Search

Forskning visar att barn i särskilt utsatta områden gynnas mest av att gå i en förskola med god kvalitet. Kvalitet i relation till förskollärares kompetens i ett särskilt utsatt område är något som det forskats mindre om. Vår studie kommer att undersöka vad förskollärare och rektorer anser vara särskilt viktiga kompetenser för arbete i förskolor i särskilt utsatta områden. I studien genomfördes intervjuer med en rektor, två förste förskollärare och två förskollärare från fyra kommunala förskolor i södra Sverige. En fenomenografisk ansats användes för att analysera empirin utifrån ett interkulturellt perspektiv. Hur man ser på förskolans placering i ett särskilt utsatt område framträder tillsammans med de rådande förutsättningarna som förskolan har. I studien identifieras tre huvudsakliga kompetenser som behövs mer i ett särskilt utsatt område och resultatet visar på olika synvinklar av begreppet kompetens kopplat till interkulturalitet, språk och samverkan.

This bachelor’s thesis investigates the experience of the professional role of five librarians based on semi-structured interviews with a qualitative approach. In the outcome, three main themes emerged; challenges, skills and changes. The challenges consisted partly of challenges linked to the work in the organization, partly of challenges in the leadership where participants felt that managers did not possess sufficient knowledge in the day-to-day work of the organization. In the theme of competence, it emerged that previous competence and experiences were felt to be important in shaping the individual librarianship. In contrast to this, there is also a perceived need for general competence among all librarians. In addition to this, participants felt there was a lack of pedagogical competence. Changes in the professional role consisted of project-based working methods becoming a larger part of the practical work. The role of libraries in society was another part of the perceived changes were political changes that participants feared would give less resources to libraries and provided a motivation to work more outreach. Regarding changes connected to the future, participants felt that the physical book would still be relevant. This thesis highlights that there is a perceived lack of competence taught during education for librarianship and that social competence is central to the profession of librarian. Furthermore, it emerged that the changes of recent decades have meant that the librarian's role has changed to a broader, more complex professional role, since the professional role is individually designed.

Bakgrund: Sverige har haft sexualundervisning i olika former i grundskolan i närmare 70 år. Trots den långa tiden och erfarenheten framkommer det brister som uppmärksammas både från elev- och lärarhåll. Sommaren 2022 infördes en ny läroplan i Sverige som innebar större förändringar i kunskapsområdet, Sexualitet, Samtycke och Relationer. Syfte: Syftet med studien är att få ökad kunskap om högstadielärarnas erfarenhet, upplevda kompetens och intresse för läroplansområdet Sexualitet, Samtycke och Relationer. Metod: Studien är en kvantitativ enkätstudie genomförd under vårterminen 2023 med 57 svarande högstadielärare i Sörmland. Enkäten skickades ut i ett första skede i vårterminens start och för att öka antal deltagare ett ytterligare utskick till fler skolor i vårterminens slut. Totalt nåddes uppskattningsvis 425 lärare av enkäten. Resultat: Resultatet visar att det finns en tydlig skillnad mellan olika ämneslärare huruvida de har genomfört undervisning i kunskapsområdet. Det framkommer även ett samband mellan erfarenheten av att bedriva utbildning och upplevd kompetens, liksom yrkesmässigt intresse och upplevd kompetens. Inget samband mellan upplevd kompetens och att ha blivit erbjuden utbildning i kunskapsområdet. Slutsats: Det framkommer att det fortfarande är en stor del av lärarna som inte upplever sin kompetens inom kunskapsområdet som tillräcklig. Erfarenhet av att hålla undervisningen skapar ökad känsla av kompetens. Dock skulle vara en stor nytta för eleverna om lärarna fick möjlighet till ökade kunskaper så att tryggheten att hålla utbildningen ökar., Background: Sweden has had sex education in various forms in primary school for almost 70 years. Despite the long time and experience, shortcomings emerge that are noted by both students and teachers. In the summer of 2022, a new curriculum was introduced in Sweden that entailed major changes in the area of knowledge, Sexuality, Consent and Relationships. Purpose: The purpose of the study is to gain increased knowledge about the secondary school teachers' experience, perceived competence and interest in the curriculum area Sexuality, Consent and Relationships. Method: The study is a quantitative survey study conducted during the spring semester of 2023 with 57 responding secondary school teachers in Sörmland. The survey was sent out in the first stage at the start of the spring term and in order to increase the number of participants, a further mailing to more schools at the end of the spring term. A total of 425 teachers were reached by the survey. Results: The results show that there is a clear difference between different subject teachers if they have carried out teaching in the knowledge area. There is also a correlation between the experience of conducting education and perceived competence, as well as professional interest and perceived competence. There is no correlation between perceived competence and having been offered training in the area of knowledge. Conclusion It appears that there is still a large part of the teachers who do not feel that their competence in the field of knowledge is sufficient. Experience of teaching creates an increased sense of competence. However, it would be of great benefit to the students if the teachers were given the opportunity to increase their knowledge so that the security of keeping the education increases.

Övergången är en komplex process för alla barn. Tidigare forskning visar att barn med autism har en mer ingående övergångsprocess än andra barn i förskolan, men inte alltid samma förutsättningar. Vårt syfte var att lyfta hur övergångsprocesserna mellan förskola och förskoleklass kan se ut och vilka rutiner som följs vid en överlämning av barn med autism. Studien utgår från en teoretisering av känslan av tillhörighet samt den sociokulturella teorin, som tillsammans har koppling till trygghet och gemenskap. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger från tre olika yrkesroller i två skolformer som genomfördes digitalt. Resultatet visar att det finns varierade men detaljerade rutiner för hur övergångsprocessen ska gå till, dock är det upp till rektorn och samverkan mellan verksamheterna och hemmet som avgör huruvida övergången blir framgångsrik eller inte. Slutsatsen som vi kom fram till är att mer resurser behövs för att tillgodose behoven hos barn med autism och på grund av det ökade antalet barn i behov av stöd kan vidare kompetensutbildning vara en god förutsättning för pedagogerna i skolformerna.

The aim of this study is to see how users of the public library positions librarians with their competencies and to compare this to librarians' own thoughts about their competencies. The research questions were as follows 1) How do the public librarians, who participated in our study, view their competencies? 2) How do users, who participated in our study, view the competencies of public librarians? 3) Are there any similarities or differences between the users and the librarians views about the public librarians competencies? The method is semi-structured interviews with six librarians and five users. The data was then analyzed with positioning theory. The results show that users positioned librarians as a profession characterized by pleasant and service minded professionals with useful literature knowledge. The librarians positioned themselves in a profession where assisting their users is the main goal, that every competence matters because one never know who one is meeting and what their needs might be.

Bakgrund: Sjuksköterskor känner sig ofta oförberedda och osäkra på att vårda och bemöta HBTQIA+-personer, särskilt transpersoner. Syfte: att belysa hur sjuksköterskor upplever sin kompetens vid vårdmöten med transpersoner. Metod: Litteraturstudie med tematisk analys baserad på nio artiklar från databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Fyra teman identifierades; brist på kunskap, rädsla för att göra fel, fördomar och negativa attityder, och behov av stöd och riktlinjer med tillhörande subteman. Resultatet diskuterades i relation till omvårdnadsteorin The Modeling and Role Modeling Theory. Slutsats: Sjuksköterskor strävar efter att ge en god vård till alla patienter, och är medvetna om att bristen på kunskap om transpersoner är en barriär för detta. Bristfällig kunskap bottnar ofta i osäkerhet vilket påverkar patientrelationen negativt. Det behövs mer träning och utbildning om denna patientgrupp både i grundutbildningen men även på arbetsplatsen.

