Search

Bakgrund: Ätstörning bland tonåringar har uppmärksammats allt mer under de senaste decennierna, parallellt med att kunskapen om sjukdomen har ökat. Eftersom sjukdomen drabbar hela familjen är det viktigt att även lägga fokus på familjens upplevelser. Syfte: Studiens syfte var att beskriva familjens upplevelser kring att leva med en tonåring som drabbats av ätstörning. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie, sju vetenskapliga artiklar granskades. Med hjälp av Graneheim & Lundmans analysmetod gjordes en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att föräldrar till tonåringar med ätstörning upplever stor frustration och maktlöshet i den rådande situationen. Som exempel uttrycker en mamma, att leva med en tonåring med ätstörning är som ”en levande mardröm”. Föräldrarna upplever en känsla av ett splittrat familjeliv samt att syskonen påverkas negativt. Det visar sig att många föräldrar upplever att sjukdomen ”tar över” deras dotter. Föräldrarna är i behov av hjälp, stöd och kunskap om sjukdomen och dess förlopp. Slutsats: Genom att ta del av föräldrarnas upplevelser bidrar detta till en ökad kunskap hos vårdpersonalen, vilket leder till ett mer professionellt och stödjande bemötande.

Vårt västerländska samhälle med dess kroppsideal och växande överviktsproblem tenderar att skapa grogrund för en ny form av ätstörning – ortorexia nervosa. Ingen diagnoskod för tillståndet existerar i nuläget utan det ingår i kategorin Ätstörning UNS (Utan Närmare Specifikation). Strikt kosthållning i kombination med överdrivet motionerande karaktäriserar tillståndet, som på sikt leder till liknande konsekvenser som anorexia nervosa. För att få en djupare förståelse för fenomenet har en kvalitativ studie i form av intervjuer genomförts med före detta ortorektiker och yrkesverksamma inom behandling för ortorexi patienter. För att få en överblick över ortorexins utbreddhet har även en kvantitativ studie gjorts i form av enkäter som lämnats till fysiskt aktiva på träningscentrer. Syftet med studien är att skapa en förståelse för tillståndet ortorexi utifrån ett samhällsperspektiv. Socialkonstruktivism ligger till grund för analyserandet av tillståndet utifrån ett samhällsperspektiv. För att undersöka om ortorexi ”bör” klassificeras som sjukdom har tre olika sjukdomsperspektiv använts. Fenomenet har diskuterats utifrån begrepp såsom anomi, individualisering och risksamhälle. I resultat delen ges en översikt av tillståndets utbreddhet bland fysiskt aktiva och därefter följer en utförlig beskrivning av ortorexi utifrån intervjupersonernas berättelser. Sammanfattningsvis konstateras i resultatet att ortorexi verkar vara utbredd bland såväl kvinnor som män. Att klassificera tillståndet som sjukdom utifrån de perspektiv som används verkar problematiskt. I diskussions delen argumenterar jag för att ortorexi bör ges en egen diagnoskod för att underlätta det preventiva arbetet samt för att adekvat behandling ska kunna erbjudas. Our western society with its body ideal and its growing overweight tends to create conditions for a new form of eating disorder – orthorexia nervosa. There exists no medical diagnosis for the condition at the moment and it goes under the category Eating disorder NOS (Not Otherwise Specified). Strict diet in combination with excessive exercising is characteristic for the condition, and the long term consequences resemble those of anorexia nervosa. A qualitative study has been done by interviewing people that has suffered from orthorexia and people working with orthorexia patients to get a deeper understanding of the phenomenon. A quantitative study based on a questionnaire to physically active people at fitness centers has also been performed to get an overview of the spread of the condition. The purpose of this study is to create an understanding of the condition orthorexia in its social context. The analysis of the condition is based upon social constructivism from a society perspective. Three different perspectives of disease has been used to examine if orthorexia “should” be classified as a disease. The phenomenon has been discussed in terms such as anomie, individualization and risk-society. To classify the condition as a disease seems difficult on the basis of the perspectives that has been used. An overview of how wide-spread the condition is among physically active is given in the result section together with a detailed description of orthorexia based on the interviews. To summarize the results it can be established that orthorexia is wide-spread among women as well as among men. In the discussion section I argue that orthorexia should be given a medical diagnosis to facilitate preventive work and to offer adequate treatment.

