Search

Havsmiljöförordningens övergripande mål är att upprätthålla eller uppnå en god miljöstatus i de svenska förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön till år 2020. En av uppgifterna i den första förvaltningsperioden är att fastställa övervakningsprogram. God miljöstatus baseras på ett ramverk av så kallade deskriptorer som anges i havsmiljödirektivet, det vill säga det EU-direktiv som i Sverige genomförs genom havsmiljöförordningen. Deskriptorerna beskriver god miljöstatus på en övergripande nivå för elva temaområden. Till varje deskriptor hör en rad kriterier som anger vad som ska ingå i en bedömning av miljöstatus. Utifrån de elva deskriptorerna har Sverige fastställt 13 övervakningsprogram. Sex program utgår ifrån olika biodiversitetsteman som berörs av en upp till tre deskriptorer, medan de övriga sju programmen utgår ifrån de deskriptorer som är mer inriktade mot belastning och miljöförändring. För varje program har ett antal underprogram föreslagits baserat på den nuvarande övervakningen och/eller planerad övervakning. Övervakning som ingår i programmen ska vara pågående och data ska vara tillgängliga. I programmen ingår nationell och regional miljöövervakning inklusive verksamhetsutövares recipientkontroll. Dessutom ingår annan typ av datainsamling som till exempel inventeringar av tumlare och uppgifter om omfattningen av mänskliga aktiviteter som orsakar belastning och miljöförändringar. Enligt havsmiljödirektivet ska övervakningen fånga upp tillstånd och miljöförändringar, belastning och omfattning av aktiviteterna som orsakar belastningen samt effekter av åtgärder. Eftersom nästa steg i havsförvaltningscykeln är att fastställa åtgärdsprogram kommer övervakning för att följa upp åtgärder att läggas till övervakningsprogrammen först under nästa förvaltningscykel. I beskrivningarna av programmen framgår hur den nuvarande övervakningen motsvarar de krav som ställs på dataunderlag genom havsmiljödirektivets bilaga III samt genom deskriptorer, kriterier, indikatorer och beslutade miljökvalitetsnormer. I dagens övervakning saknas bland annat tillräcklig övervakning för uppföljning av livsmiljöers tillstånd och utbredning. För marint avfall, buller och främmande arter saknas nationellt samordnad övervakning, men det görs regionala insatser och ett antal projekt har genomförts eller påbörjats för att öka kunskapen om hur övervakning bäst ska utformas. För de program som har pågående övervakning beskrivs utvecklingsbehoven för att förbättra underlaget för de återkommande tillståndsbedömningarna. Övervakningsprogrammet som fastställs under 2014 utgör således inte ett fast program för kunskapsinhämtning. Bristerna kommer att beaktas i det fortsatta genomförandet av havsmiljöförordningen där utveckling av indikatorer och övervakning kommer att ske kontinuerligt.

Background For ages people have commuted to work, or to other activities, located outside their home municipality. Statements found indicate that the basic decision for commuting are based on utility maximisation and no matter what the character of the benefit is; it should be higher than what can be found closer to the home location. This thesis aims to investigate if people are also commuting with the purpose of obtaining benefits from shopping. The shopping location will in this thesis be defined as a shopping mall. In order for shopping malls to attract customers and create awareness of which benefits they offer they must engage in branding. The authors of this thesis have chosen to investigate the terms; shopping, commuting and branding separately in order to find a definition for the term commuter shopping and to create understanding for what makes people engage in commuter shopping. Purpose The purpose of this thesis is to understand how the term commuter can be translated into the context of shopping. Moreover, the goal is also to identify the reasons for why people are willing to commute to a shopping destination not closest to their home location. The authors will also provide a definition for the term commuter shopping. Method In order to fulfil the purpose of this thesis, an abductive research approach was used. This includes a mixed method research, which allows both qualitative and quantitative data to be represented. The quantitative data in this research consist of a survey conducted at a shopping mall in Jönköping called A6 Center and used a sample of 402 customers as respondents. The qualitative part of the research includes an interview with A6 Center’s Centre Manager Kristoffer Krantz. The main source of information, however, is the collection of secondary data within the fields of commuting, shopping malls and branding which are combined in order to provide a definition of commuter shopping. Conclusion The study contributes with understanding in the fields of research to the extent that means one can translate the term commuting into the context of shopping. Moreover, the thesis managed to identify the reasons for why people engage in commuter shopping and which attributes they value at a shopping location. As a result the thesis propose a definition: “Commuter shopping is when one or more people go to a shopping location, not closest to their home location, in order to obtain benefits satisfied by attributes offered.”

