Search

Följande uppsats syftar till att undersöka varför människor utför en pilgrimsvandring i Svenska kyrkans regi och Svenska kyrkans perspektiv på pilgrimsvandringar. För att undersöka detta har sju kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomförts med informanter som är pilgrimsguider i Svenska kyrkans regi. Materialet har sedan analyserats utifrån Paul Heelas och Linda Woodheads teori om sekularisering och Johannessons teori om kyrkans inre sekularisering. Uppsatsen visar att det finns olika förklaringar till vad en pilgrimsvandring är, hur pilgrimsvandringen marknadsförs och om den anses vara en sekulär eller kyrklig praktik. Resultatet visar även att det finns olika förväntningar på pilgrimsvandringen hos pilgrimen som exempel gemenskap, lugn och ro och naturupplevelse. Resultatet beskriver även Svenska kyrkans syfte med pilgrimsvandringar som kan vara mission och gemenskap.

In this study the medializing of the Church of Sweden during the COVID-19 pandemic have been examined to see the impact on youths’ freedom of religion during the time of the Swedish national restrictions to prevent the spread of COVID-19. The digital adaption of the Church of Sweden was analysed through the concept of amplification, framing and co-structuring, whilst Klasson Sundins theory on the child’s freedom of religion was adapted to investigate if the rights of the child have been limited by the restrictions to stop the spread of COVID-19 in Sweden. The conclusions are that the youth have been benefiting from the increased digitalization of the church, which has been more inviting for the youth and has made volunteering more accessible for the youth as well. It is not only the digitalization that have contributed to this. The fact that the recommendations to elderly have been more severe due to the increased risk of COVID-19 with age, has created a gap in the church when people who used to volunteer was not able to do that anymore. This gap has been filled by the youth of the church. To confirm these conclusions further research must be done, preferably by asking the people who have been working with the youth of the church and by letting the youth themselves, tell us their story about being a part of the church during the COVID-19 pandemic.

Genom en komparativ metod har likheter och skillnader i det diakonala arbetet i förhållandetill varandra påvisats utifrån läsning av diakonipastoraler vilka ingår i församlingens/pastoratets styrdokument. Intresset för diakonipastoraler har sitt ursprung i en vilja att se likheter och olikheter i detdiakonala arbetet på ett övergripande plan i Svenska kyrkan eftersom det diakonala arbetetkan se olika ut beroende på miljö, medarbetare och inte minst församlingens/pastoratetskontext. I undersökningen ingår sex diakonipastoraler vilka efter noggrann läsning har systematiseratsoch delats in i olika kategorier. Resultatet från undersökningen av diakonipastoralerna harställts mot adekvat litteratur, inte minst Ett biskopsbrev om diakoni: Biskopsmötet 2015. Undersökningen visar att diakoni motiveras som en kärlekens gärning och är helaförsamlingens/ pastoratets ansvar där tro gestaltas i ord och handling.Flertalet pastoraler poängterar att människan, som ses som en Guds avbild, ska respekterasoch ha makt att vara med och påverka sin egen situation och sitt liv även om hen söker endiakonal hjälpinsats.

The study consists of a survey in which church musicians answered questions about which hymns are played during the various gatherings of Easter in the Church of Sweden. Based on the Swedish Hymn Book, the answers to the questionnaire are presented and a selection of hymns is made for the study. The psalms are analyzed on the basis of a hermeneutic method and in the light of reception theory regarding the origin of the psalms through the narrative of the biblical gospels. The study compares the Bible reading that occurs during Easter gatherings in the Church of Sweden and the hymns that are sung. It describes whether these different texts are common to the psalms and the reading or whether they are independent of each other. Finally, what happens to the Gospel texts when they are converted into a psalm is discussed. What happens is that the whole of the Gospels is included and not just specific pericopes. The psalm does not reflect the feeling of what is happening in the reading of the gospel, but contributes with a completely different feeling. This means that the experience of the gospel narrative through the psalm becomes different from the gospel narrative through reading.

In this article, we discuss practical and pastoral theology in relation to Swedish theological education for future ordained clergy in the Church of Sweden. We look at how pastoral theology is understood in the Church of Sweden today and its relation to Practical Theology as an academic subject. We problematize the split between "academic" and "pastoral" theology and argue that pastoral theology should be understood as a part of the academic discipline Practical Theology. Practical Theology today is heavily theoretical and methodological, not least in the United States, the origin of much literature used in the Swedish context. Interesting as this may be from a research perspective, the discipline runs the risk of losing some of its relevance for undergraduate theological education. Here we discuss different aspects of pastoral and practical theology, and how they may feed into each other. We highlight the potential problems with a practical theology distancing itself from what has been called "the clerical paradigm" (in Sweden: pastoral theology), but also point to the importance of Practical Theology as an academic field in relation to ordination training. In Sweden, academic theology is still understood as supposedly "neutral", which complicates the relationship between "academic" and "pastoral" theology, as this obscures the influences from explicit normative and constructive practical theology on Swedish theological education. Drawing on practical theologians such as Bonnie J. Miller-McLemore and Mary McClintock Fulkerson, we discuss the normative and constructive ambitions in some practical theological schools of thought today. A changing understanding of Practical Theology may contribute to pastoral theology as a part of the ordination training in the Church of Sweden, but the normative assumptions need to be made explicit.

Since the 1980s, the usage and presence of icons in the Swedish Lutheran church has become increasingly common. The aim of this study is to examine the themes and symbols in icons displayed in selected Swedish Lutheran churches, and to explore the performative qualities of icons in their original context, as well as in Swedish church buildings. The study consists of icons found in two cathedrals and two churches. Since the traditions differ greatly both in their theology and expressions, the performative aspects of icons differ as well. In the Orthodox church, icons have an essential role in worship, and the veneration of the persons depicted are expressed through kisses, prostrations and touch. The performative qualities of icons in the Orthodox context is expressed through their significance for the liturgical rituals, the interaction between the believers and the icons and the view of their ‘embodiment’ of the depicted saints. In the Swedish church, icons are commonly found in devotion spaces and chapels, separated from the nave. Here, the visitor can engage in prayer and contemplation quietly, without being distracted by observers. The emphasis lies on the believes of the individual and on personal experience. The icon in this context first and foremost becomes a reminder of God, a beautiful artifact and an aesthetic symbolic expression. The common performative aspect in both contexts is the experience of the icon as a mediator between the visible world and a reality beyond the visible.

