Search

This article draws on a series of interviews with members of the Pirate Party, a political party focusing on copyright and information politics, in different countries. It discusses the interviewees’ visions of democracy and technology and explains that copyright is seen as not only an obstacle to the free consumption of music and movies but a threat to the freedom of speech, the right to privacy, and a thriving public sphere. The first part of this article briefly sketches how the Pirate Party’s commitment to the democratic potential of new communication technologies can be interpreted as a defense of a digitally expanded lifeworld against the attempts at colonization by market forces and state bureaucracies. The second part problematizes this assumption by discussing the interactions between the Pirate movement and the tech industry in relation to recent theories on the connection between political agency and social media. Funding text: Helge Ax:son Johnson foundation; Olle Engqvist foundation; Ake Wiberg foundation; Lars Hierta foundation; Riksbankens Jubileumsfond (the Swedish Foundation for Humanities and Social Sciences) Piratkopieringens ideolog: En studie av piratkopiering, upphovsrätt och modernitet i Sverige, USA och Australien

Under det senaste decenniet har den svenska elektronikhandeln präglats av en allt hårdare konkurrenssituation och lägre lönsamhet. Det har lett till att stora butikskedjor gått i konkurs. För att vända trenden måste företagen hanterar sina butiksverksamheter effektivt. Det blir därmed avgörande hur butikschefen sköter butiken. Av den anledningen är det intressant att undersöka butikschefers arbetssätt för att se vad som leder till hög lönsamhet. Vår genomgång av tidigare forskning visar på att det finns en kunskapslucka gällande hur en butikschef bör arbeta för att öka lönsamheten. Studiens syfte är att undersöka hur butikschefer arbetar och utifrån det identifiera faktorer i butikschefers arbetssätt som påverkar resultat och leder till skillnader i butikers prestationer. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med 10 butikschefer. Respondenterna har delats in i en högpresterande fokusgrupp och en jämförelsegrupp för att tydliggöra skillnader i arbetssättet. Studien visar på flertalet skillnader i hur butikschefer i fokusgruppen hanterar de vardagliga arbetsuppgifterna. Den största skillnaden består i ledarfilosofin butikscheferna utövar, vilket genomsyrar alla beslut butikscheferna i fokusgruppen tar. Background During the latest decade the Swedish electronic industry has been exposed to intensified competition and lower profitability. The consequences have been that major retail chains have gone out of business. In order to survive, the companies need to handle their stores as efficiently as possible. As a result it’s crucial how the store manager operates the store. Therefore it is interesting to study how store managers practice their work in order to see what leads to high profitability. Our review of research reveals that there’s a knowledge gap of qualitative studies regarding how store managers should work. Aim The aim of the study is to investigate how store managers works and from that identify factors in the store managers way of work that affects the result and leads to differences in store performance. Methodology The study is made with a qualitative approach and is built on data from interviews with 10 store managers. The respondents have been divided in to a high-performance focus group and a comparison group in order to clarify the differences in their approach of work. Conclusion The study shows a number of differences in how high-performance store managers handle their work. However, the biggest difference is the leadership philosophy they choose to practice, which affect everything they do.

"Piracy" is a concept that seems everywhere in the contemporary world. From the big screen with the dashing Jack Sparrow, to the dangers off the coast of Somalia; from the claims by the Motion Picture Association of America that piracy funds terrorism, to the political impact of pirate parties in countries like Sweden and Germany. While the spread of piracy provokes responses from the shipping and copyright industries, the reverse is also true: for every new development in capitalist technologies, some sort of "piracy" moment emerges. This is maybe most obvious in the current ideologisation of Internet piracy where the rapid spread of so called Pirate Parties is developing into a kind of global political movement. While the pirates of Somalia seem a long way removed from Internet pirates illegally downloading the latest music hit or, it is the assertion of this book that such developments indicate a complex interplay between capital flows and relations, late modernity, property rights and spaces of contestation. That is, piracy seems to emerge at specific nodes in capitalist relations that create both blockages and leaks between different social actors. PiracyLab

