Search

På grund av antropogena utsläpp av växthusgaser sker stora förändringar i klimatet. Dessa kan leda till förödande konsekvenser för både människor, djur och natur. För att olika företag och verksamheter ska kunna mäta, hantera och eventuellt reducera sina växthusgasutsläpp används Greenhouse Gas Protocol som standard för växthusgasrapportering. Röda Korset Sverige har påbörjat ett klimatbokslut enligt Greenhouse Gas Protocol men inte inkluderat sina cirka 600 lokalföreningar runt om i landet. Syftet med detta arbete är därför att identifiera och kategorisera vilka aktiviteter Röda Korsets lokalföreningar bedriver som är av relevans i en växthusgasrapportering. Detta sker enligt Greenhouse Gas Protocol Scope 3, som är uppdelat i 15 olika kategorier och innefattar de indirekta växthusgasutsläppen genererade av den rapporterande verksamheten. Arbetet ämnar även leda till en enkät med generella frågor som ska kunna ställas till olika lokalföreningar för att mäta deras utsläpp av växthusgaser. För att besvara syftet studerades inledningsvis Greenhouse Gas Protocol. Vidare genomfördes ett studiebesök inkluderat en intervju med ansvarig vid Röda Korsets lokalförening i Örebro samt en intervju med ansvarig vid Röda Korsets lokalförening i Piteå. Informationen om lokalföreningarnas aktiviteter som anskaffades kategoriserades sedan enligt kategorierna som Scope 3 innefattar, vilket sammanställdes i en tabell. En enkät utformades baserat på de kategoriserade aktiviteterna. Resultatet visar att lokalföreningen i Örebro bedriver aktiviteter som platsar i Scope 3 kategorierna 1, 3, 4, 5, 6, 8, 9 och 11, medan lokalföreningen i Piteå bedriver aktiviteter som platsar i kategorierna 1, 3, 4, 5, 6, 7 och 9. Frågeenkäten som skapades innehåller frågor baserade på de aktiviteter som platsade i någon av kategorierna som ingår i Scope 3, det innebär alltså att aktiviteter som inte tagits i beaktande i samband med kategoriseringen inte heller behandlats i frågeenkäten. Slutsatsen är att det saknas mycket information för att göra en fullständig Scope 3 rapportering. Förbättringar som behövs göras är bland annat att kartlägga verksamheterna mer noggrant. Det borde också undersökas huruvida lokalföreningarna bör ingå i Scope 1 och 2 som innefattar de direkta växthusgasutsläppen, i stället för Scope 3. Due to anthropogenic emissions of greenhouse gases, major changes are taking place in the climate. These can lead to devastating consequences for both humans, animals, and nature. For various companies and businesses to be able to measure, manage and possibly reduce their greenhouse gasemissions, the Greenhouse Gas Protocol is used as a standard for greenhouse gas reporting. The Red Cross Sweden has started a greenhouse gas accounting according to the Greenhouse Gas Protocol but has not included its approximately 600 local associations around the country. The purpose of this report is to identify and categorize which activities the Red Cross local associations carry out that are relevant in a greenhouse gas accounting. This was done according to the Greenhouse Gas protocol, Scope 3 which is divided into 15 different categories that includes indirect greenhouse gasemissions generated by the reporting companies. The report also intends to lead to a questionnaire with general questions that can be asked to local associations to measure their greenhouse gasemissions. To answer the purpose of the report, the Greenhouse Gas Protocol was initially studied. Furthermore, a study visit including an interview at the Red Cross Örebro was done and an interview with the Red Cross Piteå. Information about the local associations' activities that were acquired was then categorized according to the categories included in Scope 3, which were summarized in a table. The questionnaire was then designed based on the categorized activities. The results show that the activities of the Red Cross Örebro fit in categories 1, 3, 4, 5, 6, 8, 9 and 11, while the activities of Red Cross Piteå fit in categories 1, 3, 4, 5, 6, 7 and 9. The questionnaire that was created contains questions based on the activities that were placed in at least one of the categories included in Scope 3, which means that activities not taken in account during the categorization were not included in the questionnaire. However, it can be stated that there is a lack of information in order to make a complete greenhouse gas accounting. Further improvements that need to be made are to map the activities more accurately. It should also be examined whether the local associations should be included in Scope 1 and 2, instead of Scope 3.

The Earth is getting warmer at an alarming rate. The cause for the increase in temperature is predominantly anthropogenic emissions. Sweden’s territorial greenhouse gas emissions was 50,9 million tons CO2e in 2019, emissions from forestry and consumption not included. According to the Paris agreement, the world’s emissions has to reach net zero by year 2045. The purpose of this report was to produce a carbon dioxide budget for a municipality in Sweden and further examine how those emissions can be reduced and at what pace. To find out the municipality’s inhabitant’s emissions, a survey was sent out to the inhabitants regarding consumption habits. Statistics for territorial emissions was retrieved from RUS emission database. From this and emission factors, a total was calculated. A total of 11 061 CO2e per person over 15 years in the municipality was calculated. It was found that the largest emission category was transport. The territorial emissions from RUS reached 74 677 CO2e. The total for the whole municipality reached 161 109,4 CO2e per year. A proposal for reducing the emissions was set to either a 5-10% decrease per year or 25% per year. There are several ways to reduce greenhouse gas emissions. Some of these ways are planting trees, smart city-planning, changing eating habits, shopping second hand, driving less and using renewable energy. In conclusion, there are several challenges in order to succeed with the reductions. The most efficient way should be to begin working with the categories that release the most greenhouse gases.

