Search

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka huruvida läroboken är tillräcklig för att främja elevers kunskapsutveckling, eller om undervisningen behöver bestå av ett varierat underlag av läromedel. Från vår erfarenhet, både som elever och som verksam personal, har majoriteten av undervisningen utgått från läroboken. Denna undervisningsmetod finner vi problematisk eftersom vi är kritiska till att alla elevers kunskapsutveckling främjas. Detta kommer således utforskas i vår kunskapsöversikt. Arbetsprocessen har utgjorts av en systematisk sökning och granskning av vetenskapliga publikationer, med relevans för vår frågeställning. Källorna har därefter ställts mot varandra, vilket har möjliggjort framställningen av ett resultat, en diskussion samt en slutsats. Vår kunskapsöversikt synliggör att läroboken innehåller grundläggande och granskad fakta, samtidigt är lärobokstexterna komplexa och flera elever saknar lässtrategier för att tillvarata kunskaper i historieämnet. Dessutom visar forskning att ju fler sinnen eleverna använder vid kunskapsinlärning, desto mer kommer eleverna ihåg. Lärare behöver därmed använda sig av ett varierat utbud av läromedel och inte enbart förlita sig på läroboken.

I uppsatsen undersöks den didaktiska potentialen i två verk som behandlar temat hedersrelateratvåld och förtryck. Det är en känslig samhällsfråga som kan leda till stigmatisering av folkgrupper eller personer med vissa religiösa trosuppfattningar. För att behandla frågan i undervisningen krävs det att läraren gör en didaktisk läsning för att kunna planera undervisning om hedersrelaterat våld och förtryck. I denna uppsats har temat HRV och risken för stigmatisering undersökts i två verk utifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv och postkolonial teori. Det görs genom en didaktisk läsning av romanen Stjärnlösa nätter (2011) av Arkan Asaad och den självbiografiska romanen Vem har sagt något om kärlek? (2021) av Elaf Ali. Böckerna visar en komplex bild av hur hedersnormer påverkar ett kollektiv, både i Sverige och karaktärernas hemländer. Analysen visar en skillnad mellan hur manliga och kvinnliga karaktärer drabbas på olika vis till följd av de traditionella könsrollerna som präglar deras liv. För de kvinnliga karaktärerna är en stark oskuldsnorm orsaken till det förtryck och våld som de utsätts för. Kvinnans sexualitet är centralt för det hedersförtryck som uttrycks i böckerna. För de manliga karaktärerna ställs krav på att bevara familjens heder och försörja familjen. I båda böckerna görs ett samband mellan kultur och hedersnormer vilket kan bero på författarnas bakgrund och upplevelser. Böckerna öppnar upp en möjlighet att diskutera vad HRV är, vilka som utsätts för det, vilka förtryckarna är och vilka orsaker som finns för förtrycket.

This thesis investigates the strategies junior high school teachers in religious education in southern Sweden use to counteract ethnocentrism in the classroom. It is accomplished by analysing semi-structured interviews with five teachers, using the didactic theory and threshold concept theory to delineate the strategies employed by the teachers. The empirical data allows me to establish that the teachers encounter ethnocentrism and see it as their mission to counteract it. I analyse these findings through the lens of didactic theory, more specifically aspects from the threshold concept theory. In conclusion, this study suggests that ethnocentrism is a problem in the classroom, and teachers work actively to counteract ethnocentrism as they consider it their mission because the students must learn to respect and understand other people. Additionally, teachers' strategies can be compared to the threshold concept theory, and therefore, one can argue that this concept can applied by teachers to educate students about ethnocentrism.

Previous research has indicated a decreased use of textbooks among religious education teachers, while students with a religious background perceive themselves as a vulnerable minority in classrooms. It also points to a post-Christian society where schools now take responsibility for knowledge about the Christian faith and how it should be understood. Simultaneously, secularization is increasing in society, and people express a secularist attitude towards religion. The aim of this essay is to examine the representation of Christianity in religious education textbooks for upper secondary school based on secular and secularist discourses, and analyze how the results can be interpreted in terms of the concepts of alliance, othering, positive essentialism, and negative essentialism. The theories that were utilized included modified secularization theory, discourse theory, and essentialism in religious education. These were combined with the methods of discourse analysis and critical discourse analysis. The conclusion from this study is that in the selected books, positive and negative essentialism occurred to varying degrees, indicating a lack of objectivity. There were also numerous alliances and instances of othering, which in several cases suggested secular and secularist discourses.

The traditional history educational methods mainly consists of and are focused on memory, reading, repetition and writing skills, however this paper aims to give an overview of research regarding “Game-based learning”, it’s uses in education of history, and if it can be used as a way to complement the traditional education and give history teachers the tools to make their teaching more diverse. Useful materials were found in the databases: EBSCO, IEEE Xplore och Science Direct. Each of the 3 practical and 3 informational studies has been carefully selected by their subject relevance and the quality of the study’s gathering, use and compilation of data. The results in this overview are both positive and negative. The studies found on the subject show that the students not only learn historical facts when using game-based learning but also become very engaged in the lesson and achieve a deeper historical perspective where they can understand the historical events in the historical context and relate to people of that point in time. However, the drawbacks are that some students have been reported to have missed some facts altogether, and that would have been avoided in traditional education (Erhel & Jamet, 2013). Another drawback that has been noted is that Game Based learning is incredibly time consuming and if it is not used correctly it risks creating a dilemma for the history teacher where the teacher has to choose Game-based learning or traditional education of history (Watson & Mong & Harris, 2010). But if it is used correctly, studies have also shown that they can be combined (Erhel & Jamet, 2013; Kuran & Tozoglu & Tavernari, 2018).

Uppsatsen syftar till att undersöka hur lärare på mellanstadiet använder högläsning i sin svenskundervisning på mellanstadiet. Undersökningen utfördes på en mellanstadieskola i mitten av Sverige. Studien undersökte lärarnas syfte med högläsning samt hur de använder högläsning i sin undervisning. Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta verksamma lärare i svenska. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en innehållsanalys. Studiens resultat visade att samtliga lärare använder sig av högläsning i sin undervisning, dock varierar deras syfte. Lärarnas syfte med högläsning varierar även beroende på om det är ämnesstyrd eller skönlitterär högläsning. Studien visar också utmaningar för att få en effektiv högläsning. Tidigare forskning visar högläsningens effekter och till­vägagångssätt­­ i undervisningen samt dess utmaningar. Forskningen visar att före, under och efterarbetet med högläsningen är väsentligt för att få till en givande undervisning, vilket gav ett blandat resultat i undersökningen. Slutsatsen med studien visar att lärarna använder sig av högläsning och upplever att eleverna utvecklar sin språkliga förmåga, dock används högläsningen inte alltid på ett effektivt sätt. En ytterligare slutsats är därför att lärarna behöver vidare kunskaper för att kunna bedriva en mer effektiv högläsning., The purpose of this paper is to get an idea about the usages of reading-aloud by teachers in middle schools during Swedish-periods. The study was conducted at a school in the central part of Sweden, the study was conducted using semi-structured, qualitative interviews with eight currently working Swedish teachers and afterwards the material collected was analysed using a form of content-analysis. The results of the study and the analysis is that while all of the teachers were reading aloud, the intent of reading aloud differed depending on the teacher, especially it differed based on if the text that was read was a literary or a subject-controlled text. Apart from the intent the study also showed the challenges to use reading aloud as a tool effectively, this is in line with earlier research in this subject that shows there exists a challenge in achieving maximum efficiency and gain in reading aloud. The previous research shows that you must conduct work for the students both before, during, and after reading aloud, the study showed mixed results in this case. Another conclusion shows that teachers thought their students gained a linguistic advantage from the teacher reading aloud, regardless of the efficiency of the usage of reading aloud. A derived conclusion from this paper is that teachers need to further their knowledge of how to read aloud to gain maximum efficiency and gain.

