Search

Learning a new language comprises learning new words. Swedish students study English as a foreign language and as a compulsory subject in school from the first year to year nine. Swedish students also need to pass English to get admitted to upper-secondary school. Given that many students express difficulties learning new words in English through the use of wordlists as homework, this study aims to add to the knowledge about what methods English teachers use to teach new words through wordlists. This knowledge could help form a more included pedagogy and a more inclusive classroom environment for students with language vulnerability. The data show that teachers use varied types of methods that are partly consistent with earlier research. The methods reported by the teachers include different ways to meet and learn the words, but more explicit instructions are sparse. The collaboration between English teachers and special needs teachers mainly focuses on educating the student in a smaller group outside of the classroom. This study could therefore contribute to encourage collaboration that focuses on the specific process of learning new words through wordlists.

Teachers’ use of the target language (TL) is a crucial aspect of instructed language learning,especially in the case of English teaching in primary school, where the aim is to fostermotivation, confidence, and oral engagement among young learners with limited TLproficiency. Since language learning is a cognitive, but also a social and emotional endeavor,teachers’ language choices need to be considered beyond the cognitive and linguisticdimensions of language input. In the Scandinavian context, the amount of TL use has beenfound to differ dramatically across classrooms. Despite the pervasive exclusive-TL ideal, itseems many teachers have not found the approach pragmatic. Nevertheless, the professionaldiscourse has lacked an evidence-based model of systematizing and considering effectivelanguage use. However, the Teaching through Interactions framework (Hamre et al., 2013)illustrates three qualitative dimensions of primary classroom interaction: the socioemotional,the organizational, and the instructional. Across school subjects, substantial theoretical andempirical evidence links these dimensions to teacher effectiveness and learner development.This article argues that the framework is applicable to foreign language instruction and canfacilitate our understanding of the various considerations at play, and the close connectionbetween quality and language use in the primary classroom. The framework may therefore beuseful for teachers, teacher educators, and student teachers to identify, systematize, and sharetheir deliberations about language choice, which may advance the professional discourse atall levels of education

Följande studie presenterar en kvalitativ analys som genomförts som en del av lärarprogrammet VAL vid Linköpings universitet. Studien bidrar till ökad kunskap om lärarens uppfattningar av hur elever möter engelska utanför klassrumsundervisningen. Metoden för datainsamling i denna studie var enkäter och intervjuer med några engelsklärare på högstadiet. Mot bakgrund av tidigare forskning och teoretiska fakta följer en diskussion om lärares iakttagelser av den regelbundna användningen av engelska i olika sammanhang och hur lärarna anser hur det kan påverka elevernas kunskaper i engelska. Studiens resultat indikerar att elevers möte med engelska utanför skolan kan bidra till både positiv och negativ språkinlärning när det gäller färdigheter i engelska.

Tidigare forskning, nationell såväl som internationell visar att det finns elever i olika utbildningsnivåer som upplever talrädsla och talängslan i engelskundervisningen. För att kunna förstå detta fenomen och förbättra arbetet med att ge eleverna välfungerande strategier är det därför viktigt att ta reda på lärares uppfattningar kring elevers talängslan och talrädsla och hur de väljer att arbeta för att främja elevernas attityder, känslor, inställning och förmåga till muntlig framställning. Studiens syfte är att tolka och förstå lärares uppfattningar kring högstadieelevers talrädsla och talängslan vid muntlig aktivitet i engelskundervisningen samt belysa de strategier de använder för att stärka eleverna och ge dem verktyg att utveckla sin förmåga till muntlig framställning. För att nå studiens syfte har en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer genomförts. Därefter har den sociokulturella teorin använts i diskussionen av resultatet och i kombination med studiens litteraturöversikt samt tidigare forskning har resultaten tolkats. Studien har genomförts bland fyra lärare på högstadiet i en ort i Mellansverige och resultatet visar att lärarnas uppfattning är att deras elever upplever talrädsla inför muntliga moment under engelsklektionerna. Vidare anger lärarna att ett mindre antal elever i varje klass upplever en mer allvarlig talängslan som blir ett stort hinder förderas muntliga framställning i undervisningen. Dessa elever känner oro både inför och under muntliga moment och i vissa fall så pass svår ångest att de måste avbryta. Lärarna är medvetna om problematiken och arbetar med anpassningar för att försöka främja ett tryggt klassrumsklimat för att i mesta mån möta dessa elever. Trots detta kvarstår fenomenet och lärarna anser att det med åren blivit allt svårare att få eleverna att våga tala engelska.

Denna uppsats undersöker förekomsten av kodväxling i svenska ungdomars vardagskonversationer. Uppsatsen använder sig av tre inspelade samtal mellan grupper avvänner i åldern 20–25. Syftet med studien är att undersöka vilka pragmatiska funktioner kodväxling har i ungdomars samtal. Samtalet spelades in och materialet transkriberades, för att sedan analyseras med hjälp av conversation analysis. Resultatet som uppsatsen kom fram till är att kodväxlingar är mer vanligt förekommande i mindre allvarliga samtalsämnen. De förekommer även som en lösning för att inte uppehålla konversationen när en talare glömt bort ett svenskt ord. Vidare förekommer kodväxlingar ofta i kluster. I uppsatsen analyserades även adverben low-key och basically, där slutsatsen är att de används då svenskan saknar liknande ord, och att de kan vara på väg att gå från kodväxling till låneord.