Under det senaste decenniet har den svenska elektronikhandeln präglats av en allt hårdare konkurrenssituation och lägre lönsamhet. Det har lett till att stora butikskedjor gått i konkurs. För att vända trenden måste företagen hanterar sina butiksverksamheter effektivt. Det blir därmed avgörande hur butikschefen sköter butiken. Av den anledningen är det intressant att undersöka butikschefers arbetssätt för att se vad som leder till hög lönsamhet. Vår genomgång av tidigare forskning visar på att det finns en kunskapslucka gällande hur en butikschef bör arbeta för att öka lönsamheten. Studiens syfte är att undersöka hur butikschefer arbetar och utifrån det identifiera faktorer i butikschefers arbetssätt som påverkar resultat och leder till skillnader i butikers prestationer. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med 10 butikschefer. Respondenterna har delats in i en högpresterande fokusgrupp och en jämförelsegrupp för att tydliggöra skillnader i arbetssättet. Studien visar på flertalet skillnader i hur butikschefer i fokusgruppen hanterar de vardagliga arbetsuppgifterna. Den största skillnaden består i ledarfilosofin butikscheferna utövar, vilket genomsyrar alla beslut butikscheferna i fokusgruppen tar. Background During the latest decade the Swedish electronic industry has been exposed to intensified competition and lower profitability. The consequences have been that major retail chains have gone out of business. In order to survive, the companies need to handle their stores as efficiently as possible. As a result it’s crucial how the store manager operates the store. Therefore it is interesting to study how store managers practice their work in order to see what leads to high profitability. Our review of research reveals that there’s a knowledge gap of qualitative studies regarding how store managers should work. Aim The aim of the study is to investigate how store managers works and from that identify factors in the store managers way of work that affects the result and leads to differences in store performance. Methodology The study is made with a qualitative approach and is built on data from interviews with 10 store managers. The respondents have been divided in to a high-performance focus group and a comparison group in order to clarify the differences in their approach of work. Conclusion The study shows a number of differences in how high-performance store managers handle their work. However, the biggest difference is the leadership philosophy they choose to practice, which affect everything they do.

Syftet med studien är att jämföra och uppmärksamma om mängden mål och precisionen i målenskiljer sig åt mellan företag från olika länder och vad det i så fall kan tänkas bero på. Studiengranskar även hur rapporteringen påverkas av dubbelnoteringar. Studien genomförs viaordsökningar i årsredovisningar och granskar företag från USA och Storbritannien(anglosaxiska), samt företag från Frankrike, Nederländerna, Sverige och Tyskland(kontinentaleuropeiska). Utifrån tidigare forskning förväntas anglosaxiska företag rapportera flermål än kontinentaleuropeiska. Dubbelnoterade företag väntas rapportera fler mål änenkelnoterade.När alla mål mäts är skillnaderna i rapportering av mål mellan kontinentaleuropeiska ochanglosaxiska företag inte signifikanta, dock uppnås signifikans för de mer precisa (hårdare)målen. Tyska företag rapporterar flest och amerikanska rapporterar minst antal mål. Företagenfrån övriga fyra länder rapporterar ungefär lika många mål i genomsnitt. Signifikanta skillnaderfinns mellan flertalet av länderna i rapporteringen. Studien antyder att stämningsrisk är en viktigdimension för att förklara mängden rapporterade mål.

A political battle is being waged over the use and control of culture and information. While media companies and copyright organisations argue for stricter intellectual property laws, a growing body of citizens and netizens challenge the contemporary Intellectual property-regime. Lately this has resulted in what could be described as a political mobilisation of piracy. This is maybe most evident in the formation of pirate parties that see themselves as a digital civil rights movement defending the public domain and the citizen’s right to privacy against copyright expansionism and increased surveillance. Since the first pirate party was formed in Sweden in 2006, similar parties have spread across the world, from USA to Australia. This presentation draws on a study of the culture and ideology of copyright resistance which involves a series of interviews with representatives of pirate parties in USA and Canada. The study looks into what ideas, ideals and aspirations motivate active pirate party members in North America and how this relates to traditional values of a modern, democratic society such as freedom of speech, respect for private property and the public access to culture and information. This presentation focuses particularly on the role of democracy and citizenship in pirate politics. It discusses how the pirate ideology envisions the relationship between the citizen and society in a time when digital technology rapidly and radically changes the conditions for political and social agency and participation. Does a movement that relies so much on global networking and sees the principles of swarm intelligence and open source collaboration as the future of democracy also convey a relationship between the citizen and the state? How would, in that case, such a pirate citizen be defined and situated, and how does it relate to old conceptions of citizenship and existing political institutions? Table of ContentsIntroduction The Citizen in the 21st CenturyJames Arvanitakis and Ingrid MatthewsPart 1: Global Citizenship and the Nation State21st Century Citizen Networks in Complex States: Shall We Dance or Play Tug-of-War?Eugene G. KowchNomos Beyond the Earth Josh EntsmingerIsraeli Narratives to the Diaspora and the Construction of an Unequal Diasporic Citizenship Shahar BurlaArendtian Deliberation on the Decline of Political Public Space: The Case of Postwar Japanese Citizenship Yaya MoriMultiple Nationality and the (Ab)Use of Citizenship: Identity Opportunity and Risk Anna TsalapatanisPart 2: Migrant Citizens and Non-CitizensMigrating Rights Laurie BergAsian Democracy and the Problem of Membership: Rules of Exception and ‘Legitimate’ Discrimination against Migrants in South Korea Sohoon LeeExpanding the Citizen in Multicultural Policymaking Rimi KhanUniversalising Citizenship as Identity? Identity Liberalism and the Paradox of Universalism Francis LuongPart 3: Leadership, Membership, Belonging: Young Citizens in the 21st CenturyExpanding Citizenship: Expanding Our Understanding Mitra Gusheh and Anna PowellTeaching and Learning Citizenship: From the Margins to the Centre Ingrid Matthews‘The Kids Are Alright, It’s Just Youth in Trouble’: Re-Thinking Civic Competence through a Presence Model of Youth Citizenship Identity Jennifer UpchurchPart 4: Environmental CitizenshipEnvironment and Citizenship: Rethinking What It Means to Be a Citizen in the 21st Century Benito CaoEnvironmental Citizenship: A Case Study of the Global Young Greens Alex Surace and Amy Tyler Practicing an Individual Ethics of Sustainability Chris RiedyPart 5: Empowering the 21st Century CitizenEngagement and Citizenship: Universities in the Contemporary World James Arvanitakis and Bob HodgeAn Open Source Project for Politics: Visions of Democracy and Citizenship in American Pirate Parties Martin FredrikssonA 21st Century Citizen in a Brave New Republic Spike BoydellConclusionThe 21st Century Citizen and Beyond Ingrid Matthews and James Arvanitakis