This knowledge overview, known as SAG, aims to answer questions regarding what the national and international research in didactics shows about how history teachers in secondary and upper secondary schools reflect, plan, and teach about genocide. The methods used for this overview were a systematic search of relevant research and the processing of chosen research articles. Our results show that teachers consider genocide to be significant but also a complex subject. Furthermore, teachers aim to not only teach about genocide as a historical factual phenomenon but also open the door to discussions among learners regarding moral aspects of genocide throughout history. Prominent strategies that teachers use was shown through research on teaching about different narratives about genocide, but also getting learners actively involved in studying history, emphasizing human rights, and highlighting the consequences when these rights are ignored. In addition, research also shows the absence of certain aspects, such as the absence of explicit aims for teaching and too much focus on the political, ideological, and economic perspectives when teaching about genocide. To conclude, teaching about genocide should be a subject that teachers approach with carefulness and explicit strategies to make learners more engaged in the diverse historical contexts being discussed in the classroom and develop historical consciousness and narrative competence.

The view of children has changed and evolved significantly throughout history. People in earlier times did not view children and childhood as we do today, during the early modern period the attitudes towards children began to develop. In the present study, the perspectives of Erasmus of Rotterdam and Martin Luther on children have been examined and analyzed to gain an understanding of how people viewed children and childhood, as well as how their perspectives differed from each other. The results of the study have also explored how the views on children and childhood may have has highlighted the divergent approaches and perspectives of Luther and Erasmus regarding the view of children and childhood, as well as the influence they exerted during the early modern period and the development of curricula.

This master's thesis explores the perceptions of the Short 20th Century history among high school teachers in Sweden and Scotland, focusing on how their perceptions fit within their own country's curricula's view on the same historic period. The study comprises two parts: an analysis of national history curricula and a survey of history teachers in both countries. Quantitative and qualitative comparisons of educational documents reveal nuanced differences, with Sweden emphasising a global perspective and Scotland maintaining a balanced approach between global and national narratives. Survey results underscore these distinctions, highlighting Swedish teachers' strong emphasis on a global outlook and Scottish educators' recognition of both national and global perspectives. The findings illuminate the diverse educational priorities and approaches to national history in Sweden and Scotland, shedding light on the complex interplay between historical narratives and educational contexts in shaping students' understanding of the Short 20th Century.

This study aims to examine aspects related to children who were taken into custody by the Child Welfare Council in the city of Kalmar, as well as the countryside communities of Dörby and Arby, during the years 1926-1931 and 1946-1951. The study highlights the social vulnerability that followed and the circumstances in which the children and parents found themselves in, which influenced their placement. It investigates the work of the Child Welfare Council, as well as the individuals or groups who reported and/or cared for the children. By analysing the board meetings held by the Child Welfare Council, a picture of how the changes in foster care in Kalmar, Dörby and Arby has developed will take place. The study has shown that these locations followed the general development in Sweden during the 20th century.

Through history it becomes possible to examine how societies in the past were structured and what has happened in the past. The school classroom is a common place to get knowledge and understanding of this subject through the history subject, which continually has to make changes to fit the standards of the multicultural society. The curriculum mentions an aim to develop the students’ historical consciousness, use of history and history culture which is stated to be an important part of the curriculum's purpose. The object of this overview is to examine and extend the understanding of the interaction between history culture and education by examining how teachers make their use of history culture to create meaningful teaching experiences for students and students' understanding of the subject through their history culture. By reviewing existing research about the problem area through different databases we have been led by the question “What does research say about the relationship between history culture and education?”. The research in this overview argues that both multiculturalism and interculturality are central themes in the interaction between history culture and education. The multicultural society affects both the school and the history subject and the need of developing the intercultural competence of students to meet the standards of the multicultural society is highlighted. The history subject is a meetingpoint for different history cultures which gives the students a chance to speak about their experiences and enrich the teaching. This on the other hand makes the risk of conflict higher since the students all have different history cultures and interpretations which affect their approach. This makes it important for teachers to be aware of the different perceptions of history and to create an inclusive teaching environment to reduce the possibilities for conflicts. Research made outside of Sweden emphasizes that by including students’ history culture in

The purpose of this study was to explore whether and how students experience mathematics as an aspect of vocational knowing in the Swedish upper secondary Natural Resource Programme, in the orientation of animal care, and in the vocation. Data for the study comprised teacher's documented planning, student interviews, followed by a validation of the interviews. Data were initially analysed thematically. Thereafter, the themes were analysed with theoretical concepts from the theory of practice architectures (sayings, doings, and relatings), and interpreted in terms of characteristic arrangements (cultural-discursive, material-economic, and social-political). Themes identified in the student interviews were: 1) Vocational knowing in animal caregiving 2) Mathematics as vocational knowing 3) Mathematics as part of vocational language, and 4) Mathematics as a foundation subject. Sayings were also related to doings, because of the accessibility and character of data. It was evident that students recognized mathematics as an aspect of vocational knowing, but there was also a tension between this mathematics and for the school/as a foundation subject. Relatings represented the recurrent contexts of school, animal facilities, workplace learning but also laws and regulations for contemporary animal care. Further analysis was made to historical traces of previous education within the area and to political decisions., Stockholm Teaching an Learning Studies (STLS), Integrering för ökat yrkeskunnande

This study problematizes the second language (L2) / third language (L3) initial state, questioning who the real initial state-learners are and whether it is the initial state that has been explored in some previous L3 studies that claim to do so. We will discuss the notion of initial stages in relation to the initial state. We argue that, depending on prior language knowledge, learners can – thanks to intercomprehension – advance rapidly from the initial state into the initial stages of interlanguage. We base these suggestions on data from a small-scale study in which 20 native speakers of Swedish assessed whether some Dutch, Finnish and Norwegian sentences were grammatical or not. The results from this study led us to a discussion of whether the leap from the initial state to the initial stages can be overcome more quickly, due to the clues from typological similarity on the lexical level that the learners are given .

