Search

Vår studie behandlar motiverande arbetsmetoder inom Kriminalvården utifrån tre olika professioner;frivårdare, kriminalvårdare och studie- och yrkesvägledare. Vi har fått tagit del av de metoder somanvänds inom programstruktur samt vad som anses motiverade i en allmän kontext. I resultatdelenredovisar vi den empiri, alltså det material, som vi inhämtat från våra kvalitativa intervjuer.Resultatdelen struktureras upp genom att först redovisa vår empiri utifrån vardera frågeställning somvi grundar vår studie på, och sedan delger vi vår analys av materialet. Denna struktur skeråterkommande efter varje frågeställning, utom den tredje frågeställningen. Den har vi valt att redovisalite annorlunda, då vi i den frågeställningen knyter ihop arbetet som en sammanfattning av resultat ochanalys, som ska ge svar på syfte och forskningsfrågor. Vi avslutar sedan vår uppsats med endiskussionsdel där vi redovisar vår slutsats av studien. Our study deals with motivating work methods within the Correctional Service based on threedifferent professions; parole officers, correctional officers and study and career guidance counselors.We have learned about the methods used within program structure and what is considered motivatingin a general context. In the results part, we report the empiricism, i.e. the material, that we obtainedfrom our qualitative interviews. The results part is structured by first presenting our empiricism basedon each issue on which we base our study, and then we share our analysis of the material. Thisstructure occurs repeatedly after each question, except for the third question. We have chosen to reportit a little differently, as in that question we tie together the work as a summary of results and analysis,which will provide answers to purpose and research questions. We then conclude our thesis with adiscussion section where we present our conclusion of the study.

Allt färre elever väljer att gå yrkesprogram på gymnasiet. Yrkesprogrammens låga status och bristfällig information riskerar att leda till att elever väljer bort yrkesprogram på felaktiga grunder och försvårar val efter intresse. Trots att yrkesprogram ofta anses vara alternativ för elever med lågt meritvärde finns det även elever med högt meritvärde som väljer yrkesprogram. Studiens syfte var att öka kunskapen kring vad som påverkar elever vid gymnasievalet och vad som möjliggör det normbrytande valet att välja yrkesprogram trots högt meritvärde. Studiens forskningsfrågor handlade om hur elever som gått ut grundskolan med högt meritvärde resonerar kring sitt val, samt kring problematiken att yrkesprogram har låg status. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju gymnasieelever som studerar på yrkesprogram. Social Cognitive Career Theory användes för att analysera den insamlade empirin. Eleverna upplevde många fördelar med det valda programmet men påverkades samtidigt av de negativa föreställningar som andra har av yrkesprogrammen och hanterade detta på olika sätt. Studiens resultat visar att bland annat stöd och information möjliggör det normbrytande valet, och att medelmeritvärden spelar en viktig roll i elevers val av gymnasieprogram. Resultatens relevans för studie- och yrkesvägledning diskuteras och förslag på möjliga åtgärder presenteras.

Syftet med studien är att få en helhets förståelse för sociala nätverkens betydelse i etableringen på den svenska arbetsmarknaden för arabisktalande och persisktalande individer som har invandrat till Sverige. Studien ämnar även att besvara på hur informanterna använder sitt sociala nätverk för etablering på arbetsmarknaden, på vilket sätt de upplever att kompetenser och kunskap har för betydelse i etableringen på den svenska arbetsmarknaden samt vilken betydelse platsen har för nätverkande och etablering.Studien har genomförts med en kvalitativ metod där sju informanter intervjuades. I ramen av den föreliggande studien använde vi oss av tidigare forskning med en relevant koppling till studiens syfte och frågeställningar. Den insamlade empirin analyserades med utgångspunkt i Hodkinsons och Sparkes Careership-teori, Pierre Bourdieus kapitalteori och Robert D. Putnams teori om sammanbindande och överbryggande socialt kapital. Vidare analyserades deninsamlade empirin utifrån social nätverksanalys. Studiens resultat kring nätverkande pekar på att informanterna har använt sig av olika vägar för etableringen på arbetsmarknaden. Det som framkommer tydligt är att för vissa informanter har sammanbindande och överbryggande socialt kapital haft en betydelse för etableringen. Resultatet visar tydligt att utbildning kan en avgörande betydelse för etableringen. Andra faktorer som kan påverka etableringen är språkkunskapen och arbetslivserfarenheter enligt informanternas berättelser. Vidare har det framkommit att geografiska läget har en nära koppling till informanternas livskontext. Utifrån studiens resultat tyder allt på att det svenska språket är den mest avgörande aspekten för nätverkandet och etableringen. The purpose of the study is to gain a holistic understanding of the importance of social networks in the establishment in the Swedish labor market for Arabic-speaking and Persian-speaking individuals who have immigrated to Sweden. The study intends to answer how immigrants use their social network to establish themselves in the labor market, it also tends to understand in which way the informants experience that competence and knowledge are important in the establishment in the Swedish labor market. Lastly, it aims to understand what significance the place has for networks and establishment.The study was conducted using a qualitative method where seven informants were interviewed. In the framework of the related study, we used previous research with a relevant connection to the study's purpose and issues. The collected empirical data were analyzed on the basis of Hodkinson's and Sparkes Careership-theory, Pierre Bourdieu's capital theory and Robert D. Putnam's theory of connecting and bridging social capital. Furthermore, the study was conducted with the help of an egocentric network analysis. The results of the study indicate that the informants have used different paths for establishment in the labor market. What is clear is that for some informants, connecting and bridging social capital has been important for the establishment. The results clearly show that education is of crucial importance for the establishment. Other factors that can affect the establishment are language skills and work experience according to the informants’ stories. Furthermore, it has emerged that the geographical location has a close connection to the informants' life context. Based on the results of the study, everything indicates that the Swedish language is the most crucial aspect for networking and establishment.

Till följd av pandemin orsakad av Covid-19 har Sveriges regering beslutat, på inrådan av Folkhälsomyndigheten, att invånare ska arbeta hemifrån i den mån detta är möjligt. Således har många studie- och yrkesvägledare kommit att bedriva vägledningssamtal på distans. I denna kvalitativa studie intervjuades sex vägledare, fyra är yrkesverksamma på universitetet och två arbetar på gymnasiet. Intervjuerna har gjorts över zoom, med utgångspunkt i en semistrukturerad intervjuguide som framställts på förhand. Med utgångspunkt i dessa intervjuer har vägledningssamtal via videosamtal analyserats och jämförts med fysisk vägledning på plats.Frågeställningarna i studien syftar till att ge ökad förståelse för informanternas uppfattning kring vilka rådande förutsättningar som finns för vägledningssamtal som hålls via Google Meet eller Zoom. Vidare utforskas huruvida vägledningssamtal på distans har särskilda möjligheter eller begräsningar, i förhållande till vägledningssamtal på plats. Analysen utgår från informanternas redogörelser och undersöker dessa utifrån Malténs Kommunikationsteori, Egans The Skilled Helper Model samt Antonovskys teori KASAM. Här framkommer att majoriteten av informanter upplever att vägledningssamtal via videosamtal missar en del av den icke-verbala kommunikationen då parterna inte kan se varandras kroppsspråk. Vidare beskriver Egan och Maltén att icke-verbal kommunikation är en viktig komponent i kommunikation då denna utgör en stor del av samtal. Antonovsky teori KASAM analyserar vägledarnas förhållningssätt till vägledningssamtal som hålls på distans. Merparten av informanterna upplever att distanssamtal är hanterbara och meningsfulla. Vidare framkommer att vissa förändringar skett i arbetssättet inom vägledning på distans, exempelvisbeskrivs beskrivs fler sammanfattningar i samtalen bidra till att underlätta kommunikationen mellan vägledare och sökande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vägledning i vid bemärkelse bedrivs på låg- och mellanstadiet samt vilken betydelse arbetet kan ha för elevernas utveckling av valkompetens utifrån lärares uppfattning. Problemformuleringen utgår från att alla elevers behov av vägledning ska tillgodoses i samtliga skolformer, däremot visar det sig att elever inte får kontinuerlig vägledning under sin utbildning. De frågeställningar som formuleras är: Hur beskriver informanterna på låg- och mellanstadiet att de arbetar med vägledning i vid bemärkelse?; Vilken betydelse anser informanterna att vägledning i vid bemärkelse på låg- och mellanstadiet har för elevernas valkompetens? I uppsatsen används kvalitativ metod där sex låg- och mellanstadielärare intervjuas. Empirin analyseras med begreppet den omsatta läroplanen, valda begrepp ur Career Construction Theory samt valda begrepp ur Theory of Circumscription and Compromise. Resultatet visar att låg- och mellanstadielärare arbetar med vägledning i vid bemärkelse på olika vis och att arbetet är betydelsefullt för elevers utveckling av valkompetens, självkännedom och kompetenser. Resultatet visar även att betydelsen av lärares arbete påverkas av elevers omgivande miljö såsom sociala medier, vänner och hemmet. Slutligen framkommer det att låg- och mellanstadielärare ser att dialog med studie- och yrkesvägledare skulle kunna möjliggöra utvecklingen av hur de arbetar med vägledning i vid bemärkelse.

