Search

Det har funnits en speciell mytisk bild av den fornskandinaviska mytologin sedan romantikens fantasifulla epok. Det ges ofta en bild som beskriver gudar och människors samspel på ett lekfullt sätt. Schamanismen har med sin annorlunda världsbild stått för något exotiskt men samtidigt skrämmande. I uppsatsen ges en beskrivning av fornskandinavisk sejd och samisk schamanism och en jämförelse mellan dessas likheter och skillnader. Genom att söka svar i både den poetiska och prosaiska Eddan, samt Heimskringla söker författaren komponenter för att beskriva det magiska fenomenet sejd. Författaren till uppsatsen undersöker mer explicit vilka likheter respektive skillnader det finns mellan samisk schamanistisk jojk och andetrumma och fornskandinavisk galdrsång och sejdens trolltrumma. I sökandet efter likheter och skillnader ges beskrivningar av synen på könen och dess roll i kulten och kulturen. Slutligen ämnar författaren söka svar kring hur det är möjligt att med hjälp av bekräftade likheter definiera ett släktskap mellan fornskandinavisk religion och samisk schamanism.

The Nordic Council of Ministers has set up the Nordic COP 15 Group to help achieve a successful outcome in the climate change negotiations at COP 15 in Copenhagen in December 2009. The Nordic COP 15 Group have identified key elements in the negotiations where efforts are needed to ensure a good outcome, i.e. adaptation to climate change, technolo-gy transfer, legal issues, sinks and deforestation. This report explore ways to adjust the current accounting rules on sinks into rules that would create better incen-tives for actively managing lands, in order to decrease the emission of greenhouse gases to the atmosphere and/ or to remove greenhouse gases from the atmosphere. Different proposals for the treatment of the LULUCF-sector (Land Use, Land Use Change and Forestry sector) are compared and analysed.

Intresset för stubbskörd har ökat kraftigt på senare år, i takt med att efterfrågan på förnyelsebar energi ökat. Idag saknas det information om näringshalter i stubbar för att utröna effekten av stubbuttag på näringsbalans och försurning. Denna studie syftar till att ta fram ett större dataunderlag för halter i stubbar i Sverige, Finland och Danmark. Lokalerna representerar olika nedfallsnivåer, olika markförhållanden samt olika beståndsdata. Studien omfattar granstubbar från Sverige, Finland och Danmark, samt tall- och björkstubbar från Sverige. Följande näringsämnen ingick i studien: kväve (N), fosfor (P), kalcium (Ca), kalium (K), magnesium (Mg) och Natrium (Na). Resultaten indikerade att näringshalten i björkstubbar är högre jämfört med gran och tall. I Sverige och Finland noterades generellt sett högre näringshalter i stubbarna i södra delen av landet jämfört med norra delen, med undantag av fosfor. Näringshalterna är betydligt högre i stubbens och rötternas bark jämfört med veden. Halterna i rötterna ökade signifikant med minskad rotdiameter. För tallstubbarna i Jädraås noterades signifikant minskande näringshalter i stubbarna med åldern upp till 65 år för kväve, kalium, magnesium och fosfor. För Jädraås, som har den största representationen av ståndortsindex, noterades ökande halter med ståndortsindex för fosfor och kalium. Studien har medfört att dataunderlaget för halter i stubbar har ökat väsentligt vilket kan bidra till att minska osäkerheterna i beräkningar av näringsbalansen i skogsmark vid stubbskörd. Intresset för stubbskörd har ökat kraftigt på senare år, i takt med att efterfrågan på förnyelsebar energi ökat. Idag saknas det information om näringshalter i stubbar för att utröna effekten av stubbuttag på näringsbalans och försurning. Denna studie syftar till att ta fram ett större dataunderlag för halter i stubbar i Sverige, Finland och Danmark. Lokalerna representerar olika nedfallsnivåer, olika markförhållanden samt olika beståndsdata. Studien omfattar granstubbar från Sverige, Finland och Danmark, samt tall- och björkstubbar från Sverige. Följande näringsämnen ingick i studien: kväve (N), fosfor (P), kalcium (Ca), kalium (K), magnesium (Mg) och Natrium (Na). Resultaten indikerade att näringshalten i björkstubbar är högre jämfört med gran och tall. I Sverige och Finland noterades generellt sett högre näringshalter i stubbarna i södra delen av landet jämfört med norra delen, med undantag av fosfor. Näringshalterna är betydligt högre i stubbens och rötternas bark jämfört med veden. Halterna i rötterna ökade signifikant med minskad rotdiameter. För tallstubbarna i Jädraås noterades signifikant minskande näringshalter i stubbarna med åldern upp till 65 år för kväve, kalium, magnesium och fosfor. För Jädraås, som har den största representationen av ståndortsindex, noterades ökande halter med ståndortsindex för fosfor och kalium. Studien har medfört att dataunderlaget för halter i stubbar har ökat väsentligt vilket kan bidra till att minska osäkerheterna i beräkningar av näringsbalansen i skogsmark vid stubbskörd.