info:eu-repo/semantics/publishedVersion

Syfte. Syftet med studien är att belysa viktiga aspekter i mötet mellan sjuksköterskan och patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska slutenvården. Bakgrund. Patienter som lider av psykisk ohälsa vårdas frekvent i den somatiska slutenvården. Sjuksköterskor på medicin och kirurgavdelningar möter och vårdar dessa patienter tillsammans med undersköterskor och läkare, men är de som har omvårdnadsansvaret för patienterna. Design. Kvalitativ intervjustudie. Metod. Åtta legitimerade sjuksköterskor vid kirurg och medicinavdelning med olika långa anställningstid, intervjuades individuellt. Alla sjuksköterskor utom en intervjuades på sin arbetsplats inom arbetstid. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och analysen resulterade i två kategorier och sju underkategorier. Resultat. Kategorier som formades från det analyserade materialet var; Erfarenheter, reflektioner och information är grundelement för det goda mötet och; Kunskap och samordning underlättar vårdarbete. Resultatet visar att sjuksköterskor i den somatiska slutenvården upplever att de har en önskan och en vilja att bemöta och vårda patienter med psykisk ohälsa på ett bra sätt. Sjuksköterskorna beskriver i stor utsträckning att tidsbrist hos sjuksköterskan och bristen på möjlighet till sekretess mellan patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterska är faktorer som påverkar bemötande, vårdkvalitet och arbetsmiljö negativt. Vidare upplever sjuksköterskorna att kunskapsbrist om psykisk ohälsa, stressig vårdmiljö och begränsad möjlighet till konsultation är faktorer som påverkar vården av patienter med psykisk ohälsa. Slutsats. Sjuksköterskorna upplever att tidsbrist påverkar vårdkvalitet och arbetsmiljö negativt. Sjuksköterskorna önskar kompetensutveckling i området psykisk ohälsa och ett utvecklat samarbete kring personer med psykisk ohälsa. Både med yrkesgrupper på avdelning och med psykiatrisk klinik, för ökad vårdkvalitet för personer med psykisk ohälsa.

Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning och vilka sammanhang som verksamma pedagoger och lärare använder utomhuspedagogik. Trots studier om utomhuspedagogikens positiva egenskaper så hade vi inför studien en uppfattning om att den inte används i någon större utsträckning längre upp i åldrarna. Genom studien ville vi synliggöra i vilka situationer utomhuspedagogiken används och även inspirera lärare till att hitta nya användningsområden för pedagogiken. Studien är kvantitativ och en webbaserad enkät skickades ut till en respondentgrupp verksamma inom området förskoleklass upp till årskurs nio. Materialet bearbetades genom en multivariatanalys där vi undersökte hur olika faktorer påverkade respondenternas svar. Resultatet visade på en övervägande positiv attityd gentemot utomhuspedagogik och att användningsfrekvensen minskade högre upp i åldrarna. Vår slutsats utifrån respondentgruppen är att många lärare vill implementera utomhuspedagogiken mer i sin undervisning men vissa känner en osäkerhet inför planering och utförande.

The internet has become an increasingly part of everyday life with digital artefacts like smartphones and tablets. We’re looking at the usage of social networks and how the usage relates to traditional addiction. We conducted a quantitative research where 84 poeple finished our web survey. Our research focused on addiction, time spent on social networks, normal and non-normal usage and general user patterns. The result we gathered shows that there have been a standard displacement in how we use social networks online, as well as the view of what is acceptable when it comes to internet use with the increase of social networks. One indication of a standard displacement is that non-dependents spend more than double of the time on social networks now than they did in earlier studies of internet use. We think that the definition of addiction on internet needs to be revised with a better understanding of what can be seen as normal internet usage.