Vi har med vårt examensarbete haft som avsikt att utifrån könsfördelningen på el- ochenergiprogrammet undersöka vilka påverkningsfaktorer det är som har bidragit till ett icke-sökande bland flickorna till el- och energibranschen. Vi ville få kunskap om hur eleveranser att studie- och yrkesvägledare kan motarbeta mansdominansen på el- ochenergiprogrammet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vi har genomfört sexnarrativa videointervjuer med tjejer som går åk 1 på Naturvetenskapsprogrammet. Somteoretisk utgångspunkt har vi använt oss av Gottfredsons genusperspektiv, samt Hodkinsonoch Sparks karriärteori. I avsnittet tidigare forskning har vi tittat på hur situationen ser utinom elbranschen och el- och energiprogrammet i dagsläget, samt på förklaringar kring vadkönssegregering innebär och bakomliggande faktorer. I den tidigare forskningenuppmärksammas även hur studie- och yrkesvägledare kan, och arbetar, medkönssegregering i nuläget. Resultatet visar att de intervjuade tjejerna hade en generell okunskap och ett ointresse för el- och energibranschen. De baserade det på att de aldrig övervägt, varken el- och energiprogrammet eller ett annat manligt kodat gymnasieprogram. Anledningen bakom icke-intresset berodde på den egna uppfattningen av ett eventuellt exkluderande från de manliga utbildningskontexterna. Det framkommer även i resultatet att tjejerna hade gjort sina gymnasieval utifrån påverkningsfaktorer som vänner, familj och studie- och yrkesvägledaren. Respondenterna delgav olika potentiella arbetssätt för hur studie- ochyrkesvägledaren kan arbeta med rekrytering av flickor till el- och energiprogrammet. Arbetssätten som uppgavs av respondenterna var slumpmässig praktik, studiebesök inomkönssegregerade branscher samt tidigare, och fler, informationstillfällen.

Det finns en uppfattning om att högpresterande elever klarar sig själva i skolan då de uppnår målen utan svårigheter och detta kan, lite paradoxalt, leda till att högpresterande elever inte får det stöd och den vägledning som de är i behov av. Detta förhållande har väckt vår nyfikenhet gällande hur vägledarna ser på detta dilemma. Syftet med studien är att analysera och synliggöra hur studie- och yrkesvägledare upplever att de arbetar med högpresterande elever samt vilka resurser de anser sig behöva för det. Syftet har resulterat i tre frågeställningar: Hur anser studie- och yrkesvägledare att de arbetar med att förebygga att högpresterande elever begränsas av sin bakgrund i sina studie- och yrkesval? Vilka resurser anser sig studie- och yrkesvägledare behöva för att förebygga att högpresterande elever begränsas av sin bakgrund i sina studie- och yrkesval? Skiljer sig vägledningsstödet till högpresterande flickor och pojkar? För att samla in studiens empiri genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med utbildade studie- och yrkesvägledare. Tre av vägledarna arbetar på gymnasieskolor och tre arbetar på högstadieskolor. För att analysera resultatet och besvara frågeställningarna har teorier och begrepp används från Careership och System Theory Framework, begrepp så som habitus, handlingshorisont, påverkansfaktorer och pragmatiskt rationellt beslutsfattande användes. Studiens huvudresultat visar att högpresterande elever prioriteras ner på grund av att lågpresterande elever tar mer resurser hos vägledaren samt att det borde satsas mer på den breda vägledningen. Resultatet visar även att högpresterande flickor och pojkar tenderar att behöva lika mycket stöd i val och väljande fast på olika sätt.

En väl fungerande föräldrasamverkan anses av stor vikt likväl för elevens studieutveckling och genomtänkta framtidsval, som för studie- och yrkesvägledarnas sociala arbetsmiljö. Forskning visar att vårdnadshavare spelar en viktig roll i elevernas gymnasieval, men att de tyvärr ofta saknar kunskap om gymnasieprogrammen. Omvänt, saknar studie- och yrkesvägledare ibland förståelse för vårdnadshavarnas perspektiv och bakgrund. Kan det vara så att detta påverkar elevernas framtidsval?Det övergripande syftet med denna studie är att ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv, klarlägga vilka hämmande och främjande faktorer som påverkar samverkan med elevernas vårdnadshavare.Jag har valt att använda mig av en kvalitativ forskningsmetod där empirin bygger på sex intervjuer med studie- och yrkesvägledare verksamma på grundskolor. Valet av informanter bygger på ett godtyckligt respondenturval. Intervjuerna analyseras teoretiskt utifrån Berth Danermarks (2000) forskning kring samverkan och Pierre Bourdieus (1986) nyckelbegrepp fält, habitus och kapital. Samtliga informanter finner föräldrasamverkan viktig. De har en uppfattning om hur en välfungerande samverkan kan uppnås men menar att den kräver hårt arbete. De lyfter tillit, ömsesidigt förtroende och respekt samt öppen kommunikation som förutsättningar för en god samverkan. Faktorer som försvårar samverkan är bland annat olika förhållningssätt kring uppdrag, motiv och målsättning samt okunskap om varandras värld. Ofta är problemet att man inte förstår eller feltolkar varandra. För att lättare kunna förstå varandras agerande och synsätt är det viktigt att klargöra och kommunicera kring varandras perspektiv och erfarenheter. För att samverkan ska fungera behövs en tydlig struktur och en engagerad skolledning som ansvarar för genomförande och uppföljning samt bidrar med stöd när samverkan blir utmanande eller svår.

The study aims to examine students on the Natural Sciences program and their thoughts on their choice of program as well as what may have influenced their decision. Semi-structured interviews have been used as a data collection method and a phenomenological approach has been taken to seek answers to the study's research questions. The study shows that there are many similarities between the interviewees' ways of reasoning about their choice. Influencing factors that are prominent among the interviewees are, for example, the importance of the grades for program selection and interest. The study shows that students tend to sort themselves into a compartment based on self-perception and then adapt the program choice. As a theoretical framework for the study, Hodkinson's and Sparkes's sociological theory of career choice has been used. Studien har undersökt elever på det Naturvetenskapliga programmet och deras tankar runt sitt programval samt vad som kan ha påverkat deras beslut. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod och ett fenomenologiskt förhållningssätt har intagits för att söka svar på studiens forskningsfrågor. Studien har visat att det finns många likheter mellan intervjupersonernas sätt att resonera kring sitt val. Påverkansfaktorer som visade sig framträdande mellan intervjupersonerna var exempelvis betygens betydelse för val av program samt intresse. Studien visar att eleverna hade en tendens att sortera in sig själva i ett fack utifrån självuppfattning och därefter anpassa programvalet. Som teoretiskt ramverk för studien har Hodkinsons och Sparkes sociologiska teori om karriärval använts.