Two of the most important internal functions within a company, which have gained increased importance, are purchasing and logistics. Purchasing and logistics both contribute to the competitiveness of an organisation by conducting different value adding activities separately. There is also a huge potential for increased benefits if a high degree of integration exists between the two functions. Although there is evidence that purchasing and logistics have been working closely together historically, the operational focus of logistics and the commercial focus of purchasing have created a tension between the two functions. It has been shown that some purchasing managers mostly have been committed to reducing the price. The logistics function has as a cause of this sometimes been forced to deal with late deliveries and inferior quality from suppliers. To manage the interface activities between the functions is crucial in order to able to achieve integration. Purchasing and logistics functions are of major importance within wholesaling companies because they are considered as core internal functions. This study has been conducted at the wholesaling companies The Body Shop, Hälsokostcentralen (HKC), Mekonomen, Elgiganten and ICA. Research questions: § What activities exist within the purchasing and logistics function at the specific wholesaling companies and which of these activities are integrated? § What are the factors that influence the integration between the purchasing and logistics functions and how do these factors hinder or enable the integration? Purpose: Initially this thesis aims to identify what activities that exist and which of them that are integrated between the purchasing and logistics functions within the wholesaling companies The Body Shop, HKC, Mekonomen, Elgiganten and ICA. Furthermore the purpose is to identify what factors that influence the integration between the purchasing and logistics function in these companies and also explain how these factors hinder and enable the integration.

Ett sätt att ta tillvara på de anställdas problemlösningsförmåga och kreativitet är att använda sig av förslagsverksamhet. Förslagsverksamhet är ett system för insamling, bedömning och ersättning för förslag som kommer från de anställda i företaget. Förslagsverksamheten utvecklades kraftigt under 1980-talet vilket forskaren Göran Ekvall fångade upp i sina studier på Vattenfall och Volvo (1987-1992). Centralt för Ekvalls studier var att ansvaret för förslagsverksamheten delegerades till personer hierarkiskt sett närmare förslagsställaren. Ur Ekvalls studier har fyra dimensioner kunnat urskiljas: Bedömnings- och värderingsprocessen, belöningen, inlämningsproceduren och ledningens engagemang. Syfte I denna uppsats har vi undersökt på vilket sätt förslagsverksamheten har utvecklats i svenska tillverkande företag under de senaste tio åren. Vi förklarar även varför förslagsverksamheten har utvecklats som den har gjort, d.v.s. klargör de motiv som funnits för att utveckla förslagsverksamheten.

Differences and uncertainties of alternative methods applicable to estimation of biomass in national greenhouse gas inventories are evaluated. The alternative methods employed to obtain biomass estimates of trees are (1) aggregated stand-level volume estimates multiplied by biomass expansion factors (BEF), and (2) biomass equations applied to tree-wise data of a national forest inventory. In comparison to the reference value obtained using tree-wise biomass equations, the age-dependent BEFs for the whole of Sweden resulted in a 6.7% lower aboveground biomass estimate. The estimates were the closest for conifer-dominated forests in central Sweden, and the largest discrepancies were for spruce in southern Sweden. This result indicates that these age-dependent BEFs cannot be applied to conditions where stand development deviates from the conditions under which the BEFs were developed. The degree of uncertainty in both methods was highest in the young age-classes. At the regional level, the relative standard errors of the BEF-based biomass estimates were in the range of 4–13%.

