Search

Psykisk ohälsa är ett av de största folkhälsoproblemen i modern tid och statistik från 2017 visar att uppskattningsvis 970 miljoner människor världen över lider utav någon form av psykisk sjukdom eller missbruk. Samtidigt förvärras den globala uppvärmningen, och klimatförändringarna är idag ett av de största hoten mot den mänskliga civilisationen, och därmed även folkhälsan eftersom den påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. Syfte: Att undersöka hur psykisk hälsa och välbefinnande hos tonåringar och unga vuxna påverkas av att leva i en tid med klimatförändringarna som ett existentiellt hot. Metod: En strukturerad litteraturstudie som inkluderar tio vetenskapliga artiklar från databasen Pubmed och sökmotorn Google Scholar. De vetenskapliga artiklarna analyserades med en tematisk analys. Resultat: Totalt tre huvudteman fyra subteman kunde utvinnas från den tematiska analysen som ansågs vara klimatförändringarnas effekter på den psykiska hälsan; Oro inför framtiden, ledsamhet/depression, stress, ångest, maktlöshet, hopplöshet och vardaglig funktion. Slutsats: Litteraturstudien visade att tonåringar och unga vuxna känner stor oro inför framtiden och upplever komplexa känslor och psykiska besvär, såsom klimatångest, maktlöshet, hopplöshet och stress som påverkar den psykiska hälsan och välbefinnandet negativt. Resultatet visade även att andra åldersgrupper också upplever klimatångest och känner oro inför framtiden, samt att det finns skillnader mellan kön som vittnar om ojämlika förhållanden i psykisk hälsa i relation till klimatförändringarna. Mental health issues are one of the biggest threats to public health today, and studies from 2017 shows that approximately 970 million people around the world are suffering from some form of psychological disease or addiction. Teenagers and young adults are especially at risk to suffer from mental health disorders. At the same time, global warming is becoming one of the biggest threats to human civilization, as well as to public health in general in terms of physical and mental health. Aim: To investigate the impacts of climate change on mental health and wellbeing of teenagers and young adults. Method: A structured literature review including ten scientific research articles, retrieved from the database Pubmed, and the search engine Google Scholar. The articles were analyzed using a thematic analysis. Results: The thematic analysis produced seven themes; concern about the future, sadness/depression, stress, anxiety, powerlessness, hopelessness, and everyday function. Conclusion: The literature review reveals that climate change is affecting the mental health and wellbeing of children and young adults in a negative way, and that the target group is dealing with difficult emotions like climate anxiety, powerlessness, hopelessness, and deep concern about the future. The results are also indicating that other age groups are also experiencing the same negative mental health impacts, and that there are existing differences among sexes and inequality concerning mental health impacts from climate change.

Bakgrund: Knäkontroll är ett svenskt skadeförebyggande träningsprogram som visat sig ha god effekt för prevention mot främre korsbandsskador vilket är en vanlig knäskada inom fotboll både på herr- och damsidan. Idag finns det studier som utforskat tränares syn och erfarenheter av Knäkontroll och generell skadeförebyggande träning, i nuläget finns det dock en kunskapslucka om vad fotbollsspelare själva har för upplevelser och erfarenheter av att genomföra träningsprogrammet Knäkontroll. Syfte: Att undersöka fotbollsspelande unga vuxnas upplevelser och erfarenheter av att genomföra SISU:s skadeförebyggande träningsprogram Knäkontroll. Syftet var dessutom att få kännedom om hindrande och underlättande faktorer för genomförande av programmet för att möjliggöra utveckling. Metod: Kvalitativ design i form av en semistrukturerad intervjustudie med fem deltagare från ett bekvämlighetsurval. Databearbetningen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier presenterades; Hur programmet används av lagen, Vikten av kunskap, Programmets positiva påverkan på kroppen, Spelarnas roll och ansvar och Klubbarnas möjligheter och ansvar. Varje kategori bestod av två till fem subkategorier där några av de mest prominenta var; Timing på när Knäkontroll utförs, Tidsaspekten och Utbildning är essentiellt. Slutsats: Deltagarnas upplevelser av att utföra Knäkontroll var både positiva och negativa. Deltagarna beskrev även flertalet hindrande och underlättande faktorer för att programmet skulle utföras. I linje med tidigare forskning lyftes det upp att implementering av Knäkontroll i uppvärmningen, kunskap, utbildning och tydliga instruktioner sågs som de viktigaste faktorerna för att underlätta användning av programmet. Background: Knee control is a Swedish injury prevention training program that has been shown to have good effects on preventing anterior cruciate ligament injuries which is a common Knee injury in both men's and women's football. Today there are studies which have explored football coaches´ views and experiences of Knee control, however there is a knowledge gap on views and experiences of the program from the football players themselves. Objective: To explore football playing young adults' experiences of utilizing Knee control from SISU to get information about facilitating factors and barriers for implementation of the program for further development. Method: A qualitative method in the form of semi-structured interviews with five participants from a convenience sample. Data processing consisted of qualitative content analysis. Results: Five categories were presented; How the programme is used by the teams, The importance of knowledge, The programme’s positive impact on the body, The role and responsibilities of the players and The club’s opportunities and responsibilities. Every category consisted of two to five subcategories where some of the most prominent were; Timing on when Knee Control is performed, The time aspect and Education is essential. Conclusion: The participants' experiences of performing Knee control was both positive and negative. The participants also highlighted the most hindering and facilitating factors for the program to be carried out. In line with previous research, it was highlighted that implementation of Knee control in the warm-up, knowledge, education and instructions was seen as the most important factors in facilitating use of the program.

Bakgrund: Tonåringar och unga vuxna (15–39 år) som insjuknar i cancer möts av emotionella, fysiska och sociala utmaningar. Utöver rädsla för cancersjukdomen kan utbildning och jobb samt den ekonomiska situationen oroa. Forskning visar att tonåringar och unga vuxna med cancersjukdom har högre förekomst och större risk för psykosociala besvär än personer utan cancer i samma ålder och äldre patienter med cancersjukdom. Syfte: Att sammanställa litteratur om de psykosociala behov som tonåringar och unga vuxna med cancer har. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med fokus på kvalitativa studier och studier med mixad metod. Femton artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier med tillhörande subkategorier: Önskan att upprätthålla ett vanligt liv, Utmanande känslor och tankar, Socialt stöd och Oro för framtiden. Ett flertal psykosociala behov och utmaningar beskrevs vilka omfattade social isolering, fertilitetsoro, oro för jobb/utbildning och ekonomisk situation. I de analyserade artiklarna beskrevs ett behov av att få ha en vanlig vardag och bli behandlad som tidigare, men att de återigen blivit beroende av sina föräldrar. Det psykosociala stödet från familj, partner, vänner och hälso- och sjukvården beskrevs variera i omfattning och utförande. I flera av studierna beskrevs en önskan av att träffa andra i samma situation, att man kände sig malplacerad i cancervården och önskade mer åldersanpassad information. Slutsats: Tonåringar och unga vuxna är en speciell patientgrupp som skiljer sig från de typiska cancerpatienterna. I denna litteraturöversikt omfattande 15 kvalitativa studier framkommer otillfredsställda psykosociala behov hos unga personer med cancer. För att bättre möta den här gruppens psykosociala behov skulle ett arbetssätt utifrån den modell House beskriver kunna utformas, det vill säga genom att ta hänsyn till deras behov av emotionellt, bekräftande, informativt och instrumentellt stöd. Background: Adolescents and young adults (15–39 years) who develop cancer face emotional, physical and social challenges. In addition to fear of the cancer disease, education and work as well as the financial situation can cause concern. Research shows that adolescents and young adults with cancer have a higher incidence and greater risk of psychosocial problems than people without cancer of the same age and older patients with cancer. Aim: To compile literature on the psychosocial needs of adolescents and young adults with cancer. Method: A general literature study was conducted with a focus on qualitative studies and mixed method studies. Fifteen articles were quality reviewed and analyzed using content analysis. Results: The content analysis resulted in four categories with associated subcategories: The desire to maintain an ordinary life, Challenging feelings and thoughts, Social support and Worry about the future. A number of psychosocial needs and challenges were described, which included social isolation, fertility concerns, concerns about work/education and financial situation. In the analyzed articles, a need to have a normal everyday life and to be treated as before was described, but that they once again became dependent on their parents. The psychosocial support from family, partner, friends and health care was described as varying in scope and execution. In several of the studies, a desire to meet others in the same situation was described, that they felt out of place in cancer care and wanted more age-appropriate information. Conclusion: Adolescents and young adults are a special patient group that differs from the typical cancer patients. In this literature review comprising 15 qualitative studies, unsatisfied psychosocial needs of young people with cancer emerge. In order to better meet the psychosocial needs of this group, a working method based on the model described by House could be designed, that is, by taking into account their need for emotional, affirmative, informative and instrumental support.

Today's labor market includes expectations of flexibility and security for employers and employees, but these does not always go hand in hand. The majority of all fixed-term employees in Sweden are under the age of 29, and the employment form can be seen as an opportunity but also as a source of insecurity for employees. Research shows that fixed-term employees run a higher risk of losing their job during economic fluctuations and that the perceived risk of losing their job can lead to stress and poor health. The purpose of this study is to gain an increased understanding of perceived job security and stress in young adults with temporary employment during the current recession. The theoretical frame of reference applied is the flexicurity-model based on Wilthagen and Tros, Muffels and Wilthagen and also Karasek and Theorell's demand-control-support model. The results of the study show that the informants experience their employment as insecure and that the recession has contributed to increased uncertainty. The study also shows that informants experience a low degree of control in their employment and partly high demands, and that a lack of support can be a cause of stress. Temporary employment can offer flexibility for employers, but can lead to restrictions in private life and perceived stress and anxiety for young adults who depend on their work as a source of income., Dagens arbetsmarknad innefattar förväntningar på flexibilitet och trygghet för arbetsgivare och arbetstagare, men som inte alltid går hand i hand. Merparten av alla tidsbegränsat anställda i Sverige är under 29 år och anställningsformen kan ses som möjlighet men kan också innebära otrygghet för arbetstagare. Forskning visar att tidsbegränsat anställda löper högre risk att förlora jobbet vid konjunktursvängningar och att upplevd risk att förlora jobbet kan leda till stress och ohälsa. Syftet med studien är att få ökad förståelse om upplevd anställningstrygghet och stress hos unga vuxna med tidsbegränsad anställning under rådande lågkonjunktur. Den teoretiska referensramen som tillämpats är dels flexicurity-modellen med utgångspunkt i Wilthagen och Tros samt Muffels och Wilthagen och dels Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell. Resultatet i studien visar att informanterna upplever sin anställning som otrygg och att lågkonjunkturen bidragit till ytterligare otrygghet. Studien visar även att informanterna upplever låg grad av kontroll i sin anställning och delvis höga krav samt att brist på stöd kan vara en orsak till stress. Den tidsbegränsade anställningen kan innebära flexibilitet för arbetsgivare, men kan leda till begränsningar i privatlivet samt upplevd stress och oro för unga vuxna som är beroende av sitt arbete som inkomstkälla.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom. Det kan drabba alla människor oavsett ålder. Att bli diagnostiserade med diabetes innebär att en person ha insulinbrist och för att ersätta insulinbristen då krävs livslång behandling. Att vara unga vuxna och bli drabbad av diabetes typ 1 påverkar hela livet både fysiskt och psykisk med tanken att det är utvecklingsperiod, det vill säga övergång till vuxenliv sker. Egenvård är ett verktyg som hjälper unga vuxna att kunna hantera sjukdomen och på så sätt underlättas utmaningar i livet. Syfte: Att belysa unga vuxnas erfarenhet av egenvård vid diabetes typ 1. Metod: En allmän litteraturöversikt av kvalitativ och kvantitativ forskning genomfördes baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra område skapades, stödets betydelse för egenvård, kostens betydelse, oro att få komplikationer och egenvård bidra till livskvalitet. Att balansera övergångsfas till vuxen ålder och egenvård vid diabetesdiagnos var en utmaning för unga vuxna, och de upplevde att fungerande egenvård var nödvändigt för diabetes hantering. Konklusion: Unga vuxna behöver mer kunskap och stöd för att kunna utföra sin egenvård. Background: Diabetes mellitus type 1 is a chronic disease. It can affect all people regardless of age. Being diagnosed with diabetes means that a person has an insulin deficiency and to replace the insulin deficiency, lifelong treatment is required. Being a young adult and being affected by diabetes type 1 affects the whole life both physically and psychologically with the idea that it is a period of development whereby transition to adult life takes place. Self-care is a way that helps young adults to be able to manage the disease and thus ease challenges in life. Aim: To shed light on young adults' experience of self-care in diabetes type 1. Method: A general literature review of qualitative and quantative research was conducted based on 15 scientific articles. Findings: Four areas were created which are; the importance of support for self-care, the importance of diet, concerns about having complications and self-care contributing to quality of life. Balancing the transition phase to adulthood and self-care when diagnosed with diabetes was a challenge for young adults, and they felt that functioning self-care was necessary for diabetes management. Conclusion: Young adults need more knowledge and support to be able to have functioning self-care.