Trenden att gå ett högskoleförberedande program på gymnasiet har på senaste tiden baraökat. Det är ungefär dubbelt så många elever som studerar på ett högskoleförberedandeprogram jämfört med antalet elever som studerar på ett yrkesprogram. Men studerar alladessa elever på högskoleförberedande program vidare? Hög andel gör inte det.Denna undersökning har haft som syfte att undersöka vilka faktorer som påverkarungdomar på högskoleförberedande program att inte vilja studera vidare eftergymnasieexamen. Studien har även undersökt de vanligaste påverkansfaktorerna iungdomars karriärval, alltså gymnasievalet och framtidsvalet till antingen studier ellerarbete. Undersökningen är kvalitativt gjord med sju intervjuer med elever från årskurs trepå ett högskoleförberedande program i Eskilstuna. Frågeställningarna som besvarats iundersökningen var: Vilka faktorer påverkar valet till det högskoleförberedandeprogrammet i Eskilstuna kommun? samt Vilka faktorer påverkar elever påhögskoleförberedande program i deras karriärval i Eskilstuna kommun?För att kunna besvara dessa frågeställningar har teorier och begrepp, som SystemTheory framework (STF), Bourdieus begrepp habitus och kapital och Careership Theoryanvänts. Resultaten visar att föräldrar och vänner har stor påverkan i informanternaskarriärval, både i gymnasievalet och mot fortsatta studier. Vidare har bristandeinformation från grundskolan påverkat att ungdomarna valt vad de upplever som ett brettprogram. I sitt karriärval till antingen högre studier eller arbete, väljer informanterna idenna undersökning att inte studera. Anledningen till detta val är att de inte har motivationoch känner sig utbrända efter gymnasiet.

I denna studie ser vi närmare på människor som efter en tid av kriminalitet försöker hitta tillbaka till ett lönearbete. Syftet med vår uppsats är att beskriva och förstå hur tidigare kriminella som dömts för brott lyckats ta sig ur kriminalitet och till ett lönearbete. Frågeställningarna är följande: Vilka faktorer kan antas ligga till grund för att personer som varit dömda för brott ska lyckas etablera sig på arbetsmarknaden? Vilka försvårande omständigheter kan finnas för dömda personer att etablera sig på arbetsmarknaden? Vi har i studien valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien består av sju genomförda intervjuer med deltagare från organisationerna Krami och KRIS. I tidigare forskning nämns sambandet mellan kriminalitet och missbruk och dess påverkan på individen, även kriminellas karriärförväntningar och möjlighet till anställning nämns samt karriärvägledarens betydelse och stöd i processen att ta sig in i arbetsmarknaden. Studiens teoretiska utgångspunkter består av begreppet Stigma från E. Goffmans, motståndets betydelse för människors utveckling från G.H Mead samt en teori om betydelsen av sociala band som utformats av Y. Hirschi (2002). Resultatet visar på att det finns en rad faktorer som påverkar om en kriminell individ ska lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. En sådan faktor är huruvida personen förekommer i brottsregister vilket kan förklaras utifrån Goffmans (2014) teori om Stigma. Individer med kriminell bakgrund har svårare att få anställning på grund av att stämpling sker av individer vid exempelvis möte med arbetsgivare. Faktorer som ligger till grund för att ta sig ur kriminalitet för informanterna i denna studie visade sig vara det positiva stödet av organisationerna Krami och Kris. Det gav informanterna en känsla av gemenskap. Enligt Hirschi (2002) är just anknytning, åtaganden, delaktighet och övertygelse fyra element som förklarar de sociala banden en individ har till samhället. De fyra elementen förklarar även hur viktigt det är att känna sig delaktig och ha stöd från omgivningen för att kunna förändras. En annan viktig del som togs upp av informanterna var missbruksproblematiken. Samtliga informanter pratade om att då de lyckats hålla sig borta från missbruksproblematik var det även mycket lättare att lämna kriminalitet. Enligt G.H Mead (2011) sker en beteendeförändring då motstånd uppstår i vardagen, vilket gör att självreflektion är möjlig för individen och denne tvingas tänka över sina handlingar.

Vägledning kan ofta ske i sammanhang där individens och samhällets intressen står ikonflikt med varandra. Enligt Sveriges vägledarförenings etiska riktlinjer ska vägledarensätta individen i centrum och stå fri från särintressen. En sådan konflikt ärkompetensförsörjningen inom välfärden där behovet av arbetskraft och kompetensförväntas nå skyhöga nivåer de kommande tio åren. Vägledning utifrån ettkompetensförsörjningsbehov i välfärden kan möjligtvis ses som ett särintresse förvägledare. Syftet med studien är därför att undersöka hur studie- och yrkesvägledare inomgymnasieskolan resonerar angående Sveriges vägledarförenings etiska riktlinjer om att sättaindividen i fokus samtidigt som det finns ett behov av specifik arbetskraft i välfärden.Frågeställningarna som studien ämnar att besvara är hur ser studie- och yrkesvägledare igymnasieskolan på konflikten mellan individ och samhälle i sin yrkesroll, vilken roll deanser att de har angående kompetensförsörjningen inom välfärden och de hur de ställer sigtill att prata om yrken utifrån ett samhällsperspektiv. För att besvara frågeställningarna harsju kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan utförts. Deteoretiska begreppen som används i analysen är välfärdens maktrelationer,humankapitalteorin, individualism, rationalitet och irrationalitet. Av resultatet framgår detatt samtliga informanter har ett individfokus där de sätter individen centrum tillsammansmed dess intressen och önskemål. Informanterna ser det inte som sitt ansvar att arbeta medkompetensförsörjningen utan menar att det är samhällets och statens ansvar. Detframkommer även att det inte nödvändigtvis behöver finnas en motsättning mellanindividens och samhällets intressen så länge individen är rationell och får tillgång tilltillräcklig och rätt information.

Kompetensbristen är en stor global utmaning för framtiden. Såväl internationellt, nationellt som ur ett regionalt perspektiv. Det är därför av stor vikt att den studie- och yrkesvägledning som bedrivs har förmågan att tillgodose varje ung människas möjligheter att få en opartisk, värderingsfri och informativ vägledning i syfte att öka självkännedomen och vidga perspektiven för att kunna göra ett väl underbyggt gymnasieval. Forskning visar att den individuella vägledningen i form av vägledningssamtal som idag oftast bara genomförs i årskurs nio borde utökas och ges större utrymme i såväl årskurs sju som i årskurs åtta, för att kunna utveckla en process över längre tid. Syftet var att studera och analysera hur studie- och yrkesvägledare i sydöstra Skåne talar i relation till sin roll som vägledare samt även hur det vägledande arbetet relaterar till den lokala kontexten. För att genomföra studien valdes en kvalitativ metod där sex studie- och yrkesvägledare i sydöstra Skåne intervjuades på sina respektive skolor. Det gjordes samtals intervjuer som utgick från en på förhand konstruerad intervjuguide för att intervjupersonerna både skulle kunna svara på direkta frågor, men även för att få kompletterande och fördjupande information som skulle stärka validiteten i undersökningen. Den insamlade empirin analyserades genom de teoretiska begreppen doxa, distinktion och Watts modell. Resultatet av studien ger en bild av att det konstrueras en doxa som är baserad på ett opartiskt och värderingsfritt förhållningssätt, och att det sker en vägledning i den lokala kontexten som utgår ifrån det intresse som kan finnas hos den enskilde eleven, dock utan att studie- och yrkesvägledaren gör avsteg ifrån doxan.

Syftet med denna uppsats är att beskriva studie- och yrkesvägledares arbete med nyanlända elever och med hjälp av karriärteori försöka förstå studie- och yrkesvägledares utmaningar. Frågeställningarna för att undersöka uppsatsens syfte är följande: (1) Vilka förutsättningar och resurser finner studie- och yrkesvägledare att de har för att arbeta med att vägleda nyanlända elever? (2) Vilka särskilda anpassningar finner studie- och yrkesvägledare att de behöver göra vid vägledning av nyanlända elever? (3) Vilka teman anser studie- och yrkesvägledare är viktiga att behandla i samband med vägledning av nyanlända elever? Undersökningen som ligger till grund för studien bygger på en kvalitativ metod där sex stycken intervjuer genomförts med studie- och yrkesvägledare. Den teorin och styrdokument som ligger till grund för uppsatsens analys är Social Cognitive Career Theory och Skolverkets allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning. I studien framkommer det att de förutsättningar och resurser studie- och yrkesvägledare finner att de har för att arbeta med att vägleda nyanlända elever är bristfälliga. Det framgår även att studie- och yrkesvägledarna i vägledningssamtal med nyanlända elever anpassar både sitt språk, sättet de ger ut information och sin samtalsmetodik. Slutligen beskriver studie- och yrkesvägledarna att de teman som är viktiga att behandla vid vägledning av nyanlända elever är självkännedom, omvärldskunskap samt målsättning och motivation.

