Search

Studiens syfte är att belysa hur elever i årskurs tre via en lektionsserie innehållande kroppsligtlärande lär sig om solsystemet. Fyra frågeställningar besvaras i studien: Hur beskriver elevernasolsystemet före och efter den planerade undervisningen? Hur kommunicerar eleverna medvarandra under den planerade undervisningen? Hur kan elevernas erfarenheter av kroppsrörelsei undervisning beskrivas av dem själva? Hur framträder kroppsligt lärande i den planeradeundervisningen? Sociokulturellt perspektiv är den teoretiska utgångspunkten i den här studien.Den här studien är en kvalitativ forskningsstudie som genomfördes med olikadatainsamlingsmetoder i form av en semistrukturerad fokusgruppsintervju, videoinspelningunder lektionsserien samt skapande av en tankekarta. Inspiration av en innehållsanalysanvändes för kodning och analysering av det insamlade materialet, vilket resulterade i femkategorier. Resultatet i studien visade att eleverna lärde sig med hjälp av varandra genomgestaltning av kroppen. Eleverna kunde ge mer komplexa beskrivningar och visade en störreförståelse för solsystemet efter undervisning med kroppsligt lärande. Eleverna interagerade påolika sätt, och en del av detta skedde bland annat genom att samtala med varandra för attmöjliggöra för varandras lärande i ett socialt samspel. Även kroppen användes som ett sätt attinteragera med varandra, vilket var fördelaktigt för eleverna som inte var lika muntligt aktiva.

I denna kvalitativa studie har jag för avsikt att fokusera på att förstå fenomen i sin naturliga miljö och i dess komplexitet, med syfte att beskriva och tolka olika aspekter av människors liv, upplevelser och interaktioner. Genom att intervjua sex svenska som andraspråkselever med liten eller ingen skolbakgrund har jag eftersträvat att förstå den sociala kontexten och tolka deltagarnas upplevelser. Studien visar att de första två åren i den svenska skolan präglas av en kombination av positiva och negativa erfarenheter. Det gäller till exempel skolkulturen och lärarnas didaktiska, interkulturella och relationella kompetens och erfarenhet, men också tillgången till studiehandledare, modersmålslärare och svenska som andraspråkslärare samt att det finns en organisation som främjar samverkan mellan lärare och studiehandledare, och även andra yrkesgrupper (Korp et al., 2019). Negativa aspekter speglar sig genom dålig uppföljningen och att det innebär brist på tillit, otillräcklig information om resurser och bristande gemenskap. Dessa resurser, så som kvalificerade modeller för studiehandledning och god kompetens hos lärare om flerspråkighet och språkutvecklande arbetssätt, finns framför allt i skolor som ofta är stigmatiserade och isolerade ”i staden” (Nilsson Folke, 2015; Bunar, 2011). Ett återkommande mönster vad gäller internationella studier som fokuserar på direktplacering i ordinarie klasser är att modellen framstår som ett attraktivt tillvägagångssätt i teorin, men att problem oftast uppstår vid den praktiska implementeringen (Taylor, 2008; Block m.fl.) Studien ger en bredare förståelse för de erfarenheter och utmaningar som nyanlända svenska som andraspråkselever med kort skolbakgrund möter under sin första tid i den svenska skolan.

