Search

Denna studie syftar till att undersöka hur arbetsmarknadshandläggare som arbetar med eller har arbetat på arbetsmarknadsförvaltningar i södra Sverige arbetar eller har arbetat för att hjälpa invandrarkvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. Studiens frågor är 1) Hur resonerar arbetsmarknadshandläggare kring vad som är en god arbetsmarknadsintegration, 2) Hur arbetar arbetsmarknadshandläggarna för att arbetsmarkndasintegrera invandrarkvinnor 3) Hur ser arbetsmarknadshandläggarna på sitt handlingsutrymme. Studien har baserats på handlingsutrymme som en teori med det det extra begreppet om praktisk vishet. Vi har använt en kvalitativ metod och intervjuat 5 personer som arbetar med eller har arbetat med att etablera invandrarkvinnor på arbetsmarknaden genom semistrukturerade intervjuer baserade på en intervjuguide. Efter intervjun transkriberades texterna. Intervjupersonerna arbetar och har arbetat i olika städer i södra Sverige. De insamlade empiriska uppgifterna via intervjuer som har transkriberats har sedan analyserats genom tematisk analys. De teman som studien behandlar är yrkesroll, arbetssätt och strategi, förhållningssätt, arbetsmarknadsintegration, utbildning, boende och arbete, kultur, språk och handlingsutrymme. Resultatet som presenteras av studien är att alla dessa teman som presenteras är relaterade till vad arbetsmarknadshandläggarna anser vara en god arbetsmarknadsintegration av invandrarkvinnor och vad arbetsmarknadshandläggarna anser vara de viktigaste aspekterna i sitt eget arbete med denna målgrupp och hur de ser på sitt eget handlingsutrymme. Arbete, boende och utbildning är de viktigaste aspekterna av att integrera invandrarkvinnor, utbildning är det första steget för att sedan få jobb och bostad. Kulturen som kvinnan härstammar från spelar också en roll i integrationsprocessen och hur arbetsmarknadshandläggarna organiserar sitt arbete. Huruvida kvinnan har arbetat tidigare och vilken utbildningsgrad kvinnan har sedan tidigare spelar också en

Bild är, som musik, slöjd, svenska-drama, idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap, ett av de estetiska skolämnena. I en resultatinriktad skolutveckling hamnar de estetiska skolämnena ofta i skymundan (tex. Skolverket 2019, online, s.168). Detta uppfattas här som ett behov av en bättre framsynthet av skolämnet genom en systematisk analys av dess bidrag till elevers lärande. I detta föreslås fem avseenden: (1) I estetiska uttrycksformer, kunskaper och redskap åberopas subjektivitet. (2) Inom ämnet bild åskådliggörs världskunskap som en komplettering av ordspråk, likaväl tabeller och andra mätningsinstrument. (3) Estetiska lärprocesser ligger till grund till annat lärande. (4) Kultur bidrar till ett mer jämlikt samhälle och dess hållbar utveckling. (5) Estetiska ämnen spelar en viktig roll i dagens arbetsmarknad och dess framtid., Plats-relaterad, kinaesthetisk didaktik

I denna rapport presenteras resultaten från en forskningsstudie om svenska civilsamhälles-organisationers insatser för att möjliggöra arbete och sysselsättning för personer som står långt från arbetsmarknaden. Genom en kartläggning av 75 exempel visas att arbetslivs-inkluderande insatser drivs av allt från idrottsföreningar till studieförbund, hjälporganisationer, brukarorganisationer, arbetsintegrerande sociala företag, med flera. I insatserna deltar personer som har svårt att få, utföra och behålla ett arbete på grund av missgynnande faktorer i form av utländsk bakgrund, funktionsnedsättning, ohälsa, ung ålder, missbruk, hemlöshet, med mera. Insatserna omfattar arbetsförberedande åtgärder som ska göra deltagarna mer redo för arbetslivet, såsom arbetsträning, praktik och utbildning. De omfattar även arbetsintegrerande åtgärder för att stötta deltagarna i att hitta och få ett arbete, såsom anställning, företagande och frivilligarbete. Dessutom omfattas aktiverande sysselsättning som ska ge deltagarna möjlighet till arbete och sysselsättning med lägre krav och mer stöd än på övriga arbetsmarknaden, såsom daglig verksamhet, fritidsaktiviteter och vardagsrutiner. Ofta erbjuds en kedja av olika åtgärder för att deltagarna stegvis ska kunna närma sig arbetsmarknaden utifrån sina egna förutsättningar och behov. Sammantaget visar studien att det svenska civilsamhällets arbetslivsinkluderande insatser sker i en balansgång mellan att vara föregångare och alternativ respektive komplement och ersättning i förhållande till offentliga välfärdsinsatser. Denna balansgång kan vara en förutsättning för att civilsamhällets organisationer alls ska kunna verka inom ett så pass komplext och reglerat område. Samtidigt väcks frågan hur balansgången påverkar civilsamhällets förutsättningar att bidra till reell och hållbar förändring på arbetsmarknaden, eller om de främst fungerar som dimridåer för välfärdssystemets tillkortakommanden. En slutsats är att det behövs fortsatt omförhandling av, Innovativ inkludering i ideella sektorns arbetsliv

Arbetet har stor betydelse i de flesta människors liv. Ett jobb innebär, i bästa fall, en meningsfull sysselsättning och social samvaro. Exkludering från arbetsmarknad och arbetsliv har däremot motsatta, negativa effekter. I Plats för vem? diskuterar forskare inom arbetsvetenskap vid Malmö universitet inkludering i, och exkludering från, arbetslivet utifrån tre övergripande teman. I det första ligger fokus på vem som får och kan ta plats på arbetsmarknaden. Skribenterna resonerar kring detta genom att granska de varierande förutsättningar olika grupper av människor har att delta i arbetslivet. Bokens andra tema kretsar kring vilken roll plats och kompetens kan spela i förhållande till yrkesval, men författarna problematiserar också arbete som en central beståndsdel i människors liv. Det tredje temat fokuserar hur arbetssituationen kan påverkas av arbetsmiljö, relationer och organisationerpå arbetsplatsen., Länk till förlagssidan: https://nordicacademicpress.se/product/plats-for-vem

Det är idag svårt för nyutexaminerade att träda in på arbetsmarknaden då många arbetsgivare anser attnyutexaminerades kompetenser, som erhålls genom en universitetsutbildning, inte möter arbetsmarknadens kompetenskrav. För att kunna minska kompetensgapet och underlätta övergången från universitetsstudier till arbetsliv, behöver det lyftas fram vad som efterfrågas på dagens arbetsmarknad. Studiens syfte blev därför att analysera eventuella skillnader mellan jobbannonser riktade till nyutexaminerade, utan tidigare arbetslivserfarenhet från yrket, respektive arbetssökande med tidigare arbetslivserfarenhet från yrket, med fokus på kompetens. För att besvara syftet användes mixed methods, i form av kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan de båda grupperna. Det framgick skillnader i hur rubrikerna var utformade, vilka mjuka kompetenser som efterfrågades samt hur kompetensutveckling framställdes.Dessa skillnader kan vara ett resultat av arbetsgivares uppfattning om att nyutexaminerade har bristfälliga kompetenser för att kunna verka på arbetsmarknaden. Därav behövs mer forskning kring nyutexaminerades övergång från universitetet till arbetslivet för att kunna förbättra nyutexaminerades möjligheter till inträde på arbetsmarknaden.

