Search

Denna studie handlar om barnens fria lek i utomhusmiljön, vad barnen leker samt hur olika utomhusmiljöer möjliggör och/eller inspirerar barnens fria lek. Syftet med studien är att se hur barnens fria lek påverkas av olika utomhusmiljöer. Under studien så använde jag observationer på barnens fria lek i förskolegårdens miljö och i skogsmiljö som underlag för resultatet ochdiskussionen. Mitt resultat visar flera olika delar som inspirerar och/eller möjliggör barnens fria lek. De största resultaten som kom ut av min analys var att barnens sätt att leka med varandra berodde på vilken miljö de lekte i, men också hur matrialet kan inspirera och möjliggöra barnens fria lek. Godkännandedatum: 2016-06-05

Studien syftar till att undersöka hur barn med hjälp av naturmaterial utforskar matematik i sin fria lek på förskolans utegård. Vi använder oss av följande frågeställningar:• Vilka matematiska aktiviteter förekommer i förskolan och i vilken utsträckning?• Hur använder sig barn av naturmaterial för att utforska matematik i förskolan?I teori och tidigare forskning presenterar vi Bishops (1991) sex matematiska aktiviteter och innebörden av dem. Därefter fördjupar vi oss i matematisk forskning på förskolor och lärande i utomhusmiljö. Vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod och det grundläggande materialet är observationer. Observationsmaterialet består av fältanteckningar samt videoinspelningar.Studiens resultat visar att alla Bishops sex matematiska aktiviteter förekommer i barnens fria lek utomhus. I störst utsträckning förekommer räkna och leka. Det visar även att barnen använder sig av naturmaterial som grund för dessa matematiska aktiviteter utomhus.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i lågstadiet ser på platsens betydelse för inlärning, men även hur de arbetar med det, framför allt i SO-undervisning. Syftet har även varit att se vad forskning och läroplan säger om platsbaserat lärande som undervisningsmetod. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där fem lärare i årskurserna 1-3 på tre olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att lärarna vi intervjuat ser fördelar med att använda platsbaserat lärande i undervisningen. De menar att det är en undervisningsmetod som gynnar många och genom att gå utanför klassrummet får eleverna använda sig av sinnena, fantasin och praktisk inlärning. Detta betonar även teoretiker så som Dewey, Key, Montessori och Vygotskij är viktigt för inlärning. Resultatet visar även att lärare använder sig av platsbaserat lärande men i olika utsträckning. En viktig faktor till att lärarna kan använda sig av denna undervisningsmetod hänger på att skolan avsätter pengar till läromedel som finns utanför skolan. Detta har varierat på de skolor vi besökt och bidragit till att arbetssättet har använts i olika utsträckning.

Studien har syftat till att ta reda på hur samspel ser ut utomhus. För att kunna ta reda på det undersöks vad som påverkar samspel, varför förskollärare tar ut sina barngrupper och vilka skillnader förskollärare ser på samspelet utomhus jämfört med inomhus. Som bakgrund bearbetas begreppen samspel och utomhuspedagogik där fokus ligger på vad som är positivt med dem och varför de är relevanta. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där människan är delvis beroende av andra för att kunna lära men här undersöker jag om platsen är viktig för att kunna lära av andra. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med sex förskollärare som arbetar på fyra olika förskolor. Studien har resulterat i att det verkar som att inomhusmiljön bidrar med flera saker som kan påverka samspelet både positivt och negativt. De negativa faktorerna, som begränsande ytor, finns inte på samma sätt utomhus enligt resultatet och därför går det att konstatera att samspelet kan förändras utomhus. Till viss del visar resultatet att konflikterna kan bli färre utomhus och en del hinder för barnen som orsakar konflikter verkar bli färre. Dessutom framgår det att barn leker annorlunda utomhus och då ofta i olika, större och nya konstellationer. Men när barnen leker utomhus framgår det att nya egenskaper tränas på ett annat sätt än inomhus och ett exempel är ledarskapsförmågan som tränas i en större omfattning utomhus. Tidigare studier inom området bekräftar resultatet i den här studien

