Search

Godkänd; 2011; 20110628 (andbra)

I Kirunagruvan kan vi under en period på 50 år följa förändringen av produktionsarbetet från ett tungt och farligt underjordsarbete till fjärrstyrning via modern teknik i en trygg kontorsmiljö. Syftet med artikeln är att reflektera över en kunskapsförvandling från äldre tiders hantverkskunnande med kroppsliga och tysta kunskaper till något nytt. I artikeln diskuterar vi hur individ och organisation skapar och återskapar kvalifikationer, identiteter och kön i mötet med ny teknik och nya organisationsformer. Godkänd; 2010; 20111214 (ysko)

In focus in this paper is the use of the Persona method for applying gender theory in Triple Helix systems. Whereas such systems often are considered gender neutral, we in contrast emphasize the need for understanding the process of ‘doing gender' within those constellations. The aim of this paper is to describe our experiences of developing Persona as a method for gender equality interventions within two Triple Helix constellations. The personas are fictional characters addressing issues and situations identified during initial mappings of the researched contexts. The method is used for communicating concerns, issues, needs and preferences with our participants. In our experience Persona is a useful method for visualizing identified situations and for a reframing of actors' gender awareness. The Persona method contributes to talk beyond that of the "problematic women issue" and shows a way to unsettle gender constructions. Godkänd; 2010; 20101109 (asawi)

Denna rapport ingår som en del i förstudien The Mine of the Future - A Conceptual Study. Förstudien ska resultera i ett framtidsscenario som kommer att formuleras på en över­gripande konceptuell nivå och omfatta hela gruvbrytningsprocessen, från tidig utredning och gruvplanering till färdig produkt. Nya produktionstekniska lösningar kommer att analyseras och utvärderas genom att de placeras i sitt organisatoriska sammanhang, dvs produktionssystemet ska fungera som en helhet. I rapporten summerar vi erfarenheterna från The First International Future Mining Conference som organiserades av University of New South Wales, Sydney, Austra­lien. Godkänd; 2009; 20090310 (jajo)

In the project "The Future Factory" we are inspired by participatory design methods that emphasize early participation from stakeholders in the development process. We believe that a well-performed change process increase the commitment as well as it contributes to new competence among the workers. Our project aim is thus to involve different actors in future workshops in order to design an attractive and health promoting concept of a future factory as well as to develop methods for change processes that emphasize the importance of human actors as a resource. Godkänd; 2009; 20100127 (asawi)

During the last decade validation of skills and competences has become a frequently used method within the Swedish public sector. The skills and competences which individuals learn and develop, often in a workplace context, can in this way become visualized, documented and valuated. The speeding up of the education process and meeting the demands of competence in job transition situations can be seen as the most important advantages of validation. Even if validation as a method in visualizing competence has not been commonly used in the private sector the need for development of learning and competence at the workplace has however been something that the sector has given high priority to, much due to the competition advantages a well developed strategy of supplying competence can give. In this study identification, visualisation, evaluation and management of competence within both public and private sector is looked at, mostly through interviews made with personal managers, team leaders and union representatives. The result shows that there are both important similarities and differences between the public and the private sector in visualizing, developing competence. This can mostly be explained by their different starting points as organisations and their individual objectives. Godkänd; 2009; Bibliografisk uppgift: Sider: 1-12; 20100823 (leiber)

In focus in this paper is the Future Factory, a research project involving women, young people and other stakeholders in workplace design and development. Drawing on the idea of ‘good work', efficient as well as attractive factories and interactive methods, the vision of the project is to both develop methods for such processes as well as to design a Future Factory on a conceptual level together with the participants. These participants include young people and women, as they are not attracted by factory work and face problems when working in industry. Management and union representatives are other stakeholders included in the project. In this paper we present the background of the project as well as the interactive methods used. These include future work-shops as well as the use of personas and scenarios to stimulate engagement of the participants. We also present some of the results, both in terms of the methods used and the participants' views on ‘good work'. The results are that the methods used did stimulate active participation, that they facilitated the focus and discussions on different problem situations. As a result of future workshops, it can also be concluded that young peoples' view on industrial work can be described in terms of a utopian as well as a dystopian vision. Both groups of participants indicate that ‘good work' should include possibilities of learning and development, tasks that are challenging and stimulating as well as autonomy. Furthermore, work should be carried out in teams, manufacturing facilities are important for the workplace culture and should contribute to healthy and attractive factories. Based on these results, it can be concluded that there are possibilities of developing methods that contribute to sustainable and attractive work places for both women and men. Godkänd; 2009; Bibliografisk uppgift: 1 CD-ROM; 20100127 (asawi)

