Search

Sammanfattning Tidigare forskning visar att unga vuxna i NEET gruppen med tiden blir mer passiva och tappar motivationen i förhållande till att söka arbete (Brynner & Parsons, 2002, 299–307). Chelsom Vogt et al. (2020) forskningsresultat visar att 85 procent av de NEET ungdomar i deras studie som hoppade av sina gymnasiestudier inte har läst in sin gymnasiekompetens vid 26 års ålder (Chelsom Vogt et al. 2020, 399). I denna uppsats har sju kvalitativa intervjuer genomförts med unga vuxna arbetslösa mellan 15–24 år och författaren har bearbetat empirin utifrån en narrativ analysmetod. Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om vilka möjligheter och förutsättningar som unga vuxna långtidsarbetslösa har för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. I studien kommer följande frågeställningar att undersökas: Hur beskriver NEET ungdomar sina förutsättningar och möjligheter i förhållande till att de ska kunna etableras på arbetsmarknaden? Hur upplever NEET ungdomar sin förmåga att kunna hantera sin situation samt komma ur sin arbetslöshet? Centrala begrepp i denna uppsats är: NEET, unga vuxna, arbetslöshet, uppväxtvillkor. Analysen kommer att utgå från Pierre Bourdieus sociologiska teori och begreppen kapital, fält och habitus samt Aaron Antonovskys teori KASAM. Resultatet från denna studie visar att NEET ungdomars förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden skiljer sig åt i förhållande till respondenternas habitus och olika sociala påverkansfaktorer. Dessa faktorer är främst erfarenheter av migration, socialt kontaktnät, föräldrarnas utbildningsbakgrund och arbetserfarenheter, ekonomiska svårigheter, konflikter i familjen, mobbning samt umgänge i kriminella kretsar. När det handlar om ungas möjligheter att etableras på arbetsmarknaden visar studien att ungdomarnas habitus i relation till utbildningserfarenheter spelar en stor roll. Positiva aspekter för NEET ungdomar för att kunna hantera sin situation som arbetssökande är förmågan att coacha

Dagens bostadsmarknad är omfattande och påverkar alla på olika vis. Syftet med uppsatsen är att belysa unga vuxnas upplevelser på bostadsmarknaden samt studera hur dessa problem skulle kunna bemötas med tänkbara lösningar. För att studera detta har en kvalitativ ansats antagits med semistrukturerade intervjuer med unga vuxna och tjänstepersoner som arbetar med frågan på daglig basis. I uppsatsen kan det konstateras att det finns brist på bostäder som matchar unga vuxnas behov. Detta har resulterat i att unga vuxna tvingas bo kvar i boendesituationer som fått dem att må dåligt både fysiskt och psykiskt. Denna otillgänglighet på goda bostäder tyder på att det förekommer en orättvisa och ett utanförskap där unga vuxna inte får ta del av bostäder på samma villkor som andra samhällsgrupper. I syfte att bemöta detta har ett antal olika lösningsåtgärder presenterats som omfattar både kortsiktiga- och långsiktiga lösningar., Today's housing market is extensive and affects everyone in various ways. The purpose of the essay is to shed light on young adults' experiences in the housing market and to study how these problems could be addressed with possible solutions. To study this, a qualitative approach has been adopted with semi-structured interviews with young adults and officials who work with the issue on a daily basis. In the essay, it can be stated that there is a lack of housing that matches the needs of young adults. This has resulted in young adults being forced to stay in housing situations that made them feel unwell both physically and psychologically. This unavailability of good housing indicates that there is an injustice and exclusion where young adults are restricted from getting access to housing, on the same conditions as other social groups. In order to address this, a number of different solution measures have been presented both in short- and long-term perspectives.

Bakgrund: Tillgången till internet och sociala medier har de senaste åren ökat. Samtidigt drabbas allt fler unga vuxna av psykisk ohälsa i dagens samhälle. Sjuksköterskor upplever svårigheter att samtala med unga vuxna. Genom ökad kunskap för de faktorer som påverkar psykisk hälsa kan sjuksköterskan arbeta förebyggande och hälsofrämjande i relation till unga vuxnas psykiska hälsa. Syfte: Att undersöka unga vuxna personers upplevelser av hur sociala medier påverkar deras psykiska hälsa. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt med kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteraturöversikten är baserad på 13 vetenskapliga artiklar som inhämtats från databaserna CINAHL och PubMed. Analyserades genom Fribergs fyrastegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och två underkategorier. Positiva effekter av sociala medier: Samhörighet, Kunskap och inspiration. Negativa effekter av sociala medier: Orealistiska ideal, Försämrad psykisk hälsa. Konklusion: Sociala mediers påverkan på psykisk hälsa hos unga vuxna är mer negativ än positiv. Detta kan leda till konsekvenser för personen och i samhället. Det är av vikt för sjuksköterskan att besitta kunskap inom området för att förstå de effekter som påverkar den psykiska hälsan. På så sätt kan sjuksköterskan förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa genom god omvårdnad., Background:Social media has increased over recent years, at the same time as young adults insociety suffer from mental health difficulties in greater occurrence. Nurses find conversations with young adults challenging. By increasing the knowledge of what affects young adults mental health, nurses develop a better understanding which can improve the ability to promote mental health foryoung adults. Aim:The aim of this study is to investigate the experiences of social media´s effect on young adults mental health. Method: The method of this study was a literature review based on qualitative and quantitative research, 13 peer reviewed articles included from CINAHL and PubMed. Analysed by Friberg's four-step model. Findings: The analysis resulted in two main categories and two sub categories. Positive effects of social media: Solidarity, Inspiration and knowledge. Negative effects of social media: Unrealistical ideals, decreased mental health. Conclusion: The majority of young adults experience that social media contributes to the development of negative emotions. This can lead to consequences for the person and society. It is important for the nurse to have knowledge within the subject to understand what affects mental health. Therefore, the nurse can prevent mental illness and promote mental health through good care.

Bakgrund Substansbrukssyndrom är ett folkhälsoproblem. Unga som brukar substanser riskerar att hamna i livslånga beroenden som har en negativ inverkan på deras livskvalitet och som belastar samhället svårt både ekonomiskt och i form av mänskligt lidande. Personer med denna problematik behöver vård och behandling för att kunna ta sig ur sitt substansbruk. För att kunna kvarhålla dessa individer i vården behöver de bemötas på konstruktiva sätt som motiverar dem att ta emot vård och behandling. Således finns ett behov av att sammanställa aktuell forskning kring hur de upplever sig bemötta inom hälso- och sjukvården. Syfte Syftet var att belysa hur unga och unga vuxna med problematiskt substansbruk/syndrom upplever sig bemötta inom hälso- och sjukvård. Metod Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes i PubMed, CINAHL och via manuell sökning. Insamlingen resulterade i 15 vetenskapliga artiklar, vilka kvalitetsgranskades i enlighet med Sophiahemmet Högskolas kvalitetsgranskningsmall. En integrerad dataanalys genomfördes och resulterade i huvud- och underkategorier. Metod Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes i PubMed, CINAHL och via manuell sökning. Insamlingen resulterade i 15 vetenskapliga artiklar, vilka kvalitetsgranskades i enlighet med Sophiahemmet Högskolas kvalitetsgranskningsmall. En integrerad dataanalys genomfördes och resulterade i huvud- och underkategorier. Resultat Två huvudkategorier identifierades. Dessa var Faktorer som påverkar bemötandeupplevelsen positivt och Faktorer som påverkar bemötandeupplevelsen negativt. Hur bemötandet från sjukvårdspersonal av unga med substansbruk upplevs påverkar hur de känner sig hjälpta av hälso- och sjukvården. Det framkom att det finns både positiva och negativa erfarenheter. Slutsats Det är av vikt att personal bemöter unga med substansbruk på ett fördomsfritt och empatiskt sätt när de söker vård hos hälso- och sjukvården. Risken är annars, Background Substance use disorder is a public health problem. Young people who use substances are in risk of having lifelong addictions that will have a negative impact on their quality of life and burden society heavily both economically and in terms of human suffering. People with these problems need care and treatment to be able to quit their substance use. In order to retain these individuals in the care system they need to be treated in a constructive way that motivates them to receive care and treatment. Thus, there is a need to compile current research on how they experience meetings with personnel in the health care system. Aim The aim of this study was to illustrate how youth and young adults with substance misuse/abuse experience meetings with personnel in the health care system. Method The method for this study was a non-systematic literature review. Data collection was made in PubMed, CINAHL and via manual searches, and resulted in 15 scientific articles. The articles were vetted in accordance with the quality assessment template provided by Sophiahemmet University. The content was analysed and the findings were grouped into main and subcategories. Results Two main categories were found. These were Factors that influence the experience positively and Factors that influence the experience negatively. How the experience is perceived by the young adult with substance use when seeking health care influences how they feel helped by the health care system. It was found that there were both positive and negative experiences. Conclusions It is important that health care personnel act in an empathic and non-judgemental way when they interact with young people who seek care. The risk if this is not applied is that the young people leave treatment or abstain from seeking care in the future due to former negative experiences.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är ett långvarigt hälsotillstånd som påverkar många människor världen över. Att leva med diabetes typ 1 innebär en rad utmaningar och krav, särskilt för unga vuxna som befinner sig i en period av snabb utveckling och förändringar. Syfte: Beskriva unga vuxnas upplevelse av att leva med Diabetes mellitus typ 1. Metod: Litteraturöversikt där resultatet baserades på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Dataanalysen utfördes i enlighet med en tematisk analys av Braun och Clarke. Resultat: Resultatet presenterar hur unga vuxna upplever livet med Diabetes mellitus typ 1 utifrån två huvudteman ‘’Förhållningsätt’ till diabetes’ & ‘’Stödets betydelse’’. Slutsats: Att leva med Diabetes mellitus typ 1 har en betydande inflytande på de unga vuxnas liv som skapar utmaningar och påverkar livskvalitén. Utöver andra stora livsförändringar så behöver dessa individer dessutom parera med att hantera en livslång sjukdom där olika relationer spelade en stor roll, samtidigt som känslor av utanförskap bekämpas. Fortsatt forskning krävs att uppnå en djupare förståelse och för att säkerställa tillämpning av god omvårdnad.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som orsakar att personen behöver regelbunden behandling. Det påverkar deras vardag och kan orsaka både kort- och långsiktiga komplikationer. Livet som ung vuxen kan vara utmanande och att samtidigt leva med kronisk sjukdom kan skapa svårigheter, i en redan komplex period i livet. Utökad kunskap om detta är därför viktigt för hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Litteraturstudien baseras på kvalitativa studier och analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Data resulterade i 7 slutkategorier: Stöttande omgivning är betydelsefullt och ger trygghet, Svårighet att hitta balans mellan diabeteshanteringen och livet, Det ökade ansvaret är betungande men leder även till personlig utveckling, Önskan att passa in och inte stigmatiseras, Behov av frihet och kontroll kan påverka diabeteshanteringen, Att det finns barriärer inom hälso- och sjukvården, Rädsla över komplikationer och graviditet. Slutsatser: Upplevelser av att leva med diabetes typ 1 varierade mellan de unga vuxna. Det fanns en gemensam önskan över ökad kunskap och förståelse i samhället och hos hälso- och sjukvårdspersonal för att de ska kunna tillgodose individuella behov och en personcentrerad vård.