Syftet med denna studie är att ge kunskap om hur diakoner i Svenska kyrkan upplever att deras yrkesidentitet påverkas av spänningen mellan att vara yrkesutbildad socionom och att vara kallad till diakon av Gud och kyrkan. Studien baserades på åtta kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med diakoner från åtta olika församlingar i Stockholms stift. Empirin har bearbetats genom tematisk analys och hermeneutisk meningstolkning och analyserats utifrån begrepp från två rollteorier. Studien visar att diakonerna kan förhålla sig till det sakrala och profana i sina yrkesidentiteter på tre olika sätt. För vissa diakoner är det sakrala och profana i yrkesidentiteten välintegrerat, dessa diakoner upplever inte några motstridigheter mellan det sekulära i att vara socionom och det religiösa i att vara kallad av Gud. För andra diakoner tar antingen det sakrala eller det profana över, exempelvis om de upplever att de inte har tillräckligt med kunskap i teologi och därför främst arbetar med socialt arbete och det profana. Det tredje förhållningssättet är att det kontinuerligt sker en förhandling mellan det sakrala och profana, detta tar sig till exempel uttryck i att diakonerna ibland får stöd och vägledning genom sitt kall, men ibland genom sin kunskap från socionomutbildningen. Gemensamt för diakonerna är att relationen mellan det sakrala och profana i diakonernas yrkesidentitet påverkas av kontextuella faktorer, som organisationen och det sekulära samhället., The purpose of this study is to provide knowledge about how deacons in the Church of Sweden experience that their professional identity is affected by the tension between being a professional social worker and being called to be a deacon by God and the church. The study is based on eight qualitative, semi-structured interviews with deacons from eight different parishes in the diocese of Stockholm. The material was processed through thematic analysis and hermeneutic interpretation of meaning. It was later analyzed based on concepts from two role theories. The study shows that deacons can relate to the sacred and profane in their professional identities in three different ways. For some deacons, the sacred and profane in their professional identity is well integrated, these deacons do not experience any contradictions between the secular in being a social worker and the religious in being called by God. For other deacons, either the sacred or the profane take over, for example if they feel that they do not have enough knowledge in theology and therefore mainly work with social work and the profane. The third approach is that there is continuous negotiation between the sacred and the profane. An example of this is that deacons sometimes find support and guidance through their calling, and sometimes through their education in social work. The deacons have in common that the relationship between the sacred and the profane in their professional identity is influenced by contextual factors, such as the organization and the secular society.

The present study investigates which theological and ecclesial consequences adjustments of the holy communion, that have been recognized in the empirical material, motivated by societal circumstances (in this case the covid-19 pandemic), may result in regarding the Church of Sweden. The empirical material has been obtained from interviews with the vicar responsible for the communion for the parish in question. The material has been analyzed against the background of the vital communion motifs described in the theoretical framework presented in chapter 2 of the essay. In two out of three cases, different forms of individual communal-cups have been practiced in a way that does not correspond with the Evangelical-Lutheran tradition regarding this matter. The theological consequences of the various practices that have been noticed in these three cases have the ultimate consequence that Christ’s real presence in the holy communion may be weakened and unclear. The communio motif in the holy communion is not clearly visible in the fact that the congregation does not partake in the consecrated bread and wine, which tends to diminish the communion and goes to waste. The consecrated bread and wine only partake as a symbol during the words of institution. When the communal gifts are only being used as a way to symbolize the congregation’s normal communal service it suffers consequences in all the communion motifs described in the essay. The corelines in the anamnesis-, communio- and atonement motifs, which is making Christ’s atonement now present and effective for every believer in the celebration of the eucharist, is being threatened. The Lord’s Supper is instead given the character of a symbolic act that celebrates the commemoration of Jesus’ death, a memorial service, that does not re-actualize Christ’s sacrificial death on the cross as a real event here and now. When bread and wine is used as symbols and only shown to the congregation and never broken during the breaking

Studiens syfte att är analysera den implicita ecklesiologi som kommer till uttryck i Engelbrektskyrkans kyrkobyggnad, kyrkorum och materialitet, sådan den var när den byggdes. Utgångspunkten är att kyrkobyggnaden, -rummet och kyrkans materialitet bär på ecklesiologisk information, som genom att synliggöras ger en bild av den syn på vad kyrkan är och bör vara som var rådande vid tiden för kyrkans byggande. Genom en begränsad fältstudie, litteraturstudie och en semi-strukturerad intervju avtäcks och analyseras den implicita ecklesiologi som kyrkan bär på. Studiens slutsats är ett synliggörande av en ecklesiologi där kyrkan är den plats som möjliggör mötet mellan Gud och människa. I Engelbrektskyrkan möter människan bilden av en undervisande, segrande och kärleksfull Kristus som har famnen öppen för sina barn. Både den bild av Kristus och den bild av kyrkan som framträder är bilden av det starka, vackra som inte är sårbart. Genom analysen av de konkreta uttrycken för kyrkan framträder också en ecklesiologi där ett statskyrkoideal bryter mot ett folkkyrkoideal.

