Search

Arbetssituationen är en stor del till att människor fortsätter att arbeta inom ett visst yrke, dock har undersökningar och rapporter visat att lärare upplever sin arbetssituation som hårt belastande. Syftet med denna studie har varit att undersöka idrottslärares upplevda arbetssituation och belastning samt att skapa en förståelse hur de hanterar ämnesuppdraget. För att uppnå syftet så gjordes en kvalitativ intervjustudie med sex idrottslärare för att belysa deras upplevda arbetssituation. Behovet av att identifiera faktorerna som påverkar arbetssituationen för att kunna systematiskt jobba med arbetsmiljöarbete inom ämnet idrott och hälsa är av stor betydelse för att kunna förbättra idrottslärarens förutsättningar att hantera ämnesuppdraget. Materialet analyserades utifrån två olika teorier, ramfaktorteori samt teorin om KASAM. Resultaten visar att arbetssituationen främst upplevs som en ständig utmaning där idrottslärarna behöver vara lösningsorienterade för att hantera de fysiska, psykiska och psykosociala faktorerna som påverkar arbetssituationen och som lärarna behöver förhålla sig till. En tematisk analys av intervjuerna framhävde de olika faktorerna som lärarna uttryckte påverkar deras arbetssituation, effekten av dem samt hur idrottslärarna hanterat dessa. Det som framkom av studien var att ingen speciell faktor vägde tyngre än någon annan. Utan resultatet pekade främst på att en kombination av två eller fler faktorerna resulterade i att hanterbarheten blev svårare, vilket i sin tur påverkade den upplevda känslan av arbetssituationen och -belastningen.

Föreliggande litteraturstudie sammanställde forskningsresultat från nio empiriska studierinom forskningsområdet arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress gällandesocialarbetare inom verksamheter för svensk socialtjänst. I studien uppmärksammadesvilka psykosociala- och organisatoriska faktorer som påverkar socialarbetares upplevelseav arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress. Undersökningsmetoden var en integrativ,begränsad kartläggande litteraturstudie. Studieresultatet analyserades genom en narrativanalysmetod. Resultatet visade att en låg nivå av organisatoriska faktorer, särskiltorganisatoriskt engagemang, hjälp och stöd, human resources, inflytande samt öppenhetvar de vanligaste förekommande förklaringarna till arbetsbelastning och arbetsrelateradstress. Psykosociala faktorer observerades uppstå som konsekvenser av höga arbetskravoch låga nivåer av tillgängliga organisatoriska resurser. Detta ledde till slutsatsen attorganisationer och deras ledning måste göra ansträngningar för att förbättra denpsykosociala arbetsmiljön inom dessa verksamheter för att situationen ska förändras.Vidare forskning bör därför lägga större fokus på att, på en organisatorisk nivå, undersökainterventioner riktade mot den psykosociala arbetsmiljön inom verksamheter för svensksocialtjäns

Authors: Veronica Axeborg & Malin Devida Carlsson Title: Indirect strain and compassion fatigue- a qualitative study of working conditions in social work Supervisor: Roddy Nilsson Assessor: Rickard Ulmestig High levels of sick leave can often be detected in social work, especially within the group of social workers that have contact and relationship building professions. Direct collaboration with clients requires that the social worker uses him or herself as a tool. On top of a heavy workload with complex cases that are time consuming and the pressure of getting tasks ready on time, these social workers are also exposed to an indirect workload when they listen to the suffering and pain of their clients’ problems. Compassion fatigue is a phenomenon and condition that can occur when a person repeatedly hears about difficulties without experiencing it for themselves. The purpose of this study was to investigate social workers views and experiences with indirect strain and compassion fatigue and also how these phenomena are made aware of and handled or not handled in the workplace. This study consists of six semi-structured interviews with social workers that have a contact and relationship building profession. The results of the interviews are presented through prominent themes and analysed with Antonovskys theory of Sense of coherence. Results showed that several of the respondents has experiences of indirect strain, sometimes so invisible they don´t notice or reflect over it themselves. Only one respondent experience compassion fatigue due to contact with clients whereas the others are aware of the existence of the phenomenon but do not suffer from it. Both indirect strain and compassion fatigue arises at times in workplaces but nothing structural is organised to prevent or handle the phenomena. Collegial support has proven to be the chosen way of dealing with it. A prominent conclusion of this study is that the direct workload and time pressure is w

Denna intervjustudie handlar om socialsekreterares benägenhet att stanna kvar eller lämna socialtjänsten inom området barn och unga. Bakgrunden till studien är att socialsekreteraresarbetsförhållanden länge har varit ett aktuellt ämne i samhället. I många år har yrket kopplats till negativa faktorer såsom hög arbetsbelastning och hög personalomsättning, främst inom enheten barn och unga. Med anledning av detta är det betydelsefullt att undersöka socialsekreterarares arbetsförhållanden inom detta område samt fördjupa kunskapen om vad som krävs för att få dem att stanna kvar. Denna studie viktigt att upplysa för övriga medborgare då detta även påverkar deras förutsättningar att få stöd av myndigheten på grund av den bristande kontinuiteten. Studiens syfte är att undersöka hur socialarbetare inom området barn och unga inom socialtjänsten beskriver de arbetsförhållanden som påverkar deras benägenhet att vilja stanna eller lämna sin arbetsplats. De teoretiska perspektiv jag utgår från i min studie är krav-kontroll-modellen och ansträngning-belöningsmodellen. Vidare är deltagarnas egna berättelser i fokus för att svara upp mot studiens syfte. Studien genomfördes genom intervjuer med sju socialsekreterare med minst tre års erfarenhet inom området inom barn och unga. Urvalet var bekvämlighetsurval i den bemärkelse att det gjordes i syfte att välja ut deltagarna på ett strategiskt sätt. Analysmetoden var en konventionell innehållsanalys som innebär en förutsättningslös analys av texter, som i studien är baserade på socialsekreterarnas berättelser. Sammanfattningsvis gav empirin en bild av ett komplext yrke där socialsekreterare behöver ta hänsyn till många runtomkring, bland annat sin chef, klienter men också privatlivet. Många beskrev sig som spindel i nätet och lyfte en känsla av att inte räcka till. Vidare visar empirin att det råder brist på samarbete mellan chef och socialsekreterare. Intervjupersonerna beskriver en distans mellan dem och chef där avsaknad av uppskattni

Under en tid har media uppmärksammat den svenska förlossningsvårdens bristande psykosociala arbetsmiljö. Tidigare forskning inom ämnet består dock mestadels av kvantitativa studier och därför utförs denna studie med avsikt att kvalitativt undersöka barnmorskornas personliga upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö. Då yrken inom vård och omsorg ofta beskrivs som ett kall utgör detta en teoretisk utgångspunkt i studien, detta då kallets betydelse för den psykosociala arbetsmiljön inom förlossningsvården inte tidigare undersökts. Syftet med studien var därför att utifrån ett kall-perspektiv beskriva och förstå hur barnmorskor inom den svenska förlossningsvården uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö. Syftet var även att förklara betydelsen av ålder och enhetens storlek för dessa uppfattningar. Därmed genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer där barnmorskornas egen syn på arbetet och den psykosociala arbetsmiljön stod i fokus. Urvalet var barnmorskor från olika delar av Sverige, i olika åldrar och som arbetar på både större och mindre förlossningsenheter. Utifrån analysen av det insamlade materialet upptäcktes det att ålder samt enhetsstorlek har betydelse för respondenternas upplevelser. Resultatet visar på att barnmorskor inom förlossningsvården är högt belastade och att samtliga av studiens respondenter upplever att de konstant eller delvis känner sig stressade och otillräckliga. Detta till följd av låg möjlighet att kontrollera de krav som arbetet ställer. Trots detta tycks barnmorskorna betrakta sitt yrke som ett kall, då de upplever arbetet som meningsfullt och givande eftersom de får ta del av en viktig del av människors liv. Viktigt tycks också vara att det finns ett emotionellt och kunskapsmässigt stöd hos kollegorna.