This study examines university students' learning ability using Virtual Reality (VR) and video to see if VR's immersive features can offer an advantage. The study is based on previous research on active learning and the use of VR as a learning tool. The hope is that this study will provide insights into VR's potential as an educational tool in future education. 7 participants performed two tests for each tool, one for VR and one for video. The task was to learn to conduct a daily conversation in Japanese, focusing on translation and pronunciation, with the conversations alternated to balance any differences in difficulty. Afterwards, the participants took a language test on a computer for each tool, and the results were compared. The results suggest that VR enhances the learning ability of university students. Additionally, VR seems to provide higher motivation to continue trying to reach the correct answer. Although the participants considered themselves beginners in Japanese, some were found to have more prior knowledge than expected, which affected the test results. The test environment and the participants' experience with VR also varied, influencing the outcomes, and future studies should take these factors into account more carefully to ensure more reliable results., I denna studie undersöks högskolestudenters lärande med hjälp av Virtual Reality (VR) och video för att se om VR:s immersiva egenskaper kan erbjuda en fördel. Studien bygger på tidigare forskning om aktivt lärande och användningen av VR som inlärningsverktyg. Förhoppningen är att denna studie ska ge insikt om VR:s potential som studieverktyg i framtida utbildningar. Sju testdeltagare utförde ett test för VR och ett för video. Uppgiften var att lära sig föra en vardaglig konversation på japanska, där översättning och uttal var i fokus, och konversationerna alternerades för att jämna ut eventuella skillnader i svårighetsgrad. Efteråt gjorde deltagarna ett språkprov på persondator för varje verktyg och resultaten jämfördes. Resultaten tyder på att VR främjar lärandet hos högskolestudenter. Dessutom verkar VR ge högre motivation till att fortsätta försöka för att nå rätt svar. Trots att försökspersonerna bedömde sig som nybörjare i japanska, visade vissa sig ha mer förkunskaper än väntat, vilket påverkade testresultaten. Testmiljön och deltagarnas erfarenhet av VR varierade, vilket också påverkade resultaten, och framtida studier bör överväga dessa faktorer noggrannare för att säkerställa mer tillförlitliga resultat.

Bakgrund: Forskning utforskar effektiva tillvägagångssätt för att främja barns läsförmåga trots kvarstående utmaningar i förskolans undervisning och inlärning av läsfärdigheter. Förskolans betydelse i läsinlärning lyfts fram som avgörande för barns framtida skolframgång och möjligheter, där integrerade och lekfulla aktiviteter spelar en nyckelroll. Läroplaner och skollagar ger riktlinjer för att främja barns läsinlärning och betonar vikten av att skapa en holistisk utbildningsmiljö redan från förskoleåldern. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares resonemang kring läsfrämjande undervisning i förskolan. Metod: Data samlas in genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare från fyra förskolor. Som grund för analysmetod användes en tematisk analysmetod, som i sin tur har resulterat i fyra olika teman: undervisning för läsfrämjande, utmaningar och svårigheter, läsfrämjande miljö och barns intresse för böcker och läsning. Resultat: I studien, baserad på intervjuer med nio erfarna förskollärare, undersöker läsfrämjande tillvägagångssätt och utmaningar i förskolan. Förskolläraren använder strategier som att skapa tillgängliga läsmiljöer, hålla planerade och spontana lässtunder och integrera lek i läsningen. Utmaningar inkluderar tidsbegränsningar, stora barngrupper och att möta individuella behov.

Uppsatsen undersöker socialpedagogiskt arbete med skolhundar som del av skolsocialt arbete. Syftet är att undersöka hur skolhundar används som metod för elever med särskilda behov eller bekymmersamma livsvillkor samt vad skolhunden bidrar med i klassrummet. Undersökningen har en öppen etnografisk ansats med fältstudier under fyra heldagsobservationer på två grundskolor i olika kommuner i Västsverige. Totalt deltog en speciallärare/hundförare, en hundförare på lärardirektiv och tre skolhundar fördelat på två skolhundsteam. Därutöver åtta elever i åldern sex till 14 år. Samtliga deltog i skolhundsinsatsen utifrån behov av extra stöd i relation till mål av kunskapsmässig, social, emotionell, kognitiv eller utvecklingsmässig karaktär. Vid observationerna användes observationsschema och fältnotiser. Den etnografiska analysen tog stöd av Goffmans dramaturgiska perspektiv och stigmateori. Resultatet visar att skolhundar bidrar till situationer där skolarbete kan utföras. De bidrar också till att alternativa roller och samspelsmönster uppstår och upprätthålls där både elever, föräldrar och lärare får alternativa sätt att hantera känslor och komma in i klassrummet. Empirin indikerar således att skolhundar har positiv inverkan på välmående och motverkar stigmatiserande processer såväl som ökar skolnärvaro och deltagande i skolarbete. Skolhundar och icke-traditionella insatser bör därför kunna appliceras i större utsträckning. Resultaten kan användas vid identifiering av andra målgrupper för insatsen och vid utformande av gemensamma riktlinjer. Under studien väcktes frågor om huruvida skolhundar maskerar brister i organisation och ledningsansvar samt huruvida skolhundarna påverkar skolpersonalens välmående och arbetsvillkor. Detta utgör rekommendation för framtida forskning. Avslutningsvis förs en reflektion om djurvälfärd och en reflektion om metodkritik.