Under de senaste decennierna har ”kulturen” alltmer beskrivits som en outnyttjad resurs för ekonomisk tillväxt och regional utveckling. Detta har också varit knutet till föreställningar om en omvandling av samhällsekonomin i stort och uppkomsten av en ny ekonomi, som har beskrivits som en upplevelse- eller kreativ ekonomi. Både utomlands och i Sverige finns det otaliga exempel på kultursatsningar som antingen kan betraktas som uttryck för eller implementeringar av dessa ekonomier. Överlag är dock deras genomslag oklart, inte minst om man ser till kultursektorn. Så är också fallet i Norrköping, som utgör fokus för den här studien av kulturellt och kreativt inriktade verksamheter och satsningar. Till viss del kan detta förklaras av att diskursen (talet, diskussionen eller samtalet) om upplevelse- och den kreativa ekonomin bidrar till att lösa upp etablerade föreställningar om och definitioner av kultur, liksom gränserna mellan olika samhälls- och ekonomiska sektorer. Med fokus på upplevelser och kreativitet överskrider dessa ekonomier gränserna mellan olika kulturella genrer, samhällssektorer, näringsgrenar och branscher. Detta återspeglar sig inte minst i anspråken på att vidga synen på kultursektorn genom att omdefiniera den till en kreativ sektor. Samtidigt är det långt ifrån klart vad som kan räknas till de ekonomier, samhällssektorer eller näringsgrenar som avgränsas med upplevelse- eller kreativitetsbegreppet. Denna oklarhet diskuteras i den första delen av boken (kapitel 1-3), där också olika teorier kring, förklaringsmodeller till och avgränsningar av upplevelse- och den kreativa ekonomin granskas. Likaså diskuteras de kulturpolitiska konsekvenserna av dessa ekonomiers intåg i kulturlandskapet, med tonvikt vid den kulturpolitik som förts i Norrköping. I den andra delen av boken (kapitel 4-8) ställs diskussionen i den första delen i relation till den kreativa ekonomins genomslag och mottagande i några kultur- och kreativt inriktade verksamheter i Norrköping. Vilket genomslag har denna ekonomi fått i staden? Hur förhåller sig de som verkar här inom en presumtiv kreativ sektor till föreställningarna om en kreativ eller upplevelsebaserad ekonomi? Hur ställer sig dem som själva verkar inom denna kreativa sektor till de föreställningar om ekonomisk tillväxt och regional utveckling som har ackompanjerat den tankemässiga etableringen av den? Ser de sig själva som del av eller företrädare för en sådan sektor? Bekräftar deras egna erfarenheter den bild som ofta målas upp av kultur, konst och kreativitet som nya drivkrafter för ekonomisk tillväxt och regional utveckling? I bokens andra del tas frågeställningar som dessa som utgångspunkt för att ställa kvantitativa avgränsningar av den kreativa sektorn mot hur den framtonar för dem som är verksamma inom den. Denna del bygger på sex fallstudier av Norrköpings presumtiva kreativa ekonomi: Norrköpings symfoniorkester, Norrköpings visualiseringscenter, EWK-museet, Museet för glömska, reklambyrån Anfang och webbdesignfirman Angry Creative. Dessa har dessutom kompletterats med en granskning av och ställts i relation till stadens kulturpolitik. Härigenom har företrädare för etablerade kulturinstitutioner, nya kulturverksamheter, kreativt inriktade företag och den lokala kulturpolitiken fått ge sin syn på förutsättningarna för att bedriva kultur- och kreativt inriktade verksamheter i Norrköping. Skillnader ifråga om verksamhetsinriktning, storlek, etablering och finansieringsmöjligheter slog på detta sätt igenom i de synpunkter som redovisas och diskuteras i bokens andra del. Detsamma gäller de synpunkter på villkoren för kulturellt inriktade entreprenörskap som kom fram i studien, inte minst om man ser till de relativt nyetablerade verksamheter som ingick i den: Norrköpings visualiseringscenter, EWK-museet, Museet för glömska och Angry Creative. Likaså varierade kännedomen om, intresset för och synen på den kreativa ekonomin