Search

Ledarskap och entreprenörskap i Småland

Ledarskap och entreprenörskap i Småland

Ledarskap och entreprenörskap i Småland

Ledarskap och entreprenörskap i Småland

Bakgrund: Fotbollsklubbar är idag underutvecklade vad gäller användandet av entreprenörskap för att motverka kriser. Detta är märkligt då idrott befinner sig i en föränderlig miljö som kräver anpassning. Samtidigt är idrottsföreningar, som kännetecknas av entreprenörskap, bättre på att prestera när lågkonjunktur råder. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse för hur fotbollsverksamheten inom idrottsföreningar arbetar entreprenöriellt för att ersätta eventuella intäktsbortfall som orsakats till följd av COVID-19 pandemin. Vidare är syftet att analysera om huruvida det finns skillnader mellan idrottsföreningar och dess entreprenöriella arbete vad gäller intäkter och hur de har motverkat sådana eventuella bortfall. Problemformulering: Hur arbetar fotbollsverksamheten inom idrottsföreningar entreprenöriellt för att ersätta eventuella intäktsbortfall som blivit till följd av COVID-19 pandemin? Metod: Studien baseras på kvalitativ fallstudiemetod, där intervjuer genomförts med åtta idrottsföreningar. Olika analysmetoder är kombinerade. Forskningsansatsen är abduktiv, då inslag av induktion används bland annat i analysen, medan den deduktiva ansatsen är genomgående. Slutsatser: Studiens slutsatser visar att svenska fotbollsklubbar har arbetat entreprenöriellt genom att skapa nya och utveckla befintliga intäktsströmmar. Fotbollsklubbarna har bland annat skapat nya evenemang och utökat sin försäljning av både befintliga och nya produkter. Det visar sig också att en förenings serietillhörighet inte får direkta konsekvenser för dess entreprenöriella arbetssätt., Background: Today, football clubs are underdeveloped in the use of entrepreneurship to counter crises. This is surprising since sports are in a changing environment that constantly requires adaption. At the same time, sports clubs, which are characterized by entrepreneurship, tends to perform better when a recession prevails. Purpose: The purpose of the study is to describe and create an understanding of how football clubs work entrepreneurially to compensate for any loss of revenue caused as a result of the COVID-19 pandemic. Furthermore, the purpose is to analyze whether there are differences between football clubs and their entrepreneurial work in terms of income and how they have counteracted such possible losses. Research question: How does the football business within sports clubs work entrepreneurially to compensate for any loss of revenue that has resulted from the COVID-19 pandemic? Methodology: The study is based on a qualitative case study method, where interviews were conducted with eight sports associations. Different analysis methods are combined. The research approach is abductive, as elements of induction are used in for instance the analysis, while the deductive approach is consistent. Conclusions: The conclusions of the study, shows that Swedish football clubs have worked entrepreneurially by creating new and developing existing revenue streams. The football clubs have, among other things, created new events and increased their sales of both existing and new products. It also turns out that an association’s serial affiliation does not have direct consequences for its ability to work entrepreneurially.

The purpose of the study is to depict experienced entrepreneurs' financial literacy and gain an understanding of how effectuation and causation interact with their way of running companies. To achieve this, the empirical material will be based on interviews with entrepreneurs who have run companies for at least ten years. The study has been based on an abductive research and on a qualitative research method. To answer the question “How do entrepreneurs, who have been active for at least ten years and run SMEs, perceive their financial literacy and how can their behavior be linked to effectuation and causation?” and thus fulfill the purpose of this study, previous research has been collected within the subject and presented under the theoretical framework. Furthermore, semi-structured interviews were conducted on questions based on the theoretical framework. The respondents are six entrepreneurs who have run companies for at least ten years. The result of the study shows that the level of the financial literacy does not affect if the entrepreneurs consider effectuation or causation in the running of their company. However, it is noticed that financial education can have an impact on the logic that the entrepreneurs apply. It turns out that regardless of the logic the entrepreneurs use, there are several working paths to the same goal, a successful company., Syfte: Studiens syfte är att beskriva erfarna entreprenörers finansiella kompetens och få en förståelse för hur logikerna effectuation och causation interagerar med deras sätt att driva företag. För att uppnå detta kommer det empiriska materialet baseras på djupgående intervjuer med entreprenörer som drivit verksamhet i minst tio år. Metod: Studien har baserats på en abduktiv forskningsansats utefter en kvalitativ undersökningsmetod. För att besvara frågeställningen och därmed uppfylla studiens syfte har tidigare forskning samlats in inom ämnet och presenterats under den teoretiska referensramen. Vidare har semistrukturerade intervjuer genomförts utifrån frågor med utgångspunkt i den teoretiska referensramen. De tillfrågade respondenterna är sex entreprenörer som drivit företag i minst tio år. Slutsats: Studiens resultat visar att nivån på den finansiella kompetensen inte påverkar om entreprenörer utgår ifrån effectuation eller causation vid drivandet av företag. Det konstateras dock att ekonomisk utbildning kan ha en inverkan på vilken logik som entreprenörer tillämpar. Det framkommer att oavsett vilken logik entreprenörer använder så finns det flera fungerande vägar till samma mål, det vill säga ett framgångsrikt företag.

