Search

Syftet med detta arbete är att visa på hur den interaktiva whiteboardtavlan kan användas i matematikundervisningen. Arbetet undersöker även hur den interaktiva whiteboardtavlan påverkar kommunikationen under matematiklektionerna och hur lärarrollen ser ut vid arbetet med tavlan. Detta har undersökts med hjälp av kvalitativa observationer och intervjuer. Två pedagoger som arbetar med den interaktiva whiteboardtavlan i matematikundervisningen har ingått i undersökningen. Observationerna skedde på varsin matematiklektion hos dessa pedagoger och följdes av intervjuer med pedagogerna. Intervjuerna skedde skriftligt med en avpedagogerna och muntligt med den andra. Resultaten av undersökningarna visar att den interaktiva whiteboardtavlan kan användas för att variera matematikundervisningen på en mängd olika sätt. Den visar även att tavlan har, i de undersökta klassrummen, ökat kommunikationen och att lärarna upplever eleverna som mer aktiva och motiverade när tavlananvänds. Det visade sig i observationerna att pedagogerna använde sig av olika arbetssätt. De olika arbetssätten visades även ge skillnader i kommunikationen.

Detta examensarbete behandlar politikers tal om lärarrollen och då med primärt fokus på språkbruk. I detta undersöks om det finns belägg för skillnader i hur bilden av lärarrollen kommer till uttryck mellan vänster- och högerorienterade partier. Den empiriska grunden utgörs av riksdagsprotokoll från kammardebatter under tidsperioderna 2004, 2005, 2006 och 2008. Sammanlagt rör det sig om fyra kammarprotokoll, där enskilda anföranden har valts ut och analyserats. Dessa anföranden utgör tillsammans cirka fyra sidor normal text och innefattar sjutton separata anföranden. Examensarbetets teoretiska ansats befinner sig inom ramen för ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på kommunikation och kunskapsbildning, det vill säga hur diskurser konstrueras, konsumeras och konstitueras. Samhället är inte homogent, utan präglas av olika intressegrupper som har olika värderingar och olika syner på samhällets utformning. Därigenom uppkommer olika diskurser avseende vilket ansvar staten skall ha i skolans uppdrag att uppfostra demokratiska individer. Skolan är en av få samhälleliga institutioner där regeringen fastställer grunden och bestämmer innehållet. Därmed är det oundvikligt för skolan och lärarrollen att inte ingå i den politiska retoriken. I examensarbetets resultatanalys framkommer tydliga belägg för att lärarrollen artikuleras i en kontext bunden av ideologiska värderingar och politisk korrekthet. Denna politiska korrekthet förutsätter ett aktuellt och tidstypiskt språk där vissa språkliga tecken är att föredra. Typiskt för de protokoll jag har analyserat är att talet präglas av marknadsekonomiska tecken. Den svenska skolan och lärarrollen diskuteras med ett metaforspråk där skolan liknas vid ett företag som drivs med ett vinstintresse. Detta artikuleras med ord som ”konkurrenskraftig”, ”flexibel” och ”frihet”. Höger- och vänsterorienterade partier har olika syn gällande hur skolan och lärarrollen ska utformas. Detta blir extra tydligt allt efter som debatten fortgår. Då ökar dessa konstraster gradvis allteftersom debattens aktörer retoriskt angriper varandras ideologiska preferenser. Då debattens dynamik växer och den retoriska duellen dras till sin spets, genomkorsas talet av ideologispecifika tecken vilka påvisar skillnaderna mellan partierna. Diskursens dynamik skapar därmed utpräglade föreställningar av skola och lärarroll. Till följd av detta utgörs det politiska talet i mångt och mycket av ett ”antingen eller tänk” och med ideologispecifika tecken konstruerar de bilden av lärarrollen som till exempel antingen ”flummig” eller ”diktatorisk”.

För att lärare ska kunna förhålla sig till de förväntningar som finns på dem i deras yrke, krävs att de är medvetna om vilka dessa förväntningar är. I denna studie undersöks outtalade förväntningar på lärare. Syftet är att synliggöra den institutionaliserade sociala ordningen inom skolan och på så sätt hitta tänkbara mönster som kan synliggöra sociala normer som reglerar vad det innebär att vara lärare. Studien har också en empirisk del, vilken utgår från kvalitativa intervjuer med fem lärare. Lärarna i studien talar om vilka förväntningar de upplever finns på lärare samt hur de förhåller sig till dessa. Empirin analyseras i enlighet med Berger och Luckmanns terminologi. I analysen belyses att lärarrollen konstitueras inom en institution som av det omgivande samhället har krav på sig att vara perfekt. Detta skapar en lärarroll som bland annat kännetecknas av pregnans, isolering från kollegor och krav på ordningssinne. I uppsatsens avslutande del diskuteras om denna lärarroll kan bidra till en syn på läraryrket som verkar förytligande, då pedagogiska frågeställningar och pedagogiskt samarbete inte verkar konstituerande för lärarrollen.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilken syn lärare och elever har påInternet som arbetsverktyg i undervisningen och skolarbetet. För att ta reda på detta har vigenomfört kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare, varav två arbetar på en kommunalskola och två arbetar på ett friskolegymnasium. Dessutom har vi genomfört kvantitativaenkätundersökningar med 100 gymnasieelever, 50 på vardera skola. Vår undersökning visaratt lärarna och eleverna är positivt inställda till Internet i undervisningen, men den påvisaräven att eleverna, särskilt de på friskolan, har en tendens att se Internet som sin enda källa,vilket är något som bekymrar lärarna. De menar därtill att källkritik är något man som läraremåste gå igenom kontinuerligt för att få eleverna att förstå innebörden av det och hur viktigtdet är. I resultatdelen jämför vi hur de båda skolorna och dess lärare och elever uppfattar attInternet fungerar som arbetsverktyg och informationskälla samt hur lärarna tror att lärandetoch lärarollen kommer att te sig i framtiden. Efter resultatdelen följer en diskussionsdel där vitar upp varför vi tror att lärarna och eleverna på de två skolorna har dessa uppfattningar ochtankar kring Internet som undervisningsmaterial/medel.