bland representanterna för de olika verksamheterna. Medan vissa gav uttryck åt att känna sig delaktiga i denna ekonomi, markerade andra snarare att de anpassat sig till den i form av ett slags kritisk delaktighet. I ett fall var detta även förenat med en kritisk syn på denna anpassning i sig och ett visst motstånd mot att godta de verklighetsbeskrivningar som ligger till grund för och de kulturpolitiska förväntningar som har knutits till den kreativa ekonomin. Samtidigt stod flera av representanterna för de verksamheter som ingick i studien relativt främmande för talet om en ny kreativ ekonomi och gav uttryck åt en tämligen likgiltig inställning till den. Den kritiska delaktigheten och motståndet var mest markant bland de verksamheter som kan räknas till kultursektorns och kulturpolitikens kärnområden, som i detta fall bland annat representerades av nyetablerade musei- och konstverksamheter. Områden som överlag dessutom räknas till ”den kreativa kärnan” i den kreativa ekonomin. Samtidigt återspeglade sig en mer utbredd skepsis gentemot den kreativa ekonomins tendens att vidga synen på kultur och bryta ner gränserna mellan olika kulturella delfält eller genrer, liksom mellan olika samhällssektorer, inklusive dess anspråk på att omvandla kultursektorn till en kreativ sektor. Likaså gav många, inte sällan med hänvisning till egna erfarenheter, uttryck åt en skepsis vad gäller den kommersiella potential som den kreativa ekonomin tillskriver kulturen. Utifrån vad som kom fram i studien tyder inte heller mycket på att den kreativa ekonomin har öppnat nya möjligheter för etablerade kulturinstitutioner eller kulturverksamheter som har haft svårt att få kostnader och intäkter att gå jämnt ut, vilket Norrköpings symfoniorkester, EWK-museet och Museet för glömska utgör exempel på. Å andra sidan är det tydligt att denna ekonomi, såväl tankemässigt som i praktiken, har spelat en betydelsefull roll för satsningar på nya kreativa verksamheter, vilket Norrköpings visualiseringscenter utgör ett mer storskaligt och Angry Creative ett mer småskaligt exempel på. Precis som man kan förvänta sig spelar enskilda entreprenörer – eller vad som i en del fall snarare kan betecknas som eldsjälar, eftersom de enligt egen utsago helt är i avsaknad av ekonomiska motiv – en betydelsefull roll för de nysatsningar på kultur- och kreativa verksamheter som ingick i studien. Ingen av dem var dock beredd att, i varje fall inte utan tveksamhet eller reservationer, beteckna sig själv som ”kulturentreprenör”. För dem som uppgav sig sakna ekonomiska motiv var det dock främst själva entreprenörrollen som de hade svårt att identifiera sig med, medan det var prefixet ”kultur” som framstod som problematiskt för dem som redovisade sådana motiv och uttryckligen betraktade sig som entreprenörer. Trots att de tveksamma inställningarna till själva beteckningen ”kulturentreprenör” bottnade i olika överväganden gav de på detta sätt uttryck åt en motvilja mot eller obenägenhet att förena vissa synsätt på kultur och ekonomi med varandra. Den roll som föreskrivs för kulturentreprenören, inte minst från politiskt håll, tycks i denna mening fungera som en brytpunkt för överväganden kring kulturens egenvärde och instrumentalisering i förhållande till ekonomiska motiv och drivkrafter. Samma tendens återspeglade sig i synen på kulturbegreppet, där flera av representanterna för de verksamheter som ingick i studien gav uttryck åt en motvilja mot eller oförståelse inför att vidga dess omfång eller omdefiniera gränserna mellan kultur och ekonomi på det sätt som den kreativa ekonomin gått i bräschen för. Som bidrag till förståelsen av en pågående förändring av relationen mellan kultur och ekonomi är den kreativa ekonomins status oklar. Som begrepp står den kreativa ekonomin växelvis för att beskriva en sådan förändring, en politiskt och ekonomiskt förankrad strategi för att åstadkomma den och en policy för att implementera den.