Havsmiljöförordningens övergripande mål är att upprätthålla eller uppnå en god miljöstatus i de svenska förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön till år 2020. En av uppgifterna i den första förvaltningsperioden är att bestämma vad som kännetecknar god miljöstatus i respektive förvaltningsområde samt att ta fram miljökvalitetsnormer. God miljöstatus baseras på ett ramverk av så kallade deskriptorer som anges i havsmiljödirektivet, det vill säga det EU-direktiv som i Sverige genomförs genom havsmiljöförordningen. Deskriptorerna beskriver god miljöstatus på en övergripande nivå för 11 temaområden. Till varje deskriptor hör en rad kriterier som anger vad som ska ingå i en bedömning av miljöstatus. I Sverige har god miljöstatus formulerats för samtliga 29 kriterier som ska beaktas enligt direktivet. Dessa kvalitativa beskrivningar anger vad som kännetecknar god miljöstatus i Nordsjön och Östersjön. För att praktiskt bedöma om god miljöstatus har uppnåtts föreslås 37 nationella indikatorer. En uppsättning av indikatorer omfattar miljöns tillstånd och avspeglar ekosystemets komponenter i form av nyckelarter, samhällen, och livsmiljöer. En utgångspunkt vid val av indikatorer för miljöns tillstånd har varit koppling till de belastningar som i den inledande bedömningen av miljötillståndet i Nordsjön och Östersjön bedömts ha stor negativ påverkan på ekosystemet. En annan uppsättning indikatorer berör påverkan och belastning på miljön i form av tillförsel av näringsämnen och farliga ämnen, samt biologisk och fysisk störning av miljön. Tillsammans utgör indikatorerna ett verktyg för att följa utvecklingen av miljötillståndet och effekter av åtgärder i havsmiljön. Vid val av indikatorer har arbetet delvis utgått från existerande miljöövervakning och redan utvecklade indikatorer. Med denna utgångspunkt uppfylls en rad av havsmiljödirektivets krav, bland annat en god uppföljning av effekter av tillförsel av näringsämnen. Funktionella indikatorer, det vill säga indikatorer som utvärderats och för vilka god miljöstatus har definierats, saknas dock för tio av havsmiljödirektivets 29 kriterier. För uppföljning av biologisk mångfald saknas bland annat miljöövervakning och metoder för att bedöma livsmiljöers tillstånd. För att kunna bedöma fysiska skador på havsbotten saknas en övergripande sammanställning av information om aktiviteter som påverkar havsbottnar samt metodik för att bedöma effekterna. Det saknas också utvecklade indikatorer för det kriterium som berör uppföljning av storleks- och åldersstruktur hos fiskar. Brist på kunskap gör också att inga förslag på svenska indikatorer kan ges för effekter på levande organismer från marint avfall, undervattensbuller, och främmande arter samt att endast ett begränsat antal indikatorer tagits fram som speglar effekter av farliga ämnen. De indikatorer som fastställs i juli 2012 utgör således inte en slutlig lista för att följa upp havsmiljödirektivet. Bristerna kommer att beaktas i det fortsatta genomförandet av havsmiljöförordningen där nästa steg är att anpassa miljöövervakningsprogrammen till uppföljning av miljötillståndet med valda indikatorer senast år 2014 samt att ta fram åtgärdsprogram till år 2015. God miljöstatus ska uppnås genom tillämpning av miljökvalitetsnormer det vill säga rättsligt bindande regler som avspeglar den lägsta godtagbara miljökvaliteten i Nordsjön och Östersjön. För att nå god miljöstatus har elva svenska miljökvalitetsnormer formulerats. Dessa miljökvalitetsnormer omfattar belastning i form av näringsämnen, farliga ämnen, främmande arter, uttag av arter, fysisk påverkan på havsbottnar och avfall i havsmiljön. Målsättningen har varit att utforma miljökvalitetsnormer som motsvarar alla de belastningar som i den inledande bedömningen har identifierats ha en stor påverkan på miljön.