Denna rapport beskriver projektplanen för projektet Framtidsfabriken - en konceptfabrik utformad av kvinnor och ungdomar. Syftet med projektet är att bidra till utvecklingen av arbetsformer som ger en bättre arbetsmiljö för både kvinnor och män i industriellt arbete samt att ta fram uppdaterade principer för ett modernt industriellt produktionssystem. Vi utgår från de krav på det goda industri¬arbetet som ungdomar och kvinnor i dagens samhälle ställer. Vår metodidé är att försöka bryta gängse mönster i utformning av produktions¬system genom att låta grupper som i vanliga fall inte deltar i produk¬tionsutveckling (ungdomar och kvinnor) praktiskt medverka. Projektet genomförs 2008-2010 och har fyra faser: 1) kunskapsöversikt kring produktionssystem, arbetsmiljö och genus, 2) förstudie - en empirisk kartläggning av problem och preferenser kring produktionsmiljö, främst hos kvinnor i industrin och ungdomar, men också andra aktörer, 3) "projektering" - projektets interaktiva del där arbetsgrupper bestående av ungdomar och kvinnor med hjälp av forskarna arbetar fram en attraktiv och samtidigt effektiv "konceptfabrik", dvs. en visualiserad modell över ett framtida produktionssystem, och en uppsättning uppdaterade kriterier för det goda industriarbetet på systemnivå. 4) Summerande analys. Godkänd; 2008; 20090108 (ysko)

Det goda arbetet är en uppsättning normativa kriterier för ett gott industriarbete formulerade av Svenska metallindustriarbetareförbundet (numera IF Metall), och etablerades som ett begrepp i den svenska arbetsvetenskapliga forskningen. Diskurserna kring effektiv organisation och arbetsmiljö har dock växlat genom decennierna och idag diskuteras inte det goda arbetet så ofta utan det är nya koncept som gäller, där Lean production är det mest framträdande. I denna rapport ska vi försöka rekonstruera de historiska rötterna som låg till grund för "Det goda arbetet" och diskutera dess relevans i förhållande till dagens industriella kontext. Vår utgångspunkt är att det goda arbetet inte är något som är givet en gång för alla, utan något som kontinuerligt måste uppdateras i förhållande till ny teknik och förändrad samhällelig kontext. Den industriella kontext vi möter i det tjugoförsta århundradet innehåller fallgropar, men ger också nya förutsättningar och nya utvecklingsmöjligheter som kan bidra till ny utvecklingsperiod för det goda arbetet. Godkänd; 2008; 20090108 (ysko)

The aim of this paper is to discuss how to form work and organisations in the mines of the future. The Kiruna underground iron ore mine in the far north of Sweden is used as an example on how technical development affects organisational issues like skills, work identity and gender. Over a period of 50 years one can see a transformation of work from manual underground work to automation and remote control from surface level. What characterised the old underground workface was the close relation between man and the hard rock and with arduous physical work under dangerous conditions. Today, the face miners are located on the seventh level of an office building close to the mine. There is also an emerging, and in many aspects already evident, knowledge transformation - from the old and obsolete physical and tacit knowledge and skills (for example the ability to ‘read the rock') to something new, which can be described as abstract ‘high-tech' knowledge and skills. The modern technology has created a new type of work - new in terms of competencies and knowledge as well as workload and organisation. At the same time the mining company are recruiting more women and promoting the former pure male work as attractive workplaces for both women and men. All this has effects on how individuals and company create and recreate skills, identity and gender. To some extent the technological development predestines these changes, but there are some choices to be done when forming good work and organisations for the mines of the future. The traditional mining workplace culture and behaviours and the old type of masculinity, the ‘macho' style, will be challenged by the new ‘high-tech' work and new competency demands. The changes risk meeting restoring responses, which can have negative impact on the performance of the organisation, for example making it inflexible and perhaps ‘lagging' behind the technological development. These questions need to be handled when planning future mining. Godkänd; 2008; Bibliografisk uppgift: Sider: 213-220; 20081211 (biem)