The construction sector accounts for about one fifth of Sweden's greenhouse gas emissions. It is also the sector that produces the second most waste in Sweden. Today there is an increased need for housing in Sweden, at the same time as the construction sector must reduce its greenhouse gas emissions. Usually when renovating a building, construction products are disposed despite having a remaining service of life. The purpose of this study is to investigate how the reuse of construction products can be increased in the construction sector. And to find out how companies in Växjö work with reusing construction products. The work was based on the project Kv. Stommen, the project was about a new preschool in Vikaholm, Växjö. In the project the buyer had requested that some construction products should be reused. The purpose of the study was addressed by using interview methodology and partaking in focus group discussion with Godahåll during their meeting. According to the results there are seven challenges that must be overcome before the reuse of construction products in the construction sector can increase. The representatives from the companies in Växjö, who were interviewed had a positive attitude towards reuse of construction products. One conclusion is that there is an interest in the construction sector to use reused construction products and that it will increase in the future. Another conclusion is that by using reused construction products, the construction sector´s waste volumes can be reduced and contribute to a circular construction.

Länder som skrivit under parisavtalet har som mål att sänka sina utsläpp av växthusgaser, men också med hjälp av mänsklig aktivitet absorbera växthusgasutsläpp för att förhindra den globala uppvärmningen till max 1,5°C under 2000-talet. Satsningar som berör mänsklig aktivitet är bland annat Bio-energy with carbon capture and storage (BECCS) och tillämpning av biokol. Sektorer som måste genomgå förändringar angående hur de bedriver sina verksamheter är bland annat transport, energiproduktion, fastigheter och lantbruk med mera. Studiens syfte är att beskriva kolsänkemetoderna BECCS och biokol samt kartlägga växthusgasutsläppen på en fastighet med hänsyn till dess drift och påvisa hur stor andel lagrad koldioxid som behövs för att fastigheten skall bli klimatpositiv. Kartlägga studenters intressen med hänsyn till klimatpositiva produkter och tjänster. Studien utgår från att göra en bokförings-livscykelanalys (BLCA) och information hämtas direkt från bolaget som ansvarar för driften av fastigheten samt utgår från hållbarhetsrapporter från företag och organisationer som har emissionsfaktorer gällande el och fjärrvärme kopplat till fastigheten. En marknadsundersökning riktad mot studenter genomfördes även för att kartlägga studenters intresse angående klimatpositiva produkter och tjänster. Fastigheten släpper ut ca 15,4 kg CO2e / m2 per år med avseende på drift. Det framkommer även att ca 70 procent av de tillfrågade studenterna är intresserade av klimatpositiva produkter och tjänster. Några slutsatser ur studien är att de kan installeras en förnybar energikälla på fastigheten och teckna elavtal gällande grön el för att minska koldioxidutsläppen. Countries that have signed the Paris agreement aims to decrease their greenhouse gas emissions, and with the help of human activity absorb greenhouse gases to prevent a global temperature increase of 1,5°C before the turn of the century. Investments that involve human activity include Bioenergy with carbon capture storage (BECCS) and usage of biochar. Among the sectors that need to make a change regarding their behavior towards greenhouse gas emission are transportation, energy production, real estate, and agriculture. The purpose of this study is to describe BECCS and biochar as a method for decrease greenhouse gas emissions. Calculate the greenhouse gas emissions for a premise regarding its operational activities and determine how much carbon dioxide the premise need to store in order to obtain climate positive status. Determine students interests regarding climate positive products and services. The study used the life-cycle analysis method to determine how much greenhouse gas emissions the premise emitted. The information was obtained by the company that is responsible for the operational activities and emission factors for the district heating and electricity was obtained from secondary sources connected to the premise. A survey aimed at students was conducted to determine the interest of the students regarding climate positive products and services. The premise emitted approximately 15,4Kg CO2e/m2 Atemp per year for its’ operational activities. Approximately 70 percent of the students that answered the survey are interested in climate positive products and services. Conclusion from the study involves installing a renewable energy source on the premise and signing an electricity agreement regarding green electricity in order to decrease carbon dioxide emissions.