In 1998, the Swedish standard for forest certification according to FSC's principles and criteria was approved (Anon. 1998). During a short period following this approval, all major forest companies in Sweden adopted the standard and modified their management practices. The overall aim of the standard is to outline management principles that maintain the ecosystem productivity and biodiversity, secure local people's livelihood, and promote long-term valuable wood­ production. In particular, the standard comprises many detailed regulations regarding how forests should be managed. For example, 5 percent of forest areas should be set aside for free development or be managed to promote biological values, certain areas must be managed to promote deciduous forests, boundary zones to streams, lakes, and non-productive land should be left, as should also a certain minimum number of trees (10 ha-1) during harvesting operations (Anon. 1998). Compared to management practices of most companies before adoption of the FSC standard, the new management regimes imply lower levels of potential harvests. Some analyses have been made to quantify the effects on the harvesting levels of the new management (e.g., Lundstrom et al. 1997, Anon. 2000). In these studies, the range of harvesting reduction due to the FSC standard has been found to be in the order 10 to 20 percent. Similar results are presented by V erkaik and Nabuurs (2000) in a study of the consequences of adopting "nature-orientated" management in Scandinavian forests. It should be noted that in the latter study no attempts were made to follow the FSC standard specifically. The long-term sustainable harvesting levels in Sweden, before the adoption of the FSC criteria, have been assessed to be slightly more than 100 mill. m3 per year (Anon. 2000). The annual cutting levels during the last decade have been about 70-75 mill. m3 per year. There are several reasons for the relatively large difference between the two figures. Firstly, many forests in Sweden are still comparably young, and thus not mature for final felling. Secondly, we are here dealing with different concepts. The level around 100 mill. m3 is what, from a biological point of view, would be possible to sustainably take out from the forests -it is reflecting a potential. In this calculation no considerations to restrictions of technical, social or economic kind are taken. The factual figure of 70-75 mill. m3 is reflecting the real supply of wood, given the economic setting and restrictions on forestry of different kinds. In most of the above studies of the effect of FSC' s standard on the harvesting levels, the modelling approach has been to let the management activities be controlled by a set of rules formulated to mimic certain forest management practices. These rules are followed, even if a deeper analysis (which is typically not made) for some forestry activities would imply negative results from an economical point of view. Together this implies that these studies are dealing with the "potential" discussed above. A different approach is to put forestry into an economical framework, letting the activities largely be controlled by economical considerations. The result of such an analysis most likely would be a different round-wood supply, leading to lower harvesting levels as compared to the levels that correspond to the biological potential. It can be argued that this kind of analysis in a better way would be able to assess the actual consequences on the harvesting levels of new demands on forestry, e.g. those caused by FSC certification. The objective of this study was to analyse the implications of the FSC standard on the supply of round-wood in Sweden. This is done with respect to both the effects on current supply relationships and the long-term harvest level. Two different assumptions about the rigor of the FSC-standard are analysed. These two scenarios are contrasted to a modified version of the environmental restrictions of the recent SKA study (Anon. 2000) which is used as a baseline case. The constraints are less restrictive than in the SKA study and are intended to reflect forest management under the current Forestry Act, though with no adherence to the particular stipulations of the FSC standard. Furthermore, an extreme case with no environmental considerations is included in order to assess the maximum economic potential. The different levels of environmental objectives form the basis for four scenarios. The scenarios differ with respect to the amount area that can be used for production and how much is allocated for modified management and into reserves. Except for the distribution of the forest area on permissible management, the economic and other conditions remain the same. The analysis was performed with a method for modelling the forest and the forest manager decisions developed by SaUnas and Eriksson (1989). The method derives economically optimal harvesting regimes for all types of forests given certain assumptions regarding prices and costs.