Increasing the access to post-secondary education is a top priority around the world, but still many graduates experience serious challenges in entering the labor market. In Tanzania the issue is prominent and partly associated with the skills mismatch, but also with the imbalance of the number of jobs available in relation to the number of graduates seeking for a job. Skills development is acritical element of all efforts in this challenging area, and therefore a number of organizations has emerged to focus on this, especially in Tanzania. The area has been explored in the literature, but mainly quantitatively on a macro-level. Hence, there is a need of more qualitative research regarding the best practices of organizations focusing on skills development. This thesis therefore aims to investigate how skills development organizations can support graduates in entering the labor market in Tanzania. The thesis is a Minor Field Study, implying that semi-structured interviews with graduates and skillsdevelopment organizations were conducted on-site in Tanzania. Further, hypotheses, regarding challenges that graduates experience when entering the labor market, were formulated and tested through qualitative and quantitative data. The findings imply that the challenges graduates experience can be categorized into three groups: structural, skills and attitude. Skills development organizations can therefore support graduates in entering the labor market by addressing these challenges and adopt measures in three different operations: the planning, the execution and the evaluation of skills development activities. Except for specific actions within each operation, the findings accentuate the importance of incorporating both the graduate and employer perspective, as well as viewing the support as a long-term process, from the first years of studies to obtaining employment., Att öka tillgången till eftergymnasial utbildning har hög prioritet runt om i världen, men trots att fler utbildas är arbetslösheten bland unga fortfarande ett stort problem. I Tanzania är detta särskilt påtagligt och delvis förknippat med kompetens- och kunskapsbrist, men också med obalansen mellan antalet lediga jobb och antalet utexaminerade som söker jobb. Hur organisationer kan stötta unga i övergången från utbildning till arbetsmarknaden har undersökts tidigare, men då främst genom kvantitativ forskning på makronivå. Därför behövs fler kvalitativa studier om hur organisationer effektivt kan stötta unga personer in på arbetsmarknaden, vilket detta arbete syftar till. Studien har utförts som en mindre fältstudie på plats i Tanzania. Den empiriska data som har använts i studien har samlats in genom intervjuer med studenter och organisationer samt genom ett frågeformulär. De empiriska resultaten kombinerades sedan med litteratur för att besvara forskningsfrågorna. Resultaten visar att utmaningar som utexaminerade studenter upplever kan delas in i tre kategorier; strukturella-, kompetens- och attitydutmaningar. Organisationer kan därför stödja utexaminerade studenter att komma in på arbetsmarknaden genom att möta dessa utmaningar och vidta åtgärder inom tre olika områden: planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter för kompetensutveckling. Förutom specifika åtgärder inom vardera områden, betonar resultaten vikten av att införa både student- och arbetsgivarperspektivet, samt att se stödet som en långsiktig process, från de första studieåren till anställning eller självanställning

Integrationen på arbetsmarknaden visar sig vara en utmaning på grund av den höga arbetslösheten bland utrikesfödda i Sverige. Vi har valt att utföra en studie med syftet att se hur arbetssökande personer med utländsk bakgrund från Mellanöstern upplever arbetsmarknadensintegrationen i Halmstad. Vi har analyserat hur denna målgrupp har för upplevelser och erfarenheter inom de satsningar och arbete som de deltar vid och personliga metoder och tillvägagångssätt när de ansöker om ett arbete. Under studien belyser vi hur det kan uppstå sociala klyftor i samhället utifrån integrationsmarknaden i Halmstad. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsintervju som består av åtta stycken arbetssökande män mellan 30–45 år, med utländsk bakgrund från Mellanöstern, som är bosatta i Halmstad. Vi har använt oss av relevanta teorier från Pierre Bourdieu och Erving Goffman för att analysera resultatet i studien. Resultatet visar att intervjupersonerna har olika upplevelser när det gäller integrationen på arbetsmarknaden i Halmstad. Mer än hälften av intervjupersonerna upplever att integrationsarbetet är bristande. De övriga intervjupersonerna upplever integrationsarbetet som duglig, men menar att det finns utvecklingspotential., Integration in the labor market proves to be a challenge due to the high unemployment among foreign-born in Sweden. We have chosen to carry out a study with the aim of seeing how jobseekers with a foreign background from the Middle East experience labor market integration in Halmstad. We have analyzed how this target group experiences the initiatives and work in which they participate and personal methods and approaches they use when applying for a job. During the study, we shed light on how social gaps can arise in society based on the integration market in Halmstad. We have started from a qualitative research interview consisting of eight job-seeking men between the ages of 30 and 45, with a foreign background from the Middle East, who live in Halmstad. We have used relevant theories from Pierre Bourdieu and Erving Goffman to analyze the results of the study. The results show that interviewees have different experiences when it comes to integration in the labor market in Halmstad. More than half of the interviewees feel that the integration work is lacking. The other interviewees perceive the integration work as capable but believe that there is development potential.

This paper is a qualitative study with the aim of investigating how immigrants who have an academic education from their home country experience their situation in the Swedish labor market. The study aims to find out immigrants' own experiences regarding the obstacles they encounter in the pursuit of a job that matches their level of education and work experience. Six Arabic-speaking immigrants have participated in this study through the interviews I have conducted with them, which have been the empirical material for this study. In this study and on the basis of what my interviewees have told me, I have been able to identify various obstacles that make it difficult for them to get a job that corresponds with the education they have. The assessment of the foreign degree, language skills, and lack of social networks seemed to be obstacles for immigrant academics to find the right job. Most of the interviewees felt that it is important to work, but what is also equally important is that they put their skills and knowledge to use. Therefore, they have expressed different wishes regarding different forms of support that they think can enable them to have the chance to show what they can and what knowledge and competence they have. Support that they think can benefit their situation in the labor market is a clear guide, better language teaching and a guide to internships that are linked to their education and work experience.