Arbetet koncentrerar sig kring viktiga faktorer hos en lärares personlighet, kommunikation och känslor i en lärare-elevrelation. I litteraturgenomgången belyses olika faktorer i dessa tre områden som kan påverka relationen ur ett lärarperspektiv. Dessa faktorer är bland andra självförståelse, självanalys, intuitivt lyssnande och empati. Empirin är uppbyggd kring en kvalitativ studie där tre lärare och en elevassistent på en grundskola har intervjuats för att ta reda på deras uppfattningar kring de områden som nämns här. Det framkom att de flesta respondenter var medvetna om ovannämnda områden och deras betydelse för relationen. Flera lärare utryckte tillit, trygghet samt öppenhet som viktiga komponenter i relationsbyggandet. Dessutom påtalas vikten av att våga vara personlig och mänsklig i förhållandet till eleverna. Positiv inställning och känslor hjälper till att underhålla den ömsesidiga respekten i relationen.

Syftet med examensarbetet är studera inledningsskedet av en förändringsprocess på en skola som ålderintegrerar högstadiet. Studien ämnar inte ta ställning för eller emot åldersintegrering i sig, eller besvara några frågor som rör åldersintegrationens vara eller icke vara, utan fokuserar på lärarnas förhållningssätt i denna förändringsprocess.Arbetet ger en inblick i litteraturens olika förhållningssätt i synen på skolledningens och lärarnas ansvar i ett förändringsarbete. Genom observationer av lektioner, samt intervjuer med lärare och skolledning på den berörda skolan framkommer deras syn på hur en förändringsprocess har skett i realiteten. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att eftersom snabba förändringar är en del av skolans vardag är det ännu viktigare att ha ett klart uttalat syfte, så att inte förändringen sker för förändringens skull. Viktiga aspekter i sammanhanget är värdet av en gemensam vision och lärarnas delaktighet i beslutsfasen.

Thimgren, Pia (2008) Handledningens betydelse för lärarrollen Lärares upplevelse av hur handledningen gör skillnad för eleverna (Guidance as a tool for the teacher professionTeachers’ experience of how the guidance makes sense for the pupils)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vi pratar om handledning i skolan men vem är den egentligen bra för? Mitt syfte i detta arbete är att studera om lärare upplever att handledningen de fått ta del av har betydelse för hur de bemöter eleverna i klassrummet. Mitt underliggande syfte är att studera om handledning kan vara en möjlighet för kompetensutveckling och personlig utveckling vilket kan bidra till utveckling för verksamheten. Arbetet utgår från ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt. Jag har använt mig av kvalitativ forskningsmetod och gjort tio ostrukturerade intervjuer med lärare i skolan. De tio lärarna som ingår i studien har alla deltagit i någon form av handledning. Resultatet redovisar jag i två moment; temaområden och huvudteman. De sex olika temaområdena är: handledning, individ-, grupp- och organisationsperspektiv, handledarens roll, farhågor i handledning frågeställningar och lärarrollen. Huvudteman har rubrikerna: bemötande och handledarens kompetens. Resultatet i studien visar att lärarna upplever att det är betydelsefullt att få reflektera och få utbyte av andras erfarenheter i handledning och att detta påverkar och gör en skillnad i sättet att bemöta eleverna. Lärarna upplever att kunskapen om eleven ökar genom att de vid handledningstillfällena får ta del av andras erfarenhet av eleven. Vidare visar resultatet att handledarens kompetens påverkar handledningens resultat som även kan påverka lärares sätt att skapa relation och att bemöta i klassrummet. Ett annat resultat är att handledningen upplevs vara en möjlighet för personlig utveckling som i sin tur kan bidra till skolutveckling.

This exam work project strives to investigate different roles a teacher can adapt to in classroom situations. The focus is on three different types, gained from a dissertation made by Evelyn Säll where she has investigated teacher students’ opinions about the teacher’s role. These types are: the Dramatist, the Director and the Illuminator, and five teachers are defined accordingly. Questionnaires and observations are used as a tool in order to come to a conclusion. Both teachers and pupils have answered questionnaires. The observations have been conducted on both teachers and pupils in order to look at different elements that can affect the teacher’s role. The different elements that can affect the role are from two studies made by Martyn Denscombe and Philip Jackson. From the perspective of these elements, an observation is made and the teachers’ response to these elements gives further perspective to the teachers according to Säll’s categories. However, from the viewpoint of the five teachers, the conclusion is made that Säll’s categories are obsolete and cannot be used to define a modern-day teacher. Most teachers today are a little bit of all categories at the same time, depending on the situations arising in different classes and in different lessons.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare ser på lärarrollen, definierad utifrån uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lärarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrån behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lärare–elev identifierades med ett par aspekter på lärares ledarskap, nämligen motivation och ledarstil. Lärares samarbete karaktäriserades som formellt respektive informellt. Den metod som användes var kvalitativ; sex lärare som hösten 2007 arbetade på en gymnasieskola i Mellansverige intervjuades. Resultatet visade att vissa av lärarna hade en sociokulturell syn på kunskap, men också att en behavioristisk kunskapssyn levde kvar. Om relationen till eleverna kan följande sägas: Såväl relationsorienterade som uppgiftsorienterade ledarstilar var synliga hos lärarna. För att inspirera eleverna i klassrummet utgick lärarna från framför allt yttre och interaktiva principer för motivation. Lärarnas samarbete bedrevs huvudsakligen inom arbetslagen och nästan uteslutande på informell grund.

Studien behandlar, genom en kvalitativ ansats, de uttryck lärare har kring konflikter i arbetslag som en möjlighet respektive ett hinder i förhållande till lärarrollen. Vidare är studiens mål att skapa förståelse för konflikternas betydelse för lärarrollen. Kvalitativa intervjuer genomfördes individuellt med verksamma lärare inom årskurserna 3-6, vilka representerar tre skilda skolor inom samma kommun. Under lärarutbildningen har området konflikter främst behandlats ur ett elevperspektiv. Genom att vistas inom skolans värld har dock studiens författare uppmärksammat att konflikter även är vanligt förekommande bland lärare, där effekterna på olika sätt påverkat yrkesutövningen. I sammanhanget bildades ett intresse kring området, med utgångspunkt i huruvida konflikter verkar som en möjlighet, respektive ett hinder för lärarrollen. Resultatet av studien visar att konflikter i arbetslag uttrycks både som en möjlighet, respektive ett hinder, för lärarrollen. Konflikternas hanterande beskrivs vidare som avgörande för huruvida de betraktas. Lärarens erfarenhet, inställning och kunskap kring konflikter i arbetslag betonas som en central del för konflikternas utfall. Lärarna uttrycker konflikter i arbetslag främst som en negativ företeelse för lärarrollen. Svårigheter som kan uppstå avser samarbete, bristande engagemang, lärarens hälsa samt avstannande i lärarrollens utveckling. I sammanhanget visar studiens resultat dock även på möjligheter i samband med konflikter i arbetslaget som berör ökad kreativitet, ett mer framgångsrikt samarbete samt ett förbättrat utvecklingsarbete. The study describes, through a qualitative method, the expressions teachers have about conflicts in work groups as a possibility or an obstacle for the teacher role. Furthermore the study aims to give an understanding of the consequence of conflicts for the teacher role. Qualitative interviews were individually conducted with teachers from three different schools teaching children aged between 10-12. The concept of conflict has during the teacher education mainly discussed through a student perspective. By being in school, the study authors noted that conflicts are also common among teachers, where the effects on various affected professional. In this context, formed an interest around the area, on the basis of whether the conflicts appears as a possibility, and an obstacle to the teacher role. The result of the study shows that conflicts in teacher teams are described as a possibility, respectively an obstacle in the role as teacher. The managing of a conflict is described as decisive in how the conflicts are considered. The teachers' experience, attitude and knowledge of conflicts in working groups are essential for the results of the conflicts. The teachers express conflicts in working groups mainly as a negative occurrence for the teacher role. Difficulties that can appear concerns cooperation, deficient commitment, the teacher's health and deficient development. In the context the study's results also show the possibilities gained from a conflict in a working group, it encourages increased creativity, improved cooperation and a more successful development work.

