Search

Abstrakt Studien syfte är att undersöka hur elever upplever möjligheten till delaktighet och inflytande i skolans fritidshem. Vidare undersöks huruvida elevers möjlighet till delaktighet och inflytande i fritidshemmet varierar beroende på vilken relation de har till sina fritidshemslärare. Studiens frågeställningar är, Vad anser elever själva att delaktighet och inflytande innebär på fritidshemmet? Vilka är de intervjuade elevernas upplevelser av möjligheten till delaktighet och inflytande i skolans fritidsverksamhet? Vilken betydelse anser elever att deras relation till fritidshemslärare har för deras möjlighet till delaktighet och inflytande? Studien genomfördes med en kvalitativ metod och det empiriska datamaterialet bygger på tre intervjuer med sex elever samt en fokusgruppsintervju med fyra elever, genomförda i ett fritidshem på en kommunal skola i södra Sverige. Analysen utgår från ett barndomssociologiskt perspektiv, där barns egna röster står i fokus, samt att vi anlägger ett maktperspektiv i analysen. Resultatet i studien påvisar att eleverna i studien till viss del upplever sig själva delaktiga i verksamheten. Dock visade det sig även att de upplevde sig ha mindre eller inget inflytande under sin vistelse i fritidshemmet. Anledningen till att delaktighet och inflytande upplevs begränsat av eleverna visade sig från olika aspekter. En av aspekterna som redovisas i vårt resultat är att elevernas begreppsförståelse kan variera när deras upplevelse av delaktighet och inflytande ska berättas. Ytterligare en aspekt är hur fritidshemslärare väljer att iscensätta själva delaktigheten och inflytande i verksamheten. Den sista aspekten vi visar i vårt resultat var att eleverna var eniga om att relationen till sina fritidshemslärare har betydelse för deras möjlighet till delaktighet och inflytande under sin vistelse på fritidshemmet.

Syftet med denna studie var att få inblick i förskollärares resonemang kring val av och arbetssätt med barnlitteratur på förskolan. Studien bestod av två delstudier, varav båda genomfördes genom kvalitativa samtalsintervjuer med yrkesverksamma förskollärare. Delstudie 1 utgick från intervjuer med förskollärare som arbetade med yngre barn. Delstudie 2 utgick från intervjuer med förskollärare som arbetar med äldre barn. Uppdelningen mellan delstudierna motiverades av att det skapades möjligheter till att jämföra om förskollärarnas förhållningssätt till barnlitteratur skiljde sig åt beroende på barnens ålder. Studiens forskningsfrågor var följande och konstruerades för att dels svara upp mot syftet, dels mot studiens metodval: · Hur motiverar förskollärarna sina val av barnlitteratur på förskolan? · Hur arbetar och använder förskollärarna barnlitteraturen i förskolan? · I vilken utsträckning tas barns intressen in i val av litteratur och vilka faktorer påverkar förskollärarnas resonemang kring barns inflytande? Studiens teoretiska utgångspunkt utgjordes av ett barndomssociologiskt perspektiv. Inom ett barndomssociologiskt perspektiv finns det många centrala begrepp. De begrepp som valdes ut för denna studie bedömts vara relevanta för studiens syfte och forskningsfrågor. Syftet med det barndomssociologiska forskningsfältet är att ge barnen mer makt och inflytande. Studiens viktigaste slutsatser visade att förskollärarna hade en stor medvetenhet om hur och varför de använder barnlitteratur i förskolan. De skillnader som identifierades mellan förskollärarnas arbetssätt kan främst förklaras utifrån barngruppernas ålder samt i förhållande till barnens bokintressen. Gemensamt för båda delstudierna var att det skedde ett ständigt växelspel mellan ett barnperspektiv och barns perspektiv.

Syftet med studien är att få barns perspektiv på reglerna och inflytande i förskolan. Med utgångspunkt från en tidigare observation under ett mellanmål, där barnen på olika sätt förhöll sig till reglerna som finns under ett mellanmål. Den observationen, som ligger som grund till föreliggande studie, var att tolka barns förhållningssätt, så som en vidare studie på den observationen, så är det barns perspektiv som ligger i fokus. Föreliggande studie är genomförd med en kvalitativ metod där barns perspektiv har samlats in med hjälp av en deltagande observation och två gruppintervjuer, en grupp med tre barn och en grupp med två barn. Gruppintervjuerna var semistrukturerade, där frågeställningarna var, hur de ser på inflytande, relationerna och reglerna som finns i en förskola. Empirin har samlats in med hjälp av inspelning under intervjuerna som sedan transkriberats. Empirin har sedan reducerats med en försiktighet så att det är relevant för studien. I analysen så har det de delat med sig av kopplats till ett barndomssociologiskt perspektiv där makten, relationerna och inflytandet har varit i fokus, då ur ett barns perspektiv. Där framkom det att barn både följer, vill ändra, visar motstånd och är nöjda med de regler som finns i förskolan. Vidare så diskuteras empirin med utgångspunkt från den tidigare forskningen då mest i ett fokus på reglerna utifrån ett fostransperspektiv, men också barnsyn och metoderna diskuteras.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares upplevelser kring barns delaktighet och inflytande inom förskolans verksamhet. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: På vilket sätt upplever förskollärare barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet? samt Vilka eventuella dilemman upplever förskollärare kring barns delaktighet och inflytande? Studien präglas av en fenomenologisk ansats där förskollärares varierade upplevelser lyfts med hjälp av enskilda samtalsintervjuer. Resultatet för studien presenteras under fem tematiseringar: Förskollärarnas definition kring delaktighet och inflytande som ett eller två begrepp, Barns delaktighet och inflytande i relation till deras ålder, Vuxnas makt över barns delaktighet och inflytande, Att närma sig ett barns perspektiv och Förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. I dessa avsnitt berörs även möjligheter och svårigheter i arbetet med barns delaktighet och inflytande samt tid och personalbrist. Studiens slutsats är att förskollärarna definierar delaktighet och inflytande antingen som två separata eller ett sammanhängande begrepp, vilket tyder på problematik i arbetet för att tillgodose barns delaktighet och inflytande. Förskollärarna förhåller sig olika till barns delaktighet och inflytande, beroende på deras förhållningssätt, begreppens definition, förutsättningar och tid. Dessa aspekter påverkar barns möjlighet till delaktighet och inflytande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn interagerar med förskolans utomhusmiljö med fokus på det sociala samspelet. För att samla in empiri har en kvalitativ ansats, i form av observation med kartläggning och barnsamtal, tagits. Resultatet i studien visar att barnen ser utomhusvistelsen som en tid att leka tillsammans med andra barn och valet av miljö där leken ska utspela sig lockar barnen.