Studiens syfte var att undersöka hur unga vuxna (18–35 år) som tidigare har varit placerade inom familjehem, stödboende eller HVB, har erfarit sin övergång mot vuxenlivet, när placeringen upphört. Studien är kvalitativ och sex semistrukturerade intervjuer utfördes. Tidigare forskning inom området har använts som kunskapsgrund för att stärka studiens tillförlitlighet. Denna studie tyder på liknande resultat som forskningen, att tidigare placerade unga saknade delvis stöd och delaktighet i sin utslussningsprocess och i övergången mot vuxenlivet. Empowerment och KASAM ligger som teoretisk grund i studien.En tematisk analys ledde fram till två centrala teman: Vikten av sociala hållbara relationer och, känsla av maktlöshet och brist på stöd. Hållbara sociala relationer var av vikt utifrån teorierna då kontinuitet och trygga relationer kunde stärka ungdomarnas egenmakt och förmåga att ta egna beslut samt göra övergången begriplig, hanterbar och meningsfull. Brister som identifierades var att en del av ungdomarna uppgav att de blev helt ”släppta” när de lämnade sin placering och inte fick något stöd efter det att de fyllt 18 år, vilket gjorde dem sårbara. Slutsatsen visar att det krävs en förändring i form av skärpta riktlinjer kring eftervården och uppföljningsansvar efter ungdomar har avslutat sin placering. The purpose of the study was to investigate how young adults (18–35 years) that hadpreviously been placed in foster care, supported housing or HVB, have experienced their transition towards adulthood, when the placement has ended. The study is qualitative and six semi-structured interviews were conducted. Previous research has been used to strengthen the study and indicates that previously placed youths lacked support and participation in their aftercare and transition towards adulthood. Empowerment and KASAM form the theoretical basis of the study. A Thematic Analysis led the study to identify two themes: The importance of sustainable social relationships and, Feeling of powerlessness and deficiencies in support. Sustainable social relationships were important as continuity and secure relationships could strengthen young people's empowerment, ability to make their own decisions and make the transition understandable, manageable, and meaningful. Deficienciesthat were identified were that some of the informants were "let go" when they left their placement and did not receive any support after they turned 18, which made them vulnerable. Furthermore, the results indicate that a change is required in the form of stricter guidelines regarding aftercare and follow-up responsibility.

Bakgrund: Sjuksköterskor inom Barn och- ungdomspsykiatrisk och Vuxenpsykiatrisk vård arbetar med övergångsvård. Tidigare forskning visar att vården vid övergången från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin ofta blir svår och att patienterna kan känna sig oförberedda. Sjuksköterskorna upplever svårigheter att samarbeta mellan mottagningarna och det blir då svårt att hjälpa patienten som ett resultat av det. Sjuksköterskornas erfarenheter beskrivs väldigt lite i den tidigare forskningen, både i världen och inom Sverige. Genom att lyfta fram sjuksköterskans erfarenheter kring övergången skulle vården kunna utvecklas till att bli mer personcentrerad. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor erfar omvårdnaden i samband med övergången från barn- och ungdomspsykiatrisk till vuxenpsykiatrisk vård. Metod: Totalt deltog nio deltagare som intervjuades via semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier, tolv subkategorier som summeras i ett tema som är att vilja skapa förutsättningar för patienten vid övergången. Slutsats: Sjuksköterskorna på Barn och- ungdomspsykiatrisk och Vuxenpsykiatrisk vård är missnöjda med övergångsvården och upplever att det finns organisatoriska problem. Sjuksköterskorna önskar tydligare rutiner, bättre kommunikation mellan mottagningarna, bättre samarbete mellan mottagningarna och att övergången anpassas efter patientens mognad och vårdprocess och inte ålder. Background: Nurses in Child and Adolescent Psychiatry and Adult Psychiatric Care work with transitional care. Previous research shows that care during the transition from child and adolescent psychiatry to adult psychiatry often becomes difficult and that patients may feel unprepared. The nurses experience difficulties in cooperating between the clinics and it will then be difficult to help the patient as a result. The nurses' experiences are described very little in the previous research, both in the world and within Sweden. By highlighting the nurse's experience of the transition, care could be developed into a more person-centered care during the transitions. Aim: To describe how nurses experience nursing in connection with the transition from child and adolescent psychiatry to adult psychiatric care. Method: A total of nine participants who were interviewed via semi-structured interviews participated. The interviews were analyzed based on a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The result consists of four categories, twelve subcategories that are summarized in a theme that is to want to create conditions for the patient during the transition. Conclusion: The nurses at Child and Adolescent Psychiatric and Adult Psychiatric Care are dissatisfied with the transition care and feel that there are organizational problems. The nurses want clearer routines, better communication between clinics, better cooperation between the clinics and that the transition is adapted to the patient's maturity and care process and not age.

Underbyggd av ett teoretiskt ramverk inom livsloppssociologin undersöker föreliggande studie effekterna av Sense of Control (SoC) och framtidsutsikter på den teoretiska relationen mellan psykiskt välbefinnande och arbetsmarknadsposition (LMP) hos unga studenter på högskolenivån. Materialet består av enkätsvar från totalt 155 studenter, i åldrarna 19-30, boende på olika platser i Sverige. En multipel regressionsanalys genomfördes där välbefinnande, LMP, framtidsutsikter och Sense of Control (SoC) ingick. Tvärtemot hypotesen förmådde LMP inte predicera välbefinnande. SoC, däremot, förmådde måttligt predicera välbefinnande (β = .237). Multivariat analys visade även på ett måttligt samband mellan LMP och SoC (r = 0.226, p = 0.005), samt mellan SoC och framtidsutsikter (r = 0.275, p < .001). Underpinned by a theoretical framework within life course sociology, this study examines the effects of Sense of Control (SoC) and future expectations on the theoretical relationship between psychological well-being and labour market position (LMP) among young students within the academia. The data consists of survey responses from a total of 155 students, aged 19-30, living in various parts of Sweden. A multiple regression analysis was conducted in which well-being, LMP, future expectations and Sense of Control (SoC) were featured. Contrary to the hypothesis, LMP was unsuccessful at predicting well-being. SoC, on the other hand, was found to modestly predict well-being (β = .237). Multivariate analysis also showed a modest relationship between LMP and SoC (r = 0.226, p = 0.005), as well as between SoC and future expectations (r = 0.275, p < .001).

Kommunikation idag sker både online, offline och kan vara både text- och bildbaserad. Snapchat är gratis mobilapplikation som förenklar snabb kommunikation genom bilder, videor och text. Applikationen är en social medieplattform som främst riktar sig till den yngre generationen och främjar relationsbyggande. Syftet med studien har varit att undersöka hur unga vuxna kommunicerar via Snapchat samt hur användandet av applikationen påverkar relationer och kommunikation. Studien är baserad på en kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkät samt kvalitativa enskilda intervjuer. Enkäten innehöll bland annat frågor och påståenden om respondenternas användning av applikationen samt hur den påverkar kommunikation och relationer. De personliga intervjuerna gav möjlighet till fördjupning av personliga upplevelser. Studiens har visat att Snapchat är en bra applikation för snabb kommunikation men att den också bidrar till anonymitet som kan leda till mobbning. Studien har också visat att Snapchat bidrar till att befintliga relationer stärks. Communication today takes place both online, offline and can be based on text and images. Snapchat is a free mobile application that simplifies fast communication through images, videos and text. The application is a social media platform that is primarily aimed at the younger generation and promotes the building of relationships. The purpose of this study has been to investigate how young adults communicate through Snapchat and how the use of the application affects relationships and communication. The study is based on a quantitative survey method in the form of a questionnaire and qualitative individual interviews. The survey included questions and statements about the respondents' use of the application and how it affects communication and relationships. The personal interviews provided an opportunity for in-depth personal experiences. The study has shown that Snapchat is a good application for fast communication but that it also contributes to anonymity that can lead to bullying. The study has also shown that Snapchat helps to strengthen existing relationships.

Studiens syfte är att undersöka välbefinnandet bland unga vuxna som bott i Sverige i tio år eller mindre. Studien undersöker bland annat välbefinnandet i relation till arbetslivet och studier. Men även deras upplevelser att etablera sig i ett nytt land, det vill säga vilka hinder de har mött på och vad som har varit drivkraften. Studiens syfte besvarades med kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer utfördes på sex utlandsfödda. Studien använde sig utav snöbollsurval och datamaterialet insamlades. Därefter gjordes en tematisk analys på insamlad datamaterialet. Datamaterialet har analyserats med stöd av socialitet och KASAM som bidrog till djupare förståelse för fenomenet. Resultatet visar att utlandsfödda unga vuxna har mött på motgångar under integrationsprocessen som har påverkat deras välbefinnande. Trots alla motgångar visar resultat på att utlandsfödda unga vuxna har en drivkraft och strävar efter framgång. Resultat visar därmed på att drivkraft är en faktor som främjar deras välbefinnande. Ur den tematiska analysen framkom språkets betydelse och att det anses vara en nyckel till integration i det nya samhället. Språket är en väsentlig faktor för känslan av tillhörighet och delaktighet i samhället. The purpose of this study is to examine young immigrant adults who’s been living in Sweden for ten years or less. The study examines, among other things, well-being within work and study environment. But also, their experiences of establishing themselves in a new country, what obstacles they encountered and what’s been the driving force. The study used a qualitative method and semi-structured interviews were conducted on six young immigrants’ adults. The study used a snowball sampling to collect the data. Then a thematic analysis was made of the collected data. The data has been analysed with the support of sociality and sense of coherence, which contributed to a deeper understanding of the subject. The results showed that young immigrant adults have encountered misfortunes during their integration process that have affected their well-being. Despite all the misfortunes, the results showed that young immigrant adults have a driving force and strive for success. The results showed that the driving force is a contributing factor to their well-being. The spoken language in the new country appeared as highly important and considered a key to integration into the new society. Language is an essential factor for the feeling of belonging and participation in society.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka barn och unga vuxnas (5-25 år) upplevelser av att ha ett syskon med barncancer. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt med deskriptiv design för datainsamling. Studien baserades på tretton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sökningarna efter artiklar genomfördes i databaserna PubMed och PsycInfo. De insamlade artiklarna kvalitetsgranskades utifrån mallen Bedömning av studier med kvalitativ metodik av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och analyserades genom en latent innehållsanalys där meningsbärande enheter identifierades. Därefter kondenserades, kodades och kategoriserades datan. Utifrån detta skapades fyra teman. Resultat: Resultatet delades in i fyra teman; förändringar inom familjen, starka känslor, involvering och livet utanför familjen. Det visade att syskonen upplevde blandade känslor som exempelvis sorg, ilska, avundsjuka och försummelse. Det framkom även att syskonen hade olika stort behov av information och hanterade situationen på olika sätt. Vidare upplevde syskonen ett ökat ansvar och en rollförändring inom familjen i och med det sjuka barnets cancerdiagnos. Vänner och skola kunde bidra både positivt och negativt till syskonens upplevelse av situationen. Slutsats: Slutsatsen var att syskonen upplever blandade känslor efter det sjuka barnets cancerdiagnos och hanterar situationen på olika sätt. Syskonen har även olika stort behov av att få ta del av information angående det cancersjuka barnet. Det är nödvändigt att fler studier genomförs på detta område för att ytterligare öka kunskapen om syskonens upplevelser. Denna studie bidrar med en ökad kunskap kring hur sjuksköterskor bör bemöta syskonen till cancersjuka barn för att underlätta deras situation och kunna vara ett stöd för dessa. Aim: The aim of this study was to examine the experiences of children and young adults (5-25 years) when having a sibling with cancer. Method: The used method was a general literature study with a descriptive design for data collection. The study was based on thirteen scientific articles with a qualitative approach. The search was performed in the databases PubMed and PsycInfo. The collected articles were quality reviewed through Assessment of studies with a qualitative methodology of Governmental preparation for medical and social evaluation and were analyzed through a latent content analysis where meaning units were identified. Further, the data was condensed, coded and categorized. Based on this, four themes were established. Results: The result was categorized into four themes; changes within the family, strong emotions, involvement and life outside the family. It showed that siblings experienced mixed feelings such as grief, anger, jealousy and neglect. It also appeared that siblings had a varied need of receiving information and that they coped with the situation in different ways. Furthermore siblings experienced an increased responsibility and a change of roles within the family because of the sick child's cancer diagnosis. Friends and school could contribute with both positive and negative aspects of siblings experiences of the situation. Conclusion: The conclusion was that siblings experienced mixed feelings after the sick child's cancer diagnosis and were coping with the situation in different ways. Siblings also had a varied need of receiving information about the child with cancer. It is necessary to perform other studies in the same area to continue to increase the knowledge about siblings' experiences. This study contributes with an increased knowledge about how nurses should meet the needs of siblings of a child with cancer to help ease their situation and to support them.