We examined Finnish pre-service primary school teachers’ understandings of the role of language(s) in learning mathematics and how these understandings developed during a period of teaching practice. We also examined how the participants experienced the usefulness of the ready-made multilingual digital material Binogi and how the teaching practice period influenced their thoughts on multilingual pedagogies. Our results indicate that the teacher training period increased awareness of linguistic challenges and of the importance of students’ L1s in learning. However, some participants’ views reflected monolingual ideologies, especially regarding the conditional use of L1s. Regarding linguistic support, the participants reported using visual supports and explaining vocabulary and structures. Although many participants perceived Binogi as beneficial and motivating, less than half used it. Some participants emphasised that the practice period reinforced their understanding of the importance of multilingual pedagogies. It is important to critically reflect on the language policies and practices of Finnish teacher education and support the dialogue between research and practice regarding a shared understanding of valuing linguistic diversity in teacher education.

This article explores assessment actions –as an aspect of classroom communication –and how they are expressed in sloyd teaching; with a formative aim centering on pupils’ learning and (the teacher’s) own teaching practice, respectively. In this context, the teacher holds a central role, mediating sloyd knowing through (communicative) verbal and physical actions, acting as an authoritative guidefor pupils’ learning, by making perceptually tacit knowing discernable thanks to pre-established confidence for the teacher in question. Besides authoritative guiding, another theoretical starting point of the article is sociomateriality; a perspective considering physical objects as resulting from connections and activity, hence influencing on the (more) social sphere of actions and activity. The method used is multimodal interaction analysis of three video-recorded sequences of teacher/pupil interaction in a sloyd-classroom setting. To sum up, the findings of the article display how formative assessment in the sloyd context consists of the teacher adapting questions posed to ascertain the knowing of the pupil, then waiting to see how/what/if the pupil performs, whilst being provided –gentle but ample –authoritative guiding to help in the process. The main contribution of the study is establishing the role of formative assessment within sloyd education. The research project has been conducted within the framework of Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS), entailing the active involvement of the teacher in question as co-author of the article., Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS)

This study explores the ‘sex-map’, a didactic object developed in Sweden. The analysis focuses on teacher guidelines and an animated movie for classroom use and how the sex-map becomes a method for emphasizing students as actors in defining sexuality. Building on Mol’s notion of ontonorms, the emphasis is on ways in which the ontology of young sexuality is associated with arguments about what is ‘good’ in and for sex education. The sex-map incorporates ideal students’ experiences, discoveries, and positive feelings. Via students, a critique is mounted against one-path sexuality, underscoring the importance of ‘good’ non-hierarchical sexuality as exemplary sex education.

Syftet för detta bidrag är att undersöka innehållet i finlandssvenska folkhögskolors kurser i huslig ekonomi/hushållslära från slutet av 1800-talet, då de första folkhögskolorna växte fram i Finland, till ca 1950. Utöver detta har vi också ett komparativt syfte: att jämföra resultaten med motsvarande resultat i Sverige. En utgångspunkt utgörs av studier av svenska folkhögskolors yrkesutbildningar under denna tidsperiod, bl.a. husliga kurser (Lundh Nilsson, 2008, 2010 & 2022). Även om de svenska folkhögskolorna, i likhet med dem i övriga nordiska länder, främst fokuserade folkbildning, menar Lundh Nilsson att de husliga bör förstås i relation till både det förindustriella svenska samhällets och 1860-talets politiska reformer. Sammantaget kunde folkhögskolorna inte bortse från att även yrkesinriktade kurser behövdes. Flera folkhögskolor i Sverige startade husliga kurser för kvinnor, en stor del av eleverna kom från bondefamiljer som genom reformer blivit självägande. Enligt Lundh Nilsson hade denna grupp av bönder ett intresse av att deras döttrar fick viss allmänbildning men också lärde sig det som behövdes på en bondgård. Av det innehåll Lundh Nilsson beskriver framgår att allmänbildande ämnen som svenska, geografi, historia och räkning dominerar förmiddagarna medan främst handarbete förekom under eftermiddagarna – men också huslig ekonomi, hygien och bokföring. De veckotimmar som tilldelades de husliga ämnena var dock få (3h/vecka, 5h inkl. hygien av 44h). Då även handarbete inkluderas stiger de till 16h/vecka. Vi har tolkat Lundh Nilssons resultat angående innehållet i folkhögskolans husliga utbildningar som en indikation på det Katri Laines (1931) skriver om så kallade ’falska hushållsskolor’ (fi: vale-emäntakoulut). Hon menar att det fanns folkhögskolor som erbjöd ett innehåll som inte motsvarade kursernas benämningar. Huslig ekonomi/hushållslära användes som marknadsföring men svarade inte varken mot det innehåll eller den omfattning som en utbildning vid, Kvinnors yrkesutbildning i utbildningshistoriskt perspektiv

As the field of history education begins to acknowledge the need to respond to the challenges of the Anthropocene, questions arise concerning students' ability to use history to make sense of pressing environmental issues. To address this, 67 Swedish upper secondary school students were asked to historicise issues like global warming and share their ideas concerning the present and the future. Within the framework of Jörn Rüsen's narrative theory, this article analyses how and to what extent these students experienced and interpreted the past and used history to orient themselves in relation to such issues. It also develops on the outcome of this process. While most students historicised the situation, many students made limited use of history. Their typical narrative can be described as a linear story of historical industrialisation driven by the hunger for progression and wealth and facilitated by ignorance. It was told with little detail or reference to evidence and in a way that generally seemed unsupported by historical thinking. Moreover, their typical narrative mostly aligned with the standard science-based Anthropocene narrative, lacking cultural and political perspectives. Although their orientations varied, students focused on technical solutions and lifestyle adjustments rather than civic engagement and politics. Students were worried about the future. However, the narrative of technological and scientific progression and the belief that people in the past lacked awareness and technological alternatives gave students hope. On the other hand, viewing them as informed or inherently selfish contributed to pessimism. Supported by theoretical work, the findings indicate ways school history may support students' ability to deal with Anthropocene issues, helping them to experience and interpret the past and the present in a more nuanced and elaborate way. They also highlight the need for content that aids students' ability to anticipate Anthropocene scenarios an

The aim of this study was to investigate students' conceptions of causes, processes and consequences of earthquakes and to examine their geographical understanding of such hazards in terms of spatial and societal-nature relations. Data consists of 134 responses from 12 to 13-year-old students who had completed an assignment in the Swedish national test in geography (2013). The responses were analysed using content and thematic analyses. Data was complemented with interviews. Results show that many students hold alternative conceptions of processes causing earthquakes at different plate boundaries, and why poor societies are more severely affected by earthquakes than rich societies. Furthermore, results show that students have a limited understanding of the extent and location of earthquakes in the world. We conclude that instruction aiming to develop students' understanding of earthquakes as a geographical phenomenon and hazard may integrate map-reasoning skills with examples that support contextual thinking. We also suggest that in order to develop students' relational thinking on society and nature, instruction can utilise the concept of capital. Furthermore, teaching needs to take in to account and design instruction to meet students' alternative conceptions that societal consequences of earthquakes are solely predetermined by natural factors such as climate or heat.