Syftet med studien är att öka förståelsen till nutida möjligheter och utmaningar av etablering av textilproduktion i Sverige. Genom att undersöka befintliga strategier, möjligheter samt utmaningar av inhemska textilproducenter är syftet att bilda en bredare förståelse av hur det kan relateras till nyetablering och/eller återetablering. Sex stycken företag som har verksamhet i Sveriges textilindustri intervjuades för att få inblick till deras möjligheter, utmaningar och strategier i samband med etablering eller återetablering av inhemsk produktion. Studiens tillförlitlighet är låg då studien endast undersökte ett fåtal företag och är därför inte generaliserbar på hela branschen inom studiens undersökningsområde. Intervjuer utfördes främst genom korrespondens via e-post. Språk som talas i intervjuerna är svenska. Resultatet av studien var att flera strategiska beslut flera utmaningar och möjligheter uppenbarar sig vid etablering av lokal textil produktion. Den största utmaningen som framkom var den ekonomiska aspekten där man behöver väga möjligheterna som uppstår och använda dessa genom ett strategiskt tillvägagångssätt. Studiens värde ligger i att skapa förståelse och hitta nyckelfaktorer för etablering av en lokal textil produktion. Hur företag kan hantera utmaningar, möjligheter och hur de kan skapa strategier för att etablera sig. Värdet är för företag och entreprenörer som letar efter strategier och information om etablering av svensk lokal textil produktion., The purpose of the study is to increase the understanding of possibilities and challenges within the establishment of textile manufacturing in Sweden, today. Through researching already established strategies, possibilities and challenges of already existing textile manufacturers, the purpose is to broaden the understanding of how it can relate to new establishment and/or re-establishment. Six companies with the purpose of operating with textile manufacturing in Sweden were interviewed to get an insight of the opportunities, challenges and strategies they conduct in relation to the establishment or re-establishment of domestic manufacturing. The study's reliability is low due to the study only examining a few companies and is therefore not comparable to the entire industry within the focusarea of the study. Interviews were conducted mainly through correspondence via email. Language ??spoken in the interviews was Swedish. The result of the study was that several strategic decisions were that several challenges and opportunities arise in establishing local textile production. The greatest challenge that was prevalent was the economic factor which has to be met by the emerging possibilities in a strategic compromise. The value of the study lies in creating understanding and finding key factors for establishing a local textile production. How companies can handle challenges, opportunities and how they can create strategies for establishing themselves. The value is for companies and entrepreneurs looking for strategies and information on establishing Swedish local textile production.

Småföretag har en väsentlig roll på Sveriges marknad där de tillför storaarbetsmöjligheter och står för hälften av Sveriges BNP. De står dock införutmaningar då de ofta brister på centrala kunskaper och resurser, och mångasmåföretag överlever endast ett fåtal år. Genom nätverkande kan småföretagenkomma åt de grundläggande tillgångarna men de har svårt att etablera ett stortoch betydelsefullt nätverk då de är små och okända på marknaden. Inkubatornsroll i samhället avser till att hjälpa småföretag att skapa en snabb tillväxt för attsedan kunna överleva själva ute på marknaden. Men det brister om förståelsekring hur småföretag arbetar med en inkubator samt hur småföretag kan skapamöjligheter för att utöka nätverket utifrån samarbetet med inkubatornsverksamhet, därav är det problemformuleringarna. Syftet för denna studie är attöka förståelse kring hur småföretagen kan främja deras nätverkande och hurinkubatorns verksamhet kan stödja och tillhandahålla resurser. För att kunna besvara studiens syfte och problemformuleringar har relevant teorioch empiri samlats in. Teorin finner att småföretagets interna och externanätverk är en väsentlig roll för överlevnad och tillväxt där entreprenörenspåverkan tydliggörs. För att utveckla ett välfungerande nätverk finner teorin attett samarbete tillsammans med inkubator och dess nätverk kan hjälpasmåföretaget. En egenkonstruerad modell förtydligar detta. Sista kapitletförklarar vad den teoretiska nätverksstrukturen kluster innebär och vad ettkluster kan möjliggöra för de aktörer som befinner sig inom strukturen. Detteoretiska kapitlet kompletteras med ett empiriskt kapitel. Den empiriskainsamlingen använder en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer harutförts. Sex intervjuer genomfördes med grundare i varsitt småföretag som hareller just nu samarbetar med en inkubator. Den empiriska insamlingen gavskribenterna till denna studie en förståelse för vardera erfarenheter och socialaverklighet inom företagande och småföretagens n, Small businesses have a significant role in the development of Sweden'smarkets, where they provide great job opportunities and are responsible for halfof Sweden's GDP. Small businesses face challenges as they often have a lack ofknowledge and resources. Small businesses can access the basic assets but theyhave difficulties establishing a large and significant network as they are smalland unknown in the market. In that case incubators can be of great use.Incubators help small businesses create a more rapid growth in order to then beable to survive independently on the market. According to the authors of thestudy there is a lack of understanding how small businesses work with anincubator and how small businesses can create opportunities to expand theirnetwork based on cooperation with the incubators. The problem statement andpurpose of this study are formulated to increase the understanding of how smallbusinesses can promote their network and how the incubators activities cansupport and provide resources. To be able to answer the purpose and the problem statement of this study,relevant theory and empirical data have been collected. The theoreticalframework finds that the small businesses internal and external networks areessential for survival and growth, where the entrepreneurs impact is clarified.To develop a well-functioning network, the theory finds that a collaborationwith the incubator and its network can aid small businesses. A self-designedmodel clarifies this. The theoretical framework also includes an explanation ofnetwork structured clusters, what defines a cluster, and the actors within thestructure. The empirical collection is made from a qualitative method wheresemi-structured interviews have been conducted. Six interviews were conductedwith founders from each small business who previously have or are currentlycollaborating with an incubator. The empirical collection gave the authors ofthis study an understanding of each small business' own experiences.

Studens syfte var att undersöka lågstadielärares uppfattningar om hur entreprenörskap kan främjas i undervisningen. Att skolan ska främja entreprenörskap nämns i en mening i läroplanens första kapitel (Skolverket, 2019), men återkommer inte i kursplanerna. I studien har semistrukturerade intervjuer använts då tio lågstadielärare intervjuades och för att analysera data användet tematisk analys (Bryman, 2018). Studiens resultat visar att lågstadielärarna upplevde en begreppsproblematik beträffande entreprenörskap och ansåg sig sakna kompetens i att undervisa på ett sätt som främjar entreprenörskap. Lärarna i studien ansåg att det är svårt att främja entreprenörskap, då de inte vet hur det ska mätas kunskapsmässigt. Därav har entreprenörskap ingen självklar plats i undervinsningen.