Several categories of emissions are presented in Ericsson ́s sustainability report, among them emissions from product transportation is the largest one within Ericsson ́s own business. However, it is only a part of the transportation flow that is included in the report. The sustainability report covers transportations from distribution centers to customer sites, but now Ericsson will expand the range to cover a larger part of the supply chain, from first tier suppliers, through production, to customer sites. The change would provide Ericsson with better visibility and control over the supply chain and therefore enable the possibility to find new solutions the reduce greenhouse gas emissions. One strategy to reduce product transportation greenhouse gas emissions is regionalization, which Ericsson is already implementing for the production sites. Moving forward they also want to evaluate the possibility to regionalize the external suppliers. Therefore, the aim of the study is to evaluate the effects of a regionalized supply on product transportation from first tier supplier to customer sites, with focus on greenhouse gas emissions. Transportation data including weight, distance and transport mode was collected. Calculations was then done on an aggregated level and did not get into details regarding vehicle utilization or fuel usage. Data collected was inadequate in some part of the supply chain and the gaps were filled with assumptions based on initial interviews. The current emissions for the part of the supply chain that goes from suppliers to distribution hubs was calculated to 30 000 ton CO2e, but with regard to sensibility analysis the true value of emissions is higher. Further, the total current emissions were calculated by adding the new calculatedpart with Ericsson’s reported numbers, which gave the total emissions in the flow to be 169 000 ton CO2e. After the benchmark was established the effect of a regionalized supply was examined. Ericsson has divided the world into three supply regions, the America region, the Europe, Middle east and Africa region and Asia and Pacific Ocean region. The same regions were used to regionalize the suppliers. The suppliers that were located in a different region than the receiving plant were moved to a location that were deemed appropriate by interviews. In the America region the suppliers were placed in Mexico, in the Europe region the suppliers were placed in Romania and in the Asia region the suppliers were placed in China. With the regionalization of the suppliers the total emissions were reduced by 4 % regarding the baseline. Another conclusion from the regionalization was that the supply chain became less emission efficient because the transportation work by truck increased and decreased for boat. The results contain many uncertainties mostly because the regionalization is happening in the part of the supply chain that is mainly based on assumptions to begin with. Based on interviews regionalized suppliers would entail increased costs and loads of initial work, but shorter lead times. The interviewees also said that it is the mechanical components that is appropriate to regionalize since they are heavy, cheap and easy to produce compared to the electronical components. The electronical components were not deemed possible to regionalize. In summery Ericsson can expect reduced greenhouse gas emissions if they regionalize their 1st suppliers, but the size of the reduction needs further examination. Especially better data is needed to establish the benchmark, something that Ericsson will continue working on. Följande arbete berör Ericssons växthusgasutsläpp från produkttransporter. I Ericssons hållbarhetsredovisning presenteras i dagsläget olika kategorier av utsläpp. Av de utsläppen som sker inom Ericssons verksamhet är produkttransporterna den största kategorin, trots att endast en del av flödet ingår i de presenterade siffrorna. Ericsson redovisar utsläppen för transporter från en distributionshub ut till kundsite, men vill nu utöka omfånget till att gå från förstaledsleverantörer, via produktion, ut till kundsite. Förändringen ämnar ge Ericsson bättre visibilitet och kontroll över försörjningskedjan för att därigenom kunna hitta lösningar för att minska växthusgasutsläppen. En strategi för att minska växthusgasutsläpp från produkttransporterna som Ericsson undersöker är regionalisering, något som redan genomförts för produktionen. Framöver vill Ericsson även utvärdera möjligheten av att regionalisera leverantörerna. Därför är syftet med studien att utvärdera effekterna av regionaliserad försörjning i Ericssons produkttransportflöde från förstaledsleverantörer till kundsiter, med fokus på växthusgasutsläpp. För att genomföra studien samlades transportdata med information kring vikt, sträcka och transportmedel in. Beräkningarna genomfördes på en aggregerad nivå och gick inte in på en djupare nivå såsom fyllnadsgrader eller bränsle som använts. Data var bristfällig på en del ställen i flödet och där fylldes luckorna på med antaganden baserade på intervjuer. Nuvarande utsläpp från flödet som går mellan leverantörer och distributionshubbar beräknas 2019 vara 30000 ton CO2e, men med hänsyn till känslighetsanalyser uppskattas det verkliga utsläppet vara högre. Det framtagna utsläppet slogs samman med de utsläppen Ericsson redan redovisar och de totala utsläppen för flödet blev därför 169 000 ton CO2e. Efter att ett utgångsläge fastställts undersöktes påverkan av en regionalisering av de externa förstaledsleverantörerna. Ericsson har delat in världen i tre regioner, dessa är Amerikaregionen, regionen för Europa, Mellanöstern och Afrika samt regionen för Asien och Stillahavet. Samma regioner används för regionaliseringen av leverantörer. De leverantörer som låg i en annan region än deras mottagare förflyttades till ett land som utifrån intervjuer ansågs lämpligt. För Amerikaregionen placerades leverantörerna i Mexiko, för Europaregionen placerades de i Rumänien och Asienregionen i Kina. Resultatet av regionaliseringen blev att utsläppen minskade med 4 % sett till det totala utgångsläget. Det visade sig även att utsläppseffektiviteten blev lägre eftersom mängden transportarbete för vägtransporter ökade och sjötransporterna minskade. Resultaten från scenariot med regionaliserade leverantörer har dock mycket osäkerhet i sig vilket främst grundar sig i att förändringarna sker i den delen av flödet där minst tillgång till data fanns att tillgå. Utifrån intervjuer framkom det även att regionalisera leverantörerna förmodligen skulle medföra ökade kostnader och initialt arbete, men kortare ledtider. Det framkom även att det främst var för mekanikkomponenter som regionalisering är ett alternativ då de är relativt tunga, billiga och enkla att tillverka i jämförelse med elektronikkomponenter. Elektronikkomponenterna ansågs inte vara lämpliga att regionalisera. Sammanfattningsvis kan Ericsson förvänta sig en minskning av växthusgasutsläpp vid en regionalisering av leverantörer, men storleken på minskningen behöver undersökas vidare. Framförallt behövs bättre data kring nuläget i början av flödet, vilket är något som Ericsson kommer att jobba vidare med.

Inledning- Det har satts upp mål på både global och nationell nivå för att bekämpa klimatförändringarna som sker på vår planet. Mat och måltider berörs direkt och indirekt av flera av dessa mål. På avdelningen Måltidsservice i Härryda kommun har arbete med att miljöutveckla skolmaten skett i mer än ett decennium, något som de ansvariga önskade en uppföljning på. Syfte- Att undersöka om och i så fall hur klimatavtrycket från skolmaten i Härryda kommuns gymnasieskola har förändrats från år 1993 till 2020. Ett andra syfte är att undersöka eventuella förändringar i skollunchernas innehåll med avseende på livsmedel under samma tidsperiod. Material och metod- För att undersöka eventuella förändringar i klimatavtryck över tid har skolluncher från stickprov i tidsperioden 1993-2020 klimatberäknats. För att se eventuella förändringar i skollunchernas innehåll har frekvenser på fem utvalda livsmedel studerats. Resultat- Det finns ingen signifikant skillnad i CO₂emellan period 1 (1993+1998+2003) och period 2 (2013+2018+2020). Där finns svaga tendenser som tyder på minskning i skolmatens klimatavtryck under det senaste decenniet. Förekomsten av rent nötkött, produkter av gris och ris har minskat i skolluncherna medan vegetabiliskt protein och kött från fågel har ökat. Slutsats-Någon signifikant skillnad i klimatavtryck mellan 1993 och 2020 kunde inte fastställas. Det fanns tydliga förändringar i skollunchernas innehåll med avseende på livsmedel under samma tidsperiod., Introduction-Targets have been set at both global and national levels to fight the climate changes that are happening on our planet. Food and meals directly and indirectly affect several of these goals. For more than a decade the Meal service-department in Härryda kommun have been working on making their school meals more sustainable and now they want a follow-up on that. Aims- To investigate if and in that case how the carbon footprint from the high school of Härryda kommun’s school meals has changed from 1993 to 2020. A second purpose is to investigate any changes in the content of the school lunches referred to foods. Materials and methods-In order to investigate possible changes in carbon footprints over time, samples of school lunches in the time period 1993-2020 have been calculated. In order to see any changes in the content of the school lunches, frequencies of five selected foods have been studied. Results-There is no significant difference in CO₂e between period 1 (1993 + 1998 + 2003) and period 2 (2013 + 2018 + 2020). There are small tendencies that indicate a decrease in carbon footprint from the school meals in the last decade. The presence of pure beef, products of pig and rice have decreased in the school meals, while plant-based protein and meat from birds have increased. Conclusion-No significant difference in climate imprint between 1993 and 2020 could be determined. There were obvious changes in the content of the school lunches with regard to food during the same time period.