Syftet med denna studie är att undersöka mellanchefers upplevelse av deras arbetsbelastning. Genom att undersöka detta besvaras forskningsfrågorna om hur mellancheferna upplever sin egenkontroll och kraven i arbetet samt betydelsen som socialt stöd har för dem. Studien utgår från en kvalitativ ansats där insamlingsmetoden består av sju semistrukturerade intervjuer, där samtliga är kvinnor som arbetar som mellanchef inom vård- och omsorgssektorn med inriktning till hemtjänsten. För att kunna analysera resultatet har olika teorier och begrepp som krav, kontroll och stödmodellen, KASAM och gränslöst arbete använts. Detta för att på ett enkelt och tydligt sätt kunna beskriva olika arbetsförhållanden när det kommer till olika situationer och upplevelser i mellanchefernas arbete. Resultatet av studien beskriver mellanchefernas upplevelse av deras arbetsbelastning. Det framkommer att det sociala stödet varierar beroende på var i organisationen det kommer ifrån dessutom förkommer höga krav och en saknad av kontroll i arbetet. Detta skapar en obalans mellan dessa tre krav, kontroll och stöd som resulterar att arbetsbelastningen blir för hög och en ohälsa riskerar att uppstå.

Detta examensarbete har utförts hos Parker Hannifin i Trollhättan under tio veckor mellan januari och mars 2022. Parker har identifierat möjligheten att reducera antalet arbetsmoment och öka graden av standardisering samt underlätta arbetsbelastningen i monteringen som tillverkar variabla hydraulmotorer. Detta görs genom att utföra en förflyttning av ett arbetsmoment till axelgruppen där outnyttjad arbetskapacitet identifierats. Monteringen utvecklas inte i en takt som stämmer överens med utvecklingen i resten av verksamheten med avseende på kvalitet, ergonomi och produktivitet. Detta gäller även arbetsmomentet som nu planeras att flyttas till axelgruppen. För att kunna genomföra denna flytt behöver ytterligare en press anskaffas och en ny ergonomisk, säker och kvalitetssäkrad arbetsstation utformas. Litteraturstudier görs för att erhålla underlag kring ergonomi och pressystem, vilket används som utgångspunkt vid utformning av den nya pressen med tillhörande station och arbetssätt. Informationssökning genomförs i form av observationer och intervjuer för att skapa en bild av nuläget. Arbetet inkluderar även en kartläggning av materialflödet där intervjuer och observationer används för att utreda hur material levereras till arbetsstationen. Ergonomin analyseras genom att använda Arbetsmiljöverkets riskbedömningar och programvaran Humantech. Feleffektsanalys, FMEA, genomförs för att identifiera risker i monteringen både före och efter flytt. Konceptgenerering och konceptval är en del av den generiska produktutvecklingsprocessen, vilken används som metod för att utarbeta idéer till lösningar kring utformningen av den nya pressen med tillhörande pressfixturer och arbetssätt för arbetsstationen. Resultatet är en ergonomisk och säker arbetsstation som beräknas vara framtidssäkrad för nio år framåt. Den nya pressen beräknas minska cykeltiden från 70 till 50 sekunder per axel.Axlarna placeras i pressen på axeltappen och hålls stabila med hjälp av en pressfixtur. Resultatet a, This bachelor's thesis has been carried out at Parker Hannifin's facility in Trollhättan throughout the course of ten weeks between January and March 2022. Parker has identified the possibility of reducing the number of operations, increase the degree of standardization as well as facilitate the workload in the assembly that manufactures variable hydraulic motors. This is done by performing a transfer of an assembly operation to the shaft group where unused work capacity has been identified. The assembly is not developed at a pace that is in line with the development in the rest of the business in terms of quality, ergonomics, and productivity. This also applies to operation that is planned to be moved to the shaft group. To be able to carry out this move, an additional press needs to be procured and a new ergonomic, safe, and quality-assured workstation designed. Literature studies are done to obtain data on ergonomics and press systems, which is used as a starting point when designing the new press with the associated workstation and working methods. The search for information is done by performing observations and interviews to create a picture of the current situation. The work also includes a survey of the material flow where interviews and observations are used to investigate how the material is delivered to the workstation. Ergonomics are analyzed using the Swedish Work Environment Authority's risk assessments and the Humantech software. The tool FMEA, is performed to identify risks in the assembly both before and after the operation is moved. Concept generation and concept selection are both part of the generic product development process, which is used as a method to develop ideas for solutions when designing the new press with the associated press fixtures as well as working methods for the new workstation.The result is an ergonomic and safe workstation that is expected to manage the demand for shafts for the next nine years. The new press is estimated to

Medarbetarsamtal har en viktig funktion i organisationer och det är oftast chefer som ansvarar för att genomföra dessa samtal. Dock är det brist på studier som berör chefers perspektiv på medarbetarsamtal och hur chefer upplever dessa. Vidare har chefer oftast en hög arbetsbelastning och medarbetarsamtal kan vara en faktor som påverkar chefers psykosociala arbetsbelastning. Studiens syfte var att undersöka hur enhetschefer upplever att det är att genomföra medarbetarsamtal och hur det påverkar enhetschefernas psykosociala arbetsbelastning. I studien genomfördes en kvalitativ intervjustudie med tio enhetschefer. Resultaten visade att medarbetarsamtal har en påverkan på enhetschefernas psykosociala arbetsbelastning. Vidare lyfter studien enhetschefers upplevelse av medarbetarsamtalet där tre olika upplevelser uppmärksammades lite extra. Det finns förbättringsområden kring enhetschefernas arbete av medarbetarsamtal, exempelvis enhetschefernas brist på tid. Vidare lyfter resultatet även många gynnsamma delar av samtalet som är både viktigt för medarbetarna, enhetscheferna och organisationen.

Denna studie ämnar undersöka om det existerar ett samband mellan självskattad arbetsbelastning och välbefinnande. Ytterligare ämnar studien undersöka hur stort detta samband är och i vilken riktning sambandet är. Tidigare undersökningar visar att nästan alla svaranden ansåg att normen på arbetsplatsen var att ha en hög arbetsbelastning och att de inte vågade ta upp sina bekymmer kring arbetsbelastning och välbefinnande. Ytterligare visar forskning att en tredjedel av svaranden upplevde en mycket hög arbetsbelastning. Detta är därmed ett aktuellt problem. För att undersöka syftet har en enkätundersökning genomförts med 60 respondenter mellan åldrarna 20–64 (M=34.07; SD=11.48), varav alla hade ett arbete. Resultatet visar att det existerar ett signifikant samband mellan självskattad arbetsbelastning och välbefinnande. Sambandet indikerar att låga skattningar på välbefinnande är relaterat till höga skattningar på arbetsbelastning. Resultatet visar även att det existerar olika bakgrundsfaktorer som påverkar välbefinnandet, dessa faktorer är ålder och om den anställda är heltidsanställd eller deltidsanställd. Slutsatserna är att det existerar ett signifikant samband mellan självskattad arbetsbelastning och välbefinnande på en måttlig nivå. Ytterligare slutsatser är att välbefinnandet även påverkas av anställdas ålder och typ av anställning.