Godkänd; 2008; 20090203 (biem)

Godkänd; 2008; 20080421 (biem)

Godkänd; 2007; 20120312 (andbra)

Over a period of 50 years at Kiruna iron ore mine we can see a transformation of work from underground to remote control at surface level. What characterised the old underground face work was the close relation between man and the hard rock based on hard physical work under dangerous condition. Nowadays the face workers are located up in the sky on level 7 in an office building close to the mine. The contact with the hard rock goes through machines controlled by remote technology. The traditional workplace culture and the macho style have been challenged. The modern technology has created a new type of work, when it comes to competence and knowledge as well as workload. The purpose of the paper is to reflect on the upcoming, and in many aspects already evident, knowledge transformation - from the old and obsolete bodily and tacit knowledge and skills into something new. Godkänd; 2007; 20070924 (kirhon)

Godkänd; 2007; 20070924 (biem)

I denna debattartikel diskuterar Jan Johansson och Lena Abrahamsson visionen ”det goda arbetet”. Den mest kända formuleringen är säkerligen Metalls från mitten av 1980-talet. Författarna konstaterar emellertid att inte så många talar om den längre. De menar dock att nu finns förutsättningar för att en ny variant av det goda arbetet har förutsättningar att vinna gehör hos såväl fackföreningar som industrin.

Godkänd; 2006; 20070307 (kirhon) Vad hände sen? Jämställdhet som retorik och praktik

Sammanfattning: Det finns olika valmöjligheter inom redovisning. Vilket val man gör styrs av vilket resultat man önskar visa. Det har just införts en ny lag som innebär att juridiska personer skall ta upp en schablonintäkt för sina periodiseringsfonder och vi bestämde oss för att undersöka vilka val företagen gjort och vilken betydelse olika faktorer har när de ska välja att sätta av till periodiseringsfonder eller ej. Vi valde ett deduktivt angreppssätt och de vetenskapliga teorier vi främst utgick ifrån var agentteorin och Positive Accounting Theory (PAT). Vi valde att undersöka om följande faktorer kan ha samband med vilka beslut man tar när det gäller periodiseringsfonderna: bonus till ledningen, företagens skuldsättningsgrad, storlek, bransch och ägarstruktur. Vi ställde samman en hypotes för varje faktor och i de fall vår ursprungliga rådata var kontinuerligt kvantitativ testade vi dessa hypoteser med hjälp av så kallade t-tester. I andra fall gjorde vi korstabeller med χ2-test. Från PAT är det endast skuldsättningsgraden som påvisar ett svagt samband. Signifikansnivån på de andra två faktorerna, bonus och storlek, var för höga för att visa ett samband och vi falsifierade därmed dessa. Att det inte föreligger något samband kan bero på att vårt urval är för litet eller att teorin inte är direkt applicerbar på svensk företagskultur. Av de två sista faktorerna vi testade var det bara ägarstrukturen som visade ett samband.

Godkänd; 2005; 20110603 (ysko)

Godkänd; 2005; 20061025 (kirhon)

Godkänd; 2004; 20070321 (kirhon)

Godkänd; 2004; 20070321 (kirhon)

Resumen tomado parcialmente de la publicación Tiene por objetivo ofrecer un panorama de la investigación sueca sobre las relaciones entre educación trabajo y aprendizaje. También tiene la intención de colmar el vacío abierto entre la investigación puramente educativa y la centrada en el aprendizaje, la evolución y las transformaciones del trabajo. Examina la oferta de competencias para la vida laboral y presta atención a los fenómenos de sobreeducación e infraaprendizaje y a la eterna cuestión del equilibrio entre oferta y demanda, además de exponer la manera en la que oficios, profesiones y requisitos de capacidades profesionales se transforman o permanecen estables y los diversos obstáculos que mediatizan la formación en el trabajo. LUX

Godkänd; 2004; 20070321 (kirhon)