The content of greenhouse gases in the atmosphere is increasing resulting in climate change and efforts to stop the negative trend need to be intensified. The energy use in the Swedish residential and service sector constitutes 40 % of the total energy use of 378 TWh in the country. Nationally there is a target to reduce the energy use per heated area with 20 % to 2020 and 50 % to 2050. Energy renovation of buildings from the Million Programme is foreseen to be able to contribute to achieving the targets owing to the large building stock and energy efficiency potential. In the master thesis cost optimal energy renovation strategies are investigated for two multi-family buildings in Linkoping built during the Million Programme, one with an unheated attic and one with a heated attic. The thesis is carried out by using life-cycle cost optimisation (LCC-optimisation) by utilising the software OPERA-MILP, developed at Linkoping University. The aim of the thesis is to obtain the energy renovation strategy that is optimal from an LCC-perspective and to investigate the energy reduction and LCC. Optimal energy renovation strategies are also investigated for energy renovation to levels of the Energy Classes of the National Board of Housing, Building and Planning in Sweden and the stricter limits for nearly zero-energy buildings (NZEB) that will likely come into force in 2021. Greenhouse gas emissions and primary energy use are also investigated for the different cases with the purpose of putting energy renovation in relation to climate impact. Local environmental factors are used for district heating while electricity is assigned values based on the Nordic electricity mix and Nordic marginal electricity respectively. The current LCC and annual energy use is 2 945 kSEK and 133 MWh for the building with an unheated attic and 3 511 kSEK and 162 MWh for the building with a heated attic. The result shows that LCC can be reduced by approximately 70 kSEK and 90 kSEK respectively. The optimal solution constitutes of a window change from windows with U=3,0 W/m2°C to windows with U=1,5 W/m2°C and results in a reduction of the energy use by 13 % and 15 % respectively. LCC increases with 240 kSEK for the building with unheated attic and decreases with 18 kSEK for the other building when Energy Class D is reached. Energy Class C is attained through an increase in LCC by 300 – 590 kSEK and Energy Class B through an increase by 1610 – 1800 kSEK. It is not possible to reach Energy Class A or the future requirements for NZEB (55 kWh/m2Aheated) with the energy renovation measures that are implemented in OPERA-MILP. The largest energy reduction that can be attained is approximately 60 %. The most cost optimal insulation measure is additional insulation of the attic floor/pitched roof followed by additional insulation of the ground concrete slab. It was shown to be more cost efficient to change to windows with U=1,5 W/m2°C in combination with additional insulation compared to changing to windows with better energy performance. For greater energy savings additional insulation on the inside of the external wall is applied, while insulation on the outside of the external wall is never cost optimal. To reach Energy Class B installation of HRV is required which gives a large increase in cost. Less extensive energy renovation is needed to reach the energy classes for the building with heated attic compared to the building with unheated attic. The annual use of primary energy in the reference case is 22 MWh for the building with an unheated attic and 26 MWh for the building with a heated attic. The emissions of greenhouse gases are 18 tonnes CO2e and 22 tonnes CO2e per year respectively when the emission factor of the Nordic electricity mix is applied and 20 tonnes CO2e and 25 tonnes CO2e respectively when the Nordic marginal electricity is applied. The yearly primary energy use can be reduced with up to 7 MWh through energy renovation. When the energy renovation leads to an increase in electricity use the primary energy can however increase with up to 12 MWh. The yearly greenhouse gas emissions can be decreased with up to 14 tonnes CO2e. When Nordic marginal electricity is applied to estimate the emissions of greenhouse gases for an energy renovation strategy that leads to an increase in electricity use the result is less beneficial from a climate perspective compared to when Nordic electricity mix is applied.