Begreppet självkänsla innebär kännedom om det egna jaget. Enligt forskare har en god självkänsla en betydande effekt på vår livskvalité. Trots stora olikheter används begrepp inom självbildsforskningen ofta synonymt med varandra i vardagstal. Om detta skulle ske i vetenskapliga sammanhang är det allvarligt, då det kan leda till felaktiga slutsatser. Detta arbete fokuserar på vad läraren kan göra för att stärka den enskilda elevens självkänsla i klassrummet. De lärare som deltagit i undersökningen är rörande överens när det kommer till barns självkänsla. Samtliga respondenter har tankar om begreppets betydelse och vikt, även om svaren skiljer sig något. Litteraturöversikten och intervjuerna visar att det finns mycket läraren kan göra för att stärka eleverna i klassrummet. En negativ parameter är tyvärr tidsbrist, vilken medför att lärarna inte alltid räcker till för de elever som är i behov av att stärka självkänslan. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur medvetna dagens lärare är när det gäller självkänsla, vilken vikt de lägger vid begreppet samt om de aktivt arbetar med att stärka den enskilde elevens självkänsla. Det finns en påvisad problematik när det gäller att identifiera elever med låg självkänsla. Det har därför även varit av intresse att ta reda på om verksamma lärare själva anser sig ha lätt för att identifiera låg självkänsla bland eleverna. Undersökningen är genomförd enligt kvalitativ metod och innefattar sex stycken intervjuer med lärare som alla är verksamma inom grundskolan. Lärarna i undersökningen anser sig ha relativt lätt att identifiera låg självkänsla hos barn. Studier och min undersökning visar att lärare identifierar självkänslan hos barn genom att se till vissa typiska karaktärsdrag. Forskning visar dock att det finns stora svårigheter att upptäcka de elever som har lägst självkänsla i en klass. Detta är mycket oroande då de barn som behöver uppmärksammas och stärkas mest istället riskerar att glömmas bort. Det kan genom detta arbete konstateras att lärarens förhållningssätt i allra högsta grad påverkar eleverna och undervisningen. Hur läraren ser på sina elever har en avgörande betydelse för hur eleven utvecklas i skolan. För att en lärares förhållningssätt ska ha en positiv inverkan och gynna barnen krävs det att denne ofta reflekterar över sig själv och sin lärarroll. Som ytterligare slutsats kan nämnas att lärare och dess omgivning tror att lärare kan identifiera låg självkänsla hos barn. Det finns dock forskning som visar att i själva verket har lärare fel två gånger av tre när det kommer till att identifiera barnen med lägst självkänsla. Här skiljer sig litteraturen och intervjuerna en del. Lärarna i undersökningen finner det relativt lätt att identifiera dessa elever, medan en del av litteraturen jag tagit del av säger att de med lägst självkänsla ofta förbises. Man kan med andra ord säga att lärare saknar kunskap om hur elever med lägst självkänsla upptäcks.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare ser på lärarrollen, definierad utifrån uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lärarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrån behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lärare–elev identifierades med ett par aspekter på lärares ledarskap, nämligen motivation och ledarstil. Lärares samarbete karaktäriserades som formellt respektive informellt. Den metod som användes var kvalitativ; sex lärare som hösten 2007 arbetade på en gymnasieskola i Mellansverige intervjuades. Resultatet visade att vissa av lärarna hade en sociokulturell syn på kunskap, men också att en behavioristisk kunskapssyn levde kvar. Om relationen till eleverna kan följande sägas: Såväl relationsorienterade som uppgiftsorienterade ledarstilar var synliga hos lärarna. För att inspirera eleverna i klassrummet utgick lärarna från framför allt yttre och interaktiva principer för motivation. Lärarnas samarbete bedrevs huvudsakligen inom arbetslagen och nästan uteslutande på informell grund.

This essay is an investigation that aims to increase the understanding regarding the opinions of what skills a teacher who works with pupils that are in need of special support ought to have. I have also tried to answer the question: How to be a good teacher? The investigation is carried out as a qualitative interview survey, where three women from three different municipalities have explained, how they want pedagogues to work with pupils that are in need of special support. The investigation shows that an accurate personality within the pedagogue plays an important part when accomplishing a positive development. Knowledge of various subjects combined with a specialized pedagogical education is very important, as well as an ability of understanding when it comes to different kinds of functional disorders. Other positive qualities a teacher should have could be the following: to be structured, calm, be able to stand stress, have patience, be a good listener, be emphatic and have a good sense of humour. The investigation also shows that teachers who are confident with themselves have a lot to gain in their profession. The final quality worth mentioning is, when you as a professional dare to be without prestige. You simply do not have any problem showing that you are not an expert in all aspects. Key terms: Teacher competence, the specialized pedagogue, role of the teacher, special support.

