Search

Bakgrund: SBAR är ett strukturerat rapporteringsverktyg som sjuksköterskor använder vid bland annat personalbyten. Då sjuksköterskor har omvårdnadsansvar för patienter, bör kommunikationen mellan sjuksköterskor vara god för att förebygga vårdskada. God kommunikation är viktigt för att patienter ska våga berätta om behov, problem och känslor. Genom ökat patientförtroende kan sjuksköterskor upprätta personcentrerat vårdande. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter att rapportera via SBAR. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2022) där två kvalitativa, femkvantitativa samt fem mixade metodartiklar har analyserats. Resultat: Resultatet visade att majoritet av sjuksköterskors erfarenheter av SBAR är att deras kommunikationsförmåga förbättras och att verktyget är tillförlitligt, om sjuksköterskor besitter kompetens i verktygets strukturerade utförande. Sjuksköterskorna erfor ett förbättrat samarbete med annan involverad vårdpersonal och professioner i patientvården samt förbättrad egenförmåga att ge en god rapport. Detta gav sjuksköterskorna en känsla av välbefinnande i sitt vårdarbete. Slutsats: Slutsatsen författarna kunde dra var att sjuksköterskor beroende på egen förmåga, upplever olika aspekter kring användandet av SBAR. Majoriteten av sjuksköterskor anser attSBAR är ett pålitligt och viktigt verktyg i arbetet för patientsäker vård medan andra aspekter visar på att låg efterföljsamhet eller förståelse för mallen kan bidra till en motsatt utveckling., Background: SBAR is a structured reporting tool that nurses use when, among other things, staff changes. As nurses have nursing responsibilities for patients, communication between nurses should be good to prevent nursing injuries. Good communication is important for patients to dare to talk about needs, problems, and feelings. Through increased patient trust, nurses can establish person-centered care. Purpose: The purpose was to create an overview of nurses’ experiences of reporting via SBAR. Method: As per Friberg (2022) literary review where two qualitative, five quantitative and five mixed methods articles have been analyzed. Result: The results showed that most nurses' experiences with SBAR were that their communication skills improved and that the tool were reliable if the nurse’s possessed competence in the tools structured execution. The nurses experienced an improved collaboration with other involved healthcare staff and professions in patient care as well as an improved ability to give a good report. This gave the nurses a sense of well-being in their nursing work. Conclusion: The conclusion the authors could draw was that the nurses, depending on their own abilities, experience different aspects regarding the use of SBAR. Most nurses believe that SBAR is a reliable and valuable tool in the work for patient-safe care, while other aspects show that low compliance or understanding of the model can contribute to the opposite development.

God kommunikation är kvalitetssäkring av god vård. Vid patientöverlämning prövas kommunikationen och det föreligger risk att information faller bort eller tolkas olika. Det har visats i tidigare studier att vårdskador uppkommit på grund av bristande kommunikation och att inom akutsjukvården är risken än högre för patientsäkerhetsincidenter. Med hjälp av olika kommunikationsverktyg har svensk sjukvård eftersträvat att öka patientsäkerheten vid överlämnande av patient, varav det mest vedertagna är SBAR som står för Situation, Bakgrund, Aktuellt och Rekommendation. Syftet med denna studie var att beskriva hur kommunikationsverktyget SBAR påverkar patientsäkerheten vid överlämnandet av patient inom akutsjukvården. Metoden för studien var en litteraturöversikt med en systematisk ansats med både kvantitativ och kvalitativ design. Litteratursökning utfördes systematiskt i databaserna CINAHL och PubMed och data analyserades utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys standardiserade integrerade analysmetod. Resultatet presenterades i tre kategorier vilka var: Kvalitativ överlämning med SBAR, Patientsäkerheten ökade med SBAR och Överlämningstiden förlängdes utan att påverka patientsäkerheten. Samt två underkategorier: SBAR ökade kvaliteten på patientöverlämningen och Strukturen påverkade patientöverlämningens kvalitet. SBAR gav en förbättrad och mer patientsäker patientöverlämning men överlämningsstrukturen påverkades både positivt och negativt samt tidsåtgången för patientöverlämnandet ökade. Studiens slutsats var att SBAR i stor utsträckning ökade patientsäkerheten genom att ge en mer kvalitativ patientöverlämning och genom att förbättra mätbara och upplevda patientsäkerhetsaspekter. Likväl gav SBAR också viss negativ påverkan på patientsäkerheten., Good communication is quality assurance of good care. During patient handover communication is tested and there is a risk that information is lost or interpreted differently. It has been shown in previous studies that healthcare injuries occur due to a lack of communication and that in emergency healthcare the risk is even higher for patient safety incidents. With the help of various communication tools Swedish healthcare has strived to increase patient safety when handing over patients, of which the most accepted is SBAR which stands for Situation, Background, Assessment and Recommendation. The purpose of this study was to describe how the communication tool SBAR affects patientsafety during the handover of patients in emergency healthcare. The method for the study was a literature review with a systematic approach with both quantitative and qualitative design. A literature research was systematically performed in the CINAHL and PubMed databases and the data were analyzed based on Bettany-Saltikov and McSherry's standardized integrated analysis method. The results were presented in three categories which were: Qualitative handover with SBAR, Patient safety increased with SBAR and Handover-time was extended without affecting patient safety. As well as two subcategories: SBAR increased the quality of patient handover and Structure affected the quality of patient handover. SBAR provided an improved and more patient-safe patient handover but the handover structure was affected both positively and negatively and the time required for patient handover increased. The study's conclusion was that SBAR increased patient safety to a large extent by providing a more qualitative patient handover and through measurable and perceived patient safety aspects. Nevertheless SBAR also had some negative impact on patient safety.

