Search

Syftet med boken är främst att ge stiftelsens styrelse ett underlag för att arbeta vidare med projekt som har sin utgångspunkt i företagens behov för ett framgångsrikt entreprenörskap. Men texterna ger också en gedigen kunskap för den som är intresserad av landsbygdsutveckling i allmänhet och utvecklingen av entreprenörskap i Norrland i synnerhet.

Kommuner tillsammans med regioner, grannkommuner och länstrafiken planerar och ansvarar för kollektivtrafiken. Idag arbetas det i många kommuner och regioner med effektivisering av kollektivtrafiken och strategiska placeringar av hållplatser och stationer. Att arbeta utifrån dessa aspekter för att nå en hållbar och effektivkollektivtrafik är ett bra tillvägagångssätt inne i städer och täta områden. Det uppstår dock problem om samma strategiska tillvägagångssätt med fokus på befolkningstäthet och reseunderlag följs i mindre orter. Vilka effekter får det för de mindre orterna att samma strategi används i både städerna och på landsbygden? Syftet med studien är att belysa problematiken kring att befolkningsmängd och potentiella användare ligger till grund för planering av tågtrafik och tågstopp, även fö rmindre orter. Vidare är syftet att undersöka vilka möjligheter det finns för mindre orter att få tågstopp för på- och avstigning vid ortens station samt vad det innebär för samhället i den mindre landsbygdsorten. Genom att undersöka två orter i södra Sverige och det arbete som de genomfört har empiri samlats in och grunden till studien lagts.

En förutsättning för ett levande land är att alla delar av landet prioriteras. Trots olika behov, förutsättningar och möjligheter är det av viktigt att ge likvärdiga grundläggande förutsättningar i hela landet. Idag finns Stadsmiljöavtalet som främjar hållbar utveckling av stadsmiljöer, men det saknas liknande insatser mot utveckling av landsbygden. Landsbygden besitter både utmaningar och möjligheter för utveckling, därför är det viktigt att hitta lösningar som bidrar till en hållbar utveckling av landsbygden och framtidens Sverige. För att lyckas behöver det politiska styret ta steget från teori till praktik för att hela Sverige ska ges samma möjligheter att leva. Denna studie syftar till att undersöka de behov, förutsättningar och möjligheter som finns för ett möjligt landsbygdsavtal. Ett landsbygdavtal skulle skapa möjligheter för tillväxt, kompetensförsörjning och omställning till fossilfritt transportsystem samt bidra till en hållbar utveckling av landsbygden. Inblick i arbetet på kommunal, regional och statlig nivå har legat till grund för att se vad de anser behövas för att lyckas med landsbygdsutveckling samt tankar kring ett framtida landsbygdsavtal. Tillvägagångsättet i studien har inneburit två metoder, intervjuer och fallstudier. Fem intervjurespondenter gav inblick i kommunala, regionala och statliga verksamheter. Fallstudierna grundar sig i ett urval av fyra ansökningar till Trafikverkets stadsmiljöavtal. Slutligen granskades intervjuerna och fallstudierna för att sedan sammanställas och analyseras för att få fram ett resultat. Resultatet visar att det brister i satsningar på landsbygden trots stort intresse, men det finns en svårighet i att göra insatser på landsbygden eftersom dessa nyttjas av färre och det missgynnar landsbygdens utveckling. Tillgängligheten med god infrastruktur och digitalisering är en grundförutsättning för en levande landsbygd och för att bibehålla service. Studiens resultat visar att mindre kommuner inte besitter samma ekonomi, For a prosperous country it is required that all regions are prioritized, both urban and rural areas. It is important that everyone is given the same basic conditions for sustainable development. The Swedish Traffic Authority has the Urban Environment Agreement (Stadsmiljöavtalet) which promotes sustainable traffic solutions in urban areas, the is a lack of the same type of contribution for rural areas. There are both challenges and opportunities in the rural areas. It is therefore important to find solutions that contribute to the sustainable development of rural areas and the future of Sweden. To succeed the politics needs to take the step from theory to practice for the whole of Sweden to be given the same opportunities to prosper. This study aims to investigate the needs, conditions and opportunities that for a possible Rural Environment Agreement. A rural agreement would create opportunities for growth, supply of skills and conversion to fossil-free transport systems and contribute to sustainable development of rural areas. An insight of the work at municipal, regional and state level has been the base to see what they think is needed to succeed with rural development and thoughts about a future Rural Environment Agreement. The approach taken in this study has been two methods, interviews and case studies. Five interviewees provided insight into municipal, regional and state work. The case studies are based on a selection of four applications to the Swedish Transport Administration's Urban Environment Agreement. Finally, the interviewees and the case studies were analyzed to produce a result. The result has indicated that there are shortcomings in investments in rural areas even though there is an interest. There is a difficulty in making efforts in rural areas, as it is lived in by fewer people. Accessibility, such as infrastructure and digitizing, is necessary for a living rural area and for maintaining service. It has emerged that smaller municipalities do n