Holmberg, Agneta & Wigerstad, Cecilia (2008). Implementering av ett nytt arbetssätt – entreprenöriellt lärande i gymnasieskolan. Implementing a new method – Entrepreneurial learning in upper secondary school. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Studien syfte var att undersöka hur implementeringen av ett nytt arbetssätt, i detta fall entreprenöriellt lärande, genomförs och mottas av ett arbetslag. Vidar syftar vår undersökning till att ta reda på hur skolledare respektive lärare uppfattar att ett sådant arbetssätt påverkar elevernas motivation och möjlighet att nå målen i läroplanen.Vi har valt att utföra kvalitativa intervjuer som metod för vår undersökning. Vår undersökningsgrupp omfattas av sju personer vilka representerar olika områden inom skolan organisation. Anledningen till vårt val av skola är att rektorsområdet är nybildat och man har för avsikt att utveckla verksamheten mot ett entreprenöriellt lärande som arbetssätt.Resultatet av undersökningen visar att implementeringsprocessen av ett förändrat arbetssätt är problematisk i en organisation med sedan länge etablerad struktur. Undersökningen visar också att man inom organisationen inte har en gemensam samsyn och tolkning av centrala begrepp. Däremot visar det sig att alla i undersökningsgruppen är överens om att elevernas motivation har goda förutsättningar att öka genom det entreprenöriella lärandet som arbetsmetod.

En studie i föreställningen om läraren som ledare och auktoritet ur ett historiskt perspektiv. Analyser av lärarrollen i historiska nedslag från 1860-talets folkskola via den svenska skolan mot bakgrund av andra världskriget till dagens skoldebatt relateras till teorier om modernitet och postmodernitet. Syftet är att belysa hur talet om auktoritet och ledarskap har förändrats och hur denna debatt passar in i samtidens diskussion om ett postmodernt lärande. Har lärarrollen förändrats tillräckligt för att passa in i dessa teorier? En hermeneutisk tolkning av olika texter i respektive tidsperiod som kan sägas representera röster från verksam skolpersonal samt vetenskapliga idéer om lärarrollen leder fram till en diskussion kring lärarrollens behov av en förändring om en postmodern skola ska kunna bli en realitet.

Vi har undersökt hur man inom en Reggio Emilia förskola och en montessoriförskola arbetar utifrån aspekter som lärarrollen, barninflytande och den förberedda miljön. Våra frågeställningar är: Hur är miljön utformad utifrån aspekter som barnanpassning och inspiration för barnen på en Reggio Emiliaförskola och en Montessoriförskola? På vilket sätt har barnen inflytande enligt pedagogerna på en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Montessoriförskola? Vad har pedagogerna på en Montessoriförskola och på en Reggio Emilia inspirerad förskola för lärarroll och hur ser de själva på den? Vi har gjort observationer och intervjuer på två förskolor. Vi har utgått från läroplanen för förskolan, Lpfö98 och sedan sett hur man arbetar med de olika aspekterna i de båda förskolorna. Vi har kommit fram till att det finns mycket likheter i de olika arbetssätten, men också en del skillnader. Båda utgår från barnet medan läraren har mer av en passiv roll. De arbetar båda med ett konkret material. Inom Montessoripedagogiken arbetar man med ett färdigt material men inom Reggio Emilia arbetar man med allt som fantasin och omgivningen erbjuder. Barnens intresse ligger i grund för verksamheten på båda förskolorna som vi undersökt och innemiljön är anpassad efter barnens behov och storlek.

Skolans fostrande roll har förändrats genom historien. Relationen mellan lärare och elev har intensifierats och präglas idag mer av närhet än distans. Denna utveckling skapar en problematik kring lärarens förhållande till att vara personlig och privat eftersom läraren som person blir allt viktigare. Läraren bör vara medveten om hur den förhåller sig till sina egna ställningstaganden då läraren både på gott och ont har en stor makt att påverka eleverna. Syftet med vår c-uppsats är att belysa hur ett antal yrkesverksamma lärare i grundskolans tidiga år resonerar i frågan om hur lärare i relation till eleverna bör förhålla sig till det personliga och det privata utifrån ambitionen att agera professionellt och därmed etiskt riktigt. Med hjälp av intervjufrågor gällande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lärarnas eventuella gräns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ intervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollärare. De intervjuade lärarna menar att det ingår mycket i att vara en professionell lärare såsom att få barnen att lära, trivas och må bra i skolan. De ser alla att deras etiska ansvar gentemot eleverna är stort. Många av de intervjuade är medvetna om att de har en gräns mellan sitt personliga och sitt privata men att det är svårt att konkretisera den. De är förhållandevis öppna för frågeställningar som uppkommer men när det kommer för nära in på dem själva och det blir för intimt finns det en gräns. Majoriteten av lärarna delade uppfattningen att det är viktigt att man som lärare kan bjuda på sig själv även om det finns en gräns för hur mycket. De menar att varje lärare själv får bestämma var denna gräns går. Nästan alla lärarna menade att de kunde delge eleverna sin trosuppfattning men om eleverna skulle fråga lärarna om var de står politiskt blev det känsligare. Många lärare ansåg att deras politiska ställningstagande har eleverna inte med att göra. De av lärarna som skulle delge sitt politiska ställningstagande påpekade dock att man inte får propagera för det. När det gällde lärarnas egen sexualitet var de överens om att det tillhörde privatlivet, men de tyckte att de kunde berätta om sina familjeförhållanden och om sexualitet i allmänhet.

Studien har en hermeneutisk ansats och behandlar hur relationen mellan lärare och elev påverkar inlärnings- och utvecklingsmiljön. Problemområdet belyses ur tre perspektiv; elevens, lärarens och författarnas. En metodtriangulering bestående av två lärarintervjuer, elevenkäter till samtliga elever i dessa lärares klasser samt videofilmade observationer i båda klasserna har använts. Resultaten redovisas både kvalitativt och kvantitativt. Resultaten visar att relationen är viktig för inlärnings- och utvecklingsmiljön och speciellt viktig är kommunikation, feedback och trivsel. I studien möter vi medvetna lärare med olika lärarstilar, men med elevernas bästa för ögonen. De visar också att de brottas med dilemman kring läroplanens intentioner om den goda lärmiljön med demokratiska värden och kursplanernas uppnåendemål. Slutsatsen är att lärare betyder mycket för eleverna. Tydlig kommunikation och bekräftelse där läraren är säker att budskapet når fram och inte misstolkas är viktigt för inlärningen. Diskussioner kring pedagogisk filosofi, relationens möjligheter och svårigheter samt kommunikationens betydelse och fallgropar kan öka medvetenheten och förståelsen för lärarrollen och elevernas utvecklings- och inlärningsmiljö.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lärare på en F-9 skola, ser på sin strävan att försöka integrera sina elever med funktionshinder i klassrummet. Vilka möjligheter har lärare att klara av att integrera funktionshindrade elever i klassrummet och undervisa dem i en klassgemenskap? Utgångspunkten för studien har jag tagit i regeringens direktiv för ”en skola för alla”.Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat tre lärare från en och samma skola i Lunds kommun, som alla har barn med funktionshinder i sin klass. Intervjuerna visar att lärarna i studien ser stora möjligheter och hyser en stor vilja att hjälpa sina elever att nå kunskap och känna social samhörighet. Resultatet visar också att lärarna i hög grad ser elevernas skolsvårigheter ur ett individperspektiv, med eleven som bärare av problemen. Dock framkommer det även att elevernas problem även ses ur ett kommunikativt samspelsperspektiv där inte den enskilde eleven är bärare av skolproblemen. En slutsats jag drar är att de lärare som jag intervjuat, ser stora möjligheter att i klassrummet att hjälpa alla sina elever att nå kunskap och känna social samhörighet.