Syftet med studien var att undersöka skolkuratorers upplevelser av sin yrkesroll i förhållande till arbetsbelastning, stress och ensamarbete. Studien hade en kvalitativ metod och datainsamlingen skedde genom sex semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer yrkesverksamma på högstadieskolor i Mellansverige. Resultatet visade att skolkuratorns yrkesroll är flexibel men även otydlig och att det finns en längtan efter en tydligare rollbeskrivning. Det finns även en förvirring kring skolkuratorns uppdrag och många olika förväntningar på skolkuratorn. Att företräda sin profession och sitt perspektiv ensam i skolorganisationen beskrevs som utmanande. Handledning, samverkan med andraskolkuratorer och en stöttande chef belystes som viktigt för arbetet. Arbetsbelastningen beskrevs som varierande men ofta hög vilket bidrog till känslan av otillräcklighet, dåligt samvete och stress som påverkade skolkuratorerna negativt. Skolkuratorerna beskrev mötet med eleverna som något energigivande. Skolkuratorernas arbete beskrevs ofta domineras av ett individfokus där det hälsofrämjande och förebyggande arbetet bortprioriterades, något skolkuratorerna skulle vilja prioritera mer.

Studiens syfte var att undersöka vad intermittent anställda i offentlig sektor inom framförallt kommunala stöd-, vård- och omsorgsverksamheter upplever vara attraktiva arbetsförhållanden. Studien ämnade även belysa vilka för- och nackdelar intermittent anställda ser med tillsvidareanställning gentemot nuvarande anställningsform. Samt besvara varför vissa medarbetare föredrar intermittentanställning. En avgränsning gjordes till att undersöka detta fenomen hos Socialkontoret, Skellefteåkommun. Detta då Socialkontoret sett en ökning senaste åren av medarbetare som väljer att avstå tillsvidareanställning. Studien har genom semistrukturerade intervjuer med intermittent anställda på Socialkontoret, följt av tematisk analys, identifierat tre kärnteman; Flexibilitet, Inkomst, Arbetsmiljö. Likt tidigare forskning visade resultatet att inkomst och trygghet är framträdande faktorer vad gäller attraktiva egenskaper hos arbetsgivare. Flexibilitet framstod som den största fördelen med intermittenta anställningar och möjligheten att kombinera arbetsliv med privatliv, något som enligt forskning ses som främsta dragningskraften med otrygga anställningar. Att inkomsten inte upplevs vara i balans med arbetsinsatsen och krav framgick tydligt. Att den undersökta yrkesgruppen upplevde hög arbetsbelastning stöds dessutom av tidigare forskning. Goda relationer med kollegor ansågs vara en viktig faktor för att trivas på en arbetsplats och kollegors stöd upplevdes bidra till att dämpa stressen vid hög arbetsbelastning. Majoriteten av respondenterna menade att deras situation är tillfällig, vilket äventycktes innebära att deras mentala hälsa ej påverkades av den stress det annars kan innebära att befinna sig i en otrygg anställning. De flesta av respondenterna framförde att de såg sig tveksamma till att tacka ja till en tillsvidareanställning så som de såg sin situation just nu. Familjesituationen tolkades till stor del bidra till den inställningen.

Syftet med den här studien är att undersöka kuratorers upplevelse av sin arbetssituation i Barn och ungdomspsykiatrin. Detta utifrån frågeställningar kring deras syn på organisationen de arbetar i och hur de hanterar sin arbetssituation. I studien framkommer flera faktorer som alla påverkar kuratorerna och behandlas under följande övergripande teman: Upplevelsen av hård arbetsbelastning, Hantering och Upplevelsen av arbetssituationens utveckling. Studien är utförd genom fem semistrukturella intervjuer och har analyserats med hjälp av systemteori samt utifrån copingteori. Resultatet visar att kuratorer inom barn- och ungdomspsykiatrin upplever en ökad arbetsbelastning på grund av resursbrist och ökat behov men även på skillnader mellan anställda inom olika delar av verksamheten. Kollegialt stöd inom organisation och upplevelsen av meningsfullheten med arbetet visar sig tydligt i resultatet.

Intresset för en hybrid arbetsmodell, ett koncept som tillåter anställda att kombinera distans och kontorsarbete, har vuxit det senaste året. De fyra multinationella, i Sverige marknadsdominerande, revisionsbyråerna använder modellen på organisationsnivå. Revisionsbranschen har länge karaktäriserats med en hög arbetsbelastning och personalomsättning som riskerar att påverka revisionens kvalitet. Studiens ändamål är att besvara hur en hybrid arbetsmodell påverkar arbetssituationen för revisorsassistenter. För att besvara frågeställningen har tolv semistrukturerade intervjuer med revisorsassistenter genomförts i en kvalitativ undersökning. Intervjuernas utformning grundar sig på krav-kontroll-stöd-modellen som teoretiskt ramverk och analytisk grund. Resultatet av studien visar att hybridmodellen ger en ökad tillgänglighet och möjlighet att arbeta fler timmar. Parallellt ökade revisorsassistenternas kontroll över arbetet när arbetet kan läggas upp utifrån egna preferenser och behov. Stödet från ledning och seniora kollegor är fortsatt högt, om än marginellt försämrat för de med minst arbetslivserfarenhet. Sammantaget är modellen omtyckt och har en positiv inverkan på revisorsassistenters arbetssituation.

Syftet med detta arbete var att ta reda på om vaktgående befäl ombord på handelsfartyg påverkas negativt av ljud och ljussignaler från larmutrustning på bryggan. Det som undersökts är främst om befäls koncentrationsförmåga och arbetsmiljö påverkas negativt av att en stor mängd utrustning larmar. Det har även undersökts hur befälen hanterar dessa larm och hur de själva skulle önska att larmsystemen fungerade. För att utföra undersökningen genomfördes intervjuer med fem aktiva sjöbefäl som arbetar på olika fartygstyper. Intervjuerna byggdes på öppna frågor där respondenterna fick svara öppet och diskutera egna åsikter och erfarenheter. Det som framkom i undersökningen var att samtliga befäl beskrev larmsystemen ombord på fartygens bryggor som ett arbetsmiljöproblem. Samtliga befäl beskrev att de kände att de blev överösta med onödiga larm vilket ofta ledde till att fokuset flyttades från deras egentliga arbetsuppgifter, medan larmet i sig inte tillförde någon nytta. Detta problem ansågs även av de intervjuade som en stor fara., The purpose of this paper is to find out if watchkeeping officers onboard merchant ships are negatively affected by the sound and light signals from alarm systems on the sips bridges. What is mainly examined is if there is a negative impact on their concentration and work environment due to many alarms during their watch. It is also examined how the officers handles these alarms and how they rather would prefer the alarm systems to operate. To examine the issue five active navigational officers working on different types of ships have been interviewed. The interviews were built around open questions where the respondents could answer openly and discuss their own opinions and experiences. What was clear after interviews was that all the respondents described the alarm systems on the bridges as a work environment problem. The respondents also described how they often felt that they were being overflowed with unnecessary alarms during their watch, which led to their focus being shifted from their main tasks onboard. Meanwhile, the alarms were unnecessary and the watchkeeping officers did not benefit from it. The interviewed all agreed that it is a very dangerous issue.