Havsmiljöförordningens övergripande mål är att upprätthålla eller uppnå en god miljöstatus i de svenska förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön till år 2020. En av uppgifterna i den första förvaltningsperioden är att göra en inledande bedömning av miljötillståndet och en ekonomisk och social analys av nyttjandet av havet. Den inledande bedömningen redovisar grundläggande egenskaper och det aktuella miljötillståndet i Nordsjön och Östersjön. Rapporten följer havsmiljödirektivets instruktioner, det vill säga det EU-direktiv som i Sverige genomförs genom havsmiljöförordningen. I den inledande bedömningen ingår en beskrivning av fysiska och kemiska förhållanden, livsmiljöer, samt biologiska förhållanden. Belastning på miljön i form av fysisk störning (t.ex. skador på bottnarna) tillförsel av näringsämnen, tillförsel och förorenande ämnen samt biologisk störning (t.ex. uttag av arter genom fiske) ingår också i analysen. Den ekonomiska och sociala analysen består tre delar. Den första delen beskriver hur förvaltningsområdena nyttjas och var i områdena som aktiviteterna sker. Den andra delen ger en bild av trender i de mänskliga aktiviteter som påverkar miljötillståndet samt en beskrivning av samhällets kostnad för en eventuell försämring av miljötillståndet. Den svenska analysen bygger på ekosystemtjänstansatsen vilket innebär att kostnaden beskrivs i termer av välfärdsförluster som kan kopplas till försämrade eller försvagade ekosystemtjänster. Den tredje delen är en social analys som behandlar direkta och indirekta drivkrafter för miljöbelastningarna. Havsmiljödirektivets krav innebär i vissa fall att nya underlag måste tas fram vilket inte alltid varit möjligt att nå i tid för den inledande bedömningen. Rapporten innehåller därför också bristanalyser som pekar ut behov av framtida informations- och kunskapsinhämtning. Bristanalysen redovisas i anslutning till respektive delkapitel. Den inledande bedömningen baseras på underlag från svenska universitet, forskningsinstitut, myndigheter, konsulter och publicerade resultat från projekt som drivits av HELCOM, OSPAR samt projektet HARMONY, där Danmark, Sverige, Norge och Tyskland deltagit för att ta fram underlag om östra Nordsjön. I rapporten återfinns Havs- och vattenmyndighetens samlade slutsatser om det aktuella miljötillståndet och den socioekonomiska analysen. Slutsatsen av den inledande bedömningen överensstämmer med vad som framkommit i senare års nationella liksom internationella tillståndsbedömningar; tillståndet i Nordsjön och Östersjön varierar visserligen mellan olika havsbassänger, liksom mellan kust- och utsjövatten, men sammanfattningsvis är nuvarande tillstånd i många fall inte förenligt med vad som kännetecknar god miljöstatus enligt havsmiljöförordningen. Det ogynnsamma tillståndet är förknippat med negativa konsekvenser för såväl marina växter, djur och livsmiljöer som de ekosystemtjänster som människan nyttjar. En sammanfattning av miljötillstånd och belastning finns i avsnitt 3.8 och slutsatser finns i kapitel 8.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om somatiskt växelboende i Gävle kommun, ur äldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Sex intervjuer utfördes med tre omsorgstagare och deras maka/make, som använder somatiskt växelboende. Ett hermeneutiskt angreppssätt användes för bearbetningen av vårt empiriska material, vidare kategoriserade vi data genom kodning utifrån analysmetoden grounded theory. De fyra analysteman som kategoriserades fram, Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité, presenteras i resultatdelen med kopplingar till empirin och de teorier som vi ansåg relevanta för studien: SOS- syndromet, Individualiseringsprincipen samt Aktivitets-, Sociala identitets-, Vänskaps-, Roll- och Utbytesteorin, vilka ger en ökad förståelse för äldre omsorgstagare och deras anhöriga som använder somatiskt växelboende. Resultatet visade att alla omsorgstagare upplevde, att orsaken till att de använder sig av växelboende, var att deras partner behövde avlastning och vila. De kände sig trygga och trivdes på växelboendet, samtidigt som de upplevde en nedstämdhet av att vara tvungna att lämna sina hem. De anhöriga upplevde att det var emotionellt påfrestande att ta emot hjälp i form av växelboende, men gav uttryck för en uppnådd livskvalité, genom att ha tillgång till växelboende. Alla informanter delgav att de var mycket nöjda med personalen. Fem av sex deltagare i studien, upplevde att uppföljning från Gävle kommun och omvårdnadsförvaltningen, gällande deras situation som omsorgstagare, kändes obefintlig. Slutsatsen av vår studie är, att växelboende i Gävle kommun, som det bedrivs i dag, upplevs tillfredställande och bra, av både omsorgstagare och deras anhöriga. Tillgången till denna form av avlastning är viktig, för att på detta sätt kunna efterleva den kvarboendeprincip som är vägledande inom svensk äldreomsorg. Nyckelord: Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité

Denna uppsats behandlar elevers förmåga att tala inför andra människor. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och har arbetat utifrån två problemformuleringar. Dessa är ”Hur arbetar lärarna för att utveckla eleverna till säkra talare? och Vilken är lärarens personliga inställning till detta område?” Jag valde ut fyra olika lärare som jag sedan intervjuade genom att ställa nio frågor. Resultatet av min undersökning blev att två av de intervjuade lärarna anser att eleverna upplever det som positivt och roligt att redovisa muntligt inför sina klasskamrater, det var också dessa lärare som arbetade med de yngre eleverna. Dessa lärare använder sig av olika metoder för att utveckla eleverna inom detta, men framförallt lyfter de fram att det är mängden talträning som är av allra största vikt. De vill att eleverna ska få mycket erfarenhet av att göra muntliga redovisningar. De andra två lärarna, som arbetar med högstadieelever, tycker inte att eleverna ser det som något positivt att redovisa muntligt. Dock poängterar den ena läraren att det finns undantag. Vissa elever ser det som lustfyllt och roligt att berätta vad man har arbetat med. Dessa lärare arbetar även dem i stor utsträckning med att talträna eleverna och varierar sina arbetsmetoder.

Utbränning är ett högaktuellt ämne i dagens samhälle där fokus ligger på individens prestationer. Denna studies syfte var att undersöka om högpresterande individer bygger sin självkänsla på prestationer och om detta i sin tur har betydelse för utbränning. Ytterligare syfte var att undersöka om utbränning bland högpresterare med prestationsbaserad självkänsla var lika utbrett bland båda könen. I undersökningen deltog 66 tjänstemän från ett tillverkningsföretag i Mellansverige. En enkät sammanställdes av de tre befintliga och utprövade skalorna; Karolinskas utbrändhetsformulär, The Performance Based Self-esteem Scale samt en del av The Jenkins Activity Survey. Resultaten visade att prestationsbaserad självkänsla predicerade högpresterare samt att högpresterare predicerade utbränning. Även att vara kvinna predicerade utbränning. Detta visar vikten av att ta hänsyn till personalens individuella skillnader.

In today’s business one can say that competition does not take place inside the network, but between networks. Change and dynamics are central issues in network studies, and a company, due its changing environment, can identify opportunities and threats and respond to them accordingly. These opportunities are vital, but also complex and demanding for the management. Earlier research has identified a shortcoming in explanations of how the micro-level interactions to macro-level patterns are connected. The IMP-group has been trying to fill this research gap with research on interactions within business networks. In this area of research lies the focus of research on relationships between organizations. Adaptation in cooperation is a central concept within business network research. Adaptation has been dealt with in previous literature, but the focus of the studies has mainly been outside this phenomenon, and it has mostly had a supporting role. Most literature has also described the buyers' point of view in studied supply networks, whereas much less attention has been paid to the suppliers' view on them. This study focuses on this research gap. The results of the study stress that adaptation should be included to a greater extent in the strategy work of companies. The adaptations should be carefully planned and, as far as possible, made consciously. Conscious, well-planned adaptations can be seen as investments into present and future relationships, and resources should be invested into something that does not increase the company’s dependence, but divides the power in the relationship between the companies. Adaptations should be planned so that they result in a more offensive way of responding to the demands that are placed upon the companies. In this way, the actions can be viewed and analyzed in accordance with whether the actions make the company weaker or stronger.