Denna studie undersöker hur jobbcoacher framställer nyanländas anställningsbarhet och utsatta position på den svenska arbetsmarknaden. Genom en socialkonstruktivistiskt ansats och kvalitativ metod, har vi intervjuat sju jobbcoacher om deras framställning av nyanländas anställningsbarhet. Studien undersöker även hur jobbcoacher resonerar och beskriver vilka hinder och möjligheter nyanlända möter i etableringen på den svenska arbetsmarknad. Studien undersöker ytterligare hur jobbcoachernas beskrivningar kan förstås utifrån kritiska teorier om andrafiering, fördomar och diskriminering. Resultatet visar att jobbcoacherna framställer att nyanlända befinner sig i en utsatt situation och att de möter flertalet hinder vid etablering på den svenska arbetsmarknaden. Språkkunskaper i det svenska språket, bristande nätverk och arbetsgivares attityder är tre exempel på hinder som nyanlända möts av. Resultatet visar vidare att nyanlända erbjuds insatser som språkträning och intervjuträning. Slutligen visar studien att jobbcoachernas beskrivning av nyanländas anställningsbarhet kan förstås som en slags “andrafierad” bild av nyanlända eftersom de målas upp som en “annorlunda” grupp på arbetsmarknaden i behov av särskilda insatser. Vi hoppas att studien bidrar med förståelse och kunskap om nyanländas situation på den svenska arbetsmarknaden., This study investigate how job coaches presents newcomers' employability and their vulnerable position in the Swedish labour market. Through a social constructivist approach and qualitative method, we have interviewed seven job coaches about their portrayal of new arrivals' employability. The study also examines how job coaches' reason and describes what obstacles and opportunities newcomers encounter in their establishing in the Swedish labour market. The study further investigates how job coaches' descriptions can be understood on the basis of critical theories of ‘othering’, prejudices and discrimination. The results show that job coaches represent newcomer's vulnerable situation and that they encounter several obstacles in their establishing in the Swedish labour market. Language skills in the Swedish language, lack of networks and the attitude of employers are three examples of obstacles that new arrivals encounter. The results also show that newcomers are offered supportive measures, such as language training and interview training. Finally, the study shows that job coaches descriptions of newcomer's employability can be understood as a kind of "othering" image of newcomers because they are presented as a "different" group in the labour market, in need of special efforts. We hope that this study contributes with understanding and knowledge of the situation of newcomers in the Swedish labour market.

Sweden has taken in many refugees in recent years. Several studies indicate that it is difficult for newcomers to find a place on the labour market, for a number of reasons. The purpose of this study is to investigate how newly-arrived Syrians who came to Sweden in the years 2015, 2016 and 2017 found their first jobs in Sweden. The study will examine how their social network and contacts have contributed to their getting a job. The question the study asks is: To what extent do different types of network and contacts contribute to providing new arrivals with the opportunity to enter the labor market? To be able to answer these questions, the study used a qualitative method and conducted semi-structuring interviews with eight participants from different geographical areas in Sweden. Furthermore the study has used the theory of Pierre Bourdieu's social capital, Robert Putnam's connecting and linking social capital, and Mark Granovetter's strong and weak ties. In addition the study has used three previous pieces of research on the subject to get closer to the purpose of the study. The study reached several conclusions that show that informal ways of working are more important and more effective in helping the participants to find jobs than traditional methods. Results also show that personal contacts, that is friends and acquaintances of friends, are more important than family members and close friends in helping newcomers to find work, by providing jobseekers with information and opportunities. Results also show that there are differences between the different networks. The informal network is more important than the formal when it comes to the participants' entry into the labour market. To sum up, contacts and networks play a major role in newcomers' integration into society. Moreover, they contribute to more assets and inclusion in the various workplaces through tips, information and recommendations., Sverige har tagit emot många flyktingar de senaste åren. Flera studier pekar på att det är svårt för de nyanlända att kom in på arbetsmarknaden, vilket beror på flera faktorer. Syftet med den studien är att undersöka hur nyanlända syrier som kommit till Sverige under åren 2015, 2016 och 2017 har fått sina första jobb i Sverige. Studien kommer att visa hur deras sociala nätverk och kontaktar har bidraget till att de fått jobb. Studiens frågeställning är: I Vilken utsträckning bidrar olika typar av nätverk och kontakter nyanländas möjlighet att komma in på arbetsmarknaden? För att kunna besvara de frågorna har studien använt sig av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerande intervjuer med åtta deltagare som bor i olika geografiska områden i Sverige. Vidare har studien använt sig som teori av Pierre Bourdieus ’’socialt kapital’’, Robert Putnams ’’Den sammanbindande och sammanlänkande socialt kapital’’ samt Mark Granovetterss ’’starka och svaga band’’. Dessutom har studien använt sig av tre tidigare forskningar kring ämnet för att fördjupa studiens syfte. Studien kom fram till flera resultat som visar att informella väger till arbete har mer betydelse och bidrar till att deltagarna får jobb än traditionella vägar. Resultatet visar även att personliga kontakter, nämligen via vänners vänner och bekanta är viktigare än via medlemmar inom den egna familjen och nära vänner som en väg för nyanlända in i arbete, där de bidrar med information om arbete och möjligheter för arbetssökande till jobb. Vidare visar resultatet även att det finns skillnader mellan olika nätverk. Sammanlänkande nätverk har mer betydelse än sammanbindande nätverk i deltagarnas inträde på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis spelar kontakter och nätverk en stor roll för nyanländas möjlighet till att få jobb och integration i samhället. Genom tips, information och rekommendation bidrar dessa kontakter och nätverk till mer tillgång och inkludering på olika arbetsplatser.

The purpose of this study is to investigate and identify underlying problems in newspaper representation of integration and labor market. My media analysis includes articles published in 2018-2022. The purpose of this is to get as nuanced picture as possible. This thesis uses theories that individually or jointly help define and answer problems in medial narratives of integration and labor market. Social constructivism is applied as theoretical and conceptual lens by which to analyze and critically study social constructions shaped by language. Conceptually, the notion of stigma is utilized together with empirical work in order to understand the structural discrimination that occurs in the news texts. Established and outsiders brings out the dichotomy between different groups in society. I have found that the explored debate articles show complexity of a divided society. Integration and the labor market produces immigrants as a societal problem. Immigrants become synonymous with criminals and threats to the economy. My media analysis shows that the debate is used as a political instrument, used to blame others for its failed reforms and efforts. Since most articles use this type of representation, this contributes and is reproduced as knowledge to the reader.

