Search

Syftet med studien är att undersöka lärare i fritidshems syn på och arbete med vila och rekreation. Vad innebär vila och rekreation enligt lärare i fritidshem? Hur tillgodoses elevers behov av vila och rekreation i fritidshem? Upplever lärare i fritidshem några utmaningar när det gäller att möta elevers behov av vila och rekreation? I studien har kvalitativ metod använts, för att besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex lärare i fritidshem. Relationell teori kopplas till studiens resultat. En majoritet av lärarna har svårt att skilja begreppen vila och rekreation åt. Begrepp och beskrivningar som återkommer är avkoppling, återhämtning, att ta det lugnt, stilla aktiviteter, fysiska aktiviteter och att befinna sig i inomhus- och utomhusmiljö. För att tillgodose elevers behov av vila och rekreation är lärarna uppmärksamma på elevernas individuella behov och tar tillvara på deras inflytande i verksamheten. Lärarna tillgodoser elevernas behov genom att erbjuda en bredd av aktiviteter och undervisning i olika miljöer såväl inomhus som utomhus. De betonar elevers valfrihet som en viktig del i arbetet att tillgodose elevers behov av vila och rekreation. De utmaningar som lärarna beskriver i arbetet handlar om fritidshemmets praktiska begränsningar, främst avseende stora elevgrupper, låg personaltäthet och bristande lokaler. Lärarna lyfter även att behov, konflikter och grupptryck utgör utmaningar i arbetet.

Studiens syfte är att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om utomhusmiljöns möjligheter till lek. Syftet besvaras utifrån följande frågeställningar: Vad är utomhusmiljö ur lärarnas perspektiv? Hur bjuder lärarna ut till lek i utomhusmiljön? Vad finns det för möjligheter och begränsningar för lek i utomhusmiljön? Studien genomfördes med en kvalitativ metod där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lärare i fritidshem. Därefter har den insamlade datan tolkats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att lärare i fritidshem värnar om elevernas lek i utomhusmiljö. Lärarna erbjuder eleverna en variation av platser och tillsätter löst material för att skapa spännande och lustfyllda lekmiljöer. Studien visar att utomhusmiljön främjar aktiva rörelselekar vilket leder till social utveckling och identitetsskapande. Brist på personal och skolgårdars begränsningar diskuteras kritiskt. Slutligen föreslås vidare forskning inom ämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares tankar och erfarenheter om lekens betydelse för barns utveckling och lärande i förskolans verksamhet. Vi valde en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 förskollärare. Studiens teoretiska perspektiv utgår ifrån en lekresponsiv undervisning samt den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att förskollärare använder olika strategier och metoder när det gäller att främja barns lek i förskolan. Det framgick även att förskollärarna tycker att leken är viktig och har en central plats i verksamheten. En slutsats var att deltagarna i intervjuerna ansåg att deras roll i barns lek är mångfacetterad, de anpassar sig till olika situationer och kan växla mellan att observera och aktivt delta i barns lek.

I denna studie har naturmaterialets betydelse för barns lek och utforskande undersökts. Frågeställningarna i studien byggde på att undersöka vilka samt hur naturmaterial användes i barns lek och utforskande. För att bidra med barns resonemang och upplevelser har data samlats in genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer och med fältstudier. Insamlade data har analyserats utifrån livsvärldsfenomenologisk ansats för att beskriva och tolka barn livsvärld i skogen i relation till naturmaterialen. Utifrån barns upplevelser och resonemang framkom att naturmaterial skapade betydelse för barns lek och utforskande. I leken skapades kommunikation sinsemellan barnen när de förmedlar sina lekaktiviteter. Den symboliska leken var den mest framträdande leken i skogen. Naturmaterial som barn använde i stor utsträckning var stockar, pinnar och stubbar i leken. Naturmaterial öppnade upp för att utforska med många sinnen, material som utforskades var trädstammar och pinnar. Upplevelsen av skogen beskrivs som positiva, en miljö för lek och rörelse utifrån barns resonemang. Barnen konstaterade att pinnar är ett funktionellt material för att konstruera bokstäver och för att skapa musik. Naturmaterialen i skogen bidrog med barns lek, utforskande och lärande., In this study, the significance of natural materials for children's play and exploration has been investigated. The research questions in the study were based on investigating which natural materials were used and how they were used in children's play and exploration. To contribute to understanding children's reasoning and experiences, data were collected through semi-structured focus group interviews and with field studies. The collected data were analyzed using a lifeworld phenomenological approach to describe and interpret children's lifeworld in the forest in relation to natural materials. Based on children's experiences and reasoning, it emerged that natural materials played a significant role in children's play and exploration. In play, communication was created among the children as they conveyed their play activities. Symbolic play w as the most prominent type of play in the forest. Natural materials that children mostly used in play were logs, sticks and stumps. Natural materials opened to up opportunities to explore with many senses; materials that were explored included tree trunks and sticks. The experience of the forest is described as positive, a setting for play and movement according to children's reasoning. The children found that sticks are a functional material for constructing letters and creating music. Natural materials in the forest contributed to children's play, exploration and learning.

Studiens avsikt var att få en fördjupad förståelse för hur förskollärare beskriver lek och undervisning i didaktiska planeringar efter att begreppet undervisning har fått en större plats i förskolan vid revideringen av läroplanen. Denna kvalitativa studie bestod av att didaktiska planeringar samlades in och intervjuer genomfördes. Därefter bearbetades datainsamlingen genom transkribering och färgkodning för att analysera och hitta mönster i empirin som svarade på forskningsfrågorna. De resultat som framkom beskrevs utifrån kategorierna konstruktioner av lek och möjlighet och utmaningar i lekfull undervisning. Slutsatserna av studien visade att förskollärares konstruktioner av lek är den skapande konstruktionen, den bearbetande konstruktionen och den lekfulla konstruktionen. Goda relationer till barnen och förmågan att vara flexibel skapar goda möjligheter för lekfull undervisning, medan didaktisk kompetens och förskollärarens ledarskap är utmanande i den lekfulla undervisningen, enligt den här studien.

Hur skolans utomhusmiljö är utformad varierar från skola till skola vilket gör att elevernas lekkommer har olika förutsättningar. Dessutom kan lärarens synsätt ha en påverkan på hur eleverna förhåller sig till miljön och leken. Examensarbetet undersöker hur lärare arbetar medutomhusmiljön samt hur deras arbete påverkar elevernas lek. Studien använder sig av intervjueroch observationer, med analysschemat outdoor play environment categorys (OPEC), för att undersöka frågeställningarna: Hur upplever lärarna att utomhusmiljön och material påverkans lek?; Hur påverkar lärarens synsätt och förhållningssätt hur eleverna förhåller sig tillutemiljön och leken?; Vilka metoder och verktyg använder lärare sig av för att vara möjligheter och motverka hindra i utomhusmiljön, material och leken? Detbarndomssociologiska perspektivet användes för att forma studier, där begreppen varandeindivider och blivande vuxna visade sig återkommande i informanternas berättelser. För att förstå informanternas berättelser angående elevernas lek utomhus används rumsteori och begreppet tolkningsreproduktion. Resultatet visar att det finns en koppling mellan platsen och hur eleverna leker, men även att lärarnas förhållningssätt har påverkats på elevernas lek. Detframkom att eleverna drog sig till undanskymda platser, bland annat i buskar och bakom träd, föratt leka rollkar. Det visade även sig att lärarnas synsätt gjorde det möjligt att skapa nya rumutomhus, bland annat genom att ta ut inomhusmaterial eller att hålla i lärarledda aktiviteter på platser.

Är lek roligare på en nybyggd skolgård? Vi har valt att undersöka hur skolgården som rum påverkar leken. Vi har intervjuat åtta informanter på en skola i Skåne vars skolgård genomgått en totalrenovering. Med en kvalitativ metod har vi synliggjort deras uppfattning och upplevelser. Fyra elever och lika många pedagoger intervjuades med en intervjuguide som underlag. Frågorna berörde lek, material, normer, regler och känslor på skolgården. Intervjuguiden var tematiserad så att svaren skulle kunna tolkas via vår valda teori, Henri Lefebvres enhetsteori om rum. Informanterna beskriver hur skolgården uppfattas materiellt, vilka föreställningar som finns och hur den nyttjas för lek. Lagar, regler och normer styr en skolgård, elever kan inte springa hur som helst heller inte säga och göra precis som de vill, de förväntas bete sig på ett visst vis. Oavsett lekredskap, underlag och ålder så är pjätt en favoritlek vilket beskrivs av samtliga informanter. Pjätt kan lekas oavsett skolgårdens utformning, det enda som krävs är gemenskap.

Fritidshemmets ena syfte i Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet är att eleverna ska få möjlighet att vara delaktiga, ta ansvar och tillämpa ett inflytande i verksamheten. Elever som är inskrivna i fritidshemmet ska ha möjlighet till både delaktighet och inflytande men hur ser verkligheten egentligen ut? I denna studie har en kvalitativ metod använts vid gruppintervjuer med 21 deltagare som var indelade i tre olika grupper, tre årskullar. Syftet med studien utgick från barns perspektiv där elevernas upplevelser skulle lyftas fram, tolkas och utvärderas. Studiens frågeställning är: Hur upplever eleverna sin delaktighet och sitt inflytande på undervisningen i fritidshemmet? Utifrån resultatet fick jag en övergripande bild av elevernas upplevelser av inflytande och delaktighet med hjälp av de fem nivåerna utifrån Shiers (2001). Elevernas egna tankar kring delaktighet var att ”alla får vara med” och i inflytande innebär det att ”våra pedagoger behöver lyssna på elevernas tankar och förslag”. Eleverna vill vara delaktiga och ha ett inflytande över hela processen från önskemål till genomförandet. Vissa elever vill att pedagogerna besitter en kunskap kring lite allt möjligt, detta för att kunna ha en lättare förståelse kring elevernas önskemål och idéer och på så sätt tala samma språk.

Vi är två specialpedagogstudenter som är verksamma förskollärare och upplever att leken behöver få en mer medveten roll inom förskolan, för att kunna användas mer funktionellt. Därmed är syftet med denna studie att undersöka hur förskollärare använder leken som ett verktyg för att främja barns sociala interaktion samt relationer, oavsett barnens olika språk. Studiens teoretiska utgångspunkt är hämtad utifrån sociokulturell teori samt kommunikationsteorin med fokus utifrån Batesons lekteori. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och induktiv ansats, studien innefattar tio semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare. Resultatet visar att relationerna mellan barn och pedagoger är av största vikt för att kunna ge barn den stöttning de behöver för att utveckla sin kommunikativa förmåga. Vidare visar resultatet att leken är en stor del av förskolans vardag men att många pedagoger inom förskolan inte är medvetna om hur den kan användas i undervisningssituationer. Majoriteten av informanterna menar även att det är lättare att inkludera barn när undervisningarna och leken sker inomhus, eftersom utomhus är det större ytor, vilket gör det svårare att se alla barn. Slutsatsen som vi kan dra utifrån denna studie är bland annat att våra informanter, som är verksamma inom förskolan, inte har reflekterat så mycket kring lekens användning, före vår studie.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring populärkultur, hur det tas in i barns fria lek samt att undersöka hur populärkulturen lyfts fram i förskolans lärmiljöer. Studien utgår från Lev S. Vygotskijs lekteori och de estetiska begreppen radikal, modest och marknadsestetik. För att synliggöra populärkulturen i barns fria lek använde vi oss av en kvalitativ metod där observationer och fältanteckningar gjorts på två olika förskolor. Vi analyserade sedan materialet med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visade att populärkultur synliggörs i barns fria lek på olika sätt och att lärmiljön på de två förskolorna var utformade olika. Slutsatsen av studien är att genom deras kreativitet, fantasi och erfarenheter tar barnen in populärkultur på olika sätt i deras fria lek. Barnen använde sig av olika populärkulturella inslag som fanns tillgängligt på förskolan för att förstärka deras handlingar i sin fria lek. Att använda barnens intressen i undervisningen skapas en mer engagerande och meningsfull lärmiljö., The aim of this study is to contribute with knowledge about how popular culture is incorporated into children´s free play, and to and to explore how popular culture is highlighted in preschool learning environments. The study is based on Lev S. Vygotsky's play theory and the aesthetic concepts radical, modest and market aesthetics. We used a qualitative method where observations and field notes were made at two different preschools. We then analyzed the material using the thematic analysis method. The results showed that popular culture is manifested in children's free play in various ways, and that the learning environments in the two preschools were designed differently. The conclusion of the study is that through their creativity, imagination and experiences, the children include popular culture in various ways into their free play. The children used various popular culture elements available at the preschool to enhance their actions in their free play. Including children's interests into teaching creates a more engaging and meaningful learning environment.

Läroplanen för förskolan (Skolverket 2018, s.8) beskriver leken som grunden för utveckling, lärande och välbefinnande, samt att den ska ha en central plats i utbildningen. Vidare i styrdokumentet beskrivs leken som initierad av vuxna eller av barnen själva. Studiens syfte är att problematisera och diskutera om förskollärares förhållningsätt till barns fria lek i förskolan. För att uppnå studiens syfte använder vi oss av en kvalitativ insamlingsmetod där vi genomför intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare vid två olika förskolor. De frågeställningar som är grunden för vår studie är följande: Vilken förståelse har förskollärare av fri lek? Hur ser förskollärare på sin egen roll i relation till den fria leken? Resultatet i studien visar att förskollärarna ger en bild av den fria leken som en form av lek som är fri från vuxet styrande. Å andra sidan uttrycker de flera fördelar kring att vara delaktiga kring barns fria lek, då de ges möjlighet att bland annat förebygga konflikter och“avstyra” oönskade lekar. Utifrån studies resultat drar vi slutsatsen att det finns oklarheter kring fria lekens innebörd och att förskollärarna i studien styr leken på ett eller annat sätt.

Denna studie är ett utvecklingsinriktat arbete som använder aktionsforkning som metod för att utveckla lärmijön i förskolan. Fantasilek och konstruktionslek hanteras ofta separat, men i vår studie avser vi i stället använda en kombination genom att fokusera på den tredje pedagogen, det vill säga lärmiljön. Syftet är att dokumentera och utvärdera ett aktionsforskningsprojekt med målet att förändra förutsättningarna för barnens lek på en förskola, så att avdelningens barn kan känna sig välkomna, trygga och därmed vill leka i rummet. I aktionsforskningsprojektets båda aktioner användes loggbok, observationer och reflektionsmöten för att dokumentera processen. Resultatet visar att lärmiljön i rummet Gläntan utvecklades genom de båda aktionerna. Kombinationer av konstruktions- och fantasilek kom till uttryck i barnens lek. Dessutom såg alla deltagare att barnen tycktes känna sig trygga och säkra i sina lärmiljöer. Viktigt i den här typen av aktionsforkningsprojekt är att även personalen ges tid för reflektion tillsammans med studenterna och att hänsyn tas till förskolans planering av verksamheten.

Denna studie syftar till att väcka kunskap om naturmaterial till barnens utomhuslek. Studien vill även lyfta fram betydelsen av olika faktorer som påverkar barnens lek, där förskollärare, utomhusmiljön och barns egna kunskaper är av betydelse för leken med naturmaterial. För att kunna besvara studiens syfte som är att ”belysa förskollärares syn på naturmaterialet i leken.”, används semistrukturerade kvalitativa intervjuer med hjälp av fenomenografi. Utifrån fenomenografin använder sig studien av tre utfallsrum med underkategorier för att tydliggöra förskollärarnas olika uppfattningar som synliggörs i resultatet. Resultatet visar på att förskollärare har olika uppfattningar kring naturmaterial till barnens lek som grundar sig i deras egna personliga upplevelser med materialet. Där naturmaterial kan både anses vara svårt för barn att leka med och som ett material som bidrar med frihet till barnens lek., This study aims to raise knowledge about natural materials for children's outdoor play. The study also wants to highlight the importance of various factors that influence children's play, where preschool teachers, the outdoor environment and children's own knowledge are of a big importance for playing with natural materials. In order to answer the purpose of the study, which is to "illuminate preschool teachers' view of the natural material in play.", semistructural interviews are used using the phenomenography. Based on the theory, the study also uses three outcome rooms with subcategories to clarify the preschool teachers' different perceptions, which are made visible in the results. The results show that preschool teachers have different perceptions about natural materials for children's play, which are based on their own individual experiences with the material. Where natural materials can be considered both difficult for children to play with and as a material that contributes freedom to the children's play.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om förskollärares upplevelser kring skogens påverkan på barns lek och sociala samspel. Studien tar avstamp i en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att intervjua sju förskollärare. Det centrala resultatet visar att förskollärarna anser att skogen har en positiv påverkan på barns lek och samspel. Förskollärarna menar att fantasin utvecklas och nya konstellationer bildas när barnen vistas i skogen och att barnens kommunikativa och sociala förmåga främjas när de använder naturmaterial i leken. Resultatet visar även på att skogenses som ett värdefullt frirum. Förskollärarna menar också att barns motoriska förmåga stärks.Förskollärarnas resonemang är i övergripande drag förenligt med tidigare forskning som presenteras i studien.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare resonerar om utevistelse samt sin roll vid lek och samspel under denna. Studien utgår från en kvalitativ metod där sex yrkesverksamma förskollärare intervjuats för datainsamling. Utifrån den insamlade datan har en tematisk analys genomförts. Studiens analys har utgått från det sociokulturella perspektivet med tillhörande begrepp. I studiens resultat framkommer dels hur förskollärare resonerar om vad de anser att utevistelsen ska erbjuda barnen. Främst kopplat till barns utveckling av motorik och fantasiförmåga. Dels hur förskollärarnas roll i utomhusvistelsen är att stötta, utmana och att observera barnen under deras lek och samspel. Utöver detta innehåller resultatet i studien om förskollärarnas roll i att utforma utomhusmiljön efter barns visade intresse.

Undersökningen syftade till att utforska och skapa förståelse för vilka didaktiska fördelar och nackdelar som återberättas av förskollärare relaterat till användning av surfplattor för barnens utbildning i förskolan. Detta då digitala verktyg i förskolan är en ständigt pågående debatt. För insamling avempiri användes semistrukturerade intervjuer som genomfördes medförskollärare. Detta gjordes med avsikt att ta del av förskollärarnas erfarenheter, åsikter och berättelser. Empirin transkriberades och tematiserades i teman baserat på teorin design för lärande och modellen learning design sequences. Studiens resultat visade att surfplattan har flera didaktiska fördelar inom olika teman som teckenskapande,handlingsutrymme, representation, metareflektion och diskussion, eleversintresse och potentiella resurser. Det framkom även resultat som visade på didaktiska nackdelar inom temana surfplattans kvarhållande effekt,surfplattans användning i praktiken utan didaktiskt syfte och förskollärare seringet syfte. Studiens slutsats framhäver hur surfplattans didaktiska fördelar gör att den bör ha en självklar plats i förskolans kontext. Så länge den kan kopplas till ett av förskolans syften. Surfplattans sporadiska användning i förskolan utan didaktiskt syfte lägger grund till vidare forskning. Framtida forskning kan fokusera på varför förskollärare sporadiskt tillåter attsurfplattan används utan didaktiskt syfte.

Studien har sin grund i att barn inte ges samma förutsättningar att utveckla ett lärande beroende på deras könstillhörighet. Det här framkom i en rapport från år 2023 utgiven av Jämställdhetsmyndigheten, vilken visar att barn från förskolan upp till gymnasiet har olika förutsättningar till ett lärande beroende på kön. Tidigare forskning av bland annat Engdahl (2011), Hallström, Elvstrand och Hellberg (2015) samt Pyle och Daniels (2017) visar att barns lek har olika betydelse för deras lärande. I den här studien undersöks vilka sorters lekar barn leker idag samt hur deras lärande i leken ser ut ur ett genusperspektiv. Studien grundar sig på förskolepersonals perspektiv på barnens lek och lärande. Lek och lärande ses som centrala delar i den svenska förskolan idag. Under barns tidiga åldrar har lärande och lek stor betydelse för att barnen skall kunna inhämta nya kunskaper. Vårt syfte med denna undersökning var att utifrån pedagogers perspektiv ta reda på om det fanns någon skillnad mellan pojkars och flickors lek samt om relationen mellan genus och lek visar på någon skillnad på barnens lärande genom leken. Det undersöks genom att ta reda på vilka lekar barn leker inomhus respektive utomhus på förskolan samt genom att låta förskolepersonalen beskriva vilket lärande de kan koppla till pojkars och flickors lek. Metoden som användes för att utföra undersökningen var en semistrukturerad enkät med slutna frågor samt en öppen fråga, vilken skickades ut till verksamma pedagoger i förskolan. Enkäten skapades i verktyget Sunet Survey och skickades ut via mejl. Studiens resultat visar att pedagogerna anser att pojkar och flickor leker olika sorters lekar. Pojkar leker mest konstruktionslek samt rörelselek medan flickorna ägnar sig åt social lek. Enligt majoriteten av pedagogerna ser lärandet olika ut beroende på könstillhörighet även om barnen lekt samma sorts lek.

The purpose of this study is to make visible preschool staff's conceptions of how democratic work in preschool can be manifested through play and planned teaching, and to answer this purpose, we have also chosen three questions that are connected to the purpose. We have used qualitative semi-structured interviews as a method where we have interviewed eight different people who are active in the preschool. Through nine different questions they have told us about their conceptions regarding the democracy work in the preschool and how this is manifested through play and planned teaching. In the study, we use the method approach phenomenography. The results show variations in preschool staff's conceptions of the democracy mission, which we describe as child focus, group focus, professional focus and community focus. The results describe both planned teaching and play in the democracy work of preschool staff, but the planned teaching is significantly more prominent than play. The variations of planned teaching that emerged were related to rules and norms, aesthetic expression, children's participation, value base. Regarding play, the variations appeared to be material play and body play., Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskolepersonals uppfattningar om hur demokratiarbetet i förskolan kan manifesteras genom lek och planerad undervisning och för att besvara detta syfte har vi även valt tre frågeställningar som är kopplat till syftet. Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod där vi har intervjuat åtta olika personer som är verksamma i förskolan. Genom nio olika frågor har de fått berätta om sina uppfattningar kring demokratiarbetet i förskolan och hur detta manifesteras genom lek och planerad undervisning. I studien använder vi oss av metodansatsen fenomenografi. Resultatet visar på variationer i förskolepersonals uppfattningar av demokratiuppdraget som vi beskriver som barnfokus, gruppfokus, professionsfokus och samhällsfokus. I resultatet beskrivs både planerad undervisning och lek i demokratiarbetet av förskolepersonal, men den planerade undervisningen är betydligt mer framträdande än leken. De variationer av planerad undervisning som framkom var att förhålla sig till regler och normer, estetiska uttrycksätt, barns delaktighet, värdegrund. Gällande lek framkom variationerna handla om dels materiallekar, dels kroppslekar.

Inledning: Lek och barns språkutveckling är två centrala delar i förskolans verksamhet. Det är också något som lyfts upp i läroplanen för förskolan. Det ligger därför i vårt intresse att undersöka hur språkutveckling sker i leken och hur pedagoger stöttar barns språkutveckling i leken. Vår ambition med vår undersökning är att bidra med kunskap om hur förskollärare använder sig av leken för att stötta barns språkutveckling. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare använder sig av barns lek för att stötta barns språkutveckling. Detta har gjorts med hjälp av följande forskningsfrågor: - Vilka erfarenheter har förskollärare av barns språkutveckling i samband med lek? - Vilka strategier använder sig förskollärare av för att stötta barns språkutveckling i leken? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod där det har genomförts semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt har sex förskollärare intervjuats från olika förskolor i samma kommun. Intervjuerna har spelats in, transkriberats samt analyserats. Resultat: Resultatet i studien visar att förskollärarna besitter olika erfarenheter kring språkutveckling i leken. Samtliga förskollärare som deltagit i studien menar att leken utgör ett viktigt redskap för barns språkutveckling. Särskilt framhävs rolleken som något förskollärarna har som gemensam erfarenhet där språkutveckling sker. Förskollärarna understryker den centrala rollen som rolleken spelar när det gäller att främja barns språkliga färdigheter. Resultatet visar även att förskollärarna använder flera olika strategier med syftet att främja barns språkutveckling under lek. Dessa strategier inkluderar pedagogernas roll, olika metoder för språkutveckling och utformning av lekgrupper. Många förskollärare betonar även vikten av att skapa en trygg miljö på förskolan för att främja språkutvecklingen under lek.

Syftet med denna studie är att undersöka hur leken realiseras i förskolan samt hur denna realisering påverkas av olika faktorer, för att förstå om och hur leken kan vara i fara i den svenska förskolan. Det är en kvalitativ studie som utgår från läroplans- och ramfaktorteori. Några centrala begrepp som ramar och barnsyn används för att kunna analysera vårt resultat. Metoden som vi har använt oss av är semistrukturerade intervjuer med ungefär tjugo frågor som vi har ställt till 8 förskollärare. Materialet har bearbetats genom en tematisk analys. Resultaten visar att förskollärares syn, tankar och åsikter riktar sig mest mot lekens instrumentella värde och mindre mot lekens egenvärde, och att arbetssättet kring lek påverkas av både implicita och explicita faktorer. Slutsatsen är att förskolläraren är den som avgör hur leken ser ut i praktiken och att deras omedvetenhet kring lekens egenvärde kan leda till att leken i förskolan kan vara i fara.

Examensarbetet handlar om hur förskollärare och barn använder naturen och naturmaterial i undervisningssituationer och i leken när de är utomhus, samt att barnen ska få förståelse för hur viktigt det är att ta hand om jorden vi bor på. Studiens syfte var att ta reda på hur förskollärare kan främja barn att bli mer kreativa och få en förståelse för hållbarbarhetsperspektivet när det kommer till att använda sig av naturen och naturmaterialet i den planerade och fria leken utomhus. Vi har använt oss av tre frågeställningar, där den första avser vad naturen och naturmaterialet kan bidra med när det används i den planerade undervisningen och i den fria leken utomhus. Vidare ville vi undersöka vilka strategier förskollärarna använder sig av i barns lek när naturen och naturmaterialet används. Sist men inte minst ville vi undersöka hur barnens förståelse av att vara i naturen främjas ur ett socialt-, ekologiskt- och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. Metoden som använts är en semistrukturerad enkät som bestod av totalt 21 frågor, där 16 frågor var förkodade och 5 var öppna samt en textruta där respondenterna kunde skriva om det var något övrigt de ville tillägga. I vårt analysarbete har vi därefter analyserat alla svar och hittat olika teman som kopplades till våra tre frågeställningar som fick utgöra rubrikerna i resultatdelen. Studiens resultat visade att förskollärarna tyckte att det var viktigt att använda sig av naturen och naturmaterial både i den planerade undervisningen och i den fria leken. Flera av förskollärarna använde sig av det här flera gånger i veckan. Förskollärarna belyste även hur de kunde se att naturen och naturmaterialet bidrog till att barnen blev kreativa, fantasifulla och lekte många olika lekar. Det framgick att flertalet av förskollärarna tyckte det var viktigt att man var närvarande och stöttade barnen i deras lek när det behövdes. Resultatet visade även att förskollärarna tyckte att det var viktigt att barnen fick kunskaper om hur vi kan ta

I förskolan är lek och språk en stor del av barnens vardag. Forskningen anser att lek är det främsta verktyget barnen kan använda sig av för att utveckla sitt språk. I leken får barnen chans att använda sin kommunikation och på så sätt träna sin språkutveckling. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärarna tänker kring barns lek och dess relation till språkutveckling. Vi har valt att inrikta oss på hur förskollärare som arbetar med yngre (1-3år) och äldre (3-6 år) barn resonerar kring frågan. För att undersöka detta har kvalitativ metod varit utgångspunkten. För att samla in vårt datamaterial har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Vi valde att spela in intervjuerna för att sedan transkribera innehållet. Åtta förskollärare har medverkat fyra som arbetar med barn mellan 1-3 år och fyra som arbetar med barn mellan 3-6 år. Förskollärarna har beskrivit deras relation samt arbete med lek som verktyg för språkutveckling. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin som innefattar att lärandet hos barnen sker i samspel med andra individer. Resultatet för studien skiljer sig delvis åt beroende på om förskollärarna arbetar med barn mellan 1-3 år eller 3-6 år. Det som framkommer i resultatet är att förskollärarna anser generellt att relationen mellan leken och språket påverkar varandra. För de barn som är mellan1-3 år är leken det viktigaste verktyget, barn behöver behärska leken för att kunna kommunicera i den. Förskollärarna anser att för barn mellan 3-6 år har språket en större påverkan. För att leken skall bli djup och att barnen ska kunna utvecklas i den krävs att de hanterar det talade språket. Resultaten visar även att förskollärarna anser att deras närvaranderoll i barns lek främjar till språkutveckling. De som arbetar med yngre barn 1-3 år arbetar med att uppmuntra barnen till att vilja prata genom att benämna ord och tillföra nya ord som skapar en språkutveckling. Det förskollärarna behöver ha i åtanke är att utvecklingen ska ske fr

Syftet med studien är att undersöka vad för uppfattningar förskollärare har om sin närvaro i den fria leken i förskolan. Leken är en viktig beståndsdel i barnens livi förhållande till deras lärande. Detta framhålls både inom forskning och i förskolans läroplan, där de betonar vikten med leken som viktig för barn att utvecklas både psykiskt och fysiskt. I tidigare forskning och bakgrund redogörs forskning kring förskollärarens roll och uppfattningar om den fria leken i förskolan. Teoretiska perspektiv synliggörs om förskollärarens roll i barns fria lek, något som har en inverkan på förskolans verksamhet och läroplanens utformning. Metodvalet för denna studie är semistrukturerade intervjuer, som har tematiserats och färgkodats. Det valda teoretiska perspektiven handlar om förskollärarens roll att vara en aktiv lekpartner kontra observatör i relation till den fria leken. Dessa ligger till grund när vi analyserade resultatet kring vår undersökning. Resultatet visar på att den fria leken i förskolan aldrig någonsin är "fri". Att den fria leken är en svår balansgång för förskollärarna att låta barnen leka fritt och parera mellan att sätta gränser. Slutsatsen visar att beroende på om barn är leksvaga eller lekstarka uttrycker fler av förskollärarna vikten av att vara lyhörd inför barns fria lekar, för att kunna avgöra behovet av vägledning beroende på hur de tolkar barnens behov och fria lekar.

Studiens syfte var att undersöka och synliggöra barns sociala förmågor i lek, förskollärarens stöttning av barns sociala förmågor i lek och barns sociala förmågor i relation till avbrott av lek utifrån en sociokulturell teorigrund. Studien genomfördes med hjälp av observationer och fältanteckningar på några olika förskolor. Resultatet visade att barns sociala förmågor tydligt synliggjordes i lek, att avbrott oftast förekom naturligt på grund av förskolans rutiner men kanske även när lekens innehåll avvek från en norm, och att förskollärarens stöttning verkade bidra till barns sociala förmågor i lek. Studiens slutsats var att det redan fanns en del stöttning i lek men att det kunde behövas en större medvetenhet kring förskollärarens stöttning av barns sociala förmågor i lek och att lekens innehåll kunde bli annorlunda när den utgick ifrån barns tankar i stället för att avbrytas.

I dagens stadsplanering blir utemiljöerna för barn och unga allt trängre med stadens ökande täthet. Boverkets rapport visar att skolgårdar krymper, vilket understryker behovet av att göra stadsbyggandet mer barnvänligt. Detta arbete utforskar hur stadsplanering kan bli mer inkluderande och fokuserar på skolgårdar genom att analysera gestaltningsprogrammet för en ny skola på Ekerö. Lekens betydelse för barns utveckling är central, och en välutformad skolgård främjar olika former av lek och social interaktion. Gestaltningsprogrammet värnar om naturen och barnens möjlighet att forma sin miljö. Diskussionen lyfter fram programmet som framgångsrikt i att skapa inkluderande och engagerande skolgårdar i täta stadsmiljöer. Det betonar behovet av varierade och utmanande lekmiljöer samt barns möjlighet att skapa egna utrymmen. Genom att integrera moderna perspektiv på lek och utveckling svarar programmet på utmaningarna med att planera skolgårdar i staden och ger konkreta rekommendationer för att förbättra deras kvalitet. Det representerar ett svar på behovet av innovativa och inkluderande skolgårdsdesign i den moderna stadsplaneringen., In today's urban planning, outdoor environments for children and youths are becoming increasingly cramped with the city's growing density. The Swedish National Board of Housing, Building, and Planning's report shows that schoolyards are shrinking, which underscores the need to make urban development more child-friendly. This work explores how urban planning can become more inclusive, focusing on schoolyards by analyzing the design program for a new school on Ekerö. The importance of play for children's development is central, and a well-designed schoolyard promotes various forms of play and social interaction. The design program cares for nature and children's opportunity to shape their environment. The discussion highlights the program as successful in creating inclusive and engaging schoolyards in dense urban environments. It emphasizes the need for varied and challenging play environments as well as children's opportunity to create their own spaces. By integrating modern perspectives on play and development, the program responds to the challenges of planning schoolyards in the city and provides concrete recommendations for improving their quality. It represents a response to the need for innovative and inclusive schoolyard designs in modern urban planning.

Det innebär många utmaningar att skapa och förvalta lekplatser idag, vilket är en komplicerad process med många aspekter att ta hänsyn till. En av de viktigaste aspekterna i arbetet med en lekmiljö är säkerheten, men också att miljön ska vara givande och utvecklande för barn. Lek är viktigt för barns utveckling och därmed även deras användning av utemiljöer för att främja detta. Därför behövs kunskap för att barn ska få ta plats och vara en del av att skapa de miljöer de själva eftersträvar. Examensarbetet fokuserar på att undersöka förhållandet mellan säkerhet och kvalitet på lekplatser och utforska om betoning på det ena området utesluter det andra. Målet är att undersöka på vilket sätt säkerhet påverkar lekplatsens kvalitet. Resultaten och slutsatserna ger insikter i hur man integrerar säkerhetsåtgärder och utmanande element på lekplatser. Genom att kombinera forskningsbaserade grunder tillsammans med standarden SS-EN 1176 finns en möjlighet för att skapa en säker och samtidigt utmanande lekmiljö om kunskapen om detta sprids inom utemiljöbranschen så att en balans kan skapas mellan dessa. Det är viktigt att säkerheten integreras i lekmiljön utan att den ska ta över och styra den., Creating and managing playgrounds today entails numerous challenges, which is a complex process with many aspects to consider. One of the key aspects in the work with a play environment is safety, as well as ensuring that the environment is enriching and developmental for children. Play is crucial for children's development, and thus, their utilization of outdoor spaces to promote this. Therefore, knowledge is needed for children to have a place and be part of creating the environments they strive for. The thesis focuses on examining the relationship between safety and quality in playgrounds and exploring whether emphasis on one area excludes the other. The goal is to investigate how safety impacts the quality of a playground. The results and conclusions provide insights into how to integrate safety measures and challenging elements in playgrounds. By combining research-based surveys with the swedish standard SS-EN 1176, there is an opportunity to create a safe and simultaneously challenging play environment if knowledge about this is disseminated so that a balance can be struck between these aspects. It is important for safety to be integrated into the play environment without overshadowing or controlling it.

The Hollandsche IJssel plays an important role in the freshwater provision of the province Zuid-Holland. Consequently, for Rijkswaterstaat it is key that salt intrusion is minimal in the Hollandsche IJssel. Recent studies noted that salt intrusion in the Hollandsche IJssel is limited due to a phase difference between tidal velocities in the main channel, the Nieuwe Maas, and the side channel, the Hollandsche IJssel. Earlier research investigated the impact of phase differences between branches and found it can lead to increased dispersion in the main channel, through a process known as tidal trapping. At the same time, this phase difference can prevent the saltiest water from entering the side channel, as was found at the Hollandsche IJssel. Because of this role, it is relevant to find out how this phase difference may be influenced by sea level rise, more extreme river discharges and particularly how it depends on the geometry of the main and the side channels. Especially the latter could help Rijkswaterstaat to minimize salt intrusion at locations relevant to freshwater intake, such as the Hollandsche IJssel. The main objective of this thesis is to investigate how the geometry of the side and main channel influences the tidal phase difference between these two channels, and how this may impact the salt dispersion in the side channel. For this, an analytical model is developed describing harmonic wave propagation in multi-branch systems and this is used next to results from a 3D numerical model for the Rhine Meuse Delta (RMM3D). First, the influence of changes in geometry and forcing is systematically investigated for a network containing a single junction. This shows that the length and depth of the side channel are the most significant variables. The depth is one of the main variables impacting friction, which governs the type of wave which can form in the system. A decrease in friction allows a wave to transform into a standing wave pattern as the retur, Civil Engineering | Hydraulic Engineering

Digital devices such as iPads are prevalent in children’s play from an early age. How this shapes young children’s play is an area of considerable debate without any clear consensus on how different forms of play are brought into the iPad interaction. In this study, we examined 98 play activities of children in two preschool settings, featuring 2 and 4–5-year-olds, their play with iPads and non-digital artefacts. Three analytical approaches were used: an index built on a digital play framework (Bird, Jo, and Susan Edwards. 2015), a quantitative description of the index, and a qualitative interaction analysis of children’s play. Results show how play with iPads is characterised as less ludic than play with other artefacts, and diverges from the age-typical norms of play. We discuss what these results might mean for children’s play in contemporary early childhood settings and for children’s learning.