Search

Denna studie undersöker hur forskningsområdet “skäl att personer stannar i ett våldsamt förhållande” ser ut, vilka kunskapsluckor det finns i området och beskriver vilka samhällsgrupper det behövs mer forskning om. Genom en scoping review kartlägger denna studie hur långt forskningen kommit och vad vi idag vet om anledningar till att heterosexuella män och kvinnor, HBTQI-personer, unga och äldre stannar i en våldsam relation. I studien presenteras internationell forskning som är avgränsad till en västerländsk kontext. Studien använder sig av en tematisk analys för att undersöka om det finns likheter och skillnader i forskningen kring de utvalda grupperna. Socialkonstruktionism, paradigm och fält används som teoretiska begrepp i syfte att undersöka potentiella förklaringar till varför forskningsområdet ser ut som det gör. Analysen kommer fram till att samhällsdiskursen kring våld, sättet som forskningen utformas samt forskningens aktörer och finansiering påverkar hur forskningsområdet ser ut och den kunskap vi idag har om anledningar att olika grupper stannar i en våldsam relation. Resultatet av studien visar att det finns en kunskapslucka i forskningen och att det saknas forskning om varför andra grupper än heterosexuella kvinnor stannar i en våldsam relation. Forskningen som beskriver anledningar att män i heterosexuella förhållande, HBTQI-personer, unga och äldre stannar i ett våldsamt förhållande är knapp och behöver utvecklas för att samhället ska kunna förstå och hjälpa dessa personer på ett adekvat sätt.

Denna översiktsstudie syftar till att undersöka våld i ungas parrelationer oavsett sexuell läggning och belysa kunskapsluckor inom fenomenet. Ytterligare syftar studien till att undersöka ungas upplevelse av våldet genom att identifiera hur unga hanterar våld, riskfaktorer kopplat till våldet och vilka konsekvenser våldet kan medföra. Studiens målgrupp är unga personer mellan 12–25 år, oavsett kön och sexuell identitet. Eftersom det finns lite forskning inom området har en kvalitativ scoping review valts ut som metod. Den insamlade empirin har sedan analyserats genom en innehållsanalys för att fånga vad som är relevant för syfte och frågeställningar. Det slutliga materialet analyserades med hjälp av begreppen intersektionalitet, skam, stigma och normaliseringsprocessen. Begreppen valdes ut för att fånga hur sociala kategorier korsas och skapas i samhället tillsammans med skam och stigma inom fenomenet våld i ungas parrelation. I diskussionen och slutsatsen beskriver författarna att våld i ungas parrelationer är påverkat av dess utvecklingsprocess och omkringliggande faktorer, såsom uppväxt, skola och kamrater. Slutsatsen beskriver att unga personer kan ha olika upplevelser av våldet beroende på omkringliggande faktorer och utifrån vilka sociala kategorier den unge tillhör.

Homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter samt intersexpersoner (HBTQI) är en grupp som ofta utsätts för diskriminering och kränkningar utifrån sexuell läggning, könsuttryck och/eller könsidentitet. Till följd av detta är det extra viktigt att socialarbetare besitter kunskap om HBTQI, då kunskap föranleder ett adekvat bemötande. Denna studie syftar till att förstå hur heteronormen och socialarbetares kunskap kring HBTQI påverkar det professionella mötet. Deltagarna utgörs av sex socialarbetare som arbetar med myndighetsutövning på socialtjänsten och familjebehandlare. Resultatet visar att en öppenhet och trivsamhet på arbetsplatsen är betydande för utbytet av kunskap och att kompetensutveckling var något samtliga deltagare ville ha mer av. Resultatet visar även att socialarbetarens vokabulär och anpassning av sitt språk i möten med klienter har betydelse för det professionella mötet och hur det upplevs av socialarbetaren. Slutsatserna visar att ett öppet klimat hade betydelse för att våga prata om HBTQI inom arbetsgruppen samt att högre kunskap innebar en större trygghet för socialarbetaren i möten med klienter. Vidare har studien visat att verksamheter inom socialt arbete påverkas av heteronormen. Resultatet visade på att deltagarna i studien aktivt arbetar för att ändra på den påverkan heteronormativiteten har på det sociala arbetet. Lesbians, gays, bisexuals, transgender, people with queer expressions and identities and intersex people (LGBTQI) are a group that is often subjected to discrimination and violations based on sexual orientation, gender expression and/or gender identity. As a result of this, it is especially important that social workers possess knowledge of LGBTQI, as knowledge leads to adequate treatment. This study aims to understand how the heteronormativity and social workers' knowledge regarding LGBTQI affect the professional meeting. The participants were a total of six social workers who all worked in the social services with either exercise of authority or as family therapists. The results show that openness and comfort in the workplace are significant for the exchange of skills and that skill development was something all participants wanted more of. The results also show that the social worker's vocabulary and adaptation of their language in meetings with clients is important for the professional meeting and how it is experienced by the social worker. The conclusions show that an open climate was important for the work group to feel comfortable in talking about LGBTQI and that higher knowledge meant greater comfort for the social worker in meetings with clients. Furthermore, the study has shown that activities within social work are affected by the heteronormativity. The results showed that the participants in the study are actively working to change the impact that heteronormativity has on social work.