Studien syftar till att undersöka hur utrikes födda kvinnor etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden. Inledningsvis presenteras statistik och undersökningar som belyser en ökning av utrikes födda i Sverige. En markant ökning skedde under åren 2014–2018 på grund av flyktingströmmar från krigsdrabbade länder, majoriteten var arabisktalande. Därtill stannar utrikes födda kvinnor längre i etableringsprocessen mot svensk arbetsmarknad, än inrikes födda och utrikes födda män. Därför finns ett behov av att undersöka och synliggöra bakomliggande faktorer som genererar effektivitet och långsiktighet i utrikes födda kvinnors etableringsprocess av arbetsmarknadsintegrering. I ljuset av detta formuleras undersökningens frågeställningar enligt följande. ”Hur etablerar sig arabisktalande utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden?” och “Vilka faktorer påverkar arabisktalande utrikes födda kvinnors etableringsfas?”. För att få svar på forskningsfrågorna användes en enkät till arabisktalande utrikes födda kvinnor. Resultaten från enkäten har analyserats utifrån Skeggs och Bourdieus teorier för att försöka förstå och förklara dessa kvinnors uppfattning om deras etableringsfas samt de faktorer som upplevs som betydelsefulla för processen. Resultatet av undersökningen pekar på att nätverk, typ av utbildning, erfarenhet, traditioner samt språk är betydelsefulla faktorer för utrikes födda kvinnors etablering på svensk arbetsmarknad. Kvinnorna använder olika former av kapital för att etablera sig på arbetsmarknaden. Vilken typ av kapital de besitter bestäms av deras samhällsposition, som i sin tur främst avgörs utifrån deras typ av utbildning och de sociala nätverk de har.

Jag valde att göra en kvalitativ studie om hur SFI-studerande upplever skolans påverkan på deras möjligheter att integreras i det svenska samhället. Jag genomförde en undersökning som del i min utbildning till lärare med syfte att ta reda på och få en uppfattning av hur skolans påverkan på integrationsprocessen uppfattas av SFI-studerande. Studien vilar på kvalitativ metod och byggs på kvalitativa intervjuer som är gjorda med SFI-studerande som deltar på SFI och samhällsorienteringen. Resultaten visar att SFI- och samhällsorienteringsundervisningen bidrar till att skapa och möjliggöra förutsättningar, stärka individens delaktighet och underlätta etableringen i arbetsmarknaden.

I den här uppsatsen har vägledning i koppling till kriminalvård undersökts. Syftet med arbetet har varit att granska hur vägledning kan fungera som resurs för att ge före detta kriminella möjlighet att återgå till arbetsmarknaden och undvika återfall till kriminalitet. För att ta reda på det har tre frågeställningar använts: 1) Vilka hämmande faktorer tarrespondenterna hänsyn till när de vägleder före detta kriminella ut på arbetsmarknaden? 2) Hur arbetar vägledare för att vägleda före detta kriminella ut på arbetsmarknaden? 3) Vilka faktorer spelar roll i lyckad vägledning av före detta kriminella? Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ metod med utgångspunkt i vinjetter som vägledare svarat på. För att analysera det insamlade materialet har Social Cognitive Career Theory av Lent, Hackett och Brown samt Goffmans teori om stigma använts. I resultatet framkommer det att de intervjuade vägledarna anser att före detta kriminella möter begränsningar både ur individ- och samhällsperspektiv. Utifrån respondenternas bedömningar av vinjetterna visar studien att omgivning, det sociala samspelet samt de sociala sammanhang som olika individer ingår i påverkar hur de uppfattas, och därmed även deras tillträde till arbetsmarknaden. Därtill anses personliga faktorer, såsom inställning, motivation och självkänsla vara väsentliga både för att vägledningen ska kunna bli gynnsam och för att klienterna ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

Syftet med undersökningen är att belysa nyexaminerade studie- och yrkesvägledares övergång från utbildning till anställning, samt vad lön, geografiskt läge, arbetsplatsens verksamhetsinriktning, tidigare erfarenheter och nätverk haft för betydelse under etableringsfasen. Frågeställningarna i undersökningen är följande: Hur har lön, geografi, arbetsplatsens verksamhetsinriktning, tidigare erfarenheter eller andra viktiga påverkansfaktorer påverkat etableringsprocessen? Vilken betydelse har studie- och yrkesvägledarens nätverk haft under fasen fram till anställning? Studien behandlar de egenskaper arbetsplatsen ska besitta samt vilka andra påverkansfaktorer som kan förekomma för att individen ska ta ett arbete. Vi har använt oss av teorierna STF-modellen av Patton och McMahon (2006) samt SCCT-teorin av Lent och Brown (1996). Tillsammans med de två teorierna har det utformats en konceptuell modell för att analysera empirin. Den valda metoden har varit kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Bland betydelsefulla faktorer visar resultatet att arbetsplatsens verksamhetsinriktning och det geografiska läget främst varit viktiga faktorer inför etableringen. Vi fann även att samtliga respondenter ställde lägre krav inför det första arbetet eftersom deras mål var att snabbt träda in på arbetsmarknaden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medie- och kommunikationsstudenter resonerar och känner kring sitt jobbsökande efter examen. Högskolor och universitet har ett ansvar att förbereda studenterna inför arbetslivet samt se till att alla får jämlika möjligheter i steget ut på arbetsmarknaden. Däremot visar studier på att arbetsgivare idag tittar på andra meriter utöver utbildning i rekryteringsprocesserna vilket leder till att mer priviligierade studenter får fördelar då de i högre grad har meriterna arbetsgivarna efterfrågar. I denna uppsats används kvalitativ metod för att genom semistrukturerade intervjuer med medie- och kommunikationsstudenter göra en innehållsanalys. Tre klassteorier appliceras för att ge förståelse för studenternas resonemang och känslors koppling till deras bakgrund. Richard Breens och Pierre Bourdieus neo-weberianska teorier appliceras för att ge förståelse om studenternas bakgrund. Bourdieus klass- och kapitalteori och Beverley Skeggs mer individualistiska tolkning av Bourdieus teori används vidare i analysen av studenternas intervjusvar för att bringa ljus på om resonemangen och känslorna är påverkade av deras bakgrund. Resultatet visar att främst studenternas självförtroende och kunskap om arbetsmarknaden är influerade av deras bakgrund på så sätt att de med föräldrar som vidareutbildat sig samt har medel- till högstatusyrken har större självförtroende och mer kunskaper om arbetsmarknaden. Däremot kunde vi inte se entydiga mönster i resultaten och vi antar därmed att bakgrund inte är den enda påverkansfaktorn och vi föreslår att vidare forskning görs på ämnet för att belysa hur andra faktorer kan samverka med bakgrund i påverkan av studenters resonemang och känslor. Slutligen föreslår vi att svenska högskolor och universitet ska utföra ett tydligare arbete för att studenternas bakgrund inte ska påverka deras upplevda möjligheter i deras steg ut på arbetsmarknaden. Studenterna i denna uppsats framför själva att mer förberedelse inför a

