Search

År 2021 trädde en ny lag om barnfridsbrott i kraft, vilket innebär att det är straffbart att barn bevittnar brott i nära relationer. Studiens syfte var att undersöka socialsekreterares upplevelser och erfarenheter av hur barnfridsbrottslagen påverkat det praktiska arbetet med barn som har bevittnat våld i nära relationer. För att uppnå syftet valdes en kvalitativ ansats och sju semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare genomfördes. Empirin analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk utgångspunkt för analysen valdes organisationsteori ur ett Human Resource-perspektiv samt begreppen “barnperspektivet” och “barnets bästa”. Resultatet tolkades även mot bakgrund av tidigare forskning om barnfridsbrottslagen och socialtjänstens praktiska arbete med barn som upplevt våld. Resultatet visade att ett fåtal av socialsekreterarna upplevde sig ha tillräckligt med kunskap om lagstiftningen och majoriteten önskade mer kunskap. De mest påtagliga förändringarna i arbetet efter införandet av lagen var att socialsekreterare bör överväga om polisanmälan ska göras, det blir tydligare i kommunikation med föräldrar att det är brottsligt för barn att bevittna våld samt att lagen möjliggör att kunna bryta det våldsamma mönstret. De mest framträdande utmaningarna var att det krävs ett grundbrott, att det är svårt att närma sig våldsproblematiken med både föräldrar och barn samt att polisförhör tenderar att dröja. Förbättringsmöjligheter som socialsekreterare önskade var tydligare beskrivningar på; centrala begrepp och ansvarsfördelningar mellan olika professioner. Slutsatsen var att socialsekreterare är i behov av mer stöd och resurser för att kunna arbeta med barnfridsbrottslagen på bästa sätt och för att de ska kunna ha en samsyn kring arbetet. In Sweden, since 2021, it is illegal to let children witness domestic violence. In this qualitative study, we investigate social workers’ experiences regarding the question of how the respective law affects their work with children and adolescents. We conducted seven semi-structured interviews with social workers. The data was analyzed through a qualitative content analysis. The theoretical starting point of the analysis was organization theory from a Human Resource-perspective and the concepts “child perspective” and “best interest of the child”. We also refer to previous research on the new law and the practical work of the social services. The results of the study show that a few social workers feel that they have enough knowledge of the legislation and the majority wish for more knowledge. The most obvious change is that social workers need to consider filing a police report, that it can be clearly communicated that it is criminalized to let children witness domestic violence and a possibility to break the violent pattern. Challenges with the law was that a fundamental crime is required, to approach the problem of violence with parents and children and that police interrogation tends to be delayed. Suggestions for improvements are clearer descriptions of central concepts and distribution of responsibilities between different professions. The conclusion was that social workers need additional support and resources to be able to work with the new law in the best way to be able to have a consensus regarding the work.

Sammanfattning Titel: I vilken utsträckning tar nordisk forskning hänsyn till barn som upplevt våld? – En Scoping review om konsekvenser för barn som upplevt våld i nära relation utifrån barndomssociologin och ett intersektionellt perspektiv. Författare: Sandra Adam & Rebecka Göransson Handledare: Nina Åkerlund Examinator: Tina Olsson Följande uppsats är en litteraturstudie i form av en scoping review på redan befintlig forskning om barns konsekvenser av att ha upplevt våld i nära relation. Bakgrund: Var tionde barn i Sverige har upplevt våld i nära relation. Våld mot barn i nära relationer är ett relativt nytt forskningsområde och ett utbrett folkhälsoproblem. I flertalet fall av våld i nära relation finns det barn i hushållet. Forskning visar på att barn är sårbara och att våldet leder till psykiska, beteendemässiga och sociala konsekvenser. Våld mot barn går även att ses som en försvårande omständighet när det dessutom sker av barnets omsorgspersoner. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån barndomssociologin och det intersektionella perspektivet studera forskning från Norden som involverar barn som har upplevt våld i nära relationer. Metod: En sammanställning av 17 vetenskapliga artiklar gjordes genom en scoping review utifrån Arksey & O´malleys modell. Artiklarna togs fram genom sökningar i två olika databaser och därefter gjordes en kvalitetsgranskning av alla 17 artiklar. Analysen är teoridriven, vilket innebär att resultatet analyserades utifrån barndomssociologin och ett intersektionellt perspektiv som därefter delades in i över- och underteman. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman och tio underteman. Det första huvudtemat belyser synen på barn i nordisk forskning; hur barn beaktas och hanteras. Analysen visar att barn hanteras en homogen grupp i flera avseenden. Det andra huvudtemat är konsekvenser av våld vilket belyser olika våldsformers lång- och kortsiktiga konsekvenser för barn. Olika våldsformer påverkar barn på olika sätt, men tenderar att överlappa varandra i flesta fall. Det tredje temat handlar om hur våldet får olika konsekvenser för olika barn. Här lyfts forskningens representation av kön och ålder, närmare bestämt pojkar, flickor, små barn och ungdomar. Slutsats: Barn som utsätts för våld i nära relation är olika och bör därför hanteras som en heterogen grupp både i forskning och praktiskt socialt arbete.