Studier visar att attityder kan vara angelägna faktorer vid beslut om vaccinering samt att medier kan bidra till en minskad tillit för myndigheter och vaccin. Denna studie syftar till att förstå hur ovaccinerade unga vuxna mellan åldrarna 18 till 27 år har upplevt myndigheters kriskommunikation om covid-19 vaccinet samt vilka medier och informationskanaler som användes av intervjupersonerna under pandemin. Studien besvarar därav följande tre forskningsfrågor: - Vilka attityder har ovaccinerade unga vuxna till myndigheters kriskommunikation gällande covid-19 vaccinet? - Vilka medier och informationskanaler har ovaccinerade unga vuxna använt främst under covid-19 och vilka har de upplevt vara mest tillförlitliga? - Kan medier eller myndigheters kriskommunikation ha bidragit till ett vaccinmotstånd hos ovaccinerade unga vuxna? Frågorna besvaras utifrån åtta semistrukturerade intervjuer och i studien presenteras teorier om tillit samt uses and gratifications. I den tematiska analysen har tre huvudteman med följande två underteman framkommit. Samtliga respondenter uppger att de känt negativa attityder gentemot myndigheternas kriskommunikation om vaccinet samt att det funnits en bristande tillit. De uppger även att de under pandemin inhämtat mer användbar information från olika medier än den bristfälliga information som myndigheterna gått ut med avseende vaccinet. Research claims that attitudes can be keen factors in the decisions about vaccination and that the media can contribute to a reduced trust in authorities and vaccines. This study aims to understand how unvaccinated young adults between the ages of 18 to 27 years have experienced the authorities' crisis communication about the covid-19 vaccine and which media and information channels were used by the respondents during the pandemic. The study therefore answers the following three questions: - What attitudes do unvaccinated young adults have towards the authorities' crisis communication regarding the covid-19 vaccine? - What media and information channels have young adults used mainly during covid-19 and which have they found to be the most reliable? - Could media or government crisis communication have contributed to vaccine resistance in young adults? The questions are answered based on eight semi-structured interviews and the study presents theories about trust and uses and gratifications. In the thematic analysis, three main themes with two subthemes have emerged. All respondents stated that they felt negative attitudes towards the authorities' crisis communication about the vaccine and that there was a lack of trust towards them. They also state that during the pandemic they obtained more useful information from various media than the deficient information that the authorities issued regarding the vaccine.

Syftet med denna uppsats var att undersöka organiseringen av socialarbetares förändringsarbete med unga vuxna som mottar ekonomiskt bistånd, samt vad för hinder och möjligheter socialarbetarna själva upplever att det finns i arbetet. För att undersöka detta valdes en kvalitativ metod i form av intervjuer som genomfördes med sex socialarbetare. En kvalitativ innehållsanalys gjordes på insamlat datamaterial och resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning, organisationsteori samt teori om samverkan. Resultatet visade att organiseringen av arbetet kring målgruppen unga vuxna på ekonomiskt bistånd är en minimal sådan och att socialarbetarnas upplevelse är att de största hindren i förändringsarbetet medmålgruppen är svag samverkan, begränsat handlingsutrymme på gräsrotsnivå men också de unga vuxna själva. Resultatet uppmärksammade socialarbetarnas missnöje med samverkan, både med andra myndigheter och inom hierarkin på den egna myndigheten. Det begränsade handlingsutrymmet var också ett framträdande hinder och socialarbetarna uttryckte frustration över skillnaden i vad de kan erbjuda målgruppen, i relation till vad de ser för behov. Socialarbetarna hänvisade också till målgruppens attityd och motivation som ett stort hinder, speciellt tillsammans med ovannämnt: svag samverkan och begränsat handlingsutrymme. Detta då det framlades att insatser som arbetar med just attityd och motivation är otillräckliga. Avslutningsvis fastslogs det att möjligheter i arbetet med målgruppen ligger främst i bättre samverkan med andra aktörer och inom myndigheten för att kunna erbjuda bättre stöd för de unga vuxna som står längst ifrån arbetsmarknaden. The purpose of this essay was to examine the organization of social workers’ work with young adults who are recipients of welfare, and what obstacles and possibilities the social workers themselves see in the work. To do this, a qualitative method was chosen, and five social workers were interviewed. A qualitative content analysis was used on the collected data, and the results were analyzed using previous research, organizational theory, and theory of cooperation. The results showed that the organization of work with the target population of young adults who are recipients of welfare is minimal. In addition, the social workers’experience is that the biggest obstacles in their work with the target population is weak cooperation, limited capacity for action at a grassroot level, and the young adults themselves.The results pointed out a discontent amongst the social workers in relation to cooperation, both regarding other agencies as well as within their own agency. The limited capacity for action was also a prominent obstacle, and the social workers expressed frustration over the difference in what they can offer the young adults in proportion to what they see is needed. Moreover, the social workers also noted that the target populations’ attitude and motivation is a huge obstacle, especially along with previously stated hurdles: weak cooperation and limited capacity for action. This is because according to the social workers, the support offered regarding working with attitude and motivation is inadequate. Lastly, the social workers established that the possibilities within this kind of work lies in better cooperation with other agencies and within their own ranks to be able to offer better support to the young adults who are furthest away from the labor market.

Introduktion: Cystisk fibros är en progressiv kronisk sjukdom. Att leva med cystisk fibros påverkar personens liv och personer med cystisk fibros har beskrivit att de upplever en försämrad livskvalitet med tidskrävande behandlingar, fysiska begränsningar och psykosociala påfrestningar vilka begränsar möjligheten till att leva livet fullt ut. Hur sjukdomen upplevs av yngre personer hade bidragit till att ge sjuksköterskor ökad förståelse för patienters behov i omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns, ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att leva med cystisk fibros. Metod: En beskrivande litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar utfördes. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier (2022a). Studiernas resultat sammanställdes och analyserades utifrån en modell beskriven av Popenoe et al. (2021). Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Begränsningar i det dagliga livet, Upplevelser av hälsa och Påverkad självbild. Cystisk fibros medförde upplevelser av kroppsliga begränsningar, tidskrävande behandling, sociala restriktioner och en oro inför framtiden. Att ses som mer än sjukdomen ansågs var en faktor till bättre upplevd hälsa. Självbilden påverkades då deltagare eftersträvade normalitet. Det fanns även en rädsla för att bli dömd, att göra andra besvikna och upplevelser av bristande autonomi. Slutsats: Cystisk fibros påverkar unga ur aspekter såsom självbild, socialt liv och fysiska begränsningar. Kunskap om sjukdomens påverkan ger sjuksköterskan bättre förutsättning för god personcentrerad omvårdnad och att hjälpa unga patienter hantera sin sjukdom och uppnå bästa möjliga livskvalitet. Introduction: Cystic fibrosis is a progressive chronic disease. Living with cystic fibrosis affects the person's life and reduces quality of life with time-consuming treatments, physical limitations and psychosocial stresses which limit the opportunity to live life to the full. How the disease is experienced by younger people could contribute to giving nurses an increased understanding of patients' needs. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of children, adolescents and young adults living with cystic fibrosis. Method: A descriptive literature review, based on 10 scientific qualitative articles. The articles were quality reviewed according to SBU's review template for qualitative studies (2022a). The results of the studies were compiled and analyzed based on a model described by Popenoe et al. (2021). Results: The people's experiences resulted in three categories: Limitations in daily life, Experience of health and Affected self-image. Cystic fibrosis brought limitations such as physical limitations, time-consuming treatment, social restrictions and a worry about the future. Being seen as more than the disease was considered a factor in perceived health. Self-image was affected as participants sought normalcy, there was also a fear of being judged, fear of disappointing others and an experience of a lack of autonomy. Conclusion: Cystic fibrosis affects young people from aspects such as self-image, social life and physical limitations. Knowledge of the impact of the disease gives the nurse a better basis for good person-centered care and to help young patients manage their disease and achieve the best possible quality of life.

Introduktion: Psykisk ohälsa är i dagens samhälle vanligt, framförallt rapporteras det att allt fler barn och ungdomar får vård och behandling för psykiatriska diagnoser. Detta medför att vårdköerna växer och därmed ställs höga krav på hälso- och sjukvården. Det finns god evidens för fysioterapeutisk behandling vid psykisk ohälsa men fysioterapeuter inom området är fortfarande relativt få och deras roll i teamet behöver stärkas. Syfte: Syftet med denna studie var att utforska hur fysioterapeuten ser på sin roll inom teamet vid behandling av psykisk ohälsa hos unga vuxna. Metod: Tolv kvinnliga fysioterapeuter med arbetserfarenhet inom psykisk ohälsa intervjuades om sina upplevelser av att arbeta som fysioterapeut i ett team. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analyserna resulterade i temat: Betydelsefull behandlare och kollega - med ambitionen att förbli en självklar del av teamet och med tre kategorier: Ständig kamp att vara ambassadör för fysioterapi, En del av en helhet, samt Stärker det psykologiska via kropp och hälsa. Temat innebär att fysioterapeuten ansåg sig vara en betydelsefull behandlare som kunde stärka det psykiska måendet för patienter. Fysioterapeuten ansåg sig även vara en betydelsefull kollega som bidrog med ett kroppsligt perspektiv. Bristande kunskap från övriga professioner om fysioterapi och att känna sig ensam i sin roll bidrog till ambitionen att förbli en självklar del av teamet. Konklusion: Fysioterapeuten såg på sin roll i teamarbetet som betydelsefull både för patienten och kollegorna, där ambitionen var att förbli en självklar del av teamet. För att uppnå detta behövs fler fysioterapeutkollegor och ökad kännedom om fysioterapeutens kompetens. Ökad medvetenhet om alla professioners kompetenser skulle inte enbart stärka fysioterapeutens roll utan även bidra till ett välfungerande teamarbete.