We are proud to present the fifth volume of Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research. This time we have some important news to share. First, the journal’s scholarly success has been financially rewarded, in that Culture Unbound has received two different publishing grants: one from the Swedish Research Council (Vetenskapsrådet) and the other from the Joint Committee for Nordic Research Councils for the Humanities and Social Sciences (NOS-HS). Together these two grants cover most of the costs for Martin Fredriksson’s work as executive editor, which forms the core of our rather minimal costs. The remaining expenses are covered by our three collaborating host institutions at Linköping University: the Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS), the Department of Culture Studies (Tema Q) and the Swedish Cultural Policy Research Observatory (SweCult).

Background E-mail marketing is used to get consumers’ attention to one’s products, services, need, etc., and ultimately to get them to act in a specific way. How consumers are affected by E-mail marketing is a topic that has not been thoroughly investigated even though it is of great interest due to the vast increase of E-mail marketing the last couple of years. Thus, there is a major gap in the research of this topic, especially in a B2B context. Purpose The purpose of this thesis is to analyze behaviors and attitudes of decision-makers in the Swedish manufacturing industry regarding B2B E-mail marketing. Method The authors used a quantitative research approach with an online-survey in order to collect necessary data. The population is decision-makers within the manufacturing industry in Sweden. The result is based on 1 777 participating decision-makers. The questionnaire was constructed by the authors and is based on the theoretical framework consisting: Tri-Component Model of Attitudes, Planned Behavior, Micheaux’s (2011) theory of perceived pressure and A(ad). The authors used analysis techniques such as descriptive univariate analysis, Anova-test, factor analysis and linear regression analysis to derive the result. Conclusion The conclusions drawn from this study are that the decision-makers within the manufacturing industry in Sweden tend to have a negative attitude and behavior toward E-mail marketing messages, only a small minority of the decision-makers had a positive attitude. Furthermore, the authors discovered an association between their attitude and how they actually behave. The study also reveals differences in the attitudes and behaviors regarding age and position within the company. A final conclusion drawn from this study is that the decision-makers do not read all marketing messages they receive and they also delete some marketing messages without reading them. The result of this is a non-functional marketing method, as it does not work as it is intended. A suggestion for marketers working with E-mail marketing is to try to establish more positive attitudes by building relationships with the recipients.

Over the last decade piracy has become a source of constant debate. While copyright organisations describe piracy as simple theft, others regard it as a legitimate form of cultural consumption in a digital environment. Piracy is, however, not a phenomenon unique to digital media of the 21st century. This article takes the history of copyright and piracy as a starting point for a discussion about piracy as a cultural and political phenomenon that goes beyond the contemporary preoccupation with particular piratical practices such as file sharing. It seeks to show how copyright and piracy are integrated aspects of modern society, equally situated in the urban, social space of the modern city and the global, geopolitical landscape of colonialism in the past and the present. One might call it a study of how piracy is constituted in space over time. The article sets out with a short overview of the colonial heritage of copyright, followed by a discussion of the re-contextualisation of copyright within the structures of international trade relations in the 1990s, moving on to discuss how this positioned piracy within a postcolonial order of power. It concludes with a brief discussion of how piracy has become an integrated part of everyday life in contemporary, postcolonial cities and how this development reflects piracy's role in the process of late capitalist globalisation.