Syftet med detta arbete är att beskriva vanliga metoder ämneslärare använder sig av för att skapa och upprätthålla tystnad och ordning i klassrummen, när det enligt lärarnas uppfattning behövs. Vår empiriska del av arbetet grundar sig på en kvalitativ metod. Vi har genomfört observationer och intervjuat fem olika ämnes- och klasslärare i en F-5 skola i en förort i Stockholmsområdet. I observationerna har vi valt att följa två stycken år 2-3 klasser, under fem olika ämneslektioner. Utifrån litteratur och tidigare studier har vi belyst hur prat och ordning i skolorna har sett ut under de senaste tvåhundra åren och hur lärarens roll har förändrats i förhållande till den rådande skolkulturen. Ur de genomförda observationerna och intervjuerna har vi lokaliserat sju teman som beskriver lärarnas sätt att arbeta med ordning och pratregler i de två undersökta klasserna. I vårt resultat har vi presenterat följande huvudteman: inledning och avslutning av lektionen, klassrumsordning, regler, ordningsknep, lärarens beteende, prat i klassen, tillsägelser samt elevinflytande. Vi har sett att lärarnas sätt att förhålla sig till ordning, disciplin och prat i klassen varierar mycket och i analysen har vi relaterat vårt resultat till relevant litteratur. Till slut problematiserar och diskuterar vi en del av de tankar som vi har kommit fram till under arbetets gång. Dessutom presenterar vi några förslag för framtida forskning.

Enligt våra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i närmiljön, förstå grundläggande matematiska begrepp och kunna använda logiska resonemang. Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattning om när, hur och varför de använder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i år 2 undersöker vad matematik är för elever, om elever vet varför man ska lära sig matematik och slutligen när använder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns något samband mellan undervisning och arbetssätt och elevernas förhållningssätt till matematik. Resultat visar att, förutom på lektionerna så använder eleverna matematik som ett redskap för att få svar på sina frågor. Ibland använder de matematik genom sina jämförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. Läraren kan hjälpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter. Matematik är mycket mer än multiplikationstabell och olika uträkningar och utvecklas genom matematiska aktiviteter vilka uppstår när handling och tänkande förenas.

Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera sex pedagogers syn på sitt ledarskap. För att göra detta har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med olika pedagoger. De intervjuade är: tre förskolelärare, två lärare för yngre barn och en fritidspedagog. Pedagogerna är från olika städer och olika arbetslag. Jag har utfört undersökningen utifrån fyra huvudfrågor: – Vad innebär ledarskapet? – Vad är det som påverkar ledarskapet? – Hur kan man utveckla sig själv som ledare? – Vilken sorts ledare behöver barn idag? Resultatet visar att ledarskapet i läraryrket framförallt innebär att lära barnen det sociala samspelet. Pedagogerna anser att ledarskapet påverkas av en rad faktorer, bl.a. av barngruppen, kollegorna, den egna personligheten och egna erfarenheter. Utvecklingen till att bli en bättre ledare sker genom att man får erfarenhet. Man utvecklar sig själv bl.a. genom att pröva olika metoder och genom att lära av andra ledare. Intervjupersonerna anser att barn idag bl.a. behöver en tydlig ledare som kan sätta gränser och samtidigt vara en lyhörd ledare som lyssnar på barnen. The purpose of this study has been to describe and analyse how six educators look upon their leadership. To achieve this purpose I have carried out six qualitative interviews. The interviewees are: three preschool teachers, two primary school teachers and one leisure pedagogue. The educators work in different cities and in different working teams. My main questions in the study have been: - The meaning of the leadership? - The factors which affect the leadership? - How can one develope ones leadership? - What kind of leader do children of today need? The results show that the leadership in the teaching profession above all implys teaching children the social teamwork. The educators think that the leadership is influenced by many factors for example: the children in the group, the colleagues, the personality of the leader and his/her experiences. By getting more and more experienced you become a better leader. Trying different methods and learning from other leaders are ways of developing your leadership. The interviewees think that children of today among other things need a clear leader who can set bounds and at the same time be a person with a sensitive ear who listens to the children.

Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera sex pedagogers syn på sitt ledarskap. För att göra detta har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med olika pedagoger. De intervjuade är: tre förskolelärare, två lärare för yngre barn och en fritidspedagog. Pedagogerna är från olika städer och olika arbetslag. Jag har utfört undersökningen utifrån fyra huvudfrågor: – Vad innebär ledarskapet? – Vad är det som påverkar ledarskapet? – Hur kan man utveckla sig själv som ledare? – Vilken sorts ledare behöver barn idag? Resultatet visar att ledarskapet i läraryrket framförallt innebär att lära barnen det sociala samspelet. Pedagogerna anser att ledarskapet påverkas av en rad faktorer, bl.a. av barngruppen, kollegorna, den egna personligheten och egna erfarenheter. Utvecklingen till att bli en bättre ledare sker genom att man får erfarenhet. Man utvecklar sig själv bl.a. genom att pröva olika metoder och genom att lära av andra ledare. Intervjupersonerna anser att barn idag bl.a. behöver en tydlig ledare som kan sätta gränser och samtidigt vara en lyhörd ledare som lyssnar på barnen. The purpose of this study has been to describe and analyse how six educators look upon their leadership. To achieve this purpose I have carried out six qualitative interviews. The interviewees are: three preschool teachers, two primary school teachers and one leisure pedagogue. The educators work in different cities and in different working teams. My main questions in the study have been: - The meaning of the leadership? - The factors which affect the leadership? - How can one develope ones leadership? - What kind of leader do children of today need? The results show that the leadership in the teaching profession above all implys teaching children the social teamwork. The educators think that the leadership is influenced by many factors for example: the children in the group, the colleagues, the personality of the leader and his/her experiences. By getting more and more experienced you become a better leader. Trying different methods and learning from other leaders are ways of developing your leadership. The interviewees think that children of today among other things need a clear leader who can set bounds and at the same time be a person with a sensitive ear who listens to the children.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilken uppfattning SO-lärare har om relationen mellan lärarens pedagogiska, sociala och administrativa uppdrag i dagens grundskola. Ur syftet formulerades två frågeställningar som riktade sig mot att undersöka vad som ingår i lärarens uppdrag och hur SO-lärare upplever detta uppdrag. Arbetet baseras på fyra intervjuer där varje respondent har behandlat fem frågeområden för att besvara arbetets frågeställningar. Den tidigare forskningen visar att det råder ett tufft arbetsklimat för dagens lärare. Kraven på vad läraren ska genomföra och uppfylla har ökat och upplevs fortsätta att öka. I litteraturen framgår vilka åligganden styrdokumenten uttrycker att läraren har samt vilka rättigheter och skyldigheter läraren har i sitt arbete med inriktning på arbetstid och arbetssituation. Det som framgår av det empiriska materialet i arbetet är att den tidigare forskningen och arbetets undersökning överensstämmer i mycket. Bland annat känner SO-lärare av problematiken som uppstår då läroplanen ska uppfyllas gällande elevernas individuella utveckling samtidigt som elevgrupperna består av trettio elever. En skillnad som framgick var att den tidigare forskningen ger en något mer kritisk och negativ bild av hur lärare upplever sitt uppdrag än vad SO-lärarna i arbetet framställde. Det framgår också i det empiriska materialet att det finns skillnader i hur SO-lärare uppfattar sitt uppdrag i relation till andra ämneslärare.