Sammanfattning Pedagoger ska arbeta utifrån barns inflytande i förskolan. För att barn ska kunna växa och bli demokratiska medborgare behöver de få sin röst hörd. Detta understryks i Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018), Skollagen (2010) och Barnkonventionen (2009). Pedagogernas arbete innefattar ett stort ansvar med att se till att barn får sitt inflytande tillgodosett oavsett hinder eller prövningar. Syftet med denna studien är att ta reda på pedagogers förhållningssätt till barns inflytande i verksamheten och vilka tankar de har kring metoder som används för att ge barnen inflytande i åldrarna 3-5 år. I denna kvalitativa studie har vi valt att intervjua sex förskollärare i olika åldrar och med olika erfarenheter. Detta görs för att få en övergripande verklighetsbild kring hur barns inflytande genomsyrar verksamheten. Det skedde ett bortfall då en av deltagarna var sjuk vid intervjutillfället, studien omfattar därför fem deltagande förskollärare. Vi har använt oss av semistrukturella muntliga intervjuer där vi som studenter har skrivit ner respondenternas svar löpande under intervjuns gång. Efter att vi fått ta del av svaren och bearbetat dem så analyserades svaren. Barndomssociologin är en teori som innefattar att barn ska anses som självklara och viktiga medlemmar i ett demokratiskt samhälle. Teorin understryker de rättigheter barnen har till eget inflytande, att självständigt kunna påverka de omständigheter som rör barnet och samhället runt dem. Denna teori har valts till studiens teoretiska ingång tillsammans med Vygotskijs sociokulturella teori som handlar om att barn lär sig i samspel med andra. I resultatet synliggörs det att förskollärarens förhållningssätt är en av de mest betydelsefulla faktorerna för barns möjlighet till inflytande i förskolan. Det krävs lyhörda och engagerade pedagoger som använder sig av barnens tankar och idéer i undervisningen, detta görs med ett brett barnperspektiv som möjliggör barnens rättigheter i att få sin röst

Syftet med studien är att få kunskap om förskollärares tankar kring sitt eget deltagande i barns fria lek, samt hur barn ser på pedagogens deltagande i lek. Syftet konkretiseras i två frågeställningar: ”Hur uppfattar förskollärare sitt deltagande i barns fria lek?” samt “Hur uppfattar barn pedagogers deltagande i sin lek?”. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer som genomförs med tre förskollärare och tre barn från en förskola i södra Sverige. Det insamlade materialet analyseras utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. I resultatet framkom det att barnen tycker det är roligt när vuxna är med i leken, men de vill även leka själva med sina kompisar. Förskollärarna kan välja att delta i fri lek på olika sätt samt med olika målsättningar, bland annat för att inspirera, undervisa eller ge barnen stöd. Barnen ger uttryck för att vuxna håller koll eller pratar med varandra när barnen leker själva. Förskollärarna väljer ibland att avvakta sitt deltagande i fri lek på grund av en vilja att inte störa eller förstöra leken. Utifrån studiens empiri synliggörs det att förskollärarna är medvetna om att sitt deltagande i leken både kan främja och hindra barns lek. Alla förskollärarna upplever att de någon gång har stört barns lek när de ta klivet in i den. Avslutningsvis diskuteras det att pedagogen behöver delta i barns lek på barnens villkor samt att pedagogens deltagande i leken är betydelsefull.