Genom att ta tillvara på andra kvaliteter är det pittoreska och slottet och ge en mer nyanserad bild av Mariefred blir hotellet tillåtande av stadens utveckling. Mariefred får förhålla sig till en relativt stor struktur men får även mycket tillbaka. I sin tur förhåller sig byggnaden till platsens behov och förutsättningar som allmänna funktioner, höjd, rikt friluftsliv, klimat och säsongsväxlingar. Hotellet fungerar som en nod för friluftsaktiviteter lokalt och som slut på en gren av sörmlandsleden. I området kan man vandra, paddla, segla, utföra geocaching, fiska, klättra och åka skridskor. Bygganden fylls under sommarhalvåret med aktiviteter som hör till och det finns flertalet allmänna funktioner. Strukturen är en tät trästomme som täcker nästan hela tomten som man som besökare upplever både horisontellt och vertikalt, visuellt och i rörelse. Rum, plan och trappor byggs in i strukturen och får förhålla sig till dess dimensioner samtidigt som den ger möjlighet till en klättrande känsla och en flexibilitet till hotellet att förändras efter framtida behov. Gäster ges möjlighet att leva nära det rådande klimatet genom att huset är uppdelat i tre klimatzoner och vintertid rullas en väv av isolering ut som ett tak över loungen för att bilda en varm kärna. En tjock vägg värmer upp kärnan och fungerar som en stor sammankopplad kakelugn där man kan njuta av en brasa eller sova mot den uppvärmda väggen. By looking at other qualities than the picturesque and the castle and there by give a more nuanced picture of Mariefred the hotel will be tolerant of the city's development. Mariefred has to relate to a new relatively large structure but also get a lot back. In turn the hotel relates to the site's needs and conditions as public space, height, rich outdoor life, climate and seasonal changes. The hotel serves as a node for outdoor activities locally and as the end of a branch of Sörmlandsleden. In the area you can hike, canoe, sail, perform geocaching, fish, climb and ice skate. The building fills up during the summer with activities that belongs and there are several public functions. The structure is a fine wooden framework that covers almost the entire plot that visitors experiencing both horizontally and vertically, visually and in motion. Room, floor and stairs are built into the structure and has to relate to its dimensions at the same time enables for a climbing sensation and flexibility to the hotel to change for future needs. Guests are given the opportunity to live close to the current climate by the house being divided into three climate zones. At winter a weave of isolation is being rolled out like a roof over the lounge to form a warm core. A thick wall heats up the core and serves as a large interconnected fireplace where you can enjoy a fire or sleep against the heated wall.

Barns fysiska aktivitet har minskat över flera decennier och fler än hälften av alla elever som börjar första klass ligger efter motoriskt i jämförelse med de förväntade färdigheterna. Forskning visar på att barn med en god motorik i större utsträckning uppnår goda resultat i skolan samt att det ökar deras självkänsla. Syftet med den här rapporten är att skapa ny kunskap om hur fritidshemmen skapar rörelseglädje bland eleverna samt hur de planerar och kan utveckla verksamheten för att skapa rörelsetillfällen som sträcker sig över hela skoldagen. Vi har kommit fram till följande resultat genom att ha genomfört en kvalitativ intervjustudie där 10 fritidspedagoger på fyra olika fritidshem i Sverige under mars 2015 deltog. De fritidshem som är med i studien värdesätter leken som en del i elevernas rörelseutveckling. Fritidshemmet har ett stort ansvar för elevernas fysiska utveckling vilket är något som de tänker på när de planerar sin verksamhet. Ofta har de planerade aktiviteterna en inriktning mot rörelse. Pedagogerna påpekar att deras arbete försvåras med att barngrupperna blir större och att personaltätheten minskar. De vill utnyttja de resurser som de har genom att vara utomhus mycket och ta del av skolans idrottshall för att utveckla en rörelseglädje bland eleverna. Fritidshemmen är mycket engagerade i elevernas fysiska utveckling men de kan göra mer för att hjälpa eleverna i deras motoriska utveckling. De kan även bidra till att skapa rörelseglädje genom att erbjuda eleverna ett brett utbud av olika aktiviteter i verksamheten med hjälp av olika idrottsföreningar.

Studiens syfte var att undersöka förskollärares och lärare i fritidshems syn på utomhuspedagogik. De frågeställningar vi ville ha svar på var: Vad innebär utomhuspedagogik för lärare? På vilket sätt uppfattar lärare att de arbetar med utomhuspedagogik? Vilka möjligheter och hinder uppfattar lärare att det finns med utomhuspedagogik? För att få svar på dessa frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer som metod där åtta lärare från tre olika skolor deltog. Resultatet visade att utomhuspedagogik för lärarna innebär att undervisningen flyttades ut från klassrummet och anpassas efter den plats och miljö där lärandet sker. Lärarna uppfattade att alla ämnesområden går att bedriva utomhus samt att lärandet som sker är mer praktiskt och sinnligt jämfört med lärandet som sker i klassrummet. Studien visade att lärarna som arbetar med utomhuspedagogik ser flera fördelar med utomhusundervisning som till exempel att det leder till ett mer varierat lärande, ökad fysiskt aktivitet, bättre gruppdynamik och mindre konflikter i barngruppen. De nackdelar som nämndes är få och går oftast att göra något åt genom olika åtgärder. Ett problem som nämns är till exempel att barnen ibland har dåligt anpassad utrustning vilket ofta går att rätta till genom föräldrasamverkan eller att barnen får låna kläder.