Mitt examensarbete handlar om arbetssättet ”eget arbete” som bland annat växt fram de senare åren som en lösning på hur man ska kunna hantera spridningen i klassrummet. Jag har gjort intervjuer på två olika skolor (en kommunal skola och en friskola) med sammanlagt sju lärare. Jag har velat undersöka hur lärare beskriver arbetssättet på de två skolorna, lärares syn på sin roll som lärare under eget arbete och undersöka lärares syn på vad de anser vara fördelar och svagheter med arbetssättet. I analysen av de två skolornas arbetssätt har jag använt mig av Basil Bernsteins begrepp, klassifikation och inramning, eller med andra ord: synlig och osynlig pedagogik. Jag kom fram till att arbetssätten på båda skolorna har mycket av den osynliga pedagogiken, medan pedagogiken tycks vara aningen mer synlig på friskolan. Lärarnas beskrivning av sin roll under eget arbete är att de i huvudsak fungerar som ett stöd för eleven och som handledare. Detta svar fick jag på båda skolorna. Fördelen med eget arbete, enligt lärarna, är främst att eleverna kan arbeta i sin egen takt och behöver inte invänta varandra. Läraren kan alltså hantera spridningen mellan snabba och långsamma elever under eget arbete. Detta har många gånger varit ett problem i den traditionella undervisningen. En av svagheterna i arbetssättet, som båda skolornas lärare nämner, är att alla elever inte klarar av att strukturera sitt arbete på egen hand. Kanske är det så att dessa elever fungerar bättre med en synlig pedagogik.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare skapar läslust hos sina elever. En god läsförmåga är viktig för att kunna tillägna sig ytterligare kunskap och samhället ställer höga krav på läskunnighet idag och därför är det viktigt med en god läsförmåga. Men en god läsförmåga uppnås endast genom läsning och därför är det viktigt med kunskap om hur pedagogen kan hjälpa eleven att finna läslust. Metoden som använts har varit kvalitativ och bestod av enskilda intervjuer med tre lärare och nio elever på tre olika stadier, högstadiet, gymnasiet samt komvux. Resultaten av undersökningen visar att det råder samstämmighet, hos både lärare och elever, vad gäller läsningens betydelse för den språkliga förmågan. Både lärare och elever ger också uttryck för en ökad förståelse av omvärlden som en positiv följd av litteraturläsning. Lärarens engagemang har stor betydelse när det gäller att uppmuntra och vägleda eleven mot läslust.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några pedagoger i olika skolor uppfattar sin professionalitet när det gäller att samtala med föräldrar och elever vid eventuella samtal som upplevs som svåra. I vår studie har vi intervjuat sex stycken pedagoger på tre olika skolor i Stockholms län. De pedagoger vi valt att intervjua är en rektor, en specialpedagog, en kurator och tre lärare i de lägre åldrarna. Vi kommer förutom dessa sex pedagoger även genomföra en försöksintervju med en lärare. Studien utgår från ett interaktionistiskt perspektiv och bygger på teorier från Vygotskij, Bronfenbrenner och Mead. För att få en så bred bild som möjligt av pedagogers olika uppfattningar om samtal så har vi valt att genomföra våra studier i en friskola och två kommunala skolor med olika förutsättningar. Det som skiljer de båda kommunala skolorna åt är att den ena är belägen i ett område där det övervägande bor höginkomsttagare, medan den andra skolan är belägen i ett område som är väldigt socialt belastat. Resultaten visar att samtliga pedagoger i studien känner sig trygga i sin professionalitet i olika samtalssituationer. Gemensamt för våra intervjupersoner var dock svårigheten att få föräldrar att acceptera och kunna samarbeta kring elevens eventuella problem. Samtliga pedagoger som vi intervjuade hade ett uttalat behov av att ventilera sina tankar efter ett samtal som de upplevt som svårt. Ytterligare stöd som pedagogerna nämnde var kontinuerlig handledning, samt stöd från arbetslag och ledning. The aim of this study is to analysis how different educationalists from different schools perceive their competence and professionalism when conversing with parents and pupils on subjects that can be considered to be difficult and sensitive. To help with our research we will interview six educationalists from three different schools within the Stockholm County. We will interview a head teacher, a special needs teacher, a counsellor and three teachers who teach primary years. We will also have a test run with a teacher. The research starts out from an interactive perspective and is built on theories from Vygotskij, Bronfenbrenner and Mead. To be able to have a broad picture we have used a private school and two public schools, both having different prerequisites. We want to understand how each of these professionals from these different locations and types of schools perceive their contact between the two pupils. The difference between the two public schools is that one is situated in a predominately high income area and the other in an area which is very socially charged. The private school is also situated in a predominately high income area. The results showed that the different educationalists in the research felt comfortable in their professionalism when dealing with different situations. Everyone we interviewed shared the same opinion that it was hard for the parents to be able to comprehend, accept and co-operate with them when being told that their children were having difficulties. The people we interviewed also expressed the need to be able to vent thoughts and feelings after meetings which have been particularly arduous. They also felt that continual guidance from their superiors and the support they receive from their colleagues to be very important.