Statistik från Skolverket (2019) visar att eleverna på mellanstadiet i genomsnitt uppnår kunskaper nära betyget C i engelska när de slutar årskurs 6. Den här studien ska därför undersöka vilka muntliga klassrumsaktiviteter lärare på mellanstadiet anser vara till nytta för att utveckla elevers muntliga förmåga i engelska. Studien undersöker också och vilka klassrumsaktiviteter lärare använder för att utveckla dessa förmågor. Studien har genomförts genom att observera fyra legitimerade mellanstadielärare som undervisar i engelska under totalt åtta lektioner. Därefter har en uppföljande intervju med lärarna gjorts. Resultatet visar att lärarna använder muntliga klassrumsaktiviteter på engelska under sju av de åtta observerade lektionerna. Aktiviteterna engagerar eleverna och låter dem använda sina kunskaper i engelska samtidigt som de i en social gemenskap lär sig att kommunicera i och om elevnära situationer och ämnen. Resultatet visar också att lärarna använder ett varierat arbetssätt och låter eleverna förbereda sina muntliga prestationer. Slutsatsen av den här studien är att legitimerade lärare på mellanstadiet använder muntliga klassrumsaktiviteter som gynnar elevernas muntliga förmåga i engelska men vidare forskning på de nordiska länderna skulle behövas., Statistics from Skolverket (2019) show that Swedish students in year 4–6 almost reach the grade of C in English. In this study it will be examined which classroom activities teachers find beneficial in developing the students’ oral skills in English. To do this, four licensed teachers was observed over eight lessons. As a follow up to the lesson observations, interviews with the teachers were conducted. The results shows that the teachers use oral classroom activities in seven out of the eight observed lessons. The results shows that the licensed teachers in English for year 4–6, gave time to the students prepare themselves before speaking and the teachers varied their teaching. Unfortunately, there is a lack of research on this field on the Nordic countries.

Currently the Education for sustainable development practices obtain a critical spot in Swedish education, owing to its prominent position in international educational policy. This qualitative analysis, based on the Pragmatism Theory, aims in the first place to investigate in what way Agenda 2030 relate to the Swedish curriculum, and how it has changed between Lgr 11 and Lgr 22. This is assessed by analyzing parts of Lgr 11 and Lgr 22 with a focus on the subjects technology and English. The results show no conspicuous connection between the Agenda 2030 and the Swedish curriculum as well as this connection has not changed between Lgr 11 and Lgr 22. We conclude the paper by discussing that it is difficult to cover the three dimensions of sustainable development (the economic, the social and the environmental.) with only one subject. Therefore, Education for sustainable development requires correlated cooperation between teachers of different subjects in order to develop and enhance the student's knowledge of sustainable development., I detta arbete har vi identifierat vad hållbar utveckling innebär för undervisning igrundskolan där vi har använt Agenda 2030 som underlag för definition av hållbarutveckling. Med hjälp av definitionen av hållbar utveckling har vi genomfört en kvalitativanalys av Lgr 11 och Lgr 22. I analysen har det framkommit att läraren behöver skapa ettöppet klimat som leder till värderingsdialoger om hur vi kan få till ett hållbart samhälleutan att skuldbelägga. Dock så är diskursen i utbildningsmaterialet åt det motsatta hållet.Det är svårt att som enskild lärare lyckas skapa en skuldfri och mångsidig diskurs för attge eleverna förutsättningar att själva kunna ta ställning och utvecklas. Alla lärare behöverbidra med sina kunskaper och verka för ett öppet klimat, för att eleven skall lyckas.I vår slutsats framgår det svårt att enbart använda sig av ett ämne för att täcka de tredimensionerna (den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga,) som omfattas avhållbar utveckling enligt Agenda 2030. I denna analys framgår det tydligt att socialaperspektivet och det miljömässiga perspektivet kan omfattas i hållbar utvecklingen enligtLgr 22, men det kräver ämnesöverskridande utbildning. Dock visar forskningen på att detekonomiska perspektivet inte ryms i läroplanen.

Mer än en fjärdedel grundskolelever i Sverige har en utländsk bakgrund och kan anses att ha kunskaper i ett språk annat än svenska. Skolan har ett uppdrag att ge en likvärdig utbildning till alla elever och därför måste eventuella inverkan av elevernas olika språkliga färdigheter på deras lärande utredas. Syftet med den här studien är att undersöka lärare i engelskas erfarenheter av att arbeta med tvåspråkiga elever, det vill säga elever som har höga kunskaper i svenska och pratar ett språk annat än svenska hemma. Denna ska bilda kunskap om utmaningarna och möjligheterna som finns i arbetet med elever som lär sig engelska som ett tredje språk. Ostrukturerade intervjuer genomförs med sex grundskolelärare, två från varje stadium, för att få fram deras erfarenheter. En tematisk analys visar: att lärarna inte ser tvåspråkiga elever som en distinkt kategori, helt skild från nyanlända elever; att tvåspråkiga elever bedöms ofta att ha högre förmågor i muntliga färdigheter och; att mellan- och högstadielärarna önskar fortbildning om undervisningsmetoder respektive tredje språkinlärning för att möta utmaningarna och möjligheterna som finns på bästa sätt. Diskuteras lärarnas erfarenheter och sin tankegång kring dessa och hur dessa skiljer sig beroende på i vilket stadium de arbetar. Vidare forskning behövs utifrån tvåspråkiga elevernas perspektiv.

Engelsk översättning av rapporten "Språkval och internationalisering : Svenskans och engelskans roll inom forskning och högre utbildning". Uppföljning på rapporten "Engelska eller svenska?: en kartläggning av språksituationen inom högre utbildning och forskning" av Linus Salö, 2010

Uppföljning på rapporten "Engelska eller svenska?: en kartläggning av språksituationen inom högre utbildning och forskning" av Linus Salö, 2010

MultiLingual Spaces - Language practices in English classrooms

The UK is facing important changes in the near future, with Brexit, i.e. the UK leaving the European Union (EU), looming ever more closely on the horizon. These important political and economic changes will certainly have an influence on Europe as a whole, and have had linguistic consequences for the English language, such as Brexit-related neologisms (Lalić-Krstin & Silaški, 2018). As Modiano (2017a) suggests, Brexit might also have an influence on the status of the English language in the EU, in particular with regard to the dominance of native speaker varieties. In this article, we discuss the possibility of the use of a neutral European English variety in the EFL classrooms of two EU member states, i.e. Sweden and Germany. Based on a survey among 80 practitioners in secondary schools (first results were presented in Forsberg, Mohr & Jansen, 2019), the study investigates attitudes towards target varieties of English in general, and European English or ‘Euro-English’ (cf. Jenkins, Modiano & Seidlhofer, 2001; Modiano 2003) in particular, after the referendum in June 2016.