Bakgrund: Ätstörningar är allvarliga hälsoproblem som drabbar 15- 114 per 100 000 kvinnor i Sverige varje år. En ätstörning karakteriseras som en ihållande dysfunktion i ett ätbeteende eller ett viktkontrollerande, som evident försämrar den fysiska hälsan eller påverkar förmågan att fungera psykosocialt. Då unga kvinnor insjuknar kan familjen skuldbeläggas som orsaken till ätstörningen, därför har de ibland uteslutits från behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att belysa familjens betydelse för unga kvinnors behandling av ätstörningar. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Det framkom att familjen hade betydelse i behandlingen på flera vis. Familjen kunde ha betydelse genom engagemang och deltagande för ett tillfrisknande, genom att stötta den unga kvinnan samt genom att visa sin kärlek och genom att finnas där för henne. Slutsats: Familjen har en betydande roll i behandlingen och denna studie tyder på att familjen ska inkluderas i behandlingen.

Validerat; 20101217 (root)

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevda erfarenheter och uppfattningar av sambandet mellan personlighet, träning och kroppsuppfattning, varje faktor för sig, och utvecklandet av ätstörningar, med fokus på anorexia nervosa. Åtta kvinnor mellan 18- 24 år intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv analysmetod. Ur analysmetoden framstod tre kategorier: personlighetsdrag, träning och kroppsuppfattning. Resultaten visade att majoriteten av informanterna hade gemensamma personlighetsdrag såsom perfektionism, hög självkontroll och låg självkänsla vilket är i enlighet med tidigare forskning. Samtliga informanter upplevde att träning hade en central roll i deras liv och de flesta av informanterna hade en negativ kroppsuppfattning. Önskvärt för framtiden vore ett kontinuerligt samarbete mellan den kliniska verksamheten och forskningen. Möjligheterna som skapas av att dela erfarenheter och kunskap, skulle vara av stor betydelse för den långsiktiga forskningen och för de personer som drabbas av en ätstörning.

SAMMANFATTNING Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan behandlingsinsatser ätstörningspsykopatologi och sjukdomsförlopp i relation till behandlingseffekt hos ätstörningspatienter. Även skillnader i behandlingseffekt med hänsyn till diagnos undersöks. Forskningen pekar på bristfälliga prognoser gällande tillfriskning för ätstörningspatienter, endast omkring 50 procent av ätstörningspatienter i behandling tillfrisknar. I den aktuella studien ingår 232 diagnostiserade ätstörningspatienter, som behandlats antingen i öppenvård eller slutenvård på nio specialenheter i SUFSA projektet. Datainsamling utgjordes av enkäter för självskattning, intervjuer, behandlingsdagböcker samt ett utfallsmått beskrivande patientens nivå för ingående variabler. Resultaten visar inga signifikanta samband mellan antalet behandlingsinsatser och behandlingseffekt. Däremot råder samband mellan ätstörningspsykopatologi och behandlingseffekt, d.v.s. desto högre grad ätstörnings-psykopatologi, desto sämre behandlingseffekt. Inga signifikanta skillnader i behandlingseffekt framkommer mellan diagnoserna anorexia nervosa, bulimia nervosa, hetsätningsstörning eller ätstörning utan närmare specifikation. Sammanfattningsvis rapporteras bristande betydelse av antalet insatser i behandling vilket tyder på andra faktorers betydelse gällande behandlingseffekt. Behandling av ätstörningspatienter föreslås därför fokusera på individspecifik ätstörnings-psykopatologi och vidmakthållande faktorer.