Syfte: Undersöka hur fritidspedagoger arbetar med utomhuspedagogik och deras förhållningssätt till ämnet. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta fritidspedagoger, fyra från landsbygden och fyra från staden. Resultat: Samtliga pedagoger fann ett personligt intresse för att vistas utomhus och detta syntes i deras verksamhet. Pedagogerna definierade Utomhuspedagogik som att vara utomhus och att bedriva verksamhet där. De anser att man lär sig lättare och på ett annat sätt utomhus. Fritidshemmen hade olika tillgång till natur respektive kultur och de hinder som uppstod för pedagogerna att bedriva utomhuspedagogik var bland annat tidsbrist, tillgänglighet, barnens brist på bra kläder och barngrupper och personal. Slutsats: Kunskapen hos pedagogerna angående utomhuspedagogik var relativt liten men deras personliga intresse höll ämnet vid liv i deras verksamheter. Mängden utomhuspedagogik skiljde sig inte avsevärt mellan fritidshemmen utan det som gick att se var hur utomhuspedagogiken tillämpades. Pedagogerna fick planera och strukturera upp verksamheten olika mycket beroende på om fritidshemmet var beläget i staden respektive på landsbygden.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus i förskolan. Frågeställningarna i syftet behandlar om det finns matematik som är lättare eller svårare att arbeta med utomhus och vilka eventuella faktorer som påverkar arbetet med matematik utomhus. I bakgrunden finns det teorier angående matematik i förskolan samt utomhuspedagogik. Som metod har vi valt intervju där vi intervjuat fem förskollärare på fyra olika förskolor. De mest framstående resultaten vi fick fram i studien var att förskollärarna upplever att det inte finns någon matematik som det är svårt att arbeta med utomhus, utan förskollärarna ser bara möjligheter och inga begränsningar. Vi har även kommit fram till att det finns flera faktorer som påverkar arbetet med matematik utomhus. Dessa är bland annat att barnens alla sinnen aktiveras utomhus, vikten av att alla i arbetslaget strävar mot samma mål samt uppmuntrar varandra, utbildning och slutligen tillgång till en bra utomhusmiljö.

Syftet med vår aktionsforskningsstudie är att se vilka möjligheter till samarbete matematiska uppgifter kan erbjuda i en utomhusmiljö. Detta gjorde vi genom att konstruera matematiska uppgifter som eleverna fick lösa på skolgården. Tidigare forskning tar upp positiva aspekter med att låta elever lösa matematiska uppgifter utomhus där de ser matematiken i ett konkret sammanhang. Forskning poängterar även betydelsen av att lära sig tillsammans med andra genom att få förklara sina tankar. Empiri samlades in genom observation och loggboksskrivande som sedan analyserades. Analysen visade att eleverna löste de matematiska uppgifterna tillsammans genom att diskutera och argumentera för sina tankar vilket förde eleverna framåt i uträkningen. Den centrala slutsats som vi ur ett specialpedagogiskt perspektiv drar är att matematiska uppgifter i en utomhusmiljö bidrar till att elever blir engagerade i uppgiften och därigenom samspelar med varandra på ett sätt som innebär att vägen till svaret är i fokus, inte svaret i sig självt. Genom denna studie vill vi uppmärksamma utomhusmiljön som en lärmiljö där eleverna får möjlighet att delta utefter sina förutsättningar.

Syftet med studien är att undersöka vilka naturvetenskapliga fenomen/begrepp barn i åldern 3-4 år utforskar i den fria leken på förskolegården samt hur de gör när de utforskar. Som metod för att undersöka barnens utforskande användes ostrukturerade observationer vilka dokumenterades med hjälp av ett protokoll (löpande). Observationerna tolkades med stöd från tidigare forskning och litteratur inom naturvetenskap som utgör grund för studien. Resultatet av studien visar att de platser där barnen vistades mest och utforskade flest fenomen/begrepp var rutschkanorna och sandlådan. Vanligast att utforska var materialets egenskaper, och de fysikaliska begreppen tyngdkraft och friktion. De mest använda sätten att utforska de fysikaliska begreppen på var att använda sin kropp i rutschkanan och olika lekmaterial. Materialets egenskaper undersöktes genom att t.ex. prova sandens hållfasthet i tillverkning av sandkakor och genom att hälla sand på olika sätt. Utifrån resultatet har ett observationsmaterial konstruerats som har till syfte att kunna synliggöra vilka fenomen/begrepp barn utforskar inom naturvetenskap. Syftet är att pedagoger på förskolan ska kunna använda det vid t.ex. observationer och dokumentationer.

Detta examensarbete handlade om i vilken grad förskollärare och barnskötare, aktiverar förskolebarnen när det kommer till fysisk aktivitet, även i vilken grad det fanns en tanke bakom och hur stor kunskap personalen på förskolan anser sig ha vid de fysiska aktiviteter som genomförs på förskolan. Vikten av fysisk aktivitet i förskolan belyses i detta arbete och relateras till olika typer av forskningsstudier, detta för att ge läsaren förståelse över hur mycket fysisk aktivitet gynnar inlärning och koncentrationsförmåga. Med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning svarade 42 personer ur förskolepersonalen om deras erfarenheter gällande fysisk aktivitet. Resultatet redovisas bland annat med tabeller och diagram. Det som framkommer i studien är hur viktig förskolepersonalens roll och inställning är till de fysiska aktiviteterna är samt visas skillnaden mellan deras inställning till fysisk aktivitet inomhus respektive utomhus.

