Search

Dagvattnet tar ofta med sig stadens föroreningar och därmed kan ett behov av rening finnas, för att skydda recipienten. Ett system för att rena och omhänderta dagvatten är biofilter, som använder sig av de kemiska, biologiska och fysikaliska egenskaper som finns hos jord, mikrober och växter. Biofilter är vanligtvis uppbyggt som en vegetationsbeklädd infiltrationsbädd. I Gävle leds vanligtvis dagvattnet direkt ut till vattendrag, det är endast en mycket liten andel av dagvattnet som leds till reningsverk. Att det finns ett intresse för biofilter i Gävle har framkommit genom intervjuer med personer som är verksamma i Gävle inom den gröna sektorn. Syftet med detta arbete är att ge en insikt i hur biofilter fungerar under svenska klimatförhållanden och ge uppslag till växter som skulle kunna passa i ett biofilter om det vore placerat i det klimat som råder i Gävle. Arbetet har genomförts som en litteraturstudie där fakta sökt i olika databaser. Även en mindre intervjustudie har gjorts och de personer som har valts för intervjustudien är verksamma inom den gröna sektorn i Gävle och arbetar på företag som har stor inverkan på stadens utformning. I områden med kallt klimat kan dagvattenhantering med biofilter stå inför en del svårigheter vintertid, så som minskad biologisk aktivitet, temporal frysning och vägsalt. Studier kring biofilters effektivitet och reningskapacitet under kallt klimat har visat att biofilter fungerar bra även under kalla förhållanden. Vegetationen i ett biofilter har flera funktioner och effekter, bland annat så bidrar de till reningen av metaller, möjliggör sedimentation och bidrar till utvecklandet av biofilm. När man väljer växter till ett biofilter bör man titta på växter som tål torra till normala markförhållanden. Det är också bra att ha en blandning av snabbväxande och långsamväxande arter samt kombinera växter med grunt och djupt rotsystem. Vid val av växter till en stad som Gävle är härdighet en viktig faktor att ta i beaktande, viktigt är också friskt växtmaterial. Med utgångspunkt i detta har förslag på växter sammanställts i olika växtlistor. Forskningsresultaten kring biofilters prestanda och reningskapacitet under kalla förhållanden indikerar att användandet av biofilter för omhändertagande och rening av dagvatten är ett fungerande system även för områden med kallt klimat. Biofilters användning ser ut att öka i framtiden och då det är ett ganska nytt system i Sverige behöver information spridas och medvetenheten om biofilters funktioner och värden ökas. Stormwater often brings the city's pollutions whit it and therefore there might be a need for treatment of the water, to protect the recipient. Bioretention systems are systems for stormwater retention and treatment, that uses the chemical, biological and physical properties inherent to the soil, microbes and plants for pollutant removal. Bioretention systems are typically constructed as an infiltration bed with vegetation upon it. The city of Gävle usually leads it’s stormwater directly into small waters, it is only a very small proportion, of stormwater that is led to the sewage treatment plant. That there is an interest in bioretention systems in Gävle has emerged through interviews with people who are active within the green sector in Gävle. This work aims to provide an insight into how bioretention systems operates under Swedish climate conditions and give suggestions for plants that could fit in a bioretention system if it were placed in the climate of Gävle. The issues this master thesis will try to answer are:  How does bioretention systems operate in a cold climate?  Which plants would be suitable for a bioretention system in Gävle? This work was conducted as a literature study in which facts have been searched in different databases, with keywords like biofilters, bioretention and cold climate. For the lists of plants that are included in the work, the facts have been searched in, inter alia, the plant database Plantarum and garden literature. A small interview study has also been implemented in the work and the people who have been chosen for the interviews are active in the green sector in Gävle and work at companies that have a major impact on the city design In areas with cold climates, storm water management with bioretention systems are facing some difficulties in the winter, such as reduced biological activity, temporal freezing and road salt. Studies on bioretention systems efficiency and treatment capacity in cold climates have shown that the bioretention systems works well even in cold conditions. The vegetation in a bioretention system have multiple functions and effects, among other things, they contribute to the removal of metals, allowing sedimentation and contribute to the development of the biofilm. When choosing plants for bioretention system you should look at plants that tolerate dry to normal ground conditions. It is also good to have a mixture of fast-growing and slow-growing species and combine plants with shallow and deep root system. When choosing plants for a city like Gävle resistance is an important factor to take into consideration, it is also important with healthy plant material. Based on this, suggestions of plants have been compiled in various plant lists. Research results on bioretention systems performance and treatment capacity in cold conditions indicate that the use of biofilters for stormwater treatment is a working system also for areas with cold climates. The use of bioretention systems appears to be increasing in the future and as it is a rather new system in Sweden there is a need to spread information and awareness about the systems functions and values.

Seed orchards are forest tree production populations for supplying the forest industry with consistent and abundant seed crops of superior genetic quality. However, genetic quality can be severely affected by non-random mating among parents and the occurrence of background pollination. This study analyzed mating structure and background pollination in six large isolation tents established in a clonal Scots pine seed orchard in northern Sweden. The isolation tents were intended to form a physical barrier against background pollen and induce earlier flowering relative to the surrounding trees. We scored flowering phenology inside and outside the tents and tracked airborne pollen density inside and outside the seed orchard in three consecutive pollination seasons. We genotyped 5683 offspring collected from the tents and open controls using nine microsatellite loci, and assigned paternity using simple exclusion method. We found that tent trees shed pollen and exhibited maximum female receptivity approximately 1 week earlier than trees in open control. The majority of matings in tents (78.3 %) occurred at distances within two trees apart (about 5 m). Self-fertilization was relatively high (average 21.8 %) in tents without supplemental pollination (SP), but it was substantially reduced in tents with SP (average 7.7 %). Pollen contamination was low in open controls (4.8-7.1 %), and all tents remained entirely free of foreign pollen. Our study demonstrates that tent isolation is effective in blocking pollen immigration and in manipulating flowering phenology. When complimented with supplemental pollination, it could become a useful seed orchard management practice to optimize the gain and diversity of seed orchard crops.

Hur skildras kvinnor som arbetskraft i trädgårdsbranschens tidskrifter 1860–1950? Med den frågan som utgångspunkt har jag gått igenom ett urval svenska tidningar riktade till trädgårdsodlare och sökt efter notiser, artiklar och illustrationer som belyser detta. Bilden jag fått är att trädgårdsbranschen i Sverige var kraftigt mansdominerad. Kvinnorna var mindre synliga och få hade lika fina titlar som sina manliga kollegor, men visst fanns de! Här redovisas ett urval av undersökningens resultat. Kungl Vitterhetsakademien; Trädgårdsodlingens växtskydd i ett historiskt perspektiv