Contraception is a complex phenomenon with differing meanings, expressions, and materialities depending on its historical, social, and cultural context. In this thesis, I depart from the conceptualisation of contraception as the prevention of both pregnancies and sexually transmitted infections (STIs) and I name these practices through the collective term of contracepting. Previous research on young people and contraceptives has centred on cis women and, to a lesser extent, men who have sex with men. Studies on young people and contraceptives tend to focus on use and choice-making, with an emphasis on the medical risks that these may pose. The sociological and more critical studies on contraceptives largely emerge from the US context, and usually separate pregnancy and STI prevention efforts, which is problematic as it obscures the fact that many young people are or have been concerned with both of those elements of contraception. The Swedish context presents some similar criticalities, as there are extremely few studies that explore contraceptive use and experiences beyond the medical sphere, and even fewer that look beyond the practices of cisgender women. More critical and sociological studies are needed to explore how young people with various gender and sexual identities experience contracepting practices. This dissertation contributes to the literature on contraceptives by drawing on the stories and accounts generated from 27 interviews with 13 women, men, and non-binary people aged 18 to 29, with different sexual identities living in Sweden, and who had some experience with pregnancy and/or STI prevention. The aim of this research project has been to explore young people’s diverse practices and experiences with pregnancy and STI prevention (i.e. contracepting). Participants’ stories and accounts were analysed through a critical, relational lens and based on a conceptual understanding of contracepting as involving multifaceted work. Analytical leads were ident

Sammanfattning För att ungdomar ska agera hjälpsökande har forskning visat att kunskap om samt attityd och tillit till tillgängliga stödfunktioner är viktiga aspekter. Därför är syftet i denna studie att undersöka hur den självskattade kunskapen om och attityden till socialtjänsten ser ut bland unga vuxna på gymnasiet. Detta för att ge en indikator på hur väl socialtjänsten lyckats med informationsspridande till barn och unga. I Sverige har en desinformationskampanj förts mot socialtjänsten de senaste åren och Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att bekämpa denna kampanj. Desinformation har ofta i syfte att bryta ner tillit och skapa en negativ attityd mot dess måltavla, vilket i detta fall varit socialtjänsten. Ungdomar har svårare att skilja på sanningsenliga nyheter samt information på internet vilket försätter dem i en riskzon att bli påverkade av ryktesspridning. Utöver denna riskzon finns även en stor risk att ungdomar hamnar i drogmissbruk, kriminalitet och att de drabbas av psykisk ohälsa. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvantitativ webbenkät där målgruppen var gymnasieelever som var 18 år eller äldre i Umeå kommun. Den insamlade empirin bestod av 102 svarande, varav två exkluderades på grund av 18 årsgränsen. Enkätsvaren som skickades in fördes automatiskt in i Excel för bearbetning och vidare analys. Empirin analyserades med hjälp av deskriptiv statistik samt korrelationstester och signifikanstester. Resultaten i denna studie visar att den generella attityden till socialtjänsten är mer positiv än negativ och att mer kunskap om socialtjänsten även bidrar till en mer positiv attityd. Det framkommer även att den kunskap som gymnasieelever besitter kommer från andrahandskällor i större utsträckning än från socialtjänsten. I tillägg till dettauppger en klar majoritet av eleverna att de anser att mer information behöver spridas. Slutsatsen blir därför att det finns ett behov av mer information om och av socialtjänsten som anpas

Denna uppsats syftar till att analysera faktorer som påverkar erfarna unga vuxnas beslut att investera i fonder. Målet är att erhålla en ökad förståelse för hur finansiella investeringsbeslut fattas med beaktande av de betydande värderingsförskjutningar som uppenbarligen tillkommit genom ökat medvetande genom debatten om produktion/miljöpåverkan under senare år. En försöksgrupp har utvalts bestående av unga vuxna i åldersgruppen 21–25 år. Författarna har valt att avgränsa gruppen för att fokusera på individer som har yrkeserfarenhet inom bank- och finanssektorn. Undersökningen har utgått från en teoretisk referensram som består av en konsumentbeslutsprocess, Maslows behovstrappa, för att analysera värderingar samt vilka psykologiska och finansiella värden respondenterna erhåller efter genomförda investeringar. Detta identifieras genom djupintervjuer med respondenterna. Forskningsfrågorna i denna undersökning handlar om varför respondenterna väljer att köpa vissa specifika fonder samt hur deras värderingar påverkat valet av fonder.

The consumer society is developing at a rapid pace, which also applies to today’s digitalization. As a result, new payment methods, such as installments and invoices, have become readily available and many companies are profiting and therefore encouraging consumers to use them. The consumer society that results in increased costs for private individuals also contributes to a clear increase in consumer loans, which in turn leads to private financial indebtedness. This paper aims to examine and map which factors that influence the intention to use consumer loans. Through this knowledge regarding attitudes and intentions in users of installments and invoices the study aims to increase the possibility to contribute to understanding of private indebtedness linked to today's digitized consumer society. This research has been examined through a qualitative approach with the main methodology of semi-structured interviews. The empiric data has then been analyzed and discussed through a theoretical framework based on, among others, the Theory of Planned Behavior and Hawkings Sterns Impulse Buying Theory, together with Theoretical Concepts of Decision Making. The outcome of this research study shows that young women aged 18-25 have a negative attitude towards consumer loans because of the image it gives the people but also because of the consequences, in the sense of private indebtedness, it can lead to. The study also shows that the seven factors that determine whether one chooses to use a consumer loan are its availability, unnoticed upcoming expenses, consequences of previous debts, habitual behavior, marketing of consumer loans, facilitation returns for internet purchases and lack of capital., Konsumtionssamhället utvecklas i snabb takt vilket även gäller dagens digitalisering. Till följd av detta har nya betalningsmetoder, såsom kredit, delbetalning och fakturor, blivit lättillgängliga och många företag profiterar och uppmanar därför konsumenterna att använda dessa. Konsumtionssamhället som ger större kostnader för privatpersoner bidrar också till en tydlig ökning av konsumtionskrediter som i sin tur leder till privata ekonomiska skuldsättningar. Den här rapporten syftar till att kartlägga vilka faktorer som påverkar intentionen att använda sig av konsumtionskrediter. Genom denna kunskap och kännedom om attityder och intentioner hos användare av delbetalningar och fakturor syftar studien att öka möjligheten att bidra till förståelsen av privat skuldsättning kopplat till dagens digitala konsumtionssamhälle. Denna frågeformulering har studerats med hjälp av en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Den empiriska datan har sedan analyserats och diskuterats utifrån ett teoretiskt ramverk grundat på bland annat Theory of Planned Behavior och Hawkings Sterns Impulse Buying Theory, tillsammans med teoretiska begrepp om beslutsfattande. Slutsatsen av denna forskningsstudie visar att unga kvinnor i 18–25 årsåldern har en negativ inställning till konsumtionskrediter på grund av den image det ger personerna men även på grund av de konsekvenser, i form av privat skuldsättning, det kan leda till. Studien visar även på att de sju faktorer som avgör att man väljer att använda sig av konsumtionskrediter är dess tillgänglighet, ouppmärksammade kommande utgifter, konsekvenser av tidigare skulder, vanebeteende, marknadsföring av konsumtionskrediter, underlätta returer vid internetköp samt brist på fritt kapital.

Syftet är att undersöka konsekvenser för barn, unga och unga vuxna i åldern 0-25 år som växer upp tillsammans med syskon som har funktionsnedsättning. Dessutom är syftet att identifiera betydande faktorer för att uppnå ökad kunskap om hur professionella inom hälsooch sjukvård kan utveckla arbetet och bemötandet till barnen och deras familjer. Studiens teoretiska ramverk är Eriksons åtta utvecklingsfaser och Marcias identitetsstatusmodell som berör människors identitetsutveckling ur ett psykosocialt perspektiv samt copingstrategier för att hantera sin situation. Studien är utformad som en integrativ litteraturstudie, vilket innebär att vetenskapligt material med både kvalitativ och kvantitativ metod samlas in. Samtliga artiklar bearbetas och sammanställs genom tematisk analysmetod. Resultatet visar att målgruppen löper ökad risk för sociala konsekvenser, emotionell överbelastning och psykisk ohälsa. Resultatet tyder på att syskon med funktionsnedsättningen i sig inte bidrar till ökad psykisk ohälsa hos barnet, däremot eventuella konsekvenser av funktionsnedsättningen. Det framträder även positiva konsekvenser som utvecklad stresshantering, ökat tålamod samt värderingar om respekt för andra trots olikheter. Framträdande risk- och skyddsfaktorer är tillgång till socialt stöd, föräldrar, diagnosens karaktär och ålder. Utöver konsekvenser som mätbar hälsa framkommer även att identitetsutvecklingen kan påverkas och således även copingstrategiernas betydelse för att hantera situationen på ett framgångsrikt sätt., The following study aims to investigate the consequences for children aged 0-25 growing up with a sibling with a developmental disorder. In addition, the study intends to identify significant factors to achieve knowledge on how professionals in healthcare can develop the work and treatment with the children and their families. The study's theoretical framework is a psychosocial perspective on identity development and coping strategies. The study is designed as an integrative review in which both qualitative and quantitative data have been included. The data is processed and compiled through thematic analysis. The results show that growing up with a sibling with a developmental disorder can be related to higher risk of social consequences, emotional overload and mental illness. The results indicate that it’s the potential consequences of the disorder that is the main reason for the higher risk of mental illness. There are also positive consequences such as developed stress management, increased patience and values about respect for others despite differences. Identified prominent factors are social support, parents, the diagnosis and age. Identity development can be affected and thus also the importance of coping strategies for managing the situation in a successful way.