Hur kunde företaget ABC Labs, ett av de största diagnostiska analyslabben för Covid-19 i Sverige, gå från idé till verksamhet på mindre än tre månader? Denna studie undersöker vilken roll entreprenörernas personliga kontakter spelade under företagets extremt snabba uppstart under början av coronakrisen i Sverige. Studien utgår från bland annat Granovetters (1973) teorier om interpersonella relationer. Intervjuer med nyckelpersoner under företagets uppstart utgör underlaget för studien. Resultat från studien visar i linje med tidigare forskning att svaga kontakter kan förmedla värdefulla resurser och information till de uppstartande entreprenörerna. Slutsatser dras om krisens inverkan på företagets uppstart; det utrönas att den rådande krisen skapar en stor tidspress. Studien finner att denna tidspress leder till att entreprenörer vid fyllande av ansvarsbärande roller tillsätter betrodda och starkt relaterade individer. Slutligen görs upptäckter kring entreprenörernas personliga kontakter och den varierande betydelsen de har under de olika stadierna av uppstarten.

Financial independence (FI) and the FIRE Movement have gained a lot of traction in recent years. Despite the growing popularity of this alternative lifestyle, it is largely absent from the literature with only a few previous studies or investigations found. The goal of this thesis is to see if people use entrepreneurship to help them achieve financial independence. The thesis uses the critical case sampling method and semi-structured qualitative interviews with 11 individuals who are working toward or have already achieved financial independence. The findings show that most of the interviewees rely on waged work as their primary occupation, although most of them supplement their income by engaging in some form of income-generating activities alongside their main occupation, which is known as hybrid entrepreneurship. The interviewees were classified as engaging in full-time entrepreneurship, hybrid entrepreneurship, or no entrepreneurship. The findings showed that the majority of this sample pool was engaged in hybrid entrepreneurship, which implies that the pursuit of FI is either appealing to those already with entrepreneurial tendencies or the pursuit of FI encourages individuals to be more entrepreneurial. Additionally, there are indications that some individuals may use financial independence to reduce risk before embarking on an entrepreneurial journey which aligns with established theory regarding hybrid entrepreneurship., Ekonomiskt oberoende (FI) och FIRE-rörelsen har fått stor genomslag de senaste åren. Trots den växande populariteten för denna alternativa livsstil är den till stor del frånvarande i litteraturen med endast ett fåtal tidigare studier eller undersökningar hittade. Målet med denna avhandling är att se om människor använder entreprenörskap för att hjälpa dem att uppnå ekonomiskt oberoende. Avhandlingen använder den kritiska fallsurvalmetoden och semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 11 individer som arbetar mot eller redan har uppnått ekonomiskt oberoende. Resultaten visar att de flesta av de intervjuade förlitar sig på lönearbete som sin primära sysselsättning, även om de flesta av dem kompletterar sin inkomst genom att ägna sig åt någon form av inkomstbringande aktiviteter vid sidan av sin huvudsakliga sysselsättning, som kallas hybridföretagande. Intervjupersonerna klassificerades som engagerade i heltidsföretagande, hybridföretagande eller inget företagande. Resultaten visade att majoriteten av denna urvalspool var engagerad i hybridföretagande, vilket innebär att strävan efter FI antingen tilltalar dem som redan har entreprenöriella tendenser eller att strävan efter FI uppmuntrar individer att bli mer entreprenöriella. Dessutom finns det indikationer på att vissa individer kan använda ekonomiskt oberoende för att minska risken innan de ger sig ut på en entreprenöriell resa som ligger i linje med etablerad teori om hybridföretagande.

Sammanfattning Bakgrunden till ämnesvalet är att entreprenörskap har varit inskrivet i läroplanen sedan Lgr11 och ska genomsyra hela grundskolan som en röd tråd. I ämnet hem-och konsumentkunskap förekommer undervisning med koppling till entreprenörskap latent inom flera olika arbetsområden. Vikten av entreprenörskap inom utbildningsområdet betonas vara för att främja samhällsutvecklingen och utbildningsväsendet bör därför vara med och bidra till att ungdomar utvecklar entreprenöriella kompetenser, förhållningssätt och kunskaper. I Europeiska Kommissionens rekommendationer om entreprenörskap i skolan framgår att man inte ser entreprenörskap bara som att kunna skapa finansiellt värde utifrån idéer och möjligheter utan att värdet även kan vara socialt eller kulturellt. Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever att entreprenörskap synliggörs i ämnet hem- och konsumentkunskap. Metoden är en kvalitativ studie baserad på sju semistrukturerade intervjuer. Urvalet av informanter var sju hem och konsumentkunskapslärare, varav en etnolog som arbetat som lärare tidigare och nu som forskare och författare inom hem- och konsumenträtt. Intervjuerna har transkriberats och analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom begreppet eget ansvar i samtliga intervjuer. Ett flertal informanter lyfter att entreprenörskap kan främjas av exempelvis temadagar, ämnesövergripande uppgifter eller projektarbeten över tid. Resultatet visar även att endast en av sju anser att det redan genomförs på en lagom nivå. I intervjuerna framgår det tydligt att informanterna, lärarna i detta fall, inte upplever att rektorerna eller ledning lyfter begreppet entreprenörskap specifikt i ämnet hem- och konsumentkunskap. Det framkom också tydliga likheter mellan att sköta ett hushåll och att driva ett företag. Slutsatsen blev att upplevelsen hos lärarna visar sig vara att Hem- och konsumentkunskap är ett bra ämne för att träna elever i entreprenöriella förmågor. Dessa förmågor, The background to the choice of subject is that entrepreneurship has been enrolled in the curriculum since Lgr11 and should permeate the entire primary school as a common thread. In the subject of home economics, teaching with a connection to entrepreneurship is latent in several different areas of work. The importance of entrepreneurship in the field of education is emphasized to be to promote the development of society and the education system should therefore be involved and contribute to young people developing entrepreneurial skills, attitudes and knowledge. The European Commission's recommendations on entrepreneurship in schools state that entrepreneurship is not just seen as being able to create financial value based on ideas and opportunities, but that the value can also be social or cultural. The objective of the study is to investigate how teachers experience that entrepreneurship is made visible in the subject of home economics. The method is a qualitative study based on seven semi-structured interviews. The sample of informants was seven homes and consumer knowledge teachers, of which one ethnologist who worked as a teacher before and now as a researcher and author in home and consumer law. The interviews have been transcribed and analyzed according to qualitative content analysis. The results showed the concept of pupil’s personal responsibility in all interviews. A number of informants emphasize that entrepreneurship can be promoted through, for example, theme days, interdisciplinary tasks or project work over time. The results also show that only one in seven believes that it is already being implemented at a reasonable level. In the interviews it is clear that the informants, the teachers in this case, do not experience that the principals or management raise the concept of entrepreneurship specifically in the subject of home economics. There were also clear similarities between running a household and running a business. The conclusion of t