Allt fler har börjat kritisera det vardagsliv som vi i utvecklade länder lever, där hög konsumtion, flygresor och annan markant klimatpåverkan blivit vardag (Claesson, 2018). 2018 var året som Sverige upplevde värmerekord med följder som både torka och bränder. Sommarens extrema väder har bidragit till att klimatet fått mer fokus i samhällsdebatten, och både privatpersoners och företags påverkan på klimatet har blivit föremål för diskussion (Frid, 2018). Diskussionen har även blivit aktuell inom besöksnäringen. Turistsektorn lyfter fram dess påverkan på miljön och det är en av de största utmaningar som beslutsfattare inom besöksnäringen står inför idag, både regionalt, nationellt och internationellt (Tillväxtverket, 2019). Syftet med studien har således varit att undersöka hur svensk besöksnäring på landsbygden arbetar med en hållbar utveckling ställt i relation till Agenda 2030. Hur arbetar den svenska besöksnäringen idag med hållbarhet och hur verkar den i en av vår tids mest komplexa omställningar? För att besvara detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex personer som är verksamma i sex olika populära turistdestinationer på den svenska landsbygden. Dessa turistdestinationer ligger till grund för studiens empiriska material. Resultatet visade att det är ett begränsat antal anläggningar som aktivt arbetar med hållbar utveckling inkorporerat i verksamheten, även om allt fler har börjat arbeta mer aktivt med hållbarhet. Studien bidrar till en djupare förståelse kring den svenska besöksnäringens arbete med hållbarhetsfrågor, samt hur det skiljer sig utifrån verksamheternas geografiska läge. Studien bidrar också med ett kunskapsunderlag för hur den svenska besöksnäringen kan utvecklas för en mer hållbar framtid.

I den här studien undersöks regional utveckling inom kulturarvsområdet med utgångspunkt från ungas förhållningssätt. Syftet med undersökningen är att ur ett socialt perspektiv utreda fördelaktiga funktioner för det materiella kulturarvet i arbetet mot en regional utveckling vid landsbygdsområden. Undersökningsområdet har sin utgångspunkt vid Gotland som geografisk plats, men även Visby världsarvsstad som lokalt område. Vid insamling av empiriskt material har kvalitativa intervjuer hållits med både kommunala tjänstemän och unga med anknytning till Gotland. Intervjuerna har sedan kompletterats med kvalitativa textanalyser av planer och program som relaterar till kulturarvsarbetet. Resultatet för undersökningen visar att den unga målgruppen ser det materiella kulturarvets potential inom regionala utvecklingsfaktorer såsom arbetsmöjligheter, boende, utbildning och nöjesutbud. Det materiella kulturarvet ses även som viktigt för skapandet av livskvalitet, sociala nätverk och för Gotlands platsidentitet. I förhållande till detta beskrivs kulturarvet i kommunala planer och program, som viktigt för att utöka företagande, upplevelsemöjligheter och kulturella verksamheter. Majoriteten av planerna uttrycker därmed kulturarvet ur ekonomiska synvinklar och till stor fördel för besöksnäring. Ett ökat fokus på sociala kvaliteter och nödvändiga regionala utvecklingsfaktorer med utgångspunkt från den unga intervjugruppen kan därmed ses som fördelaktig i de kommunala planerna.