The purpose behind this thesis is to create a design proposal for how a present day garden created at the early 1900 can be recreated to its original design. In order to do so, the style of the garden specified to this era must be defined along with an inventory of the plants. The garden used for this specific assignment is located in Söderhamn and the property is called ‘Killingen’. The main house as well as the garden was created in the beginning of 1900. Killingen´s garden is classed as a ‘own-home garden’. These kinds of gardens were influenced by the ‘own-home movement’ which started in the 1900-century. The main purpose of this movement was to help low income families finding a better and own home with a garden. It was also there in aid of preventing the mass emigration around that period. Around this time, a very influential gardener, Rudolf Abelin, played a key role for the own-home garden’s development through his writing and widespread knowledge. For him the garden was part of the society development which also was affected and influenced by his ideas and involvement. The methods used in this thesis are mainly literature studies but also includes observations of current gardens and conversations with relevant people. Thanks to the current owner’s very ambitious and existing list of plants of the garden, it’s actually been possible to rely on literature in order to propose new plants as well as suggesting which plants were not part of the own-home movement and could therefore be removed as they are not part of the same style. Den här uppsatsen har till syfte att ta fram ett designförslag på hur en nutidsträdgård som anlades i början på 1900-talet kan återskapas till sin ursprungliga design. För att göra det måste trädgårdsstilen definieras och växterna inventeras. Den trädgård som ligger till grund av detta arbete finns i Söderhamn och tomten heter Killingen. Huset och trädgården kom till i början på 1900-talet. Killingen räknas som en egnahemsträdgård. Dessa trädgårdar influerades av Egnahemsrörelsen som startade vid förra sekelskiftet. Avsikten med föreningen var att hjälpa fler människor med svagare ekonomi att få bättre och egen bostad med trädgård. Ett annat syfte var att förhindra den stora emigrationen som pågick då. Rudolf Abelin, en trädgårdsmästare som var aktiv vid denna period, var en mycket betydande person för egnahemsträdgårdens utveckling genom sitt författarskap och kunskapsspridande. Han såg trädgården som en del av samhällsutvecklingen som påverkades av hans idéer och engagemang. Metoderna som använts är främst litteraturstudier men även observationer av aktuell trädgård och samtal med sakkunniga. Tack vare ägarens mycket ambitiösa växtförteckning av trädgårdens innehåll så har det varit möjligt att utifrån litteraturen ta fram förslag på nya växter och även föreslå vilka element och växter som inte följer stilen för egnahemsträdgårdar och därför ska avlägsnas.

Syftet med den här rapporten är att undersöka hur ett trädbyte utförs på en plats som är skyddad som statligt byggnadsminne. Platserna som beskrivs är barockträdgården i Uppsala Botaniska trädgård och barockträdgården i slottsträdgården på Drottningholm. Båda trädgårdarna ägs av staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Riksantikvarieämbetet har det övergripande ansvaret för att anläggningarna inte förvanskas. Botaniska trädgården i Uppsala tillhör Uppsala universitet och underhålls av universitetet. Anläggningarna har ett högt historiskt värde som gör dem skyddsvärda och på grund av detta finns det restriktioner och föreskrifter som dikterar hur platserna ska vårdas och förvaltas. Uppsatsen bygger på intervjuer med projektledaren för båda trädbytena och trädgårdsdirektören och 1:e trädgårdsmästare vid Botaniska trädgården i Uppsala. De gamla lindarna på Drottningholm planterades under sent 1600-tal och tidigt 1700-tal och var till större delen parklind, Tilia x europaea ’Pallida’, importerade från Holland. De gamla lindarna i Botaniska trädgården planterades på 1970-talet då trädgården restaurerades under ledning av Walter Bauer. Trädbytet på Drottningholm utfördes mellan 1997–2011 i fem etapper och trädbytet i Botaniska trädgården utförs från hösten 2016 och förväntas vara klart i juni 2017. Båda anläggningsarbetena och en femårig garantiskötsel utförs på entreprenad. I rapporten beskrivs vad som påverkar valet av träden vid anläggningarna. Det har utförts studier för att art- och sortbestämma de ursprungliga lindarna i alléerna på Drottningholm. De nya lindarna som planterats där och de som ska planteras under våren 2017 i Botaniska trädgården, är av samma sort som de ursprungliga lindarna på Drottningholm. Ett stort antal åtgärder har utförts vid anläggningen och skötseln av träden för att se till att de etablerar sig ordentligt och utvecklas väl. The aim of this paper is to examine how a tree replacement is carried out in a place that is protected as a cultural heritage. The places described are the Baroque garden in Uppsala Botanical Gardens and the baroque garden in the palace garden at Drottningholm. Both gardens are owned by the state and managed by the National Property Board. The National Heritage Board has overall responsibility that the facilities are not distorted. The Botanical Garden in Uppsala belongs to Uppsala University and is managed by the University. The gardens have a high historical value that make them worthy of protection. Because of this there are restrictions and regulations that dictate how the locations should be maintained and administered. The thesis is based on interviews with the project manager for both of the tree-replacements and the garden Director and 1st gardener at the Botanical Garden in Uppsala. The old lime trees at Drottningholm were planted in the late 1600s and early 1700s and was largely dutch lime, Tilia x europaea 'Pallida', imported from Holland. The old lime trees in the botanical garden was planted in the 1970s, when the garden was restored under the direction of Walter Bauer. The tree replacement at Drottningholm was conducted between 1997–2011 in five stages and the restoration in the Botanical Garden is carried out in autumn 2016 and is expected to be completed in June 2017. Both the construction work and a five-year warranty maintenance is performed under contract. The paper describes what influences the choice of the trees at the facilities. There have been studies to determine the species and varieties of the original lime trees in the avenues at Drottningholm. The new lime trees planted there and those that will be planted in the spring of 2017 in the Botanical Garden, are of the same type as the original lime trees at Drottningholm. A large number of measures have been carried out at the installation and maintenance of the trees to ensure that they establish themselves properly and develop well.

Det här arbetet fokuserar på hur befintliga parker i centrala Gävle skulle kunna fylla en större funktion gällande gynnandet av humlor och annan biologisk mångfald och hur dessa parker skulle kunna omdesignas. Mina frågeställningar berör: befintliga parkers avsaknad av föda åt humlor, bristande möjligheter för dem att finna bo – och övervintringsplatser samt förslag på åtgärder för att motverka dessa problem. Resultatet av denna studie visar att parker kan fylla en större funktion gällande att gynna den biologiska mångfalden i urbana miljöer. Om inte bo– och övervintringsplatser och föda blir lätt åtkomligta för våra humlor riskerar vi att de minskar ännu mer i antal, och detta skulle kunna vara förödande för oss människor eftersom vi är helt beroende av dessa viktiga pollinatörer. Men med rätt kunskap och information till allmänhet och parkförvaltare går det att hjälpa humlor att skapa miljöer som hjälper humlor att kunna leva i urbana miljöer. Om vi med enkla medel inkluderar biologisk mångfald i stadens parker skulle vi kunna skapa gröna oaser där människor, djur och insekter kan trivas sida vid sida och även tillföra glädje för varandra. This study is dealing with how existing parks in urban areas can fill a bigger role for bumblebees then they are today. My questions concern: lack of food for bumblebees in parks, lack of opportunities to find places to live and to hibernate and actions how to mitigate this. The results of this study show that existing parks can have a bigger positive impact on the biodiversity in urban areas. If bumblebees can’t find places to live or hibernate or find food, the risk is then that their populations will continue to decline which will have a strongly negative effect on us humans because we are depending on pollinators. With the right knowledge and measures we can make it easier for bumblebees to live in urban areas. To facilitate for biodiversity in the planning of parks means that we will create oases which both humans, birds and insects can benefit from.