Syftet med denna studie är att analysera om, och i vilken grad Berit Okkenhaugs själavårdsinriktingar, som hon presenterar i sin bok, Själavård – en grundbok, (Okkenhaug, 2004) kan jämföras med hur präster i Uppsala pastorat bedriver själavård. Uppsatsen har också som syfte attundersöka om och hur prästernas själavårdsarbete har förändrats under covid-19 pandemin.Forskningsmetoden som används i denna uppsats är kvalitativ, då djupintervjuer har genomförts med fyra erfarna präster i Uppsala pastorat.Av intervjuerna framkommer att konfidenten i samtliga fall står i centrum, men att ocksåGud ska finnas med på något sätt. En av de viktigaste sakerna som själavårdaren kan bidra medär att förmedla det kristna hoppet.Pandemin och dess restriktioner har satt tydliga spår hos människor. Framför allt märks enökad isolering och depression bland konfidenterna. Prästerna har fått anpassa sina rutiner ochtillvägagångssätt för själavård på olika sätt, beroende på hur de vanligtvis arbetar, då de personliga mötena har blivit färre, sammankomsterna mindre och hembesöken mer eller mindrehar upphört.Det är dock fortfarande konfidentens behov till ande, själ och kropp och hur man kan mötadem med Guds hjälp som står i fokus, och det framkommer att Svenska kyrkan ständigt arbetarför att lära sig och anpassa sig till dessa utmanande tider av pandemi.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll Svenska kyrkan tillskrivs i dagens sekulära samhälle, av olika kyrkopolitiska nomineringsgrupper i deras valprogram. Min ansats är språkvetenskaplig och jag utgår från den kritiska diskursanalysen och den systemisk-funktionella grammatiken, och analyserar fyra kyrkopolitiska nomineringsgruppers valprogram inför kyrkovalet 2017. Kristdemokrater i Svenska kyrkan, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänstern i Svenska kyrkan. Jag använder två typer av textanalys för att analysera materialet, en innehålls- och temaanalys samt en analys av texternas ideationella metafunktion med utgångspunkt i processtyper och deltagare. Bilder förekommer i begränsad utsträckning i materialet och har analyserats som ideationella visuella processer. Resultaten visar att Svenska kyrkan presenteras utifrån fyra huvudsakliga teman i valprogrammen, som konstruerar bilden av den och dess roll i samhället. Överlag lämnas större utrymme åt teman som kansägas beröra kyrkans yttre, som vilka värderingar den ska ha, än dess inre, som hur församlingslivet ska gestaltas. Resultaten visar vidare att de olika nomineringsgrupperna skiljer sig åt i hur kyrkans roll i samhället skrivs fram, genom vilka processer den deltar i och hur dess värld materialiseras genom dem. På så sätt kan valprogrammen förstås som inlägg i förhandlingen om vilken riktning kyrkans förändring ska ta efter separationen från staten, och kan sägas utgöra representationer av olika religiösa produkter som dagens väljare vill konsumera.

This study uses the coping theory and search for significance by Kenneth Pargament (1997) applied to the issue of occupational burnout among parish deacons in the Church of Sweden. The Social Insurance Report of 2020:8 presents deacons and priests as a profession at high risk of falling ill in stress related mental illness and sick leaves. The aim with this essay is to try to find whether there are aspects of Pargament’s coping theory that can be applied on this problem. Two main questions were answered:- What does the Church of Sweden’s governing documents state regarding the deaconry related to structure and role clarity? - How can we use Pargament’s coping theory on search for significance to understand the burnout issue among deacons as it is presented in the Social Insurance Report of 2020:8? Through a thematic analysis, three themes were distinguished: Clarity of Mission, Religions as Motivation and Structure and Management. These themes set the foundation for the result presented in this report. The chapter of Analysis deepens the connection to the coping theory and three specific assumptions of Pargament. The conclusion is that the governing documents are quite vague in presenting the deaconry related to structure and role clarity. There is also a lack of understanding, regarding deaconry and diakonia of the church, amongst parish leaderships which in turn leads to challenges and frictions for the local parish deacons. Many of them also wish for more liturgical elements and time for religious praxis within their working hours which results in a discussion of conserving or transforming the individuals’ significance.

I denna studie intervjuas fritidspedagoger och församlingspedagoger för att undersöka deras syn på och arbete med frågor kopplade till kristendom, samt hur de ser på en samverkan mellan fritidshem och Svenska kyrkan. Resultatet visar på att både fritidspedagoger och församlingspedagoger arbetar med att komplettera skolan genom praktisk undervisning. Bägge yrkesgrupperna arbetar även med en liknande värdegrund och att förmedla denna och traditioner som ett kulturarv till barnen. Kring samverkan framgår det att Svenska kyrkans pedagoger har viss spetskompetens som kan vara en resurs för skolan, men att det också finns negativa konsekvenser i samverkan som att vissa föräldrar riskerar att bli upprörda. Slutsatsen till detta är att det utifrån det liknande arbetssättet möjligen borde vara fritidshemmet som samverkar med Svenska kyrkan och inte klasslärarna, men att samverkan kritiseras vilket kan leda till att många undviker samverkan framöver. Kristendomen lever dock kvar i kulturarvet som förmedlas i skolan, även om lärarna själva inte är medvetna om att det är ett kristet kulturarv som lärs ut.

In this essay I have studied wedding services in the Church of Sweden, as they are actually performed. I do this from a liturgical-theological perspective, a performance- perspective and from the perspective of ritual studies. According to the performance- perspective the wedding service can be seen as consisting of different scripts, for example, the normative script of the handbook, the script of the wedding-couple and the script of the minister. The main question is: What is constructed when these three scripts meet in a wedding service? I first study each script. I give an account for the script of the handbook and analyse it by placing it in a historical, liturgical and theological context. The script of the wedding couple and the minister I uncover by participant observations of three wedding services and interviews with the couples and ministers acting in these services. Thereafter I analyse the scripts of the couples and the minsters looking at themes that appear to be important in these scripts and in the handbook. Such themes are the wedding service as a service of blessing, the legal aspect of the service, the construction of family through marriage, love, the service as a ritual, the setting of the wedding, the role of the minister, the importance of participation and the role of the music. I conclude that the three scripts are indeed three very different scripts, but when they are juxtaposed a new meaning is constructed. This can occur even if the script are not correlating or even to some extent collides. One important factor for meaning to be constructed is the ritualization, acts that make the service a ritual. This seems to be more important than the fact that the scripts correlate. Another important factor for meaning to be constructed is that the scripts actually meet, that they actually are juxtaposed together. For this to happen the minister has to clarify his/her own script and be responsive to the couple’s script. Then the minister can relate

Johann Sebastian Bachs kantater för kyrkoåret skrevs i en annan tid, de har ett annat språk, både skriftligt och textligt, än vad kanske dagens gudstjänstbesökare är vana vid. För att göra dessa mästerverk relevanta idag behövs, tror jag, en varsam redigering. I och med det här arbetet önskar jag skapa en fungerande form där Bachs musik blir en naturlig del av det liturgiska flödet. De kriterier jag velat uppfylla för kantaterna är följande: · Texten ska vara på svenska. För Luther och Bach var det en självklarhet att det skulle vara på folkspråket · Orkestern ska inte vara för stor, det ska vara görbart ekonomiskt. Stråkar plus ytterligare ett eller två instrument · Endast en solist per söndag · Kantatens satser ska spridas ut över gudstjänsten. Hos Bach delades den endast upp i två delar · Koralmelodierna som används ska finnas i vår psalmbok. För att (som jag tidigare skrev) koralerna ska fungera som mänsklighetens (eller församlingens) röst, bör det vara melodier man känner till · Det får inte bli för långt (gudstjänsten ska inte vara mycket längre än en normal gudstjänst med körmedverkan) Sammanfattningsvis är alltså min frågeställning följande ”Finns det fortfarande plats för Johann Sebastian, hans musik och hans teologiska arv i det svenskkyrkliga gudstjänstlivet”? Min förhoppning är att Bachs, enligt min åsikt, tidlösa musik i allmänhet och hans kantater i synnerhet ska rymmas i vår kyrkas stora musikaliska arv, att musiken ska beröra människor och förändra deras liv på sätt som exempelvis sångerna från kommuniteten i Taizé och lovsångsrörelsens musik gör och har gjort. Svenska kyrkan är och ska vara en folkkyrka med breda och många teologiska och musikaliska influenser och traditioner. Utifrån kriterierna ovan skapas fyra kantater, för Första advent, Fastlagssöndagen, Påskdagen och Tacksägelsedagen.