Non-medical use of prescription opioids, such as tramadol, is a major global health concern. In Sweden, tramadol use among young people is widely recognized and highlighted as a novel drug use pattern. The overall aim of this licentiate thesis is to explore drug use trajectories and the process of attempting to quit drugs among young people with experiences of problematic tramadol use. 24 qualitative interviews were conducted with 13 young people (aged 19–24) with self-reported experiences of problematic tramadol use.Paper 1 explores the drug use trajectories of the young people, including changes in drug use patterns and motivations for their use of tramadol and other drugs. The results indicate that most of the young people quickly started to use tramadol regularly and eventually expanded their drug use repertoire to include more substances. Overall, there was a progression to more severe drug use over time, where self-medication and experiences of dependence, as well as peer influence and other environmental factors playing significant roles.Paper 2 addresses the young people’s accounts of attempting to quit tramadol and other drugs. The results demonstrate conflicting emotions towards drug use along with a significant external pressure to quit, but also difficulties in quitting due to experiences of dependence and mental health issues. For most participants, however, an increasing autonomous will and ability to abstain from drugs gradually developed, with the support from trusted relationships playing a crucial role.The study demonstrates how aspects related to the drugs’ effects, personal circumstances, and the social environment interact in young people’s drug use trajectories, as well as in their process of attempting to quit drugs. By highlighting the young people’s perspective, the study can contribute to a deeper understanding of problematic tramadol use that may be helpful in improving both preventive and therapeutic measures for this target group.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är idag ett växande problem hos unga vuxna och det finns behov av ytterligare interventioner. Fysisk aktivitet i grupp samt fysisk aktivitet på recept har enligt tidigare studier visat goda effekter på den upplevda hälsan. Inom arbetsterapin är aktivitetsvärde ett centralt begrepp som kan kopplas samman med meningsfullhet, hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet med studien är att undersöka värdeupplevelser av fysisk aktivitet i grupp för unga vuxna och dess påverkan på psykisk ohälsa. Metod: En litteraturöversikt med deduktiv ansats, utifrån The Value and Meaning in Occupations (ValMO)- modellens värdetriad användes. Datainsamlingen genomfördes i tre olika databaser; Cinahl, PubMed och PsycInfo, vilket resulterade i tolv slutgiltiga artiklar. Dessa analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att fysisk aktivitet i grupp bidrar med positiva värdeupplevelser utifrån ValMOs värdetriad, som i sin tur är en bidragande faktor för att främja hälsa, välbefinnande och psykisk hälsa. Slutsats: Fysisk aktivitet i grupp har visat sig vara gynnsam för hälsa och välbefinnande. Fysisk aktivitet på recept har visat vara en effektiv intervention för arbetsterapeuter att använda., Background: Mental illness is today an increasing problem in young adults and there is a need for further interventions. According to previous studies, physical activity in group and physical activity on prescription have shown good effects on perceived health. Occupational value is a central concept in occupational therapy, and can be related to meaningfulness, health and well-being. Aim: The purpose of this study is to investigate the occupational values of physical activity in group for young adults and its impact on mental illness. Method: A literature review with a deductive approach, based on The Value and Meaning in Occupations model (ValMO) was used. The data collection was carried out in three different databases; Cinahl, PubMed and PsycInfo, resulting in twelve final articles. These were analyzed based on a manifest content analysis. Results: The results showed that physical activity in group contributes to positive occupational value based on ValMO's value triad, which is a contributing factor in promoting health, well-being and mental health. Conclusion: Physical activity in groups has been shown beneficial for health and well-being. Physical activity on prescription has been shown to be a more effective intervention that can be used by occupational therapists.

Bakgrund: Övergången från barn till vuxen är en kritisk period i livet där många förändringar sker under kort tid, vilket kan resultera i en förändrad aktivitetsbalans och aktivitetsmönster då unga vuxnas vanor, roller och rutiner förändras. Komplexiteten i transitionen kan leda till psykiska besvär eller psykiatriska tillstånd. Behovet är därför stort av att erbjuda unga vuxna med nämnda problematik, hälsofrämjande och preventiva insatser för att stötta i processen att utveckla en hållbar livsstilsförändring via interventionen Lifestyle Redesign. Syfte: Att kartlägga vilka Lifestyle Redesign interventioner som finns för vuxna och äldre, dess verksamma komponenter samt hur dessa skulle kunna tillämpas på unga vuxna med risk för att drabbas av psykisk ohälsa. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. Datainsamlingen skedde i databaserna Pubmed, CINAHL, PsycINFO, MEDLINE och Web of Science. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Artiklarna var av kvalitativ, kvantitativ eller mixad studiedesign. Verksamma komponenter analyserades med latent innehållsanalys. Resultat: Tretton olika Lifestyle Redesign interventioner identifierades. Verksamma komponenter identifierades och skapade åtta ämnesområden. Ett tentativt förslag presenterades för hur interventionens upplägg för unga vuxna skulle kunna se ut. Slutsats: Lifestyle Redesign skulle kunna användas hälsofrämjande och preventivt för målgruppen unga vuxna som riskerar att drabbas av psykisk ohälsa men det behövs mer forskning för att med säkerhet kunna fastställa detta., Background: The transition from child to adult is a critical period in life where many changes occur in a short period of time. The lifestyle changes could potentially result in an altered activity balance and activity patterns. The transition can lead to potential psychological disorders or psychiatric conditions. There is therefore a great need to offer young adults health promoting and preventive interventions to support the process of developing a sustainable lifestyle via Lifestyle Redesign. Aim: To map the Lifestyle Redesign interventions available for adults and elderly, active components and how these potentially can be applied to young adults with a risk of mental illness. Method: Literature review with an inductive approach. Five databases were used for data collection. Thirteen articles were included in the results. The articles were of qualitative, quantitative or mixed methods. Effective components were analyzed through a latent content analysis. Results: Thirteen different Lifestyle Redesign interventions were identified. Effective components were identified and eight topic areas were created. A tentative proposal was presented for the design of the intervention for young adults. Conclusion: Lifestyle Redesign could be used for health promotion and prevention for the target group of young adults at risk of mental illness, although more research is needed to establish this with certainty.

År 2007 släpptes världens första smartphone. Bara 16 år senare har näst intill varenda människa i Sverige en mobiltelefon i deras ficka. Sakta men säkert har mobiltelefonen blivit en del av vår vardag som ett av våra mest basala behov. Den digitala utvecklingen har gått så pass fort att vi ännu inte känner till vilka risker och möjligheter mobiltelefonen utgör för människan och vårt samhälle. Den tidigare forskningen visar på en balansgång mellan mobiltelefonens kommunikativa möjligheter och kritiska risker för vår mänskliga sammanhållning. Den mobila kommunikationen tar oss digitalt närmare varandra men samtidigt känslomässigt längre ifrån varandra. På senare år har det växt en oro över sociala mediers inflytande hos Sveriges befolkning. Studiens syfte vill därför ge allmänheten en förståelse för hur unga vuxna upplever mobiltelefonens kommunikativa möjligheter och sociala mediers negativa inflytande i det digitala samhället. Med hjälp av sju kvalitativa intervjuer bidrar studien med en insikt i hur intervjupersonerna upplever och resonerar kring mobiltelefonens kommunikativa möjligheter och sociala mediers negativa inflytande. Genom att applicera sociologen Erving Goffmans dramaturgiska teori och begrepp; framträdande, frontstage, backstage och intrycksstyrning i relation till intervjupersonernas upplevelser, får studien en djupare förståelse för hur mobiltelefonen påverkar deltagarna i deras vardagliga liv. Goffmans begrepp frontstage förstärker deras upplevelser om att det råder olika normer, förväntningar och förhållningssätt i ett framträdande på mobiltelefonens sociala plattformar. Backstage utgör en plats där intervjupersonerna ständigt kan planera, förbereda och påverka hur det sociala och digitala framträdandet ska se ut. Med hjälp av intrycksstyrning så får deltagarnas upplevelser av sociala mediers negativa inflytande en bakomliggande förklaring. Vår sociala verklighet kan inte konkurrera med sociala mediers intrycksstyrande, vilket i sin tur riskerar at

Det moderna samhället karaktäriseras av globalisering, extern och intern konkurrens samt ny informationsteknik, vilket har förändrat villkoren för individen på arbetsmarknaden. Denna studie undersöker upplevelsen av organisationskultur och arbetsprestation på ett företag inom rekrytering och bemanningsbranschen i södra Sverige. Utifrån deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med tio medarbetare från företaget analyseras hur organisationskulturen på det aktuella företaget påverkar medarbetarens arbetsprestation. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Scheins (2010) tredimensionella modell om organisationskultur, Locke & Latham (2013) målsättningsteori samt teorier om intern konkurrens (Sennett 2006; Nair & Kamalanabhan 2010). Följaktligen tillämpas individualiseringstesen på ett övergripande plan med resonemang från Han (2013), Sennett (2000) och Gillberg (2010). Det insamlade materialet har analyserats och kodats enligt tematisk analys. Resultatet av studien visar att företagets värdeord är vägledande för uppförande, arbetssätt och strategier. Bristande anpassning till organisationskulturen kan leda till sanktioner i form av bemötande och exkludering. Resultatet visar även på en tydlig prestationskultur där medarbetaren upplever känslor av besvikelse och hård självkritik när de misslyckas i sina prestationer, vilket kan bero på att medarbetarna individualiserar sina prestationer., Studien undersöker hur medarbetare upplever organisationskultur och prestation på företag X. Organisationskultur handlar om stämningen på arbetsplatsen, vilka värderingar, vanor och beteenden som de anställda har. För att undersöka fenomenet har tio intervjuer och observationer genomförts på företaget och analyserats med hjälp av forskning om individualisering, organisationskultur och prestation. Resultatet av studien visar att företagets värdeord genomsyrar alla delar av verksamheten såsom medarbetares beteenden, arbetssätt och arbetsstrukturer. Medarbetarna får ta del av värdeorden redan vid rekryteringsprocessen vilket gör att de känner starkt tilltro till dem. Även om det inte är ett tvång att anpassa sig efter värdeorden kan medarbetaren känna av negativa konsekvenser när de inte gör det, såsom utanförskap och sura blickar från övriga kollegor. Studien visar att organisationskulturen på företag X påverkar medarbetarnas prestation på flera sätt. På företaget finns det en stark tävlingsanda och medarbetarna tävlar ofta mot varandra för att vinna priser och få belöningar, vilket betyder att det finns en intern konkurrens på företaget som både kan upplevas som motiverande och avundsam. Resultatet visar också att om medarbetarna inte lyckas prestera eller nå de uppsatta målen kan de känna sig misslyckade samt kritisera sig själva. Att medarbetarna upplever dessa känslor kan bero på att medarbetarna individualiserar sina prestationer.