Studiens syfte ska ses som ett bidrag till att öka förståelsen för hur socialsekreteraren genom sin professionsroll, upplever och uppfattar möten med hjälpsökande klienter. Studiens frågeställningar omfattar socialsekterarens professionella roll, rollens upplevelse och rollens interaktion som utgör det empiriska fokuset. Studien bottnar i en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden har genomförts med utgångspunkt genom semistrukturerad intervjumetod. Studien belyser socialsekretarens egna subjektiva upplevelser och deras syn på sin professionella yrkesroll. Studiens fokus riktas mot interaktionen för professionsrollen socialsekreterare i möten med hjälpsökande klienter och då hur socialsekretaren ser på sin roll samt upplevelsen av sin roll. Studiens analysmetod har tagit sin ansats genom en tematisk analys som sammankopplar samband och utifrån det framställs koder och teman.Genom att fokus bär sin riktning mot professionsrollen ”socialsekreteraren” tar studien sin ansats genom det dramaturgiska perspektivet och detta utgör grunden för att de empiriska resultaten från studien analyseras med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Studiens resultat påvisar att vikten av socialsekreterarens professionsroll är nära sammanlänkat med det relationella perspektivet gentemot den hjälpsökande klienten. Oavsett hur länge eller vad än en hjälpsökande klient ansöker om är det vid denna uppbyggnad som interaktionsprocessen och de sociala handlingarna tar sin början. Interaktionsprocessen och de sociala handlingarna kan exempelvis leda till någonting annat såsom en förändring eller att det inte blir en försämring för den hjälpsökande klienten. Det handlar om att skapa en medvetenhet kring sin professionsroll som socialsekreterare i förhållande till de sociala processer som sker utifrån ett klientperspektiv och i ett organisatoriskt perspektiv. Kärnan är att mötas genom sociala handlingsprocesser där det uppstår interaktion., The purpose of the study should be seen as a contribution to increasing the understanding of how the social worker, through his professional role, experiences and perceives encounters with help-seeking clients. The study's questions include the socialworker's professional role, the role's experience, and the role's interaction and this constitutes the empirical focus. The study is based on a qualitative approach and the data collection method has been carried out based on semi-structured interviews. The study is based on a qualitative approach interview conducted by the semi-structured interview method. The study highlights the social worker's own subjective experiences and their view of their professional role. The focus of the study is directed towards the interaction for the professional role of social worker in meetings with help-seeking clients and then how the social worker views his role and the experience of his role. The study's analysis method has taken its approach through a thematic analysis, connects connections and based on this, codes and themes are presented. By focusing on the professional role of the "social worker", the study takes its approach through the dramaturgical perspective, and this forms the basis for the empirical results from the study to be analyzed using Erving Goffman's dramaturgical perspective. The results of the study show that the importance of the social worker's professional role is closely linked to the relational perspective towards the help-seeking client. No matter how long or whatever a help-seeking client applies for, it is at this settlement that the interaction process and social actions begin. It can be for something else, such as a change or as if there is no deterioration. It is about creating an awareness of one's professional role as a social worker –in relation to the social processes that take place from a client perspective and in an organizational perspective. The core is to meet through social action processe