Min teori är att en av förklaringarna till naturens positiva inverkan på oss ligger i att naturen är lättläst för oss när vi avkodar vår omgivning. I naturen finns det matematiska mönster som återkommer och upprepar sig. Fibonaccis talserie, Gyllene snittet, Fyllotaxisspiralen och framförallt fraktaler. De här mönstren hjälper oss att registrera och ta in information från det vi ser i vår omvärld för att förstå den men också för att avgöra om det finns några faror eller om vi är på en trygg plats. Inom forskning där försökspersonernas ögonrörelser studerades fann man att vi automatiskt fäster blicken vid mönster med den fraktala dimensionen 1,3 - 1,5. Vidare försök visade att testpersonerna blev som mest avslappnade när de fick se bilder med ett D-värde inom det spannet. Ytterligare stöd för växters hälsofrämjande inverkan fann jag i en rapport från ett försök där testpersonerna fick vidröra olika material med förbundna ögon. Man ville mäta både psykiska och fysiska reaktioner. Testpersonerna fick dels skatta sina upplevelser utifrån 10 par motsatsord och dels mättes deras syremättnad i blodet och det cerebrala blodflödet. Den psykologiska delen av försöket gav ett neutralt resultat men de fysiska mätvärdena indikerade att försökspersonerna blev stressade av att vidröra metall och blev mer avslappnade när de vidrörde levande växtmaterial i form av ett blad. Slutsatsen blev att fysisk kontakt med växtmaterial kan ha en lugnande effekt, trots att försökspersonen inte vet att det är växtmaterial den vidrör. Genom att föra in dessa mönster i bostadsgården skulle den bli mer hälsofrämjande för den urbana människan. Eftersom örtskiktet idag är underrepresenterat i dessa bostadsområden har jag valt att lägga fokus på perenner som skulle lyfta in de fraktala och matematiska mönstren i den miljön. My theory is that one of the explanations for the nature's positive impact on us is that nature is easy to read when we decode our surroundings. In nature there are mathematical patterns that recur and repeat themselves like the Fibonacci numbers, Golden Ratio, Phyllotaxis spiral and especially fractals. These patterns help us to record and take in information from what we see in our surroundings to understand it but also to determine if there is something scary or if we are in a safe place. In research where they investigated the subjects’ eye movements it was found that we automatically attach our gaze at pattern of the fractal dimension 1.3 – 1.5. Further experiments showed that the test subjects where the most relaxed when they saw pictures with a dimension value within that range. I found additional support for plant health effects in a report from an experiment in which test subjects touched different materials blindfolded. The research team wanted to measure both psychological and physical reactions. The test subjects were instructed to value their experiences based on 10 pairs of word opposites and additionally their oxygen saturation in the blood and the cerebral blood flow were monitored. The psychological part of the trail gave a neutral result, but the physical measurements indicated that the subjects were stressed by touching metal and were more relaxed when they touched living plant material (a fresh leaf). The conclusion was that physical contact with plant material can have a calming effect, even though the subject does not know it is plant material it touches. By bringing in these patterns to apartment house courtyards they would become more health promoting for the urban human. Since the herbal layer is underrepresented in these areas today, I have chosen to focus on perennials that would bring in the fractal and mathematical patterns in this environment.

The nutrition bound in macroalgae, also known as seaweed, contains high amounts of all the nutrients, micronutrients, vitamins and plant hormones, necessary for plants, animals and humans. Totally for free it is floating in the oceans around the world and has been harvested and used by people for thousands of years. A problem that has arisen in the wake of Industrialism during the past 200 years is that human beings spread non-desirable substancesto air, water and soil, for example heavy metals. Macroalgae accumulate the heavy metals, which may become a problem if we want to eat seaweed or use it to grow plants in. In a growth trial using macroalgal compost made from Fucus radicans collected from the Baltic Sea, the uptake heavy metals in the edible tubers of potatoes of the cultivar ‘Cherie’ was investigated. The following heavy metals were analyzed: lead(Pb), cadmium (Cd), mercury (Hg), arsenic (As) and copper (Cu). There were no differences in the uptake of heavy metal between potatoes grown in macroalgal compost and soil, but the potato tubers from both cultivations contained concentrations of Cd and As higher than those normally found in Swedish potatoes. The concentrations are, however, much lower than the limits set by EFSA. The macroalgal compost and the soil used in the experiment were also analyzed for heavy metal content. The Cd concentration in the compost exceeded the limit for Swedish compost. However, the high levels of Cd in the compost were not reflected in the Cd content of the potato tubers. Soil conductivity and pH values were also investigated. The high conductivityof the macroalgal compost was probably due to insufficient rinsing of the macroalgae, and thus it was not ideal for use in crop cultivation. In spite of this, the crop yield was good. In conclusion, macroalgal compost can be recommended as a cultivation substrate for potatoes. Den näring som finns bunden i makroalger, även kallad tång, innehåller rikliga mängder av alla näringsämnen, spårämnen, vitaminer och växthormoner som växter, djur och människor behöver. Alldeles gratis flyter den omkring i världshaven och har skördats och använts av människan under tusentals år. Problemet som uppstått i industrialismens spår de senaste 200 åren är att människan sprider icke önskvärda ämnen till luft, vatten och jord, t.ex. tungmetaller. Makroalger ackumulerar dessa, vilket kan bli ett problem om vi vill äta eller odla i tång. Vid ett odlingsförsök med potatis i tångkompost av Fucus radicans från Östersjön undersöktes metallupptaget i de ätbara knölarna i potatis av sorten ’Cherie’. De tungmetaller som analyserades var bly (Pb), kadmium (Cd), kvicksilver (Hg), arsenik (As) och koppar (Cu). Analysrapporten visade ingen skillnad i upptag av tungmetaller mellan potatis som odlats i tångkompost eller i jord; däremot innehöll knölarna från båda odlingarna högre halter av kadmium och arsenik än normalvärdena i svensk potatis. Halterna är dock långt under EFSA:s gränsvärden. Även odlingssubstraten, dvs. tångkomposten och jorden undersöktes för tungmetallförekomst. Kadmiumhalterna i tångkomposten översteg gränsvärdet för svenska kompostjordar, men de höga kadmiumhalterna reflekterades inte i potatisknölarnas kadmiuminnehåll. Odlingssubstratens ledningstal och pH-värden undersöktes också. Tångkompostens höga ledningstal (10,8 mS/cm) berodde antagligen på otillräcklig sköljning och gjorde den inte idealisk för odling. Trots detta blev skördeutfallet gott. Således kan tångkompost rekommenderas som odlingssubstrat för potatis.