This study investigates how graduating students at Swedish upper secondary school perceive the content and form of education in social science regarding the subject areas of labor market and equality. The study also investigates how students perceive their own possibilities on the labor market and whether these perceptions can be derived from content in social science education. Furthermore, the study presents how the students’ perceptions of possibilities on the labor market and the content and form of social science education might affect students’ motivation to study. The selection consists of seven interviews with four women and three men from a school unit for special sports-profile programs at an upper secondary school in the north of Sweden. These students were selected because girls at this school unit generally have reached higher grades than boys for a long time and that the grade differences between the genders is remarkably bigger than the national average. The fact that the students are athletes was also an important part of the selection since the labor market for elite-athletes is often described as one of the most unequal, with prominent wage differences between men and women. Therefore, it was interesting to investigate how students who aim for that labor market perceive their possibilities and how school takes part in forming these perceptions. The result shows that the content and form of education in social science does matter for what perceptions of the labor market students develop. However, it is not the most contributing factor, especially not for the perceptions they have about the labor market for elite-athletes. Eventsfrom their childhood, found statistics as well as news and posts on social media are described as more meaningful factors. Although, all the respondents present views of the labor market as unequal and gender segregated, both for elite-athletes and in general. For many of them there is a strong connection between these percep

This paper presents a critique of John Tomasi’s free market fairness: a theory that seeks to combine a robust conception of social justice with a thick conception of economic liberty. The main difference, according to Tomasi, between free market fairness and justice as fairness is that the former emphasizes the value of citizens’ agency, whereas the latter emphasizes the equal status of citizens. Focusing on the labor market and workplace governance, I argue that an argument for free market fairness cannot be made on agency grounds, and furthermore, that the theory is in fact damaging to the agency of workers. I do this by interpreting Elizabeth Anderson’s theory private government through the lens of agency, whereby I show how free market fairness fails to consider the agency – or lack of – after an employment contract has been entered. Moreover, I show how some of its principles conflict with strategies that are important for securing the agency of workers.

Dagens organisationer möter nya villkor och krav från de yngre generationerna Millennials och Gen Z på arbetsmarknaden. Med de yngre generationernas nya villkor och krav har organisationen fått det svårare att behålla dem på sin arbetsplats. De har bidragit till en högre personalomsättning än vad tidigare generationer har gjort och denna studie har till syfte att undersöka vad det beror på och vad organisationen bör göra för att behålla dem. Det är även syftet att ta reda på om faktorerna som får Millennials och Gen Z att byta arbetsplats skiljer sig åt eller om det är samma. Studien genomförde två olika insamlingsmetoder, en kvantiativ och en kvalitativ, som sedan analyserades och tolkades med ett kvalitativt tillvägagångssätt. Analysen visade att Millennials byter arbetsplats för att; det är brist på balans mellan deras arbetsliv och privatliv, att de inte får den utveckling, utbildning eller befordran de förväntar sig samt för att de känner sig osäkra i sin anställning eller med sin lön. Resultatet visade även att Gen Z byter arbetsplats på grund av; att de känner sig osäkra i sin anställning eller i sin lön, att det är brist på balans mellan arbetsliv och privatliv samt att de inte kan lita på eller vara stolt över sina ledare/ chefer. Dessutom visade resultatet att organisationer behöver ta reda på vad de yngre generationernas förväntningar är på dem och arbetsplatsen för att kunna behålla dem som anställda. De behöver veta även att Millennials och Gen Z som anställda skiljer sig åt i sina förväntningar och behov, samt att de faktorer som dem prioriterar när de väljer arbetsplats inte är samma faktorer som får dem att lämna., Today's organisations are facing new conditions and demands from the younger generations of Millennials and Gen Z in the employee market. With the new conditions and demands of the younger generations, organizations are finding it more difficult to retain them in the workplace. They have contributed to a higher employee turnover rate than previous generations and the aim is to study what it depends on and what organizations should do to retain them. It also aims to find out if the factors that cause Millennials and Gen Z to change jobs are different or if it is the same. The study carried out two different collection methods, a quantitative and a qualitative one, which were then analyzed and interpreted with a qualitative approach. The analyze revealed that Millennials change workplaces because; there is a lack of work-life balance, they do not get the development, education or the promotion they expect and because they feel insecure in their employment or with their salary. The results also showed that Gen Z changed jobs because; they feel insecure in their employment or salary, there is a lack of work-life balance and that they cannot trust or be proud of their leaders/managers. In addition, the results showed that organisations need to find out what the younger generations' expectations are of them and the workplace in order to retain them as employees. They need to know that Millennials and Gen Z as employees differ in their expectations and needs, and that the factors that they prioritize when choosing a workplace are not the same factors that cause them to leave

The purpose of the study was to investigate what the social work behind the integration of foreign-born women in the labor market looks like and how social workers experience integration. The second purpose was also to investigate how foreign-born women themselves experience integration in a country that is new to them. For the purpose of the study and questions, six interviews were conducted, three with social workers and three with foreign-born women. The theory applied in this study is intersectional perspective with a focus on gender and ethnicity. The data collection was analyzed with the help of qualitative content analysis and interpreted through an intersectional perspective and through the study's knowledge overview, in order to contribute to understanding where both individual and structural factors can create exclusion in the labor market for foreign-born women. The results showed that integration work is carried out aimed at foreign-born women, in the form of locally and internationally sponsored integration projects that are to contribute to employment in society. Regarding promoting factors, the results showed that both the professional respondents and the foreign-born respondents considered that, among other things, language education and social interaction are a central part of the integration. Finally, the results showed that the experience of integration among social workers and foreign-born women is a collaborative relationship, where both groups contribute to consistent notions of obstacles and opportunities for integration. In summary, the conclusions were that the design of integration policy is a contributing factor to how social integration work is conducted and how integration is perceived and practiced by those affected by the phenomenon.