Syftet med studien är att synliggöra vad förskollärare beskriver som barnens inflytande över förskolans aktiviteter. Genom semistruktuerade intervjufrågor till fem förskollärare i södra Sverige genomförs en kvalitativ undersökning. Studien använder den didaktiska triangeln som ett teoretiskt perspektiv. Den didaktiska triangeln betonar sambandet mellan förskollärare, barn och innehåll. Även den didaktiska pyramiden används för att tolka miljö, styrdokument och arbetslagets påverkan. Hermeneutiken används för att tolka intervjuerna och genom växelvis fokusering på delar och helhet skapas en förståelse av fenomenet. Inflytande är ett brett ämne som ska genomsyra hela förskolans verksamhet. Läroplanen för förskolan visar tydligt på vikten av barns inflytande. Studien visar på liknande uppfattningar och arbetssätt hos de fem förskollärarna. Slutsatsen är att förskollärarna är positiva till barns inflytande i förskolans verksamhet. Dock nämner informanterna praktiska hinder som personalbrist och tidsperioden för inskolning av barn.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare planerar utomhusundervisning utifrån medvetna didaktiska ställningstaganden. Forskningsfrågor som guidar den här studien är: “Hur synliggörs utomhusundervisning vid planering i såväl skriftliga planeringsdokument som i tal?” och “Hur motiverar förskollärare de didaktiska ställningstagandena i relation till utomhusundervisning?”. För att svara på studiens forskningsfrågor har dokumentanalys och forskningsintervju använts som metoder för att samla in datamaterial. För att stärka planeringsdokumenten som samlats in spelades pedagogernas diskussioner in med hjälp av en ljudupptagare. Ljudinspelningarna från planeringarna analyserades tillsammans med de skriftliga planeringsdokumenten. De pedagogiska planeringarna följdes upp med intervjuer av förskollärare som spelades in med ljudupptagare och analyserades. Datamaterialet har transkriberats och kategoriserats utifrån likheter och skillnader i empirin. Studiens teori är utvecklingspedagogik med tillhörande begrepp, lärandets akt och lärandets objekt som har använts vid analys av datamaterialet. I studien medverkar fyra förskolor från två kommuner i södra Sverige. Förskollärarna har varierande yrkeserfarenheter med olika kunskaper om utomhuspedagogik och didaktik. I resultatet synliggörs variation i hur arbetslagen planerar för undervisning utomhus utifrån medvetna didaktiska ställningstaganden. Samtliga arbetslag har en strävan om att inkludera utomhuspedagogik i deras temaarbete. I förskolornas planeringsdokument synliggörs det att utformningen av utomhusundervisning varieras i förhållande till deras temaarbete. Studiens förskollärare motiverar att didaktikens frågor är en bra utgångspunkt för undervisning utomhus. Något som genomsyrar resultatet är brist på kunskap om didaktik som begrepp. Det framförs att förskollärare behöver mer vägledning i både att inta medvetet didaktiskt förhållningssätt och hur utomhusundervisning kan samverkas med undervisningen

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring förskolebarns syn på sin utomhusmiljö i relation till vuxnas närvaro och miljöns möjligheter till utveckling, lek och lärande. Insamling av empirisk data grundade sig i två steg, fotografering av förskolegårdarna utförd av barnen själva och kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i bilderna och semistrukturerade frågor. Empirin har analyserats genom att insamlat material från de båda källorna vägts samman. Den utvecklingspedagogiska teorin stöttar analysen med fokus på begreppen variation, mångfald, riktadhet, erfarande och metakognition. I resultatet synliggjordes förskolebarns uppfattningar om vuxnas närvaro utomhus och utemiljöns egna möjligheter till utveckling, lek och lärande. Beroende på utomhusmiljöns utformning bidrog den till olika erfaranden som ledde till lärande med fokus på naturkunskap, motorik och sociala färdigheter. Vuxna som arbetade på förskolan sågs av förskolebarn som frånvarande i leken, samtidigt som det av barnen uttrycktes en efterfrågan av ökad vuxennärvaro. Slutsatsen av resultatet kopplad till de teoretiska utgångspunkterna var att undervisning genom riktadhet och metakognitiva dialoger uteblev utomhus. Utomhusmiljön i sig själv gav samtidigt stora möjligheter till erfarande och lärande inom naturvetenskapliga ämnen samt sociala och motoriska färdigheter.

Syftet med denna studie var att få en inblick i hur barnen ur ett genusperspektiv ser på de leksaker och lekar som de leker i den fria leken på förskolan. Empirin har samlats in från två olika förskolor, en som ligger i en tätort och en som ligger ute på landsbygden där sammanlagt 10 barn har medverkat. Eftersom arbetet fokuserar på barns perspektiv, valdes intervju samt observation som metod för att samla in empirin. Intervjun valdes för att visa barnens perspektiv medan observationerna skulle belysa barnens val i den fria leken. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och kategoriseras. Resultatet av den insamlade empirin visade på att barnen både gjorde val som gick inom de normer som finns i samhället, samtidigt som dem även hade gränsöverskridandet synssätt. Resultatet visade även att man kunde se de vuxnas synsätt i en del av barnens val., The purpose of this study was to gain an insight into how children from a gender perspective look at the toys and games they play in the free play in preschool. Empirin has been collected from two different preschools, one located in an urban area and one located in the countryside where a total of 10 children have participated. Since the work focuses on children's perspectives, interview and observation were chosen as the method for collecting the empirical data. The interview was chosen to show the children's perspective, while the observations would shed light on the children's choices in free play. The interviews were recorded and then transcribed and categorized. The results of the collected empirical evidence showed that the children both made choices that went within the norms that exist in society, while at the same time they also had cross-border views. The results also showed that one could see the adults' views in some of the children's choices.