Det finns ett uttalat önskemål inom Sveriges statliga myndigheter är att finna lämpliga tillvägagångssätt för att kvantifiera växthusgaser, som en del i arbetet mot målet att bli förebilder inom miljöledningsarbete. Tillvägagångssätt som är praktiskt genomförbara, användbara och uppfyller myndigheternas behov och önskemål. Den här studien syftar till att identifiera och jämföra olika tillvägagångssätt för att kvantitativt bedöma utsläpp av växthusgaser. Det finns olika internationella etablerade tillvägagångssätt och i detta arbete studeras dess likheter och skillnader, föroch nackdelar. Den svenska statliga myndigheten SMHIs behov och önskemål exemplifieras i studiens frågeställningar och resultat. Studien är baserad på en litteraturstudie och material har bearbetats genom en analytisk induktion, där induktiv och deduktiv process använts. De etablerade riktlinjer och ramverk som valts ut att analyseras är Global Reporting Initiative (GRI), ISO-14064 och 2006 IPCC riktlinjerna. GRI används inte enbart till miljörelaterade frågor, det innehåller även perspektiv på sociala och ekonomiska frågor. Det innebär att det innehåller fler hållbarhetsperspektiv än IPCC 2006 och ISO 14064, då de enbart fokuserar på miljöperspektivet. I denna studie identifierades för- och nackdelar med samtliga valda tillvägagångssätt och vilket som lämpar sig för en statlig myndighet i Sverige beror vad myndigheten har för syfte. Är syftet att arbeta med att enbart kvantitativt bedöma skulle ISO 14064 eller IPCC 2006 vara applicerbara. Om syftet är att arbeta med alla perspektiv inom hållbarhet, så är GRI applicerbart. Det beror också på i vilken skala myndigheter vill göra sina bedömningar, på lokal, regional eller nationell nivå, eftersom den geografiska skalnivån skiljer mellan ISO 14064 och IPCC 2006. There is a pronounced need within Swedish government agencies to find approaches for quantifying greenhouse gases, as part of their work towards the goal of becoming role models in environmental management. Approaches that are practically feasible, useful and meet the government agencies needs and wishes. This study aims to identify and compare different approaches to quantitatively assessing greenhouse gas emissions. There are different international established approaches, and this thesis has studied their similarities and differences, as well as pros and cons. The Swedish Government agencies SMHI's needs and wishes are exemplified in this study's questions and results. The study is based on a literature study and material has been processed through an analytical induction, using inductive and deductive processes. The established guidelines and framework chosen to be analyzed are Global Reporting Initiative (GRI), ISO 14064 and 2006 IPCC Guidelines. GRI is not only used for environmental issues, it also includes perspectives on social and economic issues. This means that it contains more sustainability perspective than IPCC 2006 and ISO 14064, who only focusing on the environmental perspective. This study identified the pros and cons of all the chosen approaches and if it is appropriate for a governmental agency depends. Is the purpose of working to quantitatively measure the ISO 14064 or IPCC 2006 is applicable. If the purpose is to work with all sustainability perspectives, GRI is applicable. It also depends on what scale government wants to make its calculations, at local, regional, or national level, as the geographic level of scale differs between ISO 14064 and IPCC 2006

Syftet med denna studie var att undersöka hur mobility management kan tillämpas för att minska klimatpåverkan från tjänsteresor i kommunal verksamhet. En kvalitativ fallstudie gjordes i Trelleborgs kommun och data inhämtades från nyckelpersoner i organisationen och genom semistrukturerade intervjuer med anställda. Intervjudata analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultaten användes sedan för att ta fram en skräddarsydd handlingsplan anpassad efter kommunens förutsättningar och behov. Studien visade att det finns god potential att vidareutveckla det redan framåtsträvande klimatarbetet i Trelleborgs kommun med hjälp av en kombination av mjuka åtgärder som samordning, kommunikation, utbildning och platsbaserade insatser. En slutsats av studien är att anställdas erfarenheter är en värdefull resurs som kan användas som kompass vid valet av åtgärder kopplade till hållbara tjänsteresor och resfria möten. The purpose of this study was to investigate how mobility management can be applied to reduce climate impact from municipal business travel. A qualitative case study was conducted in the municipality of Trelleborg and data was collected from key personnel in the organization and through semi-structured interviews with employees. Interview data was analyzed using content analysis. The results were then used to develop a tailored action plan adapted to fit the municipality’s conditions and needs. The study showed that there is good potential to further develop the already advancing climate undertakings in Trelleborg municipality, using a combination of soft measures such as coordination, communication, education and site-based efforts. One conclusion of the study is that employee experience is a valuable resource that can be used as a compass when selecting actions related to sustainable business travel and travel-free meetings.

As the knowledge about anthropogenic impacts of climate change has grown, the awareness of the contributions from treatment of wastewater has widened the scope for wastewater treatment plants (WWTPs). Not only shall ever stricter effluent constraints be met, but also energy efficiency be increased, greenhouse gases mitigated and resources recovered. All under a constant pressure on costs. The main objective of this research has been to develop a plant-wide modelling tool to evaluate the performance of operational strategies for multiple objectives at the plant and for off-site environmental impact. The plant-wide model platform Benchmark Simulation Model no. 2 (BSM2) has been modified to improve the evaluation of energy efficiency and include greenhouse gas emissions. Furthermore, the plant-wide process model has been coupled to a life cycle analysis (LCA) model for evaluation of global environmental impact. For energy evaluation, a dynamic aeration system model has been adapted and implemented. The aeration model includes oxygen transfer efficiency, dynamic pressure in the distribution system and non-linear behaviour of blower performance. To allow for modelling of energy recovery via anaerobic co-digestion the digestion model of BSM2 was updated with a flexible co-digestion model allowing for dynamic co-substrate feeds. A feasible procedure for substrate characterisation was proposed. Emissions of the greenhouse gases CO2, CH4 and N2O were considered. The bioprocess model in BSM2 was updated with two-step nitrification, four-step denitrification and nitrifier denitrification to capture N2O production. Fugitive emissions of the three gases were included from digestion, cogeneration and sludge storage. The models were tested in case studies for the three areas of development: aeration, co-digestion and greenhouse gas production. They failed to reject the hypothesis that dynamic process models are required to assess the highly variable operations of wastewater treatment plants. All parts were combined in a case study of the Käppala WWTP in Lidingö, Sweden, for comparison of operational strategies and evaluation of stricter effluent constraints. The averaged model outputs were exported to an LCA model to include off-site production of input goods and impact of discharged residues and wastes. The results reveal trade-offs between water quality, energy efficiency, greenhouse gas emissions and abiotic depletion of elemental and fossil resources. The developed tool is generally applicable for WWTPs and the simulation results from this type of combined models create a good basis for decision support.