Under en individs ungdomsår händer det mycket i hans eller hennes liv. Du växer upp, skapar nya relationer och tar död på gamla. Du försöker desperat finna ut vem du är och vad du vill med ditt liv. Du lär känna dig själv och lär dig tycka om dig själv. Du finner ting hos dig själv du tycker illa om och saker du tycker bra om. För många människor, unga som gamla, är litteratur och böcker ett viktigt redskap i detta sökande. Litteraturen spelar inte bara en viktig roll för den personliga utvecklingen utan även för nöjes skull. Du kan fly in i andra världar liksom ta del av en annan människas livsöde. Andra söker sig åt andra håll. Som att spela fotboll eller musik.Sedan sjukdomsstämpeln på homosexualitet togs bort av Socialstyrelsen 1979 har acceptansen och öppenheten kring homosexualitet växt. Tiina Rosenberg kallar det ”Den nya svenska öppenheten”. En avvikande sexualitet är inte längre så betydelsefull hos dagens ungdomar utan vikten ligger i att inte utmana några könsroller. Om du som ung kvinna identifierar dig som lesbisk är det inte en stor sak så längre, så länge du inte utmanar din roll som kvinna.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur rolleken påverkas i samband med ett dramapedagogiskt arbetssätt. För att få mer kännedom har vi under hösten 2006 genomfört en undersökning där vi inspirerats av Lindqvist (1996) arbetssätt med drama. Under arbetets gång har vi genomfört observationer och strukturerat dessa utifrån Knutsdotter-Olofsson (2003) tre lekregler; turtagande, samspel och ömsesidighet. För att få mer kunskap om vad det innebär att arbeta med drama och på vilket sätt det kan påverka leken har vi studerat olika forskares(Vygotskij, Lindqvist, Knutsdotter- Olofsson) erfarenheter i lek och dramapedagogik. Vårt resultat pekar på att ett dramapedagogiskt arbetssätt hjälper barnen att lära sig de tre sociala lekreglerna och då ökar rollekandet hos barnen på förskolan.

Syftet är att se om förändringar har skett, i så fall vilka, i rapporteringen kring de två politikermorden. Metoden vi använder oss av är i första hand kvalitativ, dock utesluter vi inte en kvantitativ ansats helt då vi använder begrepp som sällan, ofta, aldrig etcetera. Vi tillämpar genomgående ett hermeneutiskt perspektiv, närmre bestämt misstankens hermeneutik. Misstankens hermeneutik och kritisk diskursanalys är således våra verktyg och teorierna vi använder oss av är genusteori och medielogik. Fokus i denna uppsats ligger på genusanalysen. Det går att visa på skillnader i den journalistiska diskursen. Likväl inom genusfrågan kan skillnader påvisas i texterna. Vår förförståelse kan ha påverkat vårt analysresultat. Det är också viktigt att komma ihåg att detta är vår analys som grundas på hur vi tolkat de teoretiska resonemangen.