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka vad ledarrollen i läraryrket innebär utifrån mentorers och handledares föreställningar. För att komma fram till resultaten användes intervjuer med föreställningskartor och litteraturstudier. Resultaten i undersökningen visar hur mentorer och handledare ser på ledarrollen i läraryrket. För att ge undersökningen en högre relevans jämfördes respondenternas föreställningar med Karlstads Universitets anvisningar för ledarskapskompetens. Det är svårt att ge en generell bild av hur ledarrollen i läraryrket ser ut och vad den innebär då alla respondenter är av olika föreställningar. Att skilja ur den faktiska ledarskapskompetensen från lärarkompetensen tycks vara svårt då respondenter anser att didaktisk, pedagogisk och ämneskompetens hör till ledarrollen. I litteraturgenomgången befästes respondenternas föreställningar. Slutsatsen är att av tio respondenter är ingen av samma uppfattning om vad ledarrollen i läraryrket innebär.

I denna uppsats har jag undersökt SFI-lärares inställning till hur man bör beröra ämnet homosexualitet i SFI-undervisningen, genom att analysera lärares svar i 22 enkäter och tre intervjuer. Jag har också gjort en analys av läromedel där jag har undersökt hur hetero- och homosexuella relationer representeras i tre olika böcker avsedda för SFI-undervisning. Syftet har varit att se hur väl litteraturen och lärarnas inställning stämmer överens med de formuleringar som står i läroplaner och kursplaner om tolerans och bekämpning av tendenser till trakasserier, att sätta dem i relation till queerteoretiska resonemang samt att synliggöra ett eventuellt osynliggörande av homosexuella kursdeltagare. I litteraturen hittas hundratals exempel på representation av heterosexualitet, men ingen representation av homosexuella relationer. Inte heller berörs ämnet i de kapitel som rör familjekonstellationer, sexualitet eller politik. I analysen av enkäter och intervjuer framgår att de flesta av lärarna som ingår i undersökningen, tycker att man bör diskutera, eller prata om homosexualitet i klassrummet. Vissa hänvisar till att man bör redovisa för den svenska synen på homosexualitet och förklara svenska lagar och normer. Andra hänvisar till att man måste sprida tolerans, acceptans och värna om mänskliga rättigheter. De allra flesta har i sina resonemang de heterosexuella eleverna i fokus; de som antingen ska respekteras för sina åsikter, lära sig att respektera homosexuella eller lära sig om svenska lagar som rör homosexualitet. Endast ett litet fåtal lärare berör i sina svar tanken på de homosexuella eleverna, och i endast en enkät och en intervju tar informanterna spontant upp aspekten att elever kan vara homosexuella utan att det på något vis märks. Många lärare uppger att de tar upp homosexualitet när de diskuterar områden som familj och diskriminering, vilket visar på en ambition att förmedla homosexualitet som en naturlig och integrerad del av samhället. I queer- och homosexualitetsforskningen påvisas ofta hur heterosexualiteten som exkluderande norm leder till sämre mående hos de människor som avviker från normen. Heteronormativitet leder till en blindhet inför möjligheten att vem som helst i vår närhet kan vara bi- eller homosexuell, och en brist på medvetenhet om hur man själv reproducerar denna exkluderande norm i sitt dagliga liv. I analysen av enkäter och intervjuer framkommer att många lärare har en ambition att sprida en tolerant och accepterande syn på homosexualitet. Åsikterna om hur och varför detta bör göras skiljer sig dock åt, och förståelsen för de homosexuella elevernas situation lyser ofta med sin frånvaro. I analysen kan vi se hur acceptans av homosexualitet ofta beskrivs som ”svenska värderingar” vilket skapar gränser mellan ”de intoleranta invandrarna” och ”de toleranta svenskarna” och försvårar en nyansering av kulturer. Samtidigt finns en tendens att tala om homosexuella som om de varken vore en del av ”den svenska, toleranta kulturen” eller ”de utländska, ofta intoleranta kulturerna”, utan en helt egen, främmande kategori som vi andra kan vara toleranta eller intoleranta inför. Lösningarna på dessa dilemman skulle kunna vara en uppluckring av kategorier, kombinerat med en djupare förståelse för homosexuellas situation och heteronormativitetens innebörd.

Sammanfattning Det är svårt att ge en generell bild av hur läraryrket ser ut och vad det innebär. Alla skolor ger lärare olika förutsättningar och dessa kan visa på stora variationer. I det här arbetet har jag genom intervjuer med erfarna lärare försökt få en bild av hur läraryrket ser ut i verkligheten. Att vara lärare kan innebära att ständigt ha ett dåligt samvete och sällan känna sig nöjd med det man åstadkommit. Det kan också innebära att få bekräftelse genom barnen då de visar att de gjort en ny upptäckt och lärt sig något nytt. Läraryrket visar sig vara komplext då det är ett yrke i ständig förändring och förutsätter att läraren får ihop olika dimensioner. Rollen innebär dels att hålla ordning men även att undervisa. Lärarrollen har förändrats över tiden och innebär i dag ett ökat ansvar och fler arbetsuppgifter. Läraryrket kan bli ens identitet även privat. Det gäller att sätta gränser för när arbetsdagen tar slut och för hur höga krav som man kan ha på sig själv som lärare. Nyckelord: lärare, lärarroll, läraryrke, undervisning. Abstract It is difficult to describe the contents of the teaching post in general terms. Each school gives the teacher different working conditions. I have in this examination, through interviews with experienced teachers tried to understand the reality behind the role of being a teacher. Being a teacher can involve constantly having a bad conscience and not being satisfied with the job achieved, on the other hand the post can also include getting confirmation from the pupils in their learning process. The teachers role is constantly changing which adds to its complexity. In addition the teacher also needs to combine two dimensions, to keep order and to teach. The role of being a teacher has been changing through years and today the teacher has a lot more responsibility and a lot more tasks. The role as a teacher can be a part of a persons identity even in private life. It is important to set limits to when the working day ends and also set bounds to how high demand the teacher has on herself/himself. Keywords: teacher, teaching, teacher’s post, the role of being a teacher.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur olika kommunikationsmönster i matematikundervisningen gestaltar sig, med särskilt fokus på lärarens kommunikation. Kommunikationen under matematiklektioner har undersökts genom att fem klassrumsobservationer i skolåren 1 till 5 genomförts. Klassrums¬observationerna utfördes vid olika lektionstillfällen där grupperna varierade i storlek, tiden för lektionen var olika liksom arbetssätt och arbetsform. Analysen gjordes enligt ett observationsschema där kommunikationen delades in i tre kategorier: Undervisningskommunikation, organisationskommunikation och socialkommunikation. Lärarens kommunikation med elevgruppen och enskilda elever har analyserats utifrån begreppsbildning, formalisering och funktionalisering. Undersökningens resultat visar att läraren kommunicerar under åtminstone hälften av lektionstiden och att resten av tiden fördelas på eleverna som grupp. Nyckelord: begreppsbildning, formalisering, funktionalisering, klassrums¬kommunikation, kommunikation, kommunikationsmönster, lärarroll, matematik¬undervisningEmma LansheimAnnika ModighLL021197@stud.mah.seLL021070@stud.mah.se