The production of meat is a resource consuming process that affects the environment considerably and the demand for meat is expected to increase as the population grows. A large part of all anthropogenic greenhouse gas emissions come from the livestock sector which uses a third of the earth's surface. Insects emit fewer greenhouse gases than traditional livestock, and also uses less resources, such as land and feed. Entomophagy, consumption of insects, has long been part of the human diet and are still eaten on all continents. But modern people in Western countries find it difficult to accept insects as food, as their mental barriers prevent them from doing so. Insects are a newly discovered alternative protein source that is positive for the environment, nutrition, economy and biodiversity. However, there are currently many uncertainties about insects, they may be toxic or allergenic, and these risks must be evaluated before they can be classed as food insects. Researchers suggest that insects begin reared commercial to ensure access without pose a risk to consumers or damaging the environment.

Med grund i bland annat EU-lagstiftning och de svenska nationella miljömålen har avfallshanteringen i Sverige övergått från ett tidigare deponibaserat system till ett fokuserat på olika återvinningsmetoder. Den avfallsbehandlingsmetod som kanske haft störst framgång under början av 2000-talet är energiåtervinning, vilket innebär förbränning av avfall med därtill kopplad energiutvinning. En stor del av den sorts avfall som deponerades före förbuden mot deponering av utsorterat brännbart avfall och av organiskt avfall, år 2002 respektive 2005, har sedan förbudens ikraftträdande istället förbränts för att generera en betydande andel av Sveriges el- och fjärrvärme. Denna litteraturstudie syftade till att utifrån ett miljöperspektiv granska avfallsförbränning som metod för avfallsbehandling och för energiproduktion, med fokus på utsläppen av växthusgaser och andra miljöföroreningar. Utsläppen från energiåtervinningen i Sverige analyserades och diskuterades i förhållande till de alternativa metoder för avfallsbehandling och el- och fjärrvärmeproduktion som också utnyttjades i Sverige vid skrivandets stund. Synen på växthusgasutsläppen från den svenska avfallshanteringen, argument för energiåtervinningens miljövänlighet och inställningen till en fortsatt expansion av energiåtervinningen i Sverige ifrågasattes. Slutsatserna från studien var att energiåtervinning med fördel för miljön bör ersättas av materialåtervinning och biologisk behandling av avfall samt förbränning av biobränslen, vilket det redan vid skrivandets stund fanns visst incitament för i lagstiftning och planering. With support in EU legislation and the Swedish National Environmental Objectives, the waste management of Sweden has shifted from an earlier system based on disposal in landfills to one focused on various recycling methods. The waste treatment method that has perhaps had the most success during the beginning of the 21st century is that of energy recovery, which means energy extraction coupled waste incineration. A large portion of the type of waste that was disposed of before the bans on landfilling of combustible waste and of organic waste in 2002 and 2005, respectively, has since the bans’ coming into force instead been incinerated to produce a considerable part of Sweden’s electricity and heating. This literature study aimed to, from an environmental point of view, review waste incineration as a method of waste treatment and of energy production, focusing on emissions of greenhouse gases and other pollutants. The emissions from the Swedish energy recovery were analysed and discussed in relation to the alternative methods for waste treatment and electricity and heat production that were also utilized in Sweden at the time of writing. The perception of greenhouse gas emissions from the Swedish waste management, arguments in favour of the environmental benefits of energy recovery, and the attitude towards a continued expansion of energy recovery in Sweden were questioned. The conclusions drawn from the study were that energy recovery should, with benefits for the environment, be replaced with recycling of materials and biological treatment of waste as well as combustion of bio-fuels, which there were already certain incentives for in legislation and state plans at the time of writing.

Slutrapport för projekt 36090-1 inom Bränsleprogrammet Hållbarhet Det övergripande målet med projektet är att utifrån ett resursperspektiv undersöka hur bioenergisystemet påverkas av hållbarhetskrav. Syftet var att kartlägga bioenergipotentialens geografiska fördelning och undersöka hur olika regioners möjligheter att producera biomassa och fasta/flytande biobränslen för EU påverkas av hållbarhetskriterier för biobränslen, samt översiktligt analysera konsekvenser för den svenska biobränslemarknadens utveckling. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Julia Hansson på IVL och Göran Berndes på Chalmers och har resulterat i ett flertal vetenskapliga publikationer. Resultat och slutsatser presenteras kortfattat i efterföljande extended summary. The overall objective of the project is to assess how sustainability requirements influence the bioenergy system, from a resource perspective. The purpose was to assess the geographic distribution of the bioenergy potential and to investigate how the possibilities to produce biomass and solid/liquid biofuels for the EU in different regions are influenced by sustainability requirements. The analysis also includes how the Swedish bioenergy market might be affected. The project was a co-operation between Julia Hansson, IVL and Göran Berndes, Chalmers and resulted in several scientific publications. Results and conclusions are briefly presented in the extended summary below. This report is only available in Swedish.