Föreliggande arbete presenterar hur barns välbefinnande kan relateras till hur förskolegårdens miljö är utformad. Syftet är att bidra med kunskap om hur förskolegårdens utformning kan relateras till barns välbefinnande.Forskningsfrågorna som guidar den här studien är; vad uttrycker barn att de vill ha tillgång till på förskolegården för att de ska känna välbefinnande? och; vilka platser är viktiga för att barn ska känna välbefinnande på förskolegården? Med inspiration från teorin om livsvärlden avser studien att närma sig barns perspektiv av deras upplevda välbefinnande på förskolegården. Metoden som har används för att samlaempiri är observationer av barn i sin fria lek på förskolegården samt barnintervjuer, Empirin har sedan analyserats kvalitativt. Resultatet visar att barns välbefinnande går att relatera till hur en förskolegård är utformad. En förskolegård som är utformad med platser där barn kan gömma sig, röra sig fritt, återhämta sig och ha tillgång till löst material, kan relateras till ett positivt välbefinnande hos barn. Genom att ta hänsyn till barns preferenser på förskolegården kan deras behov förstås, och genom att förstå barns behov kan förskolegården utformas på ett sätt som kan tillgodose barns behov och därav kan deras välbefinnande öka. Kunskapen är angelägen för personal inom förskolan som vill utvidga sitt perspektiv av förskolegårdens utformning och hur den kan relateras till barns välbefinnande.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger deltar i barns lek, men även att få en förståelse för hur förskollärare ser på sitt deltagande samt hur barn uppfattar pedagogers deltagande. Det är en kvalitativ studie som utgår från en fenomenografisk teori och de metoder som används är observation och intervju. Ett observationsschema användes för att genomföra observationer inomhus och utomhus. Tre förskollärare och nio barn intervjuades genom semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberades. Materialet har bearbetats och analyserats genom en fenomenografisk analysmodell. Det mest framträdande resultatet utifrån observationerna, intervjuerna med förskollärarna och barnintervjuerna är att pedagogernas deltagande i barns lek är lågt. Resultatet från observationerna visar att pedagogerna till största del intar en observerande roll eller står helt utanför leken. Förskollärarna beskriver i intervjuerna anledningar till detta. De nämner barnens ålder, andra tidskrävande uppgifter, svårigheter och intresse som orsak till sitt låga deltagande. Barnens svar visar att pedagogerna sällan deltar men att barnen gärna vill det. Både barnen och förskollärarna visar på en vilja att delta i leken men orsaker som exempelvis rädsla att förstöra lek och att andra uppgifter tar tid begränsar deltagandet., The purpose of the study is to investigate how educators participate in children's play, but also to gain an understanding of how preschool teachers view their participation and how children perceive educators' participation. It is a qualitative study based on a phenomenographic theory and the methods used are observation and interview. An observation schedule was used to conduct indoor and outdoor observations. Three preschool teachers and nine children were interviewed through semi-structured interviews which were then transcribed. The material has been processed and analyzed using a phenomenographic analysis model. The most prominent result based on the observations, the interviews with the preschool teachers and the child interviews is that the educators' participation in children's play is low. The results from the observations show that the educators for the most part take on an observational role or are completely outside the play. In the interviews, the preschool teachers describe reasons for this. They mention the children's age, other time-consuming tasks, difficulties and interest as reasons for their low participation. The children's answers show that the educators rarely participate but that the children like it. Both the children and the preschool teachers show a willingness to participate in the children's play, but reasons such as fear of ruining play and that other tasks take time limit the participation.

Syftet med studien är att få kunskap om förskollärares tankar kring sitt eget deltagande i barns fria lek, samt hur barn ser på pedagogens deltagande i lek. Syftet konkretiseras i två frågeställningar: ”Hur uppfattar förskollärare sitt deltagande i barns fria lek?” samt “Hur uppfattar barn pedagogers deltagande i sin lek?”. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer som genomförs med tre förskollärare och tre barn från en förskola i södra Sverige. Det insamlade materialet analyseras utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. I resultatet framkom det att barnen tycker det är roligt när vuxna är med i leken, men de vill även leka själva med sina kompisar. Förskollärarna kan välja att delta i fri lek på olika sätt samt med olika målsättningar, bland annat för att inspirera, undervisa eller ge barnen stöd. Barnen ger uttryck för att vuxna håller koll eller pratar med varandra när barnen leker själva. Förskollärarna väljer ibland att avvakta sitt deltagande i fri lek på grund av en vilja att inte störa eller förstöra leken. Utifrån studiens empiri synliggörs det att förskollärarna är medvetna om att sitt deltagande i leken både kan främja och hindra barns lek. Alla förskollärarna upplever att de någon gång har stört barns lek när de ta klivet in i den. Avslutningsvis diskuteras det att pedagogen behöver delta i barns lek på barnens villkor samt att pedagogens deltagande i leken är betydelsefull.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare närmar sig barns perspektiv i utomhusmiljö. För att fånga upp hur förskollärare resonerar kring hur de närmar sig barns perspektiv i utomhusmiljö så har intervjuer genomförts. Studiens teoretiska perspektiv utgår från det utvecklingspedagogiska perspektivet. Resultatet av undersökningen visar att förskollärare närmar sig barns perspektiv genom ett medvetet förhållningssätt där de närmar sig barnen fysiskt och försöker förstå omgivningen genom barnens glasögon. Förskollärarna använder även flera metoder som att planera för att kunna närma sig barns perspektiv, aktiviteter där de agerar för att underlätta för barnen att få utrymme att utrycka sina perspektiv samt dokumentation för att både synliggöra barnens perspektiv samt fånga upp barnens perspektiv för att kunna använda det i verksamheten. Resultatet visar även att ett antal förskollärare upplever möjligheter i utomhusmiljön vilket kan främja utomhusundervisning samt att ett antal förskollärare upplever utmaningar med utomhusmiljön vilket kan utmana utomhusundervisningen.