BAKGRUND: Ungdomar med psykisk ohälsa är en utsatt grupp i samhället med större risk för ohälsa.SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att ta reda på hur psykisk ohälsa påverkar ungdomars sexuella riskbeteenden.METOD: Litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och Cochrane för att hitta studier som undersökte påverkan av psykisk ohälsa hos ungdomar och deras utsatthet för sexuella riskbeteenden. RESULTAT: Psykisk ohälsa hos ungdomar bidrar till en tidigare sexualdebut, fler sexuella partners, oskyddade sexuella kontakter och en ökad risk för könssjukdomar. Det kan även bidra till att ungdomar använder sex som självmedicinering och kombinerar det med alkohol och droger. SLUTSATS: En ökad kunskap kring hur psykisk ohälsa hos ungdomar påverkar deras sexuella riskbeteenden kan öka förståelsen för deras mående och bidra till att vårdpersonal som möter dessa ungdomar kan hjälpa till att fånga upp ungdomar med ökad risk. Att ge mer utbildning och stöd till ungdomar med psykisk ohälsa kan vara ett sätt att minska riskbeteenden. BACKGROUND: Adolescents with mental health issues are part of a vulnerable group in society with a higher risk of health complications.AIM: The aim of this review was to see how mental health affects adolescents and their sexual risk behaviors.METHODS: A search in the databases PubMed, Cinahl and Cochrane were executed to find relevant articles that studied mental health in adolescents and their sexual risk behaviors. RESULTS: Mental health issues in adolescents can lead to an early sexual debut, a higher number of sexual partners, unprotected sex and a higher risk of contracting a sexually transmitted infection. It can also lead to adolescents using sex as a form of self medication and that they combine it with alcohol or drugs.CONCLUSIONS: Expanded knowledge about how mental health in adolescents affects their sexual risk behaviors can raise the comprehension of their health and help the medical professionals who care for these young people to identify those with a higher risk. More education and support for the adolescents with mental health issues could be a way to decrease their sexual risk behaviors.

Listening to the voices of adolescents and young adults regarding their lived experiences could be a way to identify important skills and abilities for adaptive and positive behaviour that will enable youth to deal effectively with the demands and challenges of everyday life. Hence, the aim with the current study is to explore the experiences and understandings of the life situation among adolescents and young adults of today, by making their voices heard in regards to mental health and help-seeking behaviour. A total of 6 group interviews were conducted with 22 adolescents and young adults (13 girls and 9 boys) ages 17–25 (M = 18.6 years). Data analysis was conducted using qualitative content analysis and resulted in two categories and five subcategories. The first category, Life challenges, included views on the sources of mental health, how to manage different types of relationships, and thoughts on accepted ways to express mental health problems. The second category, The need of present adults, highlighted important aspects for seeking help, such as an expressed need to be seen and heard by adults including parents, school staff, and other professionals as well as a need for adults’ increased availability. The challenges to students’ well-being and mental health are many, and there are no simple solutions. Based on the results in this study, life skills training should include elements to enhance the development of individual coping strategies, to be applied when life feels tough and when the body is experiencing stress reactions. Further, to minimize the risk of self-stigma and the internalization of negative stereotypes and self-blame, life skills training should include elements to increase knowledge of structural factors that have effects on the life situation as well as parents, school personnel, and other important adults.

Tidigare studier har visat att skuldsättning har ökat till resultat av avregleringar och ökad tillgängligheten av olika typer av krediter och lån. Dessutom fanns det få forskning om unga vuxnas syn på skuldsättning och skuldsättning för konsumtion. Därför har författarna valt att studera det på grund av ökat intresse för ämnet. Syftet med studien är att öka förståelse, beskriva och analysera unga vuxnas syn på skuldsättning. Studien fokuserar också på att öka förståelse för unga vuxnas syn på konsumtion som leder till skuldsättning. Studiens målgrupp att rikta sig in är personer mellan 18-25 år i båda kön. Studien är en kvalitativ forskning som använder intervju som metod. Det är 12 respondenter som intervjuades genom telefon, skriftligt form och i verkligheten. Studiens forskningsresultat visar att unga vuxna har en negativ syn på skuldsättning men när det gäller studielån eller bostadslån är det inte inkluderad som skuldsättning. Dessutom saknar unga vuxna en korrekt förståelse för skuldsättning. Previous studies have shown that indebtedness has increased as a result of deregulation and increased availability of different types of credits and loans. In addition, there was little research on young adults' views on indebtedness and indebtedness for consumption. Therefore, the authors have chosen to study it due to increased interest in the subject. The purpose of the study is to increase understanding, describe and analyze young adults' views on indebtedness. The study also focuses on increasing understanding of young adults' views on consumption that lead to indebtedness. The study's target group people between 18-25 years in both sexes. The study is qualitative research that uses interviews as a method. There are 12 respondents who were interviewed by telephone, in writing and in real life. The study's research results show that young adults have a negative view of indebtedness, but when it comes to student loans or housing loans, it is not included as indebtedness. In addition, young adults lack a proper understanding of indebtedness. Keywords

Up until now, there has only been a limited amount of research in the field of online self- presentation in combination with young adults transitioning from a social to a professional self online. The purpose of this thesis is to extend the existing literature and address the gap by exploring how students present themselves before, during and after the transition from university to work. The study was built on the self-presentation theory by Erving Goffman (1959) in combination with the role identity theory as well as the career development framework by Donald Super (1980). To answer the research question and fulfill the purpose of this study an exploratory research method in combination with a qualitative, inductive research approach was chosen. Ten long, semi-structured, in-depth interviews were conducted using the long interview guide by McCracken. Individuals from Germany and Sweden between the ages of 21 and 26 were interviewed. The main findings showed that young adults categorize social media networks into two categories: private (social) and public (professional) applications. Individuals of the establishment phase meaning after transition to work represent a more professional self and alter other parts of the self. This process takes place over time and the representation of a professional self increased in importance and relevance. Individuals of the exploration phase meaning before transitioning to work show intentional behavior patterns towards their social self but not professional self. Therefore, the further individuals move towards the next life phase the more the presentation of the self moves towards a professional and intentional appearance online when in front stage. When in backstage privacy settings enable a carefully chosen audience for the more private self to be shared. The process of online self-presentation on social media is still a more intuitive process but the transition between different types of self can be linked to a stronger identification with a new life role. Fram tills nu har det endast gjorts en begränsad mängd forskning inom online-självpresentation i kombination med unga vuxna som övergår från ett socialt till ett professionellt online-jag. Syftet med denna uppsats är att utöka den befintliga litteraturen och ta itu med kunskapsgapet genom att utforska hur studenter presenterar sig före, under och efter övergången från universitet till arbete. Studien byggdes på självpresentationsteorin av Erving Goffman (1959) i kombination med rollidentitetsteorin och karriärutvecklingsramen av Donald Super (1980). För att besvara forskningsfrågan och uppfylla syftet med denna studie valdes en explorativ forskningsmetod i kombination med en kvalitativ, induktiv forskningsstrategi. Tio halvstrukturerade djupintervjuer genomfördes med hjälp av McCrackens långa intervjuguide. Individer från Tyskland och Sverige i åldern 21 till 26 år intervjuades. De viktigaste resultaten visade att unga vuxna kategoriserar sociala medier i två kategorier: privata (sociala) och offentliga (professionella) användningsområden. Individer från etableringsfasen, som innebär fasen efter övergång till arbete, representerar ett mer professionellt jag i jämförelse med andra delar av jaget. Denna process sker över tid och representationen av ett professionellt jag ökade i betydelse och relevans. Individer i utforskningsfasen, vilket innebär fasen innan övergång till arbete, visar avsiktliga beteendeförändringar mot sitt sociala jag men inte mot det professionella jaget. Följaktligen, desto längre individer rör sig mot nästa livsfas, desto mer rör sig självpresentationen mot ett professionellt och avsiktligt framträdande online när de befinner sig på den publika scenen. När de befinner sig i bakgrunden kan det mer privata jaget delas för en noggrant utvald publik. Processen med självpresentation online på sociala medier är fortfarande en mer intuitiv process men övergången mellan olika typer av jag kan kopplas till en starkare identifiering med en ny livsroll.

This study examined the topic of growing news consumption on Instagram and the impact that could have on the spread of misinformation. The purpose was to establish if there was an issue with news being mixed into a platform with Swedish influencers. Furthermore, the study aimed to examine whether young adults were faced with risks when consuming news on Instagram. An experiment was conducted in order to research if influencers liking posts were able to further mislead young adults. The experiment occurred in a web survey where 196 respondents participated. Respondents were exposed to a fabricated health related news post about vaccinating against covid-19. Comparing the result of those who saw the stimuli and those who only saw the unliked news post, resulted in indications that influencers were able to further mislead young adults. Spearmans rank correlation showed a significant correlation, 0.289**, between source-credibility and message-credibility. The influencers did not need to have an expertise in the area of health. Nonetheless, they could still increase the trustworthiness to health-related news by approximately 29% as indicated by the results. In order to protect young adults from misleading news, Instagram needs to separate influencers from public health news. In addition, influencers need to be informed that their social media post interactions could produce consequences. Further research could be qualitative, finding out reasons behind the social validation. Furthermore, future research could categorize the influencers investigated. Denna studie undersökte den växande nyhetskonsumtionen på Instagram och påverkan förändringen kan ha på spridningen av falska nyheter. Syftet var att upptäcka eventuell problematik när nyheter integreras på en plattform med svenska influencers. Dessutom ämnade studien att undersöka unga vuxnas potentiella risker när de konsumerade nyheter på Instagram. Ett experiment genomfördes för att undersöka huruvida influencers kunde gillade-markera nyhetsinlägg på Instagram och ytterligare missleda unga vuxna. Experimentet genomfördes i en webbenkät där 196 respondenter deltog. Respondenterna tog del av ett fabricerat hälsorelaterat nyhetsinlägg om vaccinering mot covid-19. Genom att jämföra resultatet av dem som fick ta del av stimuli och de som endast såg det ogillade nyhetsinlägget påvisades indikationer på att influencers kunde missleda unga vuxna ytterligare. Spearmans rangkorrelation visade en signifikant korrelation på 0,289** mellan informants-tillförlitlighet och informations-tillförlitlighet. Influencerna visade sig inte behöva en expertis inom hälsa och vård. Resultatet indikerade att de ändå kunde öka tilliten till en hälsorelaterad nyhet med ungefär 29%. För att motarbeta unga vuxnas missledning bör Instagram särskilja influencers från nyhetsinlägg. Dessutom bör influencers informeras om hur deras interaktioner med inlägg på sociala medier kan ge konsekvenser. Vidare forskning kan vara kvalitativ och redogöra för anledningar till den erhållna sociala bekräftelsen. Dessutom kan framtida forskning kategorisera de undersökta influencerna.

