Search

The aim of this study was to test whether criminogenic needs change over the course of a cognitive-behavioural sexual offender-specific treatment programme (ROS) within a group of adult, incarcerated or on probation, male sexual offenders in Sweden. To measure criminogenic needs 25 offenders completed Locus of Control of Behaviour Scale (LCB), 26 Hypersexuality Behavior Inventory-19 (HBI-19) and 25 respectively 27 completed Relationship Scale Questionnare (RSQ), 2-factor. Therapists rated 46 sexual offenders using The Therapist Rating Scale-2 (TRS-2). The results demonstrated that participants showed non-significant increased internal locus of control, significant decreased hypersexual thoughts and behaviours (small to medium effect size), but no change regarding attachment styles, post-treatment. Results from The Therapist Rating Scale-2 showed that therapists rated significant decrease in all criminogenic needs post-treatment with medium to large effect size. Conclusions are that ROS appears to be effective, inducing change in criminogenic needs. ROS’s specific elements targeting sexual self-regulation seems to be successful resulting in significant reduction of hypersexual thoughts and behaviours, especially for participants with severe problems. Implications of results are discussed and theoretically analyzed from a perspective of cognitive theory, learning theory, attachment theory and affect theory. Studiens syfte var att undersöka förändring i kriminogena behovsområden hos en grupp sexualbrottsdömda män som under sin verkställighet på anstalt eller inom frivård medverkat i Kriminalvårdens KBT-baserade behandlingsprogram ROS. För att mäta förändringen fyllde 25 deltagare i Locus of Control of Behaviour Scale (LCB), 26 stycken Hypersexuality Behavior Inventory-19 (HBI-19) och 25 respektive 27 stycken Relationship Scale Questionnaire (RSQ), 2-faktormodellen, före och efter behandling. Behandlarna bedömde förändring hos 46 deltagare enligt The Therapist Rating Scale-2 (TRS-2). Resultaten från deltagarnas självskattningsformulär visade att deltagarna efter behandling fick en icke-signifikant ökning av intern kontrollokus. Tankar och beteenden kopplade till hypersexualitet minskade signifikant med liten till medelstor effekt. Det gick inte påvisa förändring vad gäller relationsstilar. Resultaten av TRS-2 visade att behandlarna bedömde att det hade skett en signifikant förändring i positiv riktning med medel till stor effekt vad gäller samtliga kriminogena behovsområden. Slutsatsen är att ROS verkar vara effektivt genom att åstadkomma förändring inom kriminogena behovsområden. De specifika element i ROS som adresserar sexuell självreglering tycks vara lyckosamma då tankar och beteenden kopplade till hypersexualitet reducerats signifikant, särskilt för deltagare med svårast problem. Implikationer av resultaten diskuteras och analyseras teoretiskt utifrån kognitiv teori, inlärningsteori, anknytningsteori och affektteori.