This paper examines the Church of Sweden’s changing approach to same-sex marriage from a queer theoretical and queer theological perspective. A discourse analytical method examines the previous discourse and how it has come to change over time. The analysis takes place among the statements that priests, bishops, and other theologians have expressed in the public debate, the Church’s theological committee and the church meetings that take place every year. The study also addresses the changes and explanations of the new Church Handbook based on a theological statement. The queer theoretical basis is based on Michel Foucault and Judith Butler's foundations for the theory and culminates in two explanatory models. The study's stated aim of investigating the Discourse of the Church of Sweden also lands in how the Swedish Church responds to National Socialist and value conservative forces in society such as the Sweden Democrats.The Church of Sweden’s policy to flag with the rainbow flag and meet homophobic expressions in both the society as in its own ranks.

This essay studies and compares three clergymen that were stationed in Sápmi during the eighteenth and nineteenth centuries and their writings that deal with the Saami population of the northern parts of Sweden. How they portray the Saami people and their culture is analyzed though postcolonial concepts as Edward Said’s othering and other concepts by the likes of Loomba, Lincoln and Pratt. The three priests portrayal of the Saami people and their culture are similar In that way that they all confirm some of the colonial stereotypes of the Saami during the time they were writing. But especially one of the priests stands out in his effort to give a nuanced portrayal of the Saami people.

Svenska kyrkan har flera gånger offentligt engagerat sig i migrationsfrågan. I den här uppsatsen analyseras, utifrån en dekonstruktion av skriften ”Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna”, hur Svenska kyrkans nationella ledning använder kärleksbudskapet för att motivera sitt engagemang i migrationspolitiken. I dekonstruktionen identifieras tre temor som berör rörelse, inkludering respektive makt. Materialet från dekonstruktionen diskuteras även utifrån Reinhold Niebuhrs och Jacques Derridas etik. Ett resultat från dekonstruktionen är att begreppet kyrkan som något transcendent eller som en organisation har betydelse för hur kärleksbudskapet kommuniceras. Vidare föreslås utifrån arbetet i uppsatsen att även människans egenkärlek skulle behöva diskuteras i en skrift som ”Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna”. Ett annat resultat är att i kyrkornas budskap finns en inneboende maktkamp mellan kärleksbudskapet och de politiska lagarna, vilket skulle behöva belysas i skriften., The church of Sweden has several times engaged in migration politics. In this study the use of the love commandment by national level of the church of Sweden to motivate its engagement in migration politics. The analysis is based on deconstruction of the leaflet “Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna”. Within the deconstruction three themes are identified that relate to movement, inclusion and power, respectively. Further, the material from the deconstruction is discussed from the ethics of Reinhold Niebuhr and Jacques Derrida. A result of the deconstruction is that the concept church as something transcendent or as an organization has an impact on the communication of the love commandment. Based on the results of the study, it is recommended that the self-love of the human being should be brought up in a leaflet as ”Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna”. Another result is that within the message of the church there is an inherent conflict between Jesus’ message of love and the political laws, and this conflict would need to be illustrated in the text.

Ingår även i serien: Bottniska studier; 7, Nordiska minoritetspedagogiska nätverket

In the Lutheran tradition, of which the Church of Sweden is part, the spoken and written word often gets an automatic priority over the experience and perception of artistic expression. As a result, the discourse on the role of aesthetics in liturgical formation has come second to the ongoing discussion about the linguistic and semantic meaning of texts. This thesis wants to contribute to a renewed aesthetic-theological reflection and recognition of an aesthetic longing in man that is not fully taken seriously by the Church today. However, in the Lutheran tradition itself, there are sources that the Church of Sweden seldom is in contact with. One such source is the early Romantic movement in Germany around 1800 which gave birth to numerous thoughts about art as a direct link to God as well as what role art played in the shaping of a better society. In this environment, theologist Friedrich Schleiermacher and the poet Novalis, who both formulated ideas about the relationship of aesthetics to the divine and about religion as an obvious part of a good and moral society, operated. The purpose of the thesis is to discover, through the analysis of two central texts by these authors, opportunities for how the Church today can meet people's aesthetic longing. The analysis and the subsequent discussion are based on the assumption that there is a relationship between aesthetics and ethics, which have consequences if broken. Thus, the questions put to the texts concern the relationship between aesthetics and religion as well as the relationship between aesthetics and ethics. The study primarily shows that an artistic perspective of liturgical formation could have positive consequences also for the rest of the pastoral work in the parish community. Concurrently, it becomes evident that, in order to avoid misuse of artistic expression for possibly negative purposes an upgrade of the aesthetic dimension must always occur in relation to an ethical reflection.

Uppsatsen följer den teologiska bearbetningen av homosexualitet inom Svenska kyrkan mellan 1974 och 2005 i syfte att förstå utvecklingen från en traditionellt entydigt avvisande hållning till en mer nyanserad och accepterande hållning. Detta görs genom kvalitativ och komparativ textanalys, av ett urval centrala dokument som initierats av olika maktbärande instanser och ämbetsinnehavare inom Svenska kyrkan, med fokus på bibeltolkning och bibelbruk. Vidare undersöks med hjälp av analyskategorier för legitimering av social ordning, tagna från Bergers och Luckmanns sociala teori om kunskap, relationen mellan olika teologiska tolkningsmodeller och konstruktionen av homosexualitet, speciellt så kallad genuin homosexualitet. Analysen visar hur skapandet av kategorin genuin homosexualitet varit central i legitimeringen av ett accepterande av homosexualitet inom Svenska kyrkan samtidigt som det underminerat legitimeringsgrunderna för de konservativa tolkningsmodellerna. Vidare visar undersökningen att motståndet mot homosexualitet i texterna varit starkt knutet till en självutnämnd bibeltrogenhet i kombination med ett fast förankrat heteronormativt perspektiv på skapelsen samt uppfattningen att Bibeln är klar och tydlig i sin inställning till homosexualitet.