The thesis is an explorative case study focusing on the hospitality in the region of Värmland in Sweden as conceived by stakeholders in the hospitality industry. The purpose of this thesis is to expand the knowledge of how AI impacts the meaning of hospitality, by mapping how stakeholders within the different parts of the touristic system perceives and uses AI development of experiences and services that combine physical and digital spaces. Previous research in connection with AI and the hospitality industry laid the foundation for the result and analysis in the thesis. Selected theory dealt with tourism, hospitality, digitalisation, technological fixes and hybrid spaces. A hospitality perspective was selected to highlight the essence of human-to-human interaction, while also including how AI can influence interaction and services in physical and digital spaces, going beyond the focus on economical promises usually taken in tourism studies of AI. Semi-structured interviews were conducted with stakeholders of the hospitality industry in Värmland. The interview guides were based on the previous research and theoretical framework, which aided the process of gathering relevant empirical data from respondents of the different stakeholder groups, thus, contributing adequate answers to the research questions. With these means it was possible to see and map the different perspectives on what effects AI has on hospitality. The conclusion shows that the hospitality industry in Värmland is gradually exploring AI, with only a few stakeholders actively involved in projects with AI. There is a significant interest due to AI's potential to improve efficiency and create new offerings, but limited financial and human resources especially for the many small businesses in the region, along with a lacking mature state of AI hinder widespread adoptions. Stakeholders believe that AI will align with tourist needs, impacting power dynamics between tourists and destinations. AI is expected

Det finns en pågående debatt om hur förskollärarkroppen påfrestas i yrket och hur komplexiteten i förskolans dubbla uppdrag får förskollärarna att fundera hur länge kroppen kommer att hålla. Tidigare forskning problematiserar att förskolans dubbla uppdrag upplevs som en dikotomi, vilket får konsekvenser för förskollärare att finna balans mellan omsorg och lärande. I likhet med detta visar forskning som studerat förskollärares kroppsliga kunskap, att den är beroende av organisatoriska förutsättningar för att bibehålla kvalitén. Den aktuella studien syftar till att fördjupa förståelsen för förskollärares kroppsliga kunskap samt hur kroppen spelar in i yrkesvardagen. Studien tar avstamp i en kvalitativ ansats där åtta förskollärare intervjuades. Genom en reflexiv tematisk analys analyserades intervjuerna som resulterade i en djupare förståelse för kroppens betydelse för förskolläraryrket. Resultatet belyser den komplexitet som finns i förskolans dubbla uppdrag som problematiserar förskolläraryrket ur ett kvalitets- och hållbarhetsperspektiv. Studiens slutsats är att det behövs mer forskning som studerar förskollärares kroppslighet och vilken betydelse kroppen och kroppslig kunskap har för förskolans kvalitet.

Det finns flera faktorer som tycks bidra till bättre matematikundervisning, däribland god interaktion och kommunikation mellan den som undervisar och den som blir undervisad anses vara en av dem. Däremot är det inte enkelt att skapa en miljö med god kommunikation mellan lärare och elev, vilket kan påverka elevernas prestationer inom matematik. Detta examensarbete undersöker interaktionen mellan lärare och elever i matematikundervisningen i syfte att bättre förstå lärares omfattande arbetssätt i att utveckla elevernas matematiska kunskaper. Studien genomfördes med fokus på elevperspektivet, som möjligen ger en annorlunda synvinkel kring kommunikation då tidigare forskning har framförallt utgått från lärarperspektiv. Metoden för studien är kvalitativ forskning med intervjuer för datainsamling, varav fyra elever har intervjuats från två olika gymnasieskolor med olika program på sina respektive skolor. Att ha intervjuer som huvudmetod anses lämpligt för att analysera och förstå elevernas upplevelser i undervisningen med sina matematiklärare, vilket är en del av den sociokulturella och fenomenologiska ansatsen som är centralt för detta arbete. Resultatet av arbetet visar att eleverna anser att en positiv kommunikation med lärare beror på flera faktorer, där lärarens sätt att genomföra undervisningen samt hantera emotioner och relationer både inom och utanför matematikklassrummet värderas högt. Resultatet ger en bild av elevernas förväntningar och åsikter om vad som kan fungera för matematikundervisningen, vilket kan användas till att förbättra inlärningsmiljön för dem. Dessutom vill vi även bidra till en bredare förståelse för de olika sätten som lärare kan arbeta på, i syfte att kunna nå en effektiv kommunikation och relation med sina elever. Att förändra hela bilden om lärar-elevrelation anses vara för stort mål i denna forsknings omfattning, trots detta är vi positivt inställda till framförande av nya synvinklar. Andra lärare och forskare kan därmed använda dessa synv