Genom sin geografiska placering har Umeå universitet en viktig roll för kompetens­försörjningen i norra Sverige. Detta inte minst utifrån de stora investeringar som planeras under de kommande decennierna, både inom det privata näringslivet och offentlig verksamhet. Umeå Universitet har långtgående ambitioner att bidra till den utveckling som nu sker i norra Sverige. Samtidigt har Umeå universitet i likhet med övriga svenska lärosäten ett övergripande nationellt utbildningsuppdrag, vilket kanske tydligas illustreras av tandläkarutbildningen som endast ges vid 4 svenska lärosäten (Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå), samtliga med uppdrag att tillgodose hela landets behov av tand­läkare. För att kunna balansera framtida utbildningssatsningar mellan universitetets nationella utbildningsuppdrag och ambitionen att stödja den regionala utvecklingen krävs en omfattande analys av både utbud och efterfrågan på olika utbildningssatsningar samt vilka faktorer som påverkar individens utbildningsbeslut och val av bostadsort efter examen. Centrum för regionalvetenskap (CERUM) har på uppdrag av Utbildningsstrategiska rådet vid Umeå universitet (USR) analyserat andelen av arbetskraften inom olika yrken och med olika utbildningsinriktningar boende i Norr- och Västerbotten med examen från Umeå universitet. Rapporten är deskriptiv i syfte att ge en övergripande lägesbeskrivning och ska ses som ett första steg i att beskriva och analysera Umeå universitets betydelse för kompetensförsörjningen i norra Sverige. Tillsammans med andra analyser och bakgrundsbeskrivningar syftar rapporten till att ligga till grund för Umeå universitets strategiska arbete kring framtida utbildnings­insatser. Rapporten bygger på registerdata från Statistiska Centralbyrån (SCB) och omfattar information om samtliga individer med en arbetsinkomst bosatta i Norr- och Västerbotten under 2019. En jämförelse görs mellan andelen med examen från Umeå universitet (Umeå universitet), Luleå tekniska universitet (LTU) samt

Föreliggande rapport har analyserat flyttmönster för examinerade studenter vid Umeå universitet. Detta har gjorts med hjälp av longitudinella mikrodata från Statistiska Centralbyrån för att kunna beskriva en längre del av flyttkedjan och i detalj belysa både ursprungsregion och destination för examinerade studenter. Jämfört med den tidigare analysen för 2013 (Eklund med fler 2019) visar våra resultat att Umeå bland de större utbildningsorterna fortsatt sticker ut i negativ bemärkelse i avseende hur många som stannar kvar i regionen efter examen. En del av detta är naturligtvis drivet av ett minskat utbud av regionalt förankrade studenter och en större andel som flyttar hit för att studera. Kategorin hemvändare som återvänder till sin hemregion efter avklarade studier är därför hög, men även om andelen inflyttare till Umeå från övriga landet ökat över tid, utgör detta inte hela svaret. I jämförelse med landets övriga universitetsregioner har Umeå den tredje lägsta andel studenter från regionen som väljer att stanna kvar efter avslutade studier. Här bör det dock betonas att antalet stannare har ökat sedan 2013 trots en fortsatt generell låg andel som stannar kvar i regionen. Det är också färre lokala studenter (sena migranter) som väljer att lämna över tid. Med andra ord ser vi nu vissa tecken på en ökad regional etableringsgrad. Få skillnader mellan män och kvinnor kan ses i resultaten men om något verkar det som att ett växande antal inflyttade män stannar kvar i Umeåregionen efter examen samtidigt som något färre kvinnor från Umeå flyttar efter examen. Generellt sett sker det största tappet av lokala studenter till Stockholm, vilket kanske inte är så oväntat givet storleken och diversiteten i Stockholms arbetsmarknad. Dock har antalet migranter till Stockholm minskat något och närliggande kommuner som Luleå, Skellefteå, Sundsvall och Örnsköldsvik är i princip lika vanliga destinationer som Göteborg och Malmö. För de som flyttar till Umeå och väljer att stanna komme

Sedan 2008 samlar Fakulteten för Humaniora och Samhällsvetenskap, tidigare Fakulteten för Ekonomi, Kommunikation och IT, vid Karlstads universitet in information om fakultetens utbildningar från alumner. Informationen samlas in årligen efter ett rullande schema. Syftet är att utvärdera fakultetens utbildningar samt att ta fram ett underlag för fortsatt kvalitetsutveckling av program och kurser. Målsättningen är att förbättra och vidareutveckla program och kurser. I rapporten redovisas resultat från enkäter till alumner som har studerat på programmen · Civilekonomprogrammet · Fastighetsekonomiprogrammet · Internationella affärer · IT, projektledning och affärssystem · Kommunikation och PR (Information och PR) · Personal och arbetsliv · Samhällsanalytikerprogrammet · Socionomprogrammet · Turismprogrammet · Magisterprogrammet i Skatterätt · Magister/Masterprogrammet i Regionalt samhällsbyggande med examen från i huvudsak 2017, 2018 eller 2019.

Increasing the access to post-secondary education is a top priority around the world, but still many graduates experience serious challenges in entering the labor market. In Tanzania the issue is prominent and partly associated with the skills mismatch, but also with the imbalance of the number of jobs available in relation to the number of graduates seeking for a job. Skills development is a critical element of all efforts in this challenging area, and therefore a number of organizations has emerged to focus on this, especially in Tanzania. The area has been explored in the literature, but mainly quantitatively on a macro-level. Hence, there is a need of more qualitative research regarding the best practices of organizations focusing on skills development. This thesis therefore aims to investigate how skills development organizations can support graduates in entering the labor market in Tanzania. The thesis is a Minor Field Study, implying that semi-structured interviews with graduates and skills development organizations were conducted on-site in Tanzania. Further, hypotheses, regarding challenges that graduates experience when entering the labor market, were formulated and tested through qualitative and quantitative data. The findings imply that the challenges graduates experience can be categorized into three groups: structural, skills and attitude. Skills development organizations can therefore support graduates in entering the labor market by addressing these challenges and adopt measures in three different operations: the planning, the execution and the evaluation of skills development activities. Except for specific actions within each operation, the findings accentuate the importance of incorporating both the graduate and employer perspective, as well as viewing the support as a long-term process, from the first years of studies to obtaining employment., Att öka tillgången till eftergymnasial utbildning har hög prioritet runt om i världen, men trots att fler utbildas är arbetslösheten bland unga fortfarande ett stort problem. I Tanzania är detta särskilt påtagligt och delvis förknippat med kompetens- och kunskapsbrist, men också med obalansen mellan antalet lediga jobb och antalet utexaminerade som söker jobb. Hur organisationer kan stötta unga i övergången från utbildning till arbetsmarknaden har undersökts tidigare, men då främst genom kvantitativ forskning på makronivå. Därför behövs fler kvalitativa studier om hur organisationer effektivt kan stötta unga personer in på arbetsmarknaden, vilket detta arbete syftar till. Studien har utförts som en mindre fältstudie på plats i Tanzania. Den empiriska data som har använts i studien har samlats in genom intervjuer med studenter och organisationer samt genom ett frågeformulär. De empiriska resultaten kombinerades sedan med litteratur för att besvara forskningsfrågorna. Resultaten visar att utmaningar som utexaminerade studenter upplever kan delas in i tre kategorier; strukturella-, kompetens- och attitydutmaningar. Organisationer kan därför stödja utexaminerade studenter att komma in på arbetsmarknaden genom att möta dessa utmaningar och vidta åtgärder inom tre olika områden: planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter för kompetensutveckling. Förutom specifika åtgärder inom vardera områden, betonar resultaten vikten av att införa både student- och arbetsgivarperspektivet, samt att se stödet som en långsiktig process, från de första studieåren till anställning eller självanställning