Väl genomförda övergångsstrategier kan bidra till ett bättre utfall i vuxen ålder för elever med Austismspektrumdiagnos (ASD). Med övergångsstrategier menas i denna studie insatser som genomförs för att underlätta övergången för en elev med ASD från gymnasieskolan vidare till eftergymnasiala verksamheter. Syftet med studien var att identifiera övergångsstrategier i vetenskapliga artiklar. Syftet var även att undersöka vilka uppfattningar gymnasiepersonal med erfarenhet av övergångar för elever med ASD har om dessa övergångsstrategier. För att identifiera övergångsstrategier genomfördes en litteraturöversikt i vilken 22 artiklar inkluderades. Två synteser av innehållet i artiklarna gjordes, dels grupperades innehållet kring vilka uttryck övergångsstrategier kan ta sig, dels försågs varje identifierad grupp med strategier med ett namn och en definition. Detta resulterade i att nio distinkta övergångsstrategier definierades. Data samlades in från gymnasiepersonal genom semistrukturerade intervjuer. Fynden i litteraturstudien låg till grund för utformningen av intervjuguiden. Fem informanter med erfarenhet av arbete med elever med ASD rekryterades genom ett strategiskt urval från fyra olika skolor. Fenomenografisk metod användes vid dataanalysen. Den teoretiska utgångspunkten var Bronfenbrenners ekologiska modell samt Rimm-Kaufman och Piantas ekologiska och dynamiska modell för övergångar. Analysen resulterade i ett utfallsrum för varje forskningsfråga. Utfallsrummet avseende informanternas uppfattningar av övergångsstrategier utgjordes av tre beskrivningskategorier. Dels aktiv och generell medverkan, dels behovsanpassa övergångsstrategierna, dels andra aktörer bör vara drivande. I studien undersöktes också vad som framträder i informanternas beskrivningar av sina erfarenheter kring övergångsstrategier. Tre beskrivningskategorierna framträdde, nämligen inget aktivt arbete med de beskrivna övergångsstrategierna, ad hoc-lösningar samt systematiskt arbete. Vilka möjligheter och hinder personalen såg för ett genomförande var också en frågeställning. Utfallsrummet avseende möjligheter utgjordes av två beskrivningskategorier: gynnsam organisation samt nätverk familj-skola-andra aktörer. Även två beskrivningskategorier avseende hinder framträdde: Bristande förståelse för ASD och/eller stöd kring ASD på olika nivåer samt fokus på övergångar saknas på organisations- och systemnivå. När det inbördes förhållandet mellan utfallsrummen analyserades identifierades olika former av stöd och incitament som faktorer med generellt inflytande. Well conducted transition strategies can lead to better outcomes in adulthood for students with autism spectrum disorders (ASD). In this study, transition strategies are defined as interventions that are carried out in order to facilitate transition from upper secondary school to post school settings. The purpose of the study was to identify transition strategies in scientific articles The purpose was also to investigate what perceptions upper secondary school staff with experience of transition of students with ASD have about those transition strategies. In order to identify transition strategies, a literature study was carried out in which 22 articles were included. Two synthetises of the content in the studies were carried out. Firstly, the content was grouped under what expressions the transition strategies can take. Secondly, each identified group of strategies was given a name and a definition. As a result, nine different transition strategies were identified. Data was collected from upper secondary school staff by semi structured interviews. The findings in the literature study were used for the design of the interview guide. Five informants with experience of working with pupils with ASD were recruited by strategic sample from four different schools. The phenomenographic method was used to analyse data from the interviews. Both Bronfenbrenner’s ecological model and Rimm-Kaufman and Pianta’s ecological and dynamic model for transitions were used as a theoretical framework. The analysis resulted in one outcome space for each of the research questions. The outcome space concerning the informant’s perceptions about transition strategies resulted in three descriptive categories: active and general participation, adapt the strategies to the needs and other adequate providers should be the driving force. The study also investigated what appears in the informants’ descriptions of their experiences of transition strategies. Three different description categories were identified. No active work with transition strategies was practically implemented, ad hoc solutions and systematic implementation. Another point of research was what staff identified as possibilities and obstacles for implementation. Two descriptive categories concerning the informants’ perceptions of possibilities were identified: favourable organisation and an established network consisting of family, school and other adequate providers. Two descriptive categories concerning obstacles appeared as discouraging: comprehension for ASD and/or support for ASD on different levels was inadequate and lack of focus on transition on an organisational and systemic level. When the internal relationships between the outcome spaces were analysed, different forms of support and incentives were identified as factors with general influence.

Inledning: Avslut kan väcka olika känslor. Unga vuxna ska lämna barndomen och tonårstiden för att starta sitt eget vuxenliv. Psykisk ohälsa har ökat bland unga, en del söker psykoterapi, men många hoppar av. För att möjliggöra för fler unga vuxna att fullfölja psykoterapeutisk behandling behöver förståelsen öka kring målgruppens behov. Syfte: Syftet med studien var att undersöka legitimerade psykoterapeuters perspektiv på den avslutande processen i psykodynamisk psykoterapi med unga vuxna. Metod: Kvalitativ metod användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem legitimerade psykoterapeuter. Materialet strukturerades med tematisk analys. Resultat: Kännetecknande för den avslutande processen i terapier med unga vuxna var att det blev individuellt olika; hastiga eller planerade avslut, ibland avhopp. Hur avslutningsprocessen blev var beroende av problematik och personlighetsstruktur snarare än ålder men adolescensens utvecklingsuppgifter och individens anknytningshistoria påverkade. Psykoterapeuter tog ansvar, var uppmärksamma, hjälpte aktivt unga i den avslutande processen. Mentalisering och metakommunikation användes för att begripliggöra avslutet. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån psykoterapeuternas kliniska erfarenheter och förståelse av den avslutande processen med unga vuxna. Betydelsefulla faktorer i deras upplevelser diskuteras i förhållande till teori och tidigare forskning. Vald metod diskuteras och förslag ges till vidare forskning Introduction: Endings can evoke different emotions. Young adults should leave childhood andadolescence to start their own adult life. Mental illness has increased among young people, some seek psychotherapy, but many drop out. To enable more young adults to complete psychotherapeutic treatment, there is a need to increase understanding of the target group´s needs. Purpose: The purpose of the study was to investigate licensed psychotherapists perspective on the final process of psychodynamic psychotherapy with young adults. Method: Qualitative method was used. Semi structured interviews were conducted with five licensed psychotherapists and the collected material structured with thematic analysis. Results: Characteristic of the final process in therapies with young adults was that it became individually different; hasty or planned endings, sometimes dropout from therapy instead of ending. How the final process became was more dependent on problems and personality structure than age, but the development tasks of the adolescence and the individual's attachment history affected. Psychotherapists took responsibility, were attentive and actively helped young people in the final process. Mentalization and metacommunication were used to comprehend the termination. Discussion: The results were discussed based on the psychotherapists' understanding and clinical experience of the final process with young adults. Significant factors in their experiences are discussed in relation to theory and previous research. The chosen method is discussed, and suggestions are given for further research.

Denna uppsats diskuterar och undersöker unga vuxnas förutsättningar och inflytande på Motalas landsbygd. Problematiken grundar sig i urbanisering som är både ett nationellt och internationellt fenomen. Vald problembeskrivning undersöks i två landsbygdsorter i Motala kommun, Tjällmo och Godegård, där undersökningen sker genom en enkätundersökning med valda orters medborgare. Uppsatsen inkluderar förutom denna enkätundersökning, en dokumentanalys av fyra av kommunens strategiska dokument, där just landsbygdsutveckling och ungdomars förutsättningar samt inflytande behandlas. För att analysera materialet tillämpas teorin push and pull. Resultatet visar att det finns en generell trivsel för ungdomar i Tjällmo och Godegård, men att det finns vissa brister i förutsättningarna kring att bo kvar och leva där i många fall. Respondenterna anser även att det finns en bristande funktion i inkluderandet av unga i kommunens landsbygdsutvecklingsarbete. I resultatet visas det att Motala kommun har en vilja och en plan för att utveckla just inkluderingen av unga i kommunens utveckling av landsbygden. This thesis discusses and analyses the opportunities and the influence of young adults living in the countryside in Motala county. The problematic lies within the urbanisation, a phenomenon that can be seen both nationally as well as internationally. The chosen description of problem has been investigated/examined/analysed in two municipality’s in Motala county, these are Tjällmo and Godegård. The investigation has been implemented through a survey that the younger citizens of the multiplicity has participated in. Besides the previously mentioned survey, the thesis also includes a document analysis based on four strategic documents from Motala county where the development of the countryside and the impacts of the younger population has been issued. To analyse the material the theory of “push and pull” has been applied. The results shows that the well-being in general is good within the target group in Tjällmo and Godegård, but implies that in some cases they lack the right prerequisites to live there in the future. The respondents also states that there is a lacking function in Motala county concerning including the younger population in the development of the countryside. In the result you can see that Motala county has a will to improve and further develop the inclusion of their young citizens in the development of the countryside.

Bakgrund: Covid-19 pandemin och dess restriktioner har lett till begränsningar, vilka kan ge kort- och långsiktiga konsekvenser i unga vuxnas liv. Pandemin har genererat oro och ångest hos unga vuxna, något som kan ge psykiska följder såsom depression och posttraumatisk stress. Vid psykisk ohälsa hos unga vuxna bör ett hälsofrämjande synsätt tillämpas. Syfte: Syftet med studien var att belysa unga vuxnas erfarenheter av Covid-19 pandemins påverkan på psykisk hälsa. Metod: En litteraturstudie genomfördes innehållande 11 vetenskapliga artiklar, varav en av mixad metod, åtta av kvantitativ metod samt två av kvalitativ metod. Resultat: Unga vuxnas psykiska hälsa upplevdes ha försämrats från före Covid-19 pandemin till under pandemin. Symtom som ångest, stress och ensamhet sågs hos unga vuxna under pandemin. Däremot fanns det unga vuxna som beskrev att restriktionerna hade lett till mindre press från omgivningen och att den psykiska hälsan hade förbättrats. Konklusion: Unga vuxna som hade påverkats negativt uttryckte en önskan och ett behov av socialt stöd under pandemins restriktioner. Mer forskning kring området behövs för att ytterligare öka kunskapen. Background: The Covid-19 pandemic and its restrictions have led to limitations which can give both long- and short-term consequences in young adults’ lives. The pandemic has generated worry and anxiety in the lives of young adults and could cause psychological consequences such as depression and post-traumatic stress. In case of mental illness in young adults, a health promotion approach should be applied. Aim: The aim of the study was to illustrate young adults’ experiences of the Covid-19 pandemic’s impact on mental health. Method: A literature study was conducted containing 11 scientific articles, whereof one with mixed method, eight of a quantitative method and two of a qualitative method. Result: The mental health in young adults was perceived to become worse from before the Covid-19 pandemic to during the pandemic. Symptoms as anxiety, stress and loneliness were found in young adults during the pandemic. In contrast there were young adults who described that the restrictions had led to less pressure from the environment and that the mental health had improved. Conclusion: Young adults who had been affected negatively expressed a wish and a need of social support during the restrictions of the pandemic. More research about the topic is needed to further increase the knowledge.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmun sjukdom där antalet insjuknade ökar för varje år. Att vara ung vuxen med en kronisk sjukdom kan leda till omställningar när det nya självständiga livet och sjukdomen behöver samverka. Syfte: Att belysa unga vuxnas erfarenheter av att leva med Diabetes mellitus typ 1. Metod: En kvalitativ litteraturstudie utfördes. Databassökning genomfördes i CINAHL och PubMed. Åtta kvalitativa studier granskades enligt Olsson och Sörensens mall för kvalitativa studier. Analysen utfördes med hjälp av Popenoe et al. (2021) analysmodell. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Att hantera sin egenvård upplevdes utmanande, rädslor för hypoglykemi gjorde att många misskötte sin diabeteshantering. Att känna sig annorlunda gjorde att strävan efter ett liv utan diabetessjukdomen var stor, där olika hanteringsstrategier hjälpte att successivt bearbeta acceptansen. Slutligen, stöd från anhöriga och närståendes men även från sjukvårdspersonalen var betydelsefullt. Konklusion: Unga vuxna upplevde sig vara i en fas i livet där de ständigt ställs inför nya utmaningar. Att dessutom ha en kronisk sjukdom upplevdes leda till ytterligare utmaningar och omställningar i livet att anpassa sig till. Omvårdnaden inkluderar att främja personens helhet, stödja delaktigheten och hitta strategier för egenvårdshantering. Background: Type 1 diabetes mellitus is an autoimmune disease where the incidence of diagnosis increases annually. Being a young adult with a chronic disease can lead to readjustment when the new independent life and disease need to cooperate. Aim: To illuminate young adults' experience of living with type 1 diabetes mellitus. Methods: A qualitative literature study was performed. Database searches were done through CINAHL and PubMed. Eight qualitative studies were reviewed using Olsson and Sorensen’s assessment template for qualitative studies. The analysis method was accomplished by means of Popenoe et al. (2021) analysis model. Results: The result was compiled into three main categories and eight subcategories. Manage self-care were perceived as challenging where fear of hypoglycemia led to miss care of diabetes management. To feel different increased the aspire for life without diabetes, where different management strategies were a successive help for acceptance. Finally, support from relatives and healthcare professionals was perceived as meaningful. Conclusion: Young adults experienced a phase in life where they constantly faced new challenges. Having a chronic disease leads to further challenges and readjustments in life to adjust to. Nursing care includes encouraging the person as a whole, supporting participation, and finding strategies for self-care management.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland unga har ökat de senaste två decennierna. Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, ansvarar för den specialiserade psykiatriska vården för de under 18 år medan vuxenpsykiatrin har ansvaret för de som blivit myndiga. Det finns stora skillnader mellan BUP och vuxenpsykiatrin och övergången mellan vårdformerna innebär en process för de unga vuxna, vilket kan beskrivas i termer av transition. Syfte: Syftet var att undersöka patienternas beskrivna upplevelser av överföring från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats. Resultat: Resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design som sammantaget tydliggör tre övergripande teman som beskriver förändring. De unga vuxna beskriver förändrat ansvar, förändrade relationer samt förändrad identitet till följd av övergången mellan BUP och vuxenpsykiatrin. Slutsats: De unga vuxna beskriver bristande information, ostabila vårdrelationer och en ökad känsla av hopplöshet under transitionen. Fram till att de etablerat en tillitsfull kontakt finns en ökad risk att de unga vuxna faller ur vårdsystemet. En viktig faktor för att säkerställa kontinuitet är att det finns närvarande sjuksköterskor som stöd innan, under och efter transitionen. I detta avseende finns strukturell och individuell förbättringspotential som kräver forskning och metodutveckling.