Ätstörningar som Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa präglas av en rädsla för att gå upp i vikt. Något som är mycket centralt hos dessa patienter är hur de ser på sig själva. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa fenomenet ätstörningar ur ett bio-psyko-socialt perspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie där 16 artiklar sammanställdes till ett resultat. Resultatet visar att pojkar och flickor med ätstörning har en nedvärderande självsyn och en självbild som påverkas av relationer till både föräldrar och vänner. De med ätstörningar påverkas också av samhälleliga och mediala ideal, som kan vara mycket svåra att handskas med. Förvrängd kroppsbild och sämre självförtroende kan leda till ett missnöje med kroppen som kan ses, som en tydlig prediktor för att utveckla en ätstörning. För att komma åt ätstörningsproblematiken behövs riktlinjer inom den allmänna hälso- och sjukvården för att öka kännedom om psykiska och fysiska tecken vid ätstörning.

The aim of this thesis is to examine how five works of fiction about anorexia and bulimia have been received in Swedish daily press reviews. The investigation is based on 60 reviews, which are analysed with a qualitative method consisting of close-reading and where a feministic perspective is used. The main question concerns how and to which extent the basis of valuation in the reviews is effected by the fact that the books describe a primary female world of experiences. The investigation shows, among other things, that many reviewers consider the books about eating disorders to be too many. They categorize the books about anorexia and bulimia as a genre of its own and place the books into the literary system principally by referring to other books about anorexia and bulimia. There is a tendency that the reviewers read the books rather as professional literature instead of fiction. Some of the books are recommended to those who want to learn more about eating disorders and the connection to reality is more discussed in these reviews than literary forms and methods. Uppsatsnivå: D

Validerat; 20101217 (root)

Bakgrund: Ätstörningar är kända sedan flera hundra år tillbaka och i Sverige finns det uppskattningsvis ca 50 000 flickor/ kvinnor i åldrarna 13-30 år som lider av någon form av ätstörning. Patienterna med ätstörning upplevs ofta som svåra att vårda av sjuksköterskorna då de kan sakna sjukdomsinsikt och motivation till att genomgå behandling. Detta försvårar utvecklandet av en god vårdrelation som ligger till grund för ett bra behandlingsresultat. Syfte: Syftet med studien var att belysa de faktorer som har betydelse i det vårdande mötet mellan sjuksköterskan och patienten som behandlas för ätstörning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades med Graneheim och Lundmans modell. Travelbees omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram med fokus på den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Resultat: I resultatet framkom olika hinder och förutsättningar för uppbyggandet av en bra vårdrelation. Exempel på hinder som hade betydelse var sjuksköterskans kunskapsbrist och patientens brist på motivation. Förutsättningar för en bra vårdrelation var då sjuksköterskan såg patienten som en person och när denne upplevde sig sedd som individ. Slutsats: Det behövs ökad kunskap hos sjuksköterskorna för att kunna skapa bra vårdrelationer och en individanpassad vård.

Studien behandlade anorexi och återhämtning. Syftet var att undersöka hur personer som varit sjuka i anorexi beskrev den egna återhämtningsprocessen. Studien begränsades till att behandla anorexi och inte ätstörningar. Källorna som användes innehöll såväl psykologisk-, medicinsk-, kulturantropologisk-, etnologisk- som återhämtningsforskning. En kvalitativ metod användes och urvalsgruppen bestod av fyra kvinnor med erfarenheter av anorexi och återhämtning. Resultatet visade att intervjupersonerna var aktiva under sin återhämtning och berättelserna om återhämtning indelades i tre faser. En akut fas kännetecknades av att anorexin innebar ett hot mot personens fysiska och psykiska hälsa. Resultatet visade vikten av att anhöriga och vårdpersonal agerade auktoritärt samt att personen nådde en botten och olika vändpunkter. I En andra fas fann personen vägar ur anorexin. Relationen till betydelsefulla professionella var då av stor betydelse samt viljan att bli frisk, envishet, motivation och förmåga att finna strategier. Slutligen kännetecknades en tredje fas av att intervjupersonen kommit en bit i sin återhämtning och den beskrevs då som en process med såväl tillbakagångar som framgångar. Analysen visade att återhämtningen kunde tolkas som en process där känsla av sammanhang förändrades och utvecklades.