Artikeln behandlar litteraturstudiers relevans i grundlärarutbildningens engelskämne nationellt. Den bygger på en beskrivande och jämförande analys av akademiska kursplaner från samtliga grundlärarutbildningar i Sverige för det akademiska året 2017–18. Utifrån kursbeskrivningar, lärandemålsformuleringar och litteraturlistor kartlägger artikeln litteraturstudiernas position och inriktning i engelskkurser i programinriktningarna mot grundskolans årskurs 1–3 och 4–6. Med kartläggningen som grund diskuteras värden som tillskrivs litteraturundervisning och som riktas mot såväl lärarstudenter som elever. Artikeln visar att de allra flesta kursplanerna positionerar litteraturstudierna som en oumbärlig del av grundlärarutbildningen, även om studiernas orientering varierar. Inom engelskkurserna inriktade mot skolans årskurser 1–3 förhärskar språkdidaktiska perspektiv, medan kurser mot årskurser 4–6 tenderar att kombinera litteraturvetenskapliga och ämnesdidaktiska perspektiv. Skillnaden tycks åtminstone delvis vara kopplad till ämneskonceptioner och till frågan om litteraturstudiernas funktion, liksom deras tilltänkta mervärde utifrån vardera programspecialiserings villkor. Relevansen kopplas främst till grundskollärares språkförmågor, allmänbildning och professionella repertoarer., Utbildning & Lärande. Tidskrift

I vårt examensarbete är vi intresserade av att lyfta fram effekterna i engelskämnet som framkommer vid användning av de estetiska lärprocesserna. Tidigare forskning om musik, sång och drama som undervisningsstrategier visar på positiva effekter på elevers språkutveckling i engelska. Vår sökning efter artiklar om bild som undervisningsstrategi i engelskämnet visade på att det fanns enbart ett fåtal vetenskapliga artiklar, eftersom vi enbart fann en artikel. Detta tyder på att det finns en kunskapslucka i intresseområdet som vi vill fylla genom att göra ett examensarbete om bild och jämföra med tidigare forskning inom de estetiska lärprocesserna. Syftet med examensarbetet är att belysa lärarnas erfarenheter kring effekterna som uppstår i elevernas språkutveckling i engelska vid användning av bild som undervisningsstrategi i engelskämnet. Vårt syfte är dessutom att undersöka lärares erfarenheter kring betydelsen av att använda den estetiska lärprocessen bild i engelskundervisningen. Syftet är också att lyfta fram bild som undervisningsstrategi tillsammans med andra undervisningsstrategier som grundskollärarna använder i engelskämnet. Frågeställningarna i examensarbetet är följande: Vilka undervisningsstrategier använder grundskollärare, som undervisar i årskurserna 1-6, i engelskämnet tillsammans med den estetiska lärprocessen bild? Vilken betydelse ger den estetiska lärprocessen bild som undervisningsstrategi utifrån lärarnas erfarenheter? Vilka är lärarnas, som undervisar i årskurserna 1-6, erfarenheter kring effekter som uppstår hos elevers språkutveckling i engelska vid användning av estetiska lärprocessen bild som en undervisningsstrategi? I vårt examensarbete ingår en kvalitativ metod med fenomenografisk inriktning. Den kvalitativa metoden innefattar även etiska aspekter, semistrukturerade intervjuer, inspelning, transkribering och en fenomenografisk analysmodell. Resultatet i examensarbetet tyder på att bild som en undervisningsstrategi är viktig, eftersom bild

Under 2019 drabbade covid 19 hela världen och även skolan har drabbats av pandemin liksom andra verksamheter i Sverige. Universitet, Folkhögskolor och gymnasieskolor har omvandlat klassrumsundervisning till distans/fjärrundervisning. Syftet med studien är att öka kunskap om engelsklärares erfarenheter av att undervisa nyanlända elever under covid 19 pandemin. För att belysa engelsklärares upplevelser av distansundervisning har jag valt att använda kvalitativ metod för insamling av material i form av semistrukturerade intervjuer. Sex lärare inom grundskola 7–9, som jobbar med att undervisa i engelska för nyanlända elever på olika skolor, intervjuades. Lärarna måste både stödja eleverna i engelska och samtidigt ge dem tillräckliga digitala kunskaper. Studien visade att lärarna upplevde att problemet inte var bristande digital kompetens utan problemet var pedagogiken under distansundervisningen. Resultaten visar att lärarna upplevde en stor brist i elevernas kunskaper gällande både engelska och digital kunskap. De två problemen existerar parallellt och tillsammans är det en utmaning för lärarna att stödja elevers utveckling och kunskapsinhämtning. Vidare forskning behövs för att ge en tydlig bild av pandemins påverkan på undervisningen.