Internationell migration har ökat stadigt under de senaste decennierna och integrationen av migranter på arbetsmarknaden har blivit en utmaning för många länder. Tidigare litteratur har funnit att invandrare, särskilt icke-europeiska invandrare, missgynnas på arbetsmarknaden och att graden av denna nackdel varierar mellan ansökningar om jobb och att bli kallad tillintervju. Ett problem inom forskningen på detta område är bristen på empiriska metoder som kan urskilja skillnader mellan olika förklaringsmodeller. Vår uppsats syftar till att undersöka diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Undersökningen genomförs med hjälp av fyra fiktiva karaktärer som har olika nationaliteter och som skickar ansökningar till arbetsgivare via LinkedIn. Resultaten stödjer både statistiska och preferensbaserade diskrimineringsteorier och syftar till att ta tag i den ofullständiga information som statistisk diskriminering grundar sig på samt den fientlighet som preferensbaserad diskriminering bygger på.

1990 och 2000-talets politiska reformer inom skola och arbetsmarknad har på flera sätt skapat nya begrepp och inställningar i det svenska samhället. Dessa begrepp har i sin tur lett till olika diskussioner kring hur 2000-talets skola och arbetsmarknad ska se ut och bestå av. Några av dessa begrepp är, individualism, kompetensutveckling, valfrihet och matchning. De två senare begreppen nämns särskilt ofta i samband med utbildnings- och yrkesval samt studie- och yrkesvägledning, För inträde på dagens arbetsmarknad krävs oftast minst gymnasieexamen, gärna i kombination med tidigare arbetserfarenhet. Samtidigt har Sverige en hög arbetslöshet där unga utan avslutad gymnasieutbildning, och individer med utländsk bakgrund, är överrepresenterade. Syftet med denna studie är att få mer kunskap om vägledningens praktik i relation till begreppen valfrihet respektive matchning. Därmed ligger fokus på vägledarnas syn på och erfarenheter av begreppen valfrihet och matchning i relation till deras yrkesroll och arbetsuppgifter. Studien är kvalitativ med en induktiv ansats och en tematisk innehållsanalys. Den består av semistrukturerade intervjuer med sju utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar med vägledning för olika åldersgrupper. I intervjuerna framkommer att vägledarna är väl förtrogna med begreppen valfrihet och matchning. Dock finns det olika uppfattningar där främst grundskolans men även gymnasieskolans vägledare betonar vikten av valfrihet. Denna inställning hänger samman med risken att uppfattas som en rådgivare, vilket beskrivs som en person som styr och påverkar ungdomarnas val. Vägledarna för vuxna i olika omställningar talar mindre om matchning och valfrihet och betonar att deras uppdrag är att hjälpa deltagarna ut i studier eller sysselsättning. Detta hänger samman med de vägledningssökandes ålder och kulturella bakgrund. Detta, i sin tur, medför att valalternativen har minskat och att de vägledningssökande måste se mer realistiskt på sin situation och därmed

The purpose of the study was to investigate the Bosnian diaspora's experiences in the Swedish labor market. The method used was qualitative interviews that consisted of semi-structured questions and through thematic analysis, three themes were developed that included background, after arrival and integration in the labor market. I used Jose Diaz's integration model as theory, which was broken down into eight dimensions of integration, which I analyzed together with my results. It became clear that Bosnians have a so-called key to success in terms of integration after interviewing eight respondents. This meant that they had a long-term approach to their move to Sweden. They prioritized education, work and learning and received support from social networks. By purposefully striving for professional recognition, Bosnians managed to enter the Swedish labor market in a short time in comparison with other refugee groups. They used a social network of compatriots for translations, to take part in information from authorities and to find work. Another factor that has influenced is that Bosnians are European refugees who have a similar appearance, culture, and school system as Swedes. Today, Bosnians are considered equal to Swedes in the labor market.

Denna studie har undersökt vilka förutsättningar en chef upplever sig ha för att tillämpa ett stödjande ledarskap inom den offentliga förvaltningen Vård och omsorg. Bakgrunden till denna studie bygger på att det finns ett behov av att personal som arbetar inom den offentliga förvaltningen Vård och Omsorg att utveckla sin kompetens. Detta behöver ske på grund av att personalens kunskapsbrister inom dessa verksamheter har medfört att brukare utsätts för risker om missförhållanden på grund av personalens kunskapsbrister. Studien har belyst vilka behov av stöd som de anställda inom Vård och omsorg kan tänkas behöva ha för att kunna utveckla sin kompetens. Det framkom att det kan finnas ett behov av stöd för eventuella kognitiva nedsättningar som kan beskrivas vara ett dolt funktionshinder. Efter detta har chefer som arbetar inom Vård och omsorg blivit intervjuade för att beskriva sin upplevelse av sina förutsättningar för att kunna ge sina medarbetare de stöd som kan tänkas behövas. Resultatet visade att det kunde ske om cheferna upplevde sig ha rätt förutsättningar för att arbeta med syfte, metod och ledarskap i relation med att det tydligt att det var brukarfokus som var syftet. Syftet förtydligade vad som skulle göras och varför det var viktigt med brukarfokus. Det gav också metodiska förutsättningar inför att kunna planera och utvärdera arbetet i verksamheten samt för medarbetarens utvecklings. Om brukarfokus var ett tydligt syfte kunde deras ledarskap liknas vid ett verktyg för att ge ett individanpassat stöd till medarbetaren., The study has examined the conditions a manager feels he or she has for applying supportive leadership within the public administration Health and care. The background tells that there is a need for the employers in the public administration Health and Care to develop their skills. This is happened because the employers insufficient knowledge has affected the residents who need their support being exposed to risks of misconduct due to the staff's lack of knowledge. The study has highlighted the need for support that employees in Health and Care may need to be able to develop their skills. It emerged that there may be a need for support for any cognitive impairments that can be described as a hidden disability. After this, managers who work in Health and Care have been interviewed to describe their experience of their conditions to be able to give their employees the support that may be needed. The results showed that it could happen if the managers felt they had the right conditions to work with purpose, method, and leadership in relation to the fact that it was clear that it was the user focus that was the purpose. The purpose clarified what was to be done and why user focus was important. It also provided methodical conditions for being able to plan and evaluate the work in the business and for the employee's development. If user focus was a clear purpose, their leadership could be likened to a tool to provide individualized support to the employee.