Landsbygdskommunen Östhammar är belägen i Roslagens skärgård och med sin vackra natur är den hem för cirka 22 000 invånare. Det är av intresse att se hur olika entreprenörer i centralorten Östhammar verkar för en företagsinriktad landsbygdsutveckling. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det är att driva företag på landsbygden enligt dem själva, samt se hur deras bild av landsbygden ser ut och hur mycket påverkas de som privatperson och som företagare av att driva företag på landsbygden. Undersökning består av tre småförtagare som intervjuats om hur livet har förändrats sedan de startade sitt företag i Östhammar, hur kontakten ser ut med myndigheterna, hur deras relationer till platsen är och hur de identifierar sig med Östhammar. Utöver de tre intervjuerna har även en kommunaltjänsteman intervjuats för att få kommunens syn på företagsklimatet. Även kommunens tillväxtstrategi har använts för att kunna visa hur kommunen arbetar med företagande i Östhammar. En central fråga i uppsatsen har varit företagens kontakt med kommunen, länsstyrelsen och Regionen. Här visar undersökningen att kontakterna skiljer sig åt mellan de tre företagen och de har olika erfarenheter av kommunen och länsstyrelsen. Slutligen analyseras platsidentiteten och ”spelet” mellan att tala om Östhammar respektive Roslagen. Hur kommer det sig att man väljer att identifiera sig som Östhammarbo som privatperson medan man, när man säljer in sitt företag, anspelar på Roslagen. En fråga här har varit hur det som kallas platsidentitet påverkas av detta., The rural municipality of Östhammar is located in the Roslagen archipelago and with its beautiful nature it is home to about 22000 inhabitants. It is therefore of interest to see how different entrepreneurs in the central town of Östhammar are working for an entrepreneurial rural development. The purpose of the thesis is to investigate how it is to run businesses in the countryside according to themselves, as well as seeing how their image of the countryside looks and how much are they affected as individuals and as entrepreneurs by running rural businesses. To investigate this, I interviewed three minor company owners, about how life has changed since they started their company in Östhammar, how the contact looks with the authorities and how their relations to the place are and how they identify themselves with Östhammar. In addition to the three interviews, a municipal official has been interviewed to understand the municipality's view of the business environment. The municipality's growth strategy has also been used to show how the municipality works with entrepreneurship in Östhammar. A central issue in the thesis has been the company's contact with the municipality and with the county Administrative Board. Here the survey shows that the contacts differ between the three companies and they have different experiences from the municipality and the county of Administrative Board. Finally, it analyzes the location identity and “the game” between talking about Östhammar and Roslagen. How is it that you choose to identify yourself as an Östhammarbo, while you sell in your company as a part of Roslagen? One question here has been what place identity is and how has it affected the company owners.

Rural development in western Europe has seen a policy change since the 1990's, heading towards a focus on local and regional identity, with increasing emphasis on locally led development. This study focuses on a rural area in commuting distance to the city of Umeå, Sweden. The aim of this thesis is to explore the experiences of local actors in non-profit associations devoted to local development, sports and local heritage. To do this, a case study was conducted where local actors as well as the municipality's rural strategist were interviewed. The results of the study show that the local actors take on large responsibilities and find that recruiting new actors can be problematic. This thesis also discusses inclusion and exclusion in rural development, both on the local scale and the municipality's policies and guidelines.

Landsbygden. Den är omdebatterad i mångt och mycket. Ska den bevaras? Ska den låtas vara? Denna uppsats är något jag funderat på under hela min studietid på SLU Alnarp. Det jag visste var att den skulle handla om landsbygden och dess utveckling. Detta på grund av att jag tycker att den faller i glömska ganska ofta under min utbildning. Under lång tid visste jag inte riktigt vad den mer skulle handla om än just landsbygdsutveckling. Med lite hjälp från vänner, kurskamrater och min handledare kom arbetet igång. Jag fokuserar på min hembygd. Läckeby utanför Kalmar i Småland. En ort som mår bra men som ser byns centrala delar förbli orörd och oanvänd sedan många år tillbaka. Detta på grund av brist av upprustning. I kombination med detta så finns en gemensam längtan efter en snabb pendlingsmöjlighet in till stan. Detta skapar för invånarna i Läckeby och orter likt den i övriga Sverige känslor av att landsbygden glöms eller prioriteras bort. Jag tog dessa saker i beaktning och väljer att gestalta om denna yta inklusive addera en tågstation till byns mitt. Utöver det så ska landsbygden i stort, både i världen och i Sverige, och dess framtida öde också tas i beaktning.