The first case of Covid-19 in Sweden was confirmed at the end of January 2020. At the time of conducting this study the society has begun vaccination against the virus. Although a majority of the population seem positive towards vaccination, the question remains which factors are influencing this attitude. The aim of this study is to create an understanding of how young adults in Sweden reason about Covid-19 and the vaccination thereof. The aim of this study is answered with the following question statements, how do young adults in Sweden reason about the risk of Covid-19 and the vaccination thereof and how do young adults in Sweden reason about the vaccination formed by their natural attitude and trust towards expert systems. Previous research shows that risk and trust towards expert systems are influential factors on individuals' inclination towards vaccines, regarding child vaccines or previous influenza vaccines. Antecedent quantitative studies show differences in vaccination attitudes between age categories and that young adults were most likely to have a negative attitude towards vaccines. This qualitative interview study, focusing on individuals in the age category of young adults, shows how risk and trust towards expert systems can influence their reasoning regarding Covid-19 and the vaccine against the virus, furthermore it shows how their natural attitudes can be affected by the pandemic. The result of this study shows that the studied young adults tend to see more risks with Covid-19 towards other people than themselves, which can be a contributing factor to the attitude towards vaccination of that age category. This study also shows that a high trust in expert systems can enable a positive reasoning regarding the vaccine and that the subjects of this study’s natural attitudes are changed by the pandemic., Det första fallet av Covid-19 bekräftades i Sverige i slutet på januari 2020. Vid studiens genomförande har samhället påbörjat vaccineringen mot viruset. Även om majoriteten av befolkningen verkar positivt inställda till vaccinet återstår frågan om vilka faktorer som påverkar detta. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur unga vuxna i Sverige resonerar kring Covid-19 viruset och vaccinationen mot det. Syftet besvaras med följande frågeställningar, hur resonerar unga vuxna i Sverige kring risker med Covid-19 viruset och vaccinationen mot det och hur formas unga vuxna i Sveriges resonemang kring vaccinering av den naturliga inställningen och deras förhållningssätt till expertsystem. Tidigare forskning visar att risk och tillit till expertsystem kan vara påverkande faktorer på individers vaccinationsbenägenhet, åtminstone när det gäller barnvaccin eller tidigare influensavaccinationer. Tidigare kvantitativ forskning har även visat på skillnader i vaccinationsbenägenhet mellan åldersgrupper, där unga vuxna var mest troliga att vara negativt inställda. Denna kvalitativa intervjustudie med individer i åldersgruppen unga vuxna visar hur risk och tillit till expertsystem kan influera deras resonemang kring Covid-19 viruset och vaccineringen mot det samt hur deras naturliga inställning kan påverkas av pandemin. Resultatet av studien visar att respondenterna tenderar att se allvarligare på risker med Covid-19 gentemot andra än sig själva, något som kan vara en bidragande faktor till den åldersgruppens inställning till vaccinering. Studien visar även att en hög tillit till expertsystem möjliggör ett positivt resonemang kring vaccineringen och att den naturliga inställningen i pandemins samhälle är förändrad hos respondenterna.

Bakgrund: Det sker en ständig ökning av depression, framförallt hos barn och unga vuxna. Tidigare forskning visar att regelbunden fysisk aktivitet har samma behandlande effekt som antidepressiva läkemedel. Depression innebär ett ökat lidande och kan leda till ett försämrat välbefinnande för den drabbade. Fysisk aktivitet kan förebygga, behandla och undvika fall av depression. Syfte: Unga och unga vuxnas upplevelser och attityder av fysisk aktivitet vid depression och depressionssymtom Metod: Studien är skriven som en allmän litteraturöversikt som har inkluderat både kvalitativa och kvantitativa artiklar mellan åren 2006–2021. Tio artiklar som studerat ungas (13–28 år) attityder och upplevelser av fysisk aktivitet vid depression har granskats. Resultat: Resultatet visade flertalet positiva upplevelser vid fysisk aktivitet, däribland en minskning av depressionssymtom, ökad motivation, förbättrad självkänsla samt självförmåga. Det framkom även upplevda hinder som skapade svårigheter till fysisk aktivitet. För att implementera fysisk aktivitet som en del i behandlingen är stöd från närstående och sjukvården avgörande. Ungas attityder påverkar acceptansen till fysisk aktivitet som en del i behandlingen. Konklusion: Att implementera fysisk aktivitet som en del i behandlingen upplevdes mestadels som positivt. Background: There is a constant increase in depression cases, especially in children and young adults. Previous research shows that regular physical activity has the sametherapeutic effect as antidepressant drugs. Depression means increased suffering and can lead to a deterioration in the well-being of the sufferer. Research shows that physical activity can prevent, treat and avoid cases of depression Aim: Young and young adults' experiences and attitudes of physical activity in depression and depressive symptoms. Method: The study is written as a general literature review that contains both qualitative and quantitative articles between the years 2006-2021. The authors have reviewed ten articles that study young adults (13–28 years) attitudes and experiences of physical activity in depression. Findings: The results showed several positive experiences during physical activity, including a reduction in depressive symptoms, increased motivation, improved self-esteem and self-efficacy. There were also perceived obstacles that created difficulties in being physically active. In order to implement physical activity as part of the treatment, support from relatives and healthcare is crucial. Adolescents' attitudes affect the acceptance of physical activity as part of treatment. Conclusion: Implementing physical activity as part of the treatment was mostly perceived as positive.

Användandet av sociala medier, framförallt plattformen Instagram har under den senaste tiden ökat hos unga vuxna. Instagram anses vara en social plattform, där individer skapar sociala relationer och integrerar med varandra, men även en plattform som bidrar till kunskapsutveckling och ett lärande. Syftet med studien var att beskriva unga vuxnas lärande i relation till området hälsa på den sociala medieplattformen Instagram. Detta är en kvalitativ studie där enskilda intervjuer används som datainsamlingsmetod. Kvalitativ innehållsanalys ligger i grund för studiens analysprocess med en abduktiv ansats. Urvalet bestod av 12 intervjupersoner i åldrarna 20–30 år. I resultatet framgår det att deltagarna upplever att de får en ökad kunskap om hälsa. Instagram bidrar även till förändrade hälsopraktiker. Studien visar att Instagram är en plattform där individerna lär sig ur två olika informella perspektiv. Lärandet på den sociala medieplattformen sker dels genom att individen iakttar information självständigt. Dels genom gemenskap och interaktion. Avslutningsvis visar studien att Instagram är en inspirations- och motivationskälla för individen till att vilja utveckla sina levnadsvanor och hälsopraktiker. The use of social media, Instagram in particular has recently increased in young adults lives. Instagram is considered a social platform, where individuals both create social relationships and integrate with each other, but also a platform that contributes to knowledge development and learning. The purpose of the study was to describe young adults' learning in relation to the area of health on the social media platform Instagram. This is a qualitative study where individual interviews were used as a data collection method. Qualitative content analysis forms the basis of the study's analysis process with regard to an abductive approach. The sample consisted of 12 interviewees aged between 20 to 30 years. The results show that the participants feel that they have an increased knowledge of health. Instagram also contributes to change health practices. It is a platform where individuals learn from two different informal perspectives. On one hand it is through the individual observation of information, independently, and on the other way it is through informal learning by community and interaction. Finally, can Instagram be a great source of inspiration and motivation for the individual to aspire to develop their living habits and health practices.

This study explores the experiences of the Swedish front-line social workers (socialsekreterare) in the municipal income support unit, Young Adults, monthly assessing the income support applications as well as daily processing the activation programs for young adult clients with mental ill-health combined with social-medicinal vulnerabilities, also referred to as young adults with complex needs. Furthermore, this study aims to illuminate the ever changing conditions of the Swedish welfare state and its underlying driving forces through the lens of the social workers. 9 Semi-structured distance interviews with 11 social workers from 6 municipalities belonging to 5 regions in Sweden, were conducted for the collection of qualitative data. It has been analyzed by the inductive-deductive coding as well as a theoretical frame consisting of concepts such as discretiona and advocacy of M. Lipsky, and reciprocal interaction (Wechselwirkung), form and contents, and call of G.Simmel. The result and analysis show that the rehabilitative approach based on the interactions and relations with the clients, is prevalent through the social workers’ processing of the activation program. It seems to be effective in a dyad, between the social workers and the client while the social workers’ discretion is maximized for the utilization of the agency (unit) activation resources. However, it proved not to be as effective in a triad or more when an extern agent outside of the unit, Young Adults begins to be involved. The tension is a fact and the social workers’ discretion is minimized when they have to process the activation program for the clients who are neither “active enough” to have a job in the ordinary labor market, nor “sick enough” to be eligible for the stately activity compensation (aktivitetsersättning) from the Social Insurance Agency (Försäkringskassan) which heavily relies on the medicinal expertise for its decision making. The social workers’ experience to fail to deliver the best possible results out of the activation programs, and the client relationship built on the rehabilitative approach turns out to be unsustainable, which can indicate the discrepancy between the rehabilitative approach as well as the activation programs, as content, and the unit, Young Adults, as form. Even though the social workers daily carry the ideological as well as the social-political tensions between the medicalization and the activation through the ever changing reality of the Swedish welfare state, their mandate to make an impact on the decision making of the activity compensation program, is rather limited, reflecting the Swedish welfare state’s expectation for the professionalism of the social workers. Rather striking that the social workers, however, confess that they in spite of the pressure of organizational efficiency as well as socio-economic discourse of digitalization undermining the concept of the unit, Young Adults, are not willing to give up the rehabilitative approach for the client’s sake but also to protect their unit, Young Adults, which postulate that they are not the gatekeepers in the agency but the advocate for the clients. In this moment, they also seem to know, and even have the call, the essential, if not mandatory, element needed to be landed in the perfect society of G. Simmel.