Den biologiska mångfalden har det senaste seklet utarmats i Sverige. Det beror till stor del på moderniseringen av jord- och skogsbruk som medfört drastiska habitatminskningar. En av de artrikaste biotoperna är den traditionellt hävdade slåtterängen. Projektet Livslinjen har initierats för att återskapa en sammanhängande slåtteräng genom en hel kommun. Den ska vara cykelbar med pedagogiska inslag för allmänheten och samtidigt fungera som en spridningskorridor för flora och fauna. Denna studie har inventerat örtskikt och övergripande struktur längs med tänkta sträcka. Utifrån de olika områdenas förutsättningar har åtgärder för restaurering och nyetablering föreslagits för att återskapa slåtterängslika miljöer samt generellt verka för en ökad biodiversitet. Merparten av det drygt 10 km långa stråket är präglad av kvävetillförsel och igenväxning. Några områden innehåller arter som indikerar slåtterängslika förhållanden. Äldre grova träd, sandiga marker, stenmurar och andra småbiotoper har noterats. Lämpliga skötselregimer måste implementeras på de flesta områdena. Ett estetiskt förhållningssätt bör finnas med i restaureringsprocessen speciellt i de urbana områdena. De ytor som huserar populationer av ängsvegetation måste fortsätta skötas med traditionella metoder för att kunna bevaras. Att starta med informationsförmedling till allmänheten i början av projektet är viktigt för att skapa förståelse. Uppföljning och nya inventeringar för att utvärdera effekterna av åtgärder tillråds. Over the past century biodiversity has declined in Sweden as in all other western countries. Mainly due to modernization of agriculture and forestry which has resulted in drastic habitat losses for many species when rural areas have become less diverse and more fragmented. One of the most species-rich habitat is the traditional hay meadow. The Project Livslinjen (the “Lifeline”) has been initiated to re-create a coherent meadow trough a municipality. The public should be able to bike along it the whole way and it should also feature educational elements. At the same time, it should work as a wildlife corridor. In this study an inventory of forbes and the overall structure of the area is performed. This to identify potential actions to re-create meadow-like vegetation and generally increase biodiversity along the route. The study has found that the 10 km long route passes varied grounds with a city center in the middle. Most areas are influenced by nitrogen surplus and overgrowth. Though some areas hosts species that indicates meadow like conditions. Old large trees, sandy slopes, stonewalls and other microhabitats are noted as well. The initial stage of the restoration will focus on depleting nitrogen surpluses in the ground and selectively clear trees and shrubs. Appropriate management regimes must be implemented in most areas. An esthetics eye should be involved in the restoration process since it is recommended that biodiversity should not look untidy. Landscape variation should be a keyword in the process. Gradually, different parts of the route can start to be managed with traditional methods. Then active re-establishment of desirable species can commence. The areas which still house preserved meadow vegetation must continue to be managed accordingly. It is advised to commence with information to the public already at the start of the project to create understanding for what they see. Follow-ups and new inventories to evaluate the effects of measures is advised.

Fire blight, caused by Erwinia amylovora, is a serious disease, which attacks plants within the family of Rosaceae. This bacterial disease causes major problems in the cultivation of pears (Pyrus communis) around the world. The occurrence of the disease is still geographically limited to certain areas in Sweden and neighbouring countries. However, increasing temperatures due to climate change and the relative unawareness of the public, augment the risk of its spread. Within the EU, there are no approved antibiotics for use in pear orchards. Within the species of P. communis, cultivars vary in their susceptibility to fire blight. Many scientists believe that new, resistant cultivars and rootstocks are important tools to enable pome fruit cultivation in the future.In this study,the susceptibility of some Swedish pear heirloom cultivars to E. amylovora was investigated by using immature pear fruit. The bacteria were introduced into immature pear fruit by using defined concentrations of inoculum. The fruit were incubated at 25°C, and disease severity was recorded over time. Disease was measured and recorded as the extent of lateral lesion size on the surfaces of the pear fruit. No definite differences in disease development were recorded across the concentrations tested. The cultivars were compared to one another, and ranked according to susceptibility. The most susceptible to the least susceptible were: `Sollerö´ > `Unknown Gävle´ = `Esperens herre´ = `Aspa´ > `Höstbergamott´ > `Göteborgs Diamant´ > `Conference´ = `Lilla dalpilen´ = `Carola´ > `Alexander Lukas´ = `Blodpäron´ = `Bonne Louise´. The results could have become clearer if immature fruit of younger physiological age had been used. Nevertheless, the ranking of some cultivars agrees with the published results of others.

Härdighet för vedartade växter förknippas oftast med zonkartans zonangivelser. Det är dock inte enbart härdighetsiffran som bestämmer om en växt är härdig eller inte. Klimatet på platsen är en avgörande faktor för hur en växt klarar sig eller inte. Via en enkät tog jag reda på vad odlare i Norr- och Västerbottens län tycker om zonkartan och hur de använder sig av den när de väljer vedartat växtmaterial. Nästan alla odlare ställer sig positiva till zonkartans zonangivelser. De påpekade dock brister med användandet av den då den inte tar hänsyn till växtens proveniens, lokalt klimat eller växters krav på odlingsplats vilket är viktiga faktorer som påverkar härdigheten hos växten. Odlarna efterlyste mer information om växternas krav på sin odlingsplats och hur man skapar ett mikroklimat för just den växten i samband med zonangivelsen för växten. En växtlista med växter som anges med en lägre zonangivelse än den zon den odlas i har skapats utifrån odlarnas egna erfarenheter. Med hjälp av litteraturstudien och odlarnas åsikter har jag skapat ett förlag på hur en komplettering av zonkartan skulle kunna se ut för att förbättra både kunskapen om det lokala klimatet och utöka växtvalen för odling i Norrland. The hardiness of a plant is often strongly associated with the recommendations on the climate zone map. However, it is not only the climate zone recommendation that determines whether a plant is cold hardy enough to survive and thrive at a certain location. By sending a questionnaire to local growers in northernmost Sweden I wanted to investigate how the climate zone map is used and how well it works in the northern part of Sweden. Most growers were positive to the recommendations in the map. However, they pointed out that the climate zone map does not take into account the genetic heritage, the local microclimate and the requirements of the location on which the plant is supposed to grow, which are all very important. Growers mentioned that more information about how to create a good micro climate for a certain plant in a certain zone would be very useful. From the questionnaire I have put together a list of plants that growers in northern Sweden have grown outside the recommendation from the climate zone map. And by using information from the growers together with information from my literature study I have created a suggestion on an updated climate zone map to see if it is possible to raise knowledge and increase plant selection in northernmost Sweden.

This study of literature from the period 1920-1955 has shown that the profession of gardeners in Sweden went through several structural changes in the early and midst 20th century. The gardeners knowledge, which used to cover the whole horticultural spectra, was due to that no longer appreciated or useful. Prior the 1920’s the gardeners, especially the skilled craftsmen working for the upper-classes, were the ones who led progression in the horticultural field forward and their qualifications were many and diverse. Due to many factors, such as low economic and social status, functionalistic style and the fact that the branch were rationalized and modernized in general, lead up to a point where the gardener of old no longer fitted in, in the much more globalized and modern world of the 1950’s.