Regeringen ansåg i mitten av nittiotalet att reglerna kring revisorns agerandevid misstanke om brott inte utgjorde tillräckligt skydd för bolaget och dessintressenter. Regeringen framförde därför våren 1998 propositionen SFS1998:760, som innehöll förslag till ändringar i aktiebolagslagens (2005:551)bestämmelser om styrelse, bolagsstämma, revision samt skadeståndsansvar.De nya bestämmelserna kring revisionen innebär att revisorn föreskrevs enskyldighet att vidta åtgärder vid misstanke om brott i bolaget, vilket kom attkallas anmälningsplikten.Syftet är att beskriva hur revisorn hanterar sitt ansvar och sin skyldighet isamband med bokföringsbrott. Vidare vill vi beskriva när revisorn anser attanmälan om brottsmisstanke skall göras samt beskriva hur revisornsanmälningsplikt kan påverka ekobrottsbekämpningen.I uppsatsen används kvalitativ metod för att besvara våra frågeställningar,som är: när anser revisorn att bokföringsbrott är ett brott att anmäla ochvilken roll har revisorns anmälningsplikt i arbetet mot ekonomiska brott? Föratt besvara frågorna intervjuade vi två revisorer och en åklagare påekobrottsmyndigheten.Det empiriska materialet jämfördes sedan med vår teoretiska referensramoch de slutsatser vi kom fram till är att lagstiftaren och revisorerna hardelade uppfattningar om när en anmälan skall ske. Revisorerna vill undvikaatt göra en för tidig anmälan då de ser en stor skaderisk i det. Ytterligare enslutsats är att revisorer och jurister ligger på olika nivåer, när det gällertolkning av lagar och normer. Revisorns anmälningsplikt har även medförtatt antalet anmälningar har ökat. Dessvärre går det inte att dra någraslutsatser om antalet bokföringsbrott har minskat Uppsatsnivå: D

Att befinna sig i början av livsförloppet i det senmoderna, västerländska samhället kan ta sig olika uttryck och kan vara en omvälvande och föränderlig period i en individs liv. Det finns flera olika områden i samhället innehållandes speciella uppsättningar villkor och kriterier just för barn och unga, vilket i sig gör detta till intressanta och viktiga fält att studera. Den här antologin avser att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv behandla fem olika områden som berör barn och unga. Vi avser inte att med våra respektive studier täcka upp ett specifikt intresseområde utan har istället riktat in oss på olika aspekter och områden av ungas liv, vilka i sig innefattar specifika teman värdefulla att undersöka. Åsa Andersson skriver om alkoholens inverkan på unga vuxna ur ett genusperspektiv, Love Lundin undersöker under vilka villkor unga arbetslösa lever, Karin Petters studerar fritidens betydelse för tonårsflickor, Elin Sällstedt behandlar hur ungdomar förhåller sig till etnicitet och kultur och Sofia Österborg Wiklund skriver om hur barn upplever sina egna och andras åldrar.

Validerat; 20101217 (root)

Banverket Produktion är Sveriges största entreprenör inom järnvägsunderhåll. De har tillgång till ett flertal IT-system som ger information om järnvägsanläggningar och maskiner. Banverket Produktion vill utreda möjligheterna med att kombinera denna information och presentera den i ett kartgränssitt.En kartapplikation kan användas för att ta fram information ifrån olika system och presentera grafiskt. Den kan även användas som ett gränssnitt för att söka information från andra distrikt. Genom att använda sig av grafisk kartvisning av verksamhetsinformation blir det möjligt att planera åtgärder på ett mer tidssparande och kostnadseffektivt sätt och maskiner kan utnyttjas effektivare.Arbetet har gått ut på att beskriva vilken ökad verksamhetsnytta grafisk kartvisning av verksamhetsinformation kan ge och presentera ett förslag på en systemarkitektur som stödjer grafisk kartvisning. Inom Banverket Produktion finns det flera problem som man tror ska kunna lösas med hjälp av grafisk kartvisning. En viktig del i vårt arbete har varit att ta fram den viktigaste funktionaliteten i en kartapplikation som skall lösa dessa problem och ge en ökad verksamhetsnytta.