Title: Road to success: A critical discourse analysis of Bossbabe's web communication The aim of the study was to investigate and problematize how companies involved in coaching of women's entrepreneurship relate to and construct the discourse of success. The theoretical areas covered are individualisation and reintegration, the expert society, gender theory and gender roles, and relationship-building marketing. The study used critical discourse analysis and semiotics as a method to analyze screenshots from the Bossbabe company's website. From the analysis, findings emerged that Bossbabe challenges and reproduces norms of success. Visibility work was found to be mainly used as an additional source of income. Success was personified by Bossbabe both by showing experts as concrete symbols of success and by advocating a certain type of lifestyle. Bossbabe also uses relationship-building marketing such as pink marketing and word-of-mouth (WOM). From the analysis we see a pattern of reproduction and challenge of gender norms within the discourse of success.

Syftet med denna studie är att belysa hur uppdraget att främja entreprenörskap kan realiseras inom svenskämnets konstruktioner. Syftet är även att öka kunskapen om svensklärares uppfattning och erfarenhet av uppdraget i relation till svenskundervisning. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar formulerats som fokuserar på hur svensklärare uppfattar uppdraget att främja entreprenörskap, hur de beskriver att de realiserar uppdraget samt vilken typ av svenskämne som framträder i lärarnas beskrivningar av entreprenörskap inom svenskundervisningen. För att uppfylla syfte och få svar på studiens frågeställningar tillämpas en kvalitativ intervjustudie som metod samt att tankekarta används som kompletterande metod. Studiens informanter består av sex utbildade och legitimerade svenskämneslärare som samtliga undervisar i årskurs 7–9 på samma skola i Mellansverige. Vid analys av intervjuerna och tankekartorna användes fenomenografi som analysmetod för att kunna urskilja både likheter och skillnader i informanternas utsagor om fenomenet entreprenörskap i svenskämnet. Studiens utgångspunkt är läroplansteoretisk ämnesdidaktik där Malmgrens tre svenskämneskonstruktioner används som analysverktyg. Resultatet visar att entreprenörskap uppfattas olika av studiens svensklärare vilket också leder till olika tolkningar kring hur uppdraget kan realiseras inom svenskämnet. Studiens lärare upplever att uppdraget att främja entreprenörskap är kompatibelt med svenskämnet i olika hög grad. De lärare som medvetet realiserar uppdraget i svenskämnet beskriver att detta görs genom bland annat ämnesövergripande problemlösning, autentiska sammanhang och otraditionell undervisning. De lärare som medvetet integrerar entreprenörskap i svenskundervisningen ser på svenskämnet som ett erfarenhetspedagogiskt ämne där ämnesövergripande arbete, autentiska sammanhang samt elevernas egna intressen och nyfikenhet utgör viktiga delar. Denna studie är allt för småskalig för att dra generella slutsat

Dansband music, a genre exclusive to Scandinavia and having a profound influence on the success of Swedish music, has post 1960 accounted for a significant part of music sales - the most successful bands have sold more albums than ABBA - and live performances in Sweden. The genre has particular features: Musicians are pro or semi-pro and often have their own companies; songs are not foremost for listening, but to supply live dance music. This gives the music a strong commercial potential, and a specific business model where gigs account for much of revenue, while music sales often utilize channels (petrol stations, grocery stores and mail order) outside the traditional record trade. We link the development in the industry to socio-demographic and institutional factors. We find that adaptation to the audience's taste, a standardization of products, and control over production and distribution channels have contributed to the industry's longevity., Dansbandens ekonomiska historia 1970-2010

Introduction: The Covid19 pandemic meant that many organizations suffered profitability problems – in both the public and private sectors. Different industries were affected in different ways, where, for example, the construction industry experienced a boom while the service sector stagnated. Sweden had less extensive restrictions, but despite this, business was significantly affected. Aim: Since archipelagos are attractive seasonal meeting places with many bars and restaurants, the aim of this work is to investigate how the hospitality industry in these remote places handled the ongoing Covid-19 crisis and what strategies they adopted to survive the crisis. Theory: The theoretical frame of reference is based on phenomenography, which is used as a theoretical as well as methodological approach in this work. The theoretical frame of reference helps to provide a picture of how social capital and institutional factors strongly contribute to setting the framework for the possibility of entrepreneurship, especially in peripheral regions. Method: To fulfill the purpose of the study, individual interviews as well as group interviews with entrepreneurs around the archipelago have been reviewed, which have then been contrasted with existing business economics research where the results have been interpreted using a phenomenographic analysis model. Results: The results show that the islands are characterized by limitations regarding both social and practical infrastructure, as well as other types of obstacles related to their geographically exposed location. The result also shows that entrepreneurial innovations arise in relation to these limitations where the entrepreneurs who work with few resources still manage to run their businesses with profit. Conclusion: The study shows that there are great similarities between businesses within Sweden's archipelago in times of crisis. A decisive factor in how well this cope with a crisis lies in how cooperation works with society'