Sammanfattning Att arbeta inom vård och omsorg kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande. Inom vård och omsorgsyrket är bland annat sjukskrivningar ett återkommande problem. Tanken med denna studie är att undersöka hur samspelet ser ut mellan vårdpersonalen på arbetsplatsen, samt beskriva hur deras vardagliga arbete utspelar sig. Vi utgår från vår frågeställning, hur upplever personalen inom vård och omsorg sitt vardagliga arbete, och hur ser den sociala interaktionen ut mellan arbetskollegorna? För att få en så nära bild av hur personalens arbetssituation ser ut valde vi att genomföra en etnografisk studie. Vi har genomfört deltagarobservationer i två olika verksamheter, ett äldreboende samt ett LSS boende, (ett boende som tillhandahåller stöd och service till vissa funktionshindrade). Observationerna har vi kompletterat med två djupintervjuer med personal inom respektive verksamhet. Vi har använt Fines (2012) teori om små grupper för att tolka och analysera interaktionen som sker mellan personalen i de olika arbetsgrupperna. I studiens resultat framgår det att den sociala interaktionen mellan personalen är av stor betydelse för gruppens sammanhållning och för kvaliteten på arbetet som utförs. Kommunikationen har visat sig vara en avgörande faktor för arbetets effektivitet och för samspelet personalen emellan.

Work-related stress has become common in recent years. Many academic studies point out that social workers in the social services experience a lack of time and limited resources in the workplaces in which these social workers are employed. This leads to work-related stress among a large section of the social workers. The purpose of this study is to shed light on social workers´ experiences of work-related stress and how this stress can affect the social workers´ work, private life and health. To answer the study's questions, we have adopted a qualitative methodology and interviewing as a data collection method. In this regard, we have interviewed six social workers who work in the social services within two different municipalities in Sweden. In addition, we have used an analysis method called content analysis. The conclusion is that work- related stress can affect social workers' work in social services, private life and physical and mental health in a negative way. In addition, the empirical study partly confirms the theory and the previous research used in this paper, but we have also found deviating answers that differ from the previous research. Our study has shown that two interviewed social workers did not have experience that work-related stress had a negative effect on their practical work. A few have also said that their health and private life were not negatively affected by the work-related stress, which indicates a need for further research regarding the subject of work-related stress in the Swedish social services, to inquire into why some social workers experience work- related stress and why some do not.

Bakgrund: Under våren 2020 förklarade World Health Organization att världen befann sig i en pandemi. Stort inflöde av patienter och nya hygienrutiner så som skyddsutrustning inom hälso- och sjukvården förändrade allmänsjuksköterskors arbetsförhållande. Allmänsjuksköterskor var tvungna att anpassa sitt arbete under Covid-19, Roys anpassningsmodellen (2009) kan bidra till att förklara denna process. Syfte: Syftet var att beskriva allmänsjuksköterskors upplevelser av att utföra omvårdnad i rådande covid-19 pandemi inom slutenvård. Metod: Litteraturöversikt genomfördes med kvalitativ metod och induktiv ansats. För artikelsökningen användes databaserna CINAHL och PsycInfo och en innehållsanalys genomfördes. Resultatet bestod av 12 kvalitativa artiklar som analyserades enligt Friberg (2017). Resultat: Resultatet tar upp de faktorer som påverkat sjuksköterskors upplevelse i samband med Covid-19. Resultatet bestod av två huvudkategorier och åtta underkategorier som sammanställdes. Huvudkategorierna är ogynnsamma upplevelser (psykisk påverkan, smittorisk, kunskapsbrist, arbetsbelastning) som sjuksköterskor upplevde negativt under pandemin och förändrad arbetssyn (kollegor, sjuksköterskans profession, förbättrad kunskap, samhällets stöd) som sjuksköterskor upplevde positivt relaterat till anpassning av Covid-19. Slutsatser: Initialt beskrevs arbetsförhållanden under Coronapandemin som negativa relaterat till bland annat kunskapsbrist och arbetsbelastning samt skyddsutrustning. Med tiden framkom positiva upplevelser relaterat till ökad kunskap och utveckling av professionen., Background: The World Health Organization declared a worldwide pandemic in spring of 2020. High patient flow and new hygiene procedures such as protective equipment at the hospitals changed the general nurses' working conditions. General nurses had to adjust their work during Covid-10, the Roy adaption model (2009) can help to explain this process. Aim: The aim was to describe general nurses' experiences of performing nursing in the current Covid-19 pandemic in inpatient care. Method: Literature review with a qualitative method and inductive approach. CINAHL and PsycInfo were used for the article search and contents analysis were used in the process. The result consists of 12 qualitative articles that were analyzed according to Friberg (2017). Result: The result consists of two head categories and eight subcategories. The head categories are unfavorable experiences (psychological impact, risk of contamination, lack of knowledge, workload) which nurses experienced during the beginning of the pandemic and changed view of work (colleagues, the nurse profession, improved knowledge, support from the community) that nurses experienced related to adjustment of Covid-19. The results address the factors that have influenced nurses 'experiences in connection with Covid-19. Conclusion: Initially the working conditions during the pandemic were described as negative inter alia due to lack of knowledge, workload and protective equipment. In time, positive experiences emerged related to increased knowledge and development of the profession.

Studiens syfte var att få insikt i möjliga faktorer som kan upplevas betydelsefulla för en individ som påbörjar en ny tjänst som produktionsledare. En kvalitativ intervjustudie av semistrukturerad karaktär genomfördes på en industri i södra Sverige. Urvalet bestod av nio deltagare, fyra kvinnor och fem män, med en medelålder på 41 år. En majoritet av deltagarna påbörjade sin roll som produktionsledare under de senaste tolv månaderna före intervjutillfället. Intervjuguiden innehöll 28 färdigformulerade frågor varav majoriteten av intervjufrågorna var av öppen karaktär för att låta deltagare dela med sig av sina upplevelser och tankar. Rollskapande, känslor, stressorer samt upplevt stöd framkom som teman vilka vidare har tillhörande kategorier. Resultatet framhävde vikten av att introduktionen upplevs både kvantitativ och kvalitativ vilket vidare skapar en god grund för individen i det fortsatta arbetet och trygghet i rollen. Stöd och ett brett kontaktnät var funna nyckelfaktorer för individens välmående och förmåga att utvecklas vilket skulle kunna generaliseras till andra företag och branscher. Ett utmärkande fynd var den upplevda tidsbristen vilken av deltagarna upplevdes samverka med flera kategorier. Resultatet bidrar till en ökad förståelse för faktorer som kan underlätta eller försvåra övergången till en ny roll som produktionsledare och hur dessa faktorer kan variera beroende på individens tidigare ledarerfarenheter samt hur individen har rekryterats.