We asked students to propose three ingredients for a magic pill to make anyone “very good at mathematics” in our Swedish context. This chapter engages both what students perceive as values in mathematics, and what they put up as characteristics for persons who know mathematics. We include a political dimension on the processes of inclusion and exclusion to understand the transforming powers in a pill for making anyone “very good at mathematics”. 735 Swedish students in grade five and eight answered the question. The results show how students put mathematical facts about numbers and calculations in their pills, together with ingredients to make you fast and intelligent, but also magic, such as unicorns. Ingredients transforming the person taking the pill were more common for girls. The suggested ingredients are reminders of the importance of reducing the emphasis on exclusionary practices, based on ability or being fast when doing mathematics. Instead, the recommendation for teachers is to include “an ounce of joy and happiness”, as one girl puts in her pill.

This thesis examines written feedback on texts in a university preparatory course, Qualifying Course in Swedish for University Studies. The general aim is to illuminate feedback practices in the teaching of academic writing to adult second language students of Swedish and what characterises the feedback practices, with an interest in lecturer and student perspectives. Data were collected from six groups at two universities and consist of 53 texts written by students that include feedback from lecturers, interviews with 24 students and four lecturers, and 47 student survey responses. The study is based on sociocultural theory. Another perspective on writing in academic contexts relates to the concept of cognitive academic language proficiency. The written feedback was categorised to examine the focus of the lecturers’ comments and how they were formulated. To interpret and analyse the transcribed interviews, qualitative content analysis was used with Mediated Learning Experience and learner engagement. The results reveal that the focus of the feedback was mainly determined by so-called external factors, syllabi, and criteria in assessment documents. The form of the feedback was mainly motivated by the lecturers’ perceptions of how good feedback should be given and they seemed to have feedback styles that they adhered to. Three of them emphasised the importance of indirect feedback because of its potential to stimulate student reflection and involvement in text revision. The fourth lecturer mainly gave direct correction because they felt that the students needed that support, and that one semester was too short a time for real language development to take place. Lecturers said that feedback must be explicit if students are to understand it and avoid praise so that students are not misled into thinking that their texts are of higher quality than they actually are. Despite these views, however, all lecturers mitigated their feedback in some way. Students were general

The purpose of this study is to investigate the curricular manifestation of summative assessment literacy in language pre-service teacher education at three universities in Sweden and Finland through multiple case studies. Data sources included program guidelines, course curricula, and study guides. A thematic approach was used to analyze the data based on a theoretical framework involving conceptual understandings, skills, and dispositions in summative assessment. The results indicate that all programs emphasize the basic assessment concepts such as validity and alignment and using assessment to inform teaching and learning. However, compared with formative assessment, summative assessment receives less attention in the curriculum. There are differences in addressing summative assessment through stand-alone and embedded courses and in the literacy areas covered. Implications for teacher education to address summative aspects of assessment in line with teachers’ tasks in schools are offered.

Knowledge of scientific inquiry (SI) is considered essential to the development of an individual's Scientific Literacy (SL) and therefore, SI is included in many international science education reform documents. Two previous large scale international studies assessed the SI understandings of students entering middle school and secondary students at the end of their formal K-12 science education. The purpose of this international project was to use the VASI-E to collect data on what primary level students have learned about SI in their first few years of school. This study adds to previous research to bridge the landscape of SI understandings now with representation from primary, middle and high school samples. A total of 4,238 students from 35 countries/regions spanning six continents participated in the study. The results show that globally, primary students are not adequately informed about SI for their age group. However, when compared with the students in the previous international studies (grades seven and 12), the primary students' understandings were surprisingly closer to the levels of understanding of SI of the secondary school students than those in the seventh grade study.

This presentation elaborates on how different agents, human and nonhuman, enact participation in a practice-based research project about STEAM education in preschool. The project is carried out in two teams of four-six teachers and two researchers each. Researchers and teachers work in close collaboration with children (3-5-years old), spaces and materials in their preschools. Theoretically, the project employs a sociomaterial stance (eg. Barad, 2007), implying that the research process takes shape through collaboration between all the part-taking agents, both human and nonhuman. The presentation is built around a number of agential cuts (Barad, 2014) created at an early stage of a project. These cuts concern how different agents, such as teachers, researchers, children, materials and concepts, participate and how their participation affects the project. For example, we will elaborate on how the participation of a child, a lamp post, a researcher and physical phenomena (friction) affected the trajectory of the project. We will also discuss how different agents’ participation can increase or decrease the participation of other agents in the project., STEAM in early childhood education: An opportunity to traverse gender norms connected to Arts and STEM?

Detta temanummer handlar om en av vår tids mest omdiskuterade ämnen – klimatförändringarna.Samtidigt saknas klimat som tema i skolans religionskunskap. Innebär det attman som lärare enbart ska behandla klimatfrågor om det finns tid över? Religion bidrarmed viktiga erfarenheter till samhällets stora fråga. Nyligen konstaterade FN:s 28:e klimatmöte attmålet med maximalt 1,5 graders temperaturökning redanhar passerats. Det innebär i sig att förutsättningarna förmänskligt liv på planeten Jorden förändras i sådan grad attstora områden snart inte längre kommer att vara beboeligasamt att även Sverige kommer att drabbas av havshöjningarmed permanenta översvämningar i kuststäder. Driver vi sommänsklighet temperaturökningen bortom 3 grader, kommeringet mänskligt liv vara möjligt längre på vår planet. Fråganom hur livet i Sverige kommer att påverkas är inte längre omutan hur, på vilka sätt det går att begränsa skador samt vägarframåt för att reparera vår planets klimat., Ekoteologi och miljöetik i religionsundervisningen

Klimatfrågan har blivit en framträdande fråga i medierna. Trots rikligt med material omämnet inom olika ämnen, brister det inom religionskunskapen på svenska skolor. Det finnsdock tillgängligt material – men på andra språk och för andra utbildningsystem än det ickekonfessionellasvenska. Denna artikel fungerar som en lista över webbplatser med arbetsmaterialom religion och klimat samt presenterar flera exempel på klimattutalanden frånreligiösa företrädare. Syftet är att med denna översikt öppna upp möjligheter för svenskareligionslärare att undervisa om klimatfrågan genom att erbjuda en kombination av godaexempel och allsidiga perspektiv., Ekoteologi och miljöetik i religionsundervisningen