Enligt Socialstyrelsen (2020) anses hedersrelaterat våld vara ett allvarligt samhällsproblem i Sverige och enligt bland annat Grzyb (2016) ett socialt problem globalt. En av de särskilt sårbara grupperna som kan utsättas för det hedersrelaterade våldet är hbtqi+-personer (Regeringskansliet, 2021) där denna grupp bland annat kan utsättas för tvångsäktenskap, korrigeringsresor och omvändelseförsök (RFSL, 2018). Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur SARS-CoV-2 pandemin kan ha påverkat en grupp socionomer i sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck riktat till hbtqi+-personer samt om det kan finnas kunskaps- och rutinbrister i den aktuella verksamheten. Ytterligare ett syfte är att försöka sammanfoga dessa två komplexa områden och se på vilket sätt man försöker arbeta med detta inom ramen för det sociala arbetet. Informanterna som intervjuades i denna studie representerar sig själva i den verksamhet där de jobbade. Den information som vår studie fick ta del av från informanterna var endast aktuell vid tidpunkten för studien. Tjugotre kommuner i Sverige tillfrågades om att delta i studien varav tre kommuner ville delta och de resterande tjugo kommunerna ville av olika anledningar inte delta eller återkopplade inte angående medverkan. En kvalitativ metod har använts för genomförande av studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre informanter som jobbade med våld där bland annat hedersrelaterat våld riktat till hbtqi+-personer innefattades. Vidare har en tematisk analysmetod tillämpas för analys av insamlat data. I resultatet framkommer det bland annat att pandemins isolering kan ha begränsat hbtqi+-personers rörelsefrihet vilket även kan ha påverkat yrkesverksammas arbete och att verksamheter i Sverige till viss del präglas av kunskap men även till stor del av behov av kunskapsutveckling i hur verksamheterna ska stötta och skydda hbtqi+-personer som kan befinna sig i en hederskontext. En av studiens viktigaste slutsatser är att beakta hur maktordningar samverkar där individer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck ytterligare kan vara utsatta om de även tillhör en särskilt sårbar grupp. Samtliga aspekter behöver därmed tas i beaktning vid implementeringar eller åtgärder för att kunna möta den problematik som maktordningarnas samspel kan medföra för yrkesverksammas arbete med denna typ av problematik.

Studien belyser skolans betydande roll i barns och ungas lärande samt deras personliga utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur aktörer på olika nivåer inom grundskolan i Umeå kommun arbetar med hbtqi-frågor. Sex stycken intervjuer genomförs med politiker, rektorer, en lärare samt en skolkurator. Arbetet har genomgående utgått från ett domänteoretiskt perspektiv. Datamaterialet analyseras med hjälp av en innehållsanalys som resulterar i fem huvudsakliga teman: skolans ansvar, samverkan, inkludering, kompetensutveckling och institutionella villkor. Av resultatet framgår att hbtqi-frågor betraktas som ett viktigt ämne att lyfta. Däremot är det en del av det mer generella likvärdighetsarbetet där fler diskrimineringsgrunder inryms. Det lyfts att det finns ett behov av att avmystifiera hbtqi-frågor genom att integrera det som en naturlig del av undervisningen. Vidare framkommer en viss avsaknad av kompetens och utbildning hos skolpersonalen för att kunna svara upp mot de mål som finns i såväl lag som läroplan. En faktor som framkommer som betydande i arbetet kring hbtqi-frågor inom grundskolan är samverkan. Styrkedjan och kommunikationsmöjligheterna mellan nivåerna beskrivs som två försvårande omständigheter.

I denna studie är syftet att undersöka hur personal från behandlingshem för missbruk samtalar kring kön och sexualitet. Studien utgår från behandlingshem med inriktning på enbart kvinnor eller enbart män. I Sverige har homo-, bi- och transsexuella personer sämre psykisk hälsa än heterosexuella personer. Psykisk ohälsa ökar risken för missbruk och hbtq-personer har en ökad risk för missbruk jämfört med den generella befolkningen, varför det har varit av relevans att undersöka normer gällande kön och sexualitet på behandlingshem för missbruk. Det empiriska materialet, som har analyserats genom en kritisk diskursanalytisk ansats, har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med personal inom behandlingshem för missbruk. I resultatet framgår att diskurserna kring kön och sexualitet till stor del fortfarande är heteronormativa, bland annat genom att utgångspunkten är att brukarnas relationer är heterosexuella samt i diskurser kring att visa sin nakna kropp vid övervakade urinprov. Resultatet lyfter att det kan finnas en osäkerhet kring bemötande av transsexuella personer utifrån vilket pronomen som ska användas samt på vilket behandlingshem en transperson ska placeras. Slutsatsen pekar på att det kan finnas ett behov av kunskap om det heteronormativa privilegiet för att det ska bli möjligt med förändring av ojämlika maktstrukturer kring kön och sexualitet. The aim of this study is to explore how professionals, from health and rehabilitation clinics for addiction, talk about sex and sexuality. The study includes health and rehabilitation clinics for only women or only men. In Sweden, mental illness is more prevalent among the lesbian, gay, bisexual and transsexual population than for the heterosexual population. Mental illness increases the risk for alcohol and drug addiction and people within the LGBT community have an increased risk of addiction than the rest of the population, thus it is of relevance to explore norms regarding gender and sexuality in rehabilitation clinics. The empirical material has been collected via ten semi-structured interviews with professionals of health and rehabilitation clinics for addiction. The result indicates that the discourses regarding sex and sexuality still in many ways are heteronormative and it shows among others by the assumptions that the relationships of the clients are heterosexual. It also shows when it is assumed that the clients are cis in the discourse regarding showing the naked body when leaving monitored urine samples. The result illustrates that there could be an insecurity among the professionals when it comes to use the correct pronoun when talking about transsexual people and in which health and rehabilitation clinic a transsexual person can be accepted for treatment. The conclusion indicates that knowledge about the heteronormative privilege could be necessary to enable change of unequal power structures regarding sex and sexuality.