Barnperspektivet har inte alltid prioriterats i Sveriges lagstiftning och barn har heller inte alltid fått vara delaktiga i beslut gällande sig själva. Regeringen skrev en proposition med argument för att inkorporera barnkonventionen till svensk lag och den 1 januari år 2020 genomfördes detta. Denna studies syfte har varit att se hur barnperspektivet, samt barns rättigheter kommer till uttryck i propositionen till barnkonventionen, vilka argument som har använts för att motivera inkorporeringen samt hur detta kan avse påverka det sociala arbetet. Studien har tre frågeställningar formulerade utifrån syftet som har besvarats genom metoden What’s the problem represented do be (WPR), som är en analysmetod inom policyanalys, samt med ett barndomssociologiskt perspektiv. Resultatet har visat att barnperspektivet samt barns rättigheter är centrala begrepp i propositionen samt att ett stärkande av dessa i praktiken är ett av argumenten som används för att inkorporera barnkonventionen. Deras starkaste och återkommande argument grundas i att stärka barnets rättigheter och delaktighet i beslut samt att öka barnperspektivet i myndighetsutövning. I samband med beslutet att inkorporera barnkonvention i svensk lag tillkom det nya transformeringar av befintliga lagar, vilket i sin tur påverkar det sociala arbetet, både i arbetssätt och metoder, samt i förhållningssättet gentemot barn. Ett sätt som lagstiftaren kunnat avse att påverka det sociala arbetet är genom att implementera ett ökat barnrättsbaserat synsätt, vilket ska genomsyra alla verksamheter som arbetar med och för barn.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnojourspersonal arbetar med barn som lever på skyddat boende samt hur de uppfattar att arbetet fungerar i praktiken. Studien utgick ifrån barnperspektivet som teoretisk tolkningsram. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med kvinnojourspersonal som arbetar på skyddat boende. Materialet analyserades därefter med hjälp av tematisk analys. Sammantaget visade resultatet att arbetet med barnen som lever på skyddat boende ser väldigt olika ut. Viktiga arbetsområden visade sig vara miljön på boendet, att erbjuda olika typer av samtalsstöd, att stötta mammorna och att bedriva någon form av pedagogisk verksamhet. Andra delar i arbetet med barnen som personalen upplevde vara mindre fungerande var samverkan med socialtjänst och skola, resursbrist och inkluderande av förövaren i form av vårdnad- och umgängesfrågor. Every year thousands of children are forced to flee their homes to women’s shelters due to domestic violence. This study aimed to explore how staff at women’s shelters work with the children. The aim was also to explore the workers experiences of the work with the children at the shelter. Semi-structured interviews were conducted with eight workers at different women’s shelters in Sweden. Data were analysed using thematic analysis. The results showed that the environment at the shelter, supporting the mothers, pedagogic activities and counseling are important aspects of the work with the children. The staff also raised some barriers in the work with the children at the women’s shelters, such as cooperation with social services and the children's schools, lack of resources and inclusion of the perpetrator in terms of contact and custody.