Dementia is a global disease that is growing rapidly as the human life expectancy is considerably increasing. It does not only have an impact on the person with the diagnosis, but also the people around them. Which means that the number of caregivers that are affected is also increasing. The purpose of this study was to contribute to a deeper understanding of what it can mean to be a caregiver of a near one with dementia, by studying the experiences of caregivers in Sweden. The study has a qualitative approach and the data consists of ten interviews with caregivers from a medium-sized municipality in Sweden. The results show that caregivers found their role to be distressing and that they have to take a lot of responsibility. They also expressed experiences of grief with the loss of who their near one once was, and sadness over what their life becomes as the disease progresses. There was also emphasis on the caregivers interactions with their near one with dementia and their social network, aswell as how this affects how they deal with their situation. Lastly, the study presents the caregivers experiences of society’s support, and how caregivers wish to see changes in society's outlook on dementia and how it affects them.

My degree project is an exploration of fragility and impermanence in objects. An attempt to find a language for it and to put words on a bodily feeling. Where objects are given space through an installation. Like an extension, or mirroring, of my body or your body. I’m thinking about the complexity of human, trapped emotions and fragments, like puzzle pieces or layers of memories. I’m thinking about vulnerability and tears, unredeemed tears. When the first tear rolls down the cheek there is no stop. A bridge is created between an inner world and the outer when sensitive experiences are allowed to come to the surface and be released.

Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med kunskap kring inomhusmiljöns betydelse för barns fria lek samt vad som inspirerar till barnens lek. Studien syftar till att bidra med kunskap kring inomhusmiljön och dess erbjudanden för barns fria lek. För att få syn på detta genomfördes observationer i två olika fysiska inomhusmiljöer. För att ta reda på det har två forskningsfrågor ställts som lyder: Vad inspirerar till lek i de olika miljöerna? Hur interagerar barn i en miljö med fler respektive färre artefakterer? För att få svar på frågeställningarna används en kvalitativ metod där observation, videoinspelning, observationsschema och fältanteckningar står för insamlandet av empiriskt material. Det insamlade materialet analyseras genom en interaktionsanalys. Materialet samlades in på en förskola med barn som befann sig i en miljö med färre artefakter respektive en miljö med fler artefakter. Resultatet visar att barn hellre vistas i en miljö med fler artefakter eftersom det erbjuds fler möjligheter och val. Barn blir inspirerade av de olika valen som finns tillgngliga. Variation av lekar skapar interaktion mellan barn, miljö och artefakter. En miljö med färre artefakter är dock lika viktig för barn som inte behöver alla de olika intrycken av många olika artefakter. Barn har specifika behov vilket gör att båda miljöerna är lika viktiga för barns lek och utveckling. En variation mellan miljöerna är något barnen visar intresse för, vilket vi som blivande pedagoger, ska ha insyn i. Det kan även vara av vikt att som pedagog även sätta detta i relation till barns perspektiv eftersom barnperspektivet lätt kan ta över., The purpose of this study is to investigate and contribute knowledge aboutthe importance of the indoor environment for children's free play and whatinspires children's play. The study aims to contribute knowledge about theindoor environment and its offerings for children's free play. To see this,observations were carried out in two different physical indoor environments.To find out, two research questions have been asked which read: Whatinspires play in the different environments? How do children interact in anenvironment with more and fewer artefacts?In order to get answers to the questions, a qualitative method is used whereobservation, video recording, observation schedule and field notes accountfor the collection of empirical material. The collected material is analyzedthrough and interaction analysis. The material was collected at a preschoolwith children who were in an environment with fewer artifacts and anenvironment with more artifacts, respectively.The result shows that children prefer to stay in an environment with moreartifacts because there are more opportunities and choices. Children areinspired by the variety of choices available. Variety of games createsinteraction between children, environment and artefacts. However, anenvironment with fewer artifacts is just as important for children who do notneed all the different impressions of different artifacts. Children havespecific needs, which means that both environments are equally importantfor children's play and development. A variation between the environmentsis something children show an interest in, which we as future educatorsshould be aware of. It may also be important as an educator to also put thisin relation to the child's perspective because the child's perspective caneasily take over.