Sjuksköterskor blev en hårt utsatt arbetsgrupp på grund av den enorma arbetsbelastningen som vården fick bära på grund av coronapandemin. Denna studie valde att undersöka främjande faktorer för trivsel och att stanna kvar i arbetet vid hög arbetsbelastning. Tidigare forskning tyder på att psykosocial miljö, socialt stöd och kontroll/resurser i jämförelse med de ökade kraven var viktiga faktorer för trivsel och att stanna kvar i arbetet bland sjuksköterskor, dock var tidigare studier ej utförda varken i mitten av en pandemi eller under hög arbetsbelastning. I denna studie valde vi en kvalitativ analys där fyra deltagare intervjuades i en semistrukturerad intervju uppdelad efter fyra preliminära huvudteman. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades sedan genom en induktiv tematisk analys. Genom den tematiska analysen kom vi fram till underteman som var viktiga för att besvara frågeställningen för denna studie. I resultatet redovisades fyra huvudteman som var, krav, kontroll/resurser, socialt stöd och psykosocial kultur och struktur med underteman för varje. Resultaten tyder på viktiga faktorer för trivsel och att stanna kvar i arbetet vid hög arbetsbelastning som var direkt avgörande för deltagarna. Dessa faktorer var, ett transformativt, kompetent och skickligt ledarskap, ett utmärkande socialt stöd från kollegor och arbetsgrupp samt den ökade kontrollen för att dämpa de arbetsrelaterade kraven., Nurses became a heavily pressured workgroup from the high workload that was caused by the corona pandemic. The current study mainly focused on promoting factors for well-being and remaining in work during the high workload. Previous research suggests that psychosocial environment, social support and control/resources in comparison with the increased demands were important factors for well-being and remaining in work among nurses, however, previous studies were not conducted in the middle of a pandemic or under high workload. In this study, a qualitative analysis was chosen where four participants were interviewed in a semi-structured interview divided into four preliminary main themes. The interview material was processed and then analyzed with an inductive thematic analysis. With the thematic analysis the study found sub-themes that were important to answer the question for this study. The results presented four main themes; demands, control/resources, social support and psychosocial culture and structure with sub-themes for each. The results indicate important factors for the nurse’s well-being and remaining in work during periods of high workload that were directly crucial for the participants. These factors were, a transformative, competent and skilled leadership, a distinctive social support from colleagues and working group and the increased control and resources to curb the unimaginable demands.

Sjuksköterskor har som uppgift att tillgodose patienters vårdbehov därav är det betydelsefullt att vara lyhörd och se varje patient som en unik person. Målet med hälso- och sjukvården är att tillgodose en god och säker vård till alla patienter. Sjuksköterskor ska värna om sin egen hälsa för att kunna bedriva en god vård vilken kan påverkas av stress. Hur stress bland sjuksköterskor kan påverka patientsäkerheten är betydelsefullt att belysa då det är av vikt att se hur påföljden blir för patienterna. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av hur arbetsrelaterad stress kan påverka patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården. Den valda metoden är en litteraturöversikt som inkluderar 10 artiklar. Resultatet består av totalt 3 huvudteman och 6 underteman som belyser olika faktorer som kan påverka stressupplevelsen för sjuksköterskor och hur patienter blir påverkade av detta. Resultatet visar att stress är en individuell upplevelse och är ett vanligt förekommande problem bland sjuksköterskor. Stress på arbetsplatsen kan också medföra att sjuksköterskor får svårigheter med att upprätthålla en holistisk vård och tillgodose patienternas vårdbehov. Därutöver kan otillräckliga resurser, en bristande kommunikation och teamsamarbete medföra en försämrad vård för patienter och sjuksköterskors vilja att stanna kvar. Utifrån litteraturöversiktens resultat diskuteras det att stress kan medföra att sjuksköterskor begår misstag vilket kan påverka patienterna. Dessa negativa händelser kan medföra att sjuksköterskor upplever en moralisk stress då de förorsakat ett extra lidande för patienterna och därmed äventyrat patientsäkerheten. Med en ökad reflektion kan kunskapen utvecklas samt bidra till en ökad förståelse för hur rätt förutsättningar för sjuksköterskor kan bidra till en patientsäker vård., Nurses are tasked with meeting patients' care needs, therefore it is important to be responsive and see each patient as a unique person. The goal of healthcare is to provide good and safe care to all patients. Nurses must take care of their own health in order to provide good care, which can be affected by stress. How stress among nurses can affect patient safety is important to highlight as it is important to see how the consequences will be for the patients. The aim of the study is to illustrate nurses' experiences of how work-related stress can affect patient safety in healthcare. The chosen method is a literature review that includes 10 articles. The result consists of a total of 3 main themes and 6 sub-themes that highlight various factors that can affect the stress experience for nurses and how patients are affected by this. The results show that stress is an individual experience and is a common problem among nurses. Stress in the workplace can also mean that nurses have difficulties in maintaining holistic care and meeting patients' care needs. In addition, insufficient resources, a lack of communication and teamwork can lead to a deterioration in patient care and nurses' willingness to stay. Based on the results of the literature review, it is discussed that stress can cause nurses to make mistakes, which can affect patients. These negative events can mean that nurses experience moral stress as they have caused extra suffering for the patients and thus endangered patient safety. With increased reflection, knowledge can be developed and contribute to an increased understanding of how the right conditions for nurses can contribute to a care with high patient-safety.

Introduktion: Det råder brist på legitimerade röntgensjuksköterskor i samtliga regioner i Sverige. Att det finns tillräckligt med personal som har adekvat kompetens är en grundläggande förutsättning för god patientsäkerhet och kan minska risken för vårdskada. Röntgensjuksköterskor har ett stort ansvar att utföra sitt arbete patientsäkert. Syfte: Att beskriva röntgen-sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta under minskad bemanning. Metod: En kvantitativ deskriptiv enkätundersökning med kvalitativa inslag genomfördes under hösten 2022. Populationen var legitimerade röntgensjuksköterskor med minst fem års arbetslivserfarenhet. Resultat: Resultatet visade att röntgensjuksköterskor ansåg att deras avdelning inte har den bemanning som krävs för att möta vårdbehovet. Arbetsbelastningen har ökat för personalen och modaliteter har hållits stängda varje vecka på grund av otillräcklig bemanning. Ohälsa hos personalen angavs vara en konsekvens. Samarbete bedömdes fungera bra trots minskad bemanning men ensamarbete har förekommit i situationer där ensamarbete inte bör utföras. Hög arbetsbelastning anses vara ett arbetsmiljöproblem som gör avdelningen till en mindre attraktiv arbetsplats. Instämmandegraden var hög i att röntgensjuksköterskor upplever att det bara är tur att inga allvarliga misstag sker på deras avdelning. Slutsats: För att upprätthålla en god patientsäkerhet och god arbetsmiljö på en röntgenavdelning är det viktigt att vara medveten om vilka konsekvenser minskad bemanning kan innebära. Att beskriva röntgensjuksköterskors perspektiv hur det är att arbeta under minskad bemanning kan ge värdefull vägledning om vilka proaktiva åtgärder och förbättringar som behöver göras.