Uppsatsens syfte var att undersöka upplevelser hos socialarbetare inom socialtjänst och kvinnojour, vilka kommer i kontakt med barn som utsätts för våld i nära relationer, utifrån två teman; stödinsatser samt barnperspektivet. Fem socialarbetare som arbetar med barn som upplevt våld i nära relationer intervjuades. Det empiriska materialet har analyserats utifrån systemteori och handlingsutrymme. Resultatet visar att flera stödinsatser erbjuds till familjer där det förekommer våld, men enbart ett fåtal riktas mot barnet. Informanterna förmedlar vikten av samverkan samt olika aspekter av hur barnperspektivet tillämpas i arbetet. Resultatet visar även att informanterna upplever dilemman i arbetet, exempelvis kravet på föräldrarnas samtycke för att barnet ska få stödinsatser och gränslandet mellan frivillig och tvingande lagstiftning som utsätter barn för risk. Avslutningsvis redovisas informanternas upplevelser av brister och utvecklingsområden i arbetet med våldsutsatta barn. The purpose of the thesis was to investigate experiences of social workers regarding children who has experienced domestic violence with focus on two themes; support and the child's perspective. Five professionals who work in the same municipality and are in contact with children who have experienced domestic violence have participated in qualitative interviews. The result of the interviews have been analyzed on the basis of systems theory and room for manoeuvre. The result shows that there are several support offered to families who experience violence, but only a few are directed to the child. The informants convey the importance of collaboration and various aspects of how the children's perspective is applied in work. The result also shows that the informants experience different dilemmas, such as the need for parental consent for the child to receive support and the borderland that exists between voluntary and mandatory legislation that puts children at risk of harm. Finally, the informants' experiences of deficiencies and developmental areas are reported in the work with children who have experienced domestic violence.

Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare vid enheten ekonomiskt bistånd ser på det förebyggande arbetet med barnfamiljer som uppbär ekonomiskt bistånd, för att motverka att barnen själva blir bidragstagare i framtiden. Undersökningen utgick ifrån en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. För att analysera det insamlade materialet användes tematisk analys. Resultatet av studien visar att socialsekreterarna anser att det förebyggande arbetet bör fokusera på att arbeta med föräldrarna, genom att se till att de så fort som möjligt kommer ut i självförsörjning och ge dem stöd i att vara goda förebilder för sina barn. Vidare visar resultatet att socialsekreterarna anser att det är önskvärt att arbeta mer förebyggande, men att det behövs en omorganisation inom kommunen för att möjliggöra ett effektivt förebyggande arbete. The purpose of the study was to examine how social workers at the unit for financial assistance look at the preventive work with families receiving financial assistance, to prevent the children from becoming beneficiaries themselves in the future. The study was based on a qualitative approach, where semi-structured interviews was used as method for data collection. Thematic analysis was used to analyse the collected material. The result of the study shows that the social workers believe that the preventive work should focus on the parents, by assisting them to as soon as possible reach self-sufficiency and support them to be good role models for their children. Further, the result show that the social workers wish to work more preventive, but that a reorganization in the municipality is required to enable an effective preventive work.

Sammanfattning Antalet ensamkommande barn ökade markant under hösten 2015. Denna period kallas av allmänheten för flyktingströmmen. I föreliggande uppsats undersöks socialsekreterares beskrivningar av arbetet med ensamkommande barn under ökade arbetskrav i samband med flyktingströmmen 2015. Vidare avser studien att undersöka hur flyktingströmmen påverkat socialsekreterares arbete med ensamkommande barn idag. Studien är en kvalitativ vinjettstudie med en semi-strukturerad intervjuguide. Fem respondenter som arbetar inom två olika enheter för ensamkommande barn har medverkat i studien. Den inhämtade empirin analyserades genom en tematisk analys. Resultatet i föreliggande studie visar att socialsekreterare upplever att deras utredningar av ensamkommande barn under flyktingströmmen blev bristfälliga. Detta på grund av ökad ärendemängd, tidspress och resursbrist vad gäller kommunala boendeplatser. Dessutom visar resultatet på att socialsekreterare beskriver svårigheter med att beakta barnperspektivet fullt ut under denna period. Det framgår att socialsekreterare under flyktingströmmen beviljade outredda externa boendeplaceringar som en konsekvens av bristande resurser. Slutligen visar resultatet att en enhet, som ett antal av respondenterna arbetar inom, fått direktiv fått direktiv på att flytta de ensamkommande barnen till kommunens egen regi. Respondenterna upplever att beslut som fattades under flyktingströmmen 2015 på så sätt påverkar deras arbete idag.