Barns perspektiv på hur samhället, skolan och vårdnadshavarna påverkar deras tid efter diagnostisering finns det lite forskning kring. Syftet med denna studien är därför att belysa barns upplevelser av att få en diagnos och deras syn på vad samhället, förskolan och vårdnadshavarna har gjort för att hjälpa dem efter diagnostisering. Studien syfte har besvarats med hjälp av följande frågeställningar: Upplever barnet att diagnosen har påverkat hur de lever sitt liv idag, isåfall hur? Upplever barnen att deras diagnos varit främjande, isåfall hur? Upplever barnen att deras diagnos varit hindrande, isåfall hur?. Studien som har genomförts är kvalitativ och har utgått från resultat av fyra olika intervjuer. Studien har utgått från fyra teoretiska begrepp, barns perspektiv och barnperspektiv, likvärdighet samt anknytningsteorin. Utifrån frågeställningarna visar resultatet att samhället, skolan/förskolan och vårdnadshavarna har påverkat både hindrande och främjande till hur de lever sitt liv idag. Resultatet visar att barns perspektiv glöms bort under skolgången och i samhället enligt respondenterna. Vidare visar även resultatet att en likvärdig förskola och skola inte alltid uppnås enligt barnens perspektiv. Resultat visar även att barnets vårdnadshavare har den största påverkan på barnets diagnos och hur den påverkar barnet i dess vardagliga liv. Avslutningsvis är de grundläggande gemensamma faktorerna till barnens påverkan av diagnosen skolans miljöer, samhällets ekonomi och vårdnadshavarnas delaktighet.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring hur barn ser på kamratrelationer i skolan, vem de skapar dessa relationer med och hur skolan påverkar barns kamratrelationer. Studien har en kvalitativ ansats och grunden för studien är intervjuer med barn. De forskningsfrågor som ställs handlar om vad barn anser är viktigt i en kamratrelation, vem de skapar dessa relationer med samt hur skolan påverkar barns kamratrelationer. Tematisk analys har använts för att analysera intervjuerna. Studiens teoretiska utgångspunkt är barndomssociologin, som är med och förklarar hur barns perspektiv är viktigt att ha som utgångspunkt när man forskar med och om barn, och begreppen border work och tolkande repertoar är centrala. Resultatet visar att barn anser att de ska ha gemensamma intressen med sin kompis samtidigt som det ska vara någon som bryr sig, är omtänksam, någon man kan prata med och lita på. Det framkommer att barn tenderar att skapa kamratrelationer med barn de känt under längre tid, som ofta bor i närheten av dem själva och som tidigare nämnts, har gemensamma intressen med. Resultatet bidrar också med en insikt om hur barnen upplever att skolan och lärare kan påverka deras kamratrelationer. Barnen beskriver hur viktigt det är att anser deras lärare är rationellt orienterad och hur deras placering i klassrummet och lärares närvaro på raster spelar roll för deras relationsskapande.

För att få kunskap om barns uppfattningar om lek behövde vi befinna oss både nära och i barns lek vilket den fenomenologiska traditionen hjälpt oss med. För att utveckla en förståelse för det barnen kommunicerar inom leken så använde vi den kommunikationsteoretiska traditionen till hjälp. Vi har även använt oss av två diskurser vid namn realitetsdiskursen och fantasidiskursen för att ytterligare utveckla en förståelse för barns lek. Dessa teorier med tillhörande begrepp och dessa diskurser har hjälpt oss att förstå vår empiri. Studien genomfördes på en förskola där vi observerade tio barn och intervjuade nio barn. Resultatet visar att barnen uttryckte att det är av stor vikt att leken ska vara rolig samt att deras uppfattning om vad som är lek tycks vara bred. Det framkom också att det tycks finnas en vilja att bara får leka, utan att det behöver finnas ett syfte eller tanke med situationen. Sammanfattningsvis blev det tydligt att det som är runt omkring barnen också har en viss betydelse för hur de uppfattar lek. Det är ett område som man inte kan redovisa ett facit på som visar hur alla barn ser på lek, eftersom alla barn är olika och har olika förutsättningar till lek., Betyg i Ladok 2022-06-05.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om vilka uppfattningar förskolebarn har av vuxnas deltagande i fria leken. Studiens forskningsfrågor är: Vilka uppfattningar har förskolebarn om vuxnas deltagande i fria leken? Samt vad kan vuxna bidra med i fria leken enligt barn? Studiens metodologiska utgångspunkt är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Empirin utgörs av utsagor från åtta förskolebarn i åldrarna fyra och fem år. Analysen av resultatet har gjorts i relation till begreppen metakommunikation i leken, leksignal och lekram från Batesons kommunikationsteori. Resultatet visar att den fria leken enligt barn å ena sidan kan berikas när vuxna är med och deltar. Vuxna berikar enligt barnen leken med att upprätthålla spelregler, hjälpa barnen när problem uppstår samt vidareutvecklar leken. Leken blir rolig när vuxna är med och deltar. Å andra sidan uppfattar barnen vuxnas deltagande begränsar fria leken. Barnen värnar om sin makt i fria leken. De vill leka ifred för att själva bestämma ramen för leken. Vuxna går ofta in och styr leken i en riktning som inte uppfattas som rätt, enligt barnen. Att som vuxen inta ett barnperspektiv och samtidigt närma sig barnens perspektiv kan berika fria leken på en rad olika sätt genom att tillföra, bibehålla och utmana barnen i deras lek. Om de vuxna lyssnar in barnen och låter dem ha makt över lekramarna kan det skapas en harmoni i samspelet och den fria leken kan berikas vilket är så viktigt utifrån barnens egna uppfattningar av vuxnas deltagande i den fria leken. Att låta barnen ha maktöver lekramen kan även leda till att barnen väljer att leka självständigt utan vuxnas deltagande vilket också kan vara berikande för barnens fria lek.