In my study I have investigated how a constructed outdoor green environment can be used, managed and how it works. The study also investigates the concept of social sustainability, where, for example, civil dialogue is a method to promote this. This investigation mainly gives account for the inhabitants viewpoint but also a gardeners perspective. The study focuses on the planning process of the study object, what the outcome has been and how the users of the green environment, think about the result. In the process there has been a strong concern of involving the residents and others using the area. I also discuss the results concerning plantation problems, which I can see may influence the site identity and the quality of green areas, which in turn also can affects the residents relationship to it. The result also suggests that there still are possibilities for improvements in the dialogue and the participation of the residents of the area under the concept that’s been named "Dynamic habitat". The outdoor green environment can also further provide life quality for the inhabitants and other users, while it hopefully at the same time, promote the knowledge of ecosystem services. Sammanfattning I min studie har jag undersökt hur en grön utemiljö kan planeras samt hur den kan användas, fungera och förvaltas. Studien undersöker även hur medborgardialog kan genomföras i ett projekt. Egen inventering av områdets gröna ytor samt intervjuer med brukare och personer som har varit med i planering och genomförande av platsen, ligger till grund för arbetet. Resultatet visar att de områden och funktioner som planerats och gestaltats; nya stigar, grillplatser, lekytor och sittplatser, används och uppskattas av de boende. Resultatet visar även att det finns möjlighet för de boende att påverka och engagera sig i utemiljön men att uppkomsten av växtrelaterade problem påverkar de boendes upplevelse av platsen. Här kan eventuellt förvaltningsformen vara av betydelse, där personliga relationer med den som sköter platsen kan bidra till ökad förståelse och kommunikation. En slutsats är att utökat deltagande och engagemang hos de boende gällande de gröna ytorna i området, kan både främja platsens identitet, social inkludering och ge kunskap och förståelse om olika ekosystemtjänster.

The traditional lawn is believed to be facing a dilemma. On one hand, it is valuable for people because of its esthetical and functional values. On the other hand, the lawn is perceived as a monoculture without biological diversity that hinders the domestic landscape’s flora and fauna. In this graduation-thesis, the private and public lawn’s dilemma of “to be or not to be”, is examined from these two different perspectives. The following questions were formulated to answer this: 1) How did the lawn come into existence and what values has it had for people throughout the years? 2) What esthetical and functional values do public and private lawns have for people today? 3) Is it possible to identify a tendency that the lawn is on its way out? A survey was used as the primary method to answer these questions, in addition to literature-studies. The survey was published between October 24 and 28, 2014, in the Facebook-group “KÖKSTRÄDGÅRDEN – Le Potager – The Kitchen Garden”. 158 respondents completed the entire survey. This study shows that the lawn’s historical values have foremost been to function as expressions of power, as areas for sports, playing and recreation and as an esthetical factor. These values remain important today but additionally a tendency of people valuing a well-kept and environmentally-friendly lawn can be identified. It was not possible to identify tendencies that the lawn is on its way out. It was, however, possible to conclude that a redefinition of the lawn is possibly about to begin. Den traditionella gräsmattan anses stå inför ett dilemma där den å ena sidan kan ses som värdefull för människan genom sin funktion och sina estetiska värden men å andra sidan kan ses som en monokultur utan biologisk mångfald som förskjuter det inhemska landskapets flora och fauna. I detta examensarbete undersöks den privata och den offentliga gräsmattans ”vara eller icke vara” utifrån dessa olika perspektiv. Följande frågeställningar är formulerade för att besvara detta: 1) Hur uppkom gräsmattan och vilka värden har den haft för människan genom åren? 2) Vilka estetiska och funktionella värden har offentliga och privata gräsmattor för människan idag? 3) Går det att identifiera en tendens att gräsmattan är på väg bort? För att söka svar på detta användes främst en enkätundersökning som metod, men även studier av litteratur genomfördes. Enkätundersökningen utfördes den 24 oktober 2014 fram till den 28 oktober 2014 i facebookgruppen ”KÖKSTRÄDGÅRDEN - Le Potager - The Kitchen Garden”. 158 respondenter genomförde hela enkäten. Denna studie visar att gräsmattans värden genom historien framförallt har varit att fungera som maktuttryck, som sport- och lekyta, som rekreation och som estetisk faktor. Än idag finns dessa värden kvar och är viktiga, men det syns även en tendens att det är viktigt med en välskött men miljövänlig gräsmatta. Det är inte möjligt att identifiera tendenser på att gräsmattan är på väg bort, däremot går det att se att en ny definition av gräsmattan är möjlig att växa fram.

The customer demand for ecological products has increased in recent years, within the garden industry this mainly concerns herbs and other edible plants. The organic trend is increasing and more people are aware of the environment and want to take responsibility for it through their purchases for their garden as well. In this essay the aim is to investigate customer demand and the possibility of selling organic perennial plants in eight garden centres on the Åland islands and in Gävle/Sandviken. I include two garden centres with an organic profile to get a wider point of view. I investigate the global market for organic perennials and look further into existing certification standards on the Swedish market today. The methods I have been using are interviews and a literature study. The study shows that the experienced demand for organic perennials is small in both of my investigated groups. The biggest motivation for starting to sell organic perennials would be to find a supplier of these plants and that more customer would ask for them. The certification systems on the Swedish market today do not concern specifically organic perennials; there is a lack of rules of conduct. In USA the demand for organic perennials has increased in recent years. Several nurseries with an organic profile have opened and programs for guidance of organic growers have been founded. In Germany the production of organic perennials is small and organic certification is lacking. In both countries further research on the market for organic perennials is suggested. Sammanfattning Utbudet och efterfrågan på ekologiska produkter har under de senaste åren ökat. Detta gäller främst livsmedel men trenden kan också ses beröra växter. De ekologiska växterna tenderar främst att vara kryddor och ätbara växter, inte prydnadsväxter. Samband kan ses mellan konsumenternas medvetenhet om miljöfrågor och efterfrågan på ekologiska växter. Syftet med uppsatsen är att i huvudsak undersöka trädgårdshandeln i Gävle/Sandviken och på Åland och dess syn på möjlighet till försäljning av ekologiska perenner samt undersöka internationella erfarenheter kring produktion och efterfrågan, och att studera utvalda svenska kvalitetssystem för perenna växter. Frågeställningarna berör efterfrågan och inställningen till ekologiska perenner hos de utvalda handelsträdgårdarna, ekologiska odlares perspektiv, existerande certifieringssystem och den internationella marknaden med fokus på USA och Tyskland. Som metod använder jag mig av intervjuer samt litteraturstudie. Jag har intervjuat totalt tio stycken trädgårdshandlare, varav två stycken med ekologisk profil. På Åland och i Gävle/Sandviken är den upplevda efterfrågan på ekologiska perenner hos de utvalda handelsträdgårdarna liten och ingen av dem säljer ekologiska perenner. Trädgårdshandlarna är motiverade till att börja sälja ekologiska perenner om någon leverantör erbjuder sådant växtmaterial och ifall efterfrågan ökar. De två handelsträdgårdarna med ekologisk profil upplever inte heller någon stor efterfrågan på ekologiska perenner. De levererar inte perenner till andra återförsäljare. I USA har efterfrågan och utbudet på ekologiska perenner ökat. Den största kundgruppen är unga, miljöintresserade personer. Det har startats program för att hjälpa ekologiska odlare av prydnadsväxter. Certifierade plantskolor finns. I Tyskland består produktionen av prydnadsväxter av en liten andel ekologiska växter. Ekologisk certifiering för produktionen saknas. I både USA och Tyskland föreslås vidare forskning kring ekologiska perenner och deras efterfrågan. I Sverige saknas ett specifikt framtaget certifieringssystem för ekologiska perenner. GRO, E-plant och Svenskt Sigill omfattar inte ekologisk odling och certifiering av sådana växter. KRAVmärkningen omfattar även odling av perenner, men det saknas regler och förhållningssätt speciellt utvecklat för odling av perenner.