We can see today that young adults use social media for mostly entertainment purposes. Because of this the political subjects gets overshadowed within social media. This is a problem both because young adults hold the majority of the consumption on social media and because young adults can be seen as the future. Therefore, it’s important to get the young adults more active in political subjects on social media. Former studies show that political subjects can be sensitive for young adults to talk about and this shows that this group of people are afraid of being in a minority position if they voice their political opinion. Furthermore, former studies show that young adults do not feel an obligation as a citizen compared to earlier generations. This study is conducted on ten young adults aged between 18-25, using a qualitative method with semi-structured interviews. The results from this study showed us that the young adults have a good attitude towards social media as a tool for political purposes. Even if they had a positive attitude, they also thought that it had to be used in the right way in order to make use of it.

Introduktion: Den psykiska ohälsan bland unga vuxna har ökat under de senaste tio åren och är en av Sveriges största folkhälsoutmaningar. Globalt sett är 322 miljoner människor drabbade av depression och 264 miljoner är drabbade av ångestsjukdom. Ett delmål bland de globala hållbarhetsmålen är att den mentala hälsan skall beaktas och främjas med preventiva insatser. Ytterligare ett steg för att uppnå en god och jämlik hälsa är den av Sverige antagna Vision e-hälsa 2025 som innebär att Sverige skall bli världsledande i att tillvarata möjligheterna med digitalisering. Informations- och kommunikationsteknologin [IKT] och sociala medier ökar möjligheten till interaktion, oberoende av tid och rum. Syfte: Att beskriva hälsofrämjande effekter som sociala medier och IKT-verktyg kan ha för att minska den psykiska ohälsan bland unga vuxna. Metod: En strukturerad litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga originalartiklar som inhämtats från databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna har analyserats med en tematisk analys. Resultat: Sex teman med främjande effekt på den psykiska hälsan urskildes och grupperades i tre kategorier. Kategorierna var kunskapsutveckling, psykologiska aspekter och användbara verktyg. Teman var personlig utveckling och förändring, ökad kunskap och förmåga, trygghet och anonymitet, motivation och engagemang, social tillhörighet och socialt stöd samt lättillgänglighet och användarvänlighet. Slutsats: Resultatet visar att det finns hälsofrämjande effekter inom det digitala området. Teknikanvändningen kan bidra till implementering av digitala hälsofrämjande insatser i syfte att minska den mentala ohälsan hos unga vuxna. Dock finns lite forskning inom området och fler studier behövs för att få full effekt av digitaliseringens möjligheter. Introduction: The mental ill-health of young adults has increased over the past ten years and is one of Sweden's largest public health challenges. Globally, 322 million people are suffering from depression and 264 million are suffering from anxiety disorder. One of the global sustainability goals is that mental health must be considered and promoted with preventive measures. Another step to achieve good and equal health is Vision e-health 2025, in which Sweden is aiming to become a world leader in utilizing the opportunities of digitalisation. Information and communication technology [ICT] and social media increase the possibility of interaction, regardless of time and space. Aim: To describe health-promoting effects that social media and ICT tools can have to alliviate the mental ill-health of young adults. Method: A structured literature study based on 20 scientific original articles obtained from the PubMed and CINAHL databases. The articles have been analyzed with a thematic analysis. Results: Six themes with a promoting effect on mental health were identified and grouped into three categories. The categories were knowledge development, psychological aspects, and useful tools. The themes were personal development and change, increased knowledge and ability, security and anonymity, motivation and engagement, social belonging, and social support, as well as easy accessibility and user-friendliness. Conclusion: The result shows that health-promoting effects are evident in the digital field. The use of technology can contribute to the implementation of digital health promotion efforts aimed at alleviating the mental ill-health of young adults. However, research in the field is limited and more studies are needed to achieve the full effect of the opportunities of digitisation.

For the last decades, numerous researchers have studied housing preferences of populations. However, very few researchers put highlight on young adults in Sweden and their housing preference. From a Swedish perspective, it is worthwhile to investigate housing preferences of young adults as the populationof young adults is consistently growing and their roles as dynamic consumers are crucial in the housing market. This thesis aims to examine housing preference of young adults aged 18 to 30 in largest cities in Sweden by comparison to older age groups. By identifying housing attributes highly valuedby the young adults, the research shall provide guideline to practitioners withfuture housing development to attract the young generation. The research is a quantitative study with application of a survey method. Analytic hierarchy process (AHP) method forms a foundation of thequestionnaire design, enabling to observe young adults’ trade-off decisionsamong multiple housing attributes. Total 767 responses are collected and the responses with valid consistency ratio (CR) are selectively used in the analysis.The result demonstrates that young adults have high preference for ‘low price’,‘proximity to public transportation’, ‘balcony’, ‘feeling of safety’ and ‘proximity to work or school’ in a housing decision. On the contrary, they show little interest in ‘neighborhood environment’ and ‘sustainable aspects’ of an apartment in general. In comparison with older age groups, young adults have higher preference for the proximity of an apartment and having a dishwasher;yet their preferences for ‘cleanliness’, ‘green space’ and ‘separate kitchen’ of adwelling are lower than the older generation. The practitioners shall keep these findings in mind when planning and designing apartments for the young consumers. De senaste decennierna har åtskilliga forskare undersökt boendepreferenser hos befolkningen i ett flertal olika länder. Trots detta finns det väldigt fåforsknings-rapporter som sätter fokus på unga vuxna i Sverige och derasboendepreferenser. Ur ett svenskt perspektiv är det viktigt att undersökaboendepreferenserna för denna folkgrupp. Detta eftersom unga vuxnas befolkningen konstant växer och deras dynamiska roll som konsumenter är livsviktiga för bostadsmarknaden. Denna rapport siktar på att, genomjämförelse med äldre åldersgrupper, undersöka boendepreferenser hos unga vuxna mellan 18 och 30 som bor i Sveriges största städer. Genom att identifierade egenskaper som är högt värderade av de unga vuxna, ämnar forskningen attge riktlinjer till framtida bostadsutveckling för att attrahera den unga generationen. Denna studie är av typen kvantitativ forskning, med surveyundersökning som vetenskaplig metod. Den metod som utformningen av frågeformulären bygger på är analytic hierarchy process (AHP). Metoden används för att observera unga vuxnas avvägning kring många olika boendeegenskaper. Totalt är 767 svarinsamlade varav de svar som har en giltig consistency ratio används i analysen.Resultatet visar att unga vuxna starkt föredrar egenskaper som ‘lågt pris’,‘närhet till kollektivtrafik’, ‘balkong’, ‘säkerhetskänsla’ och ‘närhet till skola eller jobb”. Vidare visar undersökningen att egenskaper som ”grannskapsmiljö”och ”hållbarhetsaspekter” generellt inte prioriteras högt. Vid jämförelse medäldre åldersgrupper har unga vuxna större intresse av lägenhetens läge samt ifall lägenheten har diskmaskin. Unga vuxnas preferenser för ‘renhet’, ‘grönaytor’ och ‘separat kök’ är däremot lägre än preferenserna kring sammaegenskaper hos de äldre generationerna. Bostadsutvecklare borde väga in dessa upptäckter vid planering och design av lägenheter för unga konsumenter.

Bostadsmarknaden i Stockholm har de senaste åren präglats av hög efterfrågan där trycket på bostäder lett till stigande bostadspriser. Flertalet restriktioner har införts för att stabilisera kredit- och bostadsmarknaden samt dämpa prisutvecklingen. Kraven på bolånetagare har somföljd av statens och bankernas restriktioner blivit högre och en grupp som drabbats hårt av detta är unga vuxna. Studien syftar till att undersöka möjligheterna för unga vuxna att etablerasig på den svenska ägda bostadsmarknaden och hur den kan komma att förändras med hjälpav olika stödprogram. Forskningsfrågorna behandlar vilka barriärer unga vuxna står inför vid ett bostadsköp samt vilka effekter ett stödprogram liknande de införda i Australien och Storbritannien skulle få i svensk kontext. Studiens metod består av en kombination av en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden utgörs av komparativa fallstudier mellan länderna. Fallstudierna bestå rav ekonomiska kalkyler för att illustrera bedömningen vid utgivning av bostadslån i två geografiska områden inom Stockholms län. Fallstudierna följs upp av en kvalitativ metod i form av tolv semistrukturerade intervjuer. Respondenterna representerar olika sektorer isamhället som alla besitter kunskap inom forskningsområdet. Resultaten pekar på atteffekterna av ett införande av de studerade stödprogrammen skulle variera beroende på det geografiska området. Till viss del skulle ett stödprogram kunna minska barriären för unga vuxna att äga sitt boende. Studien presenterar också ett antal bakomliggande faktorer till de svårigheter som finns för unga vuxna vid finansiering av en bostad. Studien analyserar dessutom vilka åtgärder som krävs för att den ägda bostadsmarknaden i Stockholm ska blir mer lättillgänglig för unga vuxna. The housing market in Stockholm has during the last years been characterized by high demand and the prices has steadily increased. Several regulations have been introduced to stabilize the credit- and housing market and reduce the price developments. As a result of state- and banks regulations, demand on mortgage borrowers have increased and a group of people that has been severely affected by this is young adults. This study aims to examine young adults’ opportunity to home ownership in the Swedish housing market and how it may change with the help of various support programs. The research questions address the barriers young adults face when buying a home and which effect a support program, similar to those established in Australia and the UK, would have in Sweden. The method of the study consists of a combination of a quantitative and a qualitative method.The quantitative method consists of comparative case studies between the countries. The case studies consist of economic outlooks to illustrate the assessment when issuing mortgages in two different geographical areas within Stockholm County. The case studies were followed up by a qualitative method in the form of twelve semi-structured interviews. The respondents represent different positions in the society who all possesses knowledge in the research field.The results indicate that the effects of introducing the studied support programs would vary depending on the geographical area. A support program could partially reduce the barrier for home ownership among young adults. The study also presents a number of underlying factors for the difficulties in financing a home that exist for young adults. Furthermore, this study analyzes what measures are needed to make the housing market in Stockholm more accessiblefor young adults.

Bakgrund: Ungdomar och unga vuxna i åldrarna 15 till 39 år är en särskilt sårbar ålder där flertalet stora förändringar sker i livet. Att samtidigt genomgå en cancerbehandling innebär en stor påfrestning som kan ge stora följder för både den fysiska och psykiska hälsan. Ungdomar och unga vuxna som insjuknar i cancer är en växande population och som efter avslutad behandling har livet framför sig där både den fysiska och psykiska hälsan kan påverkas. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomar och unga vuxnas psykiska hälsa efter avslutad cancerbehandling. Metod: Metoden som valdes för denna studie var en litteraturöversikt. Totalt analyserades och sammanställdes 15 vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes för sökningarna av vetenskapliga artiklar var Public Medline [PubMed] och Cumulate Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL]. Data analyserades med hjälp av integrerad analys. Resultat: Resultatet visade att ungdomar och unga vuxna upplevde olika grader av psykisk hälsa efter avslutad cancerbehandling och att den psykiska hälsan påverkades av olika faktorer. Personlig utveckling och nya värderingar av livet var de vanligaste beskrivningarna av psykisk hälsa medan depression, ångest, posttraumatiskt stressyndrom, rädsla för återfall och komplikationer samt osäkerhet inför framtiden var vanliga tillstånd av nedsatt psykisk hälsa. Otillräcklig uppföljning, information och rehabilitering innebar en risk för nedsatt psykisk hälsa hos ungdomar och unga vuxna efter avslutad cancerbehandling. Slutsats: Ungdomar och unga vuxna som avslutat sin cancerbehandling visade sig ha hög risk för nedsatt psykisk hälsa. Främst var det rädslan för återfall och framtida hälsoproblem som bidrog till depression och nedsatt psykisk hälsa. Ytterligare forskning krävs för att utforma rehabilitering och uppföljning som tillgodoser ungdomar och unga vuxnas specifika behov efter avslutad cancerbehandling. Background: Adolescents and young adults, ages 15 to 39 years, is a particularly vulnerable age where multiple big changes in life happens. To undergo a cancer treatment at the same time indicates a big challenge for their health and can have big consequences on both their physical and mental health. Adolescent and young adults with a cancer diagnosis are a growing population with their life ahead of them after completion of cancer treatment but may still experience varied outcomes in physical and mental health. Aim: The aim was to describe adolescents’ and young adults’ mental health after completion of cancer treatment. Method: The design chosen for this study was a literature review. A total of 15 scientific articles were analysed and compiled. The databases used for the searches of scientific articles were Public Medline [PubMed] and Cumulate Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL]. The data was analysed using an integrated analysis. Results: The result showed that adolescents and young adults experienced mental health to varying degrees and that the mental health was affected by different factors. Personal development and new values of lives was the most common descriptions of mental health while depression, anxiety, posttraumatic stress syndrome, fear of cancer recurrence and complications and uncertainty about the future was common conditions of impaired mental health. Insufficient follow-up care, information and rehabilitation implicated a risk for impaired mental health amongst adolescents and young adults after completion of cancer treatment. Conclusions: Adolescents and young adults that have completed their cancer treatment showed high risk for impaired mental health. Especially the fear of cancer recurrence and future health problems contributed to depression and psychological distress. Further research is required to design a program for aftercare and follow-up care to meet the specific needs of adolescents and young adults after completion of cancer treatment.