Inlägg i debatt om stiftsstyrelsen kan avskeda biskop

I en ny antologi och ett vitboksprojekt lyftas fram utbytet som samerna har haft med Svenska kyrkan - på gott och ont., Recension av: "De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna" samt "En vetenskaplig antologi.Samerna och svenska kyrkan. Underlag för kyrkligt försoningsarbete"

The aim of this essay is to examine the eucharist in three denominations of Christianity, namely Svenska kyrkan, Pingst and Jehovah’s witnesses. These groups are examined individually, followed by a comparison of the different views of the eucharist. The information the examination is based on are different official documents provided by the named denominations’ theologians and elders for both members of the church as well as the public. The comparison is followed by a discussion about the relationship between the denominations’ view on eucharist and their ecclesiology, i.e. their view of the church. The results show that the differences between them are much due to the sources they use to support their claims as well as their individual history. The similarities are found to be due to a general desire to unite all members of the congregation and to let everyone take part in a collective connection with Christ regardless of whether or not the partakers roles in the church. The discussion about the relationship between the three denominations’ relationships between eucharist and ecclesiology show that the eucharist is a somewhat good representation of the general denominations’ views. This conclusion aligns with the view of Scott W. Bullard’s research about the relationship between the eucharist and the church, where the result is that the eucharist is a foundation of the church’s construction and organization.

The aim for this master’s thesis is to explore and explain how vicars and chairmen of church councils understand the role and tasks of the vicar in large and middle-sized multi-parish benefices in these new and bigger organizations that took shape after the organizational change 2014 in Church of Sweden. The study is based on interviews with six vicars and four chairmen in four large and two middle sized multi-parish benefices in four different dioceses. For the theoretical framework, Mintzberg’s configurations have been used with a special emphasis on the divisionalized/diversified configuration. The result of the study shows that both vicars and chairmen think the role of the vicar is obvious and indistinct at the same time. It is distinct in that way that there is “Kyrkoordningen” which is Church of Sweden’s official legal framework which is about Church of Sweden’s faith, confession and creed. It also states what a parish has to do; celebrate worship, carry out education, exercise social welfare work and mission, but it doesn’t say how much or how. The vicar needs a driving force, a wish to move the organization into the future and should have visions without forgetting what the mission, the core, is. Most of the informants also consider the vicar to be a spiritual leader. A strength as well as a weakness is the size of the organization. Some of the strengths are about having all the resources an organization has need of as well as a deficit of vulnerability. The new organizational form makes it possible for the vicar to become the organization’s face outward as well as the unifying force for the inward. The weakness is about the inertia in the organization with decision-making procedures that can be long and unnecessary complex. There is a complexity in the relationship with the diocese that also has its root in the size. The organizational structure about governing och leading, how does it affect the vicars and chairmen? Almost all the informants think there i, Syftet med uppsatsen är undersöka och förklara hur kyrkoherdar och kyrkorådsordföranden i Svenska kyrkan uppfattar kyrkoherdens roll och uppgifter i de nya och större pastoraten som bildades efter 2014. Studien bygger på sex intervjuer med kyrkoherdar och fyra kyrkorådsordföranden från stora och mellanstora pastorat i Svenska kyrkan. Med hjälp av Mintzbergs konfigurationer med betoning på den divisionaliserade/diversifierade organisationen analyseras organisationens påverkan på ledarskapet och vice versa. Om kyrkoherdens roll och uppgifter anser de flesta att kyrkoherden ska leda arbetet i pastoratet, hålla ihop organisationen, vara pastoratets ansikte utåt och inspirera medarbetare, förtroendevalda och frivilliga i organisationen. Kyrkoherdens ska dessutom vara visionär, kunna delegera och ansvara för arbetsmiljön. Sedan anser de flesta också att kyrkoherden ska vara en andlig ledare men hur kyrkoherdarna ser på det andliga ledarskapet skiljer sig åt. De styrkor som finns i organisationen är storleken som möjliggör kompetenta stödfunktioner, minskad sårbarhet och resurskoncentration och en gemensam funktion i kyrkoherden som kan tala för hela pastoratet. De svagheter som uppmärksammas har också med storleken att göra. Storleken innebär fler beslutsled som leder till en tröghet i organisationen. Dessutom är det svårt att hitta fungerande samverkans- och kommunikationsformer. I relation till stiftet är storleken också problematisk. De flesta anser att det finns en klar skillnad mellan att styra och leda, kyrkoherden leder pastoratets verksamhet och kyrkorådet styr under ledning av kyrkorådets ordförande. Både kyrkoherdar och kyrkorådsordförande anser att de har en god eller mycket god relation till varandra. Respekt och tillit är ord som intervjuerna andas. De flesta kyrkoherdar och ordförande verkar anse att det har gjorts ett omfattande förarbete och några av pastoraten började innan samfälligheternas upphörande att fundera över framtiden och hur man på bästa sätt

In times of social distancing and restrictions, ecclesiological challenges arise for the church as a room that under normal circumstances gather people for services. When the church cannot be used the way it is intended to, it raises questions about the functions of the room. The new corona virus pandemic is a crisis that challenges our perception of the church buildings’ functions and aspects. This thesis is a case study that took place in the Cathedral of Stockholm, also called Storkyrkan, during Holy week and Easter. The purpose of this thesis is to study what ecclesiological implications this new reality has on how co-workers and visitors make use of the room. Through observation of the room and interviews of visitors and co-workers I identify five aspects of Storkyrkan that characterize what functions a church building can have during a crisis. The study finds that through the circumstantial changes of the usage of the room, the materiality of it is amplified. It also shows that many types of people visit and use the room in various ways. They are all connected as a collective in a network through the words, artifacts, music, and practises that are a part of this space. Instead of closing due to the pandemic, Storkyrkan was an open room which generated possibilities for people to use it. In times of social distancing, when people are encouraged to stay away from each other, the church brought people together, though in a much smaller number. This happened both in the physical room and in the virtual room online. These are all sources of lived ecclesiology, which is understood through people’s lives and actions.

