Search

En erhållen gymnasieexamen minskar risken för arbetslöshet, därmed är det viktigt att elever fattar väl genomtänkta gymnasieval för att öka deras möjligheter att erhålla gymnasieexamen. Därmed är det intressant att undersöka elevers upplevelser av gymnasievalsprocessen och möjligheten att fatta väl genomtänkta gymnasieval. Syftet med den här studien är att undersöka elevers upplevda känsla av sammanhang i övergången från grundskolan till gymnasiet i samband med gymnasievalsprocessen. Frågeställningarna för studien är följande: 1) Hur begriplig upplevde eleverna gymnasievalsprocessen? 2) Hur hanterbar upplevde eleverna gymnasievalsprocessen? 3) Hur meningsfull upplevde eleverna gymnasievalsprocessen? Studiens teoretiska utgångspunkt är en integrering av Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang och DOTS av Law och Watts. Studien använder en kvalitativ metod för insamling och analys av data. Insamlingen skedde genom totalt sju stycken semistrukturerade intervjuer, fyra enskilda och tre parintervjuer. Datan analyseras genom en tematisk innehållsanalys. Studien visar att elever har en begränsad begriplighet av gymnasievalsprocessen då de förstår själva valprocessen och vilka gymnasieprogram som finns men inte programmens djupare innebörd. Eleverna upplever gymnasievalsprocessen som hanterbar genom stöd från familj och vänner samt studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Gymnasiet upplevs som mer meningsfullt än grundskolan och meningsfulla val upplevs kunna fattas trots begränsningar.

Det är många som anser att kemiämnet i allmänhet och kemiska beräkningar i synnerhet hör till de svåraste sakerna som lärs ut på gymnasiet. I en tidigare litteraturstudie visades att bland annat begreppen överföring och matematisk förmåga är kopplade till elevers svårigheter med beräkningar i kemi, samt att studier i svensk kontext saknas. Den här studien undersöker därför dessa begrepp genom att en grupp svenska gymnasieelever får svara på beräkningsuppgifter och en enkät som tagits fram och anpassats med utgångspunkt i en skotsk studie. Det första av två syften är att ta reda på om det anpassade materialet kan användas för vidare forskning, alltså om det faktiskt mäter om det är överföringen till en kemikontext eller brister i elevernas matematikkunskaper som i första hand bidrar till deras svårigheter med beräkningar i kemi. Studiens andra syfte är att undersöka vilka observationer som kan göras om den deltagande gruppen elever samt om dessa kan kopplas till litteraturen, för att på så sätt kunna säga något om eventuella konsekvenser för lärare och undervisning. Utifrån jämförelser mellan resultaten i den här studien och den skotska dras slutsatsen att beräkningsuppgifterna och enkäten kan användas för vidare forskning i svensk kontext. Främst tre saker observerades ge eleverna i den här studien svårigheter: konceptet koncentration, okritisk formelbundenhet och hög komplexitetsgrad. Många fel genererade av dessa svårigheter skulle kunna undvikas om eleverna använde sig av enhetsanalys och/eller rimlighetsbedömningar. Enkätsvaren visar att nästan alla elever tycker att beräkningsuppgifter i kemi är svårare än motsvarande matematikuppgifter. Elevernas egna tankar kring vad detta beror på visar främst på två möjliga orsaker. Dels att kemiuppgifter i allmänhet har, och upplevs ha, högre komplexitetsnivå än matematikuppgifter, dels att elever i det svenska skolsystemet får mycket mer tid för träning på beräkningar i matematikkontext jämfört med i kemikontext. Ett sätt

Forskning har fått fram lovande resultat för att mindfulness kan vara ett framgångsrikt verktyg att implementera i skolan. Mindfulness-baserade skolinterventioner är ett område som har fått stor uppmärksamhet de senaste tio åren men sett ur ett vetenskapligt perspektiv, är studierna angående MBSI få. Än färre studier finns att hitta gällande mindfulness påverkan på matematikprestationer och provresultat. Med tanke mindfulness positiva effekter som har identifierats både gällande vuxna och unga är detta forskningsområde tämligen intressant och relevant att utforska i skolsammanhang. I denna uppsats redogörs därför en kvantitativ studie som fokuserar på hur mindfulness-meditation påverkar mellanstadieelevers prestationer på, och upplevelse av, matematikprov. Genom ett experiment med ett urval på 35 elever i åldern 12–13 år fick en av två grupper genomföra meditation precis innan de skrev matematikprov. Delar av resultaten som framkom i analysen visade att mindfulness-meditation innan matematikprov gjorde att elever både presterade bättre på matematikprov och upplevade provsituationen i högre grad mer positiv än den grupp som skrev prov i sin naturliga miljö. Därtill framhåller studien resultat som indikerar att endast en kort stunds meditation innan prov kan göra skillnad., Research has shown that mindfulness can be a successful tool to implement in schools. It is an area that has received a lot of attention in the last ten years, but from a scientific perspective, the studies regarding mindfulness-based school interventions are few. Even fewer studies can be found regarding the impact of mindfulness on math performance and test results. Considering the positive results of the effects that mindfulness has regarding adults and young persons, this area of research is interesting and relevant to explore in schools. In this research I have done a quantitative study focusing on how mindfulness meditation affects middle school students' performance on, and experience of, mathematics tests. Through an experiment with a sample of 35 students at the ages of 12–13 years, one of the two groups participated in a meditation just before writing a math test. Parts of the results that emerged in the analysis showed that mindfulness meditation before math tests made students both perform better on math tests and experience the test situation as more positive than the group who took the test in their natural environment. In addition, the result from this study indicates that just a short moment of meditation before a test can make a difference.

Bakgrund: Användning av sociala medier har ökat markant de senaste åren och tillhör barn och ungdomars vardag. Detta kan medföra både positiva och negativa hälsoeffekter som kan påverka elevers självkänsla. En god självkänsla kan både förbättra hälsan och skolprestationerna. Skolsköterskan arbetar hälsofrämjande och har i sin profession möjlighet att stödja elever till en hälsosam användning av sociala medier, som kan stärka självkänsla. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenhet av sociala mediers påverkan på elevers självkänsla. Metod: Data insamlades genom intervjuer med nio skolsköterskor som hade erfarenhet av att arbeta med elever på mellanstadiet och/eller högstadiet. Datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Intervjuerna mynnade ut i tre kategorier: Positiv påverkan på självkänsla, Negativ påverkan på självkänsla samt Betydelsen av skolsköterskans arbete. Temat som framkom i studien var, ett komplext och utmanande arbete. Konklusion: Det finns en dubbelriktad komplexitet i sociala mediers påverkan på elevers självkänsla. Skolsköterskans uppdrag att arbeta hälsofrämjande med elevers hälsa, bör utgå ifrån elevernas livsvärld och i samverkan med andra professioner., Background: The use of social media has increased markedly over the past few years and is a part of everyday life among children and adolescents. This may cause both positive and negative health outcome, that may also affect the students´ self-esteem. A good self-esteem can both improve health and school performance. The school nursework with health promotion and has the opportunity to support and encouragestudents to a healthy use of social media, which can strengthen self-esteem. Aim: The aim of this study is to describe the school nurses´ experience of how social media affects students´ self-esteem. Method: Data were collected through interviews with nine school nurses who had experience working with students in middle school and/or in high school. The data material was analyzed according to qualitative content analysiswith an inductive approach. Result: The findings in the interviews fell into three categories: Positive influence on self-esteem, Negative influence on self-esteem and The significance of the nurses´ work. The theme that emerged in the study was a complex and challenging work. Conclusion: There is a two-way complexity in the impact of social media on students´ self-esteem. The nurse´s mission to work in a health promotion way with the students´ health should be based on the students´ life world in collaboration with other professions.

Vi har erfarit att fritidshemmet brister i inkluderingen av elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd vilket också bekräftas i tidigare forskning. Utifrån denna kunskapslucka och behovet av ytterliggare forskning valde vi därför att genomföra en kvalitativ intervjustudie med åtta fritidshemlärare/fritidspedagoger från olika skolor. Syftet med studien var att, urfritidshemslärares/fritidspedagogernas perspektiv undersöka om de arbetar med att inkludera elever i behov av extraanpassningar och särskilt stöd pch i så fall hur. Vidare var syftet att synliggöra vilka verktyg och resurser som används samt vilka eventuelle möjligheter ovh utmaningar som lyfts fram i arbetet med att inkludera elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Resultatet har analyserats utifrån de teoretiska begreppen inkludering och relationskompetens samt ur det relationella och kategoriska perspektivet. Två centrala begrepp som är återkommande i hela studien är extra anpassningar och särskilt stöd. En av våra slutsatser är att fritidshemslärare har ett inkluderande arbetssätt och besitter en god relationskompetens utifrån ett relationellt perspektiv, men att ett kategoriskt perspektiv kan skönjas. En annan slutsats är attfritidsverksamheten behöver få bättre verktyg och resurser för att bättre kunna möta elever i behov av extra anpassning och särskilt stöd. Följande citat speglar den rådande situationen i fritidshemmet på ett tydligt sätt och blev därför titel på vår studie: "Vi skjuter från höften".

Idrottsämnet har förekommit i flertalet former genom historien, dess kriterier och mål av undervisning har också haft en stor variation. Utifrån dagens läroplan klassificeras ämnet idrott och hälsa som ett kunskapsämne och kräver att pedagoger bedömer elevers färdigheter och kunskap. Syftet med studien var att undersöka hur högstadieelever upplevde sitt eget lärande i ämnet idrott och hälsa, samt om detta skiljde sig mellan aktiva och inte fysisk aktiva elever. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätundersökning bland 82 elever i årskurs 9. Dess resultat visar att majoriteten av respondenterna upplevde en medel till hög kunskapsnivå inom samtliga kursmål och att idrottsundervisningen således motsvarat ämnets kursmål vilket även överensstämmer med tidigare studier inom ämnet. Enligt studien upplevde de elever som var fysisk aktiva en högre kunskapsnivå i samtliga tre kursmål, än de som inte var fysiskt aktiva. Störst skillnad mellan de två olika grupperna var inom kursmålet “Hälsa och levnadsvanor”. Elevernas upplevda kunskapsnivå av kursmålen kunde relateras till Antonovskys teori KASAM, känsla av sammanhang. En reducerad motivation och meningsfullhet i deltagandet av ämnets undervisning kan upplevas av de elever som inte är fysiskt aktiva, vilket då kan medföra lägre upplevd kunskapsnivå. För vidare forskning i ämnet hade det varit intressant att göra liknande undersökningar men i en större skala och på olika skolor, för att representera Sveriges befolkning.