I detta examensarbete ville vi undersöka vad barnen som till synes inte leker med andra barn gör och hur några förskollärare talar om dessa barn.I undersökningen har fokus legat på samspelet mellan barn-barn vilket undersökts genom observationer. De vuxnas tankar och syn på hur de kan/bör förhålla sig till dessa barn har framställts genom intervjuer. Vi har gjort observationer och vuxenintervjuer på en förskola belägen i centrala Stockholm. Förskolan har vi valt att namnge till Skogsmullen och avdelningarna namngav vi till Ugglan och Björnen. För att få ännu en infallsvinkel har vi intervjuat en utbildare inom synsättet Vägledande samspel, som bland annat bottnar i psykoanalytikern Daniel Sterns begrepp. Det empiriska materialet har vi valt att koppla och analysera i relation med Sterns teorier och begrepp. Resultatet i vår studie visar att barnen är aktiva i sitt görande, genom bland annat iakttagande och ensamlek. Under intervjuerna framkom två olika saker, det första var att barn kan välja att iaktta lek och det andra var att de kan behöva ett stöd för att våga ge sig in i leken. In this thesis work, we wanted to look into what the children do that don’t seem to play with other children.We also wanted to investigate how the preschool teachers talk about these children. In this survey focus has been on the interaction between children which has been examined through observations.The thoughts of the adults and their view of how they coould/should relate to children that don´t seem to take part in the play has been brought forward through interviews. We have made observations and interviews in a preschool in central Stockholm. We have named the preschool ”Skogmullen” and the department ”Ugglan” and ”Björnen”.To get yet another perspective, we have intervued an educator in “International Child Development Programme“ that is grounded in (profession) Daniel Stern's concept. We have choosen to connect and analyse the empiric material in relation to Stern's theories and concept.The results of our survey shows that the children are active in what they are doing when playing alone. During the interviews it was emphasised that children can choose to observe or they may need support to participate in the play.

The assignment from Slottsbro AB was to construct an outdoor activity in modular form, without electronics, mechanics or weights as resistance, targeting seniors. To gain better understanding of what kind of activities seniors need and what problem areas they have, interviews were made with physiotherapists’, researchers and training instructors. Seniors were interviewed and answered questionnaires and observations of various kinds were made to gain further knowledge and inspiration. A literature study was made to gain knowledge of seniors’ health and physiology, fitness and movement exercises and fall prevention. Exercise is a great way for preventing falls, especially functional training, meaning training to manage everyday life. It is particularly balance, leg strength, explosive arm strength and mobility that need to be trained. During the construction phase sketches of various suggestions on equipment or motion exercises were made and were consulted with Slottsbro AB. CAD-models were constructed based on the previous decisions. From these CAD-models prototypes at scale of 1:10 were made in the University workshop. The models were later used to take product pictures outdoors, in order to give an idea of how a full-scale design would look like. Scale models were also used in the compulsory thesis exhibition. To show how the park should be used a stop film was made. It was meant as an illustrative element during the exhibition and final presentation. The modules that were developed were:  A bench with three different seat heights  A balance board  A staircase combined with an inclined plane  Bars in different heights to stand by and do different types of exercises,  Rings attach to rubber bands with different resistance  Windlass, curved pipe and spinning wheels The activity park was named Palaestra which means “training” in Latin. Projektet från Slottsbro AB gick ut på att konstruera en utomhusaktivitet i modulform utan elektronik, mekanik eller tyngder som motstånd som riktar sig till seniorer. För att få ökad förståelse gällande vad seniorer behöver för aktiviteter och vilka problemområden som finns gjordes intervjuer med sjukgymnaster, forskare och träningsinstruktörer. Seniorer intervjuades samt svarade på enkäter och observationer av olika slag gjordes för att få ytterligare kunskap och inspiration. En litteraturstudie gjordes kring äldres hälsa och fysiologi, träning och rörelseövningar samt fallprevention. Träning är ett bra sätt att förebygga fallolyckor på, och då speciellt funktionell träning, med andra ord träning för att klara vardagen. Det är framförallt balans, benstyrka, explosiv armstyrka och rörlighet som behöver tränas. Under konstruktionsarbetet skissades olika förslag på utrustning eller rörelseövningar upp och konsulterades med uppdragsgivaren. CAD-modeller gjordes på de delar som valts att jobba vidare med. Utifrån dessa togs prototyper i skala 1:10 fram i universitetets verkstad. Modellerna användes senare för att ta produktbilder utomhus, detta för att ge en bild av hur en fullskalig konstruktion skulle se ut. Skalmodellen användes även i den obligatoriska exjobbsutställningen. För att visa hur parken skall användas gjordes en stop motion film. Den användes som ett illustrativt inslag under redovisning och utställning. De moduler som togs fram var:  En bänk med tre olika sitthöjder  En balansbräda  En trappa kombinerad med ett lutande plan  Barrar i olika höjd att stå vid och utföra olika typer av övningar  Ringar fästa i gummiband med olika motstånd  Vindspel, krullrör samt snurrhjul Aktivitetsparken döptes till Palaestra som på latin betyder träning.