Syftet med den här studien har varit att belysa hur 11 lärarpar (totalt 22 lärare) i fyra svenska grundskolor i tre kommuner beskriver sina erfarenheter av de organisatoriska förutsättningar som följer med ett tvålärarsystem och hur det påverkar deras arbetsmiljö. Empirin utgörs av 11 semistrukturerade parintervjuer och tolkades med hjälp av organisationsteorin och dess fokus på effektivitet kopplat till hur lärarna organiserat sitt samarbete. Det svenska tvålärarsystemet är ett relativt nytt arbetssätt som bygger på ett nära kollegialt samarbete mellan två (eller fler) lärare, och studien visar att tvålärarsystemet skiljer sig åt både organisatoriskt och relationellt jämfört med hur en ensam lärare organiserar sina arbetsuppgifter. Resultatet visar att respondenterna anser att tvålärarsystemet bidrar till en förbättrad arbetsmiljöb åde när det kommer till arbetsbelastningen och till en mer lustfylld arbetssituation. Men de betonar även att relationen mellan lärarna är avgörande för att samarbetet överhuvudtaget ska fungera. Resultatet visar även att tvålärarsystemet bidragit till att de organisatoriska förutsättningarna ändrats för studiens lärare när deras skolor infört tvålärarsystemet som arbetssätt. Dels på grund av den ökade kostnaden som följer arbetssättet med två legitimerade lärare per klass, dels på grund av det kollegiala samarbetets arbetsfördelning som följer med arbetssättet. Resultatet kan även visa att den svenska vetenskapliga forskningen om tvålärarsystemet i stort sett är obefintlig, men att studiens resultat styrks av den internationella forskning som finns om coteaching (förebilden till det svenska tvålärarsystemet). Även internationell och nationell forskning om kollegialt samarbete samt flertalet skildringar om det svenska tvålärarsystemet styrker studiens resultat. Min slutsats av den här studien är sammanfattningsvis att utifrån lärarnas perspektiv är de rörande överens om att tvålärarsystemet är ett arbetssätt som förbättrar deras arbetsmi

Bakgrund: Akutmottagningen är till för personer med akut sjukdom eller skada. Sjuksköterskans främsta ansvar är omvårdnaden. Sjuksköterskan behöver snabbt bilda sig en uppfattning om patientens tillstånd för att kunna ge adekvat vård. Triagering används som hjälpmedel för att bedöma och prioritera turordningen mellan svår sjuka och skadade patienter detta arbete försvåras på grund av hög arbetsbelastning vilket kan upplevas som stressande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien utformades efter Polit och Beck (2017) nio steg. Databassökningar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed, där 11 artiklar var relevanta för litteraturstudiens syfte. Artiklarna granskades med Polit och Beck (2017) kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar och bearbetades genom tematisk analys med induktiv ansats. Resultat: Sjuksköterskans erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagningen har kategoriserats in i tre huvudteman: 1." Arbetsbelastning" med underteman "arbetsflödesavbrott" "psykisk belastning" och "fysisk belastning". 2. "Organisatoriska brister" med underteman "överbeläggningar", "tidsbrist", "kommunikation, samverkan och bristande ledarskap" och "patientsäkerhet". 3. "Egen kompetensutveckling". Slutsats: På akutmottagningen utsätts sjuksköterskan för stress på grund av hög arbetsbelastning som beror på organisatoriska brister och en mängd olika stressorer. Stressen sjuksköterskor upplever har negativ påverkan på sjuksköterskans fysiska, psykiska hälsa och på arbetstillfredsställelsen. Vidare påverkar sjuksköterskans stress även patientens hälsa negativ.

This study aimed to investigate how newly graduated social workers, in the social services' income support, experience their work in the first time after graduation, and what factors affect their experiences. This is based on requirements-, control and the support model. Data collection took place through six semi-structured interviews with newly graduated social workers who work on the social services' income support. Collected data were analyzed with thematic analysis. The results showed that newly graduated social workers experience feelings of insecurity, unpreparedness, and stress. The results also showed that quantitative workload is high, but support plays an important role in ensuring that newly graduated social workers thrive in the workplace., Denna studie syftar till att undersöka hur nyutexaminerade socionomer inom socialtjänstens försörjningsstöd upplever sitt arbete den första tiden efter examen, samt vilka faktorer som påverkar deras upplevelser. Detta utifrån krav-, kontroll- och stödmodellen. Datainsamling skedde genom sex semi-strukturerade intervjuer med nyutexaminerade socionomer som jobbar på socialtjänstens försörjningsstöd. Insamlade data analyserades med tematisk analys. Resultaten visade att nyutexaminerade socionomer upplever känsla av osäkerhet, oförberedd och stress. Resultaten visade också att kvantitativ arbetsbelastning är hög, men stöd har en viktigaste roll för att nyutexaminerade socionomer trivs på arbetsplats.

En av förutsättningarna för en vård av god kvalitét, med hög patientsäkerhet är en fungerande samverkan mellan de inblandade vårdinstanserna. Det går idag att se brister gällande samverkan och hur det inom vården arbetas med ett stuprörstänk, resultatet blir att det finns en risk för att vårdtagaren ”faller mellan stolarna” och insatserna blir fördröjda eller helt uteblir. Författarna ser identifierande av hinder och möjligheter som viktigt för samverkan och i studien görs en begränsning till att studera upplevelsen av samverkan mellan enhetschefer och patientansvariga sjuksköterskor på vård och omsorgsboenden närmare. Genom semistrukturerade frågor intervjuades tre enhetschefer och tre patientansvariga sjuksköterskor på vård och omsorgsboenden, materialet analyserades och resultatet av analysen presenteras i tre huvudkategorier och nio subkategorier. Organisatoriska förutsättningar som upplevdes främja god samverkan var närheten till varandra och att befinna sig i samma hus, det i sig underlättar även för de samverkansfrämjande och spontana dialogsituationer som ofta sker. Strukturer och mötesrutiner upplevdes även de vara samverkansfrämjande förutsättningar. Försvårande eller hindrande förutsättningar för samverkan var att trots att enhetschefer och sjuksköterskor har samma arbetsgivare så lyder professionerna under olika organisationer. Sjuksköterskorna upplevde även dokumentationssystemen som ett hinder gällande samverkan då de olika systemen gör att de inte kan ta del av varandras dokumentation. Vad som ytterligare upplevdes som hinder i- och till samverkan, av både enhetschefer och sjuksköterskor var den höga personalomsättningen, sjukfrånvaron och samtidigt höga arbetsbelastningen.

Tidigare studier visar att chefers arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård och vård- och omsorg är komplex och utmanande, svårigheter finns att upprätta ett chefskap som är hållbart över tid. Covid-19-pandemin överraskade hela världen och krisen inom hälso- och sjukvård och vård- och omsorg var inte undantagen utan påverkade även chefer stort. Syftet med studien var att undersöka hur chefer inom primärvård och vård- och omsorg upplevde krisberedskap och arbetsmiljö under covid-19-pandemin. För att få en större förståelse för chefernas upplevelser genomfördes undersökningen med intervjuer av fem enhets/områdeschefer i två kommuner och som arbetat under covid-19-pandemin. Resultatet i studien visar på hur viktig strukturen är i organisationen när en kris uppkommer och att det finns en förberedelse och handlingsplan för hur den ska hanteras. För att hantera en kris gäller det att prioritera de resurser som finns i organisationen och fördela dem där behovet är som störst vilket även krävde snabba och ibland jobbiga beslut för cheferna att förmedla till verksamheten. Under covid-19-pandemin upplevde cheferna att deras ledarskap var mer närvarande för att trygga sina medarbetare vid oro och rädsla. Största utmaningen under covid-19-pandemin var att hantera sjukfrånvaron och kommunicera med sina medarbetare. Rädslan för att missa viktig information och i rätt tid ökade chefernas arbetsbelastning när nya rutiner och riktlinjer förändrades flera gånger om dagen. Nya arbetsuppgifter tillkom som smittspårning och vaccinering medans andra ordinarie arbetsuppgifter fick pausas. Genomgående upplevde cheferna att covid-19-pandemin har ökat sammanhållningen mellan chef och medarbetare och att man hjälpts åt i större utsträckning vilket även gällde stödet från ledningen., Previous studies show that managers' work environment in health and medical care is complex and challenging, there are difficulties in establishing a leadership that is sustainable over time. The Covid-19 pandemic surprised the whole world and the crisis in health and medical care was not an exception but also greatly affected managers. The purpose of the study was to investigate how managers in primary care and nursing and care experienced crisis preparedness and work environment during the covid-19 pandemic. To gain a greater understanding of the managers' experiences, the survey was conducted with interviews of five unit / area managers in two municipalities and who worked during the covid-19 pandemic. The results of the study show how important the structure is in the organization when a crisis arises and that there is a preparation and action plan for how it should be handled. To handle a crisis, it is important to prioritize the resources available in the organization and distribute them where the need is greatest, which also required quick and sometimes difficult decisions for the managers to convey to the business. During the covid-19 pandemic, managers felt that their leadership was more present to secure their employees in the event of anxiety and fear. The biggest challenge during the covid-19 pandemic was to manage sick leave and communicate with its employees. The fear of missing important information and at the right time increased the managers' workload when new routines and guidelines changed several times a day. New tasks were added such as infection tracing and vaccination while other ordinary tasks had to be paused. Throughout, the managers experienced that the covid-19 pandemic has increased the cohesion between the manager and employees and that they were helped to a greater extent, which also applied to the support from the management.