Recent studies show an increase in debt among young adults, especially young women. The purpose of this study was to examine the relationship between mental health, perceived loneliness, personal financial situation, consumer behavior, the use of social media and how these differ in a gender and generational context. A further aim was to study the interaction between these variables, based on previous research that shows how increased indebtedness has affected us negatively in different ways and how social media may have had an impact on this increased consumerism, as well as increased mental illness and increased loneliness. Consumer behavior is explored by examining Retail Therapy, a coping strategy to promote psychological well-being through shopping. Data for the study was conducted via a web survey where the participants (n = 105) had to answer questions intended to measure the study's variables, this with well-established and validated measurement scales. The results revealed a significant positive correlation between Retail Therapy and the use of social media, and that young adults and women use Retail Therapy to a greater extent. The level of anxiety was also shown to be statistically significant in relation to Retail Therapy. An interaction effect was found between age and gender in relation to loneliness and between age and gender in relation to Retail Therapy. Otherwise, no significant interactions between the variables were found. The findings of the present study can contribute to valuable knowledge about risk factors for over-indebtedness and how over-indebtedness among young adults can be prevented. For example, in healthcare to be able to prevent mental illness at an early stage through interventions to promote healthy consumption behavior and social media use., Nya studier visar på en ökad skuldsättning hos unga vuxna, framför allt unga kvinnor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan psykisk ohälsa, upplevd ensamhet, privatekonomisk situation, konsumtionsbeteende och användandet av sociala medier samt hur dessa skiljer sig i en köns- och generationskontext, men även hur interaktionen mellan dessa variabler ser ut. Detta utefter tidigare forskning som visar att ökad skuldsättning har påverkat oss negativt på många sätt och huruvida sociala medier kan ha haft en påverkan på denna ökade konsumtion, ökad psykisk ohälsa och ökad upplevda ensamhet. Konsumtionsbeteende utforskas genom att undersöka Retail Therapy, en copingstrategi för att främja psykiskt välbefinnande genom att shoppa. Data till studien samlades in via en webbenkät där deltagarna (n = 105) fick svara på frågor ämnade att mäta studiens variabler, detta med väletablerade och validerade mätskalor. Resultatet visade på en signifikant positiv korrelation mellan Retail Therapy och användande av sociala medier, samt att unga vuxna och kvinnor använder sig av Retail Therapy i större utsträckning. Även nivå av ångest påvisades statistiskt signifikant i relation till Retail Therapy. En interaktion fanns mellan ålder och kön i relation till ensamhet samt i ålder och kön i relation till Retail Therapy. I övrigt påvisades inga signifikanta interaktioner mellan variablerna. Resultaten kan bidra till värdefull kunskap om riskfaktorer för överskuldsättning och hur överskuldsättning bland unga vuxna kan förebyggas. Exempelvis inom sjukvården för att tidigt kunna förebygga psykisk ohälsa genom interventioner för att främja hälsosamt konsumtionsbeteende och sociala medier-användande.

Sociala medier har en autenticitetsproblematik som kan leda till konsekvenser som psykisk ohälsa. Som en reaktion mot den tillrättalagda sociala mediekulturen som präglas av förskönat och redigerat innehåll lanserades appen BeReal. BeReal utmanar denna kultur genom en uppmaning om att man ska publicera i ögonblicket utan möjlighet till att använda redigeringsverktyg. Vi fokuserar på BeReal och problematiken kring bristen på autenticitet i traditionella sociala medier. Med fallstudie som analysmetod undersöks hur detta bemöts av användare på en app som ifrågasätter denna kultur och ifall de kommunicerar och porträtterar sig annorlunda jämfört med traditionella sociala medier. Studien grundar sig på empiriskt material från semistrukturerade intervjuer med användare av appen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur unga vuxna resonerar kring sitt användande av en app som ifrågasätter den rådande sociala mediekulturen, för att svara på hur autenticitetsproblematiken hanteras av användarna på BeReal. Framställningen stämmer bättre överens med verkligheten på BeReal men vissa detaljer som kan anses negativa utesluts. Denna autenticitetsproblematik hanteras bland annat genom att använda sig av olika strategier för att presentera det förväntade på BeReal. Appen är ett symptom på autenticitetsproblematiken med det spirande missnöjet som finns av den osunda kultur som frodas på sociala medier. Undersökningen av hur denna diskussion hanteras och tas emot av användare har gett svar på att appen bidrar till en mer autentisk social mediemiljö. Trots att ett av de centrala syftena med BeReal är att motverka det icke autentiska så finns vissa tendenser som kan förklaras som uttryck från de traditionella sociala medierna. Den osunda sociala mediekulturen sipprar igenom på BeReal, trots en uttalad målsättning att motverka den tillrättalagda kulturen. Förändring sker således inte genom ett socialt medium i sig. Det är snarare en förändring i förhållningssättet till sociala medier so

Skuldtyngd är ett fyraårigt forskningsprojekt som startade 2021 i samarbete mellan Lunds universitet och Göteborgs universitet. Projektet är finansierat av Forte och studerar skuldsättningsproblem bland unga vuxna i åldern 18 till 25 år. Centralt för projektet är att förstå skuldsättningen ur unga vuxnas eget perspektiv, liksom att studera skuldsättning som ett socialt och relationellt fenomen som utspelar sig i en specifik samhällskontext.För att sprida lättillgänglig kunskap publiceras ett policy brief varje år under de fyra år som projektet pågår. I detta andra policy brief beskrivs preliminära resultat från de första intervjuerna med unga vuxna. Särskilt fokus ägnas vägarna in i skuldsättning och de sociala konsekvenserna av att vara ung och skuldsatt.

Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som möjliggör för unga vuxna som vuxit upp i en hederskontext att bryta sig loss från dess hedersnormer. Hedersnormer kan innebära ett strukturerat levnadssätt från familjens och släktens påtryckningar, att bryta sig loss från hedersnormerna kan medföra ett uppbrott från gemenskapen. Detta är en kvalitativ studie som baseras på semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna som vuxit upp i en hederskontext. Alla intervjupersoner var mellan 20 och 25 år gamla och bor i Sverige. Studien besvarar följande frågeställningar: Vad har de unga vuxna för egen uppfattning om hederskontexten de själva har vuxit upp i? Vilka faktorer bidrar till att de unga vuxna kan bryta sig loss från hedersnormerna inom hederskontexten? Hur lever de unga vuxna som vill lämna hederskontexten i dagsläget? Resultaten visar att hederskontexten och dess hedersnormer formar de unga vuxnas liv och begränsar deras individualitet. Intervjupersonerna som växte upp i en hederskontext vill leva fritt utan begränsningar, normer och regler för att kunna utveckla självständiga liv som att få välja sin egen trosuppfattning, partner och livsstil. Intervjupersonerna befann sig i olika stadier av att bryta sig loss från hederskontexten, men alla hade olika bidragande faktorer som har hjälpt eller skulle kunna hjälpa dem att bryta sig loss. Bidragande faktorer som förekom i resultaten var studier och utbildning, flytt till en annan stad, att vara ekonomiskt oberoende, individens psykiska förhållningssätt samt omgivningen och dess motivation och stöd., The purpose of this study is to investigate the factors that make it possible for young adults who have grown up in an honor-based context to break free from its norms. Honor-based norms can mean a structured way of living, from the family and relatives pressure, and breaking free from honor-based norms can mean breaking free from the community. This is a qualitative study, based on semi-structured interviews with four young adults who grew up in an honor-based context. All interviewees were aged between 20 and 25 years old and live in Sweden. The study addresses the following questions: What is the young adults’ perception of the honor-based context in which they grew up? What factors contribute to the young adults' ability to break free from honor-based norms? How is life today for these young adults who wanted to leave the honor-based context? The results show that the honor-based context and its associated norms shape the lives of the young adults and limit their individuality. The interviewees who grew up in an honor-based context desire to live without restrictions, norms and rules in order to develop independent lives such as choosing their own beliefs, partners and lifestyle. The interviewees were at different stages of breaking free from their honor-based contexts, but each had varying contributing factors that have helped or could help them to break free. Contributing factors found in the results were education, moving to another city, being financially independent, the individual's psychological attitude and the people surrounding them with their motivation and support.

Efter att en artikel publicerats i Falu Kuriren under hösten 2023 startade en diskussion i sociala medier. En ägare till en rockklubb i Falun undrade varför publiken uteblev och många av svaren från publiken var entydiga. Arrangörer tar inte hänsyn till vad unga vuxna vill ha och är viktigt för dem. Min utgångspunkt har varit ovan diskussion och min studie syftar till att ta reda på vad unga vuxna har för relation till klubbliv, vad man saknar och vad som skapar värde gällande livemusik och klubbar. Med hjälp av en enkät riktad till unga vuxna mellan 18-30 år bosatta i Falun och Borlänge undersöktes vad de har för åsikter. Resultatet visade att uteliv/klubbliv är viktigt och det man saknar mest är ett mer varierat utbud av musik och att det är rätt genre/artister. Resultatet visade också på att stämning/rätt publik skapar extra värde, några svar anger också att trygghet och säkerhet är viktigt. I uppsatsen diskuterar jag att det tycks finnas ett glapp mellan vad publiken önskar och vad arrangörer erbjuder.

Antalet unga vuxna som bor kvar i barndomshemmet har de senaste åren legat på rekordhöga nivåer. Parallellt med denna trend har prisutvecklingen på bostadsmarknaden tills nu närmast skenat i Sverige, i synnerhet i storstäderna. Möjligheterna för unga att köpa egen bostad är väldigt begränsade samtidigt som hyresmarknaden lider av ett underskott på lägenheter. Situationen har medfört att en stor andel unga vuxna idag bor kvar hemma, ofta ofrivilligt. Syftet med uppsatsen är att ta reda på i vilken utsträckning prisutvecklingen har påverkat denna grupp. Genom en fixed effects-regression med paneldata över Sveriges tre största städer, under åren 1997-2019, visar studien att det finns mycket som indikerar ett samband. Men vi kan inte hävda kausalitet. Största delen av vår data är statistiskt signifikant och sambandet finns onekligen där, men vidare studier måste genomföras för att kunna fastställa en faktisk effekt huvudvariablerna emellan.