School-age educare centres (SAEC) have traditionally been places with room for play and for the realization of children’s interests, initiatives, and needs. In recent years, there have been discursive shifts, where SAEC has moved from a social pedagogical arena towards an educational pedagogical one. This change is the focus of this dissertation’s study, which aims to contribute knowledge about how science and technology are expressed in SAEC teaching. The study is ethnographically inspired, and video observations and field notes, as well as formal and informal interviews have been used as data collection methods. The study has been conducted at three different SAEC with diverse conditions. One is located at a compulsory school for pupils with intellectual disabilities, one is an outdoor SAEC, and one is what could be described as an 'ordinary' SAEC that reflects contemporary conditions of SAEC; a large number of enrolled students, inadequate facilities, and a low proportion of staff with pedagogical training. Critical discourse analysis (CDA) in accordance with Norman Fairclough has been used as a theoretical and methodological framework. The study’s results indicate that there is a desire among SAEC staff to conduct goal-directed teaching, that is, to plan teaching in advance, based on the curriculum’s goals, to carry it out systematically so that all students have access to the teaching, and to base it on students’ interests. The results show the challenges that SAEC staff face in delivering the teaching. These include difficulties in finding time and space for teaching, getting students to want to participate, and getting them interested. Another challenge is the difficulty of implementing SAEC group-oriented approach within SAEC in compulsory school for pupils with intellectual disabilities. SAEC staff mostly rely on traditional teaching methods, mainly developed within the framework of the school. At the same time, the results show other ways of realizing the, Fritidshem har av tradition varit en plats med utrymme för lek och tillvaratagande av barns intressen, initiativ och behov. På senare år har det skett diskursförskjutningar där fritidshemmet rört sig från en socialpedagogisk arena mot en utbildningspedagogisk. Det är denna förändring som avhandlingens studie intresserar sig för genom att studera och bidra med kunskap om hur naturvetenskap och teknik kommer till uttryck i fritidshemmets undervisning. Studien är etnografiskt inspirerad. Videoobservationer, fältanteckningar samt formella och informella samtal har använts som datainsamlingsmetod. Studien har genomförts på tre olika fritidshem med skilda förutsättningar. Ett av fritidshemmen finns på anpassad grundskola, ett är ett utomhusfritidshem och ett är vad som skulle kunna betecknas som ett "vanligt" fritidshem som avspeglar fritidshemmets nutida villkor: ett stort antal inskrivna elever, bristfälliga lokaler och låg andel personal med pedagogisk utbildning. Kritisk diskursanalys (CDA) i enlighet med Norman Fairclough har använts som teoretisk och metodologisk utgångspunkt. Studiens resultat visar att det finns en vilja hos fritidshempersonal att bedriva en målstyrd undervisning, det vill säga planera undervisning i förväg baserat på läroplanens mål, genomföra den på ett systematiskt sätt så att alla elever får del av undervisningen och i detta ta utgångspunkt i elevers intresse. Resultaten visar på de utmaningar som fritidshemspersonalen stöter på när de realiserar undervisningen. Det handlar bland annat om svårigheter att hitta tid och plats för undervisningen, att få eleverna att vilja delta och att få dem intresserade. En annan utmaning är svårigheten att genomföra fritidshemmets grupporienterade arbetssätt i fritidshem på anpassad grundskola. I hög grad lutar fritidshemspersonal sig tillbaka på traditionella undervisningstraditioner, huvudsakligen utvecklade inom ramen för skolan. Samtidigt visar resultaten på andra sätt att realisera undervisningsuppdraget

In Sweden, girls’ non-interest in technology education and technological careers has been a topic of focus for many years, both in general and in politics, and it has influenced how the subject has been taught in schools. The thesis aims to critically examine the ‘problem’ of the (non)technical girl. This is done through four different studies. The first explores girls’ (age 10-17) engagement and interest in technology, according to international scientific literature (Study I). It is followed by studies of girls’ (age 9-14) activities, self-image and performativity in technology education, both in and out of school (Studies II, III). Lastly, the theory and empirical findings on gender, technology, and the technical girl and their implications for technology and STEM education from the first three studies were applied in Study IV. The thesis uses a theoretical framework based on concepts from the philosophy of technology and gender theory, primarily the three gender levels: the symbolic, the structural, and the individual. Data collection includes participant observation and focus group interviews with girls who have participated in technology education and camp activities, and data analysis is carried out using thematic analysis and qualitative content analysis. The findings from the first study confirm the general pattern of girls’ lesser interest in technology and call for the need to add a gender perspective. In contrast, studies II and III highlight the complex inter-action between girls’ activities and self-image in technology. Although girls in study II con-firm prevailing gender norms around technology, the results also show ambiguity and resistance to stereotypes, primarily when they work together and engage in their tasks in technology. Study III shows ambivalence about the “girlification” of technology to suit girls, and emphasises that girls’ interest in technology extends beyond gendered activities. Study IV reveals implications for technology and STEM, I Sverige har flickors ointresse för teknikutbildning och tekniska karriärer varit ett fokusområde under många år, både i allmänhet och inom politiken, och det har påverkat hur ämnet har undervisats i skolorna. Avhandlingen syftar till att kritiskt granska "problemet" med den teknik(o)intresserade flickan. Detta görs genom fyra olika studier. Den första undersöker hur flickors (ålder 10-17) engagemang och intresse för teknik och teknikutbildning ser ut enligt internationella studier (Studie I). Därefter undersöks flickors (ålder 9-14) aktiviteter, självbild och performativitet i teknikutbildning både inom och utanför skolan (Studie II, III). Studie IV är en didaktisk tillämpning av teori och empiri om genus, teknik och den tekniska flickan från de tre första studierna. Avhandlingen använder ett teoretiskt ramverk baserat på begrepp från teknikfilosofi och genusteori, framförallt de tre genusnivåerna: den symboliska, den strukturella och den individuella. Datainsamlingen omfattar deltagande observationer och fokusgruppintervjuer med flickor som deltagit i teknikundervisning och lägeraktiviteter, och analysen genomförs med tematisk analys och kvalitativ innehållsanalys. Resultaten från studie I bekräftar det generella mönstret av flickors minskade intresse för teknik och efterlyser ett genusperspektiv. Studie II och III belyser däremot den komplexa interaktionen mellan flickors aktiviteter och självbild inom teknikområdet. Trots att flickor i studie II bekräftar rådande könsnormer kring teknik, visar resultaten även på en tvetydighet och motstånd mot stereotyper, särskilt när de arbetar tillsammans och förfogar över sitt teknikarbete. Studie III visar på ambivalens kring ”tjejifiering” av teknik och betonar att flickors intresse för teknik sträcker sig bortom könsbestämda aktiviteter. Studie IV visar på implikationer för teknik- och STEM-utbildning, och pekar på potentiella könsrelaterade fall-gropar och stereotypa svar. Diskussionen bidrar med nya insikter om flicko