The research in the interdisciplinary field of natural-human-health-design has in recent decades gainedmomentum and led to new or new-old ways of thinking and acting in terms of planning and design of outdoorenvironments with the aim of health promotion. Concrete concept models and design guides have begun toemerge as a result of this research.The purpose of this work is to use these guides to develop a design proposal for a supposed health garden,with Wij Trädgårdar in Ockelbo as a base. This has been done in the form of a process description. The targetgroup for the design proposal is long-term unemployed and people who have come to Sweden as refugees.Since the specific design recommendations could not be found for the selected target group, the main materialwas general guidelines for health gardens in combination with guidelines for health gardens directed to targetgroups with stress-related problems, which is a broad target group for which there are relatively much currentresearch.The result is a process description of the progression towards a sketch on a health garden, designed for aspecific spot on Wij Trädgårdar, but available for use in other locations, provided adjustments is made to thespecific location. The sketch is supplemented with plant suggestions to different parts of the garden. A sketchof an alternative proposal is included as a smaller, faster and cheaper version of the main design proposal. Sammanfattning Forskningen inom det tvärvetenskapliga området natur-människa-hälsa-design har under de senastedecennierna tagit fart och lett fram till nya, eller ny-gamla, sätt att tänka och handla när det gäller planeringoch utformning av utomhusmiljöer i hälsofrämjande syfte. Konkreta konceptmodeller och design-guider harbörjat dyka upp som resultat av forskningen.Syftet med det här arbetet är att använda sådana guider för att ta fram ett designförslag till en tänkthälsoträdgård, med Wij Trädgårdar i Ockelbo som utgångsplats. Detta har gjorts i form av enprocessbeskrivning. Målgruppen för designförslaget är långtidsarbetslösa och människor som har kommit tillSverige som flyktingar. Eftersom specifika designrekommendationer inte kunnat hittas för den valdamålgruppen har utgångsmaterialet varit allmänna riktlinjer för hälsoträdgårdar i kombination med riktlinjer förhälsoträdgårdar för målgrupper med stressrelaterad problematik, vilken är en bred målgrupp som det finnsrelativt mycket aktuell forskning för.Resultatet är en processbeskrivning av vägen fram till en skiss på en hälsoträdgård, framtagen för en specifikplats på Wij Trädgårdar, men möjlig att använda på andra platser, förutsatt att anpassning görs till aktuell plats.Skissen kompletteras med förslag på växter till olika delar av trädgården. En skiss på ett alternativt förslag finnsmed som en mindre, snabbare och billigare variant till det huvudsakliga designförslaget.

I det här arbetet undersöks fältdiagnostiska metoder och användbarheten av dess resultat i planeringsstadiet av en ny trädgårdsblåbärsodling. Syftet är att fastställa vilken information som kan erhållas från en jordanalys, penetrometerundersökning och en jordmånsbeskrivning samt vilka rekommendationer från dessa undersökningar som vidare kan härledas till planeringen av en ny trädgårdsblåbärsodling. Som exempel och fallstudie används en bit åkermark i Ockelbo där provmätningarna ägde rum. Resultatet visar att fältundersökningar i kombination med en jordanalys gjord på laboratorium är ett bra verktyg för att utreda en jords grundläggande förutsättningar. Jordanalysen visar hur näringsinnehållet ser ut i jorden samt vilka eventuella näringsbrister eller näringsöverskott som finns. Penetrometerundersökningen informerar om eventuella markpackningar, som utgör eventuella hinder för t.ex. rottillväxt, vilket kan vara en avgörande faktor för en lyckad odling. Jordmånsbeskrivningen talar om hur jorden är uppbyggd fysikaliskt vilket ger en förståelse över hur den mekaniskt fungerar som i sin tur guidar odlaren till att välja rätt brukningsmetoder. Resultatet visar också att jordanalyser som Spurway- och AL-metoden är användbara i planeringsstadiet av en nyodling i syfte att utreda näringsbalansen på odlingsplatsen för att därmed kunna planera och anpassa framtida näringstillförsel, vilket i sin tur kan hindra onödigt näringsläckage. This work examines the field diagnostic methods and usability of its results into the planning stage of a new blueberry cultivation. The aim is to determine what information can be obtained from a soil analysis, a penetrometer investigation and a soil profile description as well as the recommendations from these studies that further can be traced back to the planning of a new blueberry cultivation. Examples and case studies used a piece of farmland in Ockelbo, where sample measurements took place. The results show that field investigations in combination with a soil analysis done in the laboratory is a good tool to investigate the key elements of soil. The soil analysis shows how the nutrient content looks in the soil as well as any nutrient deficiencies or nutrient surpluses available. The penetrometer investigation informs about probable soil compaction, which represent potential barriers to root growth, which can be a crucial factor for successful cultivation. Soil description shows how the soil is built physically providing an understanding of how it works, which in turn guides the grower to select the correct farming methods. The results also show that soil analyses such Spurway and ammonium lactate method is useful in the planning stage of new cultivations in aim to investigate the nutritional balance of the cultivation soil in order to be able to plan and adapt future nutrition and also to prevent nutrient leakage.

This pilot study examines the knowledge about tree root systems amongst five tree planting professionals. The aim is to find out the professionals’ collective knowledge of the nature of root systems of various trees used in green areas. Furthermore; to explore how the professionals adapt landscaped green areas to the tree root properties in a sustainable manner. Questions: Which tree species have special root properties to consider and how do the professionals utilize this knowledge? And: How do the professionals in general adjust planting according to the root systems of trees in areas to create sustainable green environments? Interviews with the professionals were performed. Four of the five interviewees expressed that they had no root systems in mind when they chose trees to an area. However they considered properties such as wet soil, clay soil, sandy soil and the urban environment when they decided on the trees for an area. The interviewees discussed 22 different trees and their root systems and what kind of adaptations in landscaping they would make for the special root features to create sustainable tree plantings. As a result of the information a list was compiled and the collective knowledge of landscaping amongst the professionals was gathered into themes. These themes were then divided in to four headings: nutrition, root ball, design and soil conditions. In addition, all of the interviewees agreed that the most important thing for tree planting is to select the right tree species for the right soil. SAMMANFATTNING Syftet med den här intervjustudien är att ta reda på en grupp yrkesverksammas samlade kunskap om rotsystemens olika egenskaper hos träd och sedan utforska hur de yrkesverksamma anpassar anlagda gröna miljöer till trädens rotegenskaper på ett hållbart sätt. Fem personer som arbetar med trädplantering intervjuades för att besvara studiens tre frågeställningar om rotsystemen hos träd. De två första frågeställningarna gällde: Vilka träd har särskilda rotegenskaper att ta hänsyn till och vilka anpassningar i anläggandet gör yrkesverksamma för de respektive trädens rotsystem? Utifrån intervjusvaren sammanställdes en lista där 22 träd med särskilda rotegenskaper presenteras tillsammans med vilken typ av anpassning de yrkesverksamma rekommenderar. Den tredje och sista frågeställningen var; Hur arbetar de yrkesverksamma generellt med rotsystem hos träd i anläggningar för att skapa hållbara gröna miljöer? Frågeställningen utmynnade i fyra huvudområden som beskriver hur de yrkesverksamma arbetar med näring, rotklump, design och mark för att skapa hållbara gröna miljöer. Slutligen svarade fyra av de fem informanterna att de inte hade rotsystemet i tanke när de valde träd till en plats. Trots det tog alla hänsyn till egenskaper som t.ex. blöt mark, lerjord, sandjord och urban miljö när de valde träd till en plats. Därutöver var alla var överrens om att artvalet är viktigt när träd ska planteras i en anläggning, dvs. rätt träd på rätt jord.

