Search

Bakgrund och problem:Studien undersöker revisionsprocessen och användningen av IFRS 13 därfastigheter värderas till verkligt värde. Detta innebär att värderingen ska motsvaraett marknadsmässigt försäljningspris, ett så kallat verkligt värde. Medvärderingsmetoden medföljer subjektiva bedömningar som värderingen grundas på.Att värdera fastigheter på detta vis innebär komplexitet och antaganden. Inte minstinnebär det också utmaningar för revisorn och revisionsprocessen. Syfte:Syftet med denna studie är att studera revisorers komfort kopplat tillfastighetsvärderingar enligt IFRS 13. Metod:Studien har genomförts med en kvalitativ metod med en deduktiv ansats där empirinsamlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem auktoriserade revisorer. Slutsats:Trots att revisionsunderlag för fastigheter värderade till verkligt värde inte harsamma tillförlitlighet som vid anskaffningsvärde föredras de av respondenterna dåde menar att det skapar mer komfort eftersom det på ett bättre sätt speglarverkligheten till skillnad mot anskaffningsvärdering. Tidigare studier belyser riskenatt revisorer kan bli för beroende av specialister där professionell skepticism ochoberoendet rubbas. Vår studie kommer fram till att varken revisorns skepticism elleroberoende rubbas vid fastighetsvärdering enligt IFRS 13., Background and Problem:The study examines the audit process and the use of IFRS 13, where real estates arevalued at fair value. This valuation should correspond to a market-based sales price.The method involves subjective assessments on which the valuation is based. Thisway of valuing properties involves complexity and assumptions which poseschallenges for the auditor and the audit process. Purpose:The purpose of this study is to investigate auditor’s comfort levels associated withreal estate valuation according to IFRS 13. Method:The method in the study was conducted using a qualitative method with a deductiveapproach, where empirical data was collected by semi-structured interviews withfive certified auditors. Conclusion:Despite the fact that audit evidence for real estate valued at fair value does not havethe same reliability as acquisition value, they are preferred by the respondents as thevaluation method creates more comfort by more accurately reflects reality asopposed to acquisition valuation. Previous studies highlight the risk that auditorscan become overly dependent on specialists which can affect professionalskepticism and the independence negatively. Our study concludes that neither theskepticism nor independence is disrupted during real estate valuation according toIFRS 13.

Titel: Värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Matilda Mattsson och Julia Axell Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2024-05-29 Syfte: Denna studie syftar till att identifiera och analysera utmaningarna i fastighetsvärderingsprocessen hos börsnoterade fastighetsbolag i Sverige, särskilt vid tillämpning av IAS 40 och IFRS 13. Studien undersöker orsakerna till dessa problem och föreslår åtgärder för att förbättra värderingen till verkligt värde. Metod: Studien baseras på data från fem svenska fastighetsbolag. Genom semistrukturerade intervjuer har studien fått insikter i värderingsmetoder, svårigheter vid värderingen och möjliga lösningar. Resultat och slutsats: Verkligt värde har förbättrat tillgången till mer relevanta och jämförbara värden. Trots detta möter bolagen utmaningar som få transaktioner och brist på aktiva marknader. För att bemöta detta föreslås strikta krav på transparens, redovisning av transaktioner och användning av externa värderare. Dessa åtgärder kan förbättra kvaliteten och tillförlitligheten i fastighetsvärderingen. Examensarbetets bidrag: För att förbättra fastighetsbolagens fastställande av tillförlitligt verkligt värde föreslås striktare krav på transparens och obligatorisk användning av både interna och externa värderare. Dessa åtgärder ökar objektiviteten, noggrannheten och förtroendet i värderingsprocessen. Förslag till fortsatt forskning: Få studier undersöker hur externa värderare och tredjeparts involvering förbättrar tillförlitligheten i värderingsprocessen. Framtida forskning bör fokusera på deras roll för att hantera värderingsutmaningar och stärka förtroendet i fastighetsvärdering., Title: Valuation of property investments at fair value Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration Authors: Matilda Mattsson and Julia Axell Supervisor: Fredrik Hartwig Date: 2024-05-29 Aim: This study aims to identify and analyze the challenges in the property valuation process of listed property companies in Sweden, particularly when applying IAS 40 and IFRS 13. The study examines the causes of these issues and proposes measures to enhance valuation to fair value. Method: The study is based on data from five Swedish property companies. Through semi-structured interviews, the study gained insights into valuation methods, challenges encountered, and potential solutions. Results and Conclusions: Fair value has improved access to relevant and comparable values, but companies face challenges like limited transactions and inactive markets. To address these, stringent transparency, transaction disclosure, and external valuer involvement are recommended to enhance property valuation quality and reliability. Contribution of the Thesis: To enhance the determination of reliable fair values by property companies, stricter transparency requirements and mandatory involvement of both internal and external valuers are suggested. These actions enhance objectivity, accuracy, and confidence in the valuation process. Suggestions for Future Research: Few studies explore how external valuers and third-party involvement enhance reliability in the valuation process. Future research should focus on their role in addressing valuation challenges and strengthening trust in property valuation practices.