The purpose of this study was to get an understanding of how young adults perform impression management and fake in the recruitment process. Previous research has shown that candidates in recruitment processes impression manage and fake. Therefore, the focus in this study was on the respondents’ reflections of their portrayal of themselves in order to prove themselves employable. The empirical material has been collected through seven qualitative semi-structured interviews with young adults and has been analyzed with the help of Erving Goffman's (1959) dramaturgical theory. The study shows that both impression management and faking occur, but none of the respondents admit that they actually fake. Instead, they use words like embellish to describe their behavior. Furthermore, the study shows that whether individuals manage impressions and fake depends on the recruitment situation itself. It is therefore a socially constructed phenomenon that takes place in the meeting between recruiter and candidate, where even group interviews, as an alternative social context, can have a great impact on the individuals and their presentation of themselves. Syftet med denna studie har varit att få en förståelse för hur unga vuxna intrycksstyr och fejkar i rekryteringssammanhang. Tidigare forskning har visat att kandidater i rekryteringsprocesser intrycksstyr och fejkar. Intresset för denna studie har därför varit att undersöka unga vuxnas reflektioner av sina egna självporträtteringar för att visa sig som anställningsbara. Det empiriska materialet har samlats in genom sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med hjälp av Erving Goffmans (1959) dramaturgiska perspektiv. Studien visar att både intrycksstyrning och fejking ofta förekommer, samtidigt som respondenterna helst inte vill medge att de faktiskt har fejkat. Istället beskriver de hellre sitt beteende som att de har förskönat sina egenskaper. Vidare visar studien på att huruvida individer intrycksstyr och fejkar beror på rekryteringssituationen i sig. Det är därmed en socialt konstruerad process som sker i mötet mellan rekryterare och kandidat där även gruppintervjuer kan ha stor påverkan på individen och dess presentation av sig själv i sammanhanget.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan hos unga vuxna ökar i dagens samhälle. Långvarig stress kan ha negativa effekter på hälsan och finnande vilket kan leda till aktivitetsobalans. Unga vuxna utsätts för höga krav på prestation vilket är en bidragande faktor till ökad ohälsa idag. Redan under gymnasieåren är det viktigt att arbeta hälsofrämjande för att skapa goda förutsättningar för unga vuxnas framtida välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva hur gymnasieelever i årskurs tre upplever att stress påverkar deras aktivitetsbalans. Metod: En kvalitativ studiedesign med två fokusgruppdiskussioner genomfördes med åtta deltagare uppdelat i två fokusgrupper. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Stress inför framtiden och dess konsekvenser, Delaktighet i aktiviteter, Inställning och strategier och Stöd från skolan. Deltagarna upplevde stress inför framtiden orsakat av höga krav. Påfrestande perioder i skolan kunde leda till aktivitetsobalansen. Motivation och planering upplevdes som viktiga faktorer för att vara delaktig i vardagens olika aktiviteter vilket kunde leda till aktivitetsbalans. Deltagarna upplevde att lärarna skapade goda förutsättningar för välbefinnandet. Slutsats: Deltagarna upplevde att stressen periodvis påverkade aktivitetsbalansen negativt. Delaktigheten i fritidsaktiviteter och vilsamma aktiviteter påverkades i högre utsträckning under stressade perioder. Deltagarna belyste vikten av en god inställning och bra strategier för upplevd balans i vardagen. Background: Mental illness amongst young adults are increasing in the society today. Long-term stress can cause negative effects on health and wellbeing which can lead to occupational imbalance. Young adults are exposed to high demands of pressure which is a contributory factor to increased mental illness. It is important to work as early as during high school years with health enhancing to create good prerequisites for young adult's future wellbeing. Aim: To describe how high school students in third year experience of how stress affects their occupational balance. Method: A qualitative study with two focus group discussions were used with eight participants divided in two groups. The material was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The result displayed four categories: Stress in front of the future and its consequences, participation in activities, attitude and strategies, and support from school. The participants experienced stress in front of the future, caused by high demands. Strenuous periods in school could lead to occupational imbalance. Motivation and planning were experienced as important factors to participation in everyday activates, which could lead to occupational balance. The participants were experiencing that the teachers in school could create good prerequisites for their wellbeing. Conclusion: The participants experienced that stress periodically has a negative impact on occupational balance. Participation in leisure and restful activities were to a greater extent affected by stressful periods. The participants illustrated the importance of a good attitude and strategies to experience balance in everyday life.

Background: Chlamydia is one of the most common STIs in Sweden and young adults (age 15-29 years) are at the highest risk. Chlamydia is classed as a danger to the public disease in Sweden meaning that partner notification is mandatory by law. Chlamydia is also a stigmatised disease which can be an obstacle for many young adults to visit testing practices. The key traits of an ideal treatment towards young adults consist of openness and non-judgmental communication from healthcare professionals. Purpose/aim: The aim of the study was to describe the young adults’ experiences of testing positive for Chlamydia trachomatis. Method: Two databases were used for this study. The searches resulted in 12 articles. The data analysis was conducted through a content analysis. Result: The results illustrate four themes: the worry of judgemental attitudes, the feeling of shame, the feeling of vulnerability and the experience of treatment from healthcare professionals. The young adults experienced shame and worry that their social identities would be threatened by a positive Chlamydia result. They felt discouraged to visit healthcare professionals if they acted judgementally and lacked good communication in their treatment. Conclusion: The feelings of worry and shame are apparent when young adults seek testing and partner notification. The importance of a good treatment from healthcare professionals have positive effects on young adults’ testing practices, and should be furthermore acknowledged in the nurse profession. Bakgrund: Klamydia är en av de vanligaste könssjukdomarna i Sverige och unga vuxna (15-29 år) är den största riskgruppen. Klamydia anses som en allmänfarlig sjukdom och är smittspårningspliktig. Klamydia är även en stigmatiserande sjukdom vilket kan hindra unga vuxna från att testa sig. Vårdpersonal som bemöter unga vuxna med en öppenhet och icke-dömande kommunikation är det ideala vårdmötet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga vuxnas upplevelse av ett positivt klamydiabesked. Metod: Litteraturstudien genomfördes med sökningar i två databaser. Sökningarna resulterade i 12 resultatartiklar. Databearbetningen gjordes genom en innehållsanalys. Resultat: Litteraturstudiens resultat illustreras i fyra teman: oro för dömande attityder, känsla av skam, känsla av utsatthet, och upplevelse av vårdpersonalens bemötande. Resultatet visar att unga vuxna kände oro och skam av att få klamydia och hur det påverkade deras sociala identitet i samhället. Välkomnande och icke-dömande bemötande från hälso- och sjukvårdspersonalen var av största vikt för att genomföra smittspårningen. Om inte personalen var tillmötesgående ville inte unga vuxna ta del av undersökningar. Slutsats: Oro och skam är förekommande känslor hos unga vuxna som testar sig för klamydia och smittspårar. Ett bra bemötande från vårdpersonalen har positiva effekter på unga vuxna och bör medvetandegöras ytterligare i sjuksköterskeprofessionen.

I en sjöfartsfamilj kretsar mycket av vardagen kring de olika perioderna i sjöfararens yrke - hemmaperioder, bortaperioder och perioderna kring hemkomst och avresa. Det finns undersökningar på hur sjöfararen och dennes partner upplever dessa perioder men det saknas kunskap om hur det är att växa upp i en sjöfartsfamilj. Mot denna bakgrund var syftet med denna undersökning att undersöka hur unga vuxna, uppväxta i en sjöfartsfamilj med en periodvis bortavarande sjöfarare, upplevt perioderna när sjöfararen var hemma, borta och kring avresa eller hemkomst. En kvalitativ metod användes och åtta semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter gjordes. Respondenternas upplevelser varierade men en övergripande känsla var att perioderna av lång sammansatt ledighet när sjöfararen var hemma övervägde nackdelarna med att bara ha en förälder under bortaperioderna. Under sjöfararens bortavaro upplevde alla respondenterna varierande grader av saknad, framförallt vid speciella tillfällen eller högtider, men för många var det en normalitet då de inte kände till något annat. In a seafaring family a considerable part of everyday life revolves around the different periods of the seafarers working cycle - when the seafarer is home, away and the periods just before and after leaving or coming home. There are studies on how seafarers and their partners experience these periods, but very little on what it’s like to grow up in a seafaring family. Against that background, the purpose of this study was to examine how young adults, brought up in a seafaring family with an intermittently absent parent, have experienced the different periods connected to the seafarers working cycle. The study used a qualitative method and it comprised of eight semi structured interviews with eight respondents. The respondents’ experiences varied but the overall sentiment was that the seafarers long leave periods made up for the disadvantages of only having one parent while the seafarer was away. All respondents reported feeling varying degrees of sadness when the seafarer left and having feelings of longing around holidays and special occasions. Many respondents referred to it as a normality and that it was all they knew.

Sociala medier utgör en stor del av det moderna, globala samhället. Som aldrig förr finns möjlighet att kommunicera med människor världen över. De unga vuxna är framtiden och majoriteten av dem har växt upp i ett teknikpräglat samhälle. I dagsläget är forskningen bristfällig när det kommer till hur sociala medier påverkar individen. En av Sveriges mest använda plattformar för sociala medier är Snapchat. Syftet med studien var att undersöka samband mellan Snapchat och välmående hos sistaårselever på gymnasiet och undersöka bakomliggande motivation, samt se om användningen skiljer sig mellan könen. Online- och pappersenkäter resulterade i 192 svar. Resultaten visar att det inte finns någon korrelation mellan SnapPoäng och välmående, inte heller mellan välmående och skattad motivation. Via en tvåvägs-ANOVA framkommer att höganvändarna har högre välmående än låganvändarna, att männen har högre välmående än kvinnorna och att det är de låganvändande kvinnorna som har lägst välmående. Ingen signifikant interaktionseffekt finns mellan kön, Snapchatanvändning och välmående. Det behövs ytterligare forskning inom området för att kunna säkerställa hur sociala medier och Snapchat påverkar välmåendet. Social media are a major part of the modern, global society. Like never before, people have the opportunity to communicate with each other across the globe. Young adults are the future and the majority of them have grown up in a technological society. Present research is currently insufficient regarding the effects of social media on the individual. One of the most common social media platforms in Sweden is Snapchat. The purpose of the present study was to investigate the significance of Snapchat on the well-being of senior-year students in high school, and to investigate underlying motivation and gender differences. Online and paper surveys resulted in 192 respondents. According to the results, no correlation was found between SnapPoints and well-being, nor between well-being and reported motivation. Results from a two-way-ANOVA show that high-users have a higher level of well-being than low-users, that men have higher levels of well-being than the women and that the low-using women have the lowest well-being. No significant interaction is found between gender, Snapchat-usage and well-being. Further research is needed to clarify how social media and Snapchat affect well-being.