Denna studie tar upp ett ökat samhällsproblem, nämligen barnfetma och övervikt. Syftet med studien var att undersöka hur det svenska fritidshemmet främjar och ger möjlighet till fysisk aktivitet, samt vad fritidspedagoger erbjuder för aktiviteter på fritidshemmen och deras kompetenser inom fysisk aktivitet. Studien undersöker även hur pedagoger motiverar och inspirerar elever till fysisk aktivitet. Daglig fysisk aktivitet på 60 minuter visar sig ha goda hälsoeffekter och det finns ett samband med att röra sig i tidig ålder när det kommer till fortsatt rörelse och fysisk aktivitet i vuxen ålder. Intresse och motivation är två starka drivkrafter för att utveckla en positiv inställning till fysisk aktivitet. Undersökningen genomfördes på två skolor i södra Sverige, genom att intervjua sex olika pedagoger. Resultatet visade att elever rör sig allsidigt i olika miljöer och ännu mer när det finns inspiration från populärkulturen, samt när det finns pedagoger som motiverar eleverna till fysisk aktivitet. Eleverna får möjligheter till att vara fysiskt aktiva på fritidshemmen, men där finns faktorer som påverkar hur inspirerade de är till fysisk aktivitet, dessa faktorer är miljö, tillgång till material, sociala gruppaktiviteter samt pedagogers förmåga till att fånga in och inspirera osäkra elever till att våga utsätta sig för nya utmaningar.

The purpose of this study is to examine high school students' attitudes toward the school's efforts to address mental health issues related to school stress and performance anxiety. The purpose of this study is also to explore how the educational institution addresses mental health issues that are connected to stress related to school and performance anxiety. This will be done to determine if there is a discrepancy between how the school works with mental health issues and how students perceive these efforts. The research methods selected for this study are a quantitative questionnaire survey of upper secondary school students and a qualitative interview study with student health professionals. The theory on which this study is based is Katz's Functional Theory of Attitudes, which explains how human attitudes manifest themselves in behavior. After analyzing the results of both research methods, it is possible to conclude that students have positive attitudes towards mental health, but negative attitudes towards the school's work on mental health, particularly in relation to school-related stress and performance anxiety. This is reflected in a lower level of trust in the counselor's ability to help with mental health issues, as well as the students' lack of knowledge about the counselor's and the school's work on mental health issues. In this case, there seems to be a contradiction between the students' attitudes and perceptions and the school's work on school-related stress and performance anxiety.

Syftet med denna studie är att beskriva och förstå sjundeklassares upplevelser av sin skolgång. Mer specifikt vill vi veta mer om deras motivation att engagera sig i sina studier samt få en förståelse för de variationerna av studiemotivation som finns bland elever i årskurs 7. Vi har intervjuat elever som går i årskurs 7 på tre olika skolor i Mellansverige om hur de ser på sin skolgång och vad som motiverar dem samt vad som gör att de inte känner sig studiemotiverade. Utifrån tidigare forskning har vi använt oss av fem teman som grund för våra gruppintervjuer. Med hjälp av faktorer som Boström och Bostedt (2022) kommit fram till som viktiga för elevers studiemotivation och Ryans & Decis (2000) motivationsteorin self-determination theory har vi analyserat vår empiri. Studiens resultat bygger på en beskrivning av elevernas upplevelse av att börja högstadiet och det gemensamma är att alla elever tycker det är roligt, oavsett vilken motivationsnivå de befinner sig på. Den faktor som framträder som viktigast i studiens resultat är relationsskapande mellan elev och lärare. För de elever som är amotiverade och som drivs av yttre motivation, med regleringen yttre kontroll, har inte någon bra relation till sina lärare och de elever som var mer studiemotiverade upplever sina lärare som snälla och tycker att lärarna bryr sig om dem. Med stöd av denna studie får studie- och yrkesvägledare en förståelse för hur studiemotivation kan påverkas av olika faktorer och genom att kartlägga elevernas motivationsnivå kan studie- och yrkesvägledare anpassa sin vägledning utifrån elevens behov., The purpose of this study is to describe and understand seventh graders' experiences of their schooling. More specifically, we want to know more about their motivation to get involved in their studies and gain an understanding of the variations in study motivation that exist among students in year 7. We have interviewed students who are in year 7 at three different schools in Central Sweden about how they look at their schooling and what motivates them and what makes them not feel motivated to study. Based on previous research, we have used five themes as a basis for our group interviews. With the help of factors that Boström and Bostedt (2022) found to be important for students' study motivation and Ryans & Deci's (2000) motivational theory self-determination theory, we have analysed our empirical evidence. The results of the study are based on a description of the students' experience of starting upper secondary school and the commonality is that all students find it fun, regardless of their level of motivation. The factor that emerges as most important in the study's results is relationship building between student and teacher. For the students who are amotivated and driven by external motivation, with the regulation external control, do not have a good relationship with their teachers and the students who are more motivated to study perceive their teachers as kind and think that the teachers care about them. With the support of this study, study and career guidancegain an understanding of how study motivation can be affected by various factors and by mapping the students' motivation level, study and career guidance can adapt their guidance based on the student's needs.

Syftet med uppsatsen var att undersöka skolkuratorers uppfattningar om bakomliggande omständigheter till elevers självskadebeteende. Vidare undersökte studien informanternas upplevelser av att möta elever med ett självskadebeteende, samt hur arbetet med eleverna kan se ut. Uppsatsen baserades på en kvalitativ intervjustudie, där fyra semi-strukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer från både grund- och gymnasieskolor i en mellanstor svensk stad. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av tidigare forskning samt symbolisk interaktionism som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att informanterna arbetade främjande och förebyggande mot psykisk ohälsa, men att det inte fanns några särskilda rutiner för att arbeta främjande och förebyggande mot just självskadebeteende. Genom sin erfarenhet visste informanterna hur de skulle hantera mötet med elever som hade ett självskadebeteende, och de hade med åren byggt upp en grundtrygghet i sin yrkesroll. Informanterna kände sällan att de blev rädda eller stressade i mötet med en elev med ett självskadebeteende, och menade att det var viktigt att bibehålla lugnet och visa empati gentemot eleven. Vidare definierade informanterna begreppet självskadebeteende som ett brett fenomen som innefattade många olika handlingar. Informanterna berättade att det alltid fanns en bakomliggande omständighet som utlöste självskadebeteendet. De uppgav att det var vanligt med någon form av psykisk ohälsa, men att sociala omständigheter också spelade stor roll. Informanterna menade att eleverna upplevde höga krav från samhället och sociala medier, och detta kunde ge upphov till stress och ångest, som i sin tur kunde leda till ett självskadebeteende. Vidare forskning om sociala omständigheters påverkan på skolungdomars mående behövs.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka pedagogiska resurser som är möjliggörande för ett lärande i en klassrumsmiljö. Lärarens kunskap samt erfarenhet när det kommer till pedagogiskt arbete med diagnoser, vad har det för avgörande roll i elevens mottaglighet? Därav blir frågan vilka metoder och strategier som används i deras dagliga arbetsroll. I studien kommer olika pedagogiska metoder att ställas i förhållande till varandra. I studien har vi tillämpat en kvalitativ metod, dels för att analysera den empiriska data i studien. Samtidigt för att få möjlighet till att hålla halvstrukturerade intervjuer med lärare som arbetar i en klassrumsmiljö där det förekommer diagnoser. Med hjälp av de halvstrukturerade intervjuerna som genomförts har de klargjorts att det primära för ett lärande, dels är ett lågaffektivt förhållningssätt. Övervägande är även arbetet med tydliggörande pedagogik för att öka elevens möjlighet till ett lärande. Målet är att eleverna ska uppnå en känsla av sammanhang genom att vara delaktiga i sin skolgång, trots den existerande problematiken som en diagnos kan medföra. Att engagera eleven i sin skolgång kan öka elevens motivation och intresse för att lära sig, samtidigt som eleven får möjlighet att utvecklas i den befintliga miljön., The purpose of this study is to investigate which educational resources are enabling for learning in a classroom environment. The teacher's knowledge and experience when it comes to pedagogical work with diagnoses, what decisive role does it play in the student's receptivity? Hence the question becomes which methods and strategies are used in their daily work role. In the study, different pedagogical methods will be put in relation to each other. In the study, we have applied a qualitative method, partly to analyze the empirical data in the study. At the same time to have the opportunity to hold semi-structured interviews with teachers who work in a classroom environment where diagnoses occur. With the help of the semi-structured interviews that have been carried out, it has been made clear that the primary thing for learning is, on the one hand, a low-affective approach. Work with clarifying pedagogy to increase the student's opportunity for learning is also predominant. The goal is for the students to achieve a sense of context by being involved in their schooling, despite the existing problems that a diagnosis can bring. Engaging the student in their schooling can increase the student's motivation and interest in learning, while at the same time giving the student the opportunity to develop in the existing environment.

Syftet med studien är att studera hur skolprofessionella betraktar begreppet problematisk skolfrånvaro och vilka bakgrundsfaktorer de anser har en betydelse på elevers skolfrånvaro. Vidare avser studien att undersöka i vilken utsträckning den växande skolfrånvaron anses påverka eleverna. Studien har en kvalitativ ansats och den valda datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer där en intervjuguide har utformats med tematiska frågor. I studien deltog en skolkurator, en lärare, en fritidschef samt en lärar- och elevassistent i en kommunal grundskola i södra Sverige. Det insamlade materialet analyserades med tematisk analys och studiens resultat har analyserats tillsammans med ekologisk systemteori och teorin om sociala band. Studiens resultat visar att några av de framträdande faktorerna till att en elev blir frånvarande var relationer mellan elev och lärare, bristande stöd i hemmet, motivation och skolsituation. En utmärkande faktor som framkom i vårt resultat var att relationerna runt en elev kan bli avgörande för alla de bakgrundsfaktorer som identifierats i studien. Brister det i någon av dessa, blir risken för problematisk skolfrånvaro högre. Slutsatsen av det analyserade materialet är att dessa faktorer påverkar elevernas inställning till skolan i hög utsträckning och att det föreligger ett samband mellan dessa faktorer och elevernas frånvaro. Resultatet visar på vikten av att uppmärksamma dessa bakgrundsfaktorer för att främja en positiv skolmiljö och minska risken för frånvaro.