It is agreed that greenhouse gas (GHG) emissions from energy and transport systems must be reduced. Technical means exist to reduce GHG emissions from these sources. However, these emission-reduction measures are not implemented to a high enough degree. In this thesis, it is assumed that this is because the reduction of GHG emissions from energy and transport systems is a wicked problem. Unlike a tame problem, which has an unambiguous definition and a finite number of well-defined solutions, a wicked problem is difficult to define, and its solutions are often intertwined with the problem. The “wickedness” of a wicked problem lies in the extreme difficulty of solving the problem, rather than in the problem itself. In this thesis, the wicked problem of reducing GHG emissions from energy and transport systems is studied by applying a sociotechnical systems approach to the introduction of renewable vehicle fuels, the production and use of biogas, the introduction of electric vehicles, and the sustainability of district heating. In addition, this thesis discusses how energy issues are approached in different contexts, and what implications different actions can have on GHG emissions. The analysis shows that a sociotechnical approach to energy systems analysis can offer insights with regard to how system boundaries are handled within GHG-emission assessments and energy and transport policy. By problematising the use of system boundaries in GHG-emission assessments, this thesis explains how attempts to reduce GHG emissions could add to the wicked problem of GHGemission reductions from energy and transport systems. GHG-emission assessments can give very different results depending on system boundaries. While these results can be used in attempts to solve this wicked problem, they can also contribute to complicating it. As solutions to wicked problems are mainly found in policy, the use of system boundaries in policy is studied. Results show that narrow system boundaries in energy and transport policy can hamper sustainable development of energy and transport systems. The use of wider system boundaries could facilitate approaches to solve the wicked problem of reducing GHG emissions from energy and transport systems by making the consequences and effects of policy actions more clearly visible. Det är välkänt att energi- och transportsystemens utsläpp av växthusgaser måste minska. Tekniska förutsättningar för att minska utsläppen av växthusgaser från användning av energi och transporter existerar. Ändå genomförs inte åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser i tillräcklig utsträckning. I föreliggande avhandling antas detta bero på att minskandet av utsläpp av växthusgaser från energi- och transportsystem är ett ’wicked problem’. Ett sådant problem är svårdefinierat och motståndskraftigt mot lösningar, eftersom lösningarna ofta är sammanflätade med problemet. I avhandlingen studeras frågan om hur utsläpp av växthusgaser från energi- och transportsystem kan minska. Introduktion av förnybara drivmedel, produktion och användning av biogas, introduktion av elbilar, samt hållbarhet i fjärrvärmesystem är områden som studeras med hjälp av ett sociotekniskt angreppssätt. Detta innebär att teknik studeras som en integrerad del av samhället, där teknik både påverkar och påverkas av aktörer och sociala strukturer. Analysen visar att ett sociotekniskt angreppssätt kan ge insikter om hur systemgränser hanteras inom energisystemforskning samt inom energi- och transportpolicy. Värderingar av växthusgasutsläpp, som utförs inom energisystemforskning, kan ge vitt skilda resultat beroende på hur det studerade systemet avgränsats. Resultaten kan användas i försök att minska utsläpp av växthusgaser från energi- och transportsystem, men detta kan leda till att problemet försvåras ytterligare. I avhandlingen förklaras detta genom problematisering av systemavgränsningar i värderingar av växthusgasutsläpp. Eftersom lösningar på ’wicked problems’ oftast återfinns inom policy, studeras även systemavgränsningar i policy. Det visas att snäva systemgränser inom energi- och transportpolicy kan hindra hållbar utveckling av energi- och transportsystem. Vidgade systemgränser skulle kunna underlätta ansatser att minska utsläpp av växthusgaser från energi och transportsystem genom att synliggöra konsekvenser och effekter av policyåtgärder.

I Sverige pågick under 2013 efterbehandlingsåtgärder på 1789 förorenade områden. Det nationella miljömålet ”giftfri miljö” har av regeringen angetts som det styrande miljö- målet vid efterbehandling. Efterbehandlingen syftar till att minska risken för förore- ningsspridning i mark från avslutade verksamheter som industrier, vägar med mera. Schaktning av massor utförs vid efterbehandling för att avlägsna förorenade massor från platsen men innebär samtidigt utsläpp av växthusgaser. Både vid schaktning och transport av förorenade massor samt framställande och transport av fyllnadsmaterial används fordon och maskiner som genererar växthusgasutsläpp. Efterbehandlingsarbetet riskerar alltså att ge en negativ påverkan på miljömålet ”begränsad klimatpåverkan”. I denna studie söks svar på frågorna: Kan efterbehandling av förorenade områden bedri- vas med simultan hänsyn till de båda miljömålen ”giftfri miljö” och ”begränsad klimat- påverkan”? och Hur ska ett sådant arbete bedrivas? För att besvara dessa frågor använ- des det webbaserade beräkningsverktyget Carbon footprint från efterbehandling och andra markarbeten från Svenska geotekniska föreningen, SGF, samt en enkätstudie riktad till tillsynsmyndigheter. Beräkningar med verktyget visade att det som främst påverkar växthusgasutsläppen vid efterbehandling är typ av fyllnadsmassor, sammanlagd transportsträcka samt lastkapa- citet hos fordon som transporterar massor. Ingen av de tillfrågade tillsynsmyndigheterna tar hänsyn till växthusgasutsläpp vid godkännande av efterbehandlingsåtgärd. Många ställer sig dock positiva till ett verktyg som ger möjlighet att göra en avvägning mellan miljömål och tror att det skulle underlätta deras arbete. Två strategier som tar större hänsyn till växthusgasutsläpp identifierades. Strategi 1 innebär att sanering sker enligt riktvärdena för känslig eller mindre känslig mark- användning (KM/MKM) och växthusgasutsläppen minimeras genom effektiviserings- åtgärder. Som effektiviseringsåtgärd identifierades bland annat användning av lastbilar med större lastkapacitet och användning av återvunna massor som fyllnadsmaterial. Strategi 2 innebär en avvägning mellan miljömålen ”giftfri miljö” och ”begränsad kli- matpåverkan”. Riktvärdena för KM och MKM kan i strategin överskridas för att mini- mera växthusgasutsläpp. Effektiviseringsåtgärderna från strategi 1 implementeras även i strategi 2. In Sweden, 1789 contaminated sites were remediated during 2013. The government has stated the national environmental objective “A Non-Toxic Environment” as the gov- erning environmental objective in remediation. The aim of remediation is to reduce the risk of dispersion of contamination in soils from discontinued activities such as indus- tries, roads etc. Excavation of soils takes place to remove contaminated soil from the site. However, it leads to emissions of greenhouse gases. Machines that generate emis- sions of greenhouse gases are needed in excavation, transport of contaminated soils and the production and transport of filling materials. Thus, the environmental objective “Reduced Climate Impact” is likely to be adversely affected by soil remediation. This study was conducted to answer the questions: Can soil remediation be conducted with simultaneous regard to the environmental objectives “A Non-Toxic Environment” and “Reduced Climate Impact”? and How should such efforts be conducted? Two methods were used: the web based calculation tool Carbon footprint from remediation and other soil works from the Swedish Geotechnical Society, SGF, and a survey ad- dressed to regulatory authorities. Calculations with the tool showed that the main impacts on greenhouse gas emissions were choice of filling materials, total transportation distance and carrying load of the vehicles transporting soils. None of the respondent regulatory authorities take green- house gas emissions into account when approving remediation operations. However, many of them displayed positive attitude towards a tool that would make it possible to compare impacts on environmental objectives and stated that such a tool would facili- tate their work. Two strategies that give more consideration to greenhouse gas emissions were identi- fied. In strategy 1, remediation is conducted according to the guidelines of sensitive or less sensitive land use (KM/MKM). The greenhouse gas emissions are minimized through efficiency improvement measures. Use of vehicles with a greater carrying load and recovered soils as filling material are examples of identified efficiency improve- ment measures. Strategy 2 consists of achieving a balance between the environmental objectives “A Non-Toxic Environment” and “Reduced Climate Impact”. In this strat- egy, KM and MKM can be exceeded to minimize greenhouse gas emissions. The effi- ciency improvement measures from strategy 1 can be implemented in strategy 2.