Syftet med studien är att få en förståelse för fritidsledares arbete med att skapa meningsfull fritid och sammanhang för elever i grundskolan i relation till elevers gymnasieval. En kvalitativ metod har använts där fritidsledare med grundskolor som arbetsplats har intervjuats om sin syn på elevers fritid, sammanhang och gymnasievalet. Antonovskys teori KASAM (känsla av sammanhang) används för att analysera empirin utifrån begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, samt begreppet GMR (generella motståndsresurser). I resultatkapitlet synliggörs respondenternas resonemang kring att skapa trygghet, vara förebilder och uppmärksamma elevers behov. Respondenterna framställer sig själva i intervjuerna som engagerade vuxna och förebilder för elever. Genom sin yrkesroll skapar de meningsfull fritid för elever och engagerar sig i deras framtid. Genom att resonera med elever om yrken och gymnasievalet visar de att de tar del i den vida studie- och yrkesvägledningen utifrån att studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. Fritiden blir under fritidsledarens ledning en motståndsresurs som elever kan använda sig av för att hantera stressen i skolan. Slutsatsen är att fritidsledare är viktiga vuxna som medverkar till att skapa trygghet i skolan och genom sitt arbete gör gymnasievalet mer begriplig för elever.

Studie- och yrkesvägledares arbete mot mål gällande den vida vägledningen skiljer sig åt kommuner och skolor emellan. Tidigare forskning visar på lyckade och mindre lyckade exempel på kvalité gällande den vida vägledningen. Syftet med denna uppsats är därför att få kunskap om hur studie- och yrkesvägledare på tre kommunala gymnasieskolor arbetar mot mål gällande den vida vägledningen. Vi vill besvara följande frågeställning:• Hur erfar studie- och yrkesvägledarna arbetet med mål gällande den vida vägledningen?Metoden som valdes för att besvara frågeställningen var kvalitativ och empirin insamlades genom gruppintervjuer med studie- och yrkesvägledare på tre kommunala gymnasieskolor. För att analysera den insamlade empirin används begreppet mål: officiella mål, operationella mål och informella mål. Resultatet visar att de tre skolorna arbetar olika utifrån mål. På Skola 1 och Skola 2 finns nästintill obefintlig kunskap om de officiella målen och det finns heller inga operationella mål som initierats av chef på skolan. Detta har resulterat i att studie- och yrkesvägledare på Skola 1 på eget initiativ arbetar mot informella mål och sammanställer en plan för den vida studie- och yrkesvägledningen. På Skola 2 har de ideer om en eventuell plan för nästa termin. På Skola 3 har studie- och yrkesvägledarna kännedom om de officiella målen. De arbetar utifrån dessa tillsammans med sin närmaste chef samt med operationella mål gällande den vida vägledningen.

Denna studie behandlar hur samhällskunskapslärare i sex svenska grundskolor bedriver sin undervisning med koppling till vägledning. Studiens syfte var att studera hur lärarna jobbar med vägledning som hela skolans ansvar. Samtliga av de aktuella skolorna har i sina riktlinjer tydliga mål med att vägledning skall inkludera all personal. Vi ville undersöka lärarnas personliga upplevelser av detta och eventuellt vilka verktyg dem använder för att lyckas med sitt uppdrag. Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom semi-strukturerade intervjuer. I studien deltog sex informanter varav samtliga var utbildade samhällskunskapslärare. Resultatet analyserades med hjälp av Careership och Theory of action. Resultatet visade på att enbart en del av de tillfrågade bedrev undervisningen enligt framtagna riktlinjer. Samtidigt var det bara några av dem som arbetade utifrån en strukturerad och genomtänkt plan i sina respektive skolor där en kontinuerlig kontakt med skolans studie- och yrkesvägledare fanns. Resterande informanter bedrev visserligen en medveten undervisning med inslag av bred vägledning. Men dessa moment förekom istället mer spontant utan någon större planering.

All frånvaro i grundskolan, både giltig och ogiltig, kan leda till problematisk frånvaro. Frånvaron kan göra att elever inte når kunskapsmålen och därigenom blir obehöriga till gymnasieskolan. Syftet med vår uppsats är att utveckla kunskapen om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med elever som har problematisk frånvaro så att dessa kan göra väl underbyggda val till gymnasiet. Utifrån syftet formulerade vi två frågeställningar: Hur upplever studie- och yrkesvägledare att de får kännedom om samt kontakt med elever som har problematisk frånvaro? Hur upplever studie- och yrkesvägledare att de arbetar med elever som har problematisk frånvaro? För att få svar på våra frågor valde vi en kvalitativ metod och genomförde sju intervjuer med examinerade studie- och yrkesvägledare, verksamma på grundskolan. Vid några av intervjuerna framkom information om en specialpedagog som informanterna hade ett framgångsrikt samarbete med gällande elever med problematisk frånvaro. För att belysa detta samarbete valde vi att även intervjua specialpedagogen.Några av de resultat som framkommit i vår studie är att studie- och yrkesvägledarna upplever att de får information om elever med problematisk frånvaro för sent och i andra hand. Studie- och yrkesvägledarna uttrycker önskemål om att utöka samarbetet med andra professioner på skolan för att på så sätt kunna fånga upp eleverna innan frånvaron blir problematisk.De teorier vi valt att använda oss av för att analysera resultatet är: Planned Happenstance, KASAM – Känsla Av Sammanhang och SCCT – Social Cogntitive Career Theory.

Många studie- och yrkesvägledare på skolor idag har ofta en låg tjänstgöringsgrad och hög arbetsbörda, vilket kan inverka på studie- och yrkesvägledningens tillgänglighet föreleverna. Utifrån det här dilemmat undersöker studien hur elever upplever deras studie- och yrkesvägledning inom skolor där studie- och yrkesvägledarna har olika tjänstgöringsgrader. Vad har eleverna haft för förväntningar på studie- och yrkesvägledningen inför gymnasievalet? Vad har eleverna haft för upplevelser av den studie- och yrkesvägledning de har haft tillgång till inför gymnasievalet? Upplever eleverna att studie- och yrkesvägledningen på skolan fått dem att tänka annorlunda och/ eller se fler möjligheter inför gymnasievalet? I den här studien har vi använt oss av en kvalitativ intervjumetod med sex elever på två olika skolor i Skåne. Studien tar sin utgångspunkt i Cognitive Information Process (CIP) av Sampson m.fl., begreppet handlingshorisont som beskrivs i teorin Careership av Hodkinson och Sparkes samt den tidigare forskningen vi funnit inom området. Resultatet visar att det både finns likheter och skillnader mellan skolan där studie- och yrkesvägledaren har 20 procent tjänstgöringsgrad och skolan där studie- och yrkesvägledaren har 80 procent. Informanterna på båda skolorna hade liknande förväntningar men deras upplevelser uppvisade större skillnad. En skillnad var att informanterna på skolan där studie- ochyrkesvägledaren har 80 procent har haft mer tillgång till studie- och yrkesvägledning. Den största skillnaden var att studie- och yrkesvägledningen, på skolan där studie- ochyrkesvägledaren har 80 procent tjänstgöringsgrad, har fått informanterna att tänkaannorlunda kring sina val och fått dem att se fler valmöjligheter än den andra skolan.