Authors: Linnéa Bengtsson & Evelina NemethTitle: When students’ sense of entitlement affect teachers’ work environmentA comparative interview-study with experienced and less experienced upper secondary schoolteachers. Students’ values, rights, and principles are a widely researched phenomenon. Not many studies, however, focus on the impact or experiences of teachers that are at the frontline of this behaviour. Moreover, previous research and its ensuing discussion has mainly focused on pedagogical aspects, thus centralizing its focus, and overlooking the wider spectra. Essential parts of this wider spectra is students’ ‘sense of entitlement’, analysed from the teacher perspective, taking into account the effects of this entitlement on the teacher profession as well. The aim of this study is therefore to provide an understanding of Swedish upper secondary teachers’ experiences and encounters regarding how students can express a ‘sense of entitlement’ and the subsequent effects that this has on teachers’ working environment. The theoretical framework for the study is based on Durkheim’s sociological framework moral education as well as the ‘new’ sociology of moral to analyse and discuss the results. The study is based on sixteen interviews with upper secondary teachers in Sweden and centres on their experiences, where seven of them have been categorized as less experienced whereas the nine remaining have been categorized as more experienced within the profession. The results indicated three themes, with the interviewees categorizing their experiences into “students’ lack of self-responsibility”, “an individualistic mindset”, and “a confusing power-dynamic”. The study’s results reveal that all interviewees expressed how students’ entitlement harbour consequences on their working environment; in terms of the themes outlined above. Additionally, the aspect of work experience proved itself central in emphasizing nuances and differences between the interviewe

Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera om det finns ett samband mellan elevers självtillit gällande sina matematiska kunskaper och deras prestationer, samt hur man kan känna igen bristande självtillit. Studien vi har genomfört är en litteraturstudie, vilket innebär att vi har undersökt tidigare genomförd forskning. För att finna lämpliga artiklar till vår frågeställning har vi använt oss av databasen ERIC, då den gav oss möjligheten att enkelt avgränsa sökningen efter peer-reviewed forskning. Urvalet av lämpliga artiklar genomfördes genom läsning av abstract, syfte, resultat och diskussion av artiklarna. Fann vi att dessa avsnitt passade det vi sökte, valde vi att läsa artikeln i sin helhet. I resultatet av undersökningen fann vi sex återkommande faktorer som visade sig ha viss påverkan på elevers självtillit. De faktorer som enligt vårt resultat visar sig ha störst påverkan på självtilliten är verklighetsförankrad undervisning, engagemang och ihärdighet samt huvudkällorna till självtillit som är kopplade till Banduras teori om självtillit. Dessa källor är bemästringserfrenheter, ställföreträdande erfarenheter, emotionell och fysiologisk arousal och till sist social övertalning. I vår undersökning fann vi att dessa faktorer visade sig ha en indirekt påverkan på elevers prestationer genom att ha en direkt påverkan på självtilliten.

Den här studien handlar om de strategier som fritidshemslärare använder för att bygga relationer med elever, samt vilka faktorer och svårigheter som kan påverka dessa relationer. Studien analyserar data från kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra fritidshemslärare från olika kommuner i Stockholm, Sverige, med hjälp av Lev Vygotskys sociokulturella perspektiv. Intervjuerna har genomförts på olika skolor för att jämföra erfarna och mindre erfarna lärares erfarenheter. I denna studie har vi även med tidigare forskning som undersökt olika aspekter av fritidshem och lärarnas roll i att skapa relationer med eleverna. Enligt resultaten av studien är både erfarna och mindre erfarna lärare engagerade i att skapa relationer med elever samt att utgå från deras behov, men de erfarna lärarna har en mer avancerad förmåga att identifiera individuella behov och styrkor och anpassa undervisningen därefter. Studien betonar vikten av kontinuerlig professionell utveckling för att lärare ska vara effektiva i sina roller för att främja elevers utveckling. Syftet med studien är att få en övergripande förståelse för de intervjuade lärarnas erfarenheter och perspektiv, samt att få insikter om deras strategier, viktiga faktorer och utmaningar i att bygga relationer med sina elever., This study is about the strategies used by after-school teachers to build relationships with their students, as well as the factors and difficulties that can affect these relationships. The study analyzes data from qualitative, semi-structured interviews with four leisure teachers from different municipalities in Stockholm, Sweden, using Lev Vygotsky's sociocultural perspective. The interviews were conducted in various schools in order to compare the experiences of experienced and less experienced teachers. The study builds on previous research that has investigated various aspects of after-school centers and the role of teachers in creating relationships with students. According to the study's findings, both experienced and less experienced teachers are committed to building relationships with students and addressing their individual needs, but the experienced teachers have a more advanced ability to identify individual needs and strengths and adapt teaching accordingly. The study emphasizes the significance of ongoing professional development for teachers for them to be effective in their roles of promoting student development. The study's goal is to gain a comprehensive understanding of the teacher’s interviewee’s experiences and perspectives, as well as to provide insights into their strategies and challenges in building relationships with their students.

This study aims to find out the advantages and disadvantages of online learning with regards to mathematics. During the Covid-19 pandemic, education could not proceed as usual. Online learning became the solution which affected all subjects including mathematics. This study uses twelve different scientific articles that examine this topic. The advantages and disadvantages of online learning that each article presented were put into a chart. From there, the advantages and disadvantages were color coded according to similarity and put into categories. The categories were then described thoroughly. The results show various problems with online learning, such as: lack of personal contact, restricted pedagogy, worse mathematical abilities among students, technological difficulties, less motivation and a bigger need for support among students. The advantages of online learning were less but consisted of: flexibility, increased technical knowledge and increased motivation. The results show that the articles that were examined contradict each other to some extent. The results were then discussed with regards to strengths, weaknesses and contradictions in the research area. The consequences of the results for the teaching profession were also discussed as well as further research needs.

In light of the new school curriculum, Lgr22. The Swedish school wants to include sexuality, consent and relationships in religious education in order to create an understanding of other cultures and religions among the students. This qualitative study has examined how lower secondary school teachers relate to the new curriculum as well as how they have included these issues in religious education. The study is based on seven interviews with lower secondary school teachers of religious education. Through the semi-structured interviews, a material was collected to later generate a result for the study. The result of the study showed that the teachers considered it a positive change and a natural issue to teach about in religious education. However there were two different teaching methods shown in the study that prioritized different content in the education. One where basic facts were central and another where understanding dominated the teaching. More detailed research is needed on the consistency of teaching these issues across Sweden.

Digitaliseringens framfart utvecklar samhället dagligen och detta avspeglar även skolväsendet som gjort reformer i styrdokumenten. Digitala spel har blivit en del av elevernas vardag och styrdokumenten förespråkar en elevnära och intresseväckande undervisning. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad matematikdidaktisk forskning säger om digitalt spelbaserat lärande samt hur en sådan undervisning påverkar lärandet för elever i grundskolan. Syftet kommer att besvaras genom frågorna: Vilka möjligheter till lärande erbjuder en digital spelbaserad matematikundervisning i jämförelse med en traditionell matematikundervisning? Vad visar forskning vara fördelar och nackdelar i användningen av digitala spel i matematikundervisningen? Den matematikdidaktiska forskningen samlades in via söktjänsterna ERIC och Primo. Det insamlade materialet kartlades i en översiktsmatris och för att bedöma artiklarnas relevans användes inkluderings- och exkluderingskriterier. Analysen visar att elevernas lärande inte begränsas i en digital spelbaserad undervisning i jämförelse med en traditionell undervisning. Det framkommer i flera studier att digitala spel har en gynnsam effekt på elevernas matematikinlärning, framför allt hos lågpresterande elever. Av resultatet framkom det både fördelar och nackdelar med en digital spelbaserad undervisning. Arbetet med digitala spel bidrog till en ökad lust och motivation hos eleverna. Resultatet visade även att spelens handlingserbjudanden är en påverkande faktor i huruvida eleverna förses med möjligheter till lärande.

Matematikängslan är ett samlingsnamn för de negativa känslor som elever förknippar med matematikämnet. Matematikängslan är ett väl beforskat område som har visat sig vara vanligt förekommande bland elever i grundskolan. Syftet med studien är att belysa hur matematikängslan behandlas i den matematikdidaktiska forskningen i grundskolan för årskurs 4–6. Detta för att synliggöra behov av vidare forskning om orsaker som kan leda till ängslan inom matematikämnet samt hur matematikängslan kan förebyggas och bemötas. Syftet besvaras genom frågorna: Vad kan vara orsaker till matematikängslan och hur beskriver forskningen att lärare kan möta elever med matematikängslan. Materialet till studien samlades in genom sökningar i söktjänster. Detta resulterade i 11 vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån inklusion- och exklusionskriterier för att bedöma artiklarnas relevans för studiens syfte. Resultatet visade att det finns flera orsaker som kan leda till matematikängslan. Klassrumsklimat, omgivningens förväntningar och elevens självbild är exempel på orsaker som framkommit. I resultatet beskrivs även hur lärare kan bemöta elever med matematikängslan. Ämnet är väl beforskat men synen på vad som är orsaker och hur lärare kan bemöta elever med matematikängslan skiljer sig i olika länder beroende på omgivningens förväntningar och kulturella normer.

Den här induktiva kvalitativa intervjustudien syftar till att undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever digitala talsynteser som redskap i kemiundervisningen och hur de upplever att skolan har hanterat deras behov av stöd. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer där högstadie- och gymnasieelever fick beskriva sina upplevelser att använda talsynteser i kemiundervisningen samt det stöd som skolan gett eleverna. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Det identifierades fyra kategorier: Elever upplever den digitala talsyntesen som ett stöd i lärandet, Elever upplever svårigheter med användandet av den digitala talsyntesen, Elever upplever brister i skolans resurstillsättning och Elever upplever svårigheter i kommunikationen med skolan.Resultaten visade på vikten av lärarens engagemang och elevernas behov av stöttning av läraren vid introduktion och användning av talsynteser. Då de uttalade kemins komplexa termer och begrepp inkorrekt, vilket enligt eleverna kräver ett engagemang hos kemiläraren för att talsynteserna ska fylla sin tänkta funktion. Fick eleven stöd av läraren så upplevde flertalet av eleverna att talsynteser var ett hjälpmedel för dem i kemiundervisningen. Alla eleverna upplevde att skolans resurser sattes in för sent och att de själva och deras föräldrar fått kämpaför att få stöd och digitala hjälpmedel. Alla eleverna upplevde att skolan borde varitmer förberedd för att kunna identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter och introducera digitala hjälpmedel tidigare. Studiens slutsats är att talsynteser upplevs som ett fungerande digitalt hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter i kemiundervisningen om eleven har stöd av läraren.