Denna studie undersöker värderelevans av förändringar i verkligt värde på förvaltningsfastigheter för investerare på den svenska fastighetsmarknaden. Tidigare forskning har visat att detta är värderelevant för investerare, men ännu har ingen studie gjorts på den svenska marknaden. Vi undersöker sambandet mellan avvikelseavkastning och förändringar i verkligt värde på förvaltningsfastigheter rapporterat i kvartalsrapporter för alla fastighetsbolag på Stockholmsbörsen åren 2013-2022. Dessutom undersöker vi hur andelen av fastighetsbeståndet som är värderat av externa värderare påverkar värderelevansen av förändringar i verkligt värde på förvaltningsfastigheter. Vi finner ett positivt och signifikant samband mellan avvikelseavkastning och förändringar i verkligt värde på förvaltningsfastigheter, vilket likt tidigare studier ger evidens för att sådana förändringar är värderelevanta för investerare. Resultatet finner dock ingen evidens för hur graden av externa värderare påverkar värderelevansen av förändringar i verkligt värde på förvaltningsfastigheter.

I Sverige har det sedan 2005 varit krav för börsnoterade företag att redovisa enligt den internationella redovisningsstandarden IFRS. Vilket betyder att förvaltningsfastighetsbolag då skulle rapportera värdet på sina fastigheter enligt verkligt värde eller anskaffningsvärde, där i princip samtliga använder verkligt värde. År 2013 kom det ytterligare krav på upplysning gällande verkligt värde med den nya standarden IFRS 13. Denna nya standard ger tydligare riktlinjer för företag i hur de ska värdera deras tillgångar till verkligt värde, där värdering av förvaltningsfastigheter har påverkats i stor utsträckning. Det finns omfattande forskning och litteratur kring verkligt värde som koncept, där ofta anskaffningsvärde tagits upp som alternativ. Litteraturen om verkligt värde har kritiserat godtyckligheten i de antagandena som kan användas och det finns en oro att det kan vara mottagligt för bland annat resultatmanipulering, vilket även påvisats i vissa studier. Det som däremot inte har studerats i någon större utsträckning är hur finansiella analytiker, som är en av de primära användarna, ser på värdering till verkligt värde. Detta är ett område där vi tror att vår studie kan tillföra ny kunskap då den syftar till att undersöka finansanalytikers syn på värdering till verkligt värde inom förvaltningsfastigheter, teoretiskt och praktiskt, samt vad detta kan ha för implikationer vid värdering av bolag. Studien har genomförts enligt kvalitativ metod där vi genom att intervjua tio finansiella analytiker samlat in material. Materialet har analyserats och slutsatser har dragits kring finansiella analytikers syn på olika aspekter av verkligt värde och vilka implikationer det har. Resultaten från studien visar att finansiella analytiker sammantaget inte anser att verkligt värde är helt rättvisande i teorin. Detta då det skiljer sig i för många fall, från ett faktiskt marknadsvärde. Däremot föredrar finan