I samband med den nya sexualbrottslagslagändringen byggd på frivillighet (SFS 2018:618) undersöker denna kvalitativa studie hur en grupp människor ser på begreppet frivillighet i sexuella handlingar, hur de föreställer sig att kvinnor och män i allmänhet ser på begreppet samt hur den nya lagändringen kan komma att påverka sexualbrott i samhället. Materialet kommer från kvalitativa intervjuer med ett fyrtal vuxna personer utan juridisk bakgrund vilket har analyserats med stöd av teoretiska begrepp såsom könsnormer och hierarkiskt våld. Resultatet i studien visade indikationer på att frivillighet är en avgörande faktor i en sexuell handling eftersom alla ska ha tillgång till sin sexuella integritet men att uttryck för samtycke är komplicerat att definiera. Slutsatsen visade att informanternas definition av begreppet frivillighet i sexuella handlingar var samstämmig med den nya sexualbrottslagändringens (SFS 2018:618) riktlinjer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp grundskollärare i en kommun i norra Sverige kunde uppmärksamma och agera när de befarar att ett barn utsätts för sexualbrott, utifrån de resurser, utbildning och riktlinjer som samhället ger. Statistik visar på att sex barn i en klass på 30 elever utsätts för sexualbrott och samtidigt redogör forskning för att barn som blir utsatta för övergrepp har svårt att berätta vad de varit med om med bakgrund av bland annat skam- och skuldkänslor. Många utsatta barn är också rädda för vad som kommer att hända med förövaren om de berättar, då forskning också visar att förövaren oftast är en närstående till barnet. Flera barn som är med om övergrepp är inte heller medvetna om att de är utsatta för ett brott och vad de har för rättigheter, vilket också ses som ett av hindren för personer som arbetar med barn för att kunna uppmärksamma och agera. Studiens resultat är baserat på sju intervjuer med grundskollärare som arbetar inom grundskolan med barn i årskurserna förskoleklass till årskurs 6. Tematisk analys med inslag av kodning från grounded theory användes för att analysera materialet. Resultatet visar på att informanterna i många fall saknar handlingsberedskap, riktlinjer och stöd för att kunna uppmärksamma och agera när de befarar att en elev utsätts för sexualbrott. Slutsatserna i studien visar att det finns behov av att fortsätta lyfta frågan om sexualbrott och öka samhällsdebatten kring ämnet. Slutsatser som resultatet även påvisar är att förklaringen till de få uppmärksammade sexualbrotten inte återfinns i informanternas engagemang utan i bristande utbildning till lärare och elever, rädsla för hot samt otillräckliga handlingsplaner från rektor, ledning och politiker. Slutligen framkom indikationer på att det råder en kunskapslucka när det kommer till sexualbrott mot barn och vilka möjligheter skolan har att uppmärksamma det.

Att män tar sig friheter att ta på kvinnors kroppar, är en normaliserad handling inom krogkontexter och något som många kvinnor varit utsatta för. Syftet med denna studie är att undersöka hur mäns frihetstagande tar sig uttryck i en krogkontext och hur det i sin tur kan påverka kvinnor och vilken effekt det kan ha på könsroller i det offentliga rummet. Resultatet bygger på två observationer och sex semi-strukturerade intervjuer, som sedan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Objektifieringsteori som en del av genusteori och feministisk teori, socialkonstruktivism, symbolisk interaktionism samt tidigare forskning har legat till grund för tolkning och analys av materialet. Av resultatet framgår det att mäns frihetstagande tar sig uttryck i handlingar och ord som objektifierar kvinnor och upprätthåller den strukturella könsmaktsordningen. 2018-01-19

Syftet med vår studie var att ur ett genusperspektiv undersöka ungdomars konstruktioner och föreställningar kring gärningspersoner och offer vid sexualbrott. Vi gjorde tre fokusgruppsintervjuer med totalt 18 ungdomar i gymnasieåldern. Ungdomarna benämnde genomgående gärningspersoner som män och hade generellt svårt att se kvinnor som gärningspersoner vid sexualbrott. Manliga gärningspersoner konstruerades främst som alfahannar som begår sexualbrott för att få utlopp för sin sexualitet medan kvinnliga gärningspersoner främst konstruerades som sjuka, konstiga och utan självrespekt. Ungdomarna hade lättare att se kvinnor som offer vid sexualbrott, samtidigt framhölls flertalet omständigheter som påverkar kvinnors offerstatus negativt. Att som kvinna utsättas för sexualbrott ansågs resultera i psykiska men och en kränkt sexualitet. Män beskrevs alltid vara okej och tycktes inte påverkas av utsatthet för sexuella övergrepp. Ungdomarna menade att kvinnor som berättar om övergrepp riskerar att betraktas som slampor och förstörda medan män som berättar om övergrepp riskerar att betraktas som homosexuella och omanliga. Deep down, maybe she wanted it An essay based on qualitative focus group interviews with adolescents in a Swedish high school, regarding their thoughts on and constructions of perpetrators and victims of sexual offenses. The aim of our study was to examine adolescents perceptions and constructions of perpetrators and victims of sexual offenses from a gender perspective. We conducted three focus group interviews with a total of 18 adolescents between the age of 16 and 19. The adolescents consistently referred to perpetrators as men and generally had difficulties seeing women as perpetrators of sexual offenses. Male offenders were primarily depicted as alpha males who commit sexual offenses in order to get a sexual release, while female offenders were primarily depicted as sick, strange and without self-respect. The adolescents more easily perceived women as victims of sexual offenses, still, some circumstances seemed to affect the possibility for a woman to be viewed as an ideal victim, in a negative way. Being a woman subjected to a sexual offense was thought to result in mental issues and breached sexuality, while men were thought not to be as affected by sexual abuse. The adolescents believed that women who reported abuse risked being looked at as sluts and as tainted while men who reported abuse where at risk of being considered as unmanly and as homosexuals.