Inledning: Uppsatsens ambition är att utforska passformen mellan de två samtalsformerna själavård och psykodynamisk psykoterapi genom att intervjua personer som är skolade i och använder båda formerna. Frågeställningar: Hur upplever enskilda präster som är också är legitimerade psykoterapeuter passformen mellan själavård och psykoterapi och vilka strategier har de för att förlika dessa paradigm med varandra? Metod: Uppsatsen hämtar sina resultat från fem induktivt orienterade intervjuer som bearbetats med tematisk analys. Resultat: Tre teman utkristalliserade sig: Definitionsproblematik, konflikt perspektiv och konsolidering. Diskussion: Diskussionen tar framförallt fasta på svårigheten att medvetandegöra skillnader och likheter mellan själavård och psykoterapi, men försöker också få upp områden till ytan som skulle kunna utforskas vidare. Dessa områden täcker flera nivåer från strukturella intressekonflikter mellan olika tillsynsmyndigheter till den psykodynamiska teorins kontra teologins förståelse av Gud.

Death is a privacy, a central loss for the closest relatives, but it is also official because it is involving different kinds of parts that needs to take care of the people that is dead. The purpose of this study is to view four of the Swedish state public investigations ( SOU) that is focusing on funeral and the business in Sweden. How the official handle funeral in a society characterized by secularization, civilreligon and how the part of this official gives to religion. With focus on explicit religion, in this case it is the Swedish church, other religious communities, foundations and organisation. But also,how this official reflects to one or more religious attitudes. In this case with implicit religion were the focus is on the unconsciousness, how the attention of this things that says is unspoken and were this behaviour is surrounding as not religious. The four investigations published the years 1990:82, 1997:24, 2013:82 and 2015:26. Two of them were written before the Swedish church and state was together and the other two were investigated after the divorce. To do this study I have the theory of rites of passage, secularization and civilreligon. The methods that is going to be used in this essay is content analysis and the professor Caroll Lee Bacchi´s method What is the problem represented to be?

This essay examines how a priest named Erik Grape stationed in Torne Lappmark at the turn of the nineteenth century looked at the Sami people, their religious life and religious practice. It also investigates how Grape looked at Christianity teaching, but also why in his texts he makes a clear opposition between Sami and Finns. Using Bruce Lincoln's theories in Holy terror the essay concluded that Grape sees the Sami as less Christian than the remaining population of the country. that he divides the Sami and Finns to strengthen the collective community by putting "we" vs. "them" groups against each other.

This study has a threefold aim: to make a theological contextualisation of four medieval anti-Jewish motifs in Christian iconography represented in churches in Sweden and to study how these motifs has been described and contextualised in guidebooks and other material written for the interested public from post-war to recent years. The study also explores the role of heritagisation and musealisation of the church buildings in relation to how the motifs are described in the material. There is also an underlying, constructive aim: to suggest how The Church of Sweden can work with these motifs in theological reflection and historical presentations to the public concerning this part of the cultural heritage. The motifs analysed are The Judensau, Ecclesia and Synagoga, Cain and a motif illustrating a medieval legend about the funeral of the Virgin Mary. They were all painted in Swedish churches in a time when there were no Jewish settlements in the area. The study argues that the iconography can be interpreted as an expression of othering and that the four motifs can all be theologically contextualised by using Jesper Svartvik’s threefold typology of Christian anti-Jewish discourse. The study further shows that very few of the texts in the guidebooks and other books in the material describes the motifs and contextualises them theologically. The study suggests that this can be related to the more than hundred years old heritagisation- and musealisation process in The Church of Sweden which has created a twofold and split role of the church as both manager of the religious mission and of the cultural heritage. It has not been the primary aim of the church to theologically contextualise the cultural heritage. New questions concerning the motifs arise in today’s multicultural and multireligious society. The study suggests that the church can approach the part of the cultural heritage which today is seen as problematic from David Lowenthal’s concept of an informed acceptan

I denna uppsats undersöks hur Svenska kyrkans biskopsmöte och fyra pastorat i Svenska kyrkan reagerat gällande nattvarden under covid 19-pandemin, i mars till och med september 2020, och hur detta förhåller sig till den officiella nattvardssyn som Svenska kyrkan säger säger sig ha. Svenska kyrkans officiella nattvardssyn framkommer i utvalda ordnings-, bekännelsedokument och dokument av bekännelsekaraktär som Svenska kyrkan förhåller sig till. I uppsatsen tecknas en bild av hur nattvarden hanterats av Svenska kyrkan under pandemin genom de fyra studerade pastoratens hantering av nattvarden i förhållande till covid-19. Syftet med uppsatsen har varit att ge en fördjupad förståelse för Svenska kyrkans explicita och implicita nattvardssyn och vad möjliga skillnader mellan explicita och implicita synsätt på nattvarden kan innebära i praktiken i händelse av en samhällskris i de studerade pastoraten. Fokus ligger på vad biskoparna kommunicerat genom biskopsmötet och hur detta har tillämpats i de studerade pastoraten. Ambitionen har varit att skapa ett underlag för en fortsatt diskussion om hur nattvarden hanteras i en krissituation inom Svenska kyrkan. Det empiriska materialet har analyserats mot bakgrund av den nattvardssyn som framkommit i analysen av de utvalda dokumenten som beskriver Svenska kyrkans officiella nattvardssyn, samt mot den information som kommunicerats av biskoparna genom biskopsmötet. Resultatet av denna analys har sedan diskuteras med målsättning att bättre kunna förstå och förklara den nattvardspraxis som framkommit i det empiriska materialet samt hur det relaterar till Svenska kyrkans officiella nattvardssyn. Resultatet av studien är att det i det empirska materialet framkommer olika sätt att hantera nattvarden. Dessa olika nattvardspraxis har likheter mellan varandra men skiljer sig också åt på en del plan. I de olika nattvardspraxis som finns representerade framkommer i samtliga fall en dragning, av större eller mindre karaktär, till en reformert n