Det är inte helt självklart hur affärsmodeller kan eller bör definieras. I dess enklaste form kan affärsmodellen ses som ett uttryck för enkla marknadsekonomiska samband: en produkt köps om dess värde för kunden är högre än kostnaden att producera den. Många skulle dock hävda att detta ger en alldeles för inkomplett bild, och att affärsmodeller i själva verket är mycket komplexa. Den som även vill ta hänsyn till hållbarhetsaspekter, såsom klimatavtryck eller olika sociala faktorer, får det ännu svårare. Vilka “värden” och “kostnader” är det egentligen som ska tas hänsyn till? Utgångspunkten för det här arbetet är ett bostadsprojekt i Rosendal i Uppsala, ett pilotprojekt för vad initiativtagarna kallar Alivekonceptet. Den långsiktiga förhoppningen är att konceptet och dess tillhörande affärsmodell ska bli startskottet för en förändrad bostadsmarknad. De nybyggda hyresrätterna ska ha lägre hyror än jämförbar nyproduktion, och hyreskontrakten ska inledningsvis fördelas via ett lottningssystem istället för ett traditionellt kösystem. Tanken är att fastigheterna, och efterföljande projekt inom ramen för Alivekonceptet, ska bana väg för fler prisvärda bostäder för unga vuxna – med större fokus på miljömässig och social hållbarhet. Syftet med denna studie är således inte bara att undersöka hur en affärsmodell på bostadsmarknaden kan se ut, utan även hur hållbarhetsaspekter kan integreras i traditionella affärsmodeller och vilka utmaningar som då kan uppstå. Alivekonceptets affärsmodell har därför studerats med hjälp en analysmodell som även integrerar miljömässiga och sociala hållbarhetsaspekter. Resultatet av kartläggningen visar att den största ekonomiska fördelen i Alives affärsmodell är en minskad konjunkturkänslighet, samtidigt som den (åtminstone kortsiktiga) avkastningen är lägre för fastighetsförvaltaren. Studien visar även att fastigheten byggs på ett relativt fördelaktigt sätt ur klimatsynpunkt, dock med vissa förbättringsmöjligheter. Utlottningen av lägenheter k

Kommunikation idag sker både online, offline och kan vara både text- och bildbaserad. Snapchat är gratis mobilapplikation som förenklar snabb kommunikation genom bilder, videor och text. Applikationen är en social medieplattform som främst riktar sig till den yngre generationen och främjar relationsbyggande. Syftet med studien har varit att undersöka hur unga vuxna kommunicerar via Snapchat samt hur användandet av applikationen påverkar relationer och kommunikation. Studien är baserad på en kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkät samt kvalitativa enskilda intervjuer. Enkäten innehöll bland annat frågor och påståenden om respondenternas användning av applikationen samt hur den påverkar kommunikation och relationer. De personliga intervjuerna gav möjlighet till fördjupning av personliga upplevelser. Studiens har visat att Snapchat är en bra applikation för snabb kommunikation men att den också bidrar till anonymitet som kan leda till mobbning. Studien har också visat att Snapchat bidrar till att befintliga relationer stärks., Communication today takes place both online, offline and can be based on text and images. Snapchat is a free mobile application that simplifies fast communication through images, videos and text. The application is a social media platform that is primarily aimed at the younger generation and promotes the building of relationships. The purpose of this study has been to investigate how young adults communicate through Snapchat and how the use of the application affects relationships and communication. The study is based on a quantitative survey method in the form of a questionnaire and qualitative individual interviews. The survey included questions and statements about the respondents' use of the application and how it affects communication and relationships. The personal interviews provided an opportunity for in-depth personal experiences. The study has shown that Snapchat is a good application for fast communication but that it also contributes to anonymity that can lead to bullying. The study has also shown that Snapchat helps to strengthen existing relationships.

The aim of this study is to investigate young adults’ perspectives on the increased shootings in their neighborhoods and how their perspectives relate to the public debate. This study also aims to inquire what measures young adults consider works against the increased shootings. The study is based on seven semi-structured interviews with young adults aged between 20 – 30 years from Järvaområdet. The empirical data was analyzed with inductive thematic analysis and resulted in four main themes. To describe and understand some of the themes we used labeling theory and the concepts of stigma and normalization. The research shows that the experience of the increased shootings has been normalized in the public debate and between the residents in the neighborhood. One of the findings indicates that the preventive measures doesn’t seems to match the needs in the neighborhoods. The overall conclusion shows that the shooting in the neighborhoods affects all in different levels and thus shows the importance to lift the different perspectives for instance future studies.

Inför den här studien träffade vi studie- och yrkesvägledare på en större gymnasieskola iVästra Götaland. De uppmärksammade en obalans i hur elevernas hemkommuner väljer attfånga upp och arbeta med de elever som valt att inte slutföra sina gymnasiestudier.Syftet med den här undersökningen är att få ökad förståelse för hur handläggarna inom detkommunala aktivitetsansvaret i Västra Götaland arbetar med de unga vuxna som tillhörmålgruppen för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Studien utgår ifrånfrågeställningarna. Vilka insatser och resurser kan handläggarna inom KAA i Västra Götalanderbjuda de unga vuxna? På vilket sätt arbetar handläggarna inom KAA i Västra Götaland föratt bemöta de unga vuxna?En kvalitativ metod har tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer medyrkesverksamma handläggare inom det kommunala aktivitetsansvaret i Västra Götaland.Analysen av det empiriska materialet har utgått från ett teoretiskt ramverk bestående avHodkinson och Sparkes Careership-teori (1997) samt Känslan av sammanhang (KASAM) avAaron Antonovsky (2005).Resultatet i studien visar på att ansvaret för det kommunala aktivitetsansvaret oftast vilarpå en enskild handläggare och att handläggaren i sin tur är beroende av samverkan medövriga professioner och ekonomiska resurser för att genomföra uppdraget. De unga vuxnainom målgruppen för KAA behöver tid för att finna meningsfullhet och vidga sinhandlingshorisont.

This study aims to examine how the city of Stockholm represents the problem with housing shortages for young adults in their policies for housing supply. How the problem is represented has an impact on which measures are implemented to combat the housing shortage in the municipality. Drawing on Carol Bacchi’s “what’s the problem represented to be” framework the analysis in the study seeks to enlighten the implicit assumptions and underlying reasons for the housing supply strategy. The result of the study showed that two main representations of the problem can be detected. The first one is related to the municipalities’ limited conditions for building houses that match the needs of young adults. The other representation of the problem is related to the young adults as an economically weak group who have difficulties buying a home that matches their needs.

Bakgrund: Ländryggssmärta är multifaktoriellt och ett globalt problem som förekommer i alla åldrar. Fysisk aktivitet har hälsofördelar i kontrast till fysisk inaktivitet och stillasittande beteende som medför hälsorisker. Prevalensen av ländryggssmärta hos ungdomar ökar med ålder och drabbar även unga vuxna. Stillasittande beteende och nivå av fysisk aktivitet är faktorer som påverkar både ländryggssmärta och hälsorelaterad livskvalitet. Utfallsmåttet hälsorelaterad livskvalitet används för bedömning av välmående ur ett biopsykosocialt perspektiv. Syfte: Sammanställa kunskap kring associationer mellan fysisk aktivitet, hälsorelaterad livskvalitet och ländryggssmärta hos ungdomar och unga vuxna. Metod: Sökningar genomfördes i databaserna Pubmed, Web of Science, Cinahl, AMED och SPORTdiscus. Sökningen genererade 633 träffar varav nio studier inkluderades. Kvalitetsbedömning genomfördes med Newcastle-Ottawa Scale. Resultat: Åtta studier hade låg risk och en studie moderat risk för bias. Sex studier undersökte ungdomar. Ländryggssmärta begränsade fysisk aktivitet. Stillasittande beteende och låg likaväl som hög nivå av fysisk aktivitet var associerat med ländryggssmärta och nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. Denna association återfanns inte när fysisk aktivitet mättes objektivt med en accelerometer. Tre studier undersökte unga vuxna. De visade på en association mellan begränsning av fysisk aktivitet och ländryggssmärta samt nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. En studie visade på en association mellan stillasittande beteende och nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. Konklusion: Ländryggssmärta och stillasittande beteende är associerade med nedsatt hälsorelaterad livskvalitet hos ungdomar och unga vuxna. Låg likaväl som för hög nivå av fysisk aktivitet är associerat med ländryggssmärta hos ungdomar. Mer forskning behövs för att fastställa effekten av förebyggande interventioner och för att motverka ländryggssmärta hos ungdomar och unga vuxna.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur kvinnor i det unga vuxna formativa utvecklingsstadiet upplever att deras självuppfattning och självkänsla påverkas av Instagram. Åtta kvinnor i åldrarna 18-25 deltog. Den induktivt tematiska analysen genererade fyra huvudteman. Utvecklingsfas (respondenternas ålder i förhållande till sina upplevelser); sociala mediers funktion (respondenternas syfte med sin användning); självet och normer (vad väljer respondenterna att visa på Instagram och varför); och det sociala samspelet (hur respondenternas användning av Instagram står i relation till andra personer). Resultatet går i samklang med tidigare forskning och implicerar överlag att det som visas på Instagram tydligt kan kopplas till respondenternas ålder, självuppfattning, självkänsla och det sociala samspelet. Samtliga teman relaterade till hur respondenterna upplevde att det påverkade deras självuppfattning och självkänsla., The purpose of this research was to investigate how women in their emerging adulthood experience how their self-perception and self-esteem is affected by Instagram. Eight women in the age 18-25 participated. The inductive thematic analysis generated in four main themes. Stage of development, (the respondents age relative to their experience); function of social media (what purpose Instagram has for the respondents); the self and norms, (what the respondents choose to show on their profile and why); and social interaction (how the respondent stands in relation to other people on Instagram). The result goes in line with previous research and implies overall that what is shown on Instagram can be clearly connected to the respondent’s age, self-perception, self-esteem and the social interaction. How the respondents experience stands in relation to how this affects their self-perception and self-esteem is discussed in every theme.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan kostvanor och psykisk ohälsa bland unga vuxna i ålder 20–30 år. De frågeställningar som studien undersöker är: ' • Finns det ett samband mellan ohälsosamma kostvanor och psykisk ohälsa? • Finns det ett samband mellan intaget av specifika livsmedel och psykisk ohälsa? Metod: En retrospektiv tvärsnittsstudie har gjorts på unga vuxna i åldern 20–30. Enkäter användes som datainsamlingsmetod och delades ut digitalt. Enkäten delades upp i två delar för att undersöka variablerna kostvanor och psykisk hälsa. För att undersöka psykisk ohälsa användes den validerade enkäten General Health Questionnaire (GHQ-12). För att mäta variabeln kost har frågor hämtats från GIH:s hälsoenkät och Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten (2010). Resultat: Bland de 221 individer som deltog i studien visade resultatet ett positivt, statistiskt signifikant samband mellan sämre kostvanor och psykisk ohälsa (r=0.15, p=0.024). När olika livsmedel analyserades separat sågs även ett positivt, statistiskt signifikant samband mellan intag av frukt och bär och psykisk ohälsa (r=0.146, p=0.044). Utöver detta visade resultatet ett svagt positivt samband mellan grönsaker och rotfrukter (r=0.13, p=0.053) och för choklad eller godis (r=0.129, p=0.057), som däremot inte var statistiskt signifikanta. Slutsats: Resultatet visar att det finns ett statistiskt signifikant, men svagt samband mellan ohälsosamma kostvanor och psykisk ohälsa. Ett lägre intag av frukt och bär har visat sig korrelera med psykisk ohälsa. Däremot går det att ifrågasätta studiens resultat med bakgrund i att det är svårt att kontrollera för vilken påverkan andra livsstilsfaktorer kan ha på den psykiska hälsan. Det är heller inte möjligt att säkerställa orsakssamband. Sambandet mellan variablerna är svagt vilket betyder att ytterligare forskning behövs för att säkerställa korrelationen mellan kostvanor och psykisk ohälsa.