Både nationella och internationella undersökningar visar att elever har svaga resultat och låga prestationer i matematik i grundskolan. Det betonas även att kvaliteten i klassrummet behöver utvecklas och interaktionen under lektionerna oftast saknas i matematikundervisning. Detta examensarbete bidrar med kunskap om att kooperativt lärande förbättrar elevers matematikprestationer i lågstadiet utifrån ett lärarperspektiv i svenska skolor. Denna studie bygger på sociokulturell teori som anses relevant för vårt tema (kooperativt lärande i matematikundervisning) och kopplar till interaktion begrepp som sker i klassrummet. Valet av metod i vår studie är en enkät med både kvantitativa och kvalitativa ansatser som kallas för mixad metod. Resultatet visar att kooperativt lärande ger betydande och märkbara förbättringar i elevers matematikprestationer. Dessutom har lärare en avgörande roll när de använder kooperativt lärande metoder för att ge positiva effekter och öka matematiska prestationer. I studiens resultat framkommer även att det finns några betydande utmaningar vid implementering av kooperativt lärande för att det ska bli en effektiv metod i matematikundervisning i de tidiga åldrarna i svenska skolor.

Forskning indikerar att simulerat ägande av ett djur har positiv effekt. Interaktion med virtuella djur har i ett flertal studier visats öka avslappning och välmående, samt erbjudit tröst, stöd och sällskap. Virtuella djur har dock problematiska aspekter. Instinkterna som styr människors interaktioner med djur är inte anpassade för interaktioner med maskiner. För att identifiera de negativa konsekvenser som interaktioner med virtuella djur kan tillföra analyserades tre virtuella djur utifrån deras utseende, beteende och interaktionsfunktioner. Därefter etablerades eventuella konsekvenser, med utgångspunkten att spelare försätts i subjektiva verkligheter. De virtuella djuren observerades orsaka problem när de inte agerade på sättet deras ägare förväntade. Djuren varierade dock i de sätt som relationen med dem förvrängdes. Detta väcker frågor om relationen mellan dem och huruvida ägaren projicerar sina känslor på djuret. I framtiden bör mer forskning om ämnet genomföras med målet att analysera de interaktionen som skapar känslomässiga band mellan ägare och virtuellt djur.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers strategier för att stötta flerspråkiga barn i deras språkutveckling. Fokus finns även på de utmaningar som pedagogerna stöter på i interaktionen med flerspråkiga barn. Följande frågeställningar har formulerats för att söka svar på studiens syfte: “Vilka utmaningar bemöter förskollärare i samspelet med flerspråkiga barn?” samt “Vilka strategier använder förskollärare i syfte att främja barnens språkutveckling i interaktionen med flerspråkiga barn?”. Vi har tagit del av tidigare forskning som visat att barnen behöver använda sitt modersmål för att kunna utveckla det svenska språket. Samt olika strategier som kan vara fördelaktiga i arbete med flerspråkiga barn för att stödja deras språkutveckling. Vi har använts oss av en kvalitativ metod där vi utfört observationer på en förskola i södra Sverige. I resultat delen kopplas observationerna samman med den sociokulturella teorin. Resultatet av studien visade att förskollärare har kunskaper samt tillvägagångsätt för att arbeta med flerspråkiga barn i syfte att främja deras språkutveckling. Det uppstår en del utmaningar i interaktionen med flerspråkiga barn då deras ordförråd är begränsat. Men pedagogerna använder sig av olika strategier såsom bild stöd och TAKK-tecken för att stödja deras språkutveckling.