Vid redovisning av resultat från regionala, nationella eller internationella resursinventeringar brukar en uppdelning av arealer på ägoslag göras. Att definiera vad termen ägoslag står för är inte helt lätt. En viktig komponent i begreppet anknyter emellertid till markanvändningen. Följaktligen särskiljs ofta skogsmark från jordbruksmark och bebyggd mark. Ägoslag åsätts dock även utifrån andra kriterier än markanvändning och normalt urskiljs flera olika typer av impediment, t.ex. myrimpediment och bergimpediment Någon enkel definition av vad som åsyftas med ett ägoslag är därför svår att ge. Begreppet kan snarast sägas spegla vad som uppfattas som en första naturlig uppdelning av land-och vattenarealerna i olika kategorier. Ägoslagsdefinitioner skiljer sig åt mellan olika länder. Detta gäller i allra högsta grad ägoslaget skogsmark. I de Nordiska länderna definieras skogsmark i huvudsak efter produk­ tionsförmåga (och markanvändning), medan begreppet i flera andra länder utgår från kronslutenhet (Köhl, m.fl. 1997). Även om klassificeringsgrunderna är desamma skiljer sig ändå de exakta definitionerna ofta åt. Således räcker det t.ex. med 5% kronslutenhet för att ett område ska räknas som skogsmark i Spanien, medan motsvarande krav i Österrike är 30%. I Sverige gäller som bekant att skogsmark är sådan mark där produktionsförmågan överstiger l m3sk/ha,år samtidigt som marken inte i väsentlig utsträckning används för andra ändamål. (Enligt skogsvårdslagen inräknas även olika former av skyddsskogar, även om produktions­ förmågan är mindre än l m3sk/ha,år.) I samband med internationella jämförelser och t.ex. ratificering av konventioner är det ett betydande problem att definitioner av begrepp skiljer sig åt mellan olika länder. Detta gäller inte minst begreppet skogsmark. FAO (och UN/ECE) har emellertid i anslutning till sina återkommande uppskattningar av tillståndet i världens skogar -Forest Resource Assessment 2000 (FRA2000) är den senaste -utarbetat riktlinjer som ska kunna användas globalt (Anon 1997). Dessa återges i fullständig form i appendix l och i sammanfattad form nedan: • Skogsmark (jorest) är sådana områden som har potential att bära träd med en samman­ lagd krontäckning om minst 10% och en höjd om minst 5 meter. Mark som i huvudsak används för jordbruk ingår ej och ett område måste vara minst 0.5 ha stort för att räknas med. • Träd- och buskmark (other wooded land) är sådana områden som har potential att bära minst 5 meter höga träd med en krontäckning i intervallet 5-10%, samt områden som har en krontäckning av träd-och buskar om minst 10% men ej klarar kraven för skogsmark. Mark som i huvudsak används för jordbruk ingår ej och ett område måste vara minst 0.5 ha stort för att räknas med. I Sverige genomfördes under 1998 en landsomfattande uppskattning av skogsmark respektive träd-och buskmark, enligt FRA2000s definitioner, i Riksskogstaxeringens (RTs) regi. Avsik­ ten är att momentet ska finnas kvar även fortsättningsvis i RT. Den inventering som genom­ fördes omfattade emellertid inte reservat med restriktioner för skogsbruk och inte heller fjäll­ regionen. De senare områdena täcks dock översiktligt, dels av en studie av Löfgren (1998)­ där fjällområdet samt reservat ovan gränsen för svårföryngrad skog taxerades i kartor och flygbilder - dels av en särskild reservatsinventering som genomfördes som ett särskilt moment inom RT vid mitten av 90-talet. Syftet med den aktuella arbetsrapporten är att redovisa arealerna skogsmark respektive träd­ och buskmark i Sverige på basis av data från RT 1998. Dessa uppgifter kompletteras med resultat från Löfgren (1998), samt från den särskilda reservatsinventeringen för att totala arealer på landsnivå ska erhållas. Härutöver redovisas, i appendix 2, resultaten från multivarlata databearbetningar som utförts i samband med ett internt kompetensutvecklings­ program Eftersom flera av dessa bearbetningar innebar klassificering av ägoslag förlades redovisningarna till den aktuella arbetsrapporten.