El problema del resultado del primer día o «day 1 P&L» se refiere al reconocimiento contable de la posible diferencia entre el precio de transacción de un instrumento financiero y su valor razonable inicial estimado por la entidad. Se trata de un problema muy común en la práctica, pero escasamente desarrollado en la literatura contable y, además, sobre el que existe escasa información en los desgloses de los estados financieros de las entidades. Bajo la NIIF 9, el resultado del primer día solamente puede reconocerse en la cuenta de pérdidas y ganancias en el reconocimiento inicial si el instrumento cotiza en un mercado activo o se valora exclusivamente con inputs observables. En caso contrario, debe diferirse. La norma no se pronuncia con relación a cómo llevar a cabo este diferimiento. En consecuencia, las entidades deben desarrollar su propia política contable. En este trabajo, analizamos esta problemática contable con detalle y llevamos a cabo una investigación empírica de los desgloses relacionados con la misma en los estados financieros de las entidades financieras españolas y europeas., The problem of the initial recognition gain or loss or «day 1 P&L» refers to the recognition of the possible difference between the transaction price of a financial instrument and the initial fair value of the same instrument as estimated by the entity. This is a very common problem in practice, nevertheless it that has not been developed in the accounting literature and, furthermore, about which there is practically no information in the disclosures of the financial statements issued the entities. Under IFRS 9, the initial recognition gain or loss can only be recognized in the profit and loss account if the instrument is quoted in an active market or if it is mesured exclusively with observable inputs. Otherwise, it should be deferred. The standard does not define how to carry out this deferral. In this paper, we analyze this accounting issue in detail and the accounting policy that companies have developed through the notes of the financial statements of Spanish and European financial entities.

Sedan 1 januari 2005 måste alla noterade bolag i Europa upprätta sin redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS). Syftet med detta var att harmonisera redovisningen och göra den mer jämförbar mellan länderna i Europa. I och med att IFRS är ett principbaserat regelverk innebär det att användarens grundkunskaper och bakgrund kan påverka hur olika regler tolkas och implementeras. Då reglerna i IFRS kan tolkas på olika sätt innebär det även att dessa kan utnyttjas och användas för resultatmanipulering. En vanlig metod för resultatmanipulering kallas för big bath accounting, detta innebär att ett bolag skriver ner sitt resultat ett år, för att sedan kunna påvisa ett bättre resultat under de efterföljande åren. Big bath accounting är vanligt förekommande vid chefsbyten där de skriver ner resultatet det år de kliver på sitt uppdrag i och med att resultatet kan hänföras till den tidigare chefen. Efterföljande år kan de sedan påvisa ett bättre resultat och få det att se ut som att de gör ett bra jobb. Big bath accounting förekommer ofta genom diskretionära periodiseringar och nedskrivningar. Efter implementeringen av IFRS kan det dock finnas ytterligare ett verktyg som fastighetsbolag kan använda för att manipulera resultatet. Fastighetsbolag kan i enlighet med IAS 40 värdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde, där värderingen görs med hjälp av subjektiva antaganden om framtiden. Då värdet kan skrivas ner ett år och upp nästa år kan detta användas av en nytillsatt chef för att manipulera resultatet. Denna studie avser därför att undersöka huruvida tecken på resultatmanipulering förekommer i enlighet med big bath accounting genom värderingen av förvaltningsfastigheters verkliga värden vid chefsbyten inom fastighetsbranschen. För att kunna undersöka om tecken på resultatmanipulering via förvaltningsfastigheters verkliga värden sker i samband med chefsbyten har vi utfört en kvantitativ studie med en linjär regressionsmodell på fas