Syftet med uppsatsen har varit att få djupare kunskap om vilka delar av ämnet engelska som upplevs som svåra för andraspråkselever. Undersökningen gjordes på andrapsråkselever i årskurs nio. För att få fram hur dessa elever uppfattar språkdidaktiska strategier och identifierar problematiska aspekter i engelskundervisning, följdes syftet upp med följande frågor: i) Vilka delar av ämnet engelska upplevs som svår av andraspråkselever? ii) Hur upplever andraspråkselever att flerspråkigheten påverkar deras förmåga att lära sig engelska? iii) Hur upplever andraspråkselever undervisningsmetoderna och anpassningarna i ämnet engelska? Inspiration togs från den etnografiska metoden, där material har samlats in genom Padlet. Informanter besvarade öppna frågor om sina uppfattningar av undervisningen i engelska. Urvalet för informanterna var att de är andraspråkselever i årskurs 9 som har immigrerat till Sverige. Det teoretiska ramverket för denna studie var läroplansteori, utifrån den valdes relevanta begrepp ut för en innehålls analys av resultatet. Resultatet visade att informanterna upplever undervisningen i ämnet engelska som svår, då de dels upplever att deras förmåga är bristfällig, dels att undervisningen inte är tillräcklig i förhållande till deras förkunskaper och behov. De delar som upplevs svåra är främst talförmågan, följt av hörförmågan. Det är även dessa förmågor som informanterna efterfrågar mer träning på i undervisningen. De flesta informanterna upplever även att talutrymmet i undervisningen är snävt, vilket hämmar deras utveckling i den delen av ämnet. Flerspråkighet kan upplevas komplext och i vissa fall försvårande av inlärning av engelska, speciellt för informanterna som har låga kunskaper i svenska. Slutsatserna som kunde dras var att lärandet av engelska genom svenska är problematiskt, särskilt för de informanter som klassas som nyanlända av Skolverket, men även för de so

Syftet med studien är att ge en inblick i hur engelsklärare för årskurs 4–6 anpassar undervisningen utifrån elevernas nivåskillnader. I den här kvalitativa intervjustudie har nio engelsklärare i årskurs 4-6 från Sverige beskrivit sina upplevelser kring hur de upplever nivåskillnader inom muntlig kommunikation i det engelska klassrummet samt hur de anpassar sin undervisning utifrån nivåskillnaderna. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med hjälp av en tematisk analys och därefter sammankopplats med tidigare forskning och teorier. Resultatet visar att nivåskillnaderna gör undervisningen utmanande men rolig för lärarna. Gällande anpassningar ansåg läroboken kunna nyttjas som grund men för att kunna utmana och inkludera alla elever behöver de använda sig av differentierade uppgifter. Orsaken till nivåskillnaderna ligger i hur elever interagerar med språket på deras fritid. De elever som ägnar sig åt internet, läser engelska på fritiden eller har föräldrar som är bekväma med att använda engelska är ofta på en högre nivå än de andra., The purpose of the study is to provide an insight into how English teachers for grades 4–6 adapt the teaching based on the students' level differences. In this qualitative interview study, nine English teachers in grades 4-6 from Sweden have described their experiences of how they experience level differences in oral communication in the English classroom and how they adapt their teaching based on the level differences. The interviews were then transcribed and analyzed using a thematic analysis and then linked to previous research and theories. The results show that the level differences make the teaching challenging but fun for the teachers. Current adaptations were considered by the textbook to be used as a basis, but in order to be able to challenge and include all students, they need to use differentiated tasks. The reason for the level differences lies in how students interact with the language in their free time. Students who engage with the Internet, read English in their spare time, or have parents who are comfortable using English are often at a higher level than the others.

Den här uppsatsen baseras på en kvalitativ metod som behandlar och belyser hur högpresterande elever uppfattar den egna motivationen och utvecklingsmöjligheterna genom en ordinarie undervisning i ämnet engelska för årskurs nio. Vidare undersöker studien om en alternativ nivåindelad undervisning kan ha en positiv effekt i deltagarnas motivation och prestation i ämnet engelska. Uppsatsen utgår ifrån elevperspektivet där syftet med arbetet var att undersöka och tillföra kunskap om gruppen högpresterande elever och hur de ser på sin skolsituation. Detta genom att fokusera på hur eleverna beskriver sin motivation och prestation i förhållande till en ordinarie undervisning för att sedan genom en alternativ undervisning undersöka om detta kan tillföra någon positiv förändring i hur de upplever ämnet engelska i skolan. Resultaten visade att högpresterande elever känner sig omotiverade, osynliga och underpresterar till följd av en undervisning som läggs på en alldeles för låg kunskapsnivå för dem för att de ska kunna tillägna sig nya kunskaper. Vidare poängterar deltagarna att lusten och utvecklingen i ämnet engelska erhålls utanför skolan då skolans fokus riktas på lågpresterande eller de som har svårigheter i engelska. Studiens slutsats är att stora resurser, forum och tid måste möjliggöras för lärare att utmana deras högpresterande elever i ämnet engelska. Deltagarna i studien önskar att de kunde få fortsätta utbildas i den alternativa undervisningen där de kunde fördjupa sig, arbeta i en högre takt samtidigt som läraren haft tid att stötta och vägleda genom arbetet., Engelska

Att prova sig fram muntlig i ett nytt språk är inte alltid lättsamt för alla elever och ett problemsom kan uppstå är talängslan, vilket är ett ångestbeteende som uppkommer vid specifikasituationer. Talängslan riskerar påverka eleverna genom exempelvis en negativ inverkan påmotivation, måluppfyllelse och självkänsla. Den här studien har genomförts utifrån intresset attundersöka hur lärare praktiskt kan stötta dessa elever med talängslan i engelska samt hurlärarnas uppfattningar kring talängslan är. Studien är genomförd utifrån ett lärarperspektivgenom en metodtriangulering av webbenkäter och semistrukturerade intervjuer. All insamladempiri har koncentrerats, kategoriserats och tolkats utifrån en induktiv ansats samt teorin omspråklärarkognition. Informanterna i undersökningarna var legitimerade grundskolelärare somundervisar i engelska. Resultatet visar att lärarna i den här studien har varierande uppfattningarom elevers talängslan i engelska, men att en majoritet anser att det främst uppstår på grund avinre faktorer men att det finns yttre påverkningsbara faktorer. Lärarna i studien ansåg sig ha enroll som kan påverka de talängsliga eleverna. Enligt den här studien bör lärare stötta elevergenom möjlighet till individuella lösningar, positiv förstärkning och lekfulla övningar utanfokus på eleven själv samt att stöttningen bör ske på gruppnivå., Engelska