Senmoderna reflexioner. Festskrift till Johan Fornäs, är en antologi med tjugotre artiklar tillägnade Johan Fornäs på hans 60-årsdag den 7 mars 2012. Flera av artiklarna utgår från teman i Johan Fornäs böcker, medan andra på olika sätt behandlar ämnen relaterade till hans breda och mångfacetterade intresseområden. Boken är indelad i fyra tematiska delar, som behandlar olika praktiker: teoretiska, mediala, estetiska och litterära. Under rubriken ”teoretiska praktiker” diskuteras olika aspekter av hermeneutik, kulturalisering och kulturellt kapital. Under ”mediala praktiker” återfinns studier av samtida mediefenomen och deras relationer till demokrati och politik. ”Estetiska praktiker” innefattar bidrag som diskuterar kulturella praktikers funktion i den offentliga sfären. I den avslutande delen, ”litterära praktiker”, analyseras utvalda litterära texter och den diskurs som omger dem. Huvuddelen av artiklarna är skrivna på svenska, med undantag av tre engelska bidrag. Late modern reflexions: Festschrift for Johan Fornäs is an anthology of more than twenty essays dedicated to Johan Fornäs on his 60th birthday 7th of mars 2012. Several of the articles included take Johan Fornäs’ books as their starting point, while others are related, in different ways, to his wide and diverse interests. The book is divided into four thematic parts, dealing with "Theoretical Practices", “Medial Practices”. “Aesthetic Practices” and “Literary Practices”. Articles included under ”Theoretical Practices” discuss different aspects of hermenutics, culturalization, and cultural capital. ”Medial Practices” offers studies of contemporary media phenomena, relating them to questions of democracy and politics.”Aesthetic Practices” include contributions that discuss the function of different cultural practices in the public sphere. The last section, ”Literary Practices”, takes a closer look at both select literary texts and the discourses surrounding them. Most of the Articles are written in Swedish, with the exception of three articles in English.

Aims: 1:To describe the epidemiology of both out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) and in-hospital cardiac arrest (IHCA) in the Municipality of Gothenburg. 2:To describe the differences and similarities in cardiac arrest inside and outside hospital. 3:To describe the eventual change in outcome following the implementation of mechanical chest compression in the emergency medical service. Method: Consecutive OHCA cases in the Municipality of Gothenburg between 1980 and 2009 to which the emergency medical service responded were followed up to hospital discharge and at 1-month after the event for survival and neurological outcome according to the Utstein guidelines. Consecutive IHCA cases at Sahlgrenska university hospital between 1994 and 2006 to which the rescue team was called were followed up to discharge and at one month after the event for survival and neurological outcome according to the Utstein guidelines. We used the Swedish Cardiac Arrest Register for comparison. Results: In the time period 1980 - 1999 there were 5270 resuscitation attempts in relation to OHCA of which 3871 were regarded as being of cardiac aetiology. The delay to defibrillation was short (8 minutes median) and 27 percent of the witnessed OHCAs and 12 percent of the unwitnessed OHCAs received bystander-CPR. In all, 8.8% survived to discharge. In the Utstein ”golden standard” (bystander-witnessed cardiac arrest of cardiac aetiology found in ventricular fibrillation), 20 % were discharged from hospital. In the time period 1994 – 2002, the rescue team at Sahlgrenska University hospital was called 1570 times. In 71% of the cases, the patient had suffered a cardiac arrest. If the patients found in ventricular fibrillation were defibrillated within three minutes, survival to discharge was 63% if the IHCA occurred on a ward with ECG-monitoring capacity and 72% if the IHCA occurred on a ward without ECG-monitoring capacity. Of IHCAs between 1994 and 2001 (n=833) 37 per cent survived to hospital discharge, and 86 percent of them were alive one year later. The survival after IHCA was three times higher compared with OHCA for shockable rhythms and seven times higher for non-shockable rhythms. Between 1992 and 2009, curve for the survival after OHCA had a U shape, with the highest survival at the beginning and at the end. During the last decade, there was an increase in survival which was associated in terms of time with an increase in the use of mechanical chest compression. However, other factors of importance for survival, such as bystander CPR and post-resuscitation care, also changed. Conclusion: If patients with ventricular fibrillation are defibrillated within three minutes after collapse, the majority will survive. There are changes in survival after OHCA in Gothenburg over time with improvement and deterioration. The mechanisms behind these changes are not entirely understood, but a delay to start of treatment and post-resuscitation care are most probably important. Survival after IHCA is much higher than after OHCA, but this is not solely explained by a short time to the delivery of treatment.

Poetry is all but absent from Cultural Studies. Most treatments of the genre tend to focus on canonized poets whose work is wilfully difficult and obscure. Alternative histories should be explored, opening up possibilities to view poetry again as a culturally relevant art form. The demotic and popular strain provides a case in point. From the Romantics onwards modern poetry linked itself with oral or folk traditions like the ballad. Socially the most popular of these forms is the pop lyric. Since the 1950s rock lyrics have been studied in Social Studies, Cultural Studies, Musicology and some English Departments, but rarely within the context of Poetics or Comparative Literature. Rap and canonized singer-songwriters like Dylan and Cohen are the exceptions to the rule. Systematic attention to both lyrics and performance may open up current ideas of what a poem is and how it works.