Syftet med studien är att undersöka fyra HR-konsulters erfa-renheter och upplevelser av att arbeta med kompetensbase-rad rekrytering i Malmö stad, vilket utförts genom en kvali-tativ studie i form av fyra enskilda semistrukturerade inter-vjuer. Dessa fyra intervjupersoner har utifrån erfarenheter och upplevelser definierat begreppet kompetensbaserad re-krytering, beskrivit upplevelsen av införandet, samt att ar-beta med kompetensbaserad rekrytering. Det huvudsakliga resultatet som framkommit under intervjuerna är att kompe-tensbaserad rekrytering och kompetensbaserad rekrytering utan personligt brev ses som en positiv och relevant rekryte-ringsmetod för att skapa förutsättningar till en rättvis och fördomsfri rekrytering enligt HR-konsulterna. En strukture-rad rekryteringsprocess minskar utrymmet för magkänslan och ökar sannolikheten för att man bedömer alla kandidater på ett likvärdigt sätt genom urvalsfrågor.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap mellan läroplanens mål och intentioner jämfört med hur pedagoger tolkar läroplansmålen samt undersöka vilka hinder och möjligheter pedagogerna beskriver med detta. Denna kvalitativa studie med fokus på formuleringen av läroplansmålen genomfördes genom intervjuer av fem förskollärare. Resultatet av denna studie visade på att förskollärarna förhåller sig till läroplansmålen utifrån sin kompetens och erbjuder digitala verktyg med pedagogiskt innehåll i undervisningen. Vidare visade resultatet på att det finns en efterfrågan på kompetensutveckling hos förskollärarna för att göra undervisningen meningsfull för barnen., Betyg i Ladok 240430.

Revisorer ska säkerställa att företags finansiella information är rättvisande. Dock har situationer förekommit där revisorers ställning har ifrågasatts. Till följd av detta har rotation både på individ- och byrånivå implementerats i Sverige och är sedan år 2009 regelbaserad. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur revisorer och revisionskunder uppfattar effekterna av individ- och byrårotation på revisionens kvalitet. Studien är kvalitativ med en tematisk analys baserad på 10 intervjuer som inkluderar 4 revisorer och 6 revisionskunder. Resultatet påvisar delade åsikter om rotationens effekter. Revisorerna i undersökningen ansåg i huvudsak att rotationen inte påverkar revisionskvaliteten. Några av dessa menade att kunskapen om kunden går förlorad och att det kan ha negativa konsekvenser för kompetensen på individnivå medan några andra menade att rotationen kan ha en positiv inverkan på byråns generella kompetens. Kunderna var överlag negativt inställda till revisorsrotationen och ansåg att det påverkade kvaliteten negativt. Vad gäller oberoendet ansåg revisorerna att det redan var reglerat och lagstiftat innan rotation infördes, och att oberoendet främst är relaterat till relationen mellan revisor och kund. Kunderna hade delade åsikter om rotationens påverkan på oberoendet. Vissa ansåg att det kan hjälpa till att förhindra vänskapsrelationer medan andra ansåg att ekonomiska intressen och kundens förväntningar är viktigare faktorer. Sammantaget saknas en enhetlig uppfattning om rotationens effektivitet. Nyckelord: rotation, Auditors are responsible for ensuring that a company's financial information is accurate. However, situations have arisen where the position of auditors has been called into question. As a result, rotation at both the individual and firm level has been implemented in Sweden since 2009 and is now rule-based. The purpose of this paper is to describe and analyse how auditors and audit clients perceive the effects of individual and firm rotation on the quality of auditing. The study is qualitative with a thematic analysis based on 10 interviews, including 4 auditors and 6 audit clients. The results show mixed opinions on the effects of rotation. The auditors in the study generally believed that rotation does not affect audit quality. Some of them argued that knowledge of the client is lost and that this can have negative consequences for individual competence, while others believed that rotation can have a positive impact on the overall competence of the firm. Clients were generally negative about auditor rotation and believed that it had a negative impact on quality. Regarding independence, auditors believed that it was already regulated and legislated before rotation was introduced and that independence is primarily related to the relationship between auditor and client. Clients had mixed opinions about the impact of rotation on independence. Some believed that it could help prevent friendships while others believed that economic interests and client expectations were more important factors. Overall, there is no consistent view on the effectiveness of rotation.

Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som gör att medarbetare vill delta i kompetensutveckling på sin arbetsplats. Studien utgår från en kvalitativ ansats med sju semistrukturerade intervjuer där en tematisk analys tillämpats. Resultatet visade att egetansvar, chefer som pushar, utvecklingssamtal, utrymme att fatta egna beslut och kollegor är viktiga faktorer för medarbetarnas kompetensutveckling. Slutsatsen är att medarbetarnas kompetensutveckling gynnas av att ha en balans mellan det egna ansvaret för sin kompetens-utveckling och en tydlighet och struktur från organisationen och cheferna. Studienär relevant utifrån att organisationer kan gynnas av att ha en ökad förståelse för vilka faktorer som medarbetarna anser som viktiga för att kompetensutvecklas och hur de förhåller sig till kompetensutveckling.

Tidigare forskning visar att det finns en problematik kring och skillnad på hur förskollärare möjliggör för barns inflytande i förskolans undervisning och utbildning, där stor vikt ligger på förskollärarens roll och kompetens. Studiens syfte är att visa hur förskollärare beskriver sina intentioner att arbeta med barns inflytande i undervisningen. Studien genomfördes med en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer, som spelades in med hjälp av digitala verktyg. Nio förskollärare på tre olika förskolor deltog i studien. Resultatet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt ett utvecklingspedagogiskt förhållningssätt. Studiens två frågeställningar, som innefattar förskollärarnas beskrivningar av barns inflytande i förskolans undervisning samt de möjligheter och hinder som förskollärarna ser med barns inflytande i förskolans undervisning, ligger till grund för de två huvudkategorierna i resultatet. Resultatet visar att förskollärarna ser barns inflytande som en förutsättning för barns utveckling och lärande, där relationer samt förskollärarnas förhållningssätt och kompetens är av stor vikt. Genom den här studien visar vi hur förskollärarna har som avsikt att aktivt arbeta med barns inflytande och att de ser det som en förutsättning för att barnens vistelse på förskolan ska bli meningsfull.

The demand for student support personnel (teaching assistants) in schools is increasing. Yet there is still a lack of a clear description of what the profession really entails. This study investigates the professional role of teaching assistants working with younger pupils using profession theory. The study aims to clarify the perceptions of teaching assistants through interviews regarding: (1) the areas of work that characterize the profession, (2) the autonomy gained by teaching assistants, and 3) the conditions offered to develop their professional role. The interviews are analyzed through thematic analysis and identify five commonly occurring areas of work. These are (1) to establishing safe relationships; (2) to implement educational adjustments; (3) to provide support; (4) to manage disruptive behaviors, and (5) to work in areas that extend beyond student-specific tasks. These are summarized in the discussion as three themes: Teaching assistants dealing with behaviors deviating from the norm, teaching, and again, areas of work that are not student specific. The results also show variation in how teaching assistants work with these different areas. The autonomy of teaching assistants extends to areas involving the specific student, and the conditions offered by the workplace were found to be inadequate for their development. The conclusions of the study highlight that the working situation of teaching assistants is not sustainable, making the profession unpopular and causing a high turnover among employees. Therefore, a change is needed for the role of teaching assistants if they are to be used to create equal opportunities for all students to participate in regular education., Efterfrågan på elevresurser ökar i skolor samtidigt som det än idag saknas en tydlig förklaring av vad yrket innebär. Denna studie utreder elevresursens yrkesroll i arbetet med yngre elever med hjälp av professionsteorin. Studien avser att genom intervjuer reda ut elevresursers uppfattningar gällande: 1) vilka arbetsområden som kännetecknar yrkesrollen, 2) vilken autonomi elevresurser besitter, samt 3) vilka förutsättningar elevresurser har att utveckla sin yrkesroll. Intervjuerna analyseras genom en tematisk analys och identifierar fem vanligt förekommande arbetsområden. Dessa är följande: 1) att skapa trygga relationer, 2) att genomföra anpassningar, 3) att förse elever med stöd, 4) att hantera utåtagerande handlingar, samt 5) arbetsområden som sträcker sig utanför elevspecifika uppgifter. Dessa sammanfattas som tre teman,elevresursen som hanterare av avvikande beteenden, undervisning samt återigen ej elevspecifika arbetsområden. Resultatet påvisar även en variation i hur de arbetar med de olika områdena. Elevresursers autonomi och gränsarbete sträcker sig till arbetsområden som omfattar den specifika eleven och de förutsättningar arbetsplatsen erbjuder yrkesrollen framkom som bristfälliga. Slutsatsen av studien framhålls vara att elevresursers arbetssituation inte är hållbar och att detta även gör yrket oattraktiv och skapar en stor ruljangs bland anställda. En förändring bör således ske för yrkesrollen om vi ska fortsätta använda elevresurser ute i skolor för att skapa samma förutsättningar för alla elever att delta i den reguljära undervisningen.