Date: 2022-06-02 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Simon Lid 1997-02-27, Alexander Sollén 1997-08-09 Title: How fair is the fair value? Supervisor: Oksana Feicher Keywords: Fair value, reliability, IFRS 13, IAS40, investment property, unrealized gains, realized gains Research questions: How accurate is the fair value correlation to the actual selling price? Does unrealized gains and losses correlate with the profits? Purpose: The purpose of the study is to examine how reliable the fair value of investment property is in Swedish public companies, and how the valuations affect the profits. Method: In order to answer the research questions of the study a quantitative research method was applied using data from the company’s financial reports during the years of 2005 through 2020. Descriptive statistics have been used to compare the companies and the industry as whole. To study the reliability, two variables have been calculated. The actual gains in comparison with the sales and the unrealized gains in comparison with the profits. To further invigorate the study correlation analysis has been applied to see if there were any correlations between the two variables. Conclusion: The result of the study shows a deviation by approximately 12% of the company’s fair value. Based on the results of the study a conclusion can be drawn that the regulations permit a valuation that is not reliable and show a deceptive picture of the company. Previous research discussed caution, adjustment of profits and interpretation as factors behind the result. The study shows that during the period of the research an average conjunction of 60,08% between unrealized gains and profits were shown. Further a

International financial reporting standards (IFRS) är känd för att vara en komplex och kostsamredovisningsstandard, men det finns fortfarande företag som väljer att redovisa enligt IFRS.Studiens syfte är att få en förståelse för att sedan ge förklaring till vilket som är det viktigastemotivet bakom valet att tillämpa IFRS. IFRS som redovisningsstandard är ett krav för noteradebolag, därför har studien riktat in sig på att undersöka onoterade fastighetsbolag och varför deväljer att frivilligt tillämpa redovisningsstandarden. Fastighetsbranschen blev särskilt utvald dåfastigheter i flera år ökat i värde och är ett aktuellt ämne idag. Den teoretiska referensramen hjälperstudien att ge ytterligare förklaring till viktiga begrepp som motiv, redovisningsstandard,förvaltningsfastigheter, anskaffningsvärde, värdering till verkligt värde och kapitalkostnader.Vidare kommer den institutionella teorin belysa varför företag gör vissa val för att säkerställa sinplats på marknaden. Sedan påbörjades den empiriska insamlingen utifrån en kvalitativ metodansatsi form av intervjuer. Respondenterna är särskilt utvalda experter inom redovisning enligt IFRS ochhålls anonyma. I resultatet presenterades tre motiv som ligger till grund för valet att redovisa enligtIFRS. Dessa var harmonisering, legitimitet och värdering till verkligt värde. Efter vidareanalysering kunde slutsatsen dras att det viktigaste motivet för att implementera IFRS varmöjligheten att värdera tillgångar till verkligt värde. Detta styrks genom teoretiska- och praktiskaimplikationer. Fastighetsbolag som strävar efter att låna mera för att kunna investera i merfastigheter och därmed skapa tillväxt, vill värdera sina tillgångar till verkligt värde. Förslag tillfortsatt forskning inom ämnet är bland annat att göra en kvantitativ studie med ett bredare urvalsom även kan komplettera denna studie kring motiv bakom valet att redovisa enligt IFRS föronoterade fastighetsbolag., International financial reporting standards (IFRS) are known for being a complex and expensiveaccounting standard, but there are still companies that choose to report in accordance with IFRS.The purpose of the study is to gain an understanding and then provide an explanation of which isthe most important motive behind the choice to apply IFRS. IFRS as an accounting standard is arequirement for listed companies, therefore the study has focused on examining unlistedcompanies in the property management sector and why they choose to voluntarily apply theaccounting standard. Companies in the property management sector were specially selected asproperties have increased in value for several years and are a current topic today. The theoreticalframework helps the study to provide further explanation of important concepts such as motives,accounting standards, investment properties, acquisition value, valuation at fair value and capitalcosts. Furthermore, institutional theory will give us further understanding on why companies makecertain choices to secure their place in the market. The study was based on a qualitativemethodological approach in the form of interviews. The respondents are specially selected expertsin accounting in accordance with IFRS and are kept anonymous. The results presented threemotives that form the basis for the choice to report in accordance with IFRS. These wereharmonization, legitimacy and valuation at fair value. After further analysis, it could be concludedthat the most important motive for implementing IFRS was the ability to value assets at fair value.This is substantiated by theoretical and practical implications. Companies in the propertymanagement sector that strive to borrow more to then be able to invest in more properties andthereby create growth, want to value their assets at fair value. Proposals for further research in thesubject include conducting a quantitative study with a wider selection that can also supplementthis study on motives