En förskolas profilering och dess påverkan på barnens fria utelek. A preschool profiling and it´s impact on children´s free outdoor play.

The assignment from Slottsbro AB was to construct an outdoor activity in modular form, without electronics, mechanics or weights as resistance, targeting seniors. To gain better understanding of what kind of activities seniors need and what problem areas they have, interviews were made with physiotherapists’, researchers and training instructors. Seniors were interviewed and answered questionnaires and observations of various kinds were made to gain further knowledge and inspiration. A literature study was made to gain knowledge of seniors’ health and physiology, fitness and movement exercises and fall prevention. Exercise is a great way for preventing falls, especially functional training, meaning training to manage everyday life. It is particularly balance, leg strength, explosive arm strength and mobility that need to be trained. During the construction phase sketches of various suggestions on equipment or motion exercises were made and were consulted with Slottsbro AB. CAD-models were constructed based on the previous decisions. From these CAD-models prototypes at scale of 1:10 were made in the University workshop. The models were later used to take product pictures outdoors, in order to give an idea of how a full-scale design would look like. Scale models were also used in the compulsory thesis exhibition. To show how the park should be used a stop film was made. It was meant as an illustrative element during the exhibition and final presentation. The modules that were developed were:  A bench with three different seat heights  A balance board  A staircase combined with an inclined plane  Bars in different heights to stand by and do different types of exercises,  Rings attach to rubber bands with different resistance  Windlass, curved pipe and spinning wheels The activity park was named Palaestra which means “training” in Latin. Projektet från Slottsbro AB gick ut på att konstruera en utomhusaktivitet i modulform utan elektronik, mekanik eller tyngder som motstånd som riktar sig till seniorer. För att få ökad förståelse gällande vad seniorer behöver för aktiviteter och vilka problemområden som finns gjordes intervjuer med sjukgymnaster, forskare och träningsinstruktörer. Seniorer intervjuades samt svarade på enkäter och observationer av olika slag gjordes för att få ytterligare kunskap och inspiration. En litteraturstudie gjordes kring äldres hälsa och fysiologi, träning och rörelseövningar samt fallprevention. Träning är ett bra sätt att förebygga fallolyckor på, och då speciellt funktionell träning, med andra ord träning för att klara vardagen. Det är framförallt balans, benstyrka, explosiv armstyrka och rörlighet som behöver tränas. Under konstruktionsarbetet skissades olika förslag på utrustning eller rörelseövningar upp och konsulterades med uppdragsgivaren. CAD-modeller gjordes på de delar som valts att jobba vidare med. Utifrån dessa togs prototyper i skala 1:10 fram i universitetets verkstad. Modellerna användes senare för att ta produktbilder utomhus, detta för att ge en bild av hur en fullskalig konstruktion skulle se ut. Skalmodellen användes även i den obligatoriska exjobbsutställningen. För att visa hur parken skall användas gjordes en stop motion film. Den användes som ett illustrativt inslag under redovisning och utställning. De moduler som togs fram var:  En bänk med tre olika sitthöjder  En balansbräda  En trappa kombinerad med ett lutande plan  Barrar i olika höjd att stå vid och utföra olika typer av övningar  Ringar fästa i gummiband med olika motstånd  Vindspel, krullrör samt snurrhjul Aktivitetsparken döptes till Palaestra som på latin betyder träning.

Cool collabsible är ett projekt som har handlat om att skapa ett hopfällbart utomhusbord. Arbetet har utförts tillsammans med aka buna design consult. Projektet har fokuserats på att hitta en funktion, teknik och material för att sedan transformera detta till ett innovativt utomhusbord. Genom ett utförligt arbete med att definiera målgruppen skapades ramar som format ett bord till den typiska brukaren. Resultatet blev ett hopfällbart bord som hämtat sin inspiration från naturen. Ett bord som fälls upp likt en blomma som slår ut. Genom att koppla en upplevelse till en statisk produkt skapas ett mervärde till bordet, vilket medför att det kommer sticka ut från dagens marknad. Cool collapsible is a project that involves creating an innovative collapsible outdoor table. This thesis work has been performed in collaboration with aka buna design consult in Salzburg, Austria. Aka buna design consult is a design consultant who works with different product lines, cool collapsible is an internal project where the idea is about creating a product field with different collapsible products. As an exchange student and manage to established a contact and resulted in this thesis. The project has focused on finding a function, technology or materials to then transform it into an innovative outdoor table. By extensively worked to define the target group, created a framework for a table format for the typical user. The result was a collapsible table that got its inspiration from nature. A table, that folds up like a flower blooming. By adding an experience of a static product creates a different relation to the table so that it will stand out from today's market.