Klimatförändringar är i dagens samhälle ett påtagligt problem och skolans uppdrag är att lära ut området för unga. Det komplexa ämnet kan orsaka utmaningar och känslor, specifikt klimatångest, som lärare tvingas hantera för att stödja elever att bli medvetna och uppmuntrade till att arbeta för hållbar utveckling. Däremot behandlas inte klimatförändringar i någon större utsträckning i det centrala innehållet i läroplanen för NO-ämnena i årskurs 1-3. Syftet med studien är att undersöka lärares upplevda utmaningar med klimatundervisning inom NO-ämnena i de lägre årskurserna och hur dessa hanteras. Studien syftar även till att undersöka hur NO-lärare hanterar klimatångest i undervisningen. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med fem NO-lärare för årskurs F- 3 och materialet analyserades genom tematisk analysmetod. Analysen utgår från teoretiska begrepp, exempelvis klimatångest och eco-anxiety, samt känslohanteringsstrategier för att diskutera resultatet. Resultatet visar att de utmaningar NO-lärarna såg var nivåanpassning, media, lärarnas egna engagemang samt kunskaper och transparens. Engagemang var den mest uttalade positiva känslan lärarna upplevde hos både sig själva och eleverna. Negativa känslor som klimatångest och oro var synligt hos lärare och elever. Lärarna hanterade utmaningarna genom att börja klimatundervisningen tidigt och inte ignorera fenomenet. De arbetade även elevnära och lösningsfokuserat. Utifrån resultatet blir det synligt att klimatångest skulle kunna ses som en stor utmaning med NO- och klimatundervisning på lågstadiet. Lärarnas erfarenheter av hantering av klimatångest som utmaning utgår mestadels från menings- och problemfokuserade strategier och i mindre grad emotionsfokuserade hanteringsstrategier.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka konsumtionen av samhällsnyheter hos elever i ämnet samhällskunskap på gymnasiet och om det finns ett samband till elevernas användning av sociala medier. Detta i syfte att granska och förbättra undervisningen i egenskap som samhällskunskapslärare. Den teori som ämnar att diskutera studiens analytiska frågeställningar är Blumler, Kantz och Gurevitch teori om användning och tillfredsställelse. Teorin menar att medieanvändare är aktiva i sina medieval och har ofta ett mål med sin användning. Studien är av tvärsnittsdesign och av kvantitativ karaktär. Respondenterna besvarade en enkät bestående av 15 frågor och detta resulterade i 86 svar. Studiens resultat visar att eleverna spenderar en begränsad tid på samhällsnyheter via sociala medier i jämförelse med deras konsumtion av samhällsnyheter via andra medier. De samhällsnyheter som intresserar eleverna är utrikes- och inrikesnyheter både via sociala medier och andra medier. Samhällskunskapsämnets roll i att uppmuntra eleverna till att ta del av samhällsnyheter är begränsad och det krävs ett gediget arbete för att väcka ett intresse, ett behov och en vana hos eleverna. Studiens slutsats är att utbildningen kan vara vägvisande till hur samhällsnyheter kan vara en nytta för den framtida samhällsmedborgare, både genom sociala medier och andra medier. Men att det är väsentligt att vara medveten om att det finns andra faktorer som påverkar elevernas konsumtion av samhällsnyheter, exempelvis uppfostran, filterbubblor och de individuella behoven.

Evolutionsteorin är fundamental för att förstå vetenskapsområdet biologi. Teorin har som grund att individers egenskaper kan ärvas till avkommor, att det finns en variation mellan individers egenskaper och att vissa egenskaper gynnar överlevnad och reproduktion bättre än andra. I den svenska skolan får elever undervisning om evolutionsteorin från mellanstadiet till gymnasiet. Trots att teorin kan verka enkel att förstå finns det vissa delar som elever tenderar att ha svårt med. I detta arbete undersöks vilka kunskaper elever som läst biologi 1 eller naturkunskap 1b på gymnasiet har, då det förväntas ge en generell bild av gymnasieelevers kunskaper om evolutionsteorin. Eleverna fick i en enkät besvara huruvida de instämde eller inte med 10 påståenden gällande evolutionsteorin. I enkäten fanns även frågor där eleverna gav öppna svar. Resultaten analyserades kvantitativt och genom en kategorisering av de öppna svaren. Kunskaperna som eleverna från respektive kurs hade jämfördes med varandra och en analys av kunskaperna relaterade till ämnesplanerna gjordes. Resultatet från detta arbete visade att elever i årskurs 3 på gymnasiet har faktakunskaper i större utsträckning än förståelsekunskaper gällande evolutionsteorin. De har till exempel goda kunskaper om att evolution kan ske genom slump, men mindre goda kunskaper om hur slump verkar på organismer. Eleverna som läst biologi 1 visades ha mer korrekta kunskaper om evolutionsteorin än eleverna som läst naturkunskap 1b, vilket även speglar mängden innehåll om evolutionsteorin i respektive ämnesplan. Både de som läst biologi 1 och naturkunskap 1b visade över lag på goda eller delvis goda kunskaper om evolutionsteorin.

Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag och undervisningens utformning påverkar elevers lärande. Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne., Intervjuartikel i Skolforskningsportalen (2023) ”Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande”, med anledning av produktion av den systematiska internationella forskningssammanställningen 'Att lära demokrati – lärares arbetssätt i fokus', Skolforskningsinstitutet (2021-2022). Journalist Anna Andersson. (publicerad 21 mars 2023), Att lära demokrati - lärares arbetssätt i fokus

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur elever med en hörselnedsättning och deras musiklärare beskriver musikundervisning. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv har intervjuer genomförts med två lärare som undervisar hörselklasser samt med en grupp elever i dessa klasser. När intervjuerna hade genomförts formades fem olika kategorier. På så sätt presenteras resultatet och diskussionen genom fem teman: Det visuella klassrummet, utmana och stötta, didaktiska val, undantagsbestämmelsen och anpassningar. Resultatet visar att lärarna förstår hörselelevernas behov inom musikämnet och att de kan anpassa sin undervisning utifrån vad eleverna behöver. Anpassningar är en stor del som lärare och elever behöver diskutera tillsammans. Vilka anpassningar görs och vilka anpassningar har gjorts? Undantagsbestämmelsen är en viktig och svår fråga som diskuteras. Lärare får inte använda pysparagrafen i hörselklasser med hörselnedsättning som ett särskilt skäl. Frågan om varför diskuteras och vilka mål i kursplanen som berör lyssning av något slag.

Sverige har en ambition om att bli bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter, en central del i detta är att tidigt säkerställa digital kompetens hos unga. Därav att det görs satsningar på att barn ska ha tillgång till digitala verktyg av olika slag i skolmiljö. Av intresse är därmed att erhålla förståelse för hur de använder sig av de tillhandahållna digitala verktygen och vad deras åsikter kring det är, vilket är vad denna studie ämnar undersöka. Datainsamlingen har gjorts i form av fyra observationstillfällen som fördelats på två klasser tillhörande årskurs fyra. Fördelat på dessa skedde ett urplock av sex respondenter som det genomfördes intervjuer med, det användes även av informanter i form av deras klassföreståndare och en lärare/IT-samordnare. I arbetet med att analysera datan gjordes en innehållsanalys i vilken kategorier tillämpbara både för observation och intervju fastställdes. Resultatet visade att digitala verktyg var något som användes i hög grad och att det finns ett spektrum av vilka som förekom. Överlag har det konstaterats att eleverna huvudsakligen ser fördelar med det, men har en medvetenhet om baksidan med detta också. Det framkom bland annat att en vanlig uppgift var att skriva texter, något som uppskattades att göra på datorn då det inte framkallade smärta i handen likt användandet av papper och penna kunde göra. För att kunna dra slutsatser om detta fördes en diskussion kring tidigare forskning i relation till erhållet resultat., Sweden has an ambition to become the best in the world in making use of the opportunities of digitalization, a central part of this is to ensure early digital competence among young people. Therefore, investments are being made to ensure that children have access to digital tools of various kinds in the school environment. It is therefore of interest to gain an understanding of how they use the digital tools provided and what their opinions are about it, which is what this study intends to investigate. The data collection has been done in the form of four observation sessions which are distributed between two classes belonging to year four. Distributed among these, a selection of six respondents took place with whom interviews were conducted, informants in the form of their class teachers and a teacher/IT coordinator were also interviewed. In the work of analyzing the data, a content analysis was made in which categories applicable to both observations and interviews were established. The result showed that digital tools were something that was used to a high degree and that there is a spectrum of which tools occurred. Overall, it has been found that students mainly see advantages to it, but have an awareness of the downside of this as well. Among other things, it emerged that a common task was to write texts, something that was appreciated to be done on the computer as it did not cause pain in the hand like the use of paper and pencil could. In order to be able to draw conclusions about this, a discussion was held about previous research in relation to the results obtained.