Genom ett gestaltningsprogram för hållplatser längs länsväg 288 i Uppland under-söker uppsatsen hur aspekter av säkerhet, trygghet och komfort bättre kan tillgodo-ses för bussresenärer på landsbygden. Uppsatsen utgår från ett socialt hållbarhetsfokus där framförallt tillgång till och fördelning av kollektivtrafiken lyfts fram. Busshållplatser på landsbygden har generellt en lägre prioriteringsgrad, ofta saknas grundläggande funktioner och fler trafikrelaterade olyckor med dödlig utgång sker på landsbygden. Uppsatsen grundar sig på litteratur om säkerhet, trygghet och komfort och använder erkända metoder av stadsplaneraren Kevin Lynch och arkitekten Jan Gehl. I uppsatsen ges förslag på grundläggande principer som innebär en förbättrad säkerhet, trygghet och komfort på hållplatser på lands-bygden. Ett program presenteras med syfte att skapa en identitet för landets olika länsvägar genom en platsspecifik gestaltning av de busshållplatser som ligger längs med dessa. Ett gestaltningsförslag visar hur programmet kan tillämpas. I det större perspektivet syftar uppsatsen till att lyfta både landsbygd och kollektivtrafik med en förhoppning om att synliggöra deras värde. I uppsatsen ses tendenser på att en gestaltning av hållplatser i förlängningen kan främja en social hållbarhet., Through a design program for bus stops along road 288 in Uppland, Sweden this essay examines how aspects of security, safety and comfort can be improved to better cater for bus passengers in in rural areas. This essay emphasizes social sus-tainability where access to and distribution of public transport is highlighted. Rural bus stops generally have a lower priority, often lack basic functions and more traf-fic-related fatal accidents occur in these areas as a result. This essay is based on a literature review of the security, safety and comfort and uses recognized methods by urban planner Kevin Lynch and architect Jan Gehl. The essay proposes basic principles that provide improved security, safety and comfort at rural bus stops. A program is presented with the purpose of creating an identity for county roads in Sweden through a site-specific design of bus stops located alongside these roads. A design proposal shows how the program can be applied. In a broader perspective, the essay aims at raising both rural areas and public transport with the hope of visu-alizing their value. In this essay, trends show that the design of bus stops can sup-port social sustainability in the long-term.

En socialt hållbar turismutveckling grundas i platsens unika värden samt lokalbefolkningens perspektiv och utgångspunkter. Bakom varje synsätt på utveckling ligger ett visst värdesystem som består av normer, värderingar, attityder och beteenden. Platsparadigmet utgår från att platser bör utvecklas utifrån sina respektive geografiska förutsättningar. En annan utgångspunkt är den humanistiska människosynen som fokuserar människan och hennes behov. Planeringsmetoder för lokalt deltagande är i regel uppbyggda utifrån tre så kallade generella faser. Inledningsvis kartlägger deltagarna nuläget och därefter formuleras målet med arbetet, det kan till exempel röra sig om att formulera en framtidsvision. Sedan diskuterar deltagarna sig fram till en åtgärdsstrategi om hur det tidigare formulerade målet uppfylls. Att inkludera lokala aktörer i turismutveckling innebär att den lokala kunskapen tillvaratas. Denna är bunden till kontexten där den är producerad och är endast säkert giltig i det geografiska området. Den överförs från generation till generation. Den skapas genom observation av den lokala miljön där kunskap konstrueras inom ramen för sociala och kulturella processer.

Sammanfattning Rapporten presenterar en studie om integration av nyanlända svenskar till skogsnäringen genom en skogsrelaterad utbildning anpassad efter målgruppens behov. Det huvudsakliga syftet är att närmare granska och analysera nyanlända kvinnor och mäns erfarenheter och föreställningar om skog samt att utvärdera de utbildningsinsatser som tillhandahållits målgruppen för att integreras i skogsarenan. Resan från asylboende till arbete, landsbygdsutveckling och social integration är fokusområden. Studien innehåller en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Resultatet visar att det finns ett intresse för både skoligt arbete och skoglig utbildning bland nyanlända svenskar. Detta skapar möjligheter att utveckla en skogsrelaterad utbildning för målgruppen, som på sikt kan skapa arbetstillfällen. Det skulle resultera i en förbättrad integration i det svenska samhället och kan fungera som en del av landsbygdsutvecklingen. ., This article introduces a study concerning integration of newly arrived Swedes into the forestry through forestry-related education which is tailored to the target group conditions. The implicit aim is to make a detailed review and to analyse newly arrived women's and men's experiences and perceptions of forest and forest-related vocational courses. The journey from asylum accommodation to work, rural development and social gathering is central. The study contains a quantitative and a qualitative survey. The results shows that the interest in both work and education in forestry considerable among newly arrived Swedes and in the forest sector there is a high demand for labour. This creates an opportunity to develop a forest-related education for newly arrived Swedes and can also provide job opportunities. This will result in improved integration into Swedish society and might act as a part of rural development. .