Purpose: The purpose of this article is to study how fair values in financial reports are audited. Design/methodology/approach: The study is a qualitative case study based on in-depth interviews. Findings: One important finding is that auditors anchor in the figure presented by the company, and despite the auditing efforts, there is a substantial risk of management bias in the fair values reported. There is a risk for confirmation bias. Research limitations/implications: Relatively, few respondents were employed in this study, but their background and competence lead to the assessment that the study provides a representative picture of what is being investigated. Practical implications: Auditors may need to develop ways of performing auditing of fair values to reduce the risks identified in this study. Social implications: This study presents a perspective of the auditing process enabling an evaluation of the quality of fair value estimates regarding investment properties in the financial reports. This study also provides users of financial reports as investors, bankers and other institutions with an enhanced understanding of reported estimates of fair (market) values. Originality/value: Very few studies have investigated how auditors evaluate fair values of investment properties. This study contributes by giving users of financial reports an enhanced understanding of the quality of reported estimates of fair (market) values., QC 20211221

Förvaltningsfastigheter värderas ofta till verkligt värde. Under en lång tid har värdering till verkligt värde varit något svårdefinierat, där begreppet haft olika betydelse i olika sammanhang. IFRS 13 uppkom till viss del med anledning av detta. Syftet med denna uppsats är att undersöka om IFRS 13 har påverkat underprissättningen för fastighetsföretag vid börsintroduktioner. Genom en Difference-in-Differences metod baserad på en uni- och en multivariat modell mäter vi det statistiska sambandet mellan IFRS 13 och underprissättning mellan åren 2005-2022 vid börsnotering av företag i fastighetsbranchen. Behandlingsgruppen består av länder inom Europeiska Unionen samt Norge, då dessa efterföljer IFRS som redovisningsstandard. Kontrollgruppen består av nio länder som inte har IFRS som obligatorisk redovisningsstandard. Resultatet visar på en negativ trend mellan underprissättningen och införandet av IFRS 13, men kan inte på ett statistiskt signifikant sätt fastställas. Resultatet visar dock ett negativt statistiskt signifikant samband på 0.1 procent mellan kapitalintäkten från börsintroduktionen och underprissättning samt ett statistiskt signifikant samband på 0.1 procent mellan Post och underprissättning för två av våra regressioner.