Bakgrund: Övervikt och obesitas ökar bland barn och ungdomar och orsakar allvarliga sjukdomstillstånd. Det påverkar även elevens förmåga att prestera akademiskt. Skolsköterskan med sin specialistkunskap inom folkhälsovård har ett viktigt uppdrag att arbeta hälsofrämjande med elever med övervikt och obesitas. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av hälsofrämjande arbete för elever med övervikt och obesitas. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med systematiskt ansats valdes som metod. Litteratursökningen genomfördes i tre databaser och 15 vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet. Artiklarnas resultat analyserades med tematisk analys. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman; Skolsköterskans utmaningar och strategier samt Elevens omvärld med tillhörande underteman. Det första huvudtemat innehöll sex underteman: Ett känsligt ämne, Det svåra samtalet, Att fånga ögonblicket, Motiverande samtal, Klassrumsundervisning och Utmaningar i yrkesrollen och arbetsmiljön. Det andra huvudtemat innehöll fyra underteman: Att se hela bilden, Engagerade föräldrar - nyckel till framgång, Skolans roll och Samhällsmiljö och normer. Slutsats: Samtal om övervikt och obesitas kan ge starka känslomässiga reaktioner från elever och föräldrar vilket kräver ödmjukhet och ett familjecentrerat förhållningssätt för att nå fram och för att skapa tillit. Föräldrars engagemang och stöd är en förutsättning för att en förändring i elevens levnadsvanor ska kunna ske., Background: Overweight and obesity are increasing among children and young people and cause serious medical conditions. It also affects the student's ability to perform academically. The school nurse with specialist knowledge in public health care has an important task of working to promote health with students who are overweight and obese.Aim:The aim was to describe the school nurse's experiences of the health promotion work for students with overweight and obesity. Method: A qualitative literature review with a systematic approach was chosen as the method. The literature search was carried out in three databases and 15 original scientific articles were included in the results. The articles were analyzed using thematic analysis. Results:The results showed two main themes: The challenges and strategies of the school nurse and The student's environment and sub-themes. The first main theme contains six sub-themes: A sensitive subject, The Difficult Conversation, To capture the moment, Motivational talks, Classroom teaching and Challenges in the professional role and work environment. The second main theme contains four sub-themes: Seeing the whole picture, Engaged parents - key to success, The role of the school and Community environment and norms. Conclusion: Conversations about overweight and obesity can produce strong emotional reactions from students and parents, which requires a family-centered approach to reach out and to build trust. Parents' commitment and support is a prerequisite for a change in the student's lifestyle to take place.

In this article, we undertake a narrative analysis of social science teaching in Swedish upper secondary school as a case study. In doing so, we want to stress the need to pay attention to the contextual and situated limits and openings of the conceivable repertoire of legitimate stories of social science in the Swedish context and its related research. The students’ attempts at sense making and action in encounters with the subject matter content, approached in terms of emplotments, render visible to what extent and in what ways the students insert cultural narratives into the subject matter teaching repertoire through their own subject storytelling. Furthermore, it indicates the limits and openings of social science teaching as predetermined “truth telling”, that is, as already-established socio-political knowledge repertoires. In focusing on students’ unique, situated and collective interweaving of their “own” experiences with established cultural and political knowledge repertoires, we wish to make a case for the potential to renew society and students’ ways of acting and being in this storytelling. If meagre attention is provided to this interweaving, we argue that there is a danger that the renewal of society and of social science education will get lost, or at least disturbed, in an undesirable way., I den här casestudien gör vi en narrativ analys av samhällskunskapsundervisning i svensk gymnasieskola. Genom analysen vill vi understryka vikten av att uppmärksamma kontextuella och situerade begränsningar och möjligheter när det gäller repertoaren av legitima berättelser i samhällskunskapsundervisningen och dess tillhörande forskning. Elevernas försök till meningsskapande och agerande i mötet med ämnesinnehållet, analyserat med hjälp av begreppen handling, karaktär och genre, synliggör ivilken utsträckning och på vilka sätt eleverna infogar kulturella berättelser i ämnesundervisningsrepertoaren genom sitt eget ämnesberättande. Resultaten indikerar gränser och öppningar för samhällskunskapsundervisning som förutbestämt ”sanningssägande” genom analysens fokus på elevers unikt situerade och kollektiva sammanvävning av sina ”egna” erfarenheter med etablerade kulturella och politiska kunskapsrepertoarer. Vi hävdar att det i ämnesberättelserna finns en potential till förnyelse av både samhället och samhällskunskapsundervisningen. Om sammanvävningen av narrativ i undervisningen inte uppmärksammas, menar vi att det finns en risk för att förnyelsen av samhället och av samhällskunskapsundervisningen går vilse, eller åtminstone störs, på ett oönskat sätt., Översättning av titeln till svenska:Samhällskunskapsnarrativ: En studie av samhällskunskaps-undervisning som en väv av berättelser

Skolsegregation är ett växande samhällsproblem både i Sverige och internationellt som har stora negativa konsekvenser för elevers måluppfyllelse och rätt till likvärdig utbildning och därmed likvärdiga livschanser. Den här rapporten är en sammanställning av empiriskt material som samlats in inom ramen för ett samverkansprojekt kopplat till Trollhättans Stads arbete med att minska skolsegregation och öka likvärdigheten för kommunens elever. Efter vårterminen 2020 stängdes två skolenheter i Trollhättan och skolornas elever anvisades plats på och erbjöds skolskjuts till fem andra skolor. I samband med beslutet om denna omorganisering påbörjades ett samverkansprojekt mellan utbildningsförvaltningen på Trollhättans Stad och Högskolan Väst. Ett samverkansprojekt är ett tidsbegränsat forskningsprojekt där båda parter gemensamt formulerar syfte och forskningsfrågor. Syftet med detta samverkansprojekt var att skildra hur berörda aktörer – rektorer, lärare, övrig skolpersonal och elever – upplevde kommunens förändringsarbete för att motverka segregation och öka likvärdighet genom skolstängningar. De frågor som undersöktes var: • Hur arbetar rektorer och lärare för att inkludera de nya eleverna och vilka framgångsfaktorer och utmaningar kan identifieras i arbetet med inkludering? • Vad betyder den sociala och språkliga miljön för elevers lärande? • Hur upplever eleverna, både de som flyttar och de som går på de mottagande skolorna, sammanslagningarna utifrån ett psykosocialt perspektiv?, Forskningsmiljön Barn och unga på Högskolan Väst arbetar strategiskt med forskningssamverkan tillsammans med verksamheter som har fokus på barn, ungdomar och unga vuxna. Målet för forskningsmiljön är att producera och sprida kunskap om barns och ungdomars livsvillkor och därmed stärka deras ställning i samhället. Forskningssamverkan med externa verksamheter är ett av de sätt som miljön arbetar på för att nå detta mål. Samarbetet sker i form av en samverkansmodell som avser att skapa goda förutsättningar för både forskningen och den externa samverkansparten. Samverkansmodellen utgår från en dialog mellan forskare och samverkanspart där parterna tillsammans utarbetar och formulerar undersökningsområde och forskningsfrågor.Rapporten är ett samarbete mellan Högskolan Väst och Trollhättans Stad

Skolsegregation är ett växande samhällsproblem både i Sverige och internationellt som har stora negativa konsekvenser för elevers måluppfyllelse och rätt till likvärdig utbildning och därmed likvärdiga livschanser. Den här rapporten är en sammanställning av empiriskt material som samlats in inom ramen för ett samverkansprojekt kopplat till Trollhättans Stads arbete med att minska skolsegregation och öka likvärdigheten för kommunens elever. Efter vårterminen 2020 stängdes två skolenheter i Trollhättan och skolornas elever anvisades plats på och erbjöds skolskjuts till fem andra skolor. I samband med beslutet om denna omorganisering påbörjades ett samverkansprojekt mellan utbildningsförvaltningen på Trollhättans Stad och Högskolan Väst. Ett samverkansprojekt är ett tidsbegränsat forskningsprojekt där båda parter gemensamt formulerar syfte och forskningsfrågor. Syftet med detta samverkansprojekt var att skildra hur berörda aktörer – rektorer, lärare, övrig skolpersonal och elever – upplevde kommunens förändringsarbete för att motverka segregation och öka likvärdighet genom skolstängningar. De frågor som undersöktes var: • Hur arbetar rektorer och lärare för att inkludera de nya eleverna och vilka framgångsfaktorer och utmaningar kan identifieras i arbetet med inkludering? • Vad betyder den sociala och språkliga miljön för elevers lärande? • Hur upplever eleverna, både de som flyttar och de som går på de mottagande skolorna, sammanslagningarna utifrån ett psykosocialt perspektiv?, Forskningsmiljön Barn och unga på Högskolan Väst arbetar strategiskt med forskningssamverkan tillsammans med verksamheter som har fokus på barn, ungdomar och unga vuxna. Målet för forskningsmiljön är att producera och sprida kunskap om barns och ungdomars livsvillkor och därmed stärka deras ställning i samhället. Forskningssamverkan med externa verksamheter är ett av de sätt som miljön arbetar på för att nå detta mål. Samarbetet sker i form av en samverkansmodell som avser att skapa goda förutsättningar för både forskningen och den externa samverkansparten. Samverkansmodellen utgår från en dialog mellan forskare och samverkanspart där parterna tillsammans utarbetar och formulerar undersökningsområde och forskningsfrågor.Rapporten är ett samarbete mellan Högskolan Väst och Trollhättans Stad

Skolsegregation är ett växande samhällsproblem både i Sverige och internationellt som har stora negativa konsekvenser för elevers måluppfyllelse och rätt till likvärdig utbildning och därmed likvärdiga livschanser. Den här rapporten är en sammanställning av empiriskt material som samlats in inom ramen för ett samverkansprojekt kopplat till Trollhättans Stads arbete med att minska skolsegregation och öka likvärdigheten för kommunens elever. Efter vårterminen 2020 stängdes två skolenheter i Trollhättan och skolornas elever anvisades plats på och erbjöds skolskjuts till fem andra skolor. I samband med beslutet om denna omorganisering påbörjades ett samverkansprojekt mellan utbildningsförvaltningen på Trollhättans Stad och Högskolan Väst. Ett samverkansprojekt är ett tidsbegränsat forskningsprojekt där båda parter gemensamt formulerar syfte och forskningsfrågor. Syftet med detta samverkansprojekt var att skildra hur berörda aktörer – rektorer, lärare, övrig skolpersonal och elever – upplevde kommunens förändringsarbete för att motverka segregation och öka likvärdighet genom skolstängningar. De frågor som undersöktes var: • Hur arbetar rektorer och lärare för att inkludera de nya eleverna och vilka framgångsfaktorer och utmaningar kan identifieras i arbetet med inkludering? • Vad betyder den sociala och språkliga miljön för elevers lärande? • Hur upplever eleverna, både de som flyttar och de som går på de mottagande skolorna, sammanslagningarna utifrån ett psykosocialt perspektiv?, Forskningsmiljön Barn och unga på Högskolan Väst arbetar strategiskt med forskningssamverkan tillsammans med verksamheter som har fokus på barn, ungdomar och unga vuxna. Målet för forskningsmiljön är att producera och sprida kunskap om barns och ungdomars livsvillkor och därmed stärka deras ställning i samhället. Forskningssamverkan med externa verksamheter är ett av de sätt som miljön arbetar på för att nå detta mål. Samarbetet sker i form av en samverkansmodell som avser att skapa goda förutsättningar för både forskningen och den externa samverkansparten. Samverkansmodellen utgår från en dialog mellan forskare och samverkanspart där parterna tillsammans utarbetar och formulerar undersökningsområde och forskningsfrågor.Rapporten är ett samarbete mellan Högskolan Väst och Trollhättans Stad