Studiens syfte är att närma sig förskolebarns perspektiv på förskolans fysiska inomhusmiljö. Detta genom att lyfta deras beskrivningar av meningserbjudanden, därmed vad som har betydelse och varför i förskolans fysiska inomhusmiljö. Vidare undersöks vilka teckensystem de använder för att uttrycka detta. Studien utgår från en socialsemiotisk ansats och visuell etnografi som metod, därmed används fotoeliciterade intervjuer samt fältanteckningar under studien. Detta för att möjliggöra för oss att ta del av meningserbjudanden via olika teckensystem. Studien utfördes med åtta barn i åldrarna 4–6 år på två förskolor i Halmstad kommun. Studiens resultat synliggör flertal meningserbjudanden som tilltalar barnen mer eller mindre i förskolans fysiska inomhusmiljö. I resultaten framkommer även betydelsefulla meningserbjudanden kring möjligheten att kunna variera leken på flera sätt. Ett ytterligare resultat i studien var att barnen använde olika teckensystem i olika grad för att uttrycka meningserbjudanden. Vidare framträdde leken som ett ytterligare teckensystem barnen valde att använda sig av. De olika teckensystemen gav tillsammans ett mer nyansrikt resultat, därmed skapades större möjligheter i studien att närma sig barns perspektiv.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur barns perspektiv kansynliggöras i den pedagogiska dokumentationen som sker i förskolan. Baserat på studienssyfte har följande forskningsfrågor formulerats: Hur beskriver förskollärare deras arbete medbarns perspektiv i relation till pedagogisk dokumentation? Hur beskriver förskollärarna sittförhållningsätt för att skapa möjligheter till att synliggöra barns perspektiv i pedagogiskdokumentation? Vilka svårigheter samt möjligheter beskriver förskollärare med att fångabarns perspektiv i dokumentation? Studien utgår från ett barndomssociologiskt perspektiv samt ett relationellt perspektiv. Begreppsom använts i studien är being, barns perspektiv, kompetenta barnet, kommunikation ochrelationer. Metoden vi använt oss av för insamling av empirin är kvalitativ och utgår frånfokuserade intervjuer med åtta legitimerade förskollärare. Empirin har analyserats genom entematisk analys och med hjälp av färgkodning. Resultatet av studien visar hur förskollärarnasynliggör för barns perspektiv i pedagogisk dokumentation, där barnen får dokumentera självaoch barnens intressen är i fokus. Även förskollärarnas förhållningssätt gentemot området liggertill stor grund för att barns perspektiv ska tas hänsyn till. Svårigheter som framkommit är attbarns intresse kan variera, stora barngrupper samt arbetet med att fånga de barns perspektivsom ännu inte utvecklat sitt verbala språk. Förskollärarna som deltagit i studien har kommit påtillvägagångssätt som fungerar för deras verksamhet, vilket synliggörs i resultatet.