Vägledning är viktigt både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Trots detta visar statistik att varje vägledare inom skolväsendet ansvarar för flera hundra elever och Skolinspektionen fastställer att vägledningen är undermålig. Regeringen har tillsatt en utredning för att komma med förslag på hur studie- och yrkesvägledning kan utvecklas, däribland den nätbaserade och interaktiva vägledningen. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare integrerar IKT i vägledning. Frågeställningen är: Hur använder studie- och yrkesvägledare IKT i vägledning? En kvalitativ metod har använts och sex studie- och yrkesvägledare som aktivt arbetar med IKT har intervjuats om deras tankar kring att använda digitala verktyg i vägledning. Resultatet har analyserats med stöd av begreppen komplexitet, slump, förändring, stängt och öppet system samt strange attractor ur the Chaos Theory of Careers (CTC). Slutsatser som redovisas är att IKT integreras av vägledare genom att de innehar ett öppet förhållningssätt samt agerar kreativt genom att se möjligheter i osäkerheten. Detta leder till en inkludering av fler sökande samt en effektivisering och tillgänglighet som inte är bunden till en specifik plats.

Skollagen och Lgr11 visar att studie- och yrkesvägledning är ett arbete som är hela skolans ansvar, trots det är lärarna mindre medvetna om att studie- och yrkesvägledning ingår i deras arbetsuppgifter. En av de elevgrupper som blir åsidosatt av det här är de högpresterande eleverna som är i behov av ytterligare utmaningar i sin undervisning och en koppling mellan skola och arbetsliv. Syftet med den här studien är därav att undersöka hur sex lärare på en högpresterande grundskola arbetar med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar i sin undervisning. Studien ämnar besvara hur lärarna arbetar med studie- och yrkesvägledning i undervisningen för att möta sina elevers behov och förutsättningar samt vilken betydelse lärarna anser att de har för sina elevers framtida studie- och yrkesval.Studien har genomförts med en kvalitativ metod där lärare har intervjuats. Den insamlade empirin har analyserats med stöd av ramfaktorteorin och careershipteorin. Analysen visar att lärarna är bristfälligt insatta i sitt ansvar med studie- och yrkesvägledning men att arbetet med studie- och yrkesvägledning omedvetet tycks förekomma i deras undervisning. Lärarna anser inte att deras roll är den viktigaste för eleverna utan den socioekonomiska statusen har den största inverkan på elevernas studie- och yrkesval.

Studie- och yrkesvägledning är ett frågetecken för en del människor, vi som blivande studie och yrkesvägledare har märkt detta i konversation med människor vi möter. Hur studie- och yrkesvägledningen styrs och organiseras är något som vi inte hittat tidigare forskning kring. Studiens syfte är att undersöka implementeringen av skollagen genom att undersöka hur rektor styr och organiserar studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Studiens frågeställningar är följande:1. Hur planerar, utvärderar och utvecklar rektor arbetet med studie- ochyrkesvägledningen på grundskolan?2. Hur ansvarsfördelar rektor arbetet och hur samordnar rektor samarbetet mellanpersonalen i arbetet med studie- och yrkesvägledningen på grundskolan?3. Hur styr rektor arbetet med kontinuerlig vägledning på grundskolan?4. Hur styr rektor vägledningen utefter elevers behov av vägledningssamtal?Vi har i studien använt implementeringsteori som teoretisk utgångspunkt för att analysera resultatet och implementeringen av Skolverkets allmänna råd för arbetet med studie- och yrkesvägledning. Vi har använt en kvalitativ i form av intervjuer med sex grundskolerektorer. Studien visar på att de flesta av rektorerna inte arbetade med att planera, utvärdera eller utveckla studie- och yrkesvägledningen på skolan även fast att de uttryckte vilja för det och visade på förståelse av innebörden i de allmänna råden. Studien visade också på att det oftast var studie- och yrkesvägledarna som startade initiativet i att skapa ett samarbete mellan dem och lärarna på skolorna eftersom rektorerna ansåg att det fanns en distinkt skillnad i deras arbetsuppgifter utifrån deras yrkesprofessioner. Den kontinuerliga vägledningen på skolorna lyste med sin frånvaro trots att rektorerna visade på förståelse för betydelsen. Slutligen så visar studien på att rektorerna på samtliga skolor visade på att de kunde, ville och förstod att de skulle ge eleverna, var och en med sitt behov, vägledningssamtal.

Denna studie har som syfte att undersöka studie- och yrkesvägledares hälsofrämjandearbete. Våra frågeställningar som vi lutat vår studie mot har varit: På vilket sätt arbetarstudie- och yrkesvägledare i grundskolan hälsofrämjande i det enskilda arbetet? Vilkahälsofrämjande insatser anser studie- och yrkesvägledare i grundskolan att de kan bidra och bidrar med genom elevhälsan?För att ta reda på detta valde vi att intervjua utbildade studie- och yrkesvägledareverksamma i grundskolan. Det empiriska materialet har tagits fram genom en kvalitativmetod. Analysen har bearbetats utifrån de teoretiska utgångspunkterna KASAM,salutogenes och konstruktivistisk vägledning.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna arbetar hälsofrämjande genom attskapa goda relationer och trygghet hos eleverna. I det enskilda arbetet kopplas olika delar i vägledningen som hälsofrämjande arbete, såsom arbetet med självkännedom, motivation och framtidstro. Genom att vara en del av skapandet av en god skolmiljö arbetar studie- och yrkesvägledarna hälsofrämjande. Här blir arbetet med inkluderande och gemenskap tydligt. Genom elevhälsan bidrar studie- och yrkesvägledarna med sin profession för att få alla elever att nå sina mål. Där är studie- och yrkesvägledarna en del av ett nätverk kring de elever som behöver extra stöd. Elevhälsan innebär att studie- och yrkesvägledarna får en helhetsbild av eleverna, som innebär bättre förutsättningar för att de ska kunna ge rätt stöd till varje enskild elev.

Det har tidigare genomförts flertalet studier inom grundskolan och angående val till gymnasiet. Undersökningar som belyser val till högre studier är dock en bristvara, i synnerhet för enskilda utbildningar. Det visar sig dock att den dominerande orsaken till val av högre studier är intresse. Genom att undersöka om intresset för socialt arbete finns hos dem som nyligen påbörjat studie- och yrkesvägledarutbildningen så önskar vi öka förståelsen för hur det kommer sig att man väljer utbildningen. Som analysverktyg används Gottfredsons teori om val och beslut där begreppen självuppfattning, stereotypbild och kompatibilitet står i fokus. Därtill används Malcolm Paynes definition av socialt arbete. Respondentdata är insamlad med en kvalitativ metod på personer som läser första året till studie- och yrkesvägledare. Studiens viktigaste slutsatser visar att respondenterna som grupp delar värderingar med personer verksamma inom socialt arbete, respondenternas stereotypbild av studie- och yrkesvägledaryrket motsvarar delvis definitionen för socialt arbete samt att deras kompatibilitet är hög.

Sammanfattning:För att kunna genomföra väl underbyggda gymnasieval behöver vägledningen i grundskolan bidra till att utveckla elevers förmåga att sätta sig själv i relation till olika valalternativ. Anders Lovéns tidigare forskningsresultat påvisar att elever upplever en osäkerhet inför deras gymnasieval. Vårt problemområde behandlar därav studie- och yrkesvägledares arbetssätt med att förbereda elever inför deras gymnasieval. Examensarbetet belyser även hur väl underbyggda val kan gynna både samhälle och individ utifrån ett långsiktigt perspektiv. Syftet med studien är att få en ökad kännedom om studie- och yrkesvägledares arbetssätt med att utveckla elevers förmåga att genomföra väl underbyggda gymnasieval. Examensarbetet utgår från en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har intervjuat tre respondenter som arbetar med vägledning från årskurs 1 och tre respondenter som arbetar med vägledning från årskurs 7. Examensarbetet har sin utgångspunkt i följande frågeställning: Hur kan studie- och yrkesvägledare arbeta i årskurs 1-9 med att utveckla elevers förmåga att genomföra väl underbyggda gymnasieval? Studien riktar sig till yrkesverksamma professioner inom skolväsendet, framför allt studie- och yrkesvägledare. Centrala begrepp som är återkommande i undersökningen är: Studie- och yrkesvägledning, väl underbyggda val, gymnasieval, självkännedom samt grundskola. Analysen utgår ifrån Gottfredsons psykologiska val- och beslutsteori Theory of circumscription & compromise, Hodkinson och Sparkes sociologiska karriärteori Careership, samt Anders Lovéns vägledningsmodell Fyrstegsmodellen. Sammanfattningsvis påvisar resultatet att samtliga respondenter som medverkat i studien arbetar med att öka elevers självkännedom, samt vidga elevers perspektiv gällande valalternativ och lära eleverna att reflektera över sig själva i relation till olika yrken. Respondenterna arbetar med att elever inte ska begränsa sina gymnasieval utifrån normer, status och etnicitet.