Den här boken handlar om känslor hos elever i samband med bedömningssituationer, det vi kallar prestationsemotioner. Den handlar om stress, oro, skam och besvikelse men också om lust, glädje, stolthet och hopp...[Bokinfo]

En empirisk studie med syfte att undersöka likheter och skillnader mellan hur flickor och pojkar arbetar i digitala lärspel i matematik samt om lärare har genusglasögon på sig i matematikundervisning med digitala lärspel. Genom klassrumsobservationer och lärarintervjuer har data samlats in som sedan analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att elever tycker att det är roligt att arbeta med matematiska digitala lärspel. Men att flickor och pojkar arbetar och uttrycker sig olika under arbetets gång. Generellt tar pojkar mer plats i klassrummet och flickor är osäkra. Det visade sig även att lärare inte har genusglasögon på sig utan att de ser eleven som individ trots att lärare även säger att pojkar är mer tävlingsinriktade och att flickor följer instruktioner. Studien visar att lärare spelifierar sin matematikundervisning och använder digitala lärspel som ett spelbaserat lärande. I diskussionen lyfts problemet fram med skillnaderna som finns mellan hur flickor och pojkar arbetar i digitala lärspel i matematik och vikten av att lärare tar på sig genusglasögonen för att förlegade traditionella normer inom matematikämnet inte ska leva vidare., An empirical study with the aim of investigating similarities and differences between how girls and boys work in digital learning games in mathematics and whether teachers wear gender glasses in mathematics teaching with digital learning games. Through classroom observations and teacher interviews, data was collected and analyzed from a socio-cultural perspective. The result shows that students find working with mathematical digital learning games fun. But girls and boys work and express themselves differently during the lecture. Boys generally take up more space in the classroom, and girls are insecure. It also turned out that teachers do not wear gender glasses but see the student as an individual. Even though teachers also say that boys are more competitive and that girls follow instructions. The study shows that teachers use gamification in their mathematics teaching and use digital learning games as game-based learning. In the discussion, the problem is highlighted by the differences that exist between how girls and boys work in digital learning games in mathematics and the importance of teachers putting on gender glasses so that outdated traditional norms in the subject of mathematics will not live on.

Digitaliseringens framfart utvecklar samhället dagligen och detta avspeglar även skolväsendet som gjort reformer i styrdokumenten. Digitala spel har blivit en del av elevernas vardag och styrdokumenten förespråkar en elevnära och intresseväckande undervisning. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad matematikdidaktisk forskning säger om digitalt spelbaserat lärande samt hur en sådan undervisning påverkar lärandet för elever i grundskolan. Syftet kommer att besvaras genom frågorna: Vilka möjligheter till lärande erbjuder en digital spelbaserad matematikundervisning i jämförelse med en traditionell matematikundervisning? Vad visar forskning vara fördelar och nackdelar i användningen av digitala spel i matematikundervisningen? Den matematikdidaktiska forskningen samlades in via söktjänsterna ERIC och Primo. Det insamlade materialet kartlades i en översiktsmatris och för att bedöma artiklarnas relevans användes inkluderings- och exkluderingskriterier. Analysen visar att elevernas lärande inte begränsas i en digital spelbaserad undervisning i jämförelse med en traditionell undervisning. Det framkommer i flera studier att digitala spel har en gynnsam effekt på elevernas matematikinlärning, framför allt hos lågpresterande elever. Av resultatet framkom det både fördelar och nackdelar med en digital spelbaserad undervisning. Arbetet med digitala spel bidrog till en ökad lust och motivation hos eleverna. Resultatet visade även att spelens handlingserbjudanden är en påverkande faktor i huruvida eleverna förses med möjligheter till lärande.

Syftet med studien är att skapa förståelse för lågstadieelevers kunskaper inom ämnesområdet mätning av tid. Studien baseras på ett skriftligt kvantitativt klocktest som 13 elever i årskurs 2 och 5 elever i årskurs 3 har genomfört, samt kvalitativa elevintervjuer som fyra elever i respektive årskurs har genomfört. Klocktesten har analyserats numeriskt och elevintervjuerna har analyserats tematiskt. Den teoretiska utgångspunkten är den sociokulturella teorin med inslag av lösningsstrategier. Studiens resultat indikerar att lågstadieelever har bättre kunskaper om den analoga klockan, jämfört med den digitala klockan. När eleverna har löst uppgifter om avläsning och mätning av tid har de främst använt strategin räkna uppåt. Slutsatsen som kan dras utifrån det är att lågstadieelever har kunskaper om klockan, men det finns kunskapsskillnader mellan de olika klocktyperna och mellan eleverna. Samtliga elever kunde redogöra för minst en lösningsstrategi som användes vid klockuppgifterna men strategierna fungerade olika bra.

Matematikängslan är ett samlingsnamn för de negativa känslor som elever förknippar med matematikämnet. Matematikängslan är ett väl beforskat område som har visat sig vara vanligt förekommande bland elever i grundskolan. Syftet med studien är att belysa hur matematikängslan behandlas i den matematikdidaktiska forskningen i grundskolan för årskurs 4–6. Detta för att synliggöra behov av vidare forskning om orsaker som kan leda till ängslan inom matematikämnet samt hur matematikängslan kan förebyggas och bemötas. Syftet besvaras genom frågorna: Vad kan vara orsaker till matematikängslan och hur beskriver forskningen att lärare kan möta elever med matematikängslan. Materialet till studien samlades in genom sökningar i söktjänster. Detta resulterade i 11 vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån inklusion- och exklusionskriterier för att bedöma artiklarnas relevans för studiens syfte. Resultatet visade att det finns flera orsaker som kan leda till matematikängslan. Klassrumsklimat, omgivningens förväntningar och elevens självbild är exempel på orsaker som framkommit. I resultatet beskrivs även hur lärare kan bemöta elever med matematikängslan. Ämnet är väl beforskat men synen på vad som är orsaker och hur lärare kan bemöta elever med matematikängslan skiljer sig i olika länder beroende på omgivningens förväntningar och kulturella normer.

Evolutionsteorin är fundamental för att förstå vetenskapsområdet biologi. Teorin har som grund att individers egenskaper kan ärvas till avkommor, att det finns en variation mellan individers egenskaper och att vissa egenskaper gynnar överlevnad och reproduktion bättre än andra. I den svenska skolan får elever undervisning om evolutionsteorin från mellanstadiet till gymnasiet. Trots att teorin kan verka enkel att förstå finns det vissa delar som elever tenderar att ha svårt med. I detta arbete undersöks vilka kunskaper elever som läst biologi 1 eller naturkunskap 1b på gymnasiet har, då det förväntas ge en generell bild av gymnasieelevers kunskaper om evolutionsteorin. Eleverna fick i en enkät besvara huruvida de instämde eller inte med 10 påståenden gällande evolutionsteorin. I enkäten fanns även frågor där eleverna gav öppna svar. Resultaten analyserades kvantitativt och genom en kategorisering av de öppna svaren. Kunskaperna som eleverna från respektive kurs hade jämfördes med varandra och en analys av kunskaperna relaterade till ämnesplanerna gjordes. Resultatet från detta arbete visade att elever i årskurs 3 på gymnasiet har faktakunskaper i större utsträckning än förståelsekunskaper gällande evolutionsteorin. De har till exempel goda kunskaper om att evolution kan ske genom slump, men mindre goda kunskaper om hur slump verkar på organismer. Eleverna som läst biologi 1 visades ha mer korrekta kunskaper om evolutionsteorin än eleverna som läst naturkunskap 1b, vilket även speglar mängden innehåll om evolutionsteorin i respektive ämnesplan. Både de som läst biologi 1 och naturkunskap 1b visade över lag på goda eller delvis goda kunskaper om evolutionsteorin.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka några svensklärares uppfattningar om Chat GPTs påverkan på elevers textproduktion i svenskämnet. Materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med nio legitimerade svensklärare och har bearbetats enligt innehållsanalys. Resultatet visar att lärare anger att elever använder Chat GPT i varierande utsträckning, och att det finns skillnader mellan skolor och mellan klasser på samma skola. Det varierar också varför elever väljer att använda Chat GPT. Resultatet visar att lärarna har olika inställning till Chat GPT i svenskämnet men alla av de tillfrågade lärarna framhåller olika sätt hur verktyget kan användas både av lärare och elever. Konsekvenserna av elevers användande av Chat GPT är förändrade examinationsformer, och negativ påverkan på elevers läs- och skrivförmåga. Studiens slutsats är att det varierar i vilken utsträckning elever använder Chat GPT men utifrån studiens resultat kan man dra slutsatsen att det kan påverka elevers textproduktion negativt. Andra slutsatsen är att åtta av lärarna har kunskaper om Chat GPT men har däremot vaga kunskaper hur verktyget kan användas för att främja textproduktion.