The main objective of this study was to investigate the possible design of a horticultural therapy program in Swedish correctional treatment facilities. In the USA the use of horticultural therapy in offender rehabilitation is much more frequent compared with Sweden. The aim of these programs typically contains education for inmates. Research has been made indicating that these programs can have positive effects on psychosocial behavior and on vulnerability to substance abuse among incarcerated offenders. In this study the examples of these programs was categorized and analyzed from three perspectives; Vocational, social and therapeutic horticultural programs. This information, combined with knowledge on the Swedish correctional treatment system, their clients, and information on therapeutic horticulture used in the rehabilitation garden at Alnarp in Sweden, was the information used when discussing a possible design of a horticultural therapy program in Swedish prisons and jails. The gathered information resulted in a hypothetical theory concluding that instead of having separate activities for work, education and substance abuse treatment, horticultural therapy can combine these three components and meet many of the needs that inmates have.

Detta arbete analyserar och exemplifierar initiativ för att skapa hållbara kollektiva odlingar på landsbygd. Arbetet undersöker hållbarhetsbegreppet och fördjupar sig i frågan om vad hållbara jordbruks- och livsmedelssystem kan vara. Främst studeras alternativa kollektiva odlingsmodeller som strävar efter att sammanföra konsument och producent, framförallt via CSA-kooperativ, Community-Supported-Agriculture. Även begreppet Civic Agriculture, CA, uppmärksammas då det beskriver ett odlingsengagemang som går bortom de enskilda kooperativen. CA innebär ett förhållningssätt och agerande som verkar för lokalt hållbara livsmedels- och jordbrukssystem, och som utgår från den lokala platsens behov och förutsättningar med hänsyn till dess ekologiska- och socioekonomiska kontext där den passiva konsumenten istället blir en aktiv ”matmedborgare”. I arbetet framkommer det att långsiktigt hållbarhetsarbete behöver få utgå från varje enskild människas situation, och baseras på lust. För att människor ska förändra sin livsstil så behöver omställningsarbetet ta sin utgångspunkt i det ”sinnliga och det synliga.” Relationer behöver skapas mellan människor och deras omgivning för att en fördjupad miljöförståelse ska uppstå. Hållbar utveckling handlar om faktisk omställning utifrån konkreta platser, i människors vardag, i deras lokala boendeområden. Samhällsplaneringen kan antingen underlätta eller motverka de lokala miljöinitiativ som kommer från medborgarna själva. I arbetet argumenteras det för att Planeraren bör ta sin utgångspunkt från periferins perspektiv för att lokalområdet ska stärkas utifrån de livsformer som existerar inom den aktuella landsbygden. Det platsspecifika exemplet utgår från den nystartade kollektivodlingen, Tillsammansodlingen i den bohuslänska kulturbygden Bottna. Syftet med medlemmarnas delaktighet visar sig vara ett engagemang för en hållbar omställning av lokalområdet genom att tillsammans odla bygdens mark och stärka den sociala samverkan på landsbygden. Sammanfattningsvis går det att säga att den kollektiva Tillsammansodlingen ingår i en global framväxande ”ny generations” odlingsrörelse som ifrågasätter långa livsmedelskedjor och uttrycker kritik mot bristen på kontakt med grödornas ursprung. Istället strävar de nya odlingsrörelserna efter bättre produktionsvillkor, ett vidare miljöengagemang, och sammanförande av producent och konsument där ekologisk och social hållbarhet utvecklas utifrån sina unika lokalområden.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur pil, eller mer specifikt, sorter inom släktet Salix sp. odlas för användning inom hantverk och trädgård. Bland dessa sorter kan nämnas korgvide (Salix viminalis). Denna typ av odling är småskalig och syftet är att få material till flätning av exempelvis korgar eller grövre arbeten som hägn och staket i trädgård. Materialet som används är vanligen ettåriga skott av odlade pilsorter som skördas när plantan är i vintervila. Därefter torkas skotten i ca 6 månader för att sedan blötläggas innan flätningen påbörjas. Blötläggningen gör pilskotten mjuka och böjliga. Pil kan även användas färsk till att skapa levande hägn genom att pilskott sticks ner i jorden och får rota sig. I detta arbete finns information om hur man kan gå tillväga för att anlägga och sköta en pilodling samt vilka markförhållanden och skötselmetoder som krävs. Fakta har samlats in genom att studera litteratur inom området, studiebesök samt mailkontakt med pilodlare. Här finns även en sammanställning av pilsorter som är härdiga att odla i zon 5. Även odling av Salix sp. för användning till biobränsle, s.k. energiskog har studerats. Anledningen till detta är att dessa odlingar, som även kallas salixodlingar, till stor del består av ovan nämnda sort korgvide (S. Viminalis). Då det har forskats mycket inom detta område har informationen varit av nytta både vad det gäller odlingsbetingelser och härdighet för Salix sp. Slutsatsen är att tillräckligt mycket information har hittats för att svara på syfte och frågeställningar. Fakta från energiskogsodlingen har inom vissa områden gett vägledning om hur skötsel av en småskalig odling kan förbättras. Även kommunikationen med verksamma pilodlare har lyft fram förslag till förbättringar.

Purpose: The purpose of this research is to analyze how a small gardening company can reduce the cost of implementation of a project, through the usage of a Cost Management (CM) framework. Method: The research uses an inductive approach built on qualitative data that is gathered through the following means: unstructured interviews; direct observations and documentations. The CM framework is applied to analyze the costs of the project that are used by the company. The data is analyzed by using SWOT analysis approach. Results & Conclusions: This study shows that a small gardening company can reduce the cost of implementing a project by using the CM framework. Through this thesis, the authors summarize several suggestions as reference for small companies to perform the future projects. In order to avoid severe cost burden lead to the crisis of future development, the small gardening company needs to apply the effective cost management system to control cost. Moreover, an effective and reasonable cost management system needs the support of the top management commitment, the workers involvement and a self-perpetuating system. The CM framework will not only help small companies control costs of projects, but also ensure quality of projects so that small companies can enhance their core competitiveness and set up own brand in the future. Contribution of the thesis: The thesis shows that several costs can be optimized or avoided when implement a project. From the case study and the authors’ analysis, small companies should pay more attention to the cost control to improve efficiency and profit.