I denna avhandling undersöks samhällskunskapslärares bedömnings-praktiker vad gäller syften, innehåll, förmågor och metoder, samt faktorer som kan påverka lärares bedömningspraktiker. Detta undersöktes genom tematiska analyser av intervjuer med totalt nitton gymnasielärare och deras bedömningsuppgifter. Studierna visade en variation, både mellan lärarna och att enskilda samhällskunskapslärare varierade sina bedömningar. Lärarna i studierna hade varierade syften, men en råd-ande performativ diskurs, med betoning på betygskriterierna, innebar en summativ praktik med fokus på att ha underlag för betyg. Däremot uttryckte lärarna en hög grad av agens gällande innehåll och förmågor som testades och med vilka metoder. Samtidigt påverkade en ämnestradition vilket innehåll som testades. Historiskt har lärare främst testat faktakunskaper i skriftliga prov, men lärarna i studierna varierade metoderna och betonade resonerande förmågor, vilket är i linje med ämnets öppna karaktär. Fokuseringen på betygskriterierna är positiv för validiteten gällande betygsättning. Däremot kan validiteten i relation till formativa syften problematiseras. Betoningen på summativ bedömning innebär dock en risk för en instrumentell syn på skolan med fokus på betyg snarare än lärande. Variationen mellan lärare riskerar också att leda till problem med likvärdig bedömning där elever lär sig olika saker och utvecklar olika förmågor. Samtidigt hjälper variation fler elever att lyckas då olika metoder passar olika elever. Lärarna har socialiserats in i en bedömningspraktik, vilken främst har formats av deras erfarenheter, snarare än lärarutbildningen. Utbildning i bedömning skulle dock kunna öka lärares bedömarkompetens. Bedömning är svårt och komplext, där lärare behöver balansera olika syften, välja ändamålsenliga metoder i relation till syften och vilket inne-håll och vilka förmågor som ska testas, samt hantera bedömningars olika konsekvenser. Det är ett viktigt arbete, i vilket samhällskunskapslära, This thesis explores Civics teachers’ assessment practices regarding aims, content, skills and methods, and factors that may affect teachers’ assessment practices. This was examined through thematic analyses of interviews with a total of 19 upper secondary school teachers and of their assignments. The studies showed a variation, both between the teachers, and that individual Civics teachers varied their assessments. The teachers in the study had varied purposes, but a performative discourse, emphasising the grading criteria, resulted in a summative practice focusing on evidence for grading. On the other hand, the teachers expressed a high degree of agency regarding content, skills and methods. However, a subject tradition affected what content is tested. Historically, teachers have mainly tested factual knowledge in written tests, but the teachers in these studies varied their methods and emphasized reasoning skills, which is in line with the open character of the subject. The focus on grading criteria is positive for the validity of grading, but validity in relation to formative purposes can be problematized. However, the emphasis on summative assessment entails a risk of an instrumental view of school, focusing on grades rather than learning. Variation between teachers also risks problems arising regarding equal assessment, where students can learn different things and develop different skills. On the other hand, variation may help more students to succeed, as different methods suit different students. The teachers were socialised into assessment practices, which have been shaped primarily by their experiences, rather than teacher education. However, education in assessment could increase teachers’ assessment competence. Assessment is difficult and complex, and teachers need to balance different purposes, choose appropriate methods in relation to those purposes and what content and skills are to be tested, as well as deal with the various consequences of ass

Illavarslande rubriker om klimatet och klimatångest har blivit allt vanligare i dagens samhälle. Debatter och diskussioner om global uppvärmning, klimatförändringar och konsekvenser av dessa verkar endast stiga i intresse. Engagemanget sprider sig bland samhällsmedborgare och likaså verkar, enligt många alarmerade rubriker, även negativa känslor kopplat till klimatet spridas. Klimatångest har blivit ett begrepp som florerar i forskning och vardagliga situationer allt mer. Forskning visar att klimatångest kan drabba alla, men kanske värst barn och unga. Samma ungdomar som de alarmerande rubrikerna syftar till befinner sig också i skolan där detta är ett viktigt och nödvändigt inslag. Frågeställningarna i examensarbetet syftar till att undersöka vilken medvetenhet och inställning gymnasieungdomar, som läser naturkunskap, har till frågor om miljö, klimat och hållbar utveckling. Frågeställningarna undersöker också i vilken utsträckning dessa gymnasieungdomar känner klimatångest, hur de upplever skolans undervisning och hur detta påverkar deras lust att lära sig mer om miljö, klimat och hållbar utveckling. Undersökningen genomfördes med en digital enkät som totalt besvarades av 123 naturkunskapselever i olika årskurser på gymnasiet. Resultatet visar att många elever anser sig ha en klimatpåverkan och kunna reflektera över denna. Vissa skillnader i medvetenhet och kunskap framkommer mellan de olika årskurserna där de äldre eleverna bedöms ha en mer nyanserad bild av klimatläget. Det framkommer även att många elever känner en oro och ångest kopplat till klimatet, men att ordet ”ångest” är ett starkt känsloladdat ord och att många skolungdomar hellre använder ordet ”oro”. Trots, eller kanske tack vare, elevernas i många fall negativa känslor kopplat till området anser de undervisningen som viktig, meningsfull och nödvändig för att öka förståelsen och lösa klimatkrisen. Många elever vill att skolan ska undervisa ännu mer om klimatet och ha ett större fokus på lösningar av kl

Praktisk kunskap kräver teori och teoretisk kunskap kräver praktik. I slöjdundervisning behöver eleverna ges möjlighet att utveckla både sin kreativitet och självständighet samtidigt som eleverna måste få en grund som i vissa moment kräver en exakt reproduktion av lärarförmedlad kunskap. I denna studie undersöker jag hur lärare i slöjd upplever detta dilemma att balansera mellan kunskapsreproduktion och inspiration i praktisk-estetisk undervisning. Vilka didaktiska ramar används i undervisningen och på vilket sätt förmedlas de till eleverna? Resultatet grundar sig på fem intervjuer med verksamma slöjdlärare. Materialet från intervjuerna analyseras med hjälp av tematisk analys. Sociokulturell teori och begreppet den proximala utvecklingszonen och tyst kunskapsteori används för att förstå lärararnas undervisningspraktik. I studien framkommer det att lärare i tidiga årskurser och i för eleverna nya hantverksområden tillämpar styrande ramar för att eleverna ska lära sig grunderna och hantverkstekniker. För att senare öppna ramarna successivt och låta eleverna lära sig arbeta fritt och utforska sin kreativitet under självständighet. Lärarens roll pendlar mellan motiverande ledare, utmanare och inspiratör. Att didaktisk kvalitet i slöjdundervisning är beroende av lärarens förmåga att visa och förklara praktiska tillämpningar av kunskap och nå fram och möta elever vars tidigare erfarenheter och intresse varierar och är beroende av olika faktorer.