Syftet med den här studien är att undersöka och ge en bild av hur svenska kommuner arbetar med att implementera Barnkonventionen i deras planeringsprocess. Studien genomfördes genom att skicka ut en enkätundersökning till alla Sveriges 290 kommuner för att skapa en uppfattning om vilka metoder och tillvägagångssätt kommuner använder, vilket resulterade i svar från 123 kommuner som studiens resultat baserades på. Det undersöktes även vilket av Boverkets tre definitioner av perspektiv på barn (Barns perspektiv, Barnperspektivet och Barnrättsperspektivet) svenska kommuner använder för att ge barn större inflytande och en ökad delaktighet i deras planeringsprocess. Studien undersökte även om det finns en eventuell skillnad i kommuners arbete beroende på deras befolkningsstorlek, samt vad detta kan bero på och leda till. Chi²-tester användes för att analysera kommunernas svar på enkäten och finna eventuella samband mellan variabler som kommunens befolkningsstorlek och deras svar på enkätfrågor. Ett eventuellt samband visar att det finns en skillnad i kommunens befolkningsstorlek och hur långt i arbetet med barns delaktighet i planeringsprocessen kommunen har kommit. Kommunernas svar kommer även att kategoriseras genom en delaktighetsmodell från UNICEF, vilket visar till vilken grad barn är delaktiga i kommunens planeringsprocess. Resultatet visar att svenska kommuner har kommit olika långt samt arbetar på olika sätt med implementeringen av Barnkonventionen. Via analyser, baserad på tillgängliga data går det att finna ett antal samband mellan kommunernas befolkningsstorlek och hur arbetet med barns delaktighet i planeringsprocessen går till. Befolkningsmässigt större kommuner ger barn i bredare utsträckning en mer delaktig roll i sin planering, då undersökningen visade att det är en större procentandel befolkningsmässigt stora kommuner där barn är delaktiga i planeringsprocessen. Samtidigt använder befolkningsmässigt mindre kommuner sig av metoder som ger barnen en större, The purpose of this study is to investigate and provide a picture of how Swedish municipalities are working to implement the Convention on the Rights of the Child (CRC) in their planning process. The study was conductedby sending out a survey to all 290 municipalities in Sweden in order to get an idea of the methods and approaches used by municipalities. The survey resulted in 123 answers which the result of the study then was based on. It was also investigated which of three perspectives on children by the definition of the National Board of Housing, Building and Planning (The Children’s perspective, The Children’s rights perspective, and the Child perspective) Swedish municipalities use to give children more influence and participation in their planning process. The study also investigated whether there is a possible difference in the work of municipalities depending on their population size, and its causes. Chi-square tests were used to analyze the municipalities' responses to the questionnaire and to find possible correlations between variables such as the size of the municipality's population and their answers to the questionnaire questions. A possible correlation would show that there is a difference based on the population of the municipality and their progress to implement the CRC. The responses of the municipalities will also be categorized using a UNICEF participation model, in which the municipalities are placed at different levels in the model based on the level of participation by children in the planning process. The results show that Swedish municipalities have made different progress and are working in different ways with the implementation of the CRC. Analyses based on the available data reveal a number of associations between the size of the municipalities' populations and the way in which children's participation in the planning process is handled. Larger municipalities in terms of population give children a more participatory role in their planni

Mycket forskning som finns av barns inflytande och delaktighet i förskolan är med utgångspunkt ipedagogers perspektiv och handlingar, samt pedagogers arbets- och förhållningsätt. Det finns mindre forskning om barns egen påverkan och inflytande på sin omgivning. Syftet med denna studie är att undersöka hur barn gör för att få inflytande i förskolan och hur barns aktörskap kan förstås utifrån detta. De frågeställningar som studien fokuserar på är, på vilka olika sätt försöker barn få inflytande i förskolans projekt och hur kan vi förstå barns uttryck för att få inflytande? Hur bemöts barns handlingar och strategier för att få inflytande av pedagogerna? Hur kan barns aktörskap förstås i relation till sina handlingar och hur bemöts deras handlingar av pedagogerna? Hur kan villkoren för barns inflytande och aktörskap förstås? Empirin samlades huvudsakligen in genom deltagande observationer med inspiration från etnografinsamt kompletterades med informella samtal med pedagoger och barn. Materialet bearbetades med en kombination av en tematisk och etnografisk analys. Genom denna bearbetning framträdde tre teman ur materialet, barns tolkningar och transformationer av uppgifter, barns strategier i relation till talutrymme och barns sekundära anpassningar. Resultatet visar att barn i stunden använder kreativa strategier, ofta med glimten i ögat när de försöker få inflytande i förskolans projektarbete. Barnen gör egna tolkningar av uppgifter och transformerar material som ett led att få inflytande. Barn försökerockså på olika sätta påverka och få inflytande genom att använda strategier i relation till sitt talutrymme. Exempelvis genom att använda humor och bus gör barn motstånd mot regler och villkor inom ramen för projektarbetet. Hur pedagoger bemöter barnens försök för att skapa inflytande är kopplat till pedagogers förmåga att inta barnens perspektiv och förstå barns uttryck för inflytande.Barns inflytande och aktörskap villkoras också utifrån pedagogiska målsättningar och v

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare från olika förskolor i Stockholm beskriver arbetet för att göra barn i behov av stöd delaktiga i förskolans verksamhet. Det teoretiska perspektiv som valts till denna uppsats är det sociokulturella, där tyngdpunkten lagts på att synliggöra betydelsen av socialt samspel för att barn i behov av stöd ska få möjlighet att utvecklas. Men även språkets betydelse för barns utveckling är något vi velat belysa i vår undersökning. De centrala sociokulturella begrepp som använts i denna uppsats är samspel, språk, kommunikativa stöttor och den närmaste utvecklingszonen. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer av 6 förskollärare som arbetar på 6 olika förskolor i Stockholm. Ur empirin kunde vi finna två framträdande teman som vi valde att namnge anpassningar och förhållningssätt. Förskollärarna gjorde ständiga anpassningar efter barnens behov i syfte att möjliggöra för dessa barns delaktighet. Det förhållningssätt som nämndes ha betydelse i arbetet med dessa barn var ett relationellt förhållningssätt där en god relation till barnet och att utgå från det specifika barnets behov var det som förespråkades. Slutsatsen vi kom fram till var att arbetet med delaktighet för barn i behov av stöd i förskolan inte vara helt enkelt utan kantades av hinder, som framförallt handlade om bristande strukturella förutsättningar i förskolans verksamhet. Förskollärarna uppgav också att begränsad språklighet hos barnen försvårade arbetet med delaktighet. Utifrån detta menade de även att språket var av stor betydelse i arbetet med delaktighet för barn i behov av stöd.