Denna studie har som syfte att belysa olika sätt genom vilka läsare kan skapa en potentiell anknytning till skönlitteratur. I fokus ligger den estetiska och förtrollande upplevelse som litterära verk kan erbjuda när läsningen går bortom det analytiska målet, vilket dominerar styrdokumentens syn på litteraturens användning i skolans klassrum. Genom att lyfta fram lärpotentialen i och värdet av den estetiska läsningen syftar studien också till att bidra med nya perspektiv på elevers läsning samt lärares litteraturval i svenskundervisningen. Undersökningen av skönlitteraturens möjligheter utgår från Rita Felskis (2020) teori om estetisk anknytning som grundar sig i tre olika meningsskapande grenar: instämning, identifikation och tolkning. För att uppnå studiens syften tillämpas en kvalitativ innehållsanalys med kompletterande inslag av närläsning som en metod för att granska både innehållsliga respektive narratologiska aspekter av ett urval skönlitterärt material. Urvalet, som ska vara lämpligt för barn och unga, baseras på materialets potential att stimulera läsarens fantasi och kreativa tänkande, och består av två noveller och en roman, varav båda tillhör fantasygenren. De tre litterära verkens narrativa element analyseras utifrån deras möjligheter att för läsaren forma en potentiell estetisk anknytning till materialet, med avstamp i Felskis teori. Resultatet visar hur instämning, identifikation och tolkning kan ske i läsningen bland annat genom litteraturens centrala teman, såsom naturen och människan, krig och flykt, och magi och fantastik. Den potential för estetisk anknytning som den utvalda skönlitteraturen ger upphov till yttrar sig även i materialets förmåga att väcka känslor och bidra till att läsaren får nya insikter om sig själv och sin omvärld. Att dessutom i sin tolkning kunna reflektera över innehållet och känna igen delar av sig själv i den fiktiva världen och dess karaktärer kan ytterligare förstärka läsupplevelsen och, på så sätt, leda till att en est

In light of the new school curriculum, Lgr22. The Swedish school wants to include sexuality, consent and relationships in religious education in order to create an understanding of other cultures and religions among the students. This qualitative study has examined how lower secondary school teachers relate to the new curriculum as well as how they have included these issues in religious education. The study is based on seven interviews with lower secondary school teachers of religious education. Through the semi-structured interviews, a material was collected to later generate a result for the study. The result of the study showed that the teachers considered it a positive change and a natural issue to teach about in religious education. However there were two different teaching methods shown in the study that prioritized different content in the education. One where basic facts were central and another where understanding dominated the teaching. More detailed research is needed on the consistency of teaching these issues across Sweden.

Skolsegregation är ett växande samhällsproblem både i Sverige och internationellt som har stora negativa konsekvenser för elevers måluppfyllelse och rätt till likvärdig utbildning och därmed likvärdiga livschanser. Den här rapporten är en sammanställning av empiriskt material som samlats in inom ramen för ett samverkansprojekt kopplat till Trollhättans Stads arbete med att minska skolsegregation och öka likvärdigheten för kommunens elever. Efter vårterminen 2020 stängdes två skolenheter i Trollhättan och skolornas elever anvisades plats på och erbjöds skolskjuts till fem andra skolor. I samband med beslutet om denna omorganisering påbörjades ett samverkansprojekt mellan utbildningsförvaltningen på Trollhättans Stad och Högskolan Väst. Ett samverkansprojekt är ett tidsbegränsat forskningsprojekt där båda parter gemensamt formulerar syfte och forskningsfrågor. Syftet med detta samverkansprojekt var att skildra hur berörda aktörer – rektorer, lärare, övrig skolpersonal och elever – upplevde kommunens förändringsarbete för att motverka segregation och öka likvärdighet genom skolstängningar. De frågor som undersöktes var: • Hur arbetar rektorer och lärare för att inkludera de nya eleverna och vilka framgångsfaktorer och utmaningar kan identifieras i arbetet med inkludering? • Vad betyder den sociala och språkliga miljön för elevers lärande? • Hur upplever eleverna, både de som flyttar och de som går på de mottagande skolorna, sammanslagningarna utifrån ett psykosocialt perspektiv?, Forskningsmiljön Barn och unga på Högskolan Väst arbetar strategiskt med forskningssamverkan tillsammans med verksamheter som har fokus på barn, ungdomar och unga vuxna. Målet för forskningsmiljön är att producera och sprida kunskap om barns och ungdomars livsvillkor och därmed stärka deras ställning i samhället. Forskningssamverkan med externa verksamheter är ett av de sätt som miljön arbetar på för att nå detta mål. Samarbetet sker i form av en samverkansmodell som avser att skapa goda förutsättningar för både forskningen och den externa samverkansparten. Samverkansmodellen utgår från en dialog mellan forskare och samverkanspart där parterna tillsammans utarbetar och formulerar undersökningsområde och forskningsfrågor.Rapporten är ett samarbete mellan Högskolan Väst och Trollhättans Stad

Med utgångspunkt i didaktik och bildningsteoretiska perspektiv är syftet med denna avhandling att undersöka och analysera ämnesövergripande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor i grundskolan för att utveckla kunskap om undervisningens didaktiska möjligheter och utmaningar. Avhandlingen är en sammanläggning och består av tre ingående texter: en licentiatuppsats om samhällskunskapsämnet i ämnesintegrerad undervisning som genomfördes 2012–2014 samt två artiklar från forskningsprojektet ”Att utveckla undervisning i samhällsfrågor: om didaktiska val i SO-ämnena i grundskolans mellanår 4-6” som genomfördes 2017–2022. I de empiriska undersökningarna användes olika metoder såsom observationer och ljudinspelning av undervisning, intervjuer med lärare, enkät, fokusgruppsintervjuer med elever samt forsknings- och utvecklingscirkel tillsammans med lärare. Vid analysen används didaktiska och bildningsteoretiska perspektiv för att analysera empirin. Resultaten presenteras i form av så kallade curriculumprinciper som kan fungera som utgångspunkter för lärares didaktiska analys, val och handlingar, när det kommer till undervisning om epoktypiska samhällsfrågor. Genom en analys av de didaktiska relationerna visas betydelsen av att lärarens didaktiska val görs utifrån ett relevant och kraftfullt innehåll som också blir meningsfullt för elevers samtid och framtid. Fyra curriculumprinciper föreslås som utgångspunkter för lärare när de planerar och genomför undervisning om epoktypiska samhällsfrågor. De två första principerna handlar om hur ett flerdimensionellt bildningsbegrepp, där kognitiva, etiska och estetiska dimensioner samverkar, kan utgöra en målsättning för undervisningen. Innehållet kan struktureras i ämnessamspel med skolämnenas olika bidrag till förståelsen av dessa komplexa samhällsfrågor. Den tredje och fjärde principen har utgångspunkt i dels elevers begreppsliga utveckling genom autentiska exempel och inferenser dels i hur lärares didaktiska val av exempel blir, Based on didactic and educational theory, the aim of this dissertation is to investigate and analyse interdisciplinary teaching of epoch-typical social issues in compulsory school in order to develop knowledge about didactical possibilities and challenges in teaching. This summary thesis includes three texts based on empirical investigations. These are a licentiate thesis on the subject of civics in subject-integrated teaching, conducted from 2012 to 2014 and two articles from a research project about developing teaching on social issues in social studies conducted from 2017 to 2022. In the empirical investigations different methods were used, including participatory observations and recordings of lessons, interviews, questionnaires, focus group interviews with students and research and development workshops with teachers. Perspectives from didactic and educational theory were used to analyse the empirical material. The results are presented as curriculum principles that could be used as outlines for teachers’ didactic analysis, choices and actions when it comes to teaching about epoch-typical social issues. Through the analysis of didactical relations, it is significant that teachers make didactical choices based on relevant and powerful knowledge that is meaningful for pupils as members of society, both now and in the future. The four curriculum principles are proposed as starting points for teachers when they plan and teach epoch-typical social issues. The first two principles put forward a multi-dimensional concept of Bildung in which the interplay between cognitive, ethical and aesthetic dimensions is taken into account in teaching and the content could be structured in terms of moving between different degrees of subject-specific and subject-integrated teaching. The third and fourth principle relate to students’ conceptual understanding through authentic examples and inference, as well as how the teacher’s didactical choice of examples becomes significant for, Samhället står inför stora utmaningar. Det handlar om klimatförändringar, bristande jämställdhet, konflikter och migration, vilka alla kan beskrivas som epoktypiska samhällsfrågor. I skolans samhällsorienterande undervisning behöver elever ges möjligheter att möta och förstå sådana frågor. I denna sammanläggningsavhandling analyseras empiriska undersökningar av ämnesövergripande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor i åk 4-9, utifrån didaktiska och bildningsteoretiska perspektiv. Genom en analys av de didaktiska relationerna mellan innehåll, elever och lärarens undervisning diskuteras betydelsen av att lärarens didaktiska val i undervisningen görs utifrån ett relevant och kraftfullt innehåll, som också blir meningsfullt för elevers samtid och framtid. Fyra curriculumprinciper föreslås som utgångspunkter för lärares planering och genomförande av undervisning om epoktypiska samhällsfrågor. Curriculumprinciperna handlar om hur ett flerdimensionellt bildningsbegrepp kan utgöra en målsättning för undervisningen, hur undervisningsinnehållet kan struktureras i ämnessamspel, hur hänsyn kan tas till elevers begreppsliga utveckling samt hur val av exempel i undervisningen kan bli betydelsefullt för hur innehållet förstås av eleverna., Att utveckla undervisning i samhällsfrågor: om didaktiska val i SO-ämnena i grundskolans mellanår 4-6