The Rights of Creativity is a study of Swedish copyright history from the birth of Sweden’s first copyright legislation in the early 19th century to the passing of the current law in 1960. As the title suggests, the law is regarded as part of a wider cultural context and the dissertation moves beyond the borders of legal history and analyses the law in relation to the history of literature, film, television and other media that partly reflect and partly intersect with the legislative process. The main object of the study is to see how the author is constructed in legal and cultural discourses during the 19th and 20th century. The dissertation focuses on three Swedish copyright laws from 1877, 1919 and 1960, but these laws and their preambles are also related to a few contemporary cultural intertexts, namely: August Strindberg’s novel Röda rummet [The Red Room] from 1879; the director Mauritz Stiller’s films Gunnar Hedes Saga [The Blizzard] and Gösta Berlings saga [The Saga of Gösta Berling] from 1923 and 1924, and finally the television shows Hylands hörna and Skäggen from 1962 and 1963. Apart from this it also pays some attention to the Freedom of the Press Act from 1810 that came to include Sweden’s first copyright statement, as well as to the development after 1960. Eventually it aims to show how the historical legacy has affected the copyright legislation and debates of today. Skapandets rätt handlar om hur den juridiska synen på upphovsmannen rätt och skapandets villkor har förändrats i förhållande till den kulturella utvecklingen i Sverige under 1800 och 1900-talet. Avhandlingen består av en kronologisk studie av de upphovsrättslagar som antogs 1877, 1919 och 1960, men den behandlar också 1810 års tryckfrihetsförordning och de senaste årens rättsutveckling i korthet. Denna upphovsrättshistoriska exposé placeras in i ett litteratur- och mediehistoriskt sammanhang och lagtexterna underkastas en intertextuell analys där deras relation till några olika kulturella intertexter analyseras. Inledningsvis diskuteras hur 1810 års Tryckfrihetsförordning kom att innefatta Sveriges första upphovsrättsbestämmelse. Därefter kontrasteras Sveriges första separata upphovsrättslag från 1877 mot August Strindbergs genombrottsroman Röda rummet, allt i ljuset av Jürgen Habermas teori om den borgerliga offentligheten. 1919 års lagstiftning relateras sedan till Mauritz Stiller filmatiseringar av Selma Lagerlöfs romaner En herrgårdssägen och Gösta Berlings saga. Instiftandet av dagens upphovsrättslag från 1960 analyseras slutligen mot bakgrund av den nya tidens TV-medium som här exemplifieras av Hylands hörna och Skäggen. Avslutningsvis knyts allt samman i en kapitel där historiens lärdomar appliceras på dagens debatt. Här diskuteras hur tre föreställda oppositioner mellan konstnär-publik, privat-offentligt och original-kopia har format upphovsrättens historia och hur de fortfarande färgar samtidens upphovsrättsdiskussioner.

The Rights of Creativity is a study of Swedish copyright history from the birth of Sweden’s first copyright legislation in the early 19th century to the passing of the current law in 1960. As the title suggests, the law is regarded as part of a wider cultural context and the dissertation moves beyond the borders of legal history and analyses the law in relation to the history of literature, film, television and other media that partly reflect and partly intersect with the legislative process. The main object of the study is to see how the author is constructed in legal and cultural discourses during the 19th and 20th century. The dissertation focuses on three Swedish copyright laws from 1877, 1919 and 1960, but these laws and their preambles are also related to a few contemporary cultural intertexts, namely: August Strindberg’s novel Röda rummet [The Red Room] from 1879; the director Mauritz Stiller’s films Gunnar Hedes Saga [The Blizzard] and Gösta Berlings saga [The Saga of Gösta Berling] from 1923 and 1924, and finally the television shows Hylands hörna and Skäggen from 1962 and 1963. Apart from this it also pays some attention to the Freedom of the Press Act from 1810 that came to include Sweden’s first copyright statement, as well as to the development after 1960. Eventually it aims to show how the historical legacy has affected the copyright legislation and debates of today. Skapandets rätt handlar om hur den juridiska synen på upphovsmannen rätt och skapandets villkor har förändrats i förhållande till den kulturella utvecklingen i Sverige under 1800 och 1900-talet. Avhandlingen består av en kronologisk studie av de upphovsrättslagar som antogs 1877, 1919 och 1960, men den behandlar också 1810 års tryckfrihetsförordning och de senaste årens rättsutveckling i korthet. Denna upphovsrättshistoriska exposé placeras in i ett litteratur- och mediehistoriskt sammanhang och lagtexterna underkastas en intertextuell analys där deras relation till några olika kulturella intertexter analyseras. Inledningsvis diskuteras hur 1810 års Tryckfrihetsförordning kom att innefatta Sveriges första upphovsrättsbestämmelse. Därefter kontrasteras Sveriges första separata upphovsrättslag från 1877 mot August Strindbergs genombrottsroman Röda rummet, allt i ljuset av Jürgen Habermas teori om den borgerliga offentligheten. 1919 års lagstiftning relateras sedan till Mauritz Stiller filmatiseringar av Selma Lagerlöfs romaner En herrgårdssägen och Gösta Berlings saga. Instiftandet av dagens upphovsrättslag från 1960 analyseras slutligen mot bakgrund av den nya tidens TV-medium som här exemplifieras av Hylands hörna och Skäggen. Avslutningsvis knyts allt samman i en kapitel där historiens lärdomar appliceras på dagens debatt. Här diskuteras hur tre föreställda oppositioner mellan konstnär-publik, privat-offentligt och original-kopia har format upphovsrättens historia och hur de fortfarande färgar samtidens upphovsrättsdiskussioner.