Syftet med vårt examensarbete är att skapa fördjupad kunskap kring hur skola och arbetsliv kopplas samman på mellanstadiet och hur arbetet på mellanstadiet ser ut när det gäller att förbereda elever för framtida val av utbildning och yrke. De frågeställningar vi formulerat är: Hur arbetas det med arbetslivskunskap på mellanstadiet? Vilken betydelse anser rektorer att arbetslivskunskap på mellanstadiet har för elevers förmåga att göra väl underbyggda val? Vi har genom en kvalitativ metod genomfört strukturerade djupintervjuer med sju mellanstadierektorer på lika många skolor. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av teorierna Circumscription and compromise av Linda Gottfredson vilken handlar om begränsningar och kompromisser knutna till barns åldrar samt teorin Careership som är Hodkinson och Sparkes teori och som belyser fält, handlingshorisont och habitus.Vårt resultat visar att arbetslivskunskap, i form av kunskap om yrken och utbildning, breddar elevers syn på sig själva och omvärlden. Arbetslivskunskap som introduceras redan på mellanstadiet borgar för att elever bättre kan utföra väl underbyggda val. Detta är något som både de rektorer som intervjuas i studien, tidigare forskning samt teorier bevisar. Undersökningen visar att det inte finns något centralt styrdokument för hur det ska arbetas med arbetslivskunskap på mellanstadiet och det bidrar till att det ser olika ut från skola till skola.

Rektorn ansvarar över organisering och uppföljning av det studie- och yrkesvägledande arbetet på skolorna och att säkerställa att detta genomförs av skolans samtliga personal. Tidigare studier visar på att vägledningen är bristande på flera skolor runtom i landet där eleverna inte får den vägledning som de behöver. Med bakgrund till detta är syftet att studera hur de studie- och yrkesvägledande arbetsuppgifterna uppfattas av rektorer i Skåne län. Studien utfördes genom intervjuer med fem yrkesverksamma rektorer i kommunala och fristående skolor i Skåne län. Det teoretiska begrepp som ligger till grund för analysering av insamlad data är organisationsstruktur. Resultatet visar på att rektorerna inom de kommunala skolorna anser att studie- och yrkesvägledning organiseras till en viss utsträckning som hela skolans ansvar, då det är svårt att få in vägledningen i klassrummen. De fristående skolorna menar att studie- och yrkesvägledningen i stor utsträckning implementerades genom skolans personal i stor utsträckning. Författarparet menar att rektorerna själva behöver ta ett större ansvar för organisering av vägledning genom hela skolan, istället för att invänta initiativ från lärarnas håll.

Sveriges arbetsmarknad är starkt könssegregerad. Forskning påvisar skolans reproducerande kraft gällande normer och strukturer samt dess möjlighet att vara en resurs för att arbeta mot en mindre könssegregerad arbetsmarknad. Det är hela skolans ansvar att arbeta för att elevers studie- och yrkesval inte ska begränsas utifrån genus. Förändringar har skett sedan uppdraget inrättades under 1970-talet men Sveriges arbetsmarknad är fortfarande starkt könssegregerad. Här kan studie- och yrkesvägledarens kompetens vara en resurs. Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med ett genusperspektiv. Däribland vilka metoder och tankesätt som används samt vilka hinder och möjligheter som informanterna ser med utvecklingen av arbetet med genusperspektiv. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med verksamma studie- och yrkesvägledare. Av resultatet framkommer flera metoder som används av informanterna. Framförallt arbetet med att vidga individers perspektiv då det är svårt att fokusera på enbart genus. Ett centralt upplägg från högre nivå om vägledning med genusperspektiv samt fortbildning inom ämnet önskas. Analysen visar att framtidsval är pragmatiskt rationella beslut vilket innebär att individer fattar framtidsrelaterade beslut utifrån deras uppfattning av vad som upplevs möjligt. Här kan studie- och yrkesvägledarnas arbete med att vidga perspektiv med genusperspektiv vara en resurs. Ytterligare visar analysen att det behövs ett förändringsarbete för att integrera vägledning med genusperspektiv där organisatoriska strategier kan appliceras för att genomföra förändringsarbetet. The labour market in Sweden is noticeably segregated by gender. Studies have shown how schools tend to reproduce norms and structures, as well as providing evidence that schools could be a vital resource in working towards a labour market that is less gender segregated. It is the responsibility of the entire school to ensure that the student’s choice of career and education is not being limited by gender. While there have been some improvements since the guidelines were established in the 1970s, the labour market is still considerably gender segregated. Here the expertise of the career counsellor can make a valuable difference. This study aims to investigate how career counsellors work with a gender perspective, including what methods and mind-sets are used, as well as obstacles and opportunities that are regarded to coincide with development of a gender perspective work. The study proceeds on the basis of a qualitative method of active career counsellors. The results show that several methods are used by the informants. In particular, the methods focus on widening the individual’s perspective as it is difficult to focus solely on gender. A central setup from higher levels about counselling with gender perspective as well as in-service training in the subject is desired. The analysis show that prospective choices are pragmatic decisions; individuals make decisions relating to their future based on what possibilities they perceive as feasible. Thus, the career counsellor’s work to widen perspectives could play a key role in lessening the gender segregation seen in the labour market. Furthermore, the analysis shows that it amounts to a fundamental change within the entire organisation to integrate counselling with gender perspective.

Studiens syfte är att presentera en kunskapsöversyn på studie- och yrkesvägledningens roll i arbetet med dropouts. Resultatet har analyserats med utgångspunkt i Antonovskys teori KASAM; känsla av sammanhang och dess begrepp Begriplighet, Hanterbarhet samt Meningsfullhet.I Sverige är det obligatorisk skolplikt för barn och ungdomar mellan sju och sexton års åder. Gymnasieskolan och Gymnasiesärskola är därmed frivilliga skolformer, men ses som en naturlig väg att gå från samhällets sida. Unga vuxna utan fullgjord gymnasieutbildning riskerar en svårare väg in på arbetsmarknaden. Studieavhopp ses idag som ett problem på både samhälls- och individnivå i de flesta länder.Resultatet visar att mobbning, brist på pedagogiskt stöd och vuxna som inte bryr sig är de vanligaste orsakerna till avhopp. De flesta avhoppen sker i årskurs 3 på gymnasiet och är vanligare bland killar än tjejer.Gruppvägledning, motiverande samtal och individuellt anpassade studieplaner med tydliga och realistiska mål, tillsammans med ett gott samarbete mellan elev, föräldrar och skola är exempel på insatser som visat sig fungera väl i det förebyggande arbetet mot dropouts. Arbetet med att förebygga avhopp är hela skolans ansvar tillsammans men rektorn har det övergripande ansvaret. Genom att stärka elevens känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet stärks individens känsla av sammanhang, vilket fungerar förebyggande mot avhopp.

Forskning visar att studie- och yrkesvägledning i dagens samhälle inte ses som hela skolans ansvar. En kommun har startat ett projekt, där alla kommunens grundskolor ska ha en plan för att studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse ska bli hela skolans ansvar. Syftet med den här studien är därför att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledarnas upplevelser av projektet. Studien har två frågeställningar som ämnar besvara studie- och yrkesvägledarnas syn på hur lärare upplever integrerad studie- och yrkesvägledning, samt vilken syn studie- och yrkesvägledarna har på projektets upplägg. Genom en kvalitativ metod har fyra studie- och yrkesvägledare intervjuats. Den insamlade datan har analyserats utifrån de teoretiska begreppen learning by doing, kontext, miljö och meningssammanhang. Resultatet visar att respondenterna upplever att många lärare inte förstår vad studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse innebär, men att många lärare trots detta väver in studie- och yrkesvägledning i lektionerna i dagsläget. En plan för studie- och yrkesvägledning upplevs ge förutsättningar för att studie- och yrkesvägledningen ska bli hela skolans ansvar, vilket skulle kunna ge effekter som studiemotiverade elever. Att en/ett par lärare från så gott som varje skola har fått delta på workshops samt fått information av kommunens studie- och yrkesvägledare, ses som ett bra tillvägagångssätt för att få ut studie- och yrkesvägledningen i verksamheten.