Bakgrund: Kommunikationsverktyget SBAR (situation, bakgrund, aktuellt, rekommendation) som utvecklades i den amerikanska militären för att förbättra kommunikationen är numera ett kommunikationsverktyg som används inom vården. Det finns ett samband mellan bristfällig kommunikation och vårdskador. Tidigare forskning visar att SBAR har en positiv effekt på kommunikationen och att standardiserad överrapportering bidrar till patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att skapa en översikt hur kommunikationsverktyget SBAR påverkar sjuksköterskors kommunikation. Metod: För att besvara syftet genomfördes en allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2022). Tre kvalitativa och sju kvantitativa artiklar ingick i dataanalysen och analyserades utifrån likheter och skillnader i syfte, artiklarnas ursprung, metod samt artiklarnas resultat. Resultat: SBAR påverkade sjuksköterskors kommunikation genom att skapa en ram som vägleder överrapporteringen. SBAR ökade sjuksköterskors självsäkerhet och bidrog till att sjuksköterskor kände sig mer tillfredsställda med informationsöverföringen. Bland sjuksköterskor sågs även en ökad kompetens vid överrapportering, förbättrad dialog och en effektivare kommunikation. Slutsats: Kommunikationsverktyget SBAR påverkade sjuksköterskors kommunikation positivt både enligt sjuksköterskor själva och enligt observationerna som genomfördes i artiklarna. Risken för missförstånd minskade enligt sjuksköterskor och sjuksköterskor var mer uppmärksamma på patienternas mående. Genom att skapa en litteraturöversikt som tillför kunskap till omvårdnadsprofessionen om kommunikationen kan risken att patienter utsätts för vårdlidande minska och vårdandet förbättras.

Bakgrund: överlämningar från ambulans till akutmottagning sker varje dag. Bristande kommunikation riskerar att försena diagnostik och behandling, vilket kan leda till ökat vårdlidande för patienter. Situation, bakgrund, aktuell bedömning och rekommendation (SBAR) utvecklades för att minska riskerna för brister i kommunikation i kritiska moment. Tidigare studier har undersökt följsamheten till SBAR vid överlämningar på akutmottagning men inte specifikt vid tidskritiska tillstånd. Syftet med denna studie är att studera följsamheten till SBAR vid överrapportering av patienter med ett tidskritiskt tillstånd samt undersöka skillnad mellan kirurg- och medicinlarm. Resultat: Ingen av de observerade rapporterna hade 100% följsamhet. Under situation rapporterades sällan patientens kön, patientens namn inkluderades i 88% av rapporterna. Händelser samt symtom och skador inkluderades i alla rapporter. Under bakgrund inkluderade 81% av rapporterna både tidigare sjukdomar av betydelse och förlopp senaste 24 timmarna. I 33% av rapporterna var information om ABCDE komplett och 64% inkluderade kompletta vitalparametrar. Under rekommendation hade ingen rapport information rörande alla tre underrubriker. Endast fyra rapporter innehöll någon rekommendation. Given behandling, infarter, patientens hemmiljö samt tolkbehov rapporterades ostrukturerat under rekommendation. Slutsats: Vid rapport av patienter med tidskritiska tillstånd fann vi att få rapporter följde grundstrukturen i SBAR. Situation och bakgrund hade genomgående en hög följsamhet medan aktuellt visade lägre följsamhet. Vidare noterades vissa skillnader mellan kirurglarm och medicinlarm. Rekommendation hade lägst följsamhet och innehöll ofta ostrukturerad information. Man kan överväga om inte andra rapportsystem som mer speglar given behandling kan förbättra rapporten av utförd vård prehospitalt. Fler och större studier rörande rapportsystem och följsamhet bör utföras.