Syftet med föreliggande studie var att få fördjupad insikt i och att beskriva hur sjuksköterskor påverkas av, och förbereder sig inför, ett abstrakt hot såsom en förutspådd epidemi. Studien är empirisk med en enkätundersökning av kvalitativ karaktär. Inspiration till tolkning av data är hämtad från fenomenografin och resultatet belyses genom anknytning till KASAM. Studiens deltagare var 39 sjuksköterskor verksamma på en Akutklinik och en Infektionsklinik. Resultatet visade att sjuksköterskorna påverkas av hot om epidemier bland annat genom en rädsla att själva smittas. De flesta uttryckte ett behov av ökade förberedelser. Två kategorier framkom Emotionell strategi och Praktisk strategi. The aim for the present study was to reach a deeper understanding and to describe how nurses are affected and prepare themselves before facing an abstract threat as a predicted epidemic. The study is empirical with a questionnaire of qualitative nature. Inspiration for analyzing data is taken from phenomenology, and the result are illustrated through KASAM. The participants were 39 nurses, employed at an Acute ward and an Infection ward. The results showed that nurses were affected, for example with fear, by threats concerning an epidemic. The majority expressed the need for more preparations. Two categories appeared; Emotional strategy and Practical Strategy.

The increasing mass and complexity of chemicals being produced and transported has resulted in more rigorous demands on both authorities as well as chemical-handling industries to assess the risks involved. The Environment-Accident Index (EAI), has been proposed as a planning tool created as an equation in which chemical properties (variables describing the chemical involved) are combined with site-specific properties (variables describing the accident site). The EAI is intended to facilitate assessment of the environmental effects related to chemical accident scenarios and hence assist the organisation of preventative programs. The main objective of the work described in this thesis was to evaluate, develop and improve the proposed EAI. The steps involved in the development process included I) evaluation of the feasibility of the EAI approach, II) selection of a representative and diverse set of chemical accidents to be used in the development III) the use of questionnaires and expert judgements to develop response values for environmental effects of a chemical accident, and IV) to create a new EAI model using multivariate modelling (PLS). The EAI approach proved to be useful in the work to protect the environment in case of a chemical accident. A representative set of accidents was selected by means of statistical multivariate design (PCA) based on assembled data related to a set of 55 chemical accidents. The selection generated a set of accidents representing a diverse spectrum of chemical accident scenarios. To develop a measure of environmental effects of the chemical accidents i.e. responses, an expert panel was asked to judge their environmental effects (such as effects on animal life in the aquatic or terrestrial environment). The results showed that the judgements give a rough estimate of environmental effects that could be used as responses in the development of the EAI. The developed responses were then related to the chemical and site-specific properties to create a new EAI model. This resulted in a PLS-based EAI connected to a new classification scale. The advantages of the new EAI are that it can be calculated without the use of tables; it can estimate the effects for all included responses, and make a rough classification of chemical accidents according to the new classification scale. Finally, the new EAI is a more stable model than the previously proposed EAI, and it is founded on a valid base of accident scenarios, making its use for a variety of chemicals and situations more reliable since it covers a broader spectrum of accident scenarios. The new EAI can be expressed as a regression model to facilitate calculation of the index for people that do not have access to PLS. The highest priorities for further refining the new EAI in the future are: external validation of the EAI; further refinement of the formula’s structure; adjustment of the new classification scale; and real-life evaluation of the EAI.

Validerat; 20101217 (root)

This Masters thesis investigates user education at academic libraries. The increased demand on students to keep themselves updated in the information society of today urges libraries to develop their user education, concerning both content and teaching strategies. The aim of this study is to examine user education at academic libraries, and the approach of librarians in their teaching. The research questions address how librarians implement the user education and what they focus on. We also want to explore what differences and similarities there are between the user educations, and if anything could be further developed within them. The method used for the study is observation. Five different user educations are observed. We analyse the observations by using Kuhlthaus and Bruces theories of the information seeking process and information literacy. The results of the study are presented in systematically grouped categories, which our observation scheme was built upon. The user educations focused on activities around information sources, and practical or technical issues. We found that the examined user educations were considerably alike. No particular emphasis on a specific part of the education was found, but the result indicates that there was an absence of focus on information use. The reason, for the lack of the information use approach in educations, may be because the time which the librarians have at their hands is limited. However, as a proposal, the educations must put a bigger emphasis on information use and the information seeking process, to better encourage students information literacy. Uppsatsnivå: D