Ända sedan 1700-talet har upphovsrätten motiverats utifrån John Lockes naturrättsliga föreställning om att varje individ har en odiskutabel rätt till frukterna av sitt eget arbete. Att författare, konstnärer och andra upphovsmän därmed har en naturlig äganderätt till sina egna verk är en grundtes som fortfarande präglar synen på upphovsrätten. Under senare år har denna tes mött högljutt motstånd, men det har alltid funnits röster som har ifrågasatt det självskrivna och naturliga i upphovsmannens rätt att begränsa andra människors tillgång på kultur. I detta paper tittar jag närmare på hur sådana motdiskurser har artikulerats i upphovsrättshistorien. Det en text vigd åt avvikare och nejsägare i den svenska riksdagsdebatten om upphovsrätt från mitten av 1800-talet fram till 1960 och den visar bland annat hur upphovsrättsfrågan på olika sätt inordnats i en politisk debatt där kritiken växelvis kommit från liberalt och socialistiskt håll. Avslutningsvis frågar jag mig vilka perspektiv dessa röster kan ge på dagens upphovsrättsdebatt och vad de kan säga om upphovsrättskritikens roll i samtidens politiska landskap.

Computing has evolved from isolated machines, providing calculative support of applications, toward communication networks that provide functional support to groups of people and embedded systems. Perhaps, one of the most compelling feature and benefit of computers is their overwhelming computing efficiency. Today, we conceive distributed computational systems of an ever-increasing sophistication, which we then apply in various settings – critical support functions of our society just to name one important application area. The spread and impact of computing, in terms of so-called information society technologies, has obviously gained a very high momentum over the years and today it delivers a technology that our societies have come to depend on. To this end, concerns related to our acceptance of qualities of computing, e.g., dependability, are increasingly emphasized by users as well as vendors. An indication of this increased focus on dependability is found in contemporary efforts of mitigating the effects from systemic failures in critical infrastructures, e.g., energy distribution, resource logistics, and financial transactions. As such, the dependable function of these infrastructures is governed by means of more or less autonomic computing systems that interact with cognitive human agents. However, due to intricate system dependencies as well as being situated in our physical environment, even the slightest – unanticipated – perturbation in one of these embedded systems can result in degradations or catastrophic failures of our society. We argue that this contemporary problem of computing mainly is due to our own difficulties in modeling and engineering the involved system complexities in an understandable manner. Consequently, we have to provide support for dependable computing systems by means of new methodologies of systems engineering. From a historical perspective, computing has evolved, from being supportive of quite well defined and understood tasks of algorithmic computations, into a disruptive technology that enables and forces change upon organizations as well as our society at large. In effect, a major challenge of contemporary computing is to understand, predict, and harness the involved systems’ increasing complexity in terms of constituents, dependencies, and interactions – turning them into dependable systems. In this thesis, we therefore introduce a model of open computational systems, as the means to convey these systems’ factual behavior in realistic situations, but also in order to facilitate our own understanding of how to monitor and control their complex interdependencies. Moreover, since the critical variables that govern these complex systems’ qualitative behavior can be of a very elusive nature, we also introduce a method of online engineering, whereby cognitive agents – human and software – can instrument these open computational systems according to their own subjective and temporal understanding of some complex situation at hand.