The purpose of this study was to provide a greater understanding of what the child's perspective means in child care investigations when the parent has an intellectual disability. Five interviews with social workers who are or have been active in child care investigations were conducted. The results showed that the social workers often noticed that parents with an intellectual disability had a lack of parenting skills. The results also showed that there were difficulties in keeping focus on the child's perspective regarding children of parents with an intellectual disability. The most important finding was that all the interviewees considered it difficult to maintain focus on the child's perspective when the parents had an intellectual disability. Studiens syfte var att ge en större förståelse kring vad barnperspektivet innebär i utredningar av föräldraförmågan hos föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning. Fem intervjuer med socionomer som är eller har varit verksamma inom en utredningsenhet för barn och familj genomfördes. Resultatet av studien visade att samtliga socionomer ansåg att föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning hade en bristande föräldraförmåga. Resultatet visade vidare att det fanns svårigheter att beakta barnperspektivet gällande barn till föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning. Studiens viktigaste resultat var att samtliga intervjupersoner ansåg att barnperspektivet var mer komplicerat att tillämpa vid utredning av föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning.

Studiens syfte är att få en fördjupad kunskap om hur socialtjänsten i Dalarna informerar barn och unga om sina verksamheter via webben. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har använts och data har samlats in med hjälp av en innehållsanalys av samtliga dalakommuners webbaserade information. Data som samlats in har analyserats med hjälp av barnperspektivet samt teorier kring strategisk kommunikation. Av resultatet har framkommit att det utifrån ett barnperspektiv råder stora brister i kommunernas webbaserade information samt att kommunerna inte tycks ha några strategier för hur kommunikationen med barn och ungdomar bör ske. Av resultaten framkommer även att rådande lagstiftning samt FNs konvention om barnets rättigheter inte tas hänsyn till. The purpose of this study is to reach an understanding about how the social services in Dalarna are informing children and youths about their functions and services through the Internet. A combination of qualitative and quantitative methods has been used and data has been collected through content analysis of all web sites of Dalarnas counties. The data that has been collected has been analyzed from a child perspective and through theories of strategic communication. The results have disclosed that there from a child perspective are many faults in the web based information provided by the counties and it seems like they do not have any strategies for how communication with children and youths should be handled. The result also reveals that current law and the UN conventions on the rights of the child are not taken into consideration.

Sverige ratificerade FN: s konvention om barnets rättigheter i juni 1990 och blev därmed bundet att respektera principerna och bestämmelserna i konventionen. I december 2010 godkände riksdagen den av regeringen föreslagna strategi som ska stärka barnets rättigheter i Sverige och som därmed ersätter den strategi som gällt sedan 1999. Strategin innehåller ett antal principer som bland annat syftar till att ett barnperspektiv ska införlivas i alla beslut och åtgärder som rör barn. Att ha ett barnperspektiv i sin yrkesutövning innebär bland annat att ha barnet i fokus samt att ta reda på hur barnet uppfattar sin situation. Därtill handlar det även om att göra barnkonsekvensanalyser vid beslut som rör barn. I strategin omnämns förutom kommuner och landsting också riksdag, regering och statliga myndigheter som viktiga för genomförandet av konventionen. Socialtjänsten är dessutom den myndighet som ytterst ska bevaka barnets rättigheter genom att utifrån lagstiftning agera till ett barns skydd. Tidigare forskning visar att risken för social och ekonomisk marginalisering ökar avsevärt när människor vräks och att det inte tas någon särskild hänsyn till barn vid vräkningar, vidare talas det inte alls om de barn som riskerar att vara med om att deras hem säljs vid en exekutiv auktion. En vräkning påverkar barnets hela livssituation och kan innebära att barnet måste bryta upp från sitt liv så som det känner det. Innan en vräkning verkställs föreligger en vräkningsprocess där flera aktörer är inblandade, vilka enligt ovan nämnda resonemang är ålagda att ha ett barnperspektiv i sitt yrkesutövande. Vi anser därför att det är viktigt att öka kunskap om hur dessa myndigheter har implementerat barnperspektivet i sitt arbete med vräkningshotade barnfamiljer. Vårt resultat visar att implementeringen av ett barnperspektiv inom socialtjänst, hyresnämnd och kronofogdemyndighet gällande vräkningshotade barnfamiljer av olika anledningar inte har fungerat, något som kan finna sin förklaring i de lagar och riktlinjer som dessa myndigheter främst har att förhålla sig till. Något som också försvårar praktiken är begreppets komplexa och ibland svårtydda innebörd. Vidare pekar resultatet också på att det finns motstridiga intressen gällande vems intressen man främst ska företräda.