Syftet med den här studien var att genom kvalitativ intervju, utveckla kunskap om förskollärares uppfattningar om sin arbetsmiljö i förskolan och hur denna arbetsmiljö upplevs påverka det pedagogiska arbetet, samt vilket inflytande förskollärarna upplever sig ha på arbetsplatsen.Studiens resultat visar att förskollärares arbetsmiljö uppfattas ge upphov till stress och hög arbetsbelastning till följd av exempelvis många barn i barngrupperna. Förskollärarna uppger att de inte upplever att de har den tid och de resurserna de behöver för att utföra sitt arbete på ett för dem tillfredsställande sätt. Detta gör att förskollärarna känner sig otillräckliga i sin profession då de ibland upplever det som nödvändigt att prioritera andra saker än det pedagogiska arbetet. Resultaten visar också att förskollärarna upplever sig ha inflytande över sin arbetsmiljö men inte över sådant som upplevs påverka dem mest, så som barngruppernas storlek och lokalernas utformning.

Anestesisjuksköterskan utför vård på avancerad nivå till patienter med behov av anestesi vid undersökningar och behandlingar. Arbetet sker i samråd med anestesiolog som del av ett multiprofessionellt vårdteam. Arbetsmiljöns fysiska, organisatoriska- och sociala faktorer påverkar vårdkvalitén, patientsäkerheten och personalens hälsa. Bristande arbetsmiljö kan orsaka ohälsa hos personalen vilket genererar ökad risk för vårdskador och vårdlidande. Syftet var att kartlägga anestesisjuksköterskors arbetsmiljö verksamma på operationsavdelningar inom VGR och Region Halland. En prospektiv tvärsnittsstudie med webbaserade anonyma enkäter genomfördes. Icke-parametriska tester av variablerna genomfördes i SPSS. Upplevelsen av arbetsmiljön tolkas som relativt god. Äldre och mer erfaren personal visade statistiskt signifikant samband med lägre grad nervositet. Statistiskt signifikant samband återfanns mellan konflikter och arbetsbelastning. Korrelation mellan självförverkligande, nervositet och konflikter visade på statistisk signifikans. Arbetsbelastningen anas upplevas något högre än önskvärt. Arbetet tycks innefatta konstant stress och strategier för att hantera detta kan underlätta. Anestesisjuksköterskestudenter och mindre erfarna upplever högre andel stress än äldre och mer erfaren personal vilket i vissa fall kan leda till byte av yrke. Viss brist på anestesisjuksköterskor finns samt en vårdskuld efter CoVid-19 pandemin kan påverka arbetsbelastningen och ett högre arbetstempo sker i kombination med mindre möjlighet till återhämtning och semester för personalen. En strategisk planering av resurser kan förbättra arbetsmiljön vilket ökar personalens prestationer och vårdkvalitén hålls konstant utan att bli ekonomiskt kostsam. Fortsatt kartläggning av arbetsmiljön för anestesisjuksköterskan behövs för att upptäcka förändringar över tid. Vidare studier behöver göras för att framför allt undersöka kausalitet.

Bakgrund: Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad, som bör utgå från de sex kärnkompetenserna. Partnerskap ska byggas på en personcentrerad omvårdnad som inkluderar patientens värderingar, resurser och engagemang. Detta behövs för att skapa kommunikation och delaktighet. Arbetsbelastning innebär den tiden och den vård som en sjuksköterska ägnar, både indirekt och direkt åt patienter, arbetsplats och professionell utveckling. KASAM är studiens referensram. Syfte: Syftet var att beskriva hur nivån av arbetsbelastning påverkar sjuksköterskan och utförandet av omvårdnad. Metod: Studiens valda metod utgick från en integrerad metod. Studiens resultat baseras på åtta vetenskapliga artiklar, varav sex artiklar har kvantitativ ansats och två artiklar har kvalitativ ansats. Dataanalysen gjordes enligt Friberg (2017) beskrivning av de fyra analysstegen vid en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet utgick från studiens framtagna teman: risk för psykiska påfrestningar, begränsningar i utförandet av omvårdnad och rollen som arbetsledare. Resultatet visade att arbetsbelastning påverkar sjuksköterskans mående, i form av utmattning, utbrändhet, sämre arbetstillfredsställelse och negativ prestation på arbetet. Arbetsbelastning begränsar sjuksköterskans arbete, genom sämre vårdrelation, missad omvårdnad och bortprioriterad omvårdnad. Omvårdnaden påverkas negativt. Det finns inte tid för sjuksköterskan att upprätthålla en god ledarroll. Detta påverkar teamarbetet och ger sämre vårdstandard. Slutsats: Ur studien framkom det att låg arbetsbelastning hade en god påverkan på sjuksköterskans mående, ledarroll och utförande av arbete. Det framkom även att hög arbetsbelastning har en negativ påverkan på sjuksköterskans utförande av omvårdnad, sjuksköterskans psykiska mående och ledarroll. Sjuksköterskan påverkas inte endast av arbetsbelastningen i sig, utan sker oftast i kombination med andra bidragande faktorer. Hälso- och sjukvården är ständigt belastad och i obalans mellan resurser och