I de nya landsomfattande skogliga konsekvensanalyserna – SKA 99 – genomförs en bred skoglig konsekvensanalys som under olika antaganden beträffande skogsskötsel samt skogsmarkens och skogens nyttjande på 100 års sikt bland annat skall belysa potentiell tillgång på skogsbränsle, kolbindning och näringsbalanser i skog. Projektet drivs i samverkan mellan Skogsstyrelsen, SLU, Statens Energimyndighet, Naturvårdsverket och NUTEK. I denna arbetsrapport dokumenteras biomassafunktioner vilka utgör underlag för beräkning av potentiell tillgång på skogsbränsle, kolbindning och kvävebalans i skogen. Biomassan predikteras för olika trädfraktioner av enskilda träd. Total mängd kol respektive kväve erhålls genom att multiplicera trädfraktioners torrvikt med konstanter. De biomassafunktioner som redovisas i denna rapport förväntas kunna användas vid framskrivning av biomassa i en simuleringsmodell. För att denna framskrivning skall bli realistisk bör biomassan beskrivas med en volym- och en densitetskomponent. Volymkomponenten bör vara korrelerad med t.ex. diameter-, höjd- och formuttryck, medan densitetskomponenten exempelvis bör vara korrelerad med variabler som beskriver trädets historiska tillväxt, konkurrenssituation och ålder. Jämfört med Marklunds biomassafunktioner som använts i tidigare avverkningsberäkningar har, för funktionerna i SKA 99, större vikt lagts vid att kunna analysera effekter av variabler korrelerade med densitetskomponenten. Materialet är samma som Marklund använt och biomassa avser torrvikt av olika trädfraktioner för trädslagen tall, gran och björk. De oberoende variabler som använts i funktionerna är (mätta i brösthöjd) stamdiameter, ålder och radietillväxt. Vidare har, baserat på en cirkelyta med tio meters radie, ståndortsindex, marktypen ”torvmark”samt lägesbestämmande variabler nyttjats som oberoende variabler. Materialet är insamlat med hjälp av stickprovsmetodik och det representerar stora delar av Sverige med träd från marker ägda av dåvarande Domänverket. Små träd, träd yngre än fem år mätt i brösthöjd, skog i höglägen och kustnära skog är inte representerade. I den använda simuleringsmodellen (HUGIN) avser skogstillståndet i utgångsläget all skogsmark och beskrivs utifrån Riksskogstaxeringens material inhämtat från cirkulära provytor. Minsta relevanta geografiska redovisningsenhet är av storleksordningen län, eller för stora län, länsdel. För dessa redovisas tillväxt, skogstillstånd, utförda åtgärder m.m. under normalt tio kommande tioårsperioder. Trädslagen tall, gran, contortatall, björk, bok, ek och övriga lövträd behandlas. Stamdiametrar skrivs fram med hjälp av Söderbergs grundytetillväxtfunktioner på grundval av träd, bestånds och ståndortsegenskaper. Eftersom vissa träd på provytan åldersmäts kan dessa egenskaper skattats för eller tilldelas övriga, enbart diametermätta, träd. Ståndortsindex, marktyp och geografiskt lägesbestämmande variabler bestäms vid utgångstillfället och förblir oförändrade under alla kommande perioder. En så kallad multiplikativ regressionsmodell har använts för att skatta biomassa. Tänkbara oberoende variabler har testats var för sig, ibland kombinerade, transformerade m.m. Stor vikt har lagts vid att utifrån data erhålla linjära samband mellan beroende och oberoende variabler i tvådimensionell form. Modellen har utifrån dessa tvådimensionella samband successivt byggts upp. Ibland har logiska variabler med förhållandevis låg signifikans inkluderats i modellen. Totalt har 22 funktioner framställts för att skatta torrvikt av stam inkl. bark, bark, barr, levande grenar, döda grenar, biomassa ovan stubbhöjd för tall, gran och björk och av stubb- och rotfraktion grövre än 5 cm och total biomassa för tall och gran. Biomassa-funktionerna har genomgått en rad statistiska tester. Högst spridning kring funktionen och lägst förklaringsgrad erhölls för funktioner som skattade torrvikt av döda grenar. Spridningen kring funktionen var 77% eller mer och förklaringsgraden lägre än 0.77. Spridningen kring funktionen för ”levande-gren” för björk var tämligen stor – 45%. Jämfört med Marklunds funktioner skattas generellt sett torrvikter tämligen likartat i utgångsläget medan skillnader i skattning ökar med ökande period i simuleringen. Partialsamband antyder att ”tillväxtsvariabeln” på ett rimligt sätt tycks fånga upp densitetskomponenten. Marklunds funktioner inkluderar ingen motsvarande variabel. Sammanfattningsvis kan konstateras att funktionerna väl uppfyller sitt syfte att skatta biomassa i projektet SKA 99. Materialet har god representativitet, statistiska antaganden är rimliga, funktionerna skattar med hög precision och de verkar vara flexibla för inter- och för extrapolering.