Ledarskap och entreprenörskap i Småland

Ledarskap och entreprenörskap

Ledarskap och entreprenörskap i Småland

Till följd av förändringar på marknaden har kostnader för insatsvaror ökat kraftigt. Effekterna av detta väntas ge långvariga konsekvenser och utmaningar för den svenska lantbrukssektorn. Utmaningar som tvingar svenska lantbrukare till att ständigt söka efter nya lösningar för att förbättra verksamhetens utveckling och samtidigt bibehålla en konkurrenskraft på marknaden. Att utveckla ett lantbruksföretag under dessa förhållande kan vara svårt. Denna studie undersöker hur lantbruksentreprenörens utveckling ser ut vid förändrade marknadsförhållanden. Studien utgår från svenska lantbrukets kontextuella förutsättningar för att tydliggöra hur lantbrukarnas entreprenörskap formas efter förutsättningarna. Att jämföra hur den egna verksamheten bär sig i förhållande till andras kan hjälpa lantbrukare att se om det finns utvecklingsmöjligheter som kan förbättra verksamheten. En metod för jämförelse är benchmarking. Benchmarking är ett redskap som lantbruksföretag kan använda för att utforska strategiska möjligheter. Studien syftar till att öka förståelsen för begreppet entreprenöriell benchmarking inom den svenska lantbrukssektorn. I denna studie tolkas begreppet som en oxymoron, och vi undersöker därför kopplingen mellan entreprenörskap och benchmarking. Genom att koppla teorier om entreprenörskap, benchmarking och det kontextuella sammanhanget undersöker studien hur begreppen förhåller sig till varandra. Studien har kvalitativ inriktning, vilket innebär att vikt läggs vid ord vid insamling av material. I denna studie intervjuades fyra svenska lantbrukare med olika produktionsinriktningar. I studien används det empiriska materialet för att skapa en djupare förståelse för hur benchmarking användas i lantbrukarnas entreprenöriella utveckling. Författarna utgick från de intervjuade lantbrukarnas perspektiv och analyserade materialet med hjälp av en tematisk analys. Efter att ha tematiskt analyserat kunde författarna härleda en slutsats genom att besvara uppsatsens forskningsfrå, As a result of changes in the market, costs for input goods have increased sharply. This is expected to have long-term consequences and challenges for the Swedish agricultural sector. Challenges that force Swedish farmers to constantly seek new solutions to improve the development of the business and at the same time maintain competitiveness in the market. Developing an agricultural business under these conditions can be difficult. At the same time, the importance of entrepreneurship has received increasing attention in the Swedish agricultural sector. This study examines what the agricultural entrepreneur's development looks like in changing market conditions. The study is based on the contextual conditions of Swedish agriculture to clarify how farmers' entrepreneurship is shaped according to the conditions. Comparing how one's own business behaves in relation to others can help farmers to see if there are development opportunities that can improve the business. One method of comparison is benchmarking. Benchmarking is a tool that agricultural companies can use to explore strategic opportunities. The study aims to increase understanding of the concept of entrepreneurial benchmarking in the Swedish agricultural sector. In this study, the concept is interpreted as an oxymoron, and we, therefore, examine the link between entrepreneurship and benchmarking. By linking theories of entrepreneurship, benchmarking and contextual conditions, the study examines how the concepts relate to each other. The study has a qualitative focus, which means that emphasis is placed on words when collecting materials. This allowed us to study in-depth the environment in which farmers live. The study uses empirical material to create a deeper understanding of how benchmarking is used in farmers' entrepreneurial development. The authors interviewed farmers and analyzed the material with help of thematic analysis. After thematically analyzing, the authors were able to derive a conclusion by a

Sammanfattning Titel: Artisters entreprenöriella beteenden och affärsmodeller i den nya musikindustrin. Seminariedatum: 14 januari 2021 Kurs: FEKH99, Examensarbete kandidatnivå i Entreprenörskap och Innovation (15 högskolepoäng) Författare: Martin Björnström, Lukas Ramhorn Mårtensson och Henrik Thunander Handledare: Hans Landström Nyckelord: Entreprenörskap, musikindustrin, Causation, Effectuation och affärsmodeller Syfte: Studien har som syfte att beskriva och analysera artisters entreprenöriella arbetssätt. Detta har i sin tur lett till att artisters entreprenöriella beteenden och affärsmodeller har beskrivits utifrån valda teorier. Metod: Studien har genomförts på ett abduktivt forskningssätt där data samlats in genom intervjuer. Teoretiskt ramverk: Det teoretiska ramverket består av teorier som beskriver entreprenöriellt beteende och affärsmodeller. Empiri: Datan som samlats in via samtal med intervjuobjekten har sammanfattats och presenterats baserat på transkriberingar av intervjuerna. Det empiriska materialet har delats in i entreprenöriella beteenden och artisters arbete med affärsmodeller utifrån de valda teorierna. Materialet har grundats utifrån erfarenheter som intervjuobjekten uttryckte under intervjuerna angående entreprenöriellt arbete inom musikindustrin. Resultat: Resultatet i denna studie indikerar att entreprenöriellt beteende varierar mellan artister och att det i stor grad påverkar deras entreprenöriella arbete. Studien visar på att affärsmodeller anpassas efter varje artists unika förutsättningar och ambitioner. Det visas även att artisternas beteende har stor påverkan på hur deras affärsmodell utformas., Title: Artists' entrepreneurial behaviors and business models in the new music industry. Seminar date: 14 January 2021 Course: FEKH99, Degree Project Undergraduate level, Business Administration, Undergraduate level, 15 University Credits Points Authors: Martin Björnström, Lukas Ramhorn Mårtensson and Henrik Thunander Advisor: Hans Landström Key words: Entrepreneurship, music industry, Causation, Effectuation, business models Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze artists' entrepreneurial working methods. This in turn has led to describing artists' entrepreneurial behaviors and business models based on the selected theories. Methodology: The study was conducted with an abductive research method where data was collected through interviews. Theoretical framework: The theoretical framework consists of theories that describe entrepreneurial behavior and business models. Empirical foundation: The data collected via conversations with the interviewees have been summarized and presented based on transcripts of the interviews. The empirical material has been divided into entrepreneurial behaviors and business models based on the selected theories. The material has been based on experiences that the interviewees expressed during the interviews regarding entrepreneurial work in the music industry. Conclusions: The results of this study indicate that entrepreneurial behavior varies between artists and that it greatly affects their entrepreneurial work. The study shows that business models are adapted to each artists' unique conditions and ambitions. It is also shown that the artists' behavior has a great influence on the design of their business models.