Bakgrund: Bristande kommunikationen kan vara en stor anledning till patientsäkerhetsrisker, ofta uppstår bristerna i övergången mellan olika team och där en snabb och effektiv hantering är av största vikt såsom på intensivvårdsavdelningar. SBAR rekommenderas av SKR och studier har visat att användandet av SBAR ökar patientsäkerheten i vissa aspekter. Motiv: Inga studier har hittats som undersöker vilka faktorer som kan påverka intensivvårdssjuksköterskans möjligheter att rapportera enligt SBAR. Kunskap om detta kan leda till utvecklandet av metoder som kan förbättra möjligheten till korrekt SBAR rapportering. Syftet: Syftet med studien var att kartlägga om olika faktorer kan påverka om intensivvårdssjuksköterskor rapporterar korrekt enligt SBAR eller inte vid överrapportering. Metod: Metoden som användes var en kvantitativ observationsstudie. Observationerna skedde på två olika intensivvårdsavdelningar på ett medelstort sjukhus i Norrland. 31 intensivvårdssjuksköterskor deltog. Efter observationen fick studiedeltagaren svara på ett frågeformulär. Resultat: Resultatet visade inga statistiskt signifikanta skillnader eller samband vilket delvis kan förklaras av ett litet stickprov. Resultatet visade dock på medelstora effekter som tyder på att intensivvårdssjuksköterskor som rapporterat felaktigt enligt SBAR var äldre, hade arbetat en längre tid som sjuksköterskor och längre tid på arbetsplatsen samt att en korrekt SBAR rapportering hade fler störningar och en högre ljudnivå. Konklusion: En förbättrad följsamhet till SBAR skulle kunna minska samhällskostnader och vårdskador. Utbildningsinsatser i form av rollspel eller simulering skulle kunna öka kunskapen om SBAR. Kontinuerlig fortbildning behövs för att upprätthålla kompetensen, detta kan göras genom instruktionssjuksköterskor och användandet av lättillgängliga flödesscheman samt att rapportering bör ske där det är en låg ljudnivå, Background: Inadequate communication can be a considerable reason for patient safety risks. Mistakes in communication often happen in the transition between different teams and when efficient and fast management is of importance, such as in an ICU. The use of SBAR (Situation, Background, Assessment, Recommendation) is recommended by SKR and studies have shown that it can improve patient safety in some aspects. Motive: Knowledge about factors that can affect the intensive care nurses' possibilities to do a correct SBAR handover can help create methods that can increase the possibility of a correct SBAR handover. Aim: The aim of the study was to map out whether varied factors can affect intensive care nurses to do a correct handover accordingly to SBAR or not. Method: The method used was a quantitative observational study. The observations took place on two different intensive care units in a medium sized hospital in northern Sweden. 31 intensive care nurses participated in the study. The participants then answered a questionnaire after the observation. Result: The result did not show any significant differences or relationships. The result did, however, show midsized effects that could indicate that the intensive care nurses who fail to do a handover accordingly to SBAR tend to be older, had worked a longer time at the workplace and as a registered nurse. Correct SBAR handovers had a higher sound level and more interruptions. Conclusion: A better compliance with SBAR could reduce iatrogenic harm and societal costs. Educational efforts could help increase knowledge about SBAR, roleplay and simulations have shown a good effect when implementing SBAR. Continuous education to uphold knowledge is needed, it can be done with instructional nurses and flowcharts. During handovers, the sound level should be reduced.