Undersökningen berör pojkars och flickors lek i förskolan. Syftet är att undersöka hur genus formas i förskolans värld. Detta studeras genom att titta på leksituationer bland barn som vistas i verksamheter som bedrivs i inomhus- och utomhusmiljöer. För att få en fördjupad kunskap om detta undersöks även pedagogernas reflektioner kring pojkars och flickors lek i deras verksamhet. Vi har använt oss av två avdelningar i undersökningen. Våra frågeställningar är: Hur leker pojkar och flickor då de befinner sig i verksamheter som bedrivs inomhus och utomhus? Finns det likheter och skillnader då leken bedrivs inomhus eller utomhus? Hur reflekterar pedagoger som bedriver sin verksamhet inomhus eller utomhus kring pojkars och flickors lek? Vi har observerat barn i åldrarna tre till fem år och intervjuat fem pedagoger. Vår slutsats är att utomhus blir pojkar och flickor mer jämlika då de leker mer tillsammans. Inomhus leker barnen mer traditionella pojk- och flicklekar samt gärna var för sig. Den sociala omgivningen har en stor påverkan hos pojkar och flickor då genus är något som görs och inget vi föds med.

I media förs en debatt om var lärande bör ske samt hur det ska gå till. Utomhusundervisning kan vara en tänkbar lärandemetod. På senare tid har det blivit allt mer inne att vara ute bland skolans lärare. Denna studies syfte är att belysa vilka uppfattningar lärare har om undervisning utomhus och dess betydelse för elevers lärande. Eftersom dagens skola är målstyrd så är det upp till varje lärare att själv avgöra hur undervisningen ska utformas. Ett tänkbart medel för att få elever att nå uppsatta mål kan vara att använda sig av utomhusundervisning. Enligt litteratur kan undervisning utomhus vara en lärandemetod som kan förena teoretisk kunskap och praktisk kunskap. Bourdieu och Dewey bildar studiens teoretiska referensram och används som stöd vid tolkning av resultaten. Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med grundskollärare som har inriktning mot grundskolans tidigare år. Vid databearbetningen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar bland annat att flera faktorer har betydelse för undervisningens utformning, såsom lärares intresse och erfarenhet samt skolans närmiljö. Påträffade faktorer kan kopplas samman med Bourdieus begrepp habitus och smak. Studien visar på både fördelar och nackdelar med utomhusundervisning. De intervjuade lärare är överens med Dewey om att undervisning utomhus bör ses som ett komplement till den traditionella undervisningen. The media conducted a debate on where learning should take place and how to do it. Outdoor education can serve as one learning method. More recently it has become more popular to be outside among school teachers. This study aims to highlight the perceptions teachers have about teaching outdoors and its impact on pupils' learning. As today's school is objective, it is up to each teacher to decide how the education should be designed. Possible means to get students to achieve stated objectives may be to make use of outdoor education. According to literature teaching outdoors can be a learning method that can combine theoretical knowledge and practical knowledge. Bourdieu and Dewey form the study's theoretical framework which is used to underpin the interpretation of the results. The study's data were collected through qualitative interviews with lower primary school teachers. At the data processing a qualitative content analysis where used. The results implies, among other things, that several factors are relevant to the teaching design, such as teachers' interest and experience as well as the school's immediate environment. Found the same factors can be associated with Bourdieu's concept of habitus and taste. The study demonstrates both the advantages and disadvantages of outdoor education. The teachers interviewed agree with Dewey that learning outdoors should be seen as a complement to traditional teaching.

Bakgrund: Då barngrupperna tenderar att bli allt större i samma små lokaler blir utomhusmiljön allt viktigare, många förskolor tillbringar på grund av platsbrist allt mer tid utomhus (Nilsson, 2002). Det finns en hel del forskning om hur barnen påverkas av den miljö de vistas i utomhus. Hur utomhusmiljön är utformad har betydelse för de lekar och aktiviteter som barn sysselsätter sig med (Björklid, 2005). Vi har hittat marginellt med tidigare forskning på huruvida gårdens utformning påverkar pedagogernas arbete och har därför valt att fokusera på detta område. Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på om förskolegårdens utformning påverkar pedagogers arbete utomhus. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie. Vi har intervjuat sex förskollärare på sex olika förskolor. Innan intervjuerna genomförde vi observationer av både gårdens utformning och pedagogernas agerande utomhus. Vi tog även fotografier av gårdarna för att säkerställa att observationerna vi gjort av gårdarna stämmer överens med verkligheten. Resultat: Vi har kommit fram till att gårdens utformning påverkar pedagogerna i vissa avseenden. Gårdens utformning påverkar i vilken utsträckning pedagogerna är nöjda med gården samt hur ofta de lämnar gården för besök i andra miljöer. Gårdens utformning verkar även ha betydelse för hur pedagogerna låter vädret påverka utomhusvistelsen. I flera andra avseenden har vi inte kunnat avgöra om det är pedagogens grundsyn eller gårdens utformning som påverkar pedagogernas tankar och handlingar.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur elevers förståelse, lärande, engagemang och eventuell distraktion skiljer sig i avseende på undervisningsmiljö. För att undersöka detta genomfördes två likartade moment i biologi i inomhus- respektive utomhusmiljö, med två åttondeklasser. Elevernas uppfattning om och förståelse för momenten utvärderas sedan med hjälp av två enkäter. Resultaten från denna studie påvisade inga tydliga skillnader mellan de två undervisningsmiljöerna. Då elevers hälsa, miljömedvetenhet och ämneskoppling genom andra studier har visat sig gynnas, är våra slutsatser att det finns flera positiva aspekter med utomhusundervisning, i jämförelse med inomhusundervisning. Denna studie visade att eleverna inte lärde sig sämre, upplevde sig själva som mindre engagerade eller mer distraherade vid utomhusundervisningen.