Trots att det sker en utflytt från icke tätortsnära landsbygd i landet bedrivs ändå en framgångsrik landsbygdsutveckling på Gotland. Detta i form av tio lokala utvecklingsbolag där privatpersoner och företag kan köpa aktier i syfte att främja den lokala bygden. Bakom bolagen står ideellt arbetande personer som lägger ner mycket kraft och hundratals arbetstimmar för att driva igenom projekt som skapar samhällsnytta i bygden. Dessa personer skulle i daglig benämning kunna gå under begreppet eldsjäl, men det saknas idag både svensk och internationell forskning inom ämnet. Även om vissa karaktärsdrag kan jämföras med både samhällsentreprenörskap, landsbygdsentreprenörskap och entreprenörskap på landsbygden finns ingen tydlig beskrivning av begreppet. Syftet med denna uppsats är därför att inom ramen för forskningsprogrammet Nycklar till en levande landsbygd, beskriva begreppet eldsjäl samt försöka förstå eldsjälens roll för Gotlands landsbygd. Detta görs genom en kvalitativ studie där fyra eldsjälar deltagit i semistrukturerade intervjuer för att kartlägga gemensamma egenskaper samt relationen till social, rumslig och institutionell kontext. Uppsatsen diskuterar därför utifrån de teoretiska ramarna av samhällsentreprenörskap och kontext vilka karaktärsdrag och egenskaper en eldsjäl präglas av, samt vad som driver individerna att trots stort motstånd fortsätta sitt arbete utan krav på att få någonting i gengäld. Studien visar därmed att eldsjälar är starkt beroende av sociala nätverk, samt arbetar oegoistiskt för att skapa samhällsnytta där drivkraften är en positiv förändring i bygden de bor och verkar i. För att bibehålla denna motivation krävs dock någon form av bekräftelse eller återkoppling på arbetet. Eldsjälar spelar en betydande roll i utvecklingen av Gotlands landsbygd, och tar vid där Region Gotland inte längre räcker till. Eldsjälarna skapar trevnad i bygden för att fler ska stanna kvar eller flytta dit., Urbanisation is characterizing Swedish rural areas, yet successful rural development is spread over Gotland. There rural development is partly run by local development corporations, where both individuals and firms are able to invest in stocks to improve the local district. Behind these corporations stand individuals who invest a large amount of their time and effort, without gaining profit or even encouragements. In Swedish terms those people often are called eldsjäl or in English driving spirit, but there seems to be a loss i published theory about the subject. Even though societal entrepreneurship, rural entrepreneurship and entrepreneurship in rural all contain characteristics reminding of a driving spirit, there is no clear definition of a driving spirit as a concept. Within the the research programme Nycklar till en levande landsbygd the aim is to, with a qualitative approach, describe the concept of a driving spirit and its relation to context. This paper therefore discuss a driving spirit’s qualities as well as key factors to continue with their plan in spite of great opposition. The study thereby show that social context is of great importance in order to create societal value, which is in their main interest. Driving spirits are however in need of encouragement or feedback in order to keep a continuance in their work. Driving spirits continue where administrative authorities are insufficient and are therefore important for rural development in Gotland.

Är landsbygdsutveckling samma sak överallt? Den här kandidatupp-satsen som är gjord inom ämnet landsbygdsutveckling visar på hur två kommuner, med olika förutsättningar, arbetar med landsbygdsutveckl-ing. Studien är gjord som en jämförelse mellan Haparanda och Upp-sala kommun, dels genom studier av dokument och dels genom kvali-tativa intervjuer. Kommunernas egna storlek och dess avstånd till stor-stadsregioner är de centrala skillnaderna i vilka förutsättningar de har. Studien berör de byråkratiska och organisatoriska processer som är tänkta att leda till utveckling av landsbygden. Med exempel på insat-ser som gjorts för landsbygdens utveckling påvisas olikheter och skillnader i hur den stora vs den lilla kommunen hanterar landsbygds-frågor. Den visar också på hur olika insatser får olika betydelse bero-ende på platsens förutsättningar.