Denna studie syftar till att få en djupare förståelse av de förväntningar som finns på studie- och yrkesvägledning, inom ramen för vuxenvägledning. Med hjälp av studiens frågeställningar undersöker vi vilka förväntningar sökande individer har inför ett vägledningssamtal och hur dessa möttes upp, samt hur studie- och yrkesvägledare förhåller sig till förväntningarna. Vi valde att inrikta oss mot vägledningssökande och studie- och yrkesvägledare då vi ville få ett större perspektiv av vårt valda område. För att få en fördjupad förståelse av de sökandes tankar och upplevelser av vägledning, valde vi att använda oss av en kvalitativ intervjumetod. Vi genomförde åtta intervjuer, med sex vägledningssökande samt två studie- och yrkesvägledare. Intervjuerna analyserades utifrån en innehållsanalys med hjälp av begreppen habitus, brytpunkter, handlingshorisont, livsförlopp, livsrum och självuppfattning. Det huvudresultat som framkommit av studien är att de vägledningssökande förväntar sig att studie- och yrkesvägledaren bör ha kunskap om det mesta som rör utbildning och yrken. De förväntas även kunna ge individanpassade råd till de sökande i frågor som rör deras framtid. Samtliga av de vägledningssökande upplevde att deras förväntningar möttes upp på det sätt de önskat. Studie- och yrkesvägledarna upplever att de sökande ofta uttrycker orimliga förväntningar, vilket gör att de strävar efter att vara konsekventa i sin yrkesroll. De försöker även vara noggranna genom att sätta ramar och fastställa syfte tidigt i vägledningssamtalet.

Syftet med detta examensarbete har varit att få en förståelse för hur några elevhandledare, Finlands motsvarighet till studie- och yrkesvägledare, arbetar i grundskolan utifrån den finska läroplanen för grundläggande utbildning. Vi har intresserat oss för samband mellan styrning och samverkan och hur det faktiska arbetet ser ut med elevhandledning. Ett annat syfte har varit att finna inspiration för ett framtida utvecklingsarbete inom studie- och yrkesvägledning i svensk grundskola. Behovet av utvecklingsåtgärder grundar sig på resultat av studier och kvalitetsgranskningar som funnit omfattande brister i arbetet med studie- och yrkesvägledning avseende styrning och samverkan. Examensarbetets huvudsakliga frågeställningar är: Hur ser tillämpningen av styrdokument gällande elevhandledning ut i den finska grundskolan enligt elevhandledare? Hur ser tillämpningen av styrdokument gällande samverkan kring elevhandledning ut i den finska grundskolan enligt elevhandledare? Hur tillämpas styrningen av elevhandledning i den finska grundskolan enligt elevhandledare? Vilka skillnader kan urskönjas gällande studie- och yrkesvägledningen i Sverige och elevhandledningen i Finland? För att studera hur arbetet med elevhandledning ser ut i den finska grundskolan har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuformulär via mejl. Vidare har vi också ställt dokumenterade svenska och finska förhållanden inom problemområdet mot undersökningens resultat som består av nio elevhandledares intervjusvar. Den erhållna empirin har analyserats med hjälp av teorier och begrepp som systemteori, mål- och resultatstyrning, samverkan, styrning, makt ur ett relationellt perspektiv och institutionella logiker. Resultatet av vår studie visade bland annat att det på majoriteten av våra informanters grundskolor arbetas med elevhandledning utifrån vad den finska läroplanen säger, att det mer eller mindre samverkas med lärare och rektorer, att elevhandledning som läroämne har hög status samt att det sker ett likvärdigt arbete med elevhandledning.

Ökat valutbud och komplexa valsituationer gör att ungdomar behöver utveckla valkompetens för att ha beredskap att möta ett framtida yrkesliv och en arbetsmarknad i ständig förändring. En kompetens vilken kräver färdigheter som skapas genom process över tid och innefattar förmågan att utifrån självkännedom samt vetskap om utbud kunna fatta och genomföra beslut och som är ett studie- och yrkesvägledande uppdrag som vilar på hela skolans ansvar, men där flertalet granskningar visat på brister i kontinuitet och kvalité. Studiens syfte varit att analysera mellanstadielärares förutsättningar för arbete med studie- och yrkesvägledning i undervisningen. Sex lärare har intervjuats för att undersöka hur deras förståelse, kunnande och vilja ser ut, i förhållande till uppdraget. Ett av studiens tydligaste resultat visar, i likhet med tidigare forskning, på bristande medvetenhet om ansvar och innebörden av uppdraget. Lärare likställer studie- och yrkesvägledning främst med den informativa delen inför gymnasiet, så som behörighetskrav, regelverk samt programutbud och ser studie- och yrkesvägledaren som ansvarig. Denna förståelse kan antas vara en förklaring till utebliven förändring trots påvisade brister över tid, då förståelse, kunnande och vilja i växelverkan är betydande förutsättningar för förändring i enlighet med implementeringsteori.

På grund av de otrygga och oroliga omständigheterna i vissa länder väljer människorna, tvångsmässigt, att lämna sina ursprungsländer. Detta har lett till att antalet invandrare har rekordökat under de senaste åren i, bland annat, Sverige. Integrationsfrågan diskuteras alltmer i den svenska politiskadebatten. Invandrings- och integrationspolitiska mål är att stärka nyanländas samhällsgemenskap och arbetsmarknadsintegration. Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att etablera nyanlända genom olika insatser.Studiens huvudsyfte är att få en djupare förståelse för studie- och yrkesvägledningsfunktionen och vad den har för betydelse för de nyanlända, samt förstå de faktorerna som hindrar och försvårar nyanländas arbetsmarknadsintegration. Studien utgår från arbetsförmedlarperspektiv på respektive frågeställning. För att nå syftet med studien används en kvalitativ intervjumetod med 6 verksamma arbetsförmedlare (etableringshandläggare) på Arbetsförmedlingen. Det undersökta ämnesområdet analyseras utifrån systemteori som ramverk STF och funktionalismen.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledningen uppfyller en viktig funktion som behöver stärkas under nyanländas etableringsperiod. Vidare visar resultatet att faktorer i form av socialt kapital, socialt nätverk, humankapitalet, krav på språk och utbildning och egen vilja och motivation påverkar individens integration i såväl samhället som arbetsmarknaden.

Tidigare forskning och dagstidningar visar att det kommer många invandrade akademiker till Sverige, däribland lärare, samtidigt som det råder stor brist på pedagoger. Utländska lärares vidareutbildning är ett projekt vid sex universitet och högskolor i Sverige, dit lärare med en utländsk examen kan vända sig för att komplettera sin utbildning och få en svensk lärarlegitimation eller behörighet. Med anledning av detta är syftet med arbetet att undersöka invandrade lärares syn på ULV-projektet och vilka hinder och möjligheter de mött. Vi har även undersökt hur de upplever tillgången till studie- och yrkesvägledning. För att besvara våra frågeställningar har tidigare forskning, teorin Planned happenstance och begreppen Kapital och Habitus tillsammans med kvalitativa intervjuer använts. Det empiriska materialet inhämtades genom sex kvalitativa intervjuer med ULV-deltagare från Malmö högskola. Resultatet visar bland annat att deltagarna ser positivt på projektet och upplever många möjligheter. De menar till exempel att de nu har två lärarutbildningar och att de har utvecklats och vuxit oerhört som både person och pedagog. Resultatet visar även att språket, som från början var deras största upplevda hinder, idag kan ses som en möjlighet. Earlier research and newspapers show that many immigrant academics come to Sweden, including teachers, while there is a great shortage of educators. Foreign teacher training (ULV-project) is a project at six universities and colleges in Sweden, where a teacher with a foreign degree can turn to complete their education and get a Swedish teacher certification. For this reason, the purpose of the thesis is to examine immigrant teachers' views of the ULV-project and what obstacles and opportunities they faced. We also examined how they perceive the access to educational and vocational guidance. In order to answer our questions, previous research, the theory Planned happenstance and concepts Capital and Habitus along with qualitative interviews were used. The empirical data was collected through six interviews with ULV participants from Malmö University. The result shows that participants look positively on the project and they experience many possibilities. They argue, for example, that they now have two teacher education degrees and that they have developed and grown tremendously as both a person and a teacher. The result also shows that language, which from the beginning was their greatest perceived barriers today, can be seen as an opportunity.