Arbetet, med utgångspunkt i tidigare forskning, söker genom en enkätundersökning och intervjuer svar på vilka faktorer som påverkar lärares val av läromedel i engelska i årskurs 4-6. Bakgrunden beskriver inte bara läromedelsgranskningens historia utan tar också upp nutida debatt om läromedelsgranskning och visar också på olika perspektiv på läromedel samt olika faktorer som kan påverka läromedlet och lärarens val. Resultatet av enkätundersökningen och intervjuerna sammanställs och diskuteras i förhållande till frågeställningar, och visar på att lärare aldrig eller mycket sällan har en tydlig strategi för att välja basläromedel och kompletterande läromedel.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning det finns möjlighet till interaktion mellan undervisningens deltagare i de undersökta läromedlen samt att undersöka relationen mellan verbal text och bild i de utvalda läromedlen. Studien är en multimodal textanalys med inslag av både kvantitativa och kvalitativa mått där fem läromedel i engelskämnet för årskurs tre har undersökts. Läromedlen som undersöktes är Learn English, Happy, Good stuff GOLD, Champ samt What’s up?. Studien består av två analyser vars analysmodeller är baserade på studiens två teorier, det sociokulturella- samt det socialsemiotiska perspektivet. Med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och, därmed, kommunikationens centrala roll för lärande, undersöker den här studien i vilken utsträckning läromedlen betonar enskiltelevarbete respektive arbete: i par, i mindre grupper samt i helklass. Studien undersöker även i vilken utsträckning eleverna får respondera till förinspelad/uppläst text i läromedlen. Utgångspunkten i det socialsemiotiska perspektivet, vilket har liknande idéer som det sociokulturella perspektivet, betonar också vikten av den kommunikation som sker mellan olika individer samt hur resurser används inom kommunikation. Hur resurser används inom kommunikation innebär här om resurserna hjälper eleverna till ytterligare förståelse. Utifrån detta har en befintlig modell från Danielsson och Selander (2014) bearbetats för att undersöka i vilken utsträckning kategorierna: bildtyp, rumslig närhet samt samspel mellan verbal text och bilder förekommer i läromedlen. Analyserna har utgått från frågeställningarna: · I vilken utsträckning finns möjlighet till interaktion mellan undervisningens deltagare i de undersökta läromedlen?· Hur ser relationen ut mellan verbal text och bild i de studerade läromedlen?Resultaten visar att alla de analyserade läromedlen innehåller alla kategorier för interaktion som studien tog utgångspunkt i. Det fanns dock en variation i vilken utsträ

Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka grammatiska strukturer som förekommer i läroböcker för årskurs 4 och hur de följer utvecklingsstadierna för grammatikinlärning i engelska. Då det är vanligt att läromedel förekommer i skolans engelskundervisning är det därför relevant att göra en analys av grammatiska strukturer i tre textböcker som används i årskurs 4. Resultatet har varit tvetydigt då läroböckerna presenterar olika grammatiska strukturer och i olika ordningar. Dock går det att se att de till viss del ändå följer utvecklingsstadierna för grammatikinlärning i engelska. Flera antaganden har diskuterats med däremot har en slutsats gjorts om att användningen av läromedel i undervisningen möjliggör att kursplanens mål följs och ger eleverna möjlighet att uppnå kunskapskraven.

The metaphor is known for creating problems when it comes to translation, not only because of cultural aspects but also because of a lack of a unified terminology and theory for translation strategies. This also applies to conceptual metaphors which are the subject of analysis in this paper where an English survival guide to the Japanese culture has been translated into Swedish. As both languages are of the Germanic family, the hypothesis argues that the relation between them is noticeable in the translation work as well as a tendency towards paraphrasing due to a richer vocabulary in the source language. Regarding conceptual metaphors, the aim is to analyse if there are any correlations between the type of metaphor and the choice of translation strategy as well as what factors affects said strategies. The results not only showed that the distribution of translation strategies supports the preferred order of priority in the background theory but also that there were very noticeable differences within the three metaphor categories. Factors affecting these results were found to differ between the categories due to the distinct differences in the metaphorical structures. These findings suggest that there indeed are correlations between the metaphor categories and their translation strategies. The closeness between the source and target languages were also found to be evident while at the same time indicating a tendency toward paraphrasing.