I Limfjorden på norra Jylland i Danmark finns världens största vilda bestånd av ostronarten Ostrea edulis, det ursprungliga europeiska ostronet. Historiskt sett har Ostrea edulis funnits i rikliga mängder längs hela Europas atlantkust, men har sedan 1800-talet fört en alltmer tynande tillvaro. Idag är det nästan helt och hållet ersatts av ett ostron från Stilla Havet, Crassostrea gigas. Den här uppsatsen undersöker hur relationen mellan ostron och människor vid Limfjorden har utvecklats och förändrats under drygt 7000 år. Uppsatsen undersöker också hur den institutionella inbäddning som omger relationen har utvecklats och förändrats under samma tid och använder sig av Frances Cleavers begrepp institutional bricolage för att förstå hur institutioner skapas genom att låna beståndsdelar från redan existerande institutionella arrangemang. Uppsatsen visar hur den institutionella inbäddningen kring relationen mellan ostron och människor vid Limfjorden formats och utvecklats genom en form av bricolage., The world's largest wild population of the oyster species Ostrea edulis, the original European oyster, is located in the Limfjord-sound in northern Jutland in Denmark. Historically, Ostrea edulis has existed in abundant quantities along Europe's Atlantic coast, but since the 19th century it has suffered an increasingly dwindling existence and is almost entirely replaced by a Pacific oyster, Crassostrea gigas. This paper examines how the relationship between oysters and humans by the Limfjord-sound has evolved and changed during 7000 years. The paper also examines how the institutional embedding surrounding the relationship has evolved and changed during the same time, using Frances Cleaver's concept of institutional bricolage to understand how institutions are created by borrowing elements from existing institutional arrangements. The paper shows how the institutional embedding of the relationship between oysters and humans by the Limfjord-sound evolves through bricolage.

Denna uppsats bygger på en kvalitativ studie av Leader Nedre Dalälven 3. Det är en förening skapad för att jobba med lokalt ledd utveckling genom leadermetoden 2014-2020, även kallat Leader. Leader är en metod baserad på trepartnerskap, mellan offentlig, privat och ideell sektor, som genom olika projekt syftar till att skapa lokal utveckling. Det är en del av EU:s Landsbygdsprogram som löper i sjuårsperioder och strax innan uppsatsen skrevs lanserades en ny period vilket gjorde ämnet aktuellt att studera. Uppsatsen undersöker hur personer i Leader Nedre Dalälven 3 upplever sin roll inom Leader samt vilka som är de mest utmärkande förändringarna den nya programperioden och hur det påverkar dem jämfört med föregående programperiod. För att få svar på frågeställningarna genomfördes intervjuer och observationer med Leader Nedre Dalälven 3. Föreningen visade sig ha ett bra samarbetsklimat och för att synliggöra faktorerna bakom detta använder jag mig av begreppet social tillit. Informanteranas olika roller avspeglas i de förväntningar jag får ta del av gällande det kommande arbetet i Leader. Gemensamt för alla är att de tycker landsbygdsutveckling är viktigt och ser Leader som en metod för det. Genom sin roll vill de vara med att generera positiv utveckling för området. Ledaremetodens ursprungsutformning är baserat på governance, vilket är ett decentraliserat styrsätt utifrån ett underifrånperspektiv. Flera förändringar har skett gällande programmets utformning och tydligare riktlinjer med större kontroll pekar på en rationalisering av pro-grammet mot en mer byråkratisk struktur. Det påverkar Leader Nedre Dalälven 3:s sätt att arbeta och se på programmet som helhet., This thesis is based on a qualitative analysis of the Leader Nedre Dalälven 3. It is an associa-tion created to work with community-led local development under the Leader approach 2014-2020, also known as Leader. Leader is a method based on partnership, between public, private and voluntary sectors, which through various projects aim at creating local development. It is part of the EU's rural development program which runs in seven year periods and when the paper was written, a new period had just started, which made the current topic to date. The essay examines how people in Leader Nedre Dalälven 3 perceive their role in Leader, and which ones are the most significant changes in this period and how it affects them, compared with the previous period. To answer the questions interviews and observations with actors in Leader Nedre Dalälven 3 was made. What I found was good cooperation based on experience which has created social trust within the association. The informants roles are reflected in the expectations they have on the current work in Leader. Common to all is that they think rural development is important and they see Leader as a method for that, through their work they want to generate positive development for the area. Leaders origin design is based on governance, which is a decentralized control made for generating bottom-up approach. Several changes have taken place regarding the program design and clearer guidelines with more control points to a rationalization of the program towards a more bureaucratic structure. It affects the work in Leader Nedre Dalälven 3 and how they perceive the program as a whole.