År 2005 blev det obligatoriskt för samtliga börsnoterade företag att upprätta sin koncernredovisning enligt IFRS. Detta medförde en ökad jämförbarhet mellan företag från olika länder vilket har lett till en redovisningsmässig harmonisering. För de koncerner med förvaltningsfastighetsinnehav, vars syfte är att generera hyresintäkter eller värdestegring, betydde det att fastigheterna ska värderas till verkligt värde i enlighet med IAS 40. Studien syftar till att studera principen om verkligt värde gällande förvaltningsfastigheter och avgränsas till koncernföretag noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Urvalet består av nio företag och deras finansiella rapporter för räkenskapsåren 2015-2019 vilka granskas genom en kvalitativ fallstudie. För att kunna göra en likvärdig och jämförande bedömning av dessa används en mall innehållande sex frågor. Värdering till verkligt värde är huvudregeln i koncernredovisning och det redovisade företaget ska vid värdering av verkligt värde bedöma vad marknadspriset är. Om det finns liknande tillgångar och skulder på en aktiv marknad kan denna bedömning vara enkel att utföra. För marknader som exempelvis för förvaltningsfastigheter, vilka kräver bedömningar för att komma fram till ett verkligt värde, är det desto svårare. Aktörer kan ha ofullständig information som kan bidra till olika bedömningar om tillgångar och dess framtida värde. Upplysningskraven i IAS 40 är endast principbaserade, vilket ger företagen ett tolkningsutrymme. Företagen kan därtill använda sig av olika tillvägagångssätt och en jämförelse sinsemellan företag kan vara svår att göra för intressenter. Detta har vi erfarit i vår studie då företagen har använt sig av olika tillvägagångssätt i sina värderingsmetoder och att de i sina finansiella rapporter angett olika mängd information. Studien har även visat att de har använt sig av olika parametrar i sin beaktning för värdering till, In 2005, it became mandatory for all listed companies to prepare their consolidated financialstatements in accordance with IFRS. This led to increased comparability between companiesfrom different countries, which has led to accounting harmonization. For those groups withinvestment property holdings, the purpose of which is to generate rental income or increase invalue, this means that the properties must be valued at fair value in accordance with IAS 40.The study aims to examine the principle of fair value regarding investment properties and islimited to Group companies listed on NASDAQ OMX Stockholm. The sample consists of ninecompanies and their financial reports for the financial years 2015-2019, which are examinedthrough a qualitative case study. In order to be able to make an equivalent and comparativeassessment of these, a template containing six questions is used.Valuation at fair value is the main rule in consolidated accounts and the reported company mustassess the market price when valuing fair value. If there are similar assets and liabilities in anactive market, this assessment can be easy to perform, but in markets such as investmentproperties that require many assessments to arrive at a fair value, it is all the more difficult.Actors may have incomplete information that may contribute to different assessments of assetsand their future value.The disclosure requirements in IAS 40 are only principle-based, which gives companies a roomfor interpretation. In addition, companies can use different approaches and a comparisonbetween companies can be difficult for stakeholders. We have experienced this in our study asthe companies have used different approaches in their valuation methods and that they havestated different amounts of information in their financial reports. The study has also shown thatthey have also used various parameters in their consideration for valuation at fair value.Companies that own investment properties are encouraged to use independe

Christina Ringler, B.Sc., Universität Innsbruck, Masterarbeit, 2020, (VLID)5204922

Titel: Efterlever skandinaviska företag upplysningskraven i IFRS 13? – En kvantitativ studie om regelefterlevnad och dess oberoende variabler Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Julia Karlsson och Sofie Andersson Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2020 - januari Syfte: Redovisningsreglering utvecklas för att skapa transparens i redovisningsrapporter för att information ska vara jämförbar, men trots detta följs inte regleringen till fullo. Detta tillsammans med implementeringen och avsaknaden av forskning kring redovisningsstandarden IFRS 13 leder fram till studiens syfte: att undersöka i vilken utsträckning börsnoterade företag i Skandinavien efterlever vissa upplysningskrav i IFRS 13, samt om bransch, företagsstorlek, kluster, lärande, revisionsbyrå, skuldsättningsgrad och ålder har någon inverkan på efterlevnaden. Metod: Studien är av kvantitativ art och tillämpar en deduktiv ansats där sju hypoteser ställs för att besvara studiens syfte. Urvalet består av de 60 största börsnoterade företagen inom respektive land i Skandinavien, mätt per omsättning. För att genomföra studien inhämtas data med utgångspunkt från databasen Thomson Reuters Eikon, samt respektive företags årsredovisningar. Data analyseras genom deskriptiv statistik, korrelationsanalys och multivariat regressionsanalys. Resultat & slutsats: Studiens resultat påvisar en generellt låg genomsnittlig efterlevnadsgrad av redovisningsstandarden IFRS 13 i Skandinavien, nämligen 68,2% år 2018. Av studiens sju variabler var endast företagsstorlek och revisionsbyrå signifikanta på en 5%-nivå, vilket innebär att samband däremellan kan säkerställas. Examensarbetets bidrag: Studien breddar kunskapen kring skandinaviska företags efterlevandsgrad av IFRS 13. Det teoretiska bidraget handlar om att stärka tidigare funna samband mellan regelefterlevnad och variabler som kan förklara efterlevnaden. Det praktiska bidraget riktas mot kapitalmarknadens intressenter som k, Title: Do businesses in Scandinavia comply with the disclosure requirement of IFRS 13? -A quantitative study of regulatory compliance and its independent variables Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Julia Karlsson and Sofie Andersson Supervisor: Fredrik Hartwig Date: 2020 - January Aim: The purpose of accounting regulation is to create transparency in accounting reports so that information can be compared. Although, businesses don’t always follow the accounting regulations to 100% and this, in combination with the implementation and lack of research on IFRS 13, makes this study interesting. The aim for this study is to examine the extent to which listed companies in Scandinavia comply with the disclosure requirements of IFRS 13 and whether the branch, company size, clusters, learning, audit firm, debt ratio and age have any impact on the compliance. Method: This study is quantitative with a deductive approach where seven hypotheses are developed to answer the purpose of this study. The sample consist of the 60 largest listed companies in each country, Sweden, Denmark and Norway, dependent on the net sales from 2018. The study examines both 2018 and 2013 and the data have been gathered through the database Thomson Reuters Eikon and annual reports. The data are used to create descriptive statistics, correlation analysis and regression analysis. Result & Conclusions: The results indicate that Scandinavian listed companies in general have low average compliance of 2018 only on a 68,2% level. The result also shows that only two of seven independent variables are significant; company size and audit firm. Contribution of the thesis: The study contributes to increased knowledge about Scandinavian listed companies and their compliance with IFRS 13. The theoretical contribution helps increase the found relationship about what affects compliance. The practical contribution is directed to stakeholders to keep in mi