Digital undervisning har blivit alltmer vanligt i skolans värld vilket har många fördelar. Tillgängligt undervisningsmaterial, öppet för alla att ta del av, består bland annat av videor på YouTube. Däremot finns det inte mycket forskning kring lärare och undervisningsmaterial på sociala medier som YouTube då dessa tillvägagångsätt fortfarande är väldigt nya, med tanke på teknologins snabba utveckling. Denna studie ämnar ta reda på hur lärare framställer undervisningsinnehåll om EU, närmare bestämt om EU-undervisningen ges en inrikespolitisk eller utrikespolitisk inramning. Studien syftar även till att ta reda på hur EU integreras i undervisning om nationell politik. Materialet består av ett flertal videor uppladdade av tre olika lärare på YouTube vars undervisningsinnehåll analyseras. Undersökningen kommer fram till att lärare tar upp olika ämnesinnehåll kring EU och därför inramas det också på olika sätt när det kommer till inrikespolitiska och utrikespolitiska kännetecken. Denna studie kan bidra till att hjälpa lärare förstå hur de kan lägga upp undervisningen om EU med hjälp av YouTube som ett digitalt verktyg. Studien kan även ge blivande och erfarna lärare verktyg att ge undervisningen en inrikespolitisk inramning med rätt förutsättningar att främja en politisk deltagarkompetens på EU-nivå hos eleverna.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling genom användning av digitala verktyg. Genom observationer på en flerspråkig förskola i Sverige, med deltagande från flera avdelningar med förskollärare och barnskötare, transkriberades data för tematisk analys med tillämpning av ett sociokulturellt perspektiv för observationsanalys. Resultaten indikerar på att förskollärares arbetssätt är avgörande för att utveckla både verbala och icke-verbala språkfärdigheter hos barn genom olika pedagogiska förhållningsätt. Förskollärare har integrerat digitala verktyg och systematiska metoder för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Metoder som högläsning med digitala läsverktyg och bilder på storbildsskärmen framträder som särskilt betydelsefulla. Utöver att utmana barn att delta i samtal genom frågor, repetition, talutrymme, tonläge och gester, används även teckenspråk för att kommunicera med icke-verbala barn, anpassat efter individuella behov. Studien pekar på att modersmålet stöds i språkutvecklingen genom användning av digitala verktyg och därigenom utmanas barnens förståelse och språkliga medvetenhet. Digitala spel introducerar ett nytt ordförråd och främjar barns skrivspråksutveckling. Slutsatsen är att förskollärare använder olika pedagogiska metoder genom digitalisering för att stimulera flerspråkiga barns språkkunskaper och skapa gynnsamma förutsättningar för interaktion i små utbildningsgrupper., The purpose of the study was to investigate how preschool teachers work with multilingual children's language development through the use of digital tools. Through observations at a multilingual preschool in Sweden and with the participation of several preschool teachers and childminders, data were transcribed for thematic analysis applying a sociocultural perspective for observational analysis. The results indicate that preschool teachers' working methods are crucial for developing both verbal and non-verbal language skills in children through different pedagogical strategies. Preschool teachers have integrated digital tools and systematic methods to support multilingual children's language development. Methods such as reading aloud with digital reading tools and image support on the large screen appear to be particularly significant factors and are extremely important. In addition to challenging children to participate in conversation through questions, repetition, space of speech, intonation and gestures, sign language is also used to communicate with non-verbal children, adapted to individual needs. The study points out that the mother tongue is supported in language development through the use of digital tools and thereby challenges the children's understanding and linguistic awareness. Digital games introduce new vocabulary and promote children's written language development. The conclusion is that preschool teachers use different pedagogical methods through digitization to stimulate multilingual children's language skills and create favorable conditions for interaction in small educational groups.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar kring den process som utgör deras deltagande i barnens fria lek. Frågorna som ställts är vilka strategier förskollärare anser vara gynnsamma kontra inte gynnsamma när de ska träda in i barnens fria lek. Tidigare forskning visar att förskollärare antar olika roller som kan beskrivas som observatör,scenförvaltare, medspelare, lekledare, dirigent, omdirigerare och oengagerad. Begreppen i den tidigare forskningen verkar som analysverktyg i studien. Metoden som användes var intervjuer med åtta förskollärare, samt tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att förskollärarna tillämpar strategier som hänfaller till lekrollerna observatör och medspelare, observatör och erbjuder stöttning samt observatör och scenförvaltare. De strategier förskollärarna inte tillämpar när de ska ge sig in i barnens lek hänfaller till rollerna dirigent och omdirigerare.

Att i sin undervisning uppnå att elevernas behov tillgodoses och att de ges förutsättningar för ett effektivt och optimalt lärande kan ses som en utmaning. Ett sätt att arbeta med det är att välja ett läromedel som stöttar läraren i det arbetet. Ett läromedel som kan användas med syfte att förbättra kvaliteten på matematikundervisningen är Singma som bygger på den metod som används för att undervisa i Singapore. Examensarbetets syfte var därför att undersöka hur lärare differentierar matematikundervisningen i mellanstadiet vid användning av den så kallade Singaporemodellen genom läromedlet Singma. Detta genomfördes genom en kvalitativ studie där intervju och observation användes som metod för datainsamling. Datan analyserades med hjälp av Tomlinsons ramverk för differentiering. Utav ramverkets tre nivåer så riktades detta arbete till att undersöka den tredje nivån för hur lärare differentierar utifrån elevers olika behov. Den tredje nivån innefattar elevers beredskap, intresse och lärandeprofil. Undersökningen genomfördes på två skolor där totalt tre lärare studerades i deras arbete. Den insamlade datan resulterade i tre slutsatser. Dels att lärarna kombinerade att utgå från läromedlet med att blanda in annat material vid sin differentiering. Dessutom genomfördes lektionerna generellt sett så som de var planerade. Slutligen drogs slutsatsen att såsom Singaporemodellen används i Sverige genom läromedlet Singma inte är komplett för att täcka alla aspekter kopplade till beredskap, intresse samt lärandeprofil hos elever. Som en del av läraryrket är det viktigt att vara medveten kring de styrkor och svagheter som respektive läromedel har. Där kan denna studien ses som ett redskap för lärare att navigera, specifikt kopplat till Singaporemodellen.

This study aims to investigate when and how much German as well as Swedish is spoken by teachers and pupils in two high school classes. On top of that, the study includes both the teachers´and pupils´attitudes towards the usage of the languages in their German lessons. To answer this, observations during lessons were made and both online surveys to teachers and group interviews with a handful of pupils were constructed. The information gathered was later analyzed with a qualitative content analysis. What could be observed was that both Swedish and German were spoken by teachers, but for different parts of the lesson. They spoke Swedish for example when teaching grammar and clarifying instructions, but German when they asked simple questions or talked about texts during the lesson. The students on the other hand mostly spoke Swedish with each other and sometimes even when asking questions to the teacher. However, when the teacher made clear that they were supposed to speak German, they did. Most of the teachers and pupils would prefer a mix between German and Swedish in their classroom because they saw benefits with both languages in use. For example the fact that Swedish could be used to easily clarify lesson content and German could be used for the pupils to both practice speaking and hearing German.