BAKGRUND: Vi är speciellt intresserade av utomhuspedagogik och dess möjligheter tillaktiv inlärning. Vår studie handlar om att se barns lek på utegården utifrån barnensperspektiv. Bakgrunden handlar om barnens motivation till rörelse utomhus. Den belyser attdet finns många olika ”uterum” på förskolegården. Bakgrunden beskriver leken påförskolans gård, och hur leken förflyttas och justeras mellan uterummen. Könets betydelseför val av lekmateriel och lekplats beskrivs också, liksom hur man kan få fram barnets synpå sin egen lek.SYFTE: Syftet är att ta del av barnens tankar om sin lek på förskolegården och hur deanvänder den.METOD: Vi har, vid två olika förskolor, observerat ca 40 barns val av platser vid nioolika tillfällen och intervjuat tio pojkar och tio flickor om vad, var och med vem de leker. Vihar också frågat barnen om speciella pojklekar respektive flicklekar.RESULTAT: Alla de tillfrågade barnen svarade att de tyckte om att gå ut. På de tvåförskolorna fanns det många uterum, t ex sandlådan, gungorna, den undanskymdagräsmattan. Några var mer använda än andra. Leken, och en del lekmaterial, följde medbarnen genom de olika uterummen och då kunde leken också ändra karaktär och ledare. Vidden ena förskolan dominerade pojkarna men vid den andra var det flickorna somdominerade.

Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares inställningar kring utevistelsen på förskolan och att studera om deras åsikter kan få några konsekvenser. Genom sex intervjuer med lärare på lika många förskolor gjorde vi en kvalitativ forskningsanalys och resultatet visade att lärare såg olika på utevistelsen. Alla ansåg att den var betydelsefull men angav olika orsaker till varför deras utevistelse såg ut som den gjorde. Vår studie visar att lärares inställningar var det som främst påverkade utevistelsen. Vi diskuterar vad som kan göras för att lärare ska reflektera mer kring deras inställning till att vistas utomhus.

Vårt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur pojkars och flickors lek på förskolegårdar kan se ut. Vi ville ta reda på med vem, med vad och var barnen leker, samt vilka typer av lekar som dominerar utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes med åtta pojkar och åtta flickor i fem- till sexårsåldern från två olika förskolor. Dessa barn intervjuades enskilt och observerades därefter under sin lek på förskolegården. I resultaten har vi sett att det finns skillnader mellan pojkars och flickors lek utomhus. Däremot upplever vi inte att dessa skillnader är lika omfattande som de skillnader litteraturen beskriver gällande inomhuslek. Ett tydligt resultat som kom fram var att barnen helst leker med någon av sitt eget kön. Vi har också upptäckt att barnen redan verkar ha en uppfattning om vad som anses flick- respektive pojkaktigt, eftersom det vid intervjuerna framkom mer könstypiska lekar än vad barnen faktiskt lekte under observationerna.

Mätningar av halten isocyanater har utförts utomhus nära bostäder i vindriktningen från industrier och industriområden där verksamhet bedrivs som emitterar isocyanater. Prov har även tagits i statsmiljö och i en frånluftskanal vid en industri. Bakgrundshalten uppmättes genom provtagning utanför industri och industriområde på den sida som vinden kom från (lovart). I bakgrundsproverna var isocyanathalten under detektionsgränsen i samtliga prov. Nära bostäder på läsidan av industrier som emitterade isocyanater uppmättes isocyansyra i flera prover . Halterna är dock mycket låga. Resultatet är överraskande. I en arbetsmiljöutredning där nitton företag besöktes uppmättes ibland höga halter vid källan, men inte i något fall på avstånd från källan trots att mätningarna utfördes i tre till fyra mätpunkter på ca två till ca tjugo meters avstånd. Mätningar av halten isocyanater har utförts utomhus nära bostäder i vindriktningen från industrier och industriområden där verksamhet bedrivs som emitterar isocyanater. Prov har även tagits i statsmiljö och i en frånluftskanal vid en industri. Bakgrundshalten uppmättes genom provtagning utanför industri och industriområde på den sida som vinden kom från (lovart). I bakgrundsproverna var isocyanathalten under detektionsgränsen i samtliga prov. Nära bostäder på läsidan av industrier som emitterade isocyanater uppmättes isocyansyra i flera prover . Halterna är dock mycket låga. Resultatet är överraskande. I en arbetsmiljöutredning där nitton företag besöktes uppmättes ibland höga halter vid källan, men inte i något fall på avstånd från källan trots att mätningarna utfördes i tre till fyra mätpunkter på ca två till ca tjugo meters avstånd.