Studien är till för att få en fördjupad förståelse för varför utländska personer väljer att flytta till Sverige för att arbeta. Huvudfokus ligger i att fånga upp vilka faktorer som påverkat personernas beslut att flytta till Sverige. Studien söker svar på vad personer från andra länder finner Sverige som ett attraktivt land att arbeta och leva i. För att få förståelse för hur svenska arbetsmarknaden ser ut berör teoriavsnittet arbetskraftsinvandringen, den nya arbetskraftsinvandringsreformen som infördes 2008, den svenska modellen och hur kollektivavtalens influerade utformning av svensk arbetsmarknad. Studien genomförs med kvalitativ ansats genom intervjuer med relevanta personer. Personerna har ursprung i länder utanför Europa samt en person med ursprung i Tyskland. Studiens analys baseras på ett antal teman som fokuserar på de faktorer som främst påverkat intervjupersonerna. Teman belyser faktorer som bidragit till att intervjupersonerna valt att flytta till Sverige. För att besvara frågeställningarna fokuserar studien på intervjupersonernas personliga upplevelser av Sverige som land, både i deras arbete och i samhället.

Syftet med den här studien var att, utifrån tjänstemän inom kompetensförsörjningens synvinkel, få ökad förståelse för på vilka sätt bostadsbrist i Stockholm kan påverka unga vuxnas möjlighet att få en anställning i Stockholm. Syftet har också varit att undersöka på vilka konsekvenser bostadsbrist i sin tur kan få för arbetsgivares kompetensförsörjning. Urvalet av respondenter har, tack vare deras skilda yrkesroller, bidragit till en bred insikt i hur olika tjänstemän i Stockholm kan uppfatta bostadsbristen och dess tänkbara konsekvenser för såväl unga vuxna som arbetsmarknaden. För att få en ökad förståelse inom området har den här studien använt sig utav kvalitativ forskningsmetod där den empiriska insamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. För att analysera fenomenet har det empiriska materialet i sin tur analyserats med hjälp av teorin om socio-spatial integration. Samtliga respondenter märker, utifrån sin yrkesroll, av bostadsbristen i Stockholm i större eller lägre utsträckning. Det kan också göras ett antagande om att respondenterna ser ett behov av att kunna rekrytera unga vuxna och att bostadsbrist kan försvåra den möjligheten. Det finns däremot olika faktorer som kan vara avgörande för att en ung vuxen ska ha möjlighet att få en anställning i Stockholm. Slutsatsen landade i att en ung vuxen som har en attraktiv utbildning och besitter efterfrågad kompetens kan ha lättare för att få såväl en anställning som boende i Stockholm. Framförallt om den unga vuxna söker sig till rätt företag med rätt förutsättningar och resurser att kunna hjälpa till med boendelösning för sina nyanställda. En ung vuxen som inte är lika efterfrågad på arbetsmarknaden kan i jämförelse få det desto svårare. Att inte ha möjlighet att rekrytera unga vuxna kan i sin tur skapa hinder för företag att utvecklas och följa med i den digitaliserade utvecklingen. Bostadsbristen kan således leda till kumulativa effekter för Stockholm och även Sverige som helhet. Det här då den svåra bo, The purpose of this study was to, from the point of view of white-collar workers in the fieldof skills supply, gain an increased understanding of how housing shortages in Stockholmcan affect young adults' opportunities to get employment in Stockholm. The purpose hasalso been to investigate what consequences housing shortages in turn can have foremployers’ skills supply. The selection of respondentes has, thanks to their variousprofessional roles, contributed to a broad insight into how different white-collar workers inStockholm can perceive the housing shortage and its possible consequences for both youngadults and the labor market. In order to gain an increased understanding in the field, thisstudy has used a qualitative research method where the empirical material took placethrough semi-structured interviews. To analyze the phenomenon, the empirical material hasin turn been analyzed by using the theory of socio-spatial integration. All respondentsnotice, based on their professional role, the housing shortage in Stockholm to a greater orlesser extent. It can also be assumed that the respondents see a need to be able to recruityoung adults and that housing shortage can make that opportunity more difficult. However,there are various factors that can be decisive for a young adult to have the opportunity to geta job in Stockholm. The conclusion resulted in that a young adult who has an attractiveeducation and possesses the required skills may find it easier to get both a job andaccommodation in Stockholm. Especially if the young adult finds itself the right companywith the right conditions and resources to be able to help with housing solutions for theirnew recruits. In comparison, a young adult who is not as sought after in the labor market,may find it more difficult. Not being able to recruit young adults can in turn createdifficulties for companies to develop and keep up with digital development. The housingshortage can thus lead to cumulative effects for Stockholm

Whose responsibility? The organization of teaching in Swedish for Immigrants and the qualifications of teachers, 1960–1998 The importance of people with a foreign background learning Swedish and establishing themselves at the labour market, in order to become part of the society, has for a long time been a political goal. Education in Swedish for immigrants and labor market measures have in this context been seen as important components. Nevertheless, the following article shows that the organization and management of education in Swedish for Immigrants and the competence requirements for teachers working in the field, have been an unregulated history with many temporary solutions and without any consensus from the actors involved. The purpose is to investigate why and how it comes about that the responsibility for the educational has varied over time.

European societies need to increase the participation in work over the life course to support the provision of qualified labour and to meet the challenges for social security systems under the condition of their ageing populations. One of the key ambitions is to extend people’s working lives and to postpone labour market exit and retirement where possible. This requires informed policies, and the research programme EIWO – ‘Exclusion and Inequality in Late Working Life: Evidence for Policy Innovation towards Inclusive Extended Work and Sustainable Working Conditions in Sweden and Europe’ – aims to push the boundaries of knowledge about late working life and the potential of its inclusive and equal prolongation via a theoretically driven, gender-sensitive combination of multi-level perspectives. EIWO takes a life course approach on exclusion and inequality by security of tenure, quality of work, workplaces, and their consequences. It identifies life course policies, promoting lifelong learning processes and flexible adaptation to prolong working lives and to avoid increased exclusion and inequality. Moreover, it provides evidence for policies to ensure both individual, company and societal benefits from longer lives. To do so, EIWO orientates its analyses systematically to the macro-political contexts at the European Union level and to the policy goals expressed in the respective official statements, reports and plans. This report systematizes this ambitious approach. Relevant documents such as reports, green books and other publications of the European Commission (EC), the European Parliament (EP), the Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD), as well as those of social partners and research institutions, have been systematically scanned and evaluated. In addition, relevant decisions of European summits have been considered. The selection of documents claims completeness regarding relevant and generally available publication, while relevance is d, This working paper has been reviewed within the EIWO project group.2022-11-15 Some minor layout issues were corrected in the publication. The PDF was changed. Before this date the PDF was downloaded 34 times.