Studie- och yrkesvägledaren står inför ett dilemma när det kommer till att vägleda elever på ett sådant sätt att deras studie- och yrkesval inte begränsas av kön, samtidigt som de enligt Sveriges vägledarförenings (2007) etiska riktlinjer skall förhålla sig till neutralitet och objektivitet. Hur förstår vägledare den könsuppdelade arbetsmarknaden och hur ser de egentligen på sitt ansvar att vägleda utifrån ett genusperspektiv? På vilket sätt upplever vägledarna att genus kommer till uttryck i vägledningssamtal och hur agerar de för att inte reproducera kön? Detta är en kvalitativ studie i form av intervjuer med sju examinerade studie- och yrkesvägledare runt om i Skåne som tar sin utgångspunkt i Linda Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser och Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. Studien visar på att studie- och yrkesvägledare har förståelse för att den könsuppdelade arbetsmarknaden medför konsekvenser men att vägledarna i stor utsträckning finner det obekvämt att vägleda utifrån ett genusperspektiv. Ett tydligt mönster vi ser är att vägledare skjuter ifrån sig ansvaret att elevers val inte ska begränsas utefter deras kön, och säger att det är för sent att ta tag i problemet.

För att kunna etablera sig på arbetsmarknaden har en gymnasieexamen blivit nästintill ett måste. Av de nyanlända elever som kommer till Sverige efter sju års ålder är endast 44 procent behöriga att komma in på ett nationellt gymnasieprogram. Varje elev i gymnasie-skolan ska ges möjlighet till studie- och yrkesvägledning för att utveckla förmågan till individuell studieplanering och medvetet kunna ta ställning till fortsatt studie- och yrkes-inriktning. Det råder en stor variation kring när och i vilken omfattning nyanlända elever får studie- och yrkesvägledning. Denna studie syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare verksamma inom språkintroduktionen på gymnasiet arbetar med nyanlända elever. Frågeställningarna behandlar hur vägledarna strukturerar arbetet, anpassar arbetet efter elevers språkkunskaper och hur de förhåller sig till elevernas karriärmål.Studiens resultat grundar sig i sex kvalitativa intervjuer som visar att studie- och yrkes-vägledarna har olika syn på när det är lämpligast att påbörja vägledningsarbetet. Elevernas språkkunskaper ses som ett hinder för att tidigt kunna påbörja vägledningssamtal och andra vägledande insatser. Elevernas olika bakgrund påverkar hur de upplever sin skolgång och sina karriärmöjligheter. Resultaten har analyserats utifrån Bourdieus begrepp Fält, Socialt och Kulturellt kapital, Hodkinson och Sparkes begrepp Handlingshorisont samt de tre huvudbegreppen i Antonovskys teori KASAM, Begriplighet, Hanterbarhet och Menings-fullhet.

I det här arbetet har vi undersökt hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan ser på sin yrkesroll, hur de arbetar och vilka skärningspunkter det finns mellan detta och skollagen. Vi är speciellt intresserade av hur de tänker kring och hur de arbetar med elevernas genus, sociala och kulturella bakgrund. Vi har genomfört djupintervjuer med sex studie- och yrkesvägledare som arbetar inom grundskolan och har använt oss av en innehållsanalys. Vårt resultat visar att det finns flera skärningspunkter mellan skollagen, skolan och studie- och yrkesvägledarnas perspektiv på studie- och yrkesvägledning och vad det innebär och hur studie- och yrkesvägledarnas arbete faktiskt ser ut. Dessa dilemman uppstår, bland annat, när det handlar om ansvaret för studie- och yrkesvägledningen och vad som är studie- och yrkesvägledarens roll. Vi ser flera områden som kräver en djupare diskussion då det finns underliggande dilemman som förhindrar att bristerna i studie- och yrkesvägledningen försvinner. In this essay we have looked in to how study and career counselors in primary school view their profession, how they work, the school law and if there is any discrepancy between these three. We are especially focused on how they think and work with gender, social and cultural background. We have conducted six interviews with study and career counselors in primary school and used content analysis. Our results show that there are several discrepancies between the schools’, the school law and the study and career counselors view on what study and career counselling means and what a study and career counselor should do and what study and career counselors actually do. These discrepancies emerge mostly when you talk about the responsibility for the study and career counselling and what the study and career counselors’ role is. We can see several areas where a deeper discussion is needed since there are underlying dilemmas which prevents the flaws with study and career counselling in primary school from disappearing.

Under utbildningsprogrammets gång uppmärksammade vi att kulturens betydelse, mer eller mindre blir oundviklig i vägledningssamtal med andraspråkstalare. Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma studie- och yrkesvägledare (SYV) på Vägledningscentrum (VLC) definierar begreppen; mångkulturell vägledning, kulturell kompetens samt hur syv kommunicerar med andraspråkstalande och vilken betydelse kultur och bristande språkfärdighet har för den individuella vägledningen. Datainsamlingsmetoden är kvalitativ med sex respondenter på två kontor i Sverige. Dataanalysmetoden är en innehållsanalys med tillåtelse för eftersökning av mönster i vårt material. De använda teorierna i vår studie är positivistiska, konstruktivistiska och socio-logiska karriär- och vägledningsteorier. Som tillskottsmaterial används tidigare forskning inom mångkulturell vägledning och kulturell kompetens för att förstå syftet med denna studie. Resultaten indikerar att det råder skilda uppfattningar och definitioner på studiens frågeställningar. Majoriteten beskriver att kulturens betydelse inte har någon direkt inverkan för arbetet, men likväl att individens bakgrund är av intresse. Generellt säger våra respondenter inte se skillnad på mångkulturell och traditionell vägledning. Den gemen-samma nämnaren är individen som sitter framför dem. Å andra sidan uttrycker en minoritet av respondenterna att individens kultur har betydelse för arbetet och minoriteten ser ett allmänt behov bland vägledare av ökad kulturell kompetens för vägledning av andra-språkstalare, något som förankras i studiens litteratur och tidigare forskning. Det som dock ses som det största möjliga hindret för en framåtskridande vägledningsprocess är bristande kommunikationNyckelord: Andraspråkstalande, mångkulturell vägledning, kulturell kompetens, kommunikation, kulturDuring the educational program we experienced that the meaning of culture, more or less, becomes inevitable in guidance dialogue with individuals of a second language. The purpose with this study was to examine how active careers advisers in a Guidance Center define the concepts of multicultural guidance, cultural competence and also how careers advisers communicate with individuals of a second language and what relation these have with each other. The data collection method is qualitative with six respondents in two Guidance Centers in Sweden. The data analysis method is a content analysis because it enables us to seek out patterns in our material. The theories used in our study are positivistic, constructivist and socialistic theories of career and guidance choice. As additional material, recent research about multiculturalism and cultural competence is used to understand the purpose of this study. The results indicate there are differing views and definitions with the issues to the study. The majority describes that the importance of culture has no direct impact on their work, but nevertheless that the individuals background is of interest. Generally our respondents say that multicultural guidance does not differ from traditional guidance. The common denominator is the individual sitting in front of you. On the other hand, a minority of the respondents express that the individual culture has significance to their work and the minority see a common need for enhanced cultural competence among advisers for guidance of individuals of a second language, something that’s established in our studies literature and recent research. What is viewed as the greatest obstacle however, is lacking communication. Keