Search

The studies main focus is to reach deeper insight about the values and meanings created and connected to the home environment. Building on interview material collected in the fall of 2017 in Akalla Stockholm the study examines different factors that impact resident’s emotions surrounding the area where they live in relation to change. Specifically the conversion of their homes, in one of the million programme housing areas, from a tenancy house to a condominium. Akalla was, in 2001, the first area outside the city centre in Stockholm that was allowed to convert municipally owned houses in to condominiums. A motivation for converting tenancy houses in segregated areas is the idea that diversity in the forms of residence has a positive impact on the area. The conversion can lead to gentrification of an area, the process of change where economically weak people are in different ways pushed out of an area to make room for the more economically strong individuals. The people I have interviewed have throughout the study positioned themselves in different ways to the phenomenon that is gentrification. The material shows that the assumptions and motivations regarding conversion of municipally owned houses will not necessarily lead to the wanted effects such as integration but will, on the other hand, have effects on the people who live there and their identification processes which is connected to the place where we live. It also shows that gentrification is a phenomenon that people position them self towards based on the possibilities and choices a person has in the society, it is a question of privilege. The term is loaded with value and its consequences cannot be seen only in the light of negative effects and exclusion.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och diskutera förskollärares upplevelser av att arbeta i förskolor som är belägna i särskilt utsatta områden i Stockholms län. Studiens metodval är kvalitativa intervjuer av sju förskollärare i fem kommunala förskolor, materialet har analyserats med stöd av Urie Bronfenbrenners utvecklings­ekologiska teori. Studiens resultat visar på hur olika samhällssystem samspelar men också motarbetar varandra och att områdenas kriminalitet samt subkulturer och normer dvs. det parallella samhället påverkar förskolornas verksamhet. Förutom det så synliggörs kulturkrockar mellan det officiella makrosystemet och det lokala inofficiella makrosystemet som kan inverka på barns utveckling och identitets­skapande och den framtida vuxenrollen. Studiens slutsats är att det som gäller i teorin t.ex. allas lika värde inte alltid gäller i praktiken, dessutom verkar vissa av vårdnadshavares kulturella normer godtas till viss del i förskolorna.

Svensk hiphop är en växande genre som kan tolkas ha koppling till socialt utsatta ytterstadsområden. Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga och analysera innehållet i utvalda svenska hiphoplåtar. I studien analyserades svenska hiphoptexter i form av två delstudier. Den första bestod av en översikt av 100 hiphoplåtar för att kartlägga olika temans förekomst, och den andra delstudien var en fördjupad analys av tio låtar. Empirin analyserades med stöd av tidigare forskning och begreppen territoriell stigmatisering, machokultur och varumärkesbyggande. Resultatet från studien visar att det finns drag av territoriell stigmatisering och machokultur i låtarna, likväl som ett varumärkesbyggande gällande förorten. Studien skulle kunna förstås ge viss inblick i de tematiska drag som återfinns inom svensk hiphop. Diskussion fördes bland annat kring vilka möjliga konsekvenser hiphoptexter kan ha för de unga män som lyssnar på denna typ av musik., Swedish hip hop is a growing genre that can be understood to be connected with socially stigmatized areas. The purpose of this work is to map out and analyze the content of chosen Swedish hip hop songs. In the study Swedish hip hop lyrics were analyzed in two parts. The first one was an outline of 100 hip hop songs in order to map out the occurrence of different themes, and the second one was an in-depth analysis of ten songs. The material were analyzed with help of previous research and the theoretical concepts territorial stigmatization, macho culture and branding. The result of the study shows that there’s aspects of territorial stigmatization and macho culture within the songs, as well as branding regarding the Projects. The study can be understood to give some insight through the thematic features that can be found within Swedish hip hop. Among other things the possible consequences for the young men listening to this type of music were discussed.

Many neighbourhoods in Sweden are often portrayed in the media as violent and chaotic. Media has an eminent role in our daily lives as they further news stories to us and chooses which ones to write about and in what way to write about them. In this qualitative study, nine articles from Aftonbladet and Smålandsposten regarding some violent stonethrowing actions by teenagers were analyzed. The purpose was to see if there were any occurring stereotypes and notions about Araby and the youths that participated in the violent acts. Four framing theories were used; stereotyping frame, responsibility frame, conflict frame and human interest frame. Through these frames the conclusion was drawn that the articles subconsciously promoted negative stereotypes regarding Araby as a neighbourhood and the inhabitatns of Araby including the youth that participated during the riots. Stereotypes such as criminial, ghetto, unemployed were found.

Studien har som ambition att studera hur tjejer skapar femininitet och således tar plats på en ungdomsgård belägen i en multietnisk stadsdel i Stockholm. Studiens metod består av deltagande observation av en grupp på åtta tjejer som besökte ungdomsgården dagligen. Resultatet indelas i tre teman, Systerskap, Ungdomsgården är hemma och Femininitetskapande som beskriver tjejernas relationer till varandra, andra ungdomar på- och utanför ungdomsgården samt bostadsområdet, men även förhållandet till svenskhet. Resultatet analyserades med teorier rörande genus, etnicitet, postkolonial feminism och praktikgemenskap. Det framkom att tjejerna formade en gemenskap som de upprätthöll med outtalade regler rörande femininitet, etnicitet och sexualitet. Studiens slutsatser är att ungdomsgården framställdes som en betydelsefull plats då den utgjorde en fristad för tjejerna, där de försökte undkomma de olika regler som omfattade dem och deras liv.

I min uppsats har jag undersökt skildringar av en plats - Hökarängen i södra Stockholm – och ett projekt som genomfördes där mellan 2011 och 2015; Hållbara Hökarängen. Genom att analysera dessa skildringar med hjälp av det diskursteoretiska logikbegreppet har jag försökt nå kunskap om en diskurs om Hökarängen, förorter och konstnärlighet. Det finns tydliga narrativ med ungefär samma teman och personer som framkommer, trots att skildringarna kommer från olika håll. Konst och konstnärer visade sig även vara väldigt symboliskt laddade och används inom skilda logiker i diskursen för att motivera förändringar men också representera utopier eller farhågor.

Syftet med denna studie är att analysera spoken word texter för att undersöka vardagsproblem i dagens svenska förorter och vetenskapliggöra de sociala kontexterna till de olika vardagsverkligheterna som beskrivs i texterna. Vidare syfte är även att se vilken betydelse poesi och spoken word kan ha för människor i utsatta områden, samt på vilket sätt kan spoken word öka dessa människors känslor av delaktighet och erkännande. För att uppnå syfte har det genomförts narrativ metod för tolkandet av sju spoken word texter. Vid tolkning av texterna har det använts en intersektionell analys. Även en intervju har genomförts för att få djupare förståelse för studiens bakgrund. Analysen av empirin kommer att ha sin teoretiska utgångspunkt i begreppet vardagsverklighet och de olika strukturerna som formar ramarna till de olika vardagsverkligheterna. Mikropolitiska aktiviteter kommer även att analyseras som ett sätt att göra motstånd i det vardagliga livet, och för att förstå motstånd i relation till makt så har denna studie utgått ifrån Foucaults maktperspektiv. Resultatet visar att poeternas vardagsverkligheter präglas av postkoloniala samhällsstrukturer och att de jämnt bemöter fördomar från det övriga samhället. Intersektionell analys på maktstrukturer blir användbar då det visar sig att tjejerna inte känner sig hörda och sedda i förort som för killar symboliserar trygghet. Spoken word ökar inte bara självreflektion och känslan av empowerment men kan även bli ett sätt att göra motstånd mot dessa strukturer och visa en motbild till den bilden av förorter som resten av samhället har.

Studien har som ambition att studera hur tjejer skapar femininitet och således tar plats på en ungdomsgård belägen i en multietnisk stadsdel i Stockholm. Studiens metod består av deltagande observation av en grupp på åtta tjejer som besökte ungdomsgården dagligen. Resultatet indelas i tre teman, Systerskap, Ungdomsgården är hemma och Femininitetskapande som beskriver tjejernas relationer till varandra, andra ungdomar på- och utanför ungdomsgården samt bostadsområdet, men även förhållandet till svenskhet. Resultatet analyserades med teorier rörande genus, etnicitet, postkolonial feminism och praktikgemenskap. Det framkom att tjejerna formade en gemenskap som de upprätthöll med outtalade regler rörande femininitet, etnicitet och sexualitet. Studiens slutsatser är att ungdomsgården framställdes som en betydelsefull plats då den utgjorde en fristad för tjejerna, där de försökte undkomma de olika regler som omfattade dem och deras liv.

I denna studie är syftet att lyfta fram ungdomars upplevelser och tankar kring de traditionellamediers framställning av Husbykrvallerna 2013. Metoden som används är kvalitativ, i formav intervjuer med ungdomar bosatta i Husby. Utanförskap och medieaktivism ärgenomgående teman i studien. Resultatet visar att den traditionella mediebilden av upploppen inte överensstämmer med ungdomarnas egna upplevelser. En känsla av utanförskap växer och ungdomarna använder sig av sociala medier på olika sätt, för att uttrycka sitt missnöje. Vidare visar resultaten att medieanvändning tillfredsställer olika behov hos ungdomarna. Behoven rör sig en hel del om ungdomarnas identitet, självbild, hur de ser på sig själva och deras omgivning.

Normalizing problematized youth by governing their parents: From structural explanations to family-centred solutions The current article explores the ways that organizational representatives outline the causes of and propose solutions to the problematic behaviour of youth living in, what is described as, an immigrant neighbourhood in a Swedish city. The empirical material, consisting of interviews with representatives from various organizations (such as the police, schools, social services and NGOs) as well as field observations, has been analyzed using the theory of governmentality. The causes of problematic youth behaviour are related to disadvantaged immigrant urban space, unemployment, unstable home situations and family relations, and parents’ deviant norms, knowledge and culture. In the discourses about causes and solutions, a recurring frame of reference is the issue of immigration in general and parent’s migrant background in particular. In spite of the complexity of the proposed causes, the pronounced solutions are directed towards the fostering of immigrant parents, the establishment of zones of communication and early prevention. Hence, the prevailing solutions are permeated by discourses of activation of parents., "Samverkan, utbildning och inkludering i mångetniska förortsmiljöer”, finansierad av Vetenskapsrådet (721– 2013–885)

Rumsteorier har historiskt utvecklats i en kolonial och patriarkal omgivning. Därför har det inte varit oproblematiskt att införa maktperspektiv på rums- och platsförståelser. Irene Molina tar upp hur tid och rum interagerar med intersektionella maktordningar samt dessa rumsliga ordningars konkreta konsekvenser. Här illustreras komplexiteten i hur stad, hem och nation formeras på diskursiv nivå, vilket oundvikligen får återverkningar på människors vardagsliv. There is an increased interest for spatial aspects in social sciences in general today. But the interest also raises questions of how space is conceptualised; whether power relations are included, or if space is understood as neutral and as a container. Historically, geography’s disciplinary base is colonial and patriarchial. Additionally, in Sweden economic geography’s specific interest in the 'homo economicus' has dominated. In contemporary critical spatial theory, space is understood as constructed, produced, fluid and relational. Space is constructed through, and by, different power relations. In this article the concept of intersectionality is used to see how race, gender and class coincide with time and space. Through these different perspectives issues of exclusion and discrimination are revealed. The focus is on the home, homelessness, the nation and the under-privileged suburbs in relation to how space and place are racialised, sexualised and classified. Firstly, it is illustrated how the home is sexualised, but also racialised, through the strong identification with having a place to belong to. This repetitive consolidation with a place also reflects the nationalisation of home, and the similar exclusion from home; the home is private and strangers should be kept out. The racialised female body is intrinsically problematic as she has a stronger connection to the private, at the same time as she is a stranger. In the growing segregation in the metropolitan suburbs these intersections of class, gender, race, time and space is at its most visible, and a revisited colonial approach to these areas can be seen today. The author calls for an increased awareness of the intersectional aspects of space in gender theory formation today since space is a fundamental category in relation to gender, class and race.

Examensarbetet undersöker relationen mellan bild och upplevd bild (image) gällande ett antal byggnader som relaterar till allmännyttan, förorten, senmodernismen och miljonprogrammet. Genom att avporträttera en serie byggnader med hjälp av bildspråk som vanligtvis inte används för att avbilda dessa typer av byggnader och platser undersöker examensarbetet möjligheten att erbjuda alternativa bilder av några av den moderna svenska bostadshistoriens viktigaste element. Porträtten består av handgjorda bilder i akvarell, blyerts och tusch med tillhörande texter som beskriver mina möten med byggnaderna. Med projektet önskar jag utforska mina metoder för att arbeta med arkitekturbilder samt utmana den föreliggande bilden av de ovan nämnda delarna av svensk bostadshistoria. Genom projektet önskar jag lyfta fram delar av den arkitektur den svenska allmännyttan en gång bidrog till. Bilderna är komponerade med hjälp av 3D-modeller av byggnaderna eller detaljer från dessa. Med hjälp av den digitala modellens möjligheter och den skal-lösa perspektivritningen har jag tillåtit mig att använda de positioner eller vinklar jag ansett bäst för att porträttera byggnaderna. För varje bild används ett konstobjekt som referens. Dessa bilder har fungerat som katalysatorer för arbetet men mina egna bilder. Detta är ett arbete om bild, upplevd bild, historia, historier och framtiden. Det är ett projekt om mina möjligheter att utveckla mina arkitekturbilder till någonting nytt, utan att de förlorar sina möjligheter att kommunicera arkitektur. Det är ett projekt om att lyfta fram arkitektur som har förlorat sin glans men som fortfarande har betydelse för mig. This diploma degree project explores the relation between image and images for a number of buildings relating to public housing, the suburb, late modernism, and the Swedish Million Homes Program. By portraying a series of buildings using a pictorial language that is usually not used for portraying these kind of buildings and places, I wish to provide an alternative way of speaking of and depicting some of the most significant elements of Sweden's modern housing history. The portraits consist of handmade watercolor, pencil, and ink drawings and texts describing my meetings with the buildings. With the project I wish to develop my methods of working with architectural images. I also wish to challenge the prevailing image of the mentioned elements of Sweden's housing history. In the project, I wish to highlight some of the architecture the Swedish public housing program once provided. The images are set up using 3D models of the buildings or parts of them. Using the possibilities of the digital model and the scale-less perspective drawing, I've allowed myself to use the position or angel I found the most suitable for each image. For each image, there is an existing art work serving as a catalyst for my process of creating the image. This is a project about image, images, history, histories, and the future. It's a project about me trying to develop my architectural images into something new, without losing their ability to communicate architecture. It's a project about highlighting architecture that has lost its glory but still is of importance to me.

Syftet med studien är att belysa de kollektiva representationer dvs. kollektivt accepterade utsagor som återspeglas genom lokalmedias publiceringar om förorten i en mellanstor svensk stad. Studien ämnar också belysa vilken typ av nyheter som publiceras om förorten. Studien antar ett kritiskt diskursivt angreppssätt och urvalet består i 7 debattartiklar, 7 ledarartiklar och 5 debattinlägg från Nerikes Allehanda som sedan analyseras. Det baseras också på en översikt av 309 nyhetsartiklar publicerade mellan 2006-2015. Studien visar att lokalmedia producerar en bild av förorten som otrygg. Invånarna i förorten beskrivs inte sällan som icke-reflekterande, passiva och moraliskt avvikande. Studien argumenterar för att media skapar och upprätthåller en moralisk differentiering i gestaltningen av den andre och en dikotomi kring förorten., The aim of this study is to analyse local media’s narratives about the suburb in a Swedish middle-sized city. This in order to show the collective representations (collectively accepted narrations) about the suburbs. The study also shows which kind of news about the suburb the local media is publishing. The methodology is influenced by the critical discourse analysis, CDA and the sample is based on 5 debate articles, 7 letters to the newspaper and 7 leaders. It’s also based on an appraisal of 309 news articles distributed between 2006 and 2015. The study displays that the local media creates an image of the suburb as an unsafe place. The inhabitants are often styled as passive, non-reflecting and morally deviated. The study argues that the local media is creating and sustaining a moral diversity when labeling “the others”. It also argues that the local media is enforcing a dichotomization of the suburb.

Syftet med föreliggande uppsats är tredelat. Den första delen behandlar hur deltagarna, som alla är tjejer med förortsbakgrund, använder och uppfattar företeelserna förortsslang och förorts­svenska. Den andra delen syftar till att ge en bild av hur hemförorten uppfattas och vilka faktorer som kan påverka användningen av förortsslang. Den tredje delen belyser sambandet mellan språk och identitets­­­skapande. Materialet består av fyra fokusgruppsamtal med sammanlagt 15 deltagare från en gymnasieskola i en Stockholmsförort. Undersökningen visar att deltagarna upplever att förortsslangen bidrar till en gemenskap. Den framstår som en språklig kompetens och en språklig resurs inom förorten. Utanför förorten blir förortsslangen däremot stigmatiserande, vilket bidrar till språklig medvetenhet och anpassning. Deltagarna berättar om vilka olika förväntningar det finns inom den talgemenskap som finns i förorten avseende tjejers respektive killars användning av slang. De upplever att de exkluderas från majoritetssamhället på grund av skillnader i språk och bakgrund (etnisk/kulturell/religiös). Genom att utmana en rådande genusordning och majoritets­samhällets negativa förväntningar utövar deltagarna egenmakt.

Jag har jobbat med att skapa en miljö som jag kallar ”interaktivt suburban”. En ganska klassiskförortstypologi men med offentliga rum. Jag har ritat fem bostadshus som ligger på en höjd i en fåramellan Tyresö centrum, en skola och ett bostadsområde. Här finns närhet till många sporthallar ochidrottsplatser. Förutom bostäder kommer här finnas projekthallar/eventspace och inrymda/programmerade i husens bottenplan, som jag tänker att skolan, de boende och privatagallerier/företag kan utnyttja. Ett slags centrum för folkbildning, skapande och kultur. Formerna ärgenerella men kan inhysa många funktioner. Bostäderna är inspirerade av retro funkisarkitektur. Jaghar jobbat med gamla rumssamband och förnyat vissa delar av bostaden, framförallt köken ochbadrummen. En del dimensioner har krympt och därför är takhöjden i rummen högre för attkompensera. (2,70) Den öppna planen mot gatan framför husen ramas in av en skogsbeklädd brantner mot skolan och fotbollsplanen. En plan anläggs mot bondevägen så att husen får en anslutningtill gatan. På båda sidor av vägen/husen finns möjlighet att odla, leka och ha fest. Tomten är kraftigtterrasserad åt öst. Här ligger även ett boendeparkeringshus. Målet är att locka Tyresöborna tillbakatill förorten eller att det i alla fall ska finnas attraktiva boenden för dem att flytta tillbaka till, efter attde som unga vuxna kanske bott i innerstan. Förhoppningen blir att eventspacen kommer skapa liv iområdet även på kvällarna. Generatorer för detta bygge har vart punkthus från 70-talet,planlösningar från 40-talet och samtiden när det kommer till offentliga rummet ochmarkbehandlingen. Jag har plockat bland referenser inom svensk 1900-talsarkitektur i processen.Ambitionen är att skapa en dynamik i sovstaden. I have tried to create an environment that I call “interactively suburban”. A classic suburban typologybut with public rooms. I have designed five residential building located on a hill in a furrow betweenTyresö center, a school and a residential area. It offers proximity to many sports halls and sportsfields. In addition to housing, I’ve drawn projects halls and event spaces programmed into thebuildings' ground floor. I think that the school, residents and private galleries / businesses can utilizethese. A kind of center for adult and child education, job creation and culture. The shapes are generalbut can accommodate many functions. The homes are inspired by retro functionalist architecture. Ihave worked with old room connections and renewed some parts of the home, especially kitchensand bathrooms. Some dimensions have shrunk and therefore are cathedral ceilings in the roomshigher to compensate. (2.70 ) The open plan onto the street in front of the houses are framed by aforested steeply down to the school and the football field. A plan is built against the peasant way sobuildings will have a connection to the street. On both sides of the road / houses there is theopportunity to grow seeds, play and have fest. The site is heavily terraced to the east where I’ve alsolocated a resident’s car park. The goal is to attract Tyresö residents back to the suburbs or that in allcases there should be attractive places for them to move back to, after that those who are youngadults might have lived in the inner city. The hope is that the event spaces will create life in the areaeven in the evenings. Generators for these buildings are tower blocks from the 70s, floor plans fromthe 40's and the present when it comes to public space and soil treatment. I have picked amongreferences in Swedish 1900s architecture in the process. The ambition is to create a dynamic in thebedroom community.

Denna C-uppsats undersöker den svenska journalistkårens brist på mångfald. Den forskningsmetod som används är kvalitativ. I arbetet genomförs en fallstudie av en redaktion där samtliga reportrar och även chefredaktören samt Vd:n för Direktpress Stockholm intervjuas. Teorin bygger på forskning om mångfald inom journalistiken och utgår bland annat ifrån teoretiska ramverk utvecklade av samtida medieforskare såsom Gunilla Hultén, Gunnar Nygren och Kent Asp. Den kvalitativa metoden inbegriper semistrukturerade intervjuer enligt Steinar Kvales och Svend Brinkmanns etablerade mall. Med hjälp av intervjuerna söker denna C-uppsats svara på frågeställningarna: - Hur resonerar redaktionsmedlemmarna kring mångfaldsfrågor inom deras yrkeskår? - Varför behövs en större mångfald inom journalistyrket? - Hur kan man skapa en större mångfald inom journalistyrket? - Hur resonerar redaktionsmedlemmarna kring mångfaldsfrågor i sin egen rapportering? - Hur kan man arbeta för att ge plats åt en större mångfald i sin rapportering? Uppsatsens resultat visar att respondenterna var medvetna om mångfaldsproblematiken inom journalistkåren. Att aktivt jobba för en förändring upplevdes som svårare, bland annat därför att problematikens grund är komplicerad att identifiera: problematiken kan sägas ligga redan i utbildningen, men likväl hos reportrar, redaktion och i de ekonomiska förutsättningarna. Att en redaktion består av folk med olika bakgrund var ändå eftertraktat. Detta därför att olika bakgrund ger olika perspektiv och fler förgreningar ut i samhället. Detta ger en stor kunskapsbas att skapa nyheter från. Den undersökta redaktionen går däremot att betrakta som homogen. Samtliga hade en journalistutbildning, de flesta var i ungefär samma ålder och de bodde i Stockholms innerstad eller i närförort till Stockholm. Respondenterna gav utförliga svar på hur man kan gå tillväga för att ens egen rapportering ska ge mångfald. Detta gör man bland annat genom att låta olika personer komma till tals – ett tankesätt som man bör bära med sig, för annars är det lätt hänt att man bara speglar den ”vita medelklassen”.

Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms förorter våren 2013. Fokus ligger på att identifiera övergripande gestaltningsmönster vad gäller händelserna, de inblandade aktörerna och Husby som område. Med hjälp av en översiktlig innehållsanalys av samtliga bilder publicerade på nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av åtta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utsträckning låter enstaka dramatiska bilder representera större skeenden och att de inblandade aktörerna och Husby som område gestaltas utifrån stereotyper som tidigare forskning har visat är vanlig i mediebilden av kriser och förortsområden. Antal ord: 13 031.

The starting point of the project was threat that commercial forces pose to the identity of today’s suburban centers. The value of a square or a non-commercial space to meet seems somehow forgotten since shopping malls and internet are our new meeting spaces. In the anonymous suburb Barkarby northwest of Stockholm the project aims to question the barrier often dividing commuter railway suburbs. The project realizes the urban values that the train inhabits and embraces the very artery that supplies the city with people. It is a first step towards a dense development enhancing the identity and status of the suburb, not trying to imitate the inner city core. Instead it competes with big scale commercial activities by suggesting qualities extracted from the suburb itself. An amphitheatre which questions the space between the highway and train, an activity path with more or less spontaneous activities and an multihall under the train tracks altogether enriches each other and through visual guidance attracts people on a piece of ground otherwise difficult to exploit. Utgångspunkten för projektet är det hot som kommersiella krafter utgör mot dagens förortscentrum. Vikten av ett torg eller annan icke kommersiell plats att mötas på glöms bort då gallerior och internet fungerar som våra nya mötesplatser. I den anonyma förorten Barkarby, belägen nordväst om Stockholm, strävar projektet efter att ifrågasätta den barriär som så ofta delar av området kring pendeltågsstationer. Projektet anammar de urbana kvaliteerna som tåget representerar och omfamnar själva anledningen till områdets befolkande. Det är ett första steg mot en tät stadsväv utanför stadskärnan, vilken också förstärker den lokala identiteten. Utan att härma innerstadens typlogi så förstärker projektet platsens status. Istället konkurrerar projektet med storskaliga kommersiella aktiviteter genom att erbjuda ett extract av förortens redan inneboende kvaliteter. En amfiteater som ifrågasätter utrymmet mellan motorvägen och tågspåren, ett aktivitetsstråk med mer eller mindre spontana aktiviteter och en multihall under tågspåren berikar varandra och genom visuell ledning attraherar folk på en plats som annars aldrig skulle utnyttjats.

Under de senaste decennierna har det svenska samhället genomgått stora förändringar där urbaniserings- och globaliseringsprocesser har lett till en ökad inflyttning till storstäderna, därmed har ett ökat krav ställts på städerna och dess stadsdelar. I storstadsområdena finns idag en stor variation av hushåll och i olika sammanhang har ett antal bostadsområden i storstadsregionerna pekats ut som socioekonomiskt utsatta. De flesta av dessa tillkom under det så kallade miljonprogrammet under åren 1965-1975 och har idag en mycket varierad befolkningssammansättning där en stor del av invånarna exempelvis är av utländsk bakgrund. Bebyggelsen från miljonprogramsåren visar på dåtidens bostadspolitiska målsättningar och välfärdssamhällets ambitioner, en vision om det nya samhället och den moderna människan. Denna vision har idag till stor del glömts bort och sedan de första miljonprogramsområdena påbörjades har en debatt kring dessa områden blossat upp i massmedia. Diskussionen handlade i första hand om planeringen och byggandet av områdena, arkitekturen och boendemiljön men har under senare år skiftat fokus för att istället behandla områdenas problematik och delvis lägga ansvaret för detta på dess invånare. Massmedia har ofta ett fokus på miljonprogramsområdenas sociala problem eller kritiserar förortens livsmiljö och då massmedia har en central roll i skapandet av fördomar påverkar dess sätt att tolka och beskriva verkligheten inte enbart integrationsprocesser och allmänhetens uppfattning om integration utan även de boendes syn på sig själva och sitt bostadsområde. Nyckelord: förort, miljonprogram, segregering, segration, diskurs samt Järva.

In this study we examine five selected media organisations with different forms of production platforms that all appear in Stockholm's southern and western suburbs, which are part of the million-construction project. Their stated ambition is to present an alternative image of the suburbs than that found in mainstream media. They want to portray themselves instead of constantly being described by others. The purpose of the study is to gain a better understanding of the reason for the emergence of these media, their visions according to the media producers themselves, and how they relate to mainstream media. The study is based on a theoretical framework that focuses on diverse approaches of alternative media and the journalists' role in a democratic society. The wide data analysis from qualitative informant interviews, with small observations as a complement, showed results indicating criticism against the misrepresentation of Stockholm suburbs in mainstream media. Furthermore the results show that the overall dissatisfaction of this misrepresentation is one of the main reasons why the different media, which are both represented by citizens and journalists, were founded. The founders saw their work either as a reaction to this misrepresentation or as a way to fill a gap in their community. The local papers we visited embraced the notion of citizen journalism, which proved to be a part of filling the mentioned gap, while other organisations expressed political goals. In summary, there were similarities between the media organisations in terms of problem definition as well as differences in how they approached these problems. Furthermore the analysis confirmed the democratic shortage that is experienced in these areas, and that these media therefore are trying to oppose. They provide the local community they operate in with news, information and opinion, but they also aim to be a platform for participation and discussion.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer få en inblick i hur ungdomars identitet skapas i relation till deras omgivning. Studien förhåller sig till ett etnologiskt fältarbete där intervjuer med ungdomar i verksamheten "Fittja Pulsen" har genomförts. Frågeställningarna är anpassade till samtliga informanter och berör frågor om sambandet mellan identitetsskapandet och deras omgivning. De teoretiska utgångspunkter som användes i denna studie är Erik H Eriksonoch Erving Goffmans teori om identitet, Elias Norbert och John Scottsons teori om etablerade och outsiders samt Telemans teori om språk. Genom användning av dessa teorier vid analysen av det empiriska datamaterialet visar vi att våra informanters omgivning spelar roll för deras identitetsskapande. Studiens resultat visar att ungdomarna upplever en stark koppling och lojalitet gentemot sitt bostadsområde och enligt dem är deras ort en bidragande faktor till deras identitetsskapande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomars identitetsskapande påverkas ur ett stigmatiserat bostadsområde. Vi har därför utrett hur ungdomar upplever den mediala framställningen av bostadsområdet, därtill hur det kan inverka på deras identitetsskapande. Metoden baserades på en kvalitativ ansats där sex ungdomar har intervjuats från Stockholms förort Husby. Teorier som har tillämpats i vår analys var Goffmans stigma teori, Ristilammis förortsdiskurs samt en teoretisering av ”vi” och ”dem”. Med dessa tillämpningar kunde vi identifiera hur ett stigmatiserat bostadsområde upprätthåller och konstruerar ungdomars identitetskapande.Sammanfattningsvis tydde resultatet på att våra respondenter i förorten Husby var medvetna om den stigmatiserande bilden som deras förort beskrivs som. Dock skildes deras egen uppfattning av området i jämförelse med den tillskrivna. Ungdomarna var medvetna om det negativa anseendet av sin ort, men vi uppmärksammade att gemenskapen överväger denna negativitet. The purpose of this study was to examine how youth identity formation can be influenced by a stigmatized neighborhood. Therefore, we investigated how young people experience the medial representation of the residential area, and how it may affect their identity formation. The method was based on a qualitative approach where six young people were interviewed from the suburb Husby near Stockholm.Theories that have been applied in our analysis were Goffman's stigma theory, Ristilammis suburb discourse and a theory of “us and “them”. With these applications, we were able to identify how a stigmatized residential maintains and constructs youth identity formation.In summary, the results indicated that our respondents in the suburb of Husby were aware of the stigmatized image of their suburban is described. However differenced theirs own perception of the area in comparison with the assigned. The young people were concerned about the negative reputation of their location (suburb), but we noticed that the affinity outweighs this negativity.

Syftet med uppsatsen var att undersöka Pantrarna genom att se på vad för typ av social rörelse Pantrarna är. Sociala faktorer som låg bakom bildandet, deras förebilder, metoderna de använde, hur de organiserade sig och vad de ville uppnå undersöktes. Bakgrunden till bildandet av en social rörelse som Pantrarna var komplex och flera teorier och begrepp fick därför användas för att försöka förklara kontext såväl som Pantrarna som social rörelse. Uppsatsen är gjord genom en kvalitativ metod bestående av intervjuer, innehållsanalys på filmen om dem, observation vid deras festival, netnografisk studie av rörelsen där Facebook,Youtube och deras hemsida studerats. De viktigaste resultatet som hittades var att Pantrarna är en social rörelse som bygger på ett konfliktperspektiv där de använder metoder som att storma politikers möten och genom demonstrationer. De anordnar även föreläsningar och en årlig musikfestival som är gratis. Medlemmarna upplever ett utanförskap och upplever att de inte har möjligheter att uppnå sina mål och drömmar som boende i andra områden utanför förorten. Men möjligen är det så att deär fast i sin egen upplevelse av alienation mot det omgivande samhället och snarare bidrar till den än att, som de vill, motverka den.Nyckelord: Social rörelse, Förorten, Alienation The purpose of this paper was to investigate Pantrarna by looking at what kind of social movement Pantrarna are. Social factors behind the founding, the rolemodels, methods used, how they were organized and what they wanted to achieve was studied. The background ofthe founding of the social movement like Pantrarna was complex and therefore several theories and concepts were used to try to understand the context as well as Pantrarna as a social movement. Qualitative method consisting of interviews, content analysis of the movie about them, observation at their festival, a netnographic study of the movement through Facebook, Youtube and on their website.The most important findings was that Pantrarna is a social movement that rests on a conflictperspective where they use methods like storming politicians meetings and through demonstrations. They also arrange lectures and a yearly music festival that’s free. The members experience an exclusion and they feel that they don’t have the same possibilities to achieve their goals and dreams like the residents in other areas outside the suburbs. But maybe they are stuck in their own experience of alienation towards the surrounding society and rather contribute to it, as oppose to doing what they want, counteract it.Keywords: Social movement, Suburb, Alienation.

Syftet med denna studie har varit att kartlägga och analysera svenska kvällstidningars representation och konstruktion av hotbilder i flyktingdebatten. Vi sökte också svar på hur journalister förhåller sig till begrepp så som ”invandrare” och ”flyktingar” i förhållande till ”etniskt svenska”. För att nå önskat resultat har vi använt oss av en kritisk diskursanalys, en metod som sträcker sig längre än en analys av bara texten, här sätts texten in i en samhällelig kontext. Vi har valt att analysera artiklar skrivna av Aftonbladet och Expressen, två ledande aktörer på den svenska kvällstidningsmarknaden. För att finna relevanta artiklar för vår studie använde vi oss av databasen Mediearkivet. Vi begränsade sökningen till artiklar publicerad mellan de 1 april 2010 – 1 nov 2012. Ambitionen var att läsa igenom det insamlade textmaterialet för att få en överblick och känsla för den diskurs som vår uppsats manifesterar. Utifrån detta ville vi sedan få svar på vilken typ av ”flyktingar” eller ”invandrare” det refereras till i vår angivna diskurs samt studera språket och hur det används inom det journalistiska fältet. En klar majoritet av de insamlade artiklarna skrevs under tidningarnas ledar- eller debattsidor, ofta i relation till Sverigedemokraterna, många gånger skrivna av politiker eller upprörda läsare, men även tidningarnas journalister. Vad vi fann var en viss ambivalens i mediernas politiska korrekthet. Rasismen råder som tydligast bland åsiktsjournalistiken, tidningarnas ledar- och debattsidor. Den övriga konstruktionen av ”invandrarna” och ”flyktingarna” från journalisternas sida tycktes svårare att ta på. Men bakom en multikulturell fasad tycktes vi ana en latent rasism. Den vrede vi påträffat gentemot de ”utifrån kommande” på tidningarna ansåg vi väldigt alarmerande.

An elementary school in the Stockholm suburb Mariehäll, for children aged 6-11 as well as a daycare centre. The school will cater to approximately 700 students and a centre for art and culture, which will be available to the public. The school is located in the new residential area Annedal, adjacent to the local park and Bullerbytorget. This project explores the correlation between architecture and learning, with the purpose of creating an environment that meets the needs of students with difficulties in concentrating. This has influenced the orientation of the building and the classrooms, the organisation of the plan and the materials and colours used in the various rooms. The program is divided into two volumes – one which houses the actual school and daycare centre, and one which consists of administration and the centre for art and culture. These are connected by a souterrain storey which contains the school cafeteria, and entrances from the street and the square. The school grounds are located four meters above street level, which allows the roof of the lower volume to function as a part of the playground. En grundskola i stadsdelen Mariehäll i Stockholm, för årskurs F-5, samt förskola. Skolan ska inhysa cirka 700 elever samt ett uthyrningsbart kulturcentrum. Skolan är placerad centralt i det nybyggda bostadsområdet Annedal, mellan Annedalsparken, Bullerbytorget och Tappvägen. Detta projekt utforskar samspelet mellan arkitekturen och inlärningsmiljön, och syftar till att skapa en skola som möter de behov som finns hos elever med koncentrationssvårigheter. Detta har påverkat orienteringen av byggnaden och lärosalarna, organisationen av planen, samt färgsättning och materialval i de olika rummen. Programmet är uppdelat i två volymer – en som inhyser själva skolan och förskolan, och en som utgörs av administration samt kulturcentrum. Dessa kopplas samman av ett suterrängplan, som innehåller skolrestaurang, samt entréer från torg och gata. Skolgården ligger fyra meter över gatunivån, och den låga volymens tak blir således en del av skolgården.

An elementary school in the Stockholm suburb Mariehäll, for children aged 6-11 as well as a daycare centre. The school will cater to approximately 700 students and a centre for art and culture, which will be available to the public. The school is located in the new residential area Annedal, adjacent to the local park and Bullerbytorget. This project explores the correlation between architecture and learning, with the purpose of creating an environment that meets the needs of students with difficulties in concentrating. This has influenced the orientation of the building and the classrooms, the organisation of the plan and the materials and colours used in the various rooms. The program is divided into two volumes – one which houses the actual school and daycare centre, and one which consists of administration and the centre for art and culture. These are connected by a souterrain storey which contains the school cafeteria, and entrances from the street and the square. The school grounds are located four meters above street level, which allows the roof of the lower volume to function as a part of the playground. En grundskola i stadsdelen Mariehäll i Stockholm, för årskurs F-5, samt förskola. Skolan ska inhysa cirka 700 elever samt ett uthyrningsbart kulturcentrum. Skolan är placerad centralt i det nybyggda bostadsområdet Annedal, mellan Annedalsparken, Bullerbytorget och Tappvägen. Detta projekt utforskar samspelet mellan arkitekturen och inlärningsmiljön, och syftar till att skapa en skola som möter de behov som finns hos elever med koncentrationssvårigheter. Detta har påverkat orienteringen av byggnaden och lärosalarna, organisationen av planen, samt färgsättning och materialval i de olika rummen. Programmet är uppdelat i två volymer – en som inhyser själva skolan och förskolan, och en som utgörs av administration samt kulturcentrum. Dessa kopplas samman av ett suterrängplan, som innehåller skolrestaurang, samt entréer från torg och gata. Skolgården ligger fyra meter över gatunivån, och den låga volymens tak blir således en del av skolgården.

Det här kandidatarbetet behandlar hur en typisk förortsmiljö, Rotebro centrum i Sollentuna kommun, med hjälp av rådande blandstadsidéer kan utvecklas till att bli en miljö som präglas av blandade och integrerade funktioner. Med utgångspunkt i kommunens översiktsplan tas ett gestaltningsförslag fram med hjälp av rådande teori. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva blandstad som ett planeringsbegrepp och se hur Rotebro centrum kan förtätas och utvecklas med en blandstadskaraktär för att upplevas trivsamt, tryggt och levande. Hur skapas en tydligare urban karaktär och vilka funktioner kan inkluderas. Genom aktivitetsobservationer, intervjuer och platsanalyser identifieras nuvarande problem och möjligheter. Nuvarande svårigheter finns i bullerproblematiken som idag gör sig påmind i stora delar av området, från både passerande tågtrafik, närliggande motorväg och flygtrafik. En stor möjlighet ligger i Rotebros nuvarande bebyggelse som i viss mån redan är av blandad karaktär, den senaste förnyelsen skedde för några år sedan och har mottagits positivt av de boende, möjligheter finns också i att mycket mark i anslutning till centrumet är fri att exploatera. Genom att identifiera ett antal viktiga aspekter i behandlad teori kring hur en god blandad bebyggelse planeras och uppstår kan en generell strategi tas fram som sedan ligger som grund för gestaltningsförslaget. Fokus ligger under hela arbetet på att skapa trivsel, trygghet och livlighet. Strategipunkterna tät struktur, tillgänglighet, variation i form, grönska och funktionell struktur efterföljs i förslaget för Rotebro centrum som innebär en förtätning med rutnätsstruktur där bebyggelsen varierar i utformning och höjd. Stora innegårdar skapar tysta fasader bort från bullret samtidigt som grönska bjuds in i området. Ökad tillgänglighet för gående och cyklister med breda trottoarer och shared spaceprincip tillämpad vid torgytan introduceras. Allékantade gator, kantstensparkering och upphöjda korsningar ökar trafiksäkerheten och tryggheten. En ny parkmiljö och en sportanläggning är andra delar av gestaltningsförslaget. En blandstad bör för bästa resultat växa fram organiskt och blandningen gammalt och nytt är central. Befintlig bebyggelse behålls därav i de flesta fallen.

Den generella åsikten är att förorter betraktas som utsatta områden. Många individer som är uppväxta i förorter runt om i Sverige upplever att samhället i övrigt stigmatiserar dessa områden. Trots de negativa perspektiven på dessa områden, finns det individer med stora engagemang som lyckas i de utdömda områdena. Det finns individer som inte låter sig påverkas negativt av dessa ogynnsamma belysningar. Många växer upp i förorterna och lyckas bli framgångsrika individer som sedan tar sin rättfärdiga plats i samhället.Denna studie vill belysa dessa individer och vad som ligger bakom deras framgångar genom att låta informanter med akademisk utbildning få skildra sina egna livsberättelser. Som komplement för att söka förstå vad som saknas, har även individer som stött på motgångar i samhället lyfts fram för att försöka förklara vilka omständigheter som lett till att de inte lyckats ta sig över hindren. Syftet är att besvara vilka de bakomliggande faktorerna är för individer som motiveras att studera i dessa områden som betraktas som problemområden. Studien utgår från informanter uppväxta i Göteborgs förorter. Resultatet av informanternas livsberättelser har analyserats med hjälp av sociologerna Pierre Bourdieus och Erving Goffmans teorier. Resultatet av undersökningen har visat att de ungdomar som saknat stöd och uppmuntran från omgivningen under sin uppväxt är de som upplevt motgångar i samhället. De ungdomar som har lyckats överkomma hindren och betraktas som framgångsrika är de som berikats med stöd och uppmuntran från sin omgivning.

Miljonprogramsförorten omtalas ständigt som en problematisk miljö. Under de senaste åren har den däremot börjat uppmärksammas som ett kulturarv och olika aktörer har börjat bedriva kulturmiljövård. Men att behandla miljonprogramsförorten som ett kulturarv förväntas ha konsekvenser. Kulturmiljövården tillskrivs makten att förändra den syn och den diskurs som pågår kring miljonprogramsförorten, men vilken kraft har egentligen kulturmiljövården när det gäller att förändra perspektiv och sociala strukturer i miljonprogramsförorten? Jag har identifierat tre olika perspektiv angående vilken påverkan kulturmiljövården har för miljonprogramsförortens utveckling och framtid. Med dessa olika perspektiv ger kulturmiljövård i miljonprogramsförorten tre helt skilda konsekvenser. Studien har genomförts med en hermeneutisk ansats, dels genom en studie av litteratur och forskning om miljonprogramsförorten och kulturarvsutnämningar, dels i form av fallstudier av praktiserad kulturmiljövård. Syftet med studien är att granska kulturmiljövårdens utvecklande ändamål i miljonprogramsförorten samt att analysera hur kulturmiljövården omnämns som verktyg för social hållbarhet och förändring av sociala strukturer i miljonprogramsförorten.

In my essay, I write about the work at a pre-school in a segregated suburb. I begin my essay with examples from my workday. In one case, it is about Sara, playing games where other children are excluded and she also exhibits a power game towards me. In the second example, it is about how a group of children conspire and expose both themselves and others for destructive conspiracy patterns. When I write down what happens in the group of children at my pre-school, I see patterns reminiscent of destructive gangs. I reflect about whether I am witnessing that my preschooler is in the preliminary stage of youth gangs with destructive patterns. The purpose of my essay is that for my own sake, and from a social perspective to provides deeper understanding of the causes that can generate power game and conspiracy patterns in children in segregated neighborhoods. I also describe how it can be to work in a kindergarten in a segregated suburb. M y questions are what happen to children when norms in the home are in conflict with the norms of the preschool. The norms in the homes may also be an illegal act in Sweden, when punishment and spanking occurs. Children may be in a conflict of loyalties when they know that parents may not spank their children in Sweden, but still do it. I examine whether there may be negative factors in the family's integration that allows contexts do not meet in a positive direction, and therefore can cause cultural clashes. I start from my own experiences as child-minder in the suburbs during twenty five years. I do this by writing the essay, I reflect on my own thoughts, but also through reflective conversations with others. To obtain scientific perspective on my research, I have chosen as the starting point to the support of other studies in ethnological and sociological aspects. I have come to the conclusion that there may be several reasons for pre-school children of my workplace to act as they do. One reason that I think is important is that families in my pre-school are segregated in the segregation, their meetings consisting mostly of their own countrymen and relatives. The majority of parents have no work and their contact with the Swedish society is done by the authorities and at the pre-school. I have met families where parents have lived in Sweden for twenty years, but still have limited language in Swedish. I have also seen that there is an aversion to the "Swedish" and that there is a conscious choice to refrain from it.

I detta examensarbete analyseras ett förortsområde respektive den gamla stadskärnan i Vilnius, Litauens huvudstad. I arbetet framgår bland annat att tätheten i Gamla stan är ungefär dubbelt så hög som i de båda modernistiska förorterna Justiniškės och Viršuliškės. Vidare ger Jane Jacobs teorier ledtrådar till vad det är som gör vissa stadsmiljöer och parker mer attraktiva än andra. Bebyggelsens öppenhet och slutenhet analyseras med en ny metod, som grundar sig i en tredimensionell beräkning av hur många procent av himlen man ser från varje given punkt i ett geografiskt område. I examensarbetet presenteras en förtätningsstrategi som kan användas i förnyelsen av storskaliga modernistiska förorter både i Vilnius och internationellt. Förtätningsstrategin tillämpas i ett planförslag för Justiniškės och Viršuliškės. Ett mål i planförslaget är att skapa en attraktiv förstad med urbana kvalitéer. Planförslaget analyseras utifrån aspekterna öppenhet och slutenhet respektive täthet, samt jämförs med dagens situation.

Förändra en problematisk struktur, i detta fall ett förortscentrum, med små förändringar. På grund av förutsättningarna har förändringarna i detta fall inriktats mot att integrera separerade platser.