Some teachers see the curriculum as a guide that has to be followed, while others see it as a document of recommendations that support the teacher in his or her profession if needed. Changes to a curriculum will be interpreted in different ways depending on the individual. This study aims to investigate the revisions made to the English syllabus in Lgr11 coming in 2022, as well as to study how four English teachers working in compulsory school interpret these changes. This information is achieved through a qualitative study based on document analysis and interviews. Research has shown that Swedish teachers have experienced periods in which they have had the opportunity to teach the way they like, but also times when they have felt restrained by the steering documents. The results of this study show that the changes in the syllabus mostly concretise the document, making it easier to understand. The general meaning of the document remains the same, but the focus will shift from the aspect of abilities to the aspect of knowledge. The teachers interpret the changes to the syllabus as positive, because they believe that they will have more free space in their teaching as well as a more concrete and easily understood syllabus to work with. The conclusion of this study is that the changes that will be made to the English syllabus are not going to change the general meaning of the document, but will make the document clearer and more easily understood. Another conclusion is that the teachers do not believe that their work situation will change to any large extent, but they do think that the changes will make assessment a fairer process., Vissa lärare ser läroplanen som en guide som skall följas, andra ser det som ett dokument som innehåller rekommendationer som stöttar läraren i dennes yrke om så behövs. Läroplansändringar kommer att uppfattas olika beroende på vem det är som tolkar ändringarna. Denna studie ämnar undersöka ändringarna som görs på den engelska läroplanen i grundskolan och som träder i kraft 2022. Studien skall även undersöka hur fyra engelsklärare i grundskolan uppfattar dessa ändringar. Detta görs genom en kvalitativ studie som inkluderar dokumentanalys och intervjuer. Forskning har visat att svenska lärare genom tiden har uppfattat sin yrkesroll som öppen och fri, där de kunnat lära ut det som önskats, men även stunder där de känt sig begränsade och låsta av styrdokumenten. Studiens resultat visar att ändringarna i läroplanen leder till att den blir mer konkret och enklare att förstå. Dokumentets generella mening ändras dock inte, men fokus kommer att ändras från förmågor till kunskaper i dokumentet. Lärarna uppfattar ändringarna som positiva då de tror att dokumentet kommer att bli enklare att förstå och att de dessutom kommer att få mer friutrymme och på så sätt kunna lita mer på sin erfarenhet och profession. Uppsatsens slutsats blir att den engelska läroplanen inte kommer att ändras i någon större utsträckning, mer än att den blir förenklad. En annan slutsats blir att lärarna inte tror att deras arbetssituation kommer att förändras märkvärt, men de tror däremot att ändringarna kommer att bidra till att bedömning kommer att kunna göras på ett mer rättvist sätt.

The aim of this present study was to examine whether scientific authors active in English-speaking countries differ from those in non-English-speaking countries in their use of the terms ‘sex’ and ‘gender’. Based on earlier science, findings have shown that the first language (L1) and second language (L2) differ in the neural processes of the brain and working memory. Research has also shown that women tend to communicate in a more polite and involved manner compared to men. Based on such findings, we compare authors’ tendency to use the terms sex and gender correctly, as a function of their sex and whether they were affiliated to a country with English as first language (EFL) or English as second language (ESL). The hypothesises of this study were (1) scientists affiliated to universities located in EFL countries are more likely to use the terms sex and gender correctly, compared to scientists affiliated to universities in ESL countries, and (2) female scientists are more likely to use the term gender, when they are actually referring to sex, than male scientists and are also less likely to use the term sex when they are referring to gender, compared to male scientists. Results supported the first but not the second hypothesis. Further results are analyzed and discussed based on theories from cognitive science., Syftet med denna studie var att undersöka om vetenskapliga författare som är verksamma i engelsktalande länder skiljer sig från dem i icke-engelsktalande länder när det gäller att använda de engelska termerna ”sex” och ”gender”. Baserat på tidigare vetenskap har fynd visat att första språket (L1) och andraspråket (L2) skiljer sig åt i arbetsminne och hjärnans neurala processer. Forskning har också visat att kvinnor tenderar att kommunicera på ett mer artigt och involverat sätt jämfört med män. Baserat på sådana resultat jämför vi författarnas tendens att använda termerna kön och kön korrekt, som en funktion av deras kön och om de var affilierade till ett land med engelska som första språk (EFL) eller engelska som andraspråk (ESL). Hypoteser i denna studie var (1) forskare som är anslutna till universitet i EFL-länder är mer benägna att använda termerna kön och kön korrekt, jämfört med forskare som är anslutna till universitet i ESL-länder, och (2) kvinnliga forskare är mer benägna att använda begreppet gender, när de faktiskt menar sex, än manliga forskare och är också mindre benägna att använda termen sex när de menar gender, jämfört med manliga forskare. Resultaten stödde den första men inte den andra hypotesen. Ytterligare resultat analyseras och diskuteras utifrån teorier från kognitionsvetenskap.

Studiens syfte var att belysa vilka möjligheter förlagsproducerade läromedel för engelskämnet ger eleverna att utveckla sin kommunikativa kompetens i linje med läroplanens intentioner. För att uppfylla detta syfte ställdes två forskningsfrågor: hur möjligheten att öva de fyra förmåg­orna för språkinlärning fördelas i förlagsproducerade läromedel och på vilka sätt ut­veckling av elev­ernas kommunikativa kompetens möjliggörs i läromedlen. Sammanlagt nio textböcker och nio övningsböcker för årskurserna 4–6 från tre olika läromedelsserier (Skills, Sparks och Join the Quest) ingick i studien. Studiens metod var en kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa in­slag. Övningarna kategoriserades efter vilken/vilka av de fyra förmågorna som övades och på vilket sätt förmågan övades (mekaniskt, meningsfullt eller kommunikativt). Resultatet visade att hörförståelse är den förmåga som får minst utrymme i alla tre läromedels­serier och i två av tre läromedelsserier övas hörförståelse inte en gång i ett kommunikativt syfte genom årskurs 4–6. Vissa läromedelsserier erbjuder eleverna mer kommuni­kativ övning av för­mågorna, medan vissa erbjuder mindre. En av de tre läromedelsserierna visar även på brister med att möjliggöra utveckling av de två potentiellt viktigaste förmågorna, hör­förståelse och den muntliga förmå­gan, i ett kommunikativt syfte., The aim of this study was to illustrate the possibility of developing communicative competence with the help of English language teaching materials for grades 4-6. Two research questions were asked to fulfill the aim of the study: how the opportunity to develop the four language skills are distributed in commercial English language teaching materials and in what way dev­elopment of communicative competence is facilitated by using these teaching materials. A total of nine textbooks and nine exercise books for grades 4-6 from three different series (Skills, Sparks and Join the Quest) were included in this study. The methodological approach of this study was a qualitative content analysis with quantitative features. The exercises were catego­rized based on which of the four language skills that were practiced and how they were practiced (mechanical, meaningful, or communicative exercises). The result showed that listening comp­rehension is the least focused skill in all three series. In two out of three series, listening compre­hension is not practiced in a communicative way in either of the grades. Some series contain more communicative language exercises, while some contain less. One of the three series also shows shortcomings when it comes to developing the two potentially most important skills, listening comprehension and the oral skill, in a communicative way.