During the 20th century, our planet and its population have faced a number of environmental challenges. The climate on earth is changing and it is most likely due to human activity and the destruction of the earth's resources, ecosystems and waterways. More recently a very active environmental movement is taking up more space in people's lives. In many ways, it can be considered that climate change, and the movement that accompanied it, created a generation of people who proclaim a doom as a result of human destruction of the planet. I have conducted qualitative online interviews with nine representatives from the Church of Sweden, mainly church pastors from southern Sweden, to see how they relate to climate change, their views on judgement day and how they respond to people in their office who have anxiety and are concerned about climate change and the possible destruction of the human race. The result shows that all respondents in the survey place a great focus on man's individual and collective responsibility in the care for the earth, that is, according to them, God's creation. Through Berger’s social-constructivist theories of secularization, the study shows that the climate movement itself sometimes lacks Christian values of optimism and Christian concepts, such as God's grace, forgiveness, and hope. It thus gives the impression that the movement in some ways has a secular character. In contrast to this, the representatives of the Swedish Church claim to have a hopeful attitude and mostly believe that climate change is not part of the eschatological prophecies described in the Bible. However, they often reason that one cannot know for certain what the future holds, but as they hope and long for Christ's return, they have no fear but instead put their faith in hope and in God. They believe there is a clearer optimism on their part in the form of forgiveness, grace and hope and are willing to lead by example by caring for people who fear and encourage them to ho

Socialt arbete förknippas ofta med myndighetsutövning eller behandling, trots att socialt arbete förekommer i andra verksamheter varav Svenska kyrkan har en lång tradition av socialt arbete. Syftet med denna uppsats var att studera hur det sociala arbetet ser ut som diakonin bedriver i Svenska kyrkan idag samt vad Svenska kyrkans roll som välfärdsaktör betyder för det svenska samhället. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod där texter analyserats. Resultatet av dessa texter har gett en inblick i de verksamheter som diakonin bedriver i Svenska kyrkan. De teman som funnits i resultatet är verksamheter, förhållningssätt, diakonens roll som röstbärare samt utmaningar för det diakonala arbetet utifrån ett organisatoriskt perspektiv. Resultatet har analyserats utifrån dokumentet ”Vägledning för diakoni” som är framtaget av Svenska kyrkan. Resultatet har även analyserats utifrån vad Erik Blennberger (2016) skriver om välfärd, samt kapitlet i Svensson m.fl (2008) om roller och yrkesroller. Slutsatsen blev att diakonin bedriver många olika verksamheter varav några har samarbete med offentlig sektor och några är helt i församlingens egen regi. En annan slutsats är att diakonerna tar på sig många olika roller som socialarbetare i Svenska kyrkan, varav en är röstbärare för de medmänniskor som behöver det. Den tredje och sista slutsatsen blev att det finns en utmaning i de organisatoriska ramarna för diakonin, då diakoner kan känna sig bundna och icke hörda. Detta påverkar diakonernas arbete och det finns en uppmaning om att höja rösterna för en förändring och förbättring för både diakoner som kollegor och för alla medmänniskor., Social work is often associated through the exercise of public agency/authority or through treatment work, even though social work is also present in many other occupations. One of those occupations being the church of Sweden, which has a long tradition of social work. The purpose of this essay is to study what the social work is that is operated by the deacons of the church of Sweden, and also what the role is for the church of Sweden as a factor in the Swedish welfare society. The study has been made with a qualitative method, where several texts have been analysed. The results of these texts have presented an insight to the activities managed by the deacons of the church of Sweden. The findings of this study have developed into themes, which are the activities, the approach, the deacons role as ”a voice for those who can not speak for themselves”, and also challenges in the work by deacons in the perspective of structure and organisation. The results have been analysed by using a document about guidance for diaconal work produced by the Church of Sweden. The results have also been analysed by what Erik Blennberger (2016) writes about welfare, and the chapter in Svensson m. fl (2008) about roles and profession. The conclusion is that the deacons of the church of Sweden operate many activities wherein some are through the cooperation with the public sector, and some are completely within the management of the parish. Another conclusion is that the deacons take on multiple roles as social workers in the church of Sweden, where one is providing agency as “a voice for those who can not speak for themselves”. The third and last conclusion is that there are many challenges that come within the structure and organisation for the deacons, where they might feel bound and unheard. This affects the deacons and there is an exhortation to raise the voices to change and improve the work for not only the deacons as colleagues, but also for all people.

Sammanfattning Syftet med den här studien är att undersöka hur kyrkomusiker upplevelser sin psykosociala arbetsmiljö i en kontext där organisationen är uppdelad mellan en teologisk och en demokratisk styrningsmodell. Genom frågeställningar rörande arbetsuppgifterna, styrningen, drivkrafterna bakom yrkesvalet och den sociala gemenskapen ämnar studien ge en djupare förståelse och kunskap för yrkets arbetsmiljö inom organisationen. Det empiriska underlaget för studien består av sju semistrukturerade intervjuer med kyrkomusiker anställda vid olika församlingar i olika stift. Under studien har jag tillämpat en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Detta innebär att jag under arbetet med studien - med påverkan från tidigare forskningsområden - har utvecklat teorier allteftersom empirin har tillkommit under intervjuerna. Det teoretiska ramverket för studien utgörs av arbetskravresursteorin och begreppet kall som teoretiskt begrepp. Studien visar att kyrkomusikerna upplever den psykosociala arbetsmiljön högst individuellt och att upplevelserna påverkas av en rad faktorer såsom arbetsuppgifternas utformning, ledarskapet och församlingens organisering inom pastoratet. Kyrkomusikerna har en möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter och till viss mån utforma tjänsten efter eget önskemål vilket skapar en frihet i arbetet. Engagemanget och motivationen upplevs som hög inom yrket vilket förhöjer trivseln och välmåendet. Samtidigt kan engagemanget i kombination med friheten att påverka sin tjänst leda till hög arbetsbelastning om inte den individuella medarbetaren eller ledningen förmår att sätta gränser. I likhet med diakoner och präster upplever kyrkomusikerna sina arbeten som meningsfulla. Individuella drivkrafter i yrket utgörs av såväl religiöst som konstnärligt kall. Den individuella församlingens organisationsmodell kan påverka arbetsmiljön såväl negativt som positivt och förändringar i organisationsstrukturen rörande församling och pastorat kan leda till såväl positiva, The purpose of this study is to investigate how church musicians experience their psychosocial work environment in the Church of Sweden. By exploring issues concerning working tasks, governance, driving forces behind the choice of profession and the social community, this study intends to provide a deeper understanding and knowledge of the profession's work environment within the organization. The empirical basis for the study consists of seven semi-structured interviews with church musicians employed at different communities in different dioceses. While conducting the study, I have applied a qualitative method with an abductive approach. This means that I have taken previous research into consideration and developed my theoretical framework with the empirical findings from my interviews. The theoretical framework for the study consists of the job demands-resources theory and the theoretical concept of calling. The study shows that church musicians experiences of the psychosocial work environment are highly individual and that their experiences are influenced by several factors such as the design of the working tasks, the leadership and the organization of the community within the parish. Church musicians have an opportunity to influence their work tasks and to a certain extent design their positions according to their own wishes, which creates a freedom in their work. Commitment and motivation are perceived as high in the profession, which increases well-being. At the same time, commitment in combination with the freedom to influence one's job can lead to a high workload if the individual employee or the leadership is not able to set limits. Like deacons and priests, church musicians perceive their work as meaningful. Individual driving forces in the profession consist of both religious and artistic calling. Organizational model of the individual community can affect the work environment both negatively and positively, where changes in the organizational structure