Syftet med studien är att undersöka likheter och skillnader mellan Joseph Schumpeters teori om entreprenören och Harold Blooms teori om den romantiska poeten. Studien fokuserar på entreprenörens respektive poetens strategier eller ”estetik” samt deras respektive förhållningssätt till den tradition som föregår dem. Studien tar utgångspunkt i att svenska och europeiska kultur- och utbildningspolitiska dokument från 00-talet lyfter fram den kreativa och nytänkande entreprenören som en förebild för kulturskapare.Genom att jämföra Schumpeters och Blooms teorier visar studien hur såväl entreprenören som poeten förhåller sig till ett ”Great Original” – den rådande formen av kapitalism respektive litteraturhistoriens stora poeter – som de i en dialektisk manöver måste förkasta och förvalta på en och samma gång. Den strategi som är tillgänglig för entreprenören såväl som för poeten är att i någon mening feltolka detta ”Great Original” för att på så vis uppenbara (och överskrida) de ramar som kringskär föregångarnas tänkande, vilket studien kopplar till Schumpeters tal om ”skapande förstörelse” och Blooms hänvisningar till fadersmord i Freuds mening.En skillnad som studien pekar ut är att Blooms framställning av poeten är mer individualistisk än vad Schumpeters framställning av entreprenören är i dennes senare texter, i vilka entreprenören omtalas som en funktion som inte nödvändigtvis är knuten till en individ. Avslutningsvis förs en diskussion om huruvida entreprenörens respektive poetens ifrågasättande förhållningssätt till den tradition som föregår dem kan förstås som systemgenererande eller systembrytande kritik. Studien drar slutsatsen att bägge förhållningssätten kan förstås som systemgenererande, även om entreprenören värnar kapitalismens fortlevnad medan poeten strävar efter att vidga ramarna för – och därigenom upprätthålla liv i – litteraturhistorien., The aim of the study is to discuss similarities and differences between Joseph Schumpeter’s theory of the entrepreneur and Harold Bloom’s theory of the romantic poet. In focus are the strategies or “aesthetics” employed by the entrepreneur and the poet, as well as their respective approach to their preceding tradition. The study is conducted against the backdrop of Swedish and European cultural and educational policy from the 2000s and the policy documents’ emphasis on the entrepreneur as a role model for creative workers.By comparing Schumpeter’s and Bloom’s theories, the study shows how the entrepreneur as well as the poet are indebted to a “Great Original” – the reigning form of capitalism and the preceding great poets, respectively – that must be undone and dialectically affirmed simultaneously. In this regard, both the entrepreneur and the poet need to misinterpret their “Great Original” in order to disclose (and transgress) the limits set by their predecessors. The study discusses this circumstance by evoking Schumpeter’s concept of “creative destruction” and Bloom’s references to Freud’s ideas on parricide.A difference between the theories, the study argues, lies in the fact that Bloom’s conception of the poet is more individualistic than Schumpeter’s conception of the entrepreneur, which is framed in terms of a “function” (rather than an individual) in Schumpeter’s later work. The study concludes by discussing whether the systemic challenges created by the entrepreneur and the poet are to be understood as constructive or destructive forms of critique. The study argues that both approaches can be seen as ultimately constructive, even though the entrepreneur safeguards the survival of capitalism and the poet strives to broaden the scope of – thereby breathing new life into – the history of poetry.

Avhandlingens syfte är att undersöka politiska implikationer av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete i förhållande till det ideal om mätbar kunskap som präglar samtidens utbildningspolicydiskurser. Det som står i fokus är 2011 års gymnasiereform, som tolkas mot bakgrund av en genomgripande förändring av den globala och europeiska utbildningspolicydiskursen från och med millennieskiftet. Avhandlingen undersöker hur subjekt, samhälle och relationen däremellan förstås av aktörer inom policy, forskning och av lärare. Analysen är uppdelad i en transnationell nivå, en nationell nivå och en didaktisk nivå. Avhandlingen visar också hur policydiskurser rekontextualiseras mellan de olika nivåerna. Vad gäller den transnationella nivån visar avhandlingen hur EU:s utbildningspolicy lägger stor vikt vid utbildningens samhällsekonomiska funktion samtidigt som demokratiska aspekter av utbildning tonas ned. EU framhäver även värdet av entreprenörskap och kopplar kreativitetsfrämjande aspekter av konst och humaniora till arbetsmarknaden och ekonomisk tillväxt. I ramverket till OECD:s PISA-studier lyfts reading literacy fram som viktigt för såväl kritiskt tänkande som ekonomisk utveckling. Läsningen av skönlitteratur specifikt definieras dock som en individuell angelägenhet och fritidsaktivitet. Genom att anlägga ett psykologiskt perspektiv på skönlitteraturen och lyfta fram den som en individuell – snarare än samhällelig eller strukturell – angelägenhet sker en av avpolitisering av litteraturläsningens emancipatoriska värde. Vad gäller den nationella nivån visar avhandlingen hur skolans syn på demokrati och litteratur har genomgått förändringar sedan 1940-talet. Framför allt har demokratin gradvis kommit att förstås som ett ”fullbordat” projekt, snarare än som någonting som kan utvecklas eller fördjupas. Med hjälp av Gert Biestas tre dimensioner av medborgarfostran gör avhandlingen en kritisk genomgång av tongivande teorier om litteraturundervisning som, The aim of the dissertation is to study the idea of teaching literature as a means of democratic fostering in relation to the ideal of measurable knowledge prominent in contemporary policy discourse. In focus is the reform of the Swedish upper secondary school in 2011, viewed against the background of the major developments in global and European education policy discourse during the 2000s. The study examines how the interconnections between subject and society are understood in relation to the teaching of literature by different actors in the education system. The analysis is divided into a transnational level, a national level, and a didactic level. The study also shows how policy discourses are recontextualized between these levels. On the transnational level, the study argues that the EU’s educational policies increasingly stress economic gains, while at the same time lowering its democratic ambitions. The benefits of entrepreneurship are highlighted by the EU, and creative dimensions of the arts and humanities are seen as valuable for economic growth. In the framework for the PISA tests conducted by the OECD, reading literacy is considered important both to critical thinking and economic development. The reading of fiction, however, is singled out by the OECD as a recreational activity. By addressing the reading of fiction as an individual and psychological, rather than societal and structural, concern, its emancipatory value is further depoliticized. On the national level, the study shows how the concepts of democracy and the teaching of literature in the Swedish school have undergone changes since the 1940s. Most importantly, democracy has gradually come to be understood as a completed project rather than a critical concept. Theories on teaching literature as a means of democratic fostering are analysed through Gert Biesta’s three dimensions of citizenship education. As I argue, most of these theories emphasize democratic fostering as socialization rather t, Uppgift om ISBN för digitalt format saknas i publikationen.