In order to directly interface with signal broadcast by global navigation satellite systems (GNSS) – such as GPS or Galileo – for the purpose of calculating location, a potential user is required to extract great amount of information from interface control documents (ICD) as well as build custom software tools to process this information. This is time consuming and inefficient. Instead it would be great if such tools and information was readily available in one single project. This thesis addresses this issue by designing a universal data structure which is able to accommodate all necessary information to interface with any GNSS. Universal GNSS data structure is designed in such a way so that software tools can be entirely generic across all GNSS, i.e. do not include any functionality specific to only one GNSS. This is done by embedding certain logic parameters inside data structure itself, which determine how software tools behave. The data structure realized in the form of XML file with specific rules and syntax. Data from GPS and Galileo ICDs is scraped and compiled into XML file. A Rust tool-set is created to read XML file and extract information such as pseudo-random noise codes and navigation message structure. Using this information, it is possible to decode a raw bit stream broadcast by GNSS spacecraft, although currently additional tools need to be added to completely automatize this process.

Engelska språket är en stor del av elevers vardagliga liv idag och därmed existerar den inte endast inom skolans värld utan även på elevens fritid. Den tidigare forskningen visar på att användning av kodväxling är positivt för att förklara nya ord när det kommer till målspråk men att lärares attityd till målspråket påverkar i hur stor utsträckning det används. Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar och synsätt kring det muntliga användandet av målspråket engelska (ME) i årskurs 4-6. Vidare har vi som syfte att ta reda på hur valet av att använda kodväxling ser ut hos lärarna, samt att undersöka hur en hög måluppfyllelse kan uppnås. Den teoretiska utgångspunkten som vår studie utgår ifrån är hermeneutiken och studien baseras på intervjuer av sju verksamma lärare i engelska. Resultatet visar att lärare kodväxlar i stor utsträckning på grund av elevers bristande förståelse, där instruktioner ges och vid hantering av klassrummet. Resultatet visar också att lärare tenderar att använda ME i hög utsträckning och att elevers trygghet att tala spelar roll i hur stor mängd ME läraren använder. Vidare visar resultatet att lärarna anser att kunskapskraven i ämnet engelska är relativt lågt satta och att lärarna innehar högre krav på eleverna. De anser också att eleverna har många olika kunskapsnivåer som också påverkar måluppfyllelsen. Två utmärkande faktorer som framkom är att det finns ett utpräglat “spelspråk” som elever använder sig av samt elever som inte har svenska som modersmål innehar tre språk att lära in. Resultatet visar att båda faktorerna kan vara både positiva och negativa för elevers måluppfyllelse.

Denna studie har utformats med hjälp av intervjuer där gymnasieelever i årskurs 3 ärmålgruppen. Gymnasiet som jag utförde intervjuerna på befinner sig i en mellanstor kommun i Sverige. Syftet med denna studie är att undersökahuruvidagymnasieeleverna uppleverstress och motivationtill nationella prov i ämnet engelska. De kategoriersom förekommer i denna studie är motivation och stress och det bygger på frågeställningarna. Begreppeninternaliserande beteende och motivation, lärandemål och prestationsmål samtautonomous motivation ochcontrolled motivationanvänds i denna studie för att tolka resultaten och analysen. Slutsatsen för denna studie är atten stor del av flickorna uppgav att de är stressade inför nationella prov i engelska. Orsaken till flickornas stress är bland annat på grund av föräldrarnas förväntningardär man önskar att eleverna ska åstadkomma goda resultatsamt höga förväntningar som respondenterna hade gentemot sig själva. Stressen bland pojkarna var inte lika påtaglig som hos flickorna då de uttryckligen menade på att de inte känner en stress.Däremotframgår det att en stor del av respondenterna är motiverade i en högre utsträckning inför nationella provmedanen elevinte är det. Motivationenpå dessa elever bygger på vilken målorientering de utgår ifrån, d.v.s. lärandemål eller prestationsmål.Relationen stress och motivation är komplex bland respondenterna. De intervjuade elevernamenade på att de är motiveradedå de önskar att få uppnådiverse mål. Stressen som respondenterna upplever baserar sig på olika anledningar men stressenverkar inte påverka motivationen.

The translation of names is a topic for discussion within many fields, no less so within translation studies. Furthermore, the translation of proper names in children’s literature is a topic with on-going changes. There is a divide between those who believe that the names should be translated into proper cultural equivalent and those who believe it is time to have faith in children being able to handle foreign names. That is what this study will focus on. Approx. 15 names from seven children’s books from 1865 to 2011 were studied to conclude that there seems to be a greater faith in children’s ability to handle foreign names. Three languages were compared English, Spanish, and Swedish with the majority of the 337 names studied being kept in their original format, with spelling intact., Översättningen av namn är ett diskussionsämne inom många områden, inte minst inom översättningsstudier. Utöver detta är översättningen av egennamn inom barnlitteratur ett ämne som är under ständig förändring. Det finns en klyfta mellan de som menar att namn borde bli översatta till sin kulturella likvärdighet och de som menar att det är på tiden att lita på att barn kan hantera främmande namn. Det är denna diskussion som kommer vara fokus för denna uppsatsen. Ca. 15 namn från sju barnböcker från 1865 till 2011 studerades för att visa att det verkar finnas en större tilltro till barns förmåga att hantera främmande namn. Tre språk jämfördes, engelska, spanska och svenska. Var utav de 337 namnen som studerades var majoriteten oförändrade i översättningarna.