För att kunna sänka utsläppen av växthusgaserna med 20 procent till år 2020 och med 80 procent till 2050 har de båda länderna (Storbritannien och Sverige) valt att använda sig av olika strategier. Storbritannien har valt en rättsligt bindande lag, The Climate Change Act medan Sverige valt att använda sig av ett av riksdagens miljömål, Begränsad klimatpåverkan, och då med inriktning mot klimatförändringarna. Genom att länderna valt att hantera klimatfrågan med olika strategier, skapas det skillnader och likheter mellan dessa länder. För att kunna synliggöra dessa har en dokumentstudie genomförts. Länderna har även jämförts enligt en komparativ metod och med hjälp av typologier inom dessa fyra kategorier: energimix, klimatpolitiska målsättningar, klimatpolitiska styrmedel och klimatpolitisk ansvarsfördelning. Resultatet belyser de politiska styrningsskillnaderna mellan länderna och deras klimatpolitiska likheter. Länderna skiljer sig åt politiskt. Storbritannien har delat upp sina åtgärder och styrmedel mellan departementen, medan Sveriges klimatarbete till största del sker i kommunerna. Både Storbritannien och Sverige använder sig av ekonomiska styrmedel och då genom både skatt och olika bidrag. Båda länderna ser detta som ett effektivt sätt att minska klimatpåverkan. Även administrativa styrmedel som regleringar och gränsvärden används i båda länderna. Eftersom de politiska systemen skiljer sig åt mellan de två valda länderna är det svårt att förklara skillnaderna mellan länderna. Min genomgång av det empiriska materialet indikerar dock att Storbritannien har en mer detaljerad väg att gå för att nå de uppsatta klimatmålen.

An increased awareness about the global warming has created a demand for more information on how the climate is affected by different activities.This master thesis was initiated by Tricorona, a Swedish company that offers its customers analysis and calculation of their climate impact. Tricorona also supplies climate neutralisation with CERs, in accordance with the Kyoto protocol and controlled by the UN. This work demands updated emission factors for greenhouse gases. An emission factor gives information about the greenhouse gasintensity of a service or a product [kg CO2-eq./ functional unit].The purpose of this thesis is to examine how electricity, district heating, hotels, taxis, food and materials affect the climate and how emission factors for these areas can be calculated.This was done by reviewing and comparing different studies and by interviewing experts. The information was evaluated and recommendations on calculations and emission factors were made.The consumption of energy is the main source of greenhouse gas emissions for district heating, electricity, hotels, taxis and materials. For food production the biogenic greenhousegas emissions are also important, such as the emissions of carbon dioxide and nitrous oxide from land use and the methane emissions from ruminants.For climate impact assessment of electricity, district heating, hotels and taxis it is recommended that the calculations should be based on an average consumption of energy. All types of energy carriers should be included in the calculations and the emission factors used should be based on Life Cycle Assessments. Climate impact assessments based on energy consumption is a simplification that underestimates the real greenhouse gas emissions. The recommended emission factors are associated with some uncertainties that originate from the quality of the data used, the assumptions made and the system boundaries that were chosen.Despite that, the recommended emission factors can be considered representative since they are based on the best available data. For food and materials it is recommended that emissionfactors from Life Cycle Inventories should be used.

An increased awareness about the global warming has created a demand for more information on how the climate is affected by different activities.This master thesis was initiated by Tricorona, a Swedish company that offers its customers analysis and calculation of their climate impact. Tricorona also supplies climate neutralisation with CERs, in accordance with the Kyoto protocol and controlled by the UN. This work demands updated emission factors for greenhouse gases. An emission factor gives information about the greenhouse gasintensity of a service or a product [kg CO2-eq./ functional unit].The purpose of this thesis is to examine how electricity, district heating, hotels, taxis, food and materials affect the climate and how emission factors for these areas can be calculated.This was done by reviewing and comparing different studies and by interviewing experts. The information was evaluated and recommendations on calculations and emission factors were made.The consumption of energy is the main source of greenhouse gas emissions for district heating, electricity, hotels, taxis and materials. For food production the biogenic greenhousegas emissions are also important, such as the emissions of carbon dioxide and nitrous oxide from land use and the methane emissions from ruminants.For climate impact assessment of electricity, district heating, hotels and taxis it is recommended that the calculations should be based on an average consumption of energy. All types of energy carriers should be included in the calculations and the emission factors used should be based on Life Cycle Assessments. Climate impact assessments based on energy consumption is a simplification that underestimates the real greenhouse gas emissions. The recommended emission factors are associated with some uncertainties that originate from the quality of the data used, the assumptions made and the system boundaries that were chosen.Despite that, the recommended emission factors can be considered representative since they are based on the best available data. For food and materials it is recommended that emissionfactors from Life Cycle Inventories should be used.