Utomhuspedagogik och teknikämnet har gemensamt att de båda ser ett konstruktivistiskt undervisningssätt som ett medel för att bedriva undervisning samt att praktisk kunskap är av vikt. I utomhusmiljön så tillgodoses främst teknikämnets önskan att praktiskt pröva, undersöka och konstruera samt att försöka se hur tekniken påverkar vår natur och miljö. Med hjälp av detta arbetes motivgrund och exemplifieringar är det meningen att det ska bli lättare att verkligen gå ut och pröva på. Syftet med arbetet har varit att finna en teorianknytning och pedagogisk förankring till att bedriva teknikundervisning utomhus. I en vidareutveckling även att exemplifiera vad man kan göra utomhus inom teknikämnet på och i anslutning till en skolgård. Arbetet är menat att inspirera lärare till att bedriva teknikundervisning utomhus.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad lärare i Tanzania har för tankar kring utomhusundervisning. Det har vi jämfört med en tidigare gjord undersökning av vad lärare i Sverige har för uppfattningar om utomhuspedagogik. Vi ville också undersöka vilka skäl för att utnyttja utemiljön i undervisningen som litteraturen ger. Femton lärare från fyra olika skolor i Tanzania har svarat på en enkät. De frågor vi ville få svar på var om de ville undervisa utomhus och i sådana fall varför, vad de anser kan vara positivt och negativt med att undervisa utomhus, vilka delar av undervisningen som utförs utomhus och hur de genomför dessa. Resultatet av vår undersökning visar att de undersökta lärarna i Tanzania använder sig av utemiljön i undervisningen. Vi kunde inte se några större skillnader mellan de lärare som undersökts i Tanzania och de lärare som undersökts i Sverige. Lärarna i Tanzania anger fler positiva anledningar till att undervisa ute. I litteraturen har vi funnit många och starka skäl till att vi, som lärare, ska använda oss av utomhuspedagogik. Vi tror att fler och fler människor upptäcker hur vistelse i naturen påverkar kropp och själ på ett positivt sätt. Många skolor och lärare använder sig av utomhuspedagogik i undervisningen redan nu och vi tror att det är framtidens melodi.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad lärare i Tanzania har för tankar kring utomhusundervisning. Det har vi jämfört med en tidigare gjord undersökning av vad lärare i Sverige har för uppfattningar om utomhuspedagogik. Vi ville också undersöka vilka skäl för att utnyttja utemiljön i undervisningen som litteraturen ger. Femton lärare från fyra olika skolor i Tanzania har svarat på en enkät. De frågor vi ville få svar på var om de ville undervisa utomhus och i sådana fall varför, vad de anser kan vara positivt och negativt med att undervisa utomhus, vilka delar av undervisningen som utförs utomhus och hur de genomför dessa. Resultatet av vår undersökning visar att de undersökta lärarna i Tanzania använder sig av utemiljön i undervisningen. Vi kunde inte se några större skillnader mellan de lärare som undersökts i Tanzania och de lärare som undersökts i Sverige. Lärarna i Tanzania anger fler positiva anledningar till att undervisa ute. I litteraturen har vi funnit många och starka skäl till att vi, som lärare, ska använda oss av utomhuspedagogik. Vi tror att fler och fler människor upptäcker hur vistelse i naturen påverkar kropp och själ på ett positivt sätt. Många skolor och lärare använder sig av utomhuspedagogik i undervisningen redan nu och vi tror att det är framtidens melodi.

Utomhuspedagogik och teknikämnet har gemensamt att de båda ser ett konstruktivistiskt undervisningssätt som ett medel för att bedriva undervisning samt att praktisk kunskap är av vikt. I utomhusmiljön så tillgodoses främst teknikämnets önskan att praktiskt pröva, undersöka och konstruera samt att försöka se hur tekniken påverkar vår natur och miljö. Med hjälp av detta arbetes motivgrund och exemplifieringar är det meningen att det ska bli lättare att verkligen gå ut och pröva på. Syftet med arbetet har varit att finna en teorianknytning och pedagogisk förankring till att bedriva teknikundervisning utomhus. I en vidareutveckling även att exemplifiera vad man kan göra utomhus inom teknikämnet på och i anslutning till en skolgård. Arbetet är menat att inspirera lärare till att bedriva teknikundervisning utomhus.