The following study aims to investigate the effects of digital tools considering pupils’ English grammar learning. It also aims to investigate how the tools can be used in the classroom to support the pupils’ grammar learning. The study’s material consists of previous research done in the same field which this study intends to be placed. The articles presented some phrases that has been used frequently throughout the study and they are MALL, TALL and CALL. The phrases stand for different kinds of language learning assisted through mobiles (MALL), tablets (TALL) and computers (CALL). The study shows that these types of digital tools do assist pupils’ language learning in regard to grammar. The present study also finds that there are several different ways to use these tools in the classroom. Another interesting finding of this study is the traditional methods and that the articles presented, find that this kind of teaching method is perceived as boring, while teaching with the support of digital tools is found to increase the pupils’ motivation and engagement in the tasks.

Den muntliga aspekten inom ämnet engelska har under lång tid diskuterats och granskats, i många fall framkommer att det bland annat är lärarens skicklighet och trygghet som påverkar elevers lärande. Lärarens aktiva deltagande och engagemang visar sig också ha stor betydelse. Något som påverkar lärares användning av ME1 kan vara att läraren känner ett behov av att växla från ME till L12 för att tillgodose elevernas förståelse och skapa trygghet. Det kan vara sådana anledningar som att ge instruktioner eller häva elevers ängslan att tala. Något som kan försvåra användandet av ME och därmed den muntliga aspekten visar sig vara styrdokumentens otydlighet och svårighet att tyda den. Internationellt sett kan olika praxis, utbildningssätt men också kulturella värderingar spela roll i hur stor användningen är av ME, och hur viktigt det upplevs vara att som lärare verkligen uttrycka sig muntligt på engelska. Denna översikt har som mål att beskriva vad som kännetecknar forskningen inom den muntliga aspekten i engelskämnet, dess hinder, utmaningar och hur det upplevs. Översikten ämnar utifrån resultatet visa exempel på och dra slutsatser till relevant forskning i framtiden inom området. I denna studie ingår vetenskapliga studier som möter vårt syfte vilka har hittats med hjälp av sökord och de urvalskriterier som är utvalda för denna översikt. Översiktens resultat visar en språklig problematik hos elever gällande den muntliga aspekten i ämnet engelska. Den problematiken blir tydlig i de åtta studier som ingår här. Olika orsaker till att den muntliga aspekten får stå tillbaka eller vara mer framträdande förklaras, identifieras och analyseras. Dessa funna aspekter avhandlas i en diskussion där kontentan blir att målspråksanvändning är mycket betydande, och i hur stor utsträckning den talas beror bland annat på lärares skicklighet, trygghet och engagemang. En markant upptäckt i denna översikt 1 målspråket engelska 2 modersmålär att beroende på vilken ålder eleverna/studenterna in

This research aims to search for an underlying literary canon in the textbooks for the English 6 course in the Swedish upper secondary school. This essay also has the intention to find out whether three different curriculums affected the literary content of the textbooks and how the curriculums changed over time period of 30 years in relation to literature for the English 6 course. A convenience sample was taken in the form of six textbooks, their date of origin spread evenly between 1988 and 2017. The study found no underlying literary canon in the textbooks, with two authors at most reoccurring in four of the six textbooks. With each curriculum teachers in Sweden receive more individual trust to make a choice for themselves which literature and authors to work with. Curriculum discourse has allowed time being dedicated to other alternatives to literature, such as films, tv-series and music.

Länder med det officiella språket engelska dominerar idag inom import och industri. Som konsekvens började engelskan utöva ett starkt inflytande på andra språk och språkdomäner, bland annat skönhetsbranschen i Sverige. Syftet med denna uppsats är att inventera bruket av engelska skönhetslånord i svenska språket samt att undersöka undermedvetna attityder till dem. Studien bygger på två delundersökningar: en korpusundersökning och en attitydundersökning. Korpusundersökningen ämnar inventera nyare engelska skönhetslånord som inte är belagda i SAOL:s 12:e upplaga, med fokus på direktlån och betydelselån. Dessutom undersöks lånordens frekvens samt deras integrering till svenska språkets struktur. Materialet bestående av 575 belägg har samlats in från 12 tidningsnummer. Metodanalysen innebar beräkningen av de olika lånordens frekvens samt en analys av lånordens integrering till svenskan utifrån ett mångfaldigt perspektiv: på formnivå, på menings- samt frasnivå, på morfologisk nivå och på ortografisk nivå. Attitydundersökningen har genomförts med hjälp av ett matched guise-test. Dess stimulustext handlade om en sminkrutin och matched guise-testet gjordes på 91 informanter. Resultat av korpusundersökningen visar att de 575 beläggen fördelar sig på 31 olika lånord, där huvuddelen utgörs av direktlån. Det finns endast fyra olika betydelselån, men de förekommer ofta. Detta faktum återspeglas i materialets högfrekventa lånord mask, serum och foundation, där de första två är betydelselån. Lånordens integrering ses på formnivå, på menings- respektive frasnivå och på morfologisk nivå. Deras ursprungliga ortografi har dock bevarats. På formnivå är de flesta av de flerledade beläggen sammanskrivna. På menings- och frasnivå innehåller de flesta meningar inga andra engelska lån. Huvuddelen adjektiv respektive particip står i attributiv position, med inhemska huvudord. Alla verb har svenska subjekt och objekt. Runt 75 % av beläggen ingår i en större fras, oftast nominalfraser. På morfo