbetet tycks saknas. Det här arbetet ämnar därför undersöka bildlärares utsagor om sin syn på och arbete med skolans demokratiska uppdrag. Med ett socialkonstruktivistiskt och diskursanalytiskt förhållningssätt samt med Öhmans undervisningstraditioner som teoretiskt ramverk, har vi gjort en intervjustudie med sex bildlärare. Vårt resultat överensstämmer i stor utsträckning med tidigare forskning. I vår analys delas intervjupersonernas utsagor upp i olika diskurser samt olika subjektspositioner som kommer till uttryck. Slutligen delas även utsagorna in i normerande, faktabaserad och pluralistisk undervisningstradition.

Den här undersökningen har genomförts i syfte att skapa kunskap om hur elevers bildvärldar och bildkommunikation kan se ut och att undersöka vilka subjektspositioner som konstrueras och görs tillgängliga genom deras bildkommunikation. Visuell kulturteori har fungerat som undersökningens ramverk och diskursanalys som dess analysverktyg. Bilder har samlats in och analyserats från elever i årkurs nio på en högstadieskola i sydvästra Sverige. Tematisk innehållsanalys har använts för att besvara undersökningens första fråga, gällande vad som kommuniceras i elevers vardagliga bildkommunikation, vilka motiv och vilket innehåll. För att besvara den andra frågan, gällande vilka subjektspositioner som konstrueras genom de diskurser som framträder i elevernas vardagliga bildkommunikation så har en diskursanalys genomförts. Resultatet har visat hur innehållet och motiven i elevernas bilder gått att dela in i fyra teman som handlar om selfies, fritid, relationer och informationsbilder och anvisningar. I resultatet har också fem diskurser synliggjorts, vilka erbjuder eleverna möjliga subjektspositioner som främst kretsar kring olika sätt att vara elev och ungdom, olika sätt att göra motstånd och olika sätt att positionera sig som feminin eller maskulin. Slutsatser som gått att dra av resultatet har bland annat varit att elever besitter och använder visuella kompetenser när de agerar som medskapare av visuell kultur och att eleverna använder bilder, både som ett sätt att försöka låsa fast hur ett visst fenomen eller en viss del av omvärlden ska förstås och som ett sätt att förhandla och omförhandla andra fenomen eller delar, vilket innebär konkreta konsekvenser för elevers levnadsutrymme.

It's a misconception that those who leave a violent relationship are safer than those who stay. For those who have children with their perpetrator there is an increased risk for post-separation violence (Fleury, Sullivan & Bybee, 2000). The aim of this study has been to examine the child rights perspective through how the court judges and resonates in custody disputes with information regarding violence and therefore a possible risk for post-separation violence. Data was retrieved in the form of 34 custody cases from the court of appeal. In order to fulfil the purpose of the study a multi-method investigation has been used, both a quantitative content analysis and a discourse analysis. The results showed that the parent who was mainly referred to as the perpetrator was assigned visitation rights in 64.4 % of the cases, joint custody in 46.6 % and housing in 20 %. The main result showed that the courts ruled the child’s right to close and good contact with both parents outweighs the risk of post-separation abuse, either towards the other parent or the child himself. Children should be allowed to grow up with both parents. However, one could question at what price.

This study aims to examine how the city of Stockholm represents the problem with housing shortages for young adults in their policies for housing supply. How the problem is represented has an impact on which measures are implemented to combat the housing shortage in the municipality. Drawing on Carol Bacchi’s “what’s the problem represented to be” framework the analysis in the study seeks to enlighten the implicit assumptions and underlying reasons for the housing supply strategy. The result of the study showed that two main representations of the problem can be detected. The first one is related to the municipalities’ limited conditions for building houses that match the needs of young adults. The other representation of the problem is related to the young adults as an economically weak group who have difficulties buying a home that matches their needs.