Med utgångspunkt i didaktik och bildningsteoretiska perspektiv är syftet med denna avhandling att undersöka och analysera ämnesövergripande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor i grundskolan för att utveckla kunskap om undervisningens didaktiska möjligheter och utmaningar. Avhandlingen är en sammanläggning och består av tre ingående texter: en licentiatuppsats om samhällskunskapsämnet i ämnesintegrerad undervisning som genomfördes 2012–2014 samt två artiklar från forskningsprojektet ”Att utveckla undervisning i samhällsfrågor: om didaktiska val i SO-ämnena i grundskolans mellanår 4-6” som genomfördes 2017–2022. I de empiriska undersökningarna användes olika metoder såsom observationer och ljudinspelning av undervisning, intervjuer med lärare, enkät, fokusgruppsintervjuer med elever samt forsknings- och utvecklingscirkel tillsammans med lärare. Vid analysen används didaktiska och bildningsteoretiska perspektiv för att analysera empirin. Resultaten presenteras i form av så kallade curriculumprinciper som kan fungera som utgångspunkter för lärares didaktiska analys, val och handlingar, när det kommer till undervisning om epoktypiska samhällsfrågor. Genom en analys av de didaktiska relationerna visas betydelsen av att lärarens didaktiska val görs utifrån ett relevant och kraftfullt innehåll som också blir meningsfullt för elevers samtid och framtid. Fyra curriculumprinciper föreslås som utgångspunkter för lärare när de planerar och genomför undervisning om epoktypiska samhällsfrågor. De två första principerna handlar om hur ett flerdimensionellt bildningsbegrepp, där kognitiva, etiska och estetiska dimensioner samverkar, kan utgöra en målsättning för undervisningen. Innehållet kan struktureras i ämnessamspel med skolämnenas olika bidrag till förståelsen av dessa komplexa samhällsfrågor. Den tredje och fjärde principen har utgångspunkt i dels elevers begreppsliga utveckling genom autentiska exempel och inferenser dels i hur lärares didaktiska val av exempel blir, Based on didactic and educational theory, the aim of this dissertation is to investigate and analyse interdisciplinary teaching of epoch-typical social issues in compulsory school in order to develop knowledge about didactical possibilities and challenges in teaching. This summary thesis includes three texts based on empirical investigations. These are a licentiate thesis on the subject of civics in subject-integrated teaching, conducted from 2012 to 2014 and two articles from a research project about developing teaching on social issues in social studies conducted from 2017 to 2022. In the empirical investigations different methods were used, including participatory observations and recordings of lessons, interviews, questionnaires, focus group interviews with students and research and development workshops with teachers. Perspectives from didactic and educational theory were used to analyse the empirical material. The results are presented as curriculum principles that could be used as outlines for teachers’ didactic analysis, choices and actions when it comes to teaching about epoch-typical social issues. Through the analysis of didactical relations, it is significant that teachers make didactical choices based on relevant and powerful knowledge that is meaningful for pupils as members of society, both now and in the future. The four curriculum principles are proposed as starting points for teachers when they plan and teach epoch-typical social issues. The first two principles put forward a multi-dimensional concept of Bildung in which the interplay between cognitive, ethical and aesthetic dimensions is taken into account in teaching and the content could be structured in terms of moving between different degrees of subject-specific and subject-integrated teaching. The third and fourth principle relate to students’ conceptual understanding through authentic examples and inference, as well as how the teacher’s didactical choice of examples becomes significant for, Samhället står inför stora utmaningar. Det handlar om klimatförändringar, bristande jämställdhet, konflikter och migration, vilka alla kan beskrivas som epoktypiska samhällsfrågor. I skolans samhällsorienterande undervisning behöver elever ges möjligheter att möta och förstå sådana frågor. I denna sammanläggningsavhandling analyseras empiriska undersökningar av ämnesövergripande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor i åk 4-9, utifrån didaktiska och bildningsteoretiska perspektiv. Genom en analys av de didaktiska relationerna mellan innehåll, elever och lärarens undervisning diskuteras betydelsen av att lärarens didaktiska val i undervisningen görs utifrån ett relevant och kraftfullt innehåll, som också blir meningsfullt för elevers samtid och framtid. Fyra curriculumprinciper föreslås som utgångspunkter för lärares planering och genomförande av undervisning om epoktypiska samhällsfrågor. Curriculumprinciperna handlar om hur ett flerdimensionellt bildningsbegrepp kan utgöra en målsättning för undervisningen, hur undervisningsinnehållet kan struktureras i ämnessamspel, hur hänsyn kan tas till elevers begreppsliga utveckling samt hur val av exempel i undervisningen kan bli betydelsefullt för hur innehållet förstås av eleverna., Att utveckla undervisning i samhällsfrågor: om didaktiska val i SO-ämnena i grundskolans mellanår 4-6

Tim Randberg and Filip Lindahl carried out this study under the institution for pedagogy, didactics and educational studies at Uppsala University. In relation to the lack of research regarding students’ perspectives regarding the legitimizing aspects of the school subject of social science(samhällskunskap), and in contrast to the existence of such research regarding teachers’ perspectives, this study is an attempt at contributing to the lack of previous research and note the importance of working towards a reality in which students’ and teachers’ attitudes, regarding the importance and the purpose of social studies, aligns. This didactic study, which analyzes which attitudes are connected to a small group of students (age 18), as well as a small group of social science teachers, regarding what legitimizes studying social science, along with the key differences between these two groups, is an interview study in which a didactic theory formed by Gert Biesta was applied in relation to the results of the interview. Biesta’s theoretical framework, which is central for this study, categorized the legitimizing aspects of education into three categories: qualification, socialization and subjectification, in which every relevant analytical finding was categorized into each of Biesta’s three categories. This study concludes that both teachers and students found the internalization of democratic values as well as citizenship development to be the central legitimizing aspects of civic studies. The results regarding the teachers’ comments aligned with most previous research, except for the aspect of power, which in contrast to previous research was absent in the results for this study. Regarding the three theoretical categories, no significant differences were to be found but rather smaller differences that could be considered noteworthy. Teachers discussed the legitimizing aspects of civic studies from a qualification-related point of view more than the students did. In contra

Levnadsvanors påverkan på kroppen är en del av det centrala innehållet i årskurs 4-6. Syftet med studien är att få en bild av elevernas uppfattning om hur levnadsvanor påverkar kroppen inför undervisningen i årskurs 4-6. Metoden som används för att besvara frågeställningarna är semistrukturerade gruppintervjuer. Från årskurs 4 deltog 28 elever, och blev indelade i fyra intervjugrupper med sju elever i varje. Studien använder sig av en kvalitativ metod och datan analyseras genom en tematisk analys. Olika teman plockas utifrån intervjufrågornas största fokus som livsmedel, fysisk aktivitet och beroendeframkallande medel. Socialt umgänge är ett tema som även kan urskiljas utifrån elevernas diskussioner om vad som kan påverka hälsan. Resultatet visar hur elever särskiljer på olika typer av mat där de gör skillnad på mat som de definierar som "nyttig" och "onyttig". De ställer sig positiva till fysisk aktivitet och hur det påverkar kroppen, samt varför fysisk aktivitet är viktig. Eleverna visar en medvetenhet om sociala situationers påverkan på måendet och även en medvetenhet om att beroendeframkallande medel påverkar oss. Detta ger en bild av vilka uppfattningar vi kan möta i undervisningen om kroppen och våra levnadsvanor. Det hjälper oss också få en föreställning om vilken inriktning som vår undervisning bör ha för att bemöta elevernas uppfattningar.

Syftet med studien är att synliggöra och bilda förståelse för vad elever anser att lärare i fritidshems uppdrag är. Frågor som vi vill besvara i studien är hur elever uppfattar vad läraren i fritidshemmets uppdrag är, samt vad elever uppfattar att det viktiga i fritidshemmets uppdrag är. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av gruppintervjuer med elever som är inskrivna på fritidshem på två olika skolor. Resultatet visar att eleverna anser att lärare i fritidshemmets uppdrag är socialt och att de finns där för elevernas skull. Elever vill att lärare i fritidshem ska prata lugnt, vara snälla och lyssna på dem. De tycker att fritidslärare inte ska vara för stränga eller bli jättearga. Uppdraget innefattar planering, att hjälpa till i den obligatoriska skolan, hålla i ordning i lokaler samt hjälpa till när elever gör sig illa eller hamnar i konflikt.

Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer bedriver stödsamtal med elever som går i grundskolan upp till gymnasiet i Stockholm. Ett kvalitativt angreppssätt har använts i forskningen, genom semistrukturerade intervjuer med aktiva skolkuratorer. Tidigare forskning visar att skolkuratorerna har fria händer när det kommer till utformningen av stödsamtalen. Studien framför centrala metoder och teorier som är gemensamt för skolkuratorerna i sitt arbete. Det som framgår av studien är att skolkuratorerna har ett brett handlingsutrymme, vilket gör att ingen dag är den andra lik. Dessutom finns det ett tydligt mönster för hur skolkuratorerna väljer att arbeta med elever under stödsamtalet. Det vanligaste för skolkuratorerna i denna studie är hur de tillämpar olika typer av metoder såsom känslokort, KBT och skalfrågor som är anpassade utefter situation och elev. Studien visar också vad som anses viktigt för utformningen av stödsamtal. Det vanligaste för skolkuratorerna är att vara en god lyssnare, skapa en stark relation till eleven med strävan om att eleven får möjlighet att uttrycka sig. Slutligen presenteras de utmaningar som finns kring skolkuratorns arbetsroll. Mest betydelsefullt för skolkuratorerna är att hitta en sund balans mellan organisationens policy och viljan av att finnas tillgänglig för varje elev., The purpose of the study has been to research how school counsellor’s run counselling sessions with students starting in elementary school up to high school in Stockholm. A qualitative approach has been applied in the research, through semi-structured interviews with active school counsellor’s. Previous research shows that school counsellors have a free hand when it comes to the design of the sessions. However, there are several common methods and approaches that are used. The study presents methods and theories that are universal to school counsellor’s in their work. What emerges from the study is that school counsellor’s have a wide scope of action, making everyday different. Furthermore, there is a clear pattern for how school counsellor’s choose to work with students during counselling. Most common for school counsellor’s of this studie is the way they are applaying different kinds of methods such as emotional cards, CBT and scale questions that’s adapt for each sitaution and student. The study also shows what is considered important for the sessions. Most common for the school counsellor’s is to be a good listener, creating an strong relationship to the student with an aim of making the student express themselfes. Lastly it presents the challenges that exist around the school counsellor's work role. Most significant is for the school counselers to find an healthy balance between the organisations policy and the desire to help each one of the students.

Syftet med undersökningen är att undersöka på vilket sätt lärare i fritidshemmet arbetar med digitala verktyg. Vidare handlar studien om fördelar och nackdelar med digitala verktyg. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjumetod genomförts och fem lärare med inriktning fritidshem intervjuades i studien. Resultatet visar att respondenterna har kunskap att kunna undervisa om digitala verktyg på fritidshemmet men deras intresse för att genomföra undervisning i ämnet varierar. Respondenterna nämner flera för och nackdelar med digitala verktyg men resultatet visar på att fördelarna överväger. Även om intresset varierade så förstår respondenterna vikten att lära ut digitala verktyg i fritidshemmet.

This research aims to contribute to an understanding of pupils´ perspective of participation in compulsory education for pupils with intellectual disabilities. The method used in the research was focus group interviews. The group consisted of twelve pupils who all attend the same school. The theoretical models Hart´s ladder of children´s participation and the didactic trianglewas used to analyse the pupils´ participation in compulsory education for pupils with intellectual disabilities. Hart´s ladder of children´s participation was used to analyse the levelof pupils´ participation. To examine how there is a level of participation in the education the didactic triangle with the components subject, pupil and teacher were chosen to assay the relations between them. The pupils defined participation as taking part; taking part of activities and being part of the togetherness at school. An example from the group where that education is an activity demanded in order for them to acquire the necessary knowledge that is intended. This necessary knowledge is furthermore explained as the teachers decision and the education as a whole is described as teacher led. The teachers are the ones who determine the content and form. The pupils expressed that this does not enable them to take their own initiative in shaping the education. The conclusion from the pupils wasthat they can be more involved in educational shaping, when the teachers are more attentive and interplay with the pupils perspective.