The last major change occurred in 2005 when the new sexual offenses law came into force with an increased focus on children. The purpose of this study is that through a content analysis to identify and understand the construction of children in the new legislation on sexual offenses on the basis of preliminary work. Based on the purpose we came up with two questions: How are children constructed in the preparatory works to the new sexual offenses law? Are they attributed to child characteristics and responsibilities in the new legislation on sexual offenses and if so, how? In order to achieve the purpose of the study we have chosen the preparatory works to the new legislation on sexual offenses from 2005 until today. The study's empirical work has been further narrowed to the children, which means that a distinction is made in the new legislation on sexual offenses to 6 chapter 4-6 §§. The theoretical starting point is the childhood sociology and the method used is a content analysis. The result shows that the preparation of children in the new legislation on sexual offenses can be divided into continuous central themes: children 's agency, children than in adults and children's properties and responsibility.

Syftet är att granska och klargöra utredningsmetodik, tillförlitlighet och tolkningsmöjligheter i ett förundersökningsmaterial, där en ung man misstänks ha begått sexuella övergrepp mot en 10-årig flicka. Utredningsmetodiken påvisas vara extremt sakligt undermålig och otillförlitlig med många metod- och tankefel. Bland annat inför förhörsledaren egna uppgifter i förhören. Den övergripande logiken i utredningen är cirkulär med stöd av undvikande av alternativa hypoteser, ensidigt bekräftelsesökande m.fl. tankefel. Uppgifterna i förundersökningsmaterialet är inte källkritiskt sett hållbara och kan inte läggas till grund för något avgörande tolkningsarbete., The purpose is to critically examine a preliminary investigation with police interrogations in a case with allegations of sexual abuse of a 10 year old girl by a young man. A lot of errors in investigative method and thinking are pointed out. The information is to unreliable to be used for interpretation work (testing of hypotheses). The logic in the preliminary investigation report is circular.

This paper seeks to explore how victims of crime and defendants are portrayed in sexual assault cases. Lately, more and more voices have been raised in appal against values demonstrated in court decisions and we’ve seen the implementation of a new sexual assault legislation in attempt to increase people’s sexual integrity. Yet, at the same time, there is still a tremendously low amount of reported sexual assaults that go to trial and even fewer result in conviction. This paper is not an attempt to scrutinize the legal system, but to draw attention to what values are portrayed in sexual assault cases. The purpose is to examine the court decisions under consideration to see if and what values are portrayed. My paper can in no way allow generalization; it is merely a small sample of reality. The data consists of four court decisions from Östersund’s Tingsrätt; two of them resulting in conviction and two of them in dismissal. The data was collected systematically and undergoes a discourse analysis; hence it is a qualitative study. The result of the analysis is that although somewhat subtle, the court decisions do indeed portray stereotypical gender roles, particularly regarding victims’ prior sexual history, women’s room to manoeuvre and their given life conditions