Det finns många faktorer som bidrar till hälsa varav utbildning och arbete är två bestämningsfaktorer för hälsa. Arbete bidrar till sociala relationer, personlig utveckling, betydelse för individens ekonomiska resurser, struktur i vardagen och delaktighet i samhället vilket påverkar hälsan positivt. Lika så är utbildning en bestämningsfaktor för hälsa. Utbildning leder till att lättare få ett arbete. Unga vuxna boende i socioekonomiskt utsatt område är en grupp som riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden. En åtgärd för unga arbetslösa i socioekonomiskt utsatt område är Ungdomspoolen VOX. Verksamhetens mål är att öka anställningsbarheten hos ungdomar 16–25 år i Varberga/ Oxhagen [VOX] området. Studiens syfte är att beskriva hur ungdomar i ett socioekonomiskt område uppfattar Ungdomspoolen VOX:s arbete med att skapa förutsättningar till utbildning och arbete. Studiens teoretiska perspektiv utgörs av empowerment och hälsans bestämningsfaktorer. Kvalitativ metod valdes med ett målstyrt urval som utgjordes av sex ungdomar aktiva i verksamheten. Dataanalysen utgjordes av manifest innehållsanalys. Resultatet utgörs två huvudkategorier kategorier; ”Praktiska aktiviteter” och ” Insatsens kännedom om områdesrelaterade behov” och visar att Ungdomspoolen skapar praktiska förutsättningar till utbildning och arbete samt att verksamhetens områdesnära relationer samt motivationshöjande bemötande också skapar förutsättningar till utbildning och arbete. Informanterna menar dock att ungdomens enskilda vilja för möjligheter behövs för att verksamheten ska möjliggöra förutsättningar till utbildning och arbete., There are many factors that contribute to health of wich education and work are two determinants for health. Work conspires social relationships, personal development, financial resources, structur in life and participation in society, factors that positively affect health. Likewise, education is a determining factor for health. Education makes it easier to get a job. Young adults living in socioeconomic exposed areas is a group that risks ending up outside the labor market. Third sector actors affect Swedish society as the sector promotes workinclusion for exposedness groups. An organized measure for young people in socioeconomic exposed areas is the Youthpool. The aim of the activity is to increase the employability of young people aged 16–25 in the Varberga/Oxhagen [VOX] area. Work takes place in collaboration between the municipality and third sector. The aim of the study is to describe how young people in a socioeconomic exposed area perceive the Youthpool VOX: s work to create conditions for education and work. . Empowerment and determinants of health is used as the studys theoretical perspective. Qualitative study design is used, and the work of analysis consist of manifest contentanalysis. The work of the analysis resulted in two main categories: “Practical activities” and “The iniatives knowledge of area-related needs”. The results show that the Youthpool creates practical conditions for education and work and that the arearelated activities as motivation treatment also creates condition for education and work. However, the informants believe that the young people’s individual will for opportunities is needed for the activity to enable conditions for education and work.

Bakgrund: Sjuksköterskor inom Barn och- ungdomspsykiatrisk och Vuxenpsykiatrisk vård arbetar med övergångsvård. Tidigare forskning visar att vården vid övergången från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin ofta blir svår och att patienterna kan känna sig oförberedda. Sjuksköterskorna upplever svårigheter att samarbeta mellan mottagningarna och det blir då svårt att hjälpa patienten som ett resultat av det. Sjuksköterskornas erfarenheter beskrivs väldigt lite i den tidigare forskningen, både i världen och inom Sverige. Genom att lyfta fram sjuksköterskans erfarenheter kring övergången skulle vården kunna utvecklas till att bli mer personcentrerad. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor erfar omvårdnaden i samband med övergången från barn- och ungdomspsykiatrisk till vuxenpsykiatrisk vård. Metod: Totalt deltog nio deltagare som intervjuades via semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier, tolv subkategorier som summeras i ett tema som är att vilja skapa förutsättningar för patienten vid övergången. Slutsats: Sjuksköterskorna på Barn och- ungdomspsykiatrisk och Vuxenpsykiatrisk vård är missnöjda med övergångsvården och upplever att det finns organisatoriska problem. Sjuksköterskorna önskar tydligare rutiner, bättre kommunikation mellan mottagningarna, bättre samarbete mellan mottagningarna och att övergången anpassas efter patientens mognad och vårdprocess och inte ålder., Background: Nurses in Child and Adolescent Psychiatry and Adult Psychiatric Care work with transitional care. Previous research shows that care during the transition from child and adolescent psychiatry to adult psychiatry often becomes difficult and that patients may feel unprepared. The nurses experience difficulties in cooperating between the clinics and it will then be difficult to help the patient as a result. The nurses' experiences are described very little in the previous research, both in the world and within Sweden. By highlighting the nurse's experience of the transition, care could be developed into a more person-centered care during the transitions. Aim: To describe how nurses experience nursing in connection with the transition from child and adolescent psychiatry to adult psychiatric care. Method: A total of nine participants who were interviewed via semi-structured interviews participated. The interviews were analyzed based on a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The result consists of four categories, twelve subcategories that are summarized in a theme that is to want to create conditions for the patient during the transition. Conclusion: The nurses at Child and Adolescent Psychiatric and Adult Psychiatric Care are dissatisfied with the transition care and feel that there are organizational problems. The nurses want clearer routines, better communication between clinics, better cooperation between the clinics and that the transition is adapted to the patient's maturity and care process and not age.

Studiens syfte är att undersöka välbefinnandet bland unga vuxna som bott i Sverige i tio år eller mindre. Studien undersöker bland annat välbefinnandet i relation till arbetslivet och studier. Men även deras upplevelser att etablera sig i ett nytt land, det vill säga vilka hinder de har mött på och vad som har varit drivkraften. Studiens syfte besvarades med kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer utfördes på sex utlandsfödda. Studien använde sig utav snöbollsurval och datamaterialet insamlades. Därefter gjordes en tematisk analys på insamlad datamaterialet. Datamaterialet har analyserats med stöd av socialitet och KASAM som bidrog till djupare förståelse för fenomenet. Resultatet visar att utlandsfödda unga vuxna har mött på motgångar under integrationsprocessen som har påverkat deras välbefinnande. Trots alla motgångar visar resultat på att utlandsfödda unga vuxna har en drivkraft och strävar efter framgång. Resultat visar därmed på att drivkraft är en faktor som främjar deras välbefinnande. Ur den tematiska analysen framkom språkets betydelse och att det anses vara en nyckel till integration i det nya samhället. Språket är en väsentlig faktor för känslan av tillhörighet och delaktighet i samhället., The purpose of this study is to examine young immigrant adults who’s been living in Sweden for ten years or less. The study examines, among other things, well-being within work and study environment. But also, their experiences of establishing themselves in a new country, what obstacles they encountered and what’s been the driving force. The study used a qualitative method and semi-structured interviews were conducted on six young immigrants’ adults. The study used a snowball sampling to collect the data. Then a thematic analysis was made of the collected data. The data has been analysed with the support of sociality and sense of coherence, which contributed to a deeper understanding of the subject. The results showed that young immigrant adults have encountered misfortunes during their integration process that have affected their well-being. Despite all the misfortunes, the results showed that young immigrant adults have a driving force and strive for success. The results showed that the driving force is a contributing factor to their well-being. The spoken language in the new country appeared as highly important and considered a key to integration into the new society. Language is an essential factor for the feeling of belonging and participation in society.