To take the role of another is an important and a central part of human interaction. When we take the role of another we not only learn about them but also we learn about ourselves and how we interact with other people. Social work in this form, working with directly with families in crises, is much about understanding other people’s perspective and feelings. It is important to know the strategy of one’s work and which perspective to work from. Every child in the world should have the right to grow up in a healthy environment. According to Harriet Ward there are seven basic needs that are considered universal for all children. These basic needs are health, education, identity, social presentation, emotional- and behavioral development, family and social relations and self care skills. The staff that I interviewed takes on child perspective and uses BBIC (Barns Behov I Centrum) as a guideline in their work. All children in Sweden are protected by the United Nations Convention on the Rights of the Child and thereby have legal rights to claim. If a child’s mother or father or any other near relative can take care of them or need help to straight out their family situation, society needs to step in and take the child under protection. To work so that children who lives in a unhealthy and exposed world can get a better life, is a challenge and requires help from the children’s family, relatives, friends, school, neighbors, social services and so on. Our society has a responsibility towards these children.

The child perspective is a complex area primarily because of its many ways of interpretation but also because children are considered to be less competent than adults. Our hypothesis was that adults in court-proceedings make decisions in the child’s place. The aim of this study was to investigate the judicial meaning of the child perspective in “Socialtjänstlagen” (SoL) and “lag om särskilda bestämmelser om vård av unga” (LVU). The purpose was also to explore how the child perspective was presented in rulings from the Public Court according to LVU 3§, in the prerequisite “annat socialt nedbrytande beteende”. The choice of method was based on our main purpose and therefore the legal dogmatic and the qualitative methods were applied. The child perspective in Swedish legislation emphasizes the child’s best interest and the child’s right to be heard. There have been problems recognizing children’s legitimate interests which are one of the reasons why adults are considered to protect those interests by speaking for the child although they may have different interests. The result was that the child’s voice was inadequately asserted in legal processes which indicated that the child perspective wasn’t used as intended according to the law and government bill.

Denna undersökning handlar om ekonomiskt utsatta barnfamiljer i Sverige. Syftet med undersökningen var att nå en ökad förståelse för den situation och de förutsättningar tonåringar som växer upp i ekonomiskt utsatta familjer som uppbär försörjningsstöd har, samt att studera hur barnperspektivet kan ta sig uttryck i handläggningen av ekonomiskt bistånd. För att nå detta syfte använde jag mig av en kvalitativ metod, det vill säga forskningsintervjuer. Jag genomförde fyra intervjuer med fyra socialsekreterare på en socialbidragsenhet. Resultaten från intervjuerna sorterades med metoden meningskategorisering. Därefter analyserades resultaten med hjälp av den socialpsykologiska teorin symbolisk interaktionism. Undersökningens resultat visade att barn och ungdomar i ekonomiskt utsatta familjer kan ha svårt att ha råd med aktiviteter, såväl i skolan som på fritiden. Uppbär familjen försörjningsstöd beviljade vanligtvis socialsekreterarna bidrag till skolresor om de ansåg att barnet behövde det och även bidrag till någon, inte för dyr, fritidsaktivitet efter en individuell prövning. Socialsekreterarna beskrev att barnperspektivet har betydelse för deras arbete och att det sen barnperspektivets införande är lättare att bevilja bistånd. Socialsekreterarna upplevde att föräldrar som uppbär försörjningsstöd ofta uttrycker oro för att deras barn ska avvika i förhållande till kamrater och därmed riskera att bli utanför kamratgemenskapen.