Syftet med examensarbetet är att försöka förklara de markfysikaliska egenskaperna hos en sandjord och hur det med hjälp av olika kornstorlek är möjligt att uppnå dessa egenskaper i en odlingsbädd. Sandjordar kan anses som problematiska då de har svårare att behålla fukten i jorden och dessutom är näringsfattiga. Detta gäller såväl artificiella som naturliga sandjordar. Vattnet kan beroende på kornstorlek och tillförsel av mull ha lättare eller svårare att förflytta sig i marken. Detta kan vara avgörande för hur en växt överlever och trivs i en sådan miljö. Den värmehållande förmågan varierar på grund av sandjordens kornstorlek och inblandning av mull. En sandbädd blir varm tidigare på våren än en bädd av mull och därför kan odlingssäsongen förlängas. En planta som är härdig t ex, till zon II, har om den står i sandjord större chans att klara vinterhalvåret i en högre belägen zon, än om den är planterad i mulljord men jordens fukthalt har också en avgörande betydelse. Det är viktigt att sandjorden har en bra sammansättning – är det för stor andel mycket små partiklar dräneras inte överflödigt vatten bort och vattnet blir stående i sandbädden - vilket medför ökad risk att plantan fryser under vintern. Syftet med uppsatsen har också varit att undersöka hur en odlingsbädd av sandjord kan anläggas. Under uppbyggnaden av stenpartiet har jag kunnat se med vilka medel det går att ändra förutsättningarna i en sandbädd så att växter som inte är helt härdiga i vårt klimat eller som kräver speciella miljöer ändå kan överleva och trivas i vår del av världen. Studien av de markfysikaliska egenskaperna hos sandjordar har hjälpt till att förklara hur de sandbäddar som anlagts fungerar. Under arbetets gång har det även framkommit att de metoder som studerats inte kan användas överallt och att det finns flera problem med sandjordar. De är näringsfattiga och när näring sprids ut kan den på grund av sandjordens dåliga förmåga att behålla näring, orsaka näringsläckage i närliggande vattendrag.

Företag och organisationer arbetar mycket med att förstärka sin position på marknaden, att leva upp till sin image och stärka sin identitet. En viktig del i arbetet handlar om att bygga ett starkt varumärke utifrån verksamhetens kärnvärden som når ut till kunderna. Det gäller att vara tydlig i sin kommunikation. Ofta kan man se en röd tråd genom ett företags grafiska profil, hur lokalerna är utformade och hur man marknadsför sig. Att inomhusmiljön speglar företagets profil och värden är lika vanligt som att ha en tydlig grafisk profil och en logotype på sitt visitkort. Däremot har de flesta företag inte någon tydlig koppling mellan miljön inomhus och den yttre miljön. Ofta är det bara företagsnamnet och loggan på husfasaden som vittnar om att företaget huserar där. Genom Corporate garden kan företag som en del i en genomtänkt företagsprofilering kommunicera sin verksamhet. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur ett kommunalt tjänsteföretag kan kommunicera sitt varumärke eller sitt verksamhetsområde genom den yttre miljön. Jag har använt mig av Sandviken Energi som studieobjekt. Till dem har jag gjort ett gestaltningsförslag, en Corporate Garden, som en del i examensarbetet. Min grundtanke har varit att kombinera funktion med kommunikation där jag använt mig av material från verksamheten som delvis kommunicerar vad företaget arbetar med. Genom att göra en processbeskrivning kommer arbetet kunna följas löpande fram till ett slutförslag. Processen omfattar informationsinsamling, analys av platsen, skissfas, skissmetod, problemlösning kring bristen på parkeringsplatser, resonemang kring idéer samt ett slutförslag som visar en utemiljö där innehållet speglar företaget och dess verksamhet.

Uppsatsens syfte är att ta reda på vad besöksparkers ledningar har för åsikter om- och vilka argument som ligger bakom valet av fri eller avgiftsbelagd entré. Samt hur personalen och parken påverkas av valet. Denna studie visar att parkernas skäl till att ha fri entré är för några ideologiska, ett annat svar är att parken är skattefinansierad och därför ska alla ha tillgång till parken. Parker med entréavgift anger att skälen är ekonomiska men några av dem poängterar också att den ska vara låg för att så många som möjligt ska kunna besöka parken. För vissa parker är entréavgiftens främsta uppgift är att hålla oönskade besökare borta. En av de svarande anger att entréavgiften är en statusmarkering som visar att deras park är värd att betala för.En djupare studie görs på Trädgårdsföreningen i Göteborg, där entréavgiften tagits bort år 2012. Studien är gjord genom korrespondens med personal på Trädgårdsföreningen, politiker och genomgång av protokoll från bl.a. nämndmöten. Entréavgiften togs bort med argumentet att parken ska vara mer tillgänglig för besökare, Göteborgare så väl som turister. Oppositionen i staden ville att avgiften skulle vara kvar då den bidrar till ekonomin och håller nere slitage och oönskade besök i parken.I en enkätundersökning riktad till personalen i parken visas deras syn och åsikter på hur parken påverkats, detta år jämfört med tidigare. Alla är överens om att parken har påverkats, dock inte mycket. Resultatet visade att parkens fysiska miljö påverkats lite, främst genom att nya genvägar och gångstråk över gräsmattor hade bildats. Personalens arbetsuppgifter har inte alls eller påverkats lite av att avgiften tagits bort. Personalens argument för entréavgift är att den hindrar oönskade besök, bidrar till ekonomin, och håller nere slitaget i parken. Arbetet innefattar även en kritisk analys av enkäter och en marknadsundersökning som gjorts av Trädgårdsföreningen i Göteborg. I arbetet diskuteras även ökat besöksantal som mål, parkers hållbarhet och andra problem som kan uppstå vid val av entréavgift.

Allén förklaras som en väg eller gata med planterade träd på båda sidor, vanligen i enkla rader men även flerdubbla led. Allén är en anläggning som innehåller minst 7 träd. •Alléerna anlades förr ofta för att genom hamling ge bonden djurfoder och bränsle •Alléerna anlades för att hindra jordflykt på skånska slätten. •Alléerna anlades för att ge en park eller ett slott en gedigen och praktfull utsmyckning som i sin tur visade makt och rikedom på 1600-1700-talet. •Alléerna anlades för att rama in vägen och ge resande en linje att hålla sig till vid dålig sikt men också att ge skugga och återhämtning för resande. Det kunde vara i en hälsopark på 1800-talet eller då man färdades på landsvägen med häst och vagn. •Alléerna anlades som en tydlig in/utfartslinje till en stad. Det har tydligt framkommit i litteraturen att allén delas upp i landsvägsalléer och parkalléer. Landsvägsallén har oftast inte träd med sammanvuxna kronor. De kantar istället in en väg på båda sidor eller ena sidan. Landsvägsallén kom till i ett syfte att markera vägen vid dålig sikt samt binda jorden kring öppna odlingsytor. Landsvägsalléerna bestod ofta av olika trädslag. Och det togs hänsyn till hur väl det gick att plantera på den platsen. Bönderna använde landsvägsalléns grenar till djurfoder och bränsle. Parkalléerna är de som i första hand blev ett blickfång, en estetisk del i parken som från början manifesterade makt och rikedom. Allén skulle vara enhetlig och formklippt. Trädens kronor skulle vara sammanvuxna och helst vara i samma höjd och det innebar att samma trädslag helst användes i parkalléerna. Alléer finns att se i hela Sverige, både i stadsmiljö och på landsbygd samt vid stora gods, gårdar och slott. Nutida alléer vårdas i samarbete med länsstyrelse och vägverk samt genom stiftelser och projekt. Bevarande sker med bestämmelser och lagar som grund. Uppdragsforskning och kunskapsbyggnad runt vård och bevarande av dagens parkalléer finns för slotts- och parkförvaltare i form av vårdprogram som SLU har tagit fram. Alléns namn kommer från det franska språket och allén som idé anlände till Sverige genom renässansen intåg till Europa.