Syftet med studien grundar sig i barns tal om musik och i vilka sociala sammanhang barn upplever musiken. Det sociokulturella perspektivet används som teoretiskt utgångspunkt. Studien genomfördes på en förskola med åtta barn i form av grupper två och två utifrån den kvalitativa metoden i form av intervju. Barnen som deltog gick på en äldrebarnsavdelning i åldrarna 4-5 år gamla. I resultatet fick jag syn på att barnen hade många svar som var lika utifrån de frågor som ställdes. Många av svaren avslöjar att musiken som sjöngs och spelades på förskolan var tråkigt och barnen ville sjunga annan musik. Genom svaren jag fick in visade sig att många av låtarna barnen faktiskt gillade och tyckte om att lyssna och sjunga till, var låtar på antingen engelska, spanska eller på svenska.

To cope with population growth and urbanization cities turn to urban densification. Simultaneously, children are expected to be an increasingly important target group in the implementation of densification strategies. The demographic development has had a particularly large impact on the age structure in the municipalities around bigger cities where there is a large proportion of children. In this context, the essay aims to deepen the knowledge of how planners implement the child perspective in densification projects in municipalities located in larger city areas. This is done from a spatial perspective, as the thesis engages with Lefebvre's theory of space and the theory of neo-urbanism. The study also draws from prominent research on child geography. The thesis undertakes a case study research design, carrying out semi-structured interviews and document analysis. The results show that municipalities in metropolitan areas use checklists as a method for implementing the child perspective in spatial planning. Furthermore, municipalities prioritize good living environments near the city center to connect these cities to the nearby big cities. Also, the thesis finds that there is not enough knowledge on the child perspective among the municipality's politicians who govern the municipality. This lack of knowledge makes it difficult for planners to argue that the child perspective should be raised more than it is raised today when there are not enough resources within the municipality. Lastly, the thesis points to the need of future research on a gender- and ethnicity perspective within the planning for children.

Bokens olika kapitel bidrar till att vidga och problematisera bilden av fritidshems verksamhet genom resonemang om fritidshemsläraresarbete med barns erfarenheter och upplevelserav fritidshem. Det går att hitta flera starka argument för varför barns egna perspektiv på fritidshem i relation till olika frågor behövs. Sådana argument går att hitta såväl i fritidshemmets uppdrag där elevers perspektiv är starkt framskrivet i exempelvis läroplanen som i en fritidspedagogisk tradition. Att ha kunskap om och utgå från barns perspektiv kan både bidra till att utveckla barns färdigheter genom att undervisningoch aktiviteter kan formas på ett sätt som både utgår från och utmanar barnen utifrån deras faktiska erfarenheter och förmågoroch bidra till att höja motivationen.

Boken fokuserar på barnens perspektiv på olika aspekter av fritidshem och på hur lärare i fritidshem arbetar med dem som utgångspunkt. I bokens första del Barns perspektiv på fritidshem berörs fritidshemmets fysiska miljö, övergångar och sociala relationer. Vidare berörs olikheter i barns erfarenheter i relation till fritidshemmets och familjers skilda förutsättningar. Andra delen Fritidshemmets arbete med barns perspektiv berör områden som media och delaktighet samt fritidshemmets roll i förhållande till bildning och trygghet. Boken vidgar bilden av fritidshem med fokus på barns egna perspektiv vilket är starkt framskrivet i läroplanen genom att aktiviteter i fritidshem ska formas på ett sätt som både utgår från och utmanar barn med utgångspunkt i deras faktiska erfarenheter. Dessa perspektiv är även en viktig utgångspunkt i FN:s barnkonvention. Boken vänder sig till grundlärarstudenter inriktning fritidshem och redan yrkesverksam personal i fritidshem.

I detta kapitel undersöks vad det innebär att vara elev i fritidshemutifrån elevers berättelser om att sluta i fritidshemmet. Vi har intervjuat 22 elever i årskurs 3 som står inför att sluta i fritidshem. Eleverna intervjuades parvis i slutet av vårterminen i årskurs 3. Idetta kapitel får ni ta del av elevers egna tankar kring övergångenfrån att vara fritidshemselev till att sluta i fritidshem i termerav att ”klara sig själv”. I elevernas berättelser framkommer attdenna period är en livsfas som eleverna både ser fram emot ochsom de oroar sig för eftersom den omsorg som fritidshemmet kange inte längre finns kvar. För att motverka denna oro och för attdet inte ska kännas ”läskigt” att vara ensam hemma resonerareleverna om strategier som exempelvis att ha alla lamporna tändahemma. Men möjligheten att få gå hem själv kan också betydafrihet och flera elever lyfter fram tystnad, lugn och ro och att fåbestämma över sig själv som viktiga värden och något som deser fram mot.

I denna bok är barnen i fokus, då speciellt utifrån deras roll somelever i fritidshem. Barns erfarenheter och upplevelser av fritidshemkan bidra till att vidga bilden av fritidshemsverksamhetenoch även komplettera den bild av fritidshem som finns i befintligforskning. Forskning som fram till nyligen dominerades avlärares perspektiv, arbete och profession. Højholt (2015) lyfterfram vikten av kunskap om barns vardagsliv som ett sätt att fåökad förståelse för de utmaningar och erfarenheter barn möter.Eftersom fritidshemmet är en betydelsefull del av många barnsvardagsliv finns det goda skäl att studera den. Boken blir pådetta sätt också ett bidrag till kunskap om en institutionaliseradbarndom.