Sammanfattning Det är svårt att ge en generell bild av hur läraryrket ser ut och vad det innebär. Alla skolor ger lärare olika förutsättningar och dessa kan visa på stora variationer. I det här arbetet har jag genom intervjuer med erfarna lärare försökt få en bild av hur läraryrket ser ut i verkligheten. Att vara lärare kan innebära att ständigt ha ett dåligt samvete och sällan känna sig nöjd med det man åstadkommit. Det kan också innebära att få bekräftelse genom barnen då de visar att de gjort en ny upptäckt och lärt sig något nytt. Läraryrket visar sig vara komplext då det är ett yrke i ständig förändring och förutsätter att läraren får ihop olika dimensioner. Rollen innebär dels att hålla ordning men även att undervisa. Lärarrollen har förändrats över tiden och innebär i dag ett ökat ansvar och fler arbetsuppgifter. Läraryrket kan bli ens identitet även privat. Det gäller att sätta gränser för när arbetsdagen tar slut och för hur höga krav som man kan ha på sig själv som lärare. Nyckelord: lärare, lärarroll, läraryrke, undervisning. Abstract It is difficult to describe the contents of the teaching post in general terms. Each school gives the teacher different working conditions. I have in this examination, through interviews with experienced teachers tried to understand the reality behind the role of being a teacher. Being a teacher can involve constantly having a bad conscience and not being satisfied with the job achieved, on the other hand the post can also include getting confirmation from the pupils in their learning process. The teachers role is constantly changing which adds to its complexity. In addition the teacher also needs to combine two dimensions, to keep order and to teach. The role of being a teacher has been changing through years and today the teacher has a lot more responsibility and a lot more tasks. The role as a teacher can be a part of a persons identity even in private life. It is important to set limits to when the working day ends and also set bounds to how high demand the teacher has on herself/himself. Keywords: teacher, teaching, teacher’s post, the role of being a teacher.

Validerat; 20101217 (root)

Detta är en ”reseskildring”. Berättelsen handlar om min utveckling till pedagogisk process-hjälpare och lärarutbildare. Textarten är Husserlskt egologisk och pragmatisk. Min didaktik och roll som lärare har sitt rotsystem bl.a. i några skolforskningsprojekt. Det började med en forskarroll som deltagande observatör, en god grund för att bli en reflekterande praktiker; en observerande deltagare. I andra projekt var min roll aktionsforskarens, en god jordmån för läraren som handledare. Jag funderar över empati och makt, om vår skola som vår största friskvårdsinrättning. Jag förvånas över att lärares examensarbeten inte oftare bottnar i just den reflekterande praktikerns perspektiv, att den subjektivt levda lärarerfarenheten ännu inte kommer till uttryck i berättande texter. Det känns viktigt att studenternas röster blir synliga. Mina lärarstudenter saknar sådana texter, säjer dom. Därför skrev jag.

Syftet med uppsatsen var att undersöka förmedlingspedagogikens användbarhet i pedagogiskt arbete genom studerande av aktuell litteratur och intervjuer med fyra gymnasielärare. Den behandlade litteraturen var inriktad på fördelar och nackdelar med förmedlingspedagogik samt vilka krav som ställdes på lärare i dagens och framtidens samhälle. Intervjutemana utgick från att presentera lärarna, avgöra vilken lärarroll (förmedlande eller elevaktiverande) som dominerade deras arbetssätt, vad som avgjorde vilken lärarroll de intog, vilka risker samt möjligheter som fanns med respektive lärarroll och ifall någon av lärarrollerna kunde sägas vara mer lämplig för att fostra elever till det nya samhälle som växer fram. Resultaten visade att samtliga lärare hade som huvudmål att aktivera sina elever att arbeta själva, med utgångspunkt från varje elevs skilda förutsättningar för att behålla deras engagemang. Fastän ingen av lärarna ansåg att förmedlingspedagogik utgjorde eller borde utgöra en dominerande del av undervisningen såg samtliga likväl en nytta av att använda sig av en sådan i åtminstone någon mån. Fördelarna stod att finna i att ge eleverna lämpliga introduktioner till ämnen, förklara svåra frågor som de flesta elever kunde tänkas ha problem med och för att avhandla vissa moment snabbare.

Läraren har idag många olika roller i sitt yrke. Bland dessa är lärarens ledarskap en mycket viktig del. Det övergripande syftet med detta arbete är att försöka ta reda på vad olika lärare har för syn på ledarrollen i klassrummet. Arbetet består av en litteraturstudie och en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fyra stycken lärare. I litteraturstudien presenteras några definitioner av begreppet ledarskap samt några olika sätt att se på ledarskapsprofiler: klassiska ledarstilar med motpolskaraktärer, ledarstilar ur ett psykoanalytiskt perspektiv och det situationsanpassade ledarskapet. Resultaten visar på att de intervjuade lärarna anser att tryggheten och lugnet är det viktigaste att inbringa i klassrummet. Detta beror till stor del på deras ledarroll. För att nå detta använder sig lärarna av ett situationsanpassat ledarskap.

Syftet med denna studie är att studera varför några lärarstudenter vill bli lärare och att undersöka om de är beredda på de olika krav som ställs på lärare idag. Studien inleds med en litteraturgenomgång där olika teorier, vilka bland annat behandlar vilka krav och förväntningar som finns på lärare idag, presenteras. Därefter följer en redovisning av åtta intervjuer vilka genomförts med studerande vid lärarutbildningen i Linköping. I den efterföljande diskussionen har frågeställningarna nedan utgjort grund för jämförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin. - Varför väljer studenter att studera på lärarutbildningen och vilka förväntningar har de på den? - Vad tror studenterna att det innebär att vara lärare? - Överensstämmer studenternas förväntningar på läraryrket med de krav från samhälle och föräldrar som ställs på lärare idag? I det avslutande kapitlet går att läsa vilka slutsatser som kan dras av studien. Det framgår bland annat att anledningen till att studenterna vill bli lärare är individuell, men att det ändå går att dela in anledningarna i följande kategorier: människor, ämne, skolmiljö och tidigare lärare.