Bakgrund Huvudansvaret för undervisning i privatekonomi ligger på ämnet hem- och konsumentkunskap. Statistik från Skolverket visar att 94,3% av eleverna går ut grundskolan med lägst betyg E i hem- och konsumentkunskap, men trots detta visar rapporter från Folkhälsomyndigheten att psykisk ohälsa kopplat till ekonomiska bekymmer ökar och Kronofogdemyndigheten rapporterar att överskuldsättningen bland unga växer och påverkar samhället i stort. Syfte Att undersöka vilka erfarenheter unga vuxna har inom området konsumtion och ekonomi i hem- och konsumentkunskap. Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta respondenter, fyra kvinnor och fyra män i åldrarna 19–27 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Visade att respondenternas erfarenhet av undervisningen i konsumtion och ekonomi upplevdes som meningsfull, men otillräcklig. Samtliga respondenter drog slutsatsen att den primära kunskapskällan inom konsumtion och ekonomi var omgivningen och erfarenheter från livet. Respondenterna uttryckte att undervisningen hade ett brett fokus som inkluderade många olika perspektiv. Respondenterna upplevde att möjligheterna till lärande påverkades av lärarens bemötande och undervisningsstil. Slutsats Resultatet visar att det finns erfarenheter hos de unga vuxna som tyder på att den utbildning de fått inom ämnesområdet konsumtion och ekonomi inte varit tillräcklig för dem för att känna en trygghet som unga vuxna med eget ansvar över sitt hushåll, och att kunskapen inom ämnesområdet främst kommit från omgivningen samt att prova sig fram i livet. Resultatet bekräftas av myndighetsrapporter som visar på en utbredd okunskap i privatekonomi som påverkar samhället i stort. Områdets meningsfullhet samt att läraren har en stor betydelse för lärande ställer höga krav på både lärare och lärarutbildare styrks av tidigare forskning om relationskompetens, men kan ge en indikation på at, Background The main responsibility for teaching personal finance lies in the subject of home and consumer studies. Statistics from the National Agency for Education show that 94,3% of the students leave primary school with the lowest grade E in home and consumer studies, but despite this, reports from the Swedish Public Health Agency show that mental illness linked to financial worries is increasing. The Swedish Enforcement Agency reports that over-indebtedness among young people grows and affects society at large. Objective To investigate what experiences young adults have in the area of consumption and economics in home and consumer studies. Method Qualitative semi-structured interviews were conducted with eight respondents, four women and four men aged 19–27. The interviews were recorded and transcribed and then analyzed using qualitative content analysis. Results Showed that the respondents' experience of teaching consumption and economics was perceived as meaningful, but insufficient. All respondents concluded that the primary source of knowledge in consumption and economics was the environment and experiences from life. The respondents expressed that the teaching had a broad focus that included many different perspectives. The respondents felt that the opportunities for learning were affected by the teacher's approach and teaching style. Conclusion The results show that there is experience among the young adults that times that the education has received in the subject area consumption and economics have not been enough for them to feel secure as young adults with their own responsibility over their household, and that the knowledge in the subject area has come from the surroundings and to try your hand at life. The result is confirmed by government reports that show a widespread ignorance in personal finance that affects society at large. The subject area's meaningfulness and the fact that the teacher is of great importance for learning places high demands on

Introduktion: Cystisk fibros är en progressiv kronisk sjukdom. Att leva med cystisk fibros påverkar personens liv och personer med cystisk fibros har beskrivit att de upplever en försämrad livskvalitet med tidskrävande behandlingar, fysiska begränsningar och psykosociala påfrestningar vilka begränsar möjligheten till att leva livet fullt ut. Hur sjukdomen upplevs av yngre personer hade bidragit till att ge sjuksköterskor ökad förståelse för patienters behov i omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns, ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att leva med cystisk fibros. Metod: En beskrivande litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar utfördes. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier (2022a). Studiernas resultat sammanställdes och analyserades utifrån en modell beskriven av Popenoe et al. (2021). Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Begränsningar i det dagliga livet, Upplevelser av hälsa och Påverkad självbild. Cystisk fibros medförde upplevelser av kroppsliga begränsningar, tidskrävande behandling, sociala restriktioner och en oro inför framtiden. Att ses som mer än sjukdomen ansågs var en faktor till bättre upplevd hälsa. Självbilden påverkades då deltagare eftersträvade normalitet. Det fanns även en rädsla för att bli dömd, att göra andra besvikna och upplevelser av bristande autonomi. Slutsats: Cystisk fibros påverkar unga ur aspekter såsom självbild, socialt liv och fysiska begränsningar. Kunskap om sjukdomens påverkan ger sjuksköterskan bättre förutsättning för god personcentrerad omvårdnad och att hjälpa unga patienter hantera sin sjukdom och uppnå bästa möjliga livskvalitet., Introduction: Cystic fibrosis is a progressive chronic disease. Living with cystic fibrosis affects the person's life and reduces quality of life with time-consuming treatments, physical limitations and psychosocial stresses which limit the opportunity to live life to the full. How the disease is experienced by younger people could contribute to giving nurses an increased understanding of patients' needs. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of children, adolescents and young adults living with cystic fibrosis. Method: A descriptive literature review, based on 10 scientific qualitative articles. The articles were quality reviewed according to SBU's review template for qualitative studies (2022a). The results of the studies were compiled and analyzed based on a model described by Popenoe et al. (2021). Results: The people's experiences resulted in three categories: Limitations in daily life, Experience of health and Affected self-image. Cystic fibrosis brought limitations such as physical limitations, time-consuming treatment, social restrictions and a worry about the future. Being seen as more than the disease was considered a factor in perceived health. Self-image was affected as participants sought normalcy, there was also a fear of being judged, fear of disappointing others and an experience of a lack of autonomy. Conclusion: Cystic fibrosis affects young people from aspects such as self-image, social life and physical limitations. Knowledge of the impact of the disease gives the nurse a better basis for good person-centered care and to help young patients manage their disease and achieve the best possible quality of life.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka barn och unga vuxnas (5-25 år) upplevelser av att ha ett syskon med barncancer. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt med deskriptiv design för datainsamling. Studien baserades på tretton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sökningarna efter artiklar genomfördes i databaserna PubMed och PsycInfo. De insamlade artiklarna kvalitetsgranskades utifrån mallen Bedömning av studier med kvalitativ metodik av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och analyserades genom en latent innehållsanalys där meningsbärande enheter identifierades. Därefter kondenserades, kodades och kategoriserades datan. Utifrån detta skapades fyra teman. Resultat: Resultatet delades in i fyra teman; förändringar inom familjen, starka känslor, involvering och livet utanför familjen. Det visade att syskonen upplevde blandade känslor som exempelvis sorg, ilska, avundsjuka och försummelse. Det framkom även att syskonen hade olika stort behov av information och hanterade situationen på olika sätt. Vidare upplevde syskonen ett ökat ansvar och en rollförändring inom familjen i och med det sjuka barnets cancerdiagnos. Vänner och skola kunde bidra både positivt och negativt till syskonens upplevelse av situationen. Slutsats: Slutsatsen var att syskonen upplever blandade känslor efter det sjuka barnets cancerdiagnos och hanterar situationen på olika sätt. Syskonen har även olika stort behov av att få ta del av information angående det cancersjuka barnet. Det är nödvändigt att fler studier genomförs på detta område för att ytterligare öka kunskapen om syskonens upplevelser. Denna studie bidrar med en ökad kunskap kring hur sjuksköterskor bör bemöta syskonen till cancersjuka barn för att underlätta deras situation och kunna vara ett stöd för dessa., Aim: The aim of this study was to examine the experiences of children and young adults (5-25 years) when having a sibling with cancer. Method: The used method was a general literature study with a descriptive design for data collection. The study was based on thirteen scientific articles with a qualitative approach. The search was performed in the databases PubMed and PsycInfo. The collected articles were quality reviewed through Assessment of studies with a qualitative methodology of Governmental preparation for medical and social evaluation and were analyzed through a latent content analysis where meaning units were identified. Further, the data was condensed, coded and categorized. Based on this, four themes were established. Results: The result was categorized into four themes; changes within the family, strong emotions, involvement and life outside the family. It showed that siblings experienced mixed feelings such as grief, anger, jealousy and neglect. It also appeared that siblings had a varied need of receiving information and that they coped with the situation in different ways. Furthermore siblings experienced an increased responsibility and a change of roles within the family because of the sick child's cancer diagnosis. Friends and school could contribute with both positive and negative aspects of siblings experiences of the situation. Conclusion: The conclusion was that siblings experienced mixed feelings after the sick child's cancer diagnosis and were coping with the situation in different ways. Siblings also had a varied need of receiving information about the child with cancer. It is necessary to perform other studies in the same area to continue to increase the knowledge about siblings' experiences. This study contributes with an increased knowledge about how nurses should meet the needs of siblings of a child with cancer to help ease their situation and to support them.

Bakgrund: I primärvården arbetar både grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor. Det finns behov av fördjupad förståelse om sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av bemötandet med unga vuxna med psykisk ohälsa via telefonrådgivning. Telefonrådgivning är en stor del av sjuksköterskornas arbete på vårdcentralerna. Det är av vikt att ha och regelbundet utveckla sin kompetens om psykisk ohälsa då det är en växande grupp. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta unga vuxna med psykisk ohälsa via telefonrådgivning i primärvården. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats valdes. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning på vårdcentraler i södra Sverige. Analysen skedde genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De flesta sjuksköterskor upplever att de har kunskap om hur de ska bemöta unga vuxna med psykisk ohälsa i telefonrådgivning dock önskar de en fördjupning av sin kompetens för att göra samtalen bättre. De önskar flödesscheman för att inte missa viktiga frågor. Det upplevs som en viktig del i anamnesen att ställa frågor om suicidrisk eller om det finns tankar på självskadebeteende. Tiden upplevs vara en stor utmaning i samtalen. Slutsats: Det finns ett stort behov av att söka för psykisk ohälsa för unga vuxna. Sjuksköterskorna upplevdes trygga i rådgivningen men önskade ytterligare utbildning i psykisk ohälsa för att förbättra samtalen. Tidsbrist påverkar förmågan att göra en utförlig anamnes och stötta unga vuxna med psykisk ohälsa. Att ställa frågor om suicid är en naturlig del i samtalen om psykisk ohälsa. En ökad kunskap kan bidra till att stärka patientsäkerheten., Background: Both graduate nurses and specialist nurses work in primay care settings. A deeper understanding of nurses´ experience of meeting young adults with mental illness during telephone consulting is necessary which is a substantial part of working in primary care settings. It is important to have and increase knowledge of mental illness as it is growing. Aim: To describe nurses’ experience of meeting young adults with mental illness via telephone consultations in primary care. Method: Qualitative method with an inductive design was chosen. Data was collected using semi-structured interviews. Nine nurses who works with telephone consultations in primary care in southern Sweden participated. Data was analyzed with inductive content analysis. Results: The majority of the nurses have knowledge about meeting young adults with mental illness in telephone consulting but desire to deepen the knowledge to improve call quality. They wish to have a flowchart to avoid missing important questions. It is an important part of the nursing anamnesis to ask about suicide risk and risk of self-harm. Time is a considerable challenge in the call. Conclusion: There is a big demand on seeking care for mental illness for young adults. The nurses felt secure in telephone consulting but wished for more knowledge to improve call quality. Lack of time effects the possibility to make a detailed anamnesis and support the the young adult with mental illness. It felt like a natural part of the call to ask about suicide and risk of self-harm. Improved knowledge could improve patient security