Publicerad 2021-10-20.

The overall objective of this thesis is to develop a better understanding of the impact of accessibility to bank branches on new firm formation and on the capital structure of small and medium-sized enterprises (SMEs) in Sweden. In this thesis, the accessibility to bank branches is measured by two proxies that are weighted by two different types of population—the labour population and the firm population. By weighing the distance by the population, the accessibility to bank branch measures account for the distribution of the population within the municipality. Furthermore, spatial effects are included in the models in Chapters 2, 3, and 4 to account for the possibility that entrepreneurs in a municipality may travel to obtain financial services from the banks in neighbouring municipalities. The analysis in Chapter 2 provides no evidence that the relationship between the distance to banks and new firm formation varies spatially. This means that the accessibility to bank branches has a negative association with new firm formation, regardless of the location. The findings in Chapter 3 show that an increase in the weighted mean distance to the nearest bank branches negatively affects new firm formation. The findings in Chapter 4 also show that the effects of the accessibility to the bank branches’ proxy weighted by the labour population have a negative effect on new firm formation in the ‘education, health, and others’ industry, while the effects of the accessibility to bank branches’ proxy weighted by the firm population have a negative effect on new firm formation in capital- intensive industries, such as manufacturing, transport and communications, and education, health, and others industries. The final chapter focuses on the impact of the accessibility to bank branches on the capital structure of SMEs. The findings show that an increase in the distance to the bank branch has a significant negative impact on the total and short-term leverage of SMEs. Overall, the res, Syftet med denna avhandling är att skapa en bättre förståelse för effekterna av den förändrade tillgängligheten till bankkontor på frekvensen av nystartade företag och kapitalstrukturen i små och medelstora företag i Sverige. I denna avhandling mäts tillgängligheten till bankkontor med två variabler som viktas av två olika typer av populationer—arbetskraftsbefolkning respektive populationen av företag. Genom att vikta avståndet med befolkningen tas hänsyn till tillgängligheten till bankkontor för befolkningens fördelning inom kommunen. Dessutom ingår rumsliga effekter i modellerna i kapitel 2, 3 och 4 för att analysera möjligheten att företagare i en kommun kan resa för att få tillgång till finansiella tjänster från banker i grannkommuner. Analysen i kapitel 2 ger inga bevis för att sambandet mellan avståndet till banker och frekvensen av nystartade företag är rumsligt varierande, vilket innebär att tillgängligheten till bankkontor har ett negativt samband med nystartsfrekvensen, oavsett lokalisering. Resultaten i kapitel 3 tyder på att en ökning av det vägda medelavståndet till närmaste bankkontor påverkar nystartsfrekvensen negativt. Vidare visar resultaten i kapitel 4 också på att effekterna av tillgängligheten till bankkontoren viktad av arbetskraftsbefolkningen har en negativ påverkan på nystartsfrekvensen av företag inom sektorn 'utbildning och hälsa', medan effekterna av tillgängligheten till bankkontorens viktad av populationen av företag har en negativ påverkan på nystartsfrekvensen inom kapitalintensiva sektorer såsom tillverkningssektorn, transporter och kommunikationer, samt utbildning och hälsa. Det sista kapitlet fokuserar på hur tillgängligheten till bankkontor påverkar små och medelstora företags kapitalstruktur. Resultaten visar att en ökning av avståndet till bankkontoren har en signifikant negativ inverkan på de små och medelstora företagens totala och kortsiktiga skuldsättning. Resultatet av denna avhandling är relevant för olika intressenter som, QC 211125