Today about 50 percent of the ordained ministers in the Church of Sweden are female, and based on statistics from theological seminars, that number will increase in the coming years. In total, the staff of the Church of Sweden consists of approximately 70 percent women. This thesis is an ecclesiological study of communities that aren’t very usual in the Church of Sweden: men’s groups. The purpose of the study is to find what lived ecclesiology that manifests in these groups when seeing them as a little “church inside the church”. Through qualitative surveys and interviews with eight men’s groups leaders this thesis presents a contemporary insight in the purposes and values of these men’s groups. It also presents their view on the idea of a feminization of church. This study finds that the men’s group leaders want their groups to be places for men to talk about emotions and get acquainted to vulnerability, which is more easily achieved without the presence of women. Regarding feminization the leaders can discern some risks when it comes to substantive feminization, but they all see the gains with a gender diverse church staff (numerical feminization).

Svenska kyrkan är en luthersk evangelisk kyrka som vila på den apostoliska traditionen genom Confessio Augustana. Svenska kyrkan har valt att vara en episkopal kyrka där den främsta företrädaren för kyrkan är ärkebiskopen. Övriga biskopar är de främsta företrädarna för sina respektive stift. Svenska kyrkan har valt att vara demokratisk genom kyrkomötet där folkvalda representanter styr Svenska kyrkan. Under de senaste 150 åren har kyrkomötet omformats och därmed biskoparnas roll i det. Biskoparna gick från att vara självskrivna ledamöter till att ingå i en läronämnd med syftet att yttra sig kring olika frågor som uppstått i kyrkomötet med läromässiga implikationer. Det denna uppsats vill undersöka är hur läronämnde utför sitt arbete att yttra sig angående sådana frågor i kyrkomötet. Därför kommer ett antal yttranden att granskas systematiskt för att undersöka om mönster finns i läronämndens sätt att skriva yttranden.

In the context of Western, European, Nordic, and Swedish radical nationalism, this study is an analysis of the various ways the political party the Sweden Democrats talks about religion; primarily about Swedish Evangelical-Lutheran Christianity and the Church of Sweden. The study investigates the party expressions on religion and nationalism, using theoretical models of interpretation, constructed for this specific purpose, out of hermeneutic methodology. The purpose has been to analyse the different functions of the various ways the Sweden Democrats talk about religion, and to investigate how the references to religion legitimize the ideology of nationalism, with the aim to answer the following questions: How do the Sweden Democrats’ talk on religion function as an identity marker? In what way is it possible to distinguish an aspiration for cultural purity in the Sweden Democrats’ talk on religion? Is it possible to distinguish neo-racism in the Sweden Democrats’ talk on religion? In which ways can the Sweden Democrats’ talk on religion be regarded as political strategy? The results demonstrate in which ways the Sweden Democrats apply religion to promote the party perceptions of nationalism, as well as to legitimize the party conceptions of the Swedish nation and the Swedish people: Swedish Christianity and the Church of Sweden are used to identify Swedish culture and to identify contrasting foreign culture. Swedish Christianity is used as the determining factor between the good Swedish people and the bad other people. Swedish Christianity is used as the determining factor between the right Swedish values and the wrong values of the other. Swedish Christian values are used as dividing criteria between the culturally pure Swedish people and the culturally impure other people. The degeneration of the Church of Sweden mirrors the degeneration of the Swedish society. Swedish Christian homogeneity will guarantee security for the Swedish people and the Swedish nati

Diaconia research in the Nordic countries 2015-2019 This master thesis is a systematic literature review of the field of diaconal research in the Nordic countries during the period 2015 - 2019. I have conducted a Mixed Methods Research Synthesis on 134 selected titles, corresponding to the search protocol. Diaconia is sometimes defined as the social work or social care performed by the Christian church, but as my report shows, the concept of Diaconia can be defined in several ways, from narrow to wide delimitations. As a research field, Diaconia research is not clearly defined. One of the findings of my study is that Diaconia research draws from and contributes to ecclesiology, sociology and psychology of religion, systematic theology, church history and patristic studies. The main Nordic research site for diaconal studies is VID Specialized University in Norway. Other major contributors to the field are Uppsala University (CRS), Ersta Sköndal Bräcke University, University of Eastern Finland and MF Norwegian School of Theology, Religion and Society. My report shows recent developments in the theology of Diaconia, and makes visible differences and similarities in the understanding of the Deacon’s office in the Nordic majority churches. Deacons in Finland, Norway and Sweden struggle with similar challenges of mandate and responsibilities, which is shown by comparison between several referenced studies. These challenges appear to be connected to gender, a low over all appreciation of social care in society and church alike, and not the least, outdated theological interpretations of the Deacon’s office as humble or lowly service. Contributions from an international research project at University of Eastern Finland are aiming to correct some of these misunderstandings by retranslating texts from the patristic era. All in all, the referenced studies show, that diaconal works in the Nordic countries are making important contributions to society, expanding beyond the concep

Som retorisk genre tar predikan plats varje söndag i varje församling inom Svenska kyrkan över hela vårt land. Predikan, eller homiletiken, är en retorisk genre som ända sedan Jesu dagar har utvecklats och spridit sig över hela världen. Ett möjligt perspektiv inom alla retoriska genrer är humor, vilket bland annat Cicero belyste för över 2000 år sedan. Uppsatsen ämnar därför un-dersöka om man kan förstå predikan genom humorteori och hur detta kan kopplas via retoriken med hjälp av stilfigurer. Genom närläsning och stilistiken ämnas uppsatsen utröna huruvida humor i homiletiken kan öka delectareaspekten. Omfattningen på det empiriska materialet och uppsatsens upplägg gör det dock svårt att dra några säkra slutsatser men uppsatsen ger en fing-ervisning om att man skulle kunna öka delectareaspekten inom predikan med hjälp av en stilfi-gurslista som presenteras i uppsatsen.