Bakgrund: En legitimerad sjuksköterska har ett specifikt ansvar och kompetensområde kring omvårdnad. Kvalitén av omvårdnaden kan påverkas av arbetsrelaterad stress och därmed är det av vikt att belysa sjuksköterskors upplevelser av detta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress samt att beskriva upplevda konsekvenser. Metod: En litteraturstudie med 12 vetenskapliga artiklar av kvalitativ studiedesign. Analysen skedde utifrån studiernas innehåll och var induktivt. Resultat: Resultatet visade 2 huvudteman och 7 subteman. Första huvudtemat, Stressande faktorer för sjuksköterskorna, belyste sjuksköterskornas höga arbetsbelastning i samband med för lite bemanning och en brist på tid att utföra alla omvårdnadsuppgifter. Vad som förvärrade arbetssituationen var otillräckligt stöd av chef och medarbetare i arbetsmiljön. Det andra huvudtemat, konsekvenser av sjuksköterskornas stress, framförde hur den arbetsrelaterade stressen påverkade sjuksköterskornas fysiska och psykiska hälsa, dess påverkan på patientsäkerheten och vilka copingstrategier sjuksköterskorna använde sig av för att hantera den stressfyllda situationen. Konklusion: Sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress berodde på olika faktorer i vårdmiljön. Det påverkade både patientsäkerheten och kvaliteten på omvårdnaden. Även sjuksköterskornas hälsa påverkades negativt och för att hantera den arbetsrelaterade stressen användes copingstrategier., Background: A registered nurse has a specific responsibility and area of competence in nursing. Quality of nursing can be affected by occupational stress and hence it is of importance to illustrate nurses’ experiences of it. Aim: The purpose of the literature study was to describe how nurses experience and handle work-related stress and to describe perceived consequences. Method: A literature review with 12 scientific articles with qualitative study design. The analysis was based on the studies´ content and was inductive. Result: The results showed 2 main themes and 7 sub-themes. The first main theme, Stressful factors for the nurses, highlighted the nurses’ high workload in connection to too little staffing and a lack of time to perform all the nursing tasks. What worsened the work situation was insufficient support from the manager and employees in the work environment. The second main theme, consequences of nurses´ stress, presented how work-related stress affected the nurses´ physical and mental health, its impact on patient safety and what coping strategies the nurses used to deal with the stressful situation. Conclusion: Nurses' experience of occupational stress depended on various factors in the care environment. It affected both patient safety and the quality of care. The nurse's health was also negatively affected and coping strategies were used to manage the work-related stress.

Denna studie har syftat till att ta reda på vilka uppfattningar gymnasieelever på yrkesförberedande program har om hälsa och hälsoundervisningen inom idrott och hälsa kopplat till arbetsliv och arbetsrelaterad hälsa. Studien bygger på en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer som genomförts med åtta elever på gymnasiet. Resultatet visade att elevernas uppfattningar om hälsa främst var kopplat till fysisk hälsa och psykisk ohälsa, där några elever ansåg att det psykiska måendet är det viktigaste. Dessutom belyste eleverna att en persons sociala hälsa i form av familj och vänner har en stor betydelse för den totala hälsan. Där till präglades elevernas syn på fysiska hälsa av ett salutogent perspektiv medan deras psykiska hälsa präglades av ett patogent synsätt. Elevernas syn på den sociala hälsan präglades av ett salutogent perspektiv. Gällande uppfattningarna om hälsoundervisningen kopplat till arbetsliv och arbetsrelaterad hälsa efterfrågade eleverna mer kunskap om hur de kan träna för att minska risken för skador på sin kommande arbetsplats. Eleverna ville även få mer kunskap om psykisk ohälsa och hur de kan arbeta med olika strategier som kan förebygga och hjälpa dem hantera psykisk ohälsa. Avslutningsvis uppvisade eleverna främst ett salutogent synsätt på den fysiska hälsan kopplat till arbetslivet men ett patogent synsätt fanns också. Det salutogena synsättet dominerar elevernas syn på social hälsa kopplat till arbetslivet medan den psykiska hälsan återigen präglas av ett patogent perspektiv dock med vissa inslag av ett salutogent perspektiv.

Pandemin kom som en blixt från klar himmel och överrumplade hela sjukvården. Sjuksköterskornas psykosociala arbetsmiljö har påverkats då pandemin medfört ett större tryck på vården då fler har sökt sig till sjukhusen till följd av Covid-19. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskornas psykosociala arbetsmiljö har påverkats av Coronapandemin och hur deras upplevelser gällande arbetsbelastning, stress och höga krav har varit. Metoden som har använts i studien är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sex sjuksköterskor intervjuades, varav fyra intervjuer hölls via zoom och resterande på Sahlgrenskas Universitetssjukhus. Resultat/slutsats: Studiens resultat visar på att sjuksköterskornas psykosociala arbetsmiljö har påverkats under Coronapandemin på ett negativt sätt. Ökade krav, högre arbetsbelastning, ökad stress och krisen som pandemin fört med sig, så har sjuksköterskorna på intensivvårdsavdelningen slitit oerhört, vilket har resulterat i en försämrad psykisk hälsa.

Sjuksköterskans arbetsbelastning är komplex och består av direkt-, indirekt- och icke-patientvård. Samtidigt är sjuksköterskan skyldig att bedriva en säker och god vård med grund i rådande lagar som beskriver att vården ska utgå från att främja hälsa och förebygga ohälsa. När vården brister ökar riskerna för vårdskador. En vårdskada påverkar patienterna inte bara fysiskt, utan även psykiskt i form av misstro, otrygghet och lidande. Syftet med examensarbetet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsbelastningens betydelse för patientsäkerhet inom slutenvården. Studien är en litteraturöversikt enligt Fribergs (2017) metod. Resultatets underlag bestod av åtta artiklar, fyra kvantitativa artiklar, tre kvalitativa artiklar och en artikel med kombinerat metod. Resultatet utmynnade i fem olika kategorier; arbetsmiljörisker, resursernas påverkan på patientsäkerheten, tidsbrist i vården, sjuksköterskans prioriteringar och teamsamverkan och avbrott i sjuksköterskans arbete. Resultatet påvisade att sjuksköterskor upplevde att arbetsbelastningen hade en betydelse för säkerheten och att det påverkade sjuksköterskors och patienters hälsa negativt. Arbetsbelastningen hade negativ påverkan i form av bland annat osäkra rutiner samt bristande tid för övervakning och omvårdnad. Slutligen konstateras det att arbetsbelastningen och arbetsmiljön inte var hållbar och kunde leda till oönskade vårdskador. Även avbrott och tidsbrist nämndes som ledande orsaker till förekomst av misstag. Konsekvenser av bristande patientsäkerhet kan leda till misstro för vården och påverka framtida vårdsammanhang.

Studien undersöker hur enhetschefer inom äldreomsorgen i en mindre kommun i Västra Götaland har påverkats av pandemin Covid-19. Äldreomsorgen präglas av problematik med hög arbetsbelastning, bemanningsproblem och undersköterskors arbetsmiljö. Studiens angreppssätt har en kvalitativ ansats där vi utgår ifrån semistrukturerade intervjuer, för att få förståelse för enhetschefens upplevda arbetssituation. Den teoretiska referensramen som tillämpas är; krav-kontroll-socialt stöd och KASAM som handlar om känsla av sammanhang. Tidigare forskning studerades i anknytning till chefers hållbarhet, hälsa och digitaliseringens betydelse, för att förstå hur enhetscheferna upplever arbetsbelastningen under pandemin. Resultatet indikerar på en omfattande omställning i enhetschefernas dagliga arbete på grund av pandemin, som leder till övertidsarbete. Enhetscheferna har ökade krav på sig att säkerhetsställa att samtliga medarbetare har rätt förutsättningar och kompetens gällande skyddsutrustning och basala hygienrutiner. Vid smitta i verksamheten startas en smittspårning som har högsta prioritet. Det är ett tidskrävande arbete som ökar enhetschefernas arbetsbelastning. Förmåga att hantera oförutsedda arbetssituationer är en viktig egenskap en chef bör besitta, som att snabbt kunna ställa om vid nya restriktioner från myndigheter. Digitaliseringen har med stor hastighet påverkat enhetschefernas dagliga arbete, från fysiska mötesformer till distansmöten. Digitala möten är tidsbesparande på grund av minskad restid . Resultatet av ökat antal digitala möten påvisar dock minskad möjlighet till återhämtning och påverkar den sociala samhörigheten.