Syftet med denna uppsats var att undersöka organiseringen av socialarbetares förändringsarbete med unga vuxna som mottar ekonomiskt bistånd, samt vad för hinder och möjligheter socialarbetarna själva upplever att det finns i arbetet. För att undersöka detta valdes en kvalitativ metod i form av intervjuer som genomfördes med sex socialarbetare. En kvalitativ innehållsanalys gjordes på insamlat datamaterial och resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning, organisationsteori samt teori om samverkan. Resultatet visade att organiseringen av arbetet kring målgruppen unga vuxna på ekonomiskt bistånd är en minimal sådan och att socialarbetarnas upplevelse är att de största hindren i förändringsarbetet medmålgruppen är svag samverkan, begränsat handlingsutrymme på gräsrotsnivå men också de unga vuxna själva. Resultatet uppmärksammade socialarbetarnas missnöje med samverkan, både med andra myndigheter och inom hierarkin på den egna myndigheten. Det begränsade handlingsutrymmet var också ett framträdande hinder och socialarbetarna uttryckte frustration över skillnaden i vad de kan erbjuda målgruppen, i relation till vad de ser för behov. Socialarbetarna hänvisade också till målgruppens attityd och motivation som ett stort hinder, speciellt tillsammans med ovannämnt: svag samverkan och begränsat handlingsutrymme. Detta då det framlades att insatser som arbetar med just attityd och motivation är otillräckliga. Avslutningsvis fastslogs det att möjligheter i arbetet med målgruppen ligger främst i bättre samverkan med andra aktörer och inom myndigheten för att kunna erbjuda bättre stöd för de unga vuxna som står längst ifrån arbetsmarknaden., The purpose of this essay was to examine the organization of social workers’ work with young adults who are recipients of welfare, and what obstacles and possibilities the social workers themselves see in the work. To do this, a qualitative method was chosen, and five social workers were interviewed. A qualitative content analysis was used on the collected data, and the results were analyzed using previous research, organizational theory, and theory of cooperation. The results showed that the organization of work with the target population of young adults who are recipients of welfare is minimal. In addition, the social workers’experience is that the biggest obstacles in their work with the target population is weak cooperation, limited capacity for action at a grassroot level, and the young adults themselves.The results pointed out a discontent amongst the social workers in relation to cooperation, both regarding other agencies as well as within their own agency. The limited capacity for action was also a prominent obstacle, and the social workers expressed frustration over the difference in what they can offer the young adults in proportion to what they see is needed. Moreover, the social workers also noted that the target populations’ attitude and motivation is a huge obstacle, especially along with previously stated hurdles: weak cooperation and limited capacity for action. This is because according to the social workers, the support offered regarding working with attitude and motivation is inadequate. Lastly, the social workers established that the possibilities within this kind of work lies in better cooperation with other agencies and within their own ranks to be able to offer better support to the young adults who are furthest away from the labor market.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för de svårigheter som unga vuxna upplever när de försöker begränsa sin användning av sociala medier och hur dessa svårigheter kan förstås utifrån ett maktperspektiv. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att unga vuxna använder olika strategier för att minska sin användning av sociala medier. Samtidigt befinner de sig i en dragkamp mellan att vilja begränsa sin användning ytterligare och en rädsla för att hamna utanför. När unga vuxna begränsar sociala medier uppstår svårigheter och konsekvenser såsom förlorad kontakt med vänner, förlorad tillgång till information och minskad kommunikation. I analysen används Habermas teori om systemets kolonisering av livsvärlden för att analysera hur sociala medier tränger in i den personliga sfären och påverkar det sociala livet. Detta fenomen understryker ett maktförhållande mellan individen och de sociala medieföretagen. Här används Foucaults perspektiv på makt och motstånd för att analysera de maktförhållanden som påverkar unga vuxnas användning och de strategier som tillämpas för att stå emot detta inflytande. Även i livsvärlden förekommer maktkamper av olika slag; eftersom den höga användningen har blivit norm i samhället skapas ett grupptryck från vänner, familj, arbetsgivare och klasskamrater, som också påverkar unga vuxnas användning., The purpose of this thesis is to better understand the difficulties experienced by young adults when they try to limit their use of social media, and how these difficulties can be understood from a power perspective. We have conducted eight qualitative interviews. The results show that young adults use different strategies to limit their use of social media. Still, they are caught in a struggle between wanting to limit their use further and a fear of missing out. Leaving social media means that they face a variety of consequences, such as loss of friends, communication, and access to information. In the analysis, Habermas’ theory colonization of the lifeworld is used to analyze how social media penetrate the personal sphere and affect social life. This phenomenon indicates a power relationship between the individual and the social media companies. Foucault’s perspectives on power and counter-power are here used to analyze how this exercise of power affect young adults’ use and the strategies used to resist this influence. There are also power struggles taking place in the lifeworld; due to social norms within the group, friends, family, employers, and classmates create a pressure on young adults to use social media.

Syftet med den här studien var att, utifrån tjänstemän inom kompetensförsörjningens synvinkel, få ökad förståelse för på vilka sätt bostadsbrist i Stockholm kan påverka unga vuxnas möjlighet att få en anställning i Stockholm. Syftet har också varit att undersöka på vilka konsekvenser bostadsbrist i sin tur kan få för arbetsgivares kompetensförsörjning. Urvalet av respondenter har, tack vare deras skilda yrkesroller, bidragit till en bred insikt i hur olika tjänstemän i Stockholm kan uppfatta bostadsbristen och dess tänkbara konsekvenser för såväl unga vuxna som arbetsmarknaden. För att få en ökad förståelse inom området har den här studien använt sig utav kvalitativ forskningsmetod där den empiriska insamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. För att analysera fenomenet har det empiriska materialet i sin tur analyserats med hjälp av teorin om socio-spatial integration. Samtliga respondenter märker, utifrån sin yrkesroll, av bostadsbristen i Stockholm i större eller lägre utsträckning. Det kan också göras ett antagande om att respondenterna ser ett behov av att kunna rekrytera unga vuxna och att bostadsbrist kan försvåra den möjligheten. Det finns däremot olika faktorer som kan vara avgörande för att en ung vuxen ska ha möjlighet att få en anställning i Stockholm. Slutsatsen landade i att en ung vuxen som har en attraktiv utbildning och besitter efterfrågad kompetens kan ha lättare för att få såväl en anställning som boende i Stockholm. Framförallt om den unga vuxna söker sig till rätt företag med rätt förutsättningar och resurser att kunna hjälpa till med boendelösning för sina nyanställda. En ung vuxen som inte är lika efterfrågad på arbetsmarknaden kan i jämförelse få det desto svårare. Att inte ha möjlighet att rekrytera unga vuxna kan i sin tur skapa hinder för företag att utvecklas och följa med i den digitaliserade utvecklingen. Bostadsbristen kan således leda till kumulativa effekter för Stockholm och även Sverige som helhet. Det här då den svåra bo, The purpose of this study was to, from the point of view of white-collar workers in the fieldof skills supply, gain an increased understanding of how housing shortages in Stockholmcan affect young adults' opportunities to get employment in Stockholm. The purpose hasalso been to investigate what consequences housing shortages in turn can have foremployers’ skills supply. The selection of respondentes has, thanks to their variousprofessional roles, contributed to a broad insight into how different white-collar workers inStockholm can perceive the housing shortage and its possible consequences for both youngadults and the labor market. In order to gain an increased understanding in the field, thisstudy has used a qualitative research method where the empirical material took placethrough semi-structured interviews. To analyze the phenomenon, the empirical material hasin turn been analyzed by using the theory of socio-spatial integration. All respondentsnotice, based on their professional role, the housing shortage in Stockholm to a greater orlesser extent. It can also be assumed that the respondents see a need to be able to recruityoung adults and that housing shortage can make that opportunity more difficult. However,there are various factors that can be decisive for a young adult to have the opportunity to geta job in Stockholm. The conclusion resulted in that a young adult who has an attractiveeducation and possesses the required skills may find it easier to get both a job andaccommodation in Stockholm. Especially if the young adult finds itself the right companywith the right conditions and resources to be able to help with housing solutions for theirnew recruits. In comparison, a young adult who is not as sought after in the labor market,may find it more difficult. Not being able to recruit young adults can in turn createdifficulties for companies to develop and keep up with digital development. The housingshortage can thus lead to cumulative effects for Stockholm

Studier visar att attityder kan vara angelägna faktorer vid beslut om vaccinering samt att medier kan bidra till en minskad tillit för myndigheter och vaccin. Denna studie syftar till att förstå hur ovaccinerade unga vuxna mellan åldrarna 18 till 27 år har upplevt myndigheters kriskommunikation om covid-19 vaccinet samt vilka medier och informationskanaler som användes av intervjupersonerna under pandemin. Studien besvarar därav följande tre forskningsfrågor: - Vilka attityder har ovaccinerade unga vuxna till myndigheters kriskommunikation gällande covid-19 vaccinet? - Vilka medier och informationskanaler har ovaccinerade unga vuxna använt främst under covid-19 och vilka har de upplevt vara mest tillförlitliga? - Kan medier eller myndigheters kriskommunikation ha bidragit till ett vaccinmotstånd hos ovaccinerade unga vuxna? Frågorna besvaras utifrån åtta semistrukturerade intervjuer och i studien presenteras teorier om tillit samt uses and gratifications. I den tematiska analysen har tre huvudteman med följande två underteman framkommit. Samtliga respondenter uppger att de känt negativa attityder gentemot myndigheternas kriskommunikation om vaccinet samt att det funnits en bristande tillit. De uppger även att de under pandemin inhämtat mer användbar information från olika medier än den bristfälliga information som myndigheterna gått ut med avseende vaccinet., Research claims that attitudes can be keen factors in the decisions about vaccination and that the media can contribute to a reduced trust in authorities and vaccines. This study aims to understand how unvaccinated young adults between the ages of 18 to 27 years have experienced the authorities' crisis communication about the covid-19 vaccine and which media and information channels were used by the respondents during the pandemic. The study therefore answers the following three questions: - What attitudes do unvaccinated young adults have towards the authorities' crisis communication regarding the covid-19 vaccine? - What media and information channels have young adults used mainly during covid-19 and which have they found to be the most reliable? - Could media or government crisis communication have contributed to vaccine resistance in young adults? The questions are answered based on eight semi-structured interviews and the study presents theories about trust and uses and gratifications. In the thematic analysis, three main themes with two subthemes have emerged. All respondents stated that they felt negative attitudes towards the authorities' crisis communication about the vaccine and that there was a lack of trust towards them. They also state that during the pandemic they obtained more useful information from various media than the deficient information that the authorities issued regarding the vaccine.