En ledare har förmågan att motivera och influera för att leda organisationen framåt. Ledarskap skulle kunna involvera fler utmaningar än enbart de mest uppenbara. Polismyndigheten arbetar med målet att organisationen ska vara en spegling av samhället, motverka diskriminering, verka för allas lika rättigheter och strävar efter ett tillvaratagande av den kompetens som en organisation med mångfald tillför. Med bakgrund av detta är uppsatsens syfte att beskriva och analysera mäns och kvinnors upplevelser av ledarskap i en polisiär kontext med avseende på utmaningar. Uppsatsen utgår från en fenomenologisk metodansats där datainsamlingen utgörs av sex kvalitativa intervjuer. Analys av empiri har vidare kategoriserats utifrån de essenser som identifieras och presenteras under rubrikerna: “Förutsättningar för ledarskap ur ett jämställdhetsperspektiv” och “Kulturen i ett hierarkiskt uniformsyrke”. Teorikapitlet redogör för och definierar begrepp som berör ledarskap, organisations- och yrkeskultur, jämställdhet på arbetsplatsen samt kompetensförsörjning. Vidare följer en teoretisk analys och diskussion där empiri och teori kopplas samman kring teman om förutsättningar för ledarskap, jämställdhet, kultur och hierarki. Slutligen presenteras avslutande reflektioner följt av förslag på vidare forskning.

Utgångspunkten i denna studie är att utforska ämnet kompetens och kompetensutveckling inom IT-branschen. På grund av att branschen är i ständig utveckling ställs medarbetare och organisationer inför ett kontinuerligt behov att uppdatera kompetenser. Syftet med uppsatsen är att analysera hur medarbetare inom IT-branschen ser på sitt eget lärande och kompetensutveckling samt vilka förutsättningar och hinder som finns för kompetensutveckling. Vi försöker även att identifiera potentiella utvecklingsmöjligheter. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer för datainsamling. Fem intervjuer med personer som arbetar inom IT-branschen har utförts. Den insamlade data har analyserats och kopplats till befintliga teorier som behandlar begrepp som lärande, kompetensutveckling samt tidigare forskning på området. Resultatet visar att det finns stora krav på kompetensutveckling inom IT-branschen, som bland annat beror på uppdateringar och nya program. Resultatet visar även att det informella lärande är det vanligast förekommande och ofta i form av kommunikation kollegor emellan. En slutsats vi gör i studien är att IT- branschen hade kunnat använda sig utav och utveckla Micro-learning strategier samt att avsätta tid reserverad för kompetensutveckling och individuellt lärande. Vi tycker oss se ett behov av vidare forskning i form av större kvantitativa studier som kan ge en bild av dessa upplevelser på ett bredare plan vilket kan leda till en djupare förståelse för hur organisationer kan bemöta kompetensutveckling behovet.

There is disagreement in the personality research-field whether competence and personality should be separate concepts. Bäckström et al. (2020) showed that people could separate items relating to frequency of behavior (personality) from items relating to quality of behavior (competence). We looked at how the amount of competence-related information, when describing people's characteristics, affected the perception of competence in different domains. We also examined the halo-effect in relation to the Big Five traits and their corresponding competencies. The first hypothesis was that people could differentiate between personality- and competence-information when assessing others. Hypothesis two was that the halo-effect would exist across different competence domains when people were described as more competent. Students (N = 176) filled out a survey where they were asked to read vignettes containing different personality items from well-known personality tests (conscientiousness, openness, and extraversion were included) and with different amounts of competence information. They then rated the person's competence in three domains (self-management, innovation, and social ability) and how confident they felt about their rating. It was found that the participants' competence ratings were higher and spread more to other competence-domains if they received information that was distinctive for competence than if they received information that was distinctive for personality. The participants felt more confident about their ratings when they received more competence information. The result provided additional support that personality and competence can be distinguished. The discussion highlighted that these concepts could benefit from being measured separately., Personlighetsforskare är oense om huruvida personlighet och kompetens är åtskilda. Tidigare forskning har visat att det finns en skillnad i personlighetstester mellan items som relaterar till hur folk tenderar att bete sig från hur väl personer utför beteenden, d.v.s. kompetens (Bäckström et al., 2020). Vi undersökte hur mängden kompetensrelaterad information vid beskrivning av människors egenskaper påverkade uppfattningen om kompetens inom olika domäner. Vidare undersökte studien eventuella halo-effekter i förhållande till Big Five-personlighetsdragen och dess motsvarande kompetensdomäner. Hypotes 1 handlade om att människor kunde göra skillnad på personlighets- respektive kompetensinformation vid bedömning av andra. Hypotes två handlade om att det fanns en halo-effekt över olika kompetensdomäner om människor beskrevs som mer kompetenta. Studenter (N = 176) genomförde en enkät där de fick läsa vinjetter beskrivna med olika items från personlighetstester (samvetsgrannhet, öppenhet och extraversion) och olika mängd kompetensinformation. Därefter fick de skatta personens kompetens inom tre domäner (självhantering, innovation och social förmåga) samt hur säkra de kände sig på sin bedömning. Resultatet visade att deltagarnas kompetensskattningar blev högre och spred sig mer till andra kompetensdomäner när de fick information som var utmärkande för kompetens, än när de fick information som var utmärkande för personlighet. Deltagarna kände sig även mer säkra på sina bedömningar när de fick mer kompetensinformation. Resultatet gav ytterligare stöd för att personlighet- och kompetens kan särskiljas. Diskussionen lyfte att dessa begrepp hade kunnat gynnas av att mätas separat.

En vanlig föreställning om kvinnors yrkesutbildning i Sverige är att den instiftades under 1970-talet, då den sociala sektorn med vård och barnomsorg byggdes ut i stor skala och yrkesutbildningen integrerades i gymnasieskolan. De utbildningar som numera utgör en del av högre utbildning har uppmärksammats i forskningen, medan den grundläggande yrkesutbildning för kvinnor som växte fram under 1800-talets senare hälft i huvudsak är osynlig. Detta kan åtminstone delvis förklaras med att dessa utbildningar inte erkänts som yrkesutbildningar. Redan på 1860-talet grundades hushållsskolor i de nordiska länderna och blev snabbt etablerade. Hushållsskolorna erbjöd specialiseringar till flera yrken och kom därmed att fungera som ett slags paraply för utbildning till olika yrkesområden. De husliga utbildningarna har således haft en avgörande betydelse för kvinnors yrkesutbildning i Sverige. I denna bok beskrivs kvinnliga yrkesutbildningar inom områdena hushåll, textil, omvårdnad och estetik. De flesta av de nio artiklarna berör förhållanden i Sverige, men även nordiska utblickar förekommer. Varje artikel bidrar med en historisk skildring av antingen en utbildning eller ett utbildningsområde från olika tidsperioder. Några artiklar fokuserar på yrkeskunnande och yrkeslärande, medan andra betonar mer övergripande strukturella aspekter på utbildning för kvinnor. Sammantaget ger antologin en bred bild av de kunskapstraditioner och yrkesutbildningar som format kvinnors yrkeskunnande., Kvinnors yrkesutbildning i historisk belysning