Bakgrund: Att överrapporteringen inom hälso- och sjukvården fungerar är en förutsättning för att kunna bedriva god och säker vård för patienten. Brister i form av missförstånd eller ofullständig information riskerar att påverka patientsäkerheten. Inom hälso- och sjukvården används olika kommunikationsverktyg vid överrapportering för att skapa förutsättningar för säker informationsöverföring. Syfte: Skapa en översikt om sjuksköterskors erfarenheter av att använda SBAR vid överrapportering inom hälso- och sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt som utgick från 8 kvantitativa artiklar, 1 kvalitativ och 1 mixed method. Resultat: Sjuksköterskorna erfor att SBAR var en användbar kommunikationsmodell som var lätt att använda. SBAR gav överrapporteringen struktur, gjorde den relevant och tydlig. SBAR bidrog till en gemensam syn på överrapportering, vilket förbättrade samarbetet. Sjuksköterskorna erfor att patientsäkerheten förbättrades med SBAR. Delade erfarenheter rådde kring huruvida SBAR var tidseffektiv. Slutsats: Med förutsättning att sjuksköterskor har god medicinsk kunskap kan patientsäkerheten förbättras med SBAR. Det fanns indikationer på att SBAR var tidseffektiv, då mängden patientinformation ökade under överrapportering och skedde under samma tidsram som innan implementeringen.

Bakgrund Överrapportering av patienter sker mellan enheter, yrkesgrupper och vårdgivare och syftar till att förmedla konkret och väsentlig information. Tidspress och kommunikationsbarriärer är vanligt förekommande i vårdarbetet vilket leder till varierade upplevelser av överrapportering hos sjuksköterskor. SBAR är ett standardiserat kommunikationsverktyg som syftar till att effektivisera överrapportering för vårdpersonal samt för att öka patientsäkerheten. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av överrapportering enligt SBAR. Metod Arbetet är en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. 14 artiklar har analyserats och sammanställts. Artiklarna är från databaserna CINAHL och PubMed och är antingen av kvalitativ eller kvantitativ ansats. Resultat I studiens resultat framkom fyra huvudteman med sex underteman; Erfarenheter av SBAR/ISBAR, Teamarbete, Barriärer vid rapportering och Patientsäkerhet. Sjuksköterskors erfarenheter är att SBAR förbättrar och effektiviserar överrapportering inom vårdteamet, samt att patientsäkerheten ökar vid användning av verktyget. Slutsats Sjuksköterskors erfarenheter av överrapportering enligt SBAR varierar beroende på individuella uppfattningar av kommunikation samt en rad yttre omständigheter. Det finns ett behov av att standardisera överrapporteringsprocessen för att framhäva kontinuitet i användandet av verktyget., Background Handovering of patients takes place between units, professional groups and healthcare providers and aims to convey concrete and essential information. The limitation of time and barriers of communication are common in nursing work, which leads to varied experiences of handovering by nurses. SBAR is a standardized communication tool that aims to streamline handovering for healthcare professionals and to increase patient safety. Aim To describe nurses experience of handovering according to SBAR. Method The work is a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. 14 articles have been analyzed and compiled. The articles are from the databases CINAHL and PubMed and are either qualitative or quantitative. Results In the result of the study, four main themes with six sub-themes emerged: Experience of SBAR/ISBAR, Teamwork, Barriers in reporting and Patient safety. Nurses' experience is that SBAR improves handovering within the careteam and makes it more efficient, patientsafety also improves when the tool is used. Conclusions Nurses' experiences of handovering according to SBAR varies depending on individual perceptions of communication as well as several external circumstantial features. There is a need to standardize the handovering process to emphasize continuity in the use of the tool.

Sjuksköterskeutbildningen omfattar 180 högskolepoäng och leder till en sjuksköterskeexamen som ger studenten behörighet att söka legitimation som sjuksköterska. För att nå de kunskapskrav som krävs åligger det de enskilda lärosätena att sätta ihop utbildningsprogram som garanterar den kompetens som krävs. En viktig del i detta är den verksamhetsförlagda utbildning (VFU) som sammanflätar teoretiskt kunnande med praktisk förmåga. Dagens platsbrist vad gäller VFU riskerar att förvärras om nya krav på ökad VFU ställs. Alternativa utbildningsmetoder krävs därför och interprofessionell simulering kan utgöra en möjlig lösning. Syftet med denna studie är därför att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelse av interprofessionell simulering med läkarstudenter. Åtta semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskestudenter har genomförts digitalt och pågått 45–60 minuter. Intervjuerna har analyserats med en innehållsanalys och resultaten presenteras i teman som beskriver olika aspekter av deras upplevelser. I resultatet återger deltagarna en övervägande positiv bild av sina upplevelser från den interprofessionella simuleringen och redogör för såväl personlig som professionell utveckling samt förbättrad interprofessionell samarbets- och kommunikationsförmåga. Studenterna bekräftar att verktyg som Bedömning enligt Airways, Breathing, Circulation, Disability och Exposure (ABCDE), Crew Resource Management (CRM) och Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation (SBAR) bidrar till ett strukturerat omhändertagande. I diskussion förankras deltagarnas upplevelser i vårdvetenskaplig teori och utifrån ett livsvärldsperspektiv presenteras den interprofessionella simuleringens pedagogiska värde i en fenomenografisk kontext.

Communication is the most important thing in providing services to patients because everything related to Covid-19 patients must be conveyed, well, and correctly. On this basis, adjustments are needed from various parties to communicate so that the message to be conveyed regarding patients can run smoothly. Until now this continues to be a concern of all medical personnel and adjustments are needed in communicating considering the obstacles experienced. This study used a cross-sectional design. The location of research was held at Bhayangkara General Hospital, Banda Aceh. Sampling technique with random sampling with a sample of 57 patients. Data collection using the observation table instrument. The statistical test used the Chi-square test. The majority of room head supervision is in the good category 55 people (96.5%). The results of the study obtained were that the majority of nurses' SBAR communication was good as many as 54 people (94.7), and the relationship between the two variables between the implementation of supervision of the head of the room and the implementation of SBAR communication obtained the p-value of 0.000. Suggestions in this study are expected to be the basis for hospital management policy to improve hospital services, especially in terms of implementing the supervision of the head of the room and the implementation of nurse SBAR communication. This research can play a major role in terms of providing nursing services in the future. The increase in nursing communication services can reduce unwanted events.

Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig i hälso- och sjukvården och behöver ha en stor kunskap om patienten för att kunna ge god vård och tillgodose patientens grundläggande behov. Vid skiftbyten behöver ansvarig sjuksköterska göra en informationsöverföring till nästkommande sjuksköterska. Därför behöver patientinformationen fungera optimalt vid överrapporteringar mellan sjuksköterskor. När informationsöverföringen brister leder det till att patientsäkerheten hotas vilket kan innebära en vårdskada och ett vårdlidande för patienten. Tidigare forskning visar att det finns brister i kommunikationen hos sjuksköterskor vilket påverkar patientsäkerheten. Det finns kommunikationsverktyg att använda sig av för att minska brister vid överrapportering av patientinformation, där sjuksköterskan kan använda sig av en mall för att få en struktur på informationsöverföringen. Kommunikationsverktyget SBAR består av S-situation, B-bakgrund, A-aktuell bedömning och R-rekommendation och är ett verktyg som underlättar för sjuksköterskan vid överrapportering. Syftet med studien är att undersöka effekter av att sjuksköterskor överrapporterar patientinformation med hjälp av SBAR. Metoden baseras på en allmän litteraturöversikt där elva artiklar har analyserats med hjälp av en kvalitetsgranskningsmall. I studien kom det fram att SBAR var till stor nytta för sjuksköterskorna eftersom alla arbetade med samma verktyg vilket underlättade överföringen av patientdata. Patientsäkerheten ökade då det inte skedde några misstag i kommunikationen vid överrapportering av patienter med hjälp av SBAR, vilket också bidrog till en starkare teamkänsla och bättre arbetsmiljö för sjuksköterskorna. Slutsatsen är att användning av SBAR vid patientöverlämning hjälpte sjuksköterskorna att inte glömma viktig information om patienterna. Därmed minskade risken för patientlidande orsakad av otillräcklig kunskap om patienten med positiva effekter på patientsäkerheten och möjligheten att tillgodose patientens grundläggand

Bakgrund: Ineffektiv och bristande kommunikation är den främsta faktorn som bidrar till vårdskada. SBAR, situation, bakgrund, aktuell bedömning och rekommendation är en välbeprövad kommunikationsmodell. Sjuksköterskan såsom resterande vårdpersonal har som plikt och ansvar att bidra med patientsäkert och säker vårdmiljö. SBAR är verktyget som underlättar deras uppgifter betydligt mycket.Syftet: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att använda SBAR-modellenMetod: En litteraturstudie utförd av författarna baserad på 15 vetenskapliga artiklar. sökningen av artiklarna utfördes med hjälp av databaserna PubMed, Cinahl och Google Scholar.Resultat: Implementering av SBAR har bidragit till följande konsekvenser eller effekt utifrån en sjuksköterskas synpunkt: Bättre insamling av patientrelaterad information, filtrering, organisering och förståelse av informationen. Bättre kommunikation och överföring av relevant patientrelaterad information till andra yrkesgrupper. Mer patientsäker vård utan felaktiga uppgifter. Bättre relation mellan olika yrkesgrupper främst sjuksköterskan och läkaren.Slutsats: Resultatet visade hur SBAR-modellen har efter implementering påvisat förbättring i kommunikationsförmågan samt effektivitet vid överföring av information. Detta har bidragit till bättre förståelse och patientsäker vård. utifrån detta kan författarna med god förtroende dra slutsatsen att SBAR-modellen är ett bra redskap att använda sig av inom vården., Background: Inefficient and lack of communication is the main factor contributing to healthcare injury. SBAR, situation, background, current assessment and recommendation is a well-proven communication model. The nurse, as the remaining care staff, has a duty and responsibility to contribute with patient-safe and environmentally safe care. SBAR is the tool that makes their tasks much easier.Aim: The aim of the study is to describe the nurses experience of using the SBAR model.Methods: A literature study conducted by the authors based on 15 scientific articles. The search for the articles was performed using the databases PubMed, Cinahl and Google Scholar.Results: Implementation of SBAR has contributed to the following consequences or effects from a nurse's point of view: Better collection of patient-related information, filtering, organization and understanding of the information. Better communication and transfer of relevant patient-related information to other professions. More patient-safe care without incorrect information. Better relationship between different professional groups, mainly the nurse and the doctor.Conclusions: The results showed how the SBAR model has after implementation shown improvement in communication ability and efficiency in the transmission of information. This has contributed to better understanding and patient-safe care. Based on this, the authors can conclude with good confidence that the SBAR model is a good tool to use in healthcare.

Bakgrund: För att ge god och säker vård behövs ett säkert och strukturerat sätt att kommunicera mellan olika vårdgivare. Kommunikationsverktyget SBAR skall enligt Sveriges kommuner och Regioner, implementeras inom kommunal verksamhet.Sjuksköterskor och omvårdnadspersonal har behov att kunna rapportera utifrån en patientsäker struktur där patientinformation sker mellan olika vårdgivare och inom den egna verksamheten.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att införa och använda kommunikationsverktyget SBAR inom kommunal äldreomsorg. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor inom kommunal äldreomsorg. Analys gjordes med en manifest innehållsanalys.Huvudresultat: I resultatet framkom två kategorier och fyra subkategorier.De två kategorierna var hinder och förutsättningar vid införandet av SBAR och hinder och förutsättningar för användandet av SBAR. Sjuksköterskorna upplevde att SBARutbildningen liknade en kortfattad information, inte som en utbildning i ett nytt kommunikationsverktyg. De saknade uppföljning och att ny personal fick utbildning i SBAR. Samtliga sjuksköterskor uppgav att SBAR skulle ha fungerat bättre om fler inom organisationen, dvs omvårdnadspersonal, använde det, samt att det var fördelaktigt och användbart då kommunikationsverktyget har en tydlig struktur på vad som ska rapporteras. Sjuksköterskorna beskrev att det var stor variation i hur och antalet omvårdnadspersonal som använde och rapporterade utifrån SBAR. Detsamma gällde för sjuksköterskorna.Slutsats: Studien visar att det finns vissa steg i implementeringsprocessen som bör utvecklas och förstärkas och att det är viktigt och värdefullt att involvera vårdpersonalen i samtliga steg. Genom att involvera personalen kan införandet och användandet underlättas., Background: In order to provide high-quality, safe care, a safe and structured way of communicating between different care providers is needed. According to Sweden's municipalities and regions, the communication tool SBAR must be implemented in municipal operations. Nurses and nursing staff need to be able to make their reports based on a patient-safe structure, both when there is a transfer of patient information between different care providers, and within their own operations.Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of introducing and using the communication tool SBAR in municipal elderly care.Method: The study had a descriptive design with a qualitative approach. The data collection took place through semi-structured interviews with eight nurses in municipal elderly care. Analysis was conducted using a manifest content analysis.Main results: The results showed two categories and four subcategories.The two categories were obstacles and conditions for the introduction of SBAR and obstacles and conditions for the use of SBAR. The nurses felt that the SBAR training was similar to a brief information, not equivalent to receiving training in using a new communication tool. They lacked follow-up, and new staff lacked training in SBAR. Allnurses stated that SBAR would have worked better if more people within the organization, i.e. nursing staff, used it, and that it was beneficial and useful as the communication tool provides a clear structure for what is to be reported. The nurses described that there was great variation in the number of nursing staff who used SBAR for their reports, and in the way it was used. The same was true for the nurses.Conclusion: The current shows that there are certain steps in the implementation process that should be developed and strengthened, and that it is important and valuable to involve the care staff in all steps. By involving the staff, the introduction and usage can be improved.