Studien har en deduktiv ansats och undersöker kvantitativ syftet av att förklara effekten med implementeringen av IFRS 13 på värderingsförändringen av förvaltningsfastigheter. Vidare är ändamålet att bidra med ytterligare kunskap till effekten av IFRS 13:s implementering för förvaltningsfastigheter. För att svara på syftet har tre hypoteser formulerats som testas genom Wilcoxons teckenrangtest och Mann-Whitney testet. Testerna analyseras följaktligen med två utvalda huvudteorier, den institutionella teorin och legitimitetsteorin, vilka appliceras och diskuteras i studien. Resultatet av studien visar att det inte går att påvisa en signifikant skillnad i värderingsförändringen av förvaltningsfastigheter och IFRS 13, för och mellan fastighetsbolag på Large Cap och Mid Cap. Samt att det inte går att påvisa någon signifikant skillnad i värderingsförändringen efter implementeringen av IFRS 13, mellan en intern och extern värdering. Studien uppvisar varierande resultat i koppling till andra länder och varierar noterbart från tidigare studier, framför allt i den slutliga hypotesen som behandlar effekten av IFRS 13 på en extern och intern värdering.

Die Information über Fair Values ist im Zeitalter unendlich schnell und umfassend verfügbarer Informationen nicht mehr wegzudenken. Der nach IFRS 13 definierte Fair Value ist folglich zentraler Wertmassstab der internationalen Rechnungslegung. IFRS 13 Fair Value Measurement erhebt den Anspruch, ein einheitliches Fair Value-Bewertungskonzept zu normieren. Fast könnte dabei der Eindruck entstehen, es existiere ein umfassendes Fair Value-Konzept in den IFRS. Das ist allerdings keineswegs der Fall. Konzeptionell ungeklärt und bisher Einzelstandards überlassen ist beispielsweise die Frage, für welche Vermögenswerte und Schulden Fair Values verwendet werden und wie lnkonsistenzen in der Folgebewertung abgebaut werden können. Der Beitrag erörtert den Status quo der visionären Idee, durch Bilanzierung beizulegender Zeitwerte, einen Wertmassstab zu schaffen, der über Werte statt (historischer) Kosten informiert und damit letztlich beansprucht, entscheidungsnützliche Informationen über den wahren Wert einer Investition zu liefern.