Syfte: Genom studien introduceras en internationell, forskningsbaserad utbildning om praktiknära ledarskap för funktionshinderverksamheter, Frontline Practice Leadership. Syftet har varit att studera om utbildningen kan anpassas och användas för lokala, svenska förhållanden och på så sätt bidra till att stärka anställda i yrkesroller som ansvarar för att leda brukarnära arbete. Metod: Sex omsorgspedagoger och deras chefer (första linjens chefer) har deltagit i den pilot som studerats. Materialet består av dokumentation från deltagarnas möten och återspeglar deras synpunkter och reflektioner visavi utbildningen och modellen för ett praktiknära ledarskap. Resultat: Piloten visar att utbildningen skulle kunna vara hjälpsam för anställda i yrkesroller som leder brukarnära arbete. Resultaten visar också på komplexiteten i den översättning som behöver ske när en utprovad arbetsmodell ska översättas i relation till en befintlig organisering. Implikationer: Slutsatserna aktualiserar frågor som rör implementering av nya arbetsmetoder och betydelsen av en sammanhängande arbetsmodell för personcentrerat stöd. Vidare att begreppet livskvalitet, som används i utbildningen, inrymmer en potential för praktiker, men också medför implikationer som behöver diskuteras. Slutligen, att de yrkesroller som växer fram i gränssnittet mellan chefsled och verksamheternas praktik, ställer nya krav på funktionshinderorganisationer och samhället vad gäller stödstrukturer för kompetensutveckling., Purpose: This study piloted an international, research-based training resourceon Frontline Practice Leadership (FPL). The aim was to examine whether this resource can be adapted and used by Swedish disability services and thus contribute to strengthening employees in occupational roles responsible for Practice Leadership. Method: Six service pedagogues and their managers (12 participants in total) participated in a pilot study to review the training resource. Participants provided their reflections on the training and the model for FPL. Results: Participants found the resource to be informative and useful, and potentially beneficial to staff who work in Swedish disability services. The study identified the need to consider how FPL will be implemented in the existing organizational structure in Swedish disability services. Implications: The study raises issues related to implementation of new working methods and emphasizes the significance of a comprehensive working model for person-centred support. Furthermore, the concept of quality of life, which is central in FPL, entails implications that need to be discussed in relationto a Swedish context. Finally, the emergence of occupational roles in the interface between management and practice calls for new support structures regarding education and competence development.

Bakgrund och problem: Innebörden av karriärvägar har förändrats under de två senare årtiondena och har idag blivit mer som ett eget ansvar för medarbetarna. Kan inte organisationen möta medarbetarnas behov kan det medföra att de anställda blir frustrerade och att det sedan påverkar deras prestation. Detta kan leda till en lägre arbetsnöjdhet och kan bli en bidragande faktor som ligger till grund för karriärutveckling. Syfte: Syftet med denna studie är att få en förståelse om hur karriärvägar används som en motivationsfaktor inom banksektorn och utifrån ett chefsperspektiv. För att få en mer övergripande uppfattning kommer även medarbetarnas åsikter att involveras. Metod: Studien har genomförts med en abduktiv ansats och en kvalitativ metod. Det har genomförts semistrukturerade intervjuer med sex stycken lokala bankchefer samt två medarbetare. Slutsats: Efter utförda intervjuer kan man se att medarbetaren har ett eget ansvar för sin egen karriärväg. Det framkom även att alla motiveras av olika faktorer och att karriär inte skapar motivation hos alla medarbetare.

Titel: Hållbarhetschef - vilka kompetenser efterfrågas? En kvalitativ studie om vilka kompetenser som efterfrågas hos hållbarhetschefer utifrån digitala platsannonser. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Jonna Dalan och Alice Gren Handledare: Katarina Arbin Datum: 2022 - maj Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om vilka kompetenser som efterfrågas hos hållbarhetschefer. Metod: Denna studies metod tar sin utgångspunkt i en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ innehållsanalys av 30 platsannonser på LinkedIn. Resultat & slutsats: Flertalet kompetenser inom olika områden efterfrågas hos hållbarhetschefer. Främst inom interpersonella och strategiska kompetensområden men även ämnesspecifika kompetensområden, där erfarenhet var den mest förekommande. Den främsta erfarenheten som efterfrågades var från hållbarhetsarbete men även branschspecifika erfarenheter nämndes flertalet gånger. Flera erfarenheter baserades även på antal år inom ett specifikt hållbarhetsområde. Studien identifierade även flera återkommande kompetenser där kommunikation, utbildning och att vara driven var vanligast förekommande. Examensarbetets bidrag: Denna studie har bidragit med kunskap om kompetenser som efterfrågas hos hållbarhetschefer. Interpersonella, strategiska och ämnesspecifika kompetensområden efterfrågades i hög grad medan systemtänkande kompetenser inte var ett förekommande krav trots tidigare studier som syftar till motsatsen. Uppsatsen har även bidragit till att kunna hjälpa organisationer i sin rekrytering av denna nya roll för att kunna utveckla och driva sitt hållbarhetsarbete. Förslag till fortsatt forskning: Av denna studie har det framkommit förslag till vidare forskning. Det skulle kunna undersökas vilka kompetenser som efterfrågas hos hållbarhetschefer i framtiden jämfört med idag och även undersöka branschspecifika kompetenser som efterfrågas hos en

Sammanfattning Titel: Säljstjärnor i fastighetsmäklarbranschen: Kompetenser och egenskaper Nivå: Examensarbete på grundnivå i ämnet företagsekonomi Författare: Emma Skogsmark & Emma Svebilius Handledare: Katarina Arbin Datum: 2022 - Maj Syfte: Studiens syfte är att ur en säljstjärnas perspektiv skapa förståelse för vilka kompetenser och egenskaper som besitts av säljstjärnorna inom fastighetsmäklarbranschen. Metod: Denna studies metod är av kvalitativ karaktär med ett abduktivt tillvägagångssätt. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer med högpresterande fastighetsmäklare i Stockholm och Uppsala. Materialet har transkriberats för att därefter kunna urskilja mönster och kopplingar till den valda teorin. Resultat och slutsats: Studien visar att de högpresterande fastighetsmäklarna är duktiga på adaptiv försäljning och anpassning till kunder. Den visar även att det är av stor vikt att inneha en god självförmåga på sig själv som individ och på den enskilda affären. Studien visar även att en högpresterande fastighetsmäklare inte lägger lika stor vikt vid att besitta marknadskunskaper som litteraturen visar enligt Høgevold m.fl. (2021). Examensarbetets bidrag: Uppsatsens teoretiska bidrag till det företagsekonomiska fältet är en adderad syn på hur en säljstjärna kan definieras. Det har exempelvis visat sig att en säljares tillgänglighet är av större betydelse för att nå en högpresterande nivå än vad teorin tidigare har visat. Med detta bidrar studien i praktiken till förenklade rekryteringar inom säljbranschen då cheferna som tar del av studien får en större förståelse för vilka egenskaper de bör kolla efter vid en rekrytering av en högpresterande säljare. Förslag till vidare forskning: Studien har fokuserat på säljstjärnornas egenskaper och kompetenser inom fastighetsmäklarbranschen i Uppsala och Stockholmsområdet genom kvalitativa intervjuer med säljstjärnorna i fokus. Därmed skulle vidare forskni

Purpose: This work has been based on getting more builders to want to build multi-storey houses with a wooden frame instead of a concrete frame. Building with various frame materials, concrete and wood, has good properties but also its challenges. On the other hand, competence and experience have a major influencing role during the production phase. This degree project has been chosen to be written by PEAB. The work focuses on and deepens itself within fire risks and moisture problems. This degree project also addresses what experience and competence look like and how they affect the production phase. Method: This work consists of literature study, case study, interviews, study visits and reference object description. Where information was taken from previous degree projects, scientific articles and research reports. The case study that was done for this work was about two different schools, Westerlundska gymnasiet and Irstaskolan, where both are built by PEAB. There were also interviews with site managers, fire consultants and contracting engineers, where relevant questions about the subject areas fire and moisture were asked in connection with concrete frames and wooden frames. Results: Concrete as a material has good properties around fire and moisture. Concrete as a building material has long been used in the construction industry, where competence and experience are high. However, certain shortcomings in the event of a fire can occur when a multi-storey building with a concrete frame is built. Wood as a building material has other properties compared to the building material concrete. An important property of wood is that it maintains a much lower temperature on the various parts that have not caught fire yet. Conclusion: The conclusions from this project are that many construction actors choose to build with a concrete frame instead of a wooden frame. This is because experience and competence in concrete frames is greater than in wooden frames. From a fire an

Bakgrund: Sexuell hälsa integreras i övergripande hälsa, välbefinnande och livskvalitén. Skolans sex- och samlevnadsundervisning ska ge elever en kunskapsgrund för att de ska kunna utveckla sin sexualitet. Sex- och samlevnadsundervisningen idag är bristfällig. Skolsköterskor kan, tillsammans med lärare, ge elever korrekt kunskap i sex och samlevnad. Syfte: Att belysa skolsköterskors roll i sex- och samlevnadsundervisning för elever i grundskolan. Metod: Kvalitativ metod valdes. Ändamålsenligt urval gjordes och åtta skolsköterskor deltog genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Skolsköterskornas roll i sex- och samlevnadsundervisning relateras till elevcentrerat arbete samt organisatoriska förutsättningar. Undervisningen utformas utifrån vad elever efterfrågar samt utifrån grundläggande biologi. Samverkan kring sex och samlevnadsundervisning sker inom skolan samt utanför skolan med vårdnadshavare. Skolsköterskorna samverkar inom skolan i varierande utsträckning med kurator eller klasslärare i undervisning kring sex och samlevnad. Skolsköterskorna upplever begränsningar i arbetet med sex- och samlevnadsundervisning i form av bristande tid och användbart material samt oklar ansvarsfördelning inom skolan. Konklusion: Skolsköterskors roll i kunskapsområdet är viktig då de utifrån sin profession kan bidra med yrkesspecifik kunskap. Skolsköterskors erfarenheter av sex och samlevnadsundervisning varierar avseende omfattning och utformning vilket bidrar till att undervisningen kan upplevas bristfällig och olik. Implementering av kunskapsområdet och samverkan mellan skolans professioner kan bidra till en mer jämlik och förbättrad undervisning., Background: Sexual health is integrated into quality of life. The sexual health education in school is supposed to provide students with a base of knowledge, to enable the development of their sexuality. Sexual health today is deficient. School nurses are in position, together with teachers, to give students the correct knowledge of sexual health. Aim: To illustrate the role of school nurses in sex health education for students in primary school. Method: A qualitative method was chosen. An appropriate selection was used. 8 school nurses participated through qualitative, semi-structured interviews. The data material was analyzed with qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The role of school nurses in sexual health education is related to studentcentered work and organizational conditions. Sexual health education is designed based on what students demand and also based on basic biology. Collaboration on sexual health takes place within the school and outside the school with guardians. The school nurses collaborates to some extent with a curator or class teacher in sexual health education. The school nurses experiences limitations in the existing sexual health education in due to lack of time and useful material as well as unclear division of responsibilities in school. Conclusion: The role of school nurses in sexual health education is important. The school nurses experiences of sexual health education varies in extent and design which contributes to a feeling of a deficient and different education. Implementation of the knowledge area and collaboration between the school's professionals can contribute to improved and equal teaching.

Personlig lämplighet är en bedömningsgrund som är vanligt förekommande i dagensarbetsmarknad. Men exakt vad arbetsgivare och rekryterare efterfrågar är oklart. Syftet meddenna uppsats var att öka förståelsen samt undersöka vad arbetsgivare och rekryterare menarmed begreppet personlig lämplighet. Vidare undersöktes begreppet kompetens för att sättas irelation till personlig lämplighet. En kvalitativ metod användes med semistruktureradeintervjuer som datainsamlingsteknik. Totalt åtta intervjuer genomfördes där samtligarespondenter arbetade som antingen rekryteringskonsulter, HR-personal eller rekryterandechefer. Resultatet av undersökningen visade att begreppet personlig lämplighet saknar enobjektiv definition och formas således utifrån människans subjektiva perception, samt ävenvilken typ av tjänst och organisation kandidaten ska rekryteras till. Synen på kompetens ochpersonlig lämplighet varierade utifrån rekryteringsperspektiv. Respondenterna somrekryterade traditionellt menade att personlig lämplighet och kompetens var åtskilda begrepp,medan de som utgick ifrån en kompetensbaserad rekryteringsform menade att en kandidatinte kan vara personligt lämplig utan att ha rätt kompetens. Vi undersökte även hurorganisationer jobbar för att motverka att diskriminering uppstår när de rekryterar påpersonlig lämplighet. Samtliga respondenter menade att de undvek att diskriminering uppstodvid rekrytering på personlig lämplighet genom att medvetet inte använda sig av informationsom kunde kopplas till diskrimineringsgrunderna. Alla respondenter lade stor vikt vid attderas val av kandidat val väl underbyggda och kunde motiveras.

Studien är en kvalitativ fallstudie avseende att utforska ämnet kompetens och kompetensutveckling i studieobjektet som varit en mindre sektion inom Västra Götalandsregionens förvaltning Regionservice. Covid-19 har påverkat åtskilliga aspekter inom organisationer där många har tvingats ställa om till distansarbete. Studiens syfte har varit att utforskande skapa en djupare förståelse för- samt analysera hur chefer inom studieobjektet arbetat med medarbetarnas kompetensutveckling, då verksamheten ställt om arbetsformen till distans. Chefer har vid djupintervjuer beskrivit arbetet med kompetensutveckling. Målet med studien har också varit att undersöka hur chefer arbetat med kompetensutveckling före respektive under pandemin för att kunna bidra till kunskap om hur chefers arbete påverkats och förändrats av distansarbete. Resultatet visade att en ökad digitalisering och användning av digitala verktyg främjat chefers arbete med medarbetarnas kompetensutveckling vid distansarbete. Därigenom har kompetensutveckling blivit mer flexibelt och tidsbesparande och andelen utbildningar har ökat. Vidare resultat har visat att chefers arbete med kompetensutveckling påverkats och förändrats då arbetsmiljön förflyttats från arbetsplatsen till hemmet. Innan pandemin genomfördes kompetensutveckling fysiskt på arbetsplatsen, vid distansarbete genomfördes det digitalt vilket främjat kompetensutveckling i stort inom studieobjektet och verksamheten., This bachelor thesis is a qualitative case study with the intention of exploring the subject’s competence and skills development within a smaller section in the study object Västra Götalandsregionen´s administration Regionservice. Covid-19 has affected several aspects within organizations as many have been forced to adapt to teleworking. The purpose of this study has been to investigate, analyse and develop a deeper understanding of how managers within the study object have worked with employee’s skills development during teleworking. Managers have described their work with skills development through in-depth interviews. The purpose of the study has also been to examine how managers have worked with skills development before the pandemic with the purpose of developing knowledge of how managers work has been affected and changed by teleworking. The results showed that 5 increased digitization and the use of digital tools promoted managers' work with employee’s skills development in teleworking. As a result, skills development has become more flexible and timesaving, and the proportion of education has increased. Further results show that managers' work with competence development was affected and changed when the work environment was moved from the workplace to the home. Before the pandemic competence development was carried out physically in the workplace, during teleworking it was carried out digitally, which promoted competence development in general within the study object.

Bakgrund: För att företag ska överleva på lång sikt är det nödvändigt att de är lönsamma. Ett sätt för företag att utvecklas är genom att inkorporera kärnkompetens som strategi iföretaget och flertalet tidigare studier har bekräftat att kärnkompetens har en positiv påverkanpå lönsamhet. Inom revisionsbranschen är kompetens den viktigaste resursen och kan därmedvara en faktor som påverkar revisionsbyråernas lönsamhet. Denna studie fokuserar på densvenska arbetsmarknaden eftersom det existerar hög konkurrens om kompetens i Sverige ochav diverse skäl är olämpligt att undersöka flera länder samtidigt. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga kompetensers vidare effekt pårevisionsbyråerna genom att ta reda på hur sambandet mellan lönsamhet och kärnkompetensser ut samt undersöka möjliga anledningar för sambandet. Teori: Inom den teoretiska referensramen definieras begreppen företagsprestation,kompetens och kärnkompetens samt de tillämpade teorierna, agentteorin och resursbaseradteori, presenteras. Begreppen och agentteorin leder fram till hypoteser. Metod: Undersökningen tillämpar två statistiska analyser, multipel linjär regression (MLR)och Spearmans rangkorrelation (SRK). MLR användes för att se hur sambandet ser ut ochSRK för att undersöka och förklara sambandet. Slutsats: Resultatet visar att 5 av 17 kompetenser har ett signifikant samband medlönsamhet, varav tre positiva och två negativa. Kompetensutveckling och hur viktiga de anseskunde förklara sambandet för vissa kompetenser och andra inte. Resultatet kan gerevisionsbyråerna en förståelse för hur de ska ta strategiska val kring byråns kärnkompetensoch vilka som behöver större fokus., Background: It is necessary for a firm to be profitable if the firm wants to survive longterm. One way to grow is to incorporate core competence as a business strategy and previousstudies have confirmed that core competence has a positive effect on profitability. Within theauditing industry competence is the most important resource and can therefore be a factor thatinfluences the firm’s profits. This study examines the Swedish industry since competence ishighly sought after in the Swedish auditing job market, and for several reasons it is unsuitableto study more than one country at the same time. Purpose: The purpose of this study is to understand what effect competence has on auditingfirms by looking at the relationship between profitability and core competence and explainpossible reasons for the relationship. Theoretical perspective: In the theoretical perspective the terms firm performance,competence, core competence are defined and the applied theories, agency theory andresource based theory, are presented. The terms and agency theory lead to formulation ofhypotheses. Method: The research applied two statistical analyses, multiple regression and Spearman’srank correlation. The multiple regressions showed the relationship and Spearman’s rankcorrelation was used for possible explanations for the relationship. Conclusion: The result shows that 5 out of 17 competencies have a significant relationshipwith profitability, whereof three of them are positive and two are negative. Competencedevelopment and importance can explain some of the competences’ relationship to profitsand others not. The results can give firms the knowledge about competencies and enablethem to make strategic decisions about the firm’s core competence and which ones that needmore focus.

År 2003 gjordes en nationell utvärdering av Skolverket över hem- och konsumentkunskaps ämnets måluppfyllelse. Syftet med studien 2022 var att undersöka elevers syn på ämnet hem- och konsumentkunskap och om detta förändrats sedan Skolverkets senaste utvärderingen av ämnet 2003. Metoden för undersökningen gjordes genom förfrågan till olika grupper på Facebook, för ämneslärare i hem- och konsumentkunskap. Ämneslärare (Hkk) delade enkäten med årskurs 9:e elever och enkäten besvarades av 153 elev – respondenter i studien 2022. Data sammanställdes i Microsoft Excell och analyserades digitalt och manuellt. Studien 2022 visade att elevernas syn på Hkk- ämnets betydelse har minskat för livet i hem och familj i jämförelse mot Skolverkets utvärdering 2003. Dessutom visar resultatet 2022 även på att eleverna i låg omfattning upplever att de har möjlighet att påverka både undervisningen och känna delaktighet, vilket är lägre än Skolverkets utvärdering 2003. Den viktigaste slutsatsen utifrån denna studie 2022 är att ämneslärare i Hkk bör tydligare synliggöra nyttan med ämnet för elevens framtid och genom det öka motivationen för elevens lärande.

De allmänna råden för arbete med studie- och yrkesvägledning belyser att rektorer har en stor del av ansvaret för arbetet med studie- och yrkesvägledning i skolan. De har det yttersta ansvaret att se till att elever får sitt behov av vägledning uppfyllt. Studie- och yrkesvägledare uttrycker att det är svårt att driva frågor i ämnet på sina arbetsplatser och att de arbetar ensamma med att påvisa värdet i vägledning. Syftet med studien är att undersöka hur några rektorer i grund- och gymnasieskolor förhåller sig till och arbetar med studie- och yrkesvägledningen i sin verksamhet. Genom semistrukturerade intervjuer har studien samlat erfarenheter och åsikter från sju yrkesverksamma rektorer. De berättar om ansvaret i arbetet med studie- och yrkesvägledning, sin syn på vägledarens roll i skolan samt om hur de arbetar som ledare. Resultatet av den tematiska innehållsanalysen visar att rektorer är medvetna om sitt ansvar, men är osäkra på vägledarens kompetenser och arbetsuppgifter. Hur rektorns ledarskap påverkar verksamheten i stort diskuteras, eftersom rektorns ledarskap och inställning till sina ansvar är central på arbetsplatsen. Studien har visat rektorns sida av samarbetet mellan rektorer och vägledare. Framtida forskning om erfarenheter av samarbetet från båda sidorna skulle kunna ge en mer nyanserad bild av situationen.

Marknaden har visat på en signifikant ökning av finansiellt sparande samtidigt som investmentbolag har ökat avsevärt i popularitet. Den allmänna uppfattningen är att småspararna inte är särskilt kompetenta angående aktier och aktiemarknaden i stort. Följaktligen kan det finnas en viss tro om att investmentbolagen har bättre förmåga att förvalta deras kapital än gemene man. Både ignorans och inkompetens har spelat en stor roll i tidigare finanskriser därför är en undersökning av småspararnas begränsade kunskap och beteende av stor betydelse i syfte att främja framtidens finansiella stabilitet. Denna studie har som syfte att avgöra ifall det finns en tro bland mindre privata investerare gällande investmentsbolagens förmåga att investera kapital. Analysen som genomförs examinerar småspararnas kompetens och risken associerad med begränsad kunskap kring innebörden av deras investeringar. Det uppstår en särskild risk om aktörerna på marknaden och den genomsnittliga människan investerar beaktningslöst med en blind tro för investmentbolag utan att veta vilka underliggande tillgångar de investerar i. Vidare undersöks även investmentbolagens möjligheter att slå marknaden på lång sikt. Studien innefattar fyra semi-strukturerade intervjuer med bland annat finansiella institut och 35 strukturerade intervjuer med småsparare via en enkät. Resultaten visar på högt förtroende för investmentbolagens förmåga att investera och förädla deras portfölj. Studien visar också att det finns en kunskapslucka bland småsparare gällande finansiella marknaden och aktier i stort. Det fastställs också att kunskapen hos småsparare gällande de underliggande tillgångarna vilka de investerar i är begränsad och att bristen på kompetens leder till ökad volatilitet. Slutligen visar även studien att investmentbolag har de medlen som möjliggör att de kan slå marknaden på lång sikt men i begränsad omfattning., Observations show an overall increase in financial savings and investment companies have experienced a significant growth in popularity. The general perception is that the small private investors are not that invested in the mechanics of financial markets and how stocks behave. Furthermore, small private investors might have an overconfidence in the investment companies’ ability to invest capital. Ignorance and incompetence have for instance played a significant part in the financial crisis 2007-2008. Therefore, investigating small savers’ investment behaviour is vital for ensuring future financial stability. This study aims to determine whether there is an overconfidence among the small private investors regarding the investment companies’ ability to invest capital. Furthermore, an analysis will be conducted to examine the small savers’ competence since there is a particular risk associated with small having little to no knowledge of what their investments entail. This study also analyses the investment companies’ ability to beat the market. This study is a qualitative analysis based on four semi-structured interviews conducted with monetary institutions and the most owned investment company in Sweden. Additionally, the study includes 35 structured interviews that were conducted with small private investors through a survey. The conclusion of this study is that there is high confidence among small private investors in the investment companies’ abilities to invest in and manage companies. Furthermore, this thesis shows lacking knowledge for small savers regarding financial markets and stocks at large. There is also a knowledge gap for small savers regarding the underlying assets that small savers invest in through funds and investment companies. Regarding the investment companies’ ability to beat the market, this study concludes that these companies have a leverage that allow for opportunities, though limited, to beat the market in the long term.

I Sverige dör i genomsnitt 22 barn under 18 år i suicid årligen, varav en handfull är under 15. För att motverka suicidalitet och suicid bland barn krävs att viktiga samhällsaktörer har kunskap och kompetens att agera kring problematiken. För professionella generellt lyfts att kunna identifiera riskfaktorer, att samtala med barn, att ha kännedom om åtgärder och ageranden etc. som viktiga suicidpreventiva aspekter. I skolans värld är det skolkuratorn som ska bidra med psykosocial expertis för att främja barns hälsa. Utifrån syftet att få en överblick över hur grundskolekuratorer själva skattar sin kunskap och kompetens beträffande suicidalitet och suicid hos barn som går i grundskolan, har i denna undersökning 36 kommunala grundskolekuratorer i Malmö Stad svarat på en självskattningsenkät bestående av 18 frågor kopplade till ämnet. Studiens frågeställning är “Hur skattar kommunala grundskolekuratorer i Malmö Stad sin kunskap och kompetens beträffande suicidalitet och suicid hos barn som går i grundskolan?”. Resultatet visar att det, mer eller mindre, föreligger skillnader i hur dessa upplever sin kunskap och kompetens inom de olika områdena. Inom vissa områden har skillnaderna visat sig vara större - som i att prata med barn i grupp om suicidalitet och suicid, vari vissa skattade sig lägst och andra högst. Inom andra områden var skattningarna generellt mer samstämmiga - som i att fråga ett barn om suicid vid misstanke om detta samt i samarbetet med utomstående aktörer. Trots att majoriteten fått utbildning inom området så upplever en ännu starkare majoritet att de skulle behöva mer sådan. Resultatet visar även att skolkuratorerna generellt skattar sin kunskap något högre än sin kompetens., In Sweden, an average of 22 children under the age of 18 die in suicide anually, of which a handful are under 15. To counteract suicidality and suicide among children, professionals in society requires knowledge and competence to act against the issue. For professionals in general, important areas such as knowledge about and ability to identify risk factors, conversations with children, knowledge about how to act etc. are highlighted. In the school world, the school counselor shall contribute with psychosocial expertise to promote children’s health. Based on the purpose of getting an overview of how elementary school counselors rate their knowledge and competence regarding suicididality and suicide among elementary school childen, in this study, 36 municipal elementary school counselors in Malmö Stad have answered a self-assessment survey which included 18 questions related to the subject. The question of the study was “How do elementary school counselors rate their knowledge and competence regarding suicidality and suicide among elementary school children?”. Result shows that there are differences in how the school counselors rated their knowledge and competence within the different areas. In some areas the differences were greater; such as talking with groups of children about the issue; where some rated themselves at lowest and some at highest. In other areas the responses were a bit more consistent; when asking a child about suicide thoughts if such suspicions exist and in the cooperation with external actors. Although the majority have received education within the subject, a larger majority experiences a greater need of this. It also appears that in general, the counselors rated their knowledge to be a bit higher than their competence.

Vårt syfte med studien är att beskriva och analysera hur kandidaters kompetens bedöms vid rekrytering. Vi utgår ifrån Lindelöws (2016) modell om rekryteringsprocessen där vi fokuserar på hur kompetenskravet bestäms, hur kompetens bedöms, men även vilka svårigheter det finns med kompetensbedömning. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod, där semistrukturerade intervjuer används som datainsamlingsmetod. Totalt genomfördes åtta personliga intervjuer med respondenter från fyra olika kommuner i södra Sverige, som alla arbetar med rekrytering. Det material som samlats in under intervjuerna har tolkats utifrån en hermeneutisk ansats för att få en förståelse för hur deras verksamhet arbetar med rekrytering, kompetens och kompetensbedömning. Det resultat som studien bidragit till, visar på att kompetens definieras olika men att det finns vissa likheter mellan de olika definitionerna. Att använda en grundläggande kravspecifikation där kompetenskraven framgår är viktig för att rekryteraren ska finna en lämplig kandidat som svarar på dessa krav. Bedömningen av kompetenskravet görs genom hela rekryteringsprocessen. Anställningsintervjun framställs som en viktig del tillsammans med referenstagningen som ett kompletteringsverktyg. Det finns svårigheter med kompetensbedömning där en konsekvens kan innebära en felrekrytering. Nyckelord: Rekrytering, kompetensbaserad rekryteringsprocess, kompetens, kompetensbedömning, hermeneutisk ansats.

Denna studies syfte är att undersöka hur träarbetare verksamma inom bygg- ochanläggningssektorn i stockholmsregionen upplever sin egen kompetens samt vilkafaktorer som kan påverka möjligheten till kompetensutveckling inom arbetet.Dataunderlaget till denna kvalitativa studie har samlats in via semistruktureradeintervjuer med åtta träarbetare. För att analysera materialet har vi främst utgått frånPer-Erik Ellströms teori kring arbetsplatslärande. Resultatet visar att träarbetarnasupplevelse av den egna kompetensen formas i det dagliga arbetet, men även när andravisar uppskattning för den. Resultatet visar även på flera faktorer som får betydelseför möjligheten till kompetensutveckling i arbetet såsom; tillräckligt varieradearbetsuppgifter, möjligheten att påverka arbetet samt att få stöd av andra, den egnadrivkraften, god grundkunskap, tillit till den egna förmågan, feedback och tydligainstruktioner. Uppsatsen drar slutsatsen att träarbetarna upplever sin kompetens somgod och att den viktigaste faktorn för kompetensutveckling är en balans mellan ettutvecklingsinriktat och anpassningsinriktat lärande., The purpose of this essay is to study how carpenters in the Stockholm area experiencetheir own competence and what factors could affect their possibility for competencedevelopment that takes place in the workplace. The data for this qualitative study hasbeen collected via semi-structured interviews with eight carpenters. When analyzingthe material, we have mainly used Per-Erik Ellström's theory of workplace learning.The results show that the carpenters' experience of their own skills is shaped in theirdaily work, but also when others show appreciation for it in a work situation. Theresults also show several factors that are important for competence development inthe work, such as: sufficiently varied tasks, the opportunity to influence the workprocess and other aspects of work, support from others, an inner drive, good basicknowledge, confidence in one's own ability, feedback and clear instructions. Thethesis concludes that carpenters perceive their competence as high and that the mostimportant factor for competence development in their daily work is a balance betweendevelopment-oriented and adaptive-oriented learning.

Den föreliggande studiens syfte är att undersöka vilka framgångsfaktorer som används i missbruksbehandling för att möjliggöra en positiv förändring hos klienten som resulterar i ett drogfritt liv. Den valda metoden för denna studie är en kvalitativ utgångspunkt med hermeneutiskt förhållningsätt. Empirin samlas in med hjälp semistrukturerade intervjuer. De resultat som redogörs för i studien är uppdelade i olika teman som benämns följande: delaktighet, allians, insikt, spindeln i nätet, anledning för behandling, mål och delmål samt sysselsättning som framgångsfaktor. De slutsatser som gjorts i studien är att det finns olika aspekter som bidrar till en framgångsrik behandling. Ytterligare en slutsats är att även yttre faktorer kan påverka behandlingens framgångsfaktor.

Bakgrund: Riksföreningen för skolsköterskor och Svensk sjuksköterskeförening beskriver skolsköterskors yrkesspecifika kompetens i termer av sex kärnkompetenser: Personcentrerad vård, Samverkan i team, Evidensbaserad vård, Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, Säker vård samt Informatik. Specialistutbildningen till skolsköterska leder till en magisterexamen i omvårdnad men omvårdnad – som kompetens- och verksamhetsområde – nämns inte i Skollagens beskrivning av elevhälsans utformning. Nationella riktlinjer för skolsköterskors arbete saknas, inom flera områden, p.ga. brist på forskningsstöd. Syfte: Syftet var att undersöka vilka förväntningar från arbetsgivare som beskrivs i platsannonser för anställningar av skolsköterskor gällande 1) Vilka arbetsuppgifter skolsköterskor ska utföra samt 2) Vilka förhållningssätt och förmågor skolsköterskor ska uppvisa. Metod: En kvantitativ innehållsanalys med induktiv ansats genomfördes på 105 platsannonser för anställningar av skolsköterskor inom kommunala skolor (45) friskolor (25) och bemanningsföretag (35). Resultat: Resultatet visar att arbetsgivare främst förväntar sig att skolsköterskor ska ingå i elevhälsovårdsteamet, arbeta hälsofrämjande och förebyggande, genomföra vaccinationer, arbeta i datajournaler och IT-system samt genomföra hälsobesök. Engagemang i arbetet är det förhållningssätt som oftast efterfrågas. Vidare förväntas att skolsköterskor ska vara självständiga i yrkesutövningen, ha samarbetsförmåga samt kunna skapa goda relationer. Konklusion: Inga platsannonser beskrev några förväntningar från arbetsgivare på att skolsköterskor ska arbeta med omvårdnad., Background: Professional competence in school nursing is defined in terms of six areas of expertise: Person-centered care, working in interdisciplinary teams, employing evidence-based practice, practicing safe care, applying quality improvement and utilizing informatics. School nurses hold a master´s degree in nursing science, but nursing science – as a professional area of expertise – is not mentioned in the Swedish Education Act. National guidelines for the work of school nurses are not available due to lack of research. Aim: To investigate what expectations are expressed by employers in job advertisements for the recruitment of school nurses regarding (1) what tasks school nurses should perform and (2) what attitudes and abilities school nurses should demonstrate. Method: A content analysis was conducted, guided by an inductive approach, on 105 job advertisements for vacant school nurse positions in municipal schools (45) independent schools (25) and staffing companies (35). Results: Results showed that employers expect school nurses to participate in the student health care team, work with health promotion, disease prevention, vaccinations, medical records, IT-systems and health examinations. Employers expect school nurses to be committed, independent, cooperative and to be able to establish good relationships. Conclusion: No employers expected school nurses to work with care or nursing.

Denna studie berör svar från fem fritidslärare angående deras arbetsuppgifter under skoltid. Dessutom svar från fyra rektorer på hur de ser på fritidslärarens roll och hur kompetens tas tillvara på under skoltid. Tidigare forskning som är med i denna studie, förklarar fritidshemmets utveckling genom historien samt hur utbildningen har förändrat kopplat till skolans utveckling. Fritidslärarens uppdrag under skoltid som kopplas till yrkeskompetens har varit och är fortfarande otydlig enligt tidigare forskning. Detta har bidragit till utformandet av syfte och frågeställningarna för denna studie. Syftet med denna studie är att tydliggöra vad en fritidslärare har för arbetsuppgifter under skoltid och om fritidslärare anser att det är meningsfulla uppgifter samt om rektorn tar vara på deras pedagogiska kompetens. Därtill skillnader och likheter i uppfattningen mellan fritids-lärare och rektorer angående vilka arbetsuppgifter en fritidslärare ska ha under skoltiden. För att nå detta har ett empiriskt material samlats in via semistrukturerade intervjuer med fritidslärare och rektorer både på plats och digitalt. Sedan har datamaterialet analyserats, kategoriserats och diskuterats utifrån syftets frågeställningar i relation till tidigare forskning. Resultatet tydliggör många av de vanligaste arbetsuppgifterna som fritidslärare har under skoltid, och hur dessa oftast bestäms i samråd med rektor. Studien visar även att fritidslärare anser att deras arbetsuppgifter under skoltid är meningsfulla, men, att de inte anser att arbetsuppgifterna utnyttjar deras kompetens fullt ut. Resultatet visar också på att många fritidslärare och en del rektorer anser att styrdokumenten från Skolverket som berör fritids-hemmet är otydliga i vad en fritidslärare ska göra under skoltid. Fördelar och nackdelar med otydligheten från styrdokumenten tas också upp. Slutligen tar studien upp att fritidsläraryrket har en lång väg att vandra för att kunna erhålla statusen som en profession.

Introduction: The aim of this thesis is to explore library staff’s experiences of participation in a time of change, in this case, a move to new facilities. Using interviews and grounded theory, this qualitative study focuses on how such a change is planned, presented to the staff, and implemented. Method: In this study, twelve library employees from Swedish public libraries were interviewed about their experiences of participation during a move of the library to a new building or recently renovated building. The interviews have been analyzed using grounded theory and terms from organizational theory in order to categorize them and find differences and similarities in the experiences they describe. The organizational terms used for categorizing and analysis were participation, motivation, competence, communication, and information.Recent literature on the subject is scarce, and as a result the literature overview consists of texts from different areas, such as architecture, library and information science and organizational theory, in order to capture the interest of this study. Findings: The study found that library staff feel motivated to participate in workplace changes and want to be part of the planning process, preferably from beginning to end, but to engage properly they need both time and information. The results also suggest that library employees and architects need to find better strategies for collaboration. The library staff think that the architects do not have enough knowledge about the work tasks of library personnel and therefore cannot plan an effective library building. The library employees need more knowledge about the building process in order to explain why and how their workplace is to be built to accommodate the staff and their library users. This is a two-year master’s thesis in Library and Information Science.

Titel: ”Vilka vill jobba med detta i framtiden?” En kvalitativ studie om hur offentlig verksamhet i Småland arbetar med att attrahera och behålla socialsekreterare. Författare: Bettina Idberg Corr, Johanna Lindberg, Kevin Hammenstrand Problemformulering: · Hur arbetar offentlig verksamhet med att attrahera och behålla kompetens inom yrkesgruppen socialsekreterare? · Vilka möjligheter kan identifieras för att möta fortsatta utmaningar med att attrahera och behålla socialsekreterare? Syfte: Syftet med studien är att få en uppfattning om hur offentlig verksamhet arbetar med att attrahera och behålla socialsekreterare. Studien ämnar också identifiera fortsatta utmaningar och möjligheter för offentlig verksamhet med att attrahera och behålla socialsekreterare. Metod: En kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. Datainsamling har skett genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Slutsats: Vår studie visar att hur offentlig verksamhet arbetar med att attrahera och behålla socialsekreterare skiljer sig åt beroende på vilka förutsättningar kommunerna har. De centrala faktorerna i arbetet med att attrahera och behålla socialsekreterare är ledarskap, arbetsmiljö, kompetensutveckling, tid för återhämtning, meningsfullhet och organisationskultur. Denna studie visar att det är klientarbetet som skapar meningsfullhet för socialsekreterarna i deras yrkesroll., Title: "Who wants to work with this in the future?" A qualitative study on how public organisations in Småland work to attract and retain social workers. Authors: Bettina Idberg Corr, Johanna Lindberg, Kevin Hammenstrand Problem formulation: · How does the public sector work to attract and retain competence within the professional group of social workers? · What opportunities can be identified to meet the continuing challenges of attracting and retaining social workers? Purpose: The purpose of the study is to get an idea of how public services work to attract and retain social workers. The study also intends to identify continuing challenges in how public services work to attract and retain social workers. Method: A qualitative case study with an inductive approach. Data collection has been done through semi-structured qualitative interviews. Conclusion: Our study shows that how public services work to attract and retain social workers differs depending on the conditions the municipalities have. Central factors in the work to attract and retain social workers are leadership, work environment, skills development, time for recovery, meaningfulness and organisational culture. This study shows that it is the client work that creates meaningfulness for the social workers in their professional role.