Uppsatsen syftar till att studera Östra Göinge kommun i nordöstra Skåne genom olika ingångar och perspektiv på dess landskap. Kommunen utmärker sig i Skåne genom att den haft en minskad befolkning under en majoritet av de senaste tjugo åren. Den teoretiska utgångspunkten framhåller landskapet som resultatet av en rad uppsättning processer och beståndsdelar sprungna ur en komplex relation mellan människa och miljö där påverkan går på båda håll. Studiet av landskapet kan med den utgångspunkten leda till kunskap om ett områdes historia och nutid. Genom en litteraturstudie kommer landskapets utveckling i Östra Göinge studeras och analyseras, där landskapet knutet till skogen upptar en övervägande del av utrymmet. Därefter kommer landskapets nuvarande betydelse för kommunen lyftas där landskapet främst förstås som ett symboliskt sådant som förväntas bidra till Östra Göinge kommuns utveckling i olika avseenden. Resultatet visar på att såväl mindre som större förändringar i samhället har varit med och format landskapet i Östra Göinge kommun och att det symboliska landskapet till övervägande del bygger på myten om naturupplevelsen och områdets historia.

Stora delar av världen genomgår idag en omfattande urbanisering, där allt fler flyttar från land till stad. Samtidigt ges diskussionen om hållbar utveckling mer och mer relevans och utrymme. Som en följd av rådande urbaniseringstrender tycks resonemang kring miljömässig hållbar utveckling ofta beröra hur de urbana strukturerna ska kunna komma att möta framtidens klimatutmaningar, snarare än att alternativa strukturer lyfts fram som möjliga, mer miljövänliga, alternativ. Denna uppsats syftar till att ge en djupare förståelse för vilken betydelse relationen mellan stad och landsbygd har för en miljömässigt hållbar utveckling. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en beskrivning av och diskussion kring miljömässig hållbarhet (och icke-hållbarhet) i staden respektive på landsbygden. Denna beskrivning och diskussion ligger sedan till grund för en analys av huruvida Region Skåne förhåller sig till de miljömässiga fördelar en stärkt relation mellan stad och landsbygd innebär. Analysen leder till slutsatser om att de urbana strukturernas sociala och ekonomiska fördelar överskuggar de negativa miljömässiga konsekvenser sådana strukturer kan sägas innefatta. Istället lyfter Region Skåne fram strategier för att främja de urbana samhällena ytterligare, medan strategier för landsbygdsutveckling är mer frånvarande., The world today is undergoing rapid urbanization; more and more people move from rural to urban areas. Meanwhile, the discussion about sustainable development is getting more and more relevance and scope. As a result of the current urbanization trends, the discussion about environmentally sustainable development often seem to concern in what ways the urban structures will be able to handle future climate challenges, rather than highlighting alternative structures as possible, more environmentally sustainable, alternatives. This essay aims to provide a deeper understanding of the significance of a relationship between urban and rural areas for an environmentally sustainable development. The essay is based on a description and discussion of the environmental sustainability (and non-sustainability) in urban and rural areas. This description and discussion is then the basis of the essays analysis, concerning whether Region Skåne relate to the environmental benefits a strengthened relationship between urban and rural areas contains. The analysis leads to the conclusion that, in Region Skånes reports, the social and economic benefits of the urban structures seem to overshadow the negative environmental impacts such structures can be said to contain. Instead, Region Skåne highlights strategies for further promoting the urban structures, while strategies for rural development seem to be more absent.

Studien handlar om individens betydelse för landsbygdens utveckling och utgår ifrån trender som berör samhällsutvecklingen i Sverige idag. Forskning visar att 250 av landets 290 kommuner tappat invånare i kategorin unga vuxna. Ungas val av bostadsort förklaras ha ekonomiska och sociala orsaker, men också av att staden har blivit en norm och synonymt med en möjlighet till individuell utveckling. Det gör det svårt för unga att stanna kvar på hemorten idag. Utbildningen Hållbara unga ledare vill fång upp dessa tendenser genom att erbjuda en ledarskapsutbildning för unga på landsbygden i Skaraborg. Utbildningen hjälper deltagarna att utveckla sitt personliga ledarskap och öka sin förståelse för hållbarhetsfrågor på olika nivåer. I förlängningen kan det bidra till att deltagarna startar egna företag eller på annat sätt är med och bidrar till utvecklingen på sin ort. Studien utformas som en fallstudie och undersöker utbildningens idé, vad som sker under delar av utbildningen och hur deltagarna upplever processen. Empirin har samlats in genom att analysera dokument, intervjua processledarna, observera ett utbildningstillfälle och genom att låta deltagarna svara på en surveyundersökning. Under tiden jag samlar in data söker jag efter samband mellan hållbar utveckling, personligt ledarskap och vad det i så fall innebär för landsbygdens utveckling. Resultatet visar att utbildningens hållbarhetsdimension syftar till att öka individernas förmåga att leda sig själva och deras förståelse för innebörden i begreppet hållbar utveckling. Studien visar även det finns ett samband mellan innebörden i begreppen landsbygdsutveckling, hållbar utveckling och ett personligt ledarskap. Individer med kapacitet för ett personligt ledarskap har förutsättningar att framgångsrikt driva företag på landsbygden, bidra till föreningslivet eller på annat sätt verka för att uppnå sina drömmar och må bra. Det personliga ledarskapet kan hjälpa dem att förhålla sig till den individualisering som sker i sam

Gotland is famous around the world for its unique nature. The agriculture here has always been an important source of income and part of the identity of the island. But today the profession has low status and hard to survive. How can the interest for farming be increased? Gotlandsgården is an investigation about how the agriculture could develop. It strives to re-establish the status of the farmer profession and to become the node for the Gotland's farmers, inhabitants and the tourists. an investigation about how the agriculture could develop. It strives to re-establish the status of the farmer profession and to become the node for the Gotland's farmers, inhabitants and the tourists., Gotland är känt för sin fantastiska natur. Lantbruket här har alltid varit en viktig inkomskälla och har alltid varit en viktig del i Gotlands identitet. Idag har inte bondeyrket samma rykte som förr och det är svårt att få tillräckligt med elever till lantbruksskolan i Roma. Hur kan man öka intresset för yrket och Gotlands landsbygd. Det här projektet är en undersökning i hur man genom arkitektoniska tillägg kan skapa en grön nod för Gotlands gröna näringar och lantbruksskola och på det sättet blåsa nytt liv i landsbygden på Gotland.

I det här kapitlet diskuteras Grön Omsorg (G.O.) som ett samhällsentreprenöriellt företagskoncept på landsbygden i Sverige. Konceptet innebär meningsfull sysselsättning i lantlig miljö för människor i behov av särskilt stöd. Säljare av dessa tjänster är gårdsägare. Köpare är oftast kommuner och de som besöker gårdarna, brukarna, kan vara ungdomar, före detta missbrukare, personer med funktionsnedsättningar med flera. Kapitlet tar sin utgångspunkt i teorier som berör samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn samt de utmaningar som kan uppstå i en samhällsentreprenöriell etableringsprocess. I kapitlet presenteras en genomgång av den forskning som gjorts om G.O. Den visar hur etableringen ser ut i 11 länder runt om i världen. Det jämtländska LRF projektet Grön Omsorg – Från Tanke Till Handling presenteras också för att koppla ett konkret fall till teorin. Det huvudsakliga resultatet tyder på att många hinder och utmaningar kan uppstå och att det krävs av de både, den privata och den offentliga sektorn att de bygger upp ett förtroende för varandra. Det krävs även ett genuint engagemang, att behov finns för ömsesidig förståelse och framförallt ett tålamod från de båda parterna för att nå fram till fungerande avtal som gynnar alla involverade., SESPA

Kapitlet beskriver vilka utmaningar men också möjligheter som SUB-ansökan gav upphov till. Kapitlet lämnar också, utifrån erfarenheter från Europa, ett antal förslag på hur marknaden för Kalix Löjrom skulle kunna utvecklas.

Denna uppsats i landsbygdsutveckling beskriver ett producentperspektiv på det ökande intresset för olika former av lokalproducerade livsmedel. Utifrån detta förs även en diskussion om de förväntningar som finns kring det lokalproducerade för landsbygdsutveckling. Undersökningen är kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom observation och semistrukturerade forskningsintervjuer. Avgränsningen har gjorts till grönsaksproducenter för lokala marknader i Västmanlands län. Studien fokuseras kring hur odlarna relaterar till förutsättningar för sin verksamhet i och med det ökande intresset för lokalmat, ett fenomen jag kallar lokalmatstrenden. Betydelsen av det lokala visar sig konstrueras till stor del i kommunikationen mellan konsument och odlare vid den direkta försäljningen till privatpersoner. Med inspiration från Claire Hinrichs och den ekonomiska sociologin analyseras odlarnas motiv till och användning av de direkta försäljningsvägarna utifrån grad av social inbäddning och marknadsmässighet. Den direkta försäljningen visar sig motiveras utifrån en i grunden ekonomisk marknadsmässighet, men som bygger på att skapa förtroende och relationer mellan odlare och kund som innebär en social inbäddning av marknadsrelationen. Här finns en spänning mellan sociala motiv och marknadsmässiga som kan spela roll för vilka möjligheter som finns att basera landsbygdsutveckling på lokalmatstrenden.