I denna ämnesdidaktiska studie undersöker jag om elevers förståelse av dels begreppet hållbar utveckling, dels begreppen miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet, förändras, hur de förändras och varför, genom undervisning i företagsekonomi, undervisning som i sin tur baseras på variationsteori. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om vad som påverkar att förståelsen för begreppen förändras när de studeras i ämnet företagsekonomi. Metoden är en kvalitativ textanalys där 41 gymnasieelevers skriftliga svar i ett förtest respektive ett eftertest har kartlagts och analyserats. Resultatet visar att efter undervisningen har förståelsen för begreppen förändrats, för vissa elever från vardaglig till hybridförståelse, för andra från hybridförståelse till disciplinär ämnesförståelse och för ytterligare andra från vardagsförståelse till disciplinär ämnesförståelse. I diskussionen beskriver jag förändringen som assimilation eller ackommodation samt utifrån begreppsbildningsteori där elevers intresse och attityd inför begreppen, bakgrundskunskap och motivationsfaktorer samt egna mål att lära i ämnet lyfts fram som förklaringar till förändrad förståelse. Slutsatsen är att både förförståelse, det vill säga i vilken förståelsekategori eleverna befinner sig innan undervisningen, och deras inställning till begreppen, påverkar om och hur förståelse förändras och fördjupas.

This study explores the incorporation of film and other audiovisual media in the instruction of French as a foreign language. The primary focus is on understanding the diverse approaches adopted by two teachers in the southern region of Sweden. Through interviews, these educators share insights into their goals when integrating films into language learning and the specific methodologies employed to attain these objectives. Additionally, the study incorporates a questionnaire to gather student perspectives on the efficacy and impact of using films within the classroom setting.

Denna studie använder en kvantitativ forskningsmetod i mindre skala för att undersöka frågeställningen: "Upplever deltagarna på kollektiv nivå att de är inkluderade i svenskundervisningen när det gäller läsning av skönlitteratur; med fokus på deras intresse, individualitet och motivation?". Studien syftar inte till att undersöka till vilken grad eleverna har denna upplevelse utan fokuserar på om och vad de deltagande eleverna upplever. Undersökningsmetoden för studien är en enkät som har skickats ut till gymnasieelever, där de ombeds att ge en sammanfattande bedömning av sin upplevelse av undervisningen i litteratur under högstadiet med utgångspunkt i centralt innehåll för kursplanen svenska i Lgr11. Svaren analyseras med hjälp av kritisk teori och generella slutsatser dras utifrån de deltagandes svar. Studien visar att deltagarna inte upplever att de är inkluderade baserat på de underordnade frågor som ställts för att besvara frågeställningen.

Denna uppsats syftar till att skapa kunskap om lärares användning av läroboken inom gymnasieämnet samhällskunskap för årskurs 1. Detta undersöks genom att analysera 57 lärares svar på en enkät som vi utformat. Uppsatsen kompletterar det nuvarande forskningsläget om läroboken och dess användning inom samhällskunskapen då den tidigare forskningen främst har en kvalitativ karaktär där den valda undersökningsmetoden har varit djupintervjuer.Uppsatsens analys består av fyra delar, där varje del behandlar en aspekt av lärarnas användning av läroboken. Aspekter som undersöks i uppsatsen är i vilken utsträckning som läroboken utgör ett undervisningsmoment på lektionerna, vilka ämnesområden från det centrala innehållet som lärarna väljer att använda lärobokens texter och övningsuppgifter inom samt orsaker till varför lärarna väljer att använda sig av läroboken i sin undervisning eller inte. För att kunna tolka lärarnas användning av läroboken inom de olika ämnesområdena appliceras Östmans kunskapsemfaser på resultaten.Resultaten visar att lärobokens texter används mer av lärarna i undervisningen än lärobokens övningsuppgifter, då 49% av lärarna använder lärobokens texter varje vecka eller oftare medan motsvarande andel för lärobokens övningsuppgifter är 21%. De ämnesområden där det är vanligast att lärarna använder sig av läroboken är mer begreppstunga områden som exempelvis demokrati och ekonomi. De ämnesområden där läroboken används sällan är källkritik, folkrätten samt grupper och individers identitet. I analysen tolkas lärarnas användning av läroboken i relation till ämnesområdena med hjälp av Östmans kunskapsemfaser, och vi sluter oss till att de områden där läroboken används ofta i huvudsak utgörs av kunskapsemfasen Den rätta förklaringen. Bland de orsaker som lärarna anger är viktigast för att använda läroboken är att den skapar struktur i undervisningen, något som vi i resultatet tolkar som att läroboken fungerar som ett stöd i planeringen av undervisningsmoment. Ors

”Kanteffekt – en ekologisk undersökning” är titeln på ett lektionsmaterial ämnat för elever i kursen biologi 1 på naturprogrammet i gymnasiet. Syftet med denna studie har varit att utvärdera detta material med hjälp av en didaktisk modell, organiserande syften. Modellen kan användas för utvärdering av undervisning. Som metod användes textanalys av lektionsmaterialet, semistrukturerade intervjuer, samt kvalitativ tematisk analys av intervjudatan. Totalt deltog 9 elever och 1 lärare från en större gymnasieskola i Mellansverige och som har erfarenhet av materialet i undervisning i intervjuerna. Utifrån intervjudatan konstruerades 4 teman. Dessa användes sedan för att diskutera lektionsmaterialet och undervisningen utifrån modellen organiserande syften. Av studien framkom att eleverna till högre grad mindes och tog till sig praktiska färdigheter än teoretiska kunskaper. Det framkom också att elevernas inte ser mjukvaruprogrammet Excel som ett verktyg att använda i nuet, utan endast som något som kan vara användbart i framtiden. Av textanalysen framkom att de övergripande syftena med materialet skulle kunna synliggöras bättre för eleverna.

In Sweden, food-related education is vaguely incorporated in several mandatory high school subjects but not much is known about how it is incorporated in the biology and natural science subjects. This study aimed to understand how Swedish high school biology and natural science teachers approach and contribute to food-related education within and across subjects. This study follows an explorative case-study approach. Biology and natural science high school teachers (n=10) were recruited for this study. A total of four teachers participated in individual semi-structured interviews. All teachers taught natural sciences, three also taught physical education and a fourth teacher also taught biology and chemistry. The interviews were audio recorded, transcribed verbatim using Microsoft Word, and analyzed using an inductive thematic analysis. The analysis resulted in three major themes: teachers learning objectives in food-related education, teachers’ choice of didactics and cross-curricular teaching. The main findings were that the teachers approached food-related education broadly and had, more or less, the same learning objectives within and across subjects. The teachers expressed varying degrees of collaboration across subjects depending on which subjects they, themselves, were teaching. The teachers all faced challenges regarding dealing with the matter of eating disorders and social media influence which they tackled with various didactical strategies. Numerous factors stand in the way of cross-curricular teaching for food-related education in Sweden, such as time constraints and unclear learning objectives. Several changes are to be made to improve food-related education, Swedish adolescents' nutrition literacy and thereby improve the populations nutritional intake.