Enligt läroplanen för gymnasieskolan (Skolverket, 2011a) ses entreprenöriella förmågor och kompetenser som vägen framåt för att förbereda eleverna för de utmaningar som finns i dagens samhälle. Det utvecklar deras kreativitet, förmåga att ta initiativ och ansvar, samt stimulerar motivationen och engagemanget hos dem. Studien undersökte vilka arbetssätt och förhållningssätt tekniklärare har gällande undervisning i entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i teknikämnet på gymnasiet för att främja dessa entreprenöriella förmågor hos eleverna. Samt vilka hinder lärare upplever och vilka resurser som krävs. Enkäter skickades till tekniklärare på gymnasieskolor för att undersöka detta. Det framkom att den otydliga definitionen av begreppet entreprenörskap har lett till olika tolkningar som i sin tur lett till olika implementeringar. Lärarnas tolkning av entreprenörskap kunde delas in till tre förhållningssätt: utvecklande av företagande som i huvudsak sker genom företagsstarter/Ungföretagsamhet, utvecklandet av designtänkandet i värdeskapande syfte som i huvudsak sker genom projektbaserade uppdrag och slutligen utvecklande av entreprenöriella förmågor genom traditionell undervisning som i huvudsak utgår från läroboken, lärarnas genomgångar samt skriftliga och muntliga övningar. I studien framkom tydliga hinder som begränsar implementeringen av entreprenöriellt lärande i undervisningen såsom brist på tid, utrustning, lokaler, läromedel samt brist på kontakter med näringslivet för att kunna skapa verklighetsbaserade arbetsuppgifter som stödjer elevers lärande och ökar deras motivation. Dessutom lyfter studien fram att det krävs förändrat tänkande kring skolans kultur och struktur, som till exempel mer stöd från skolledningen, kollegiala samarbeten, anpassad utrustning och lokaler. Lärarna behöver även en tydlig definition av begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande,djupa ämnes- och didaktiska kunskaper, gott ledarskap och tillräckligt med tid, för att entr, According to the national Swedish curriculum for upper secondary school (Skolverket, 2011a), entrepreneurial abilities and competencies are seen as the way forward to prepare students for the challenges that exist in today's society, it develops their abilities to take initiative and responsibility, and stimulates their motivation and commitment. The study investigated the teacher's teaching methods and their attitudes regarding teaching entrepreneurial education in the technology program in upper secondary school in order to stimulate these entrepreneurial abilities in students, as well as what obstacles teachers experienced and what resources are required. Questionnaires were sent to technology teachers in high schools to investigate this. It emerged that the unclear definition of the concept of entrepreneurship has led to different interpretations which, in turn, have led to different implementations. The teachers' interpretation of entrepreneurship could be divided into three approaches: development of entrepreneurship that mainly takes place through business start-ups / Young Enterprise (UF) concept, development of design thinking for value-creating purposes that mainly takes place through project-based assignments and finally development of entrepreneurial skills through traditional teaching from the textbook, the teachers' reviews and written and oral exercises. The study revealed clear obstacles that limit the implementation of entrepreneurial learning in today's teaching such as lack of time, equipment, facilities, teaching materials and lack of contacts with businesses to be able to create reality-based tasks that support students' learning and increase their motivation. In addition, the study highlights that a change in thinking about the school's culture and structure is required, such as more support from the school management, collegial collaborations, adapted equipment and premises. Teachers also need a clear definition of the concepts of entrepreneur

Genom tidigare studier kan det konstateras att det råder problematik kring entreprenörskap i modebranschen vilket avsaknaden av rätt resurser, främst brist på affärskunskap, ligger tillgrund för. För att få hjälp med detta söker sig många startup-bolag till inkubatorer vars uppgift är att ge stöd i grundandet och utvecklandet av ett företag genom att bidra med just resurser. Grundat i detta syftar denna studie till att undersöka inkubatorsprocessen från företagens perspektiv, med fokus på vilka resurser företagen upplever saknas hos inkubatorn. Fortsättningsvis undersöks även vad avsaknaden av resurser beror på, samt hur denna avsaknad påverkar företagens konkurrenskraftighet. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Barneys (1991) teoretiska modell the Resource BasedView, RBV, och senare forskning som är grundat utifrån modellen. RBV används i studien för att kategorisera de resurser som nämns i empirin, samt för att kunna analysera och förstå hur de avsaknande resurserna påverkar företagen ur ett konkurrenskraftigt perspektiv. Genom ett kvalitativt förhållningssätt genomfördes studien som en fallstudie på Borås INK, Sveriges främsta inkubator för textil- och modeföretag. Empiri samlades in genomsemistrukturerade intervjuer i kombination med dokumentstudier, där dokument relaterade tillinkubatorverksamheten studerats, för att få en bild av den process Borås INK använder sig av. Intervjuerna har genomförts dels med en informant från Borås INK, dels med informanter frånföretag som genomfört inkubatorsprocessen. Resultatet från empirin påvisar att företagen saknar flera resurser hos inkubatorn. Närmare bestämt identifieras elva avsaknader av resurser, där de främsta avsaknaderna är relaterade tillhumana och organisationella resurser. Vidare identifieras en upplevd variation blandinformanterna som förklaras av en variation av handledare. Det argumenteras därför för att det kan finnas ett samband mellan de olika resursavsaknaderna, då en del av de avsaknade humanaresursern, Through previous studies, it can be stated that there are problems regarding entrepreneurship in the fashion industry which the lack of the right resources, mainly the lack of business knowledge, is the basis for. To get help with this, many start-ups seek out incubators whose task is to provide support in founding and developing a company by contributing resources. Based on this, this study aims to examine the incubator process from the companies perspective, with a focus on what resources the companies think are lacking within the incubator. Furthermore, it is investigated what the lack of resources is due to, and how the lack of resources affects companies' competitiveness. The study's theoretical framework consists of Barney's (1991) theoretical model Resource-Based View, RBV, and more recent research that is based on this model. RBV is in the study used to categorize the resources mentioned in the empirical data, and to be able to analyze and understand how the lack of resources affects companies from a competitive perspective. Through a qualitative approach, the study was conducted as a single case study at Borås INK, Sweden’s leading incubator for textile and fashion companies. Empirical data were collected through semi-structured interviews in combination with document studies, where documents related to the incubator were studied, in order to get an idea of the process Borås INK uses. The interviews were conducted partly with an informant from Borås INK but also with informants from companies that carried out the incubator process. The results from the empirical data show that companies lack several resources within the incubator. More specifically, could 11 themes be identified, the main shortcomings of which are related to human and organizational resources. Furthermore, a perceived variation among the informants is identified, which is explained by a variation of supervisors. For that reason, various resource shortages may be explained by the incubator’s

We have identified entrepreneurial methods and brand strategy as significant factors for growth in the music industry. The digital transformation is marked by innovation, knowledge orientation, networking and brand awareness. Authenticity, identity and distinctiveness are the primary factors for success, both in terms of increasing listenership and collaboration with companies for business purposes. In conclusion, the study shows that growth in the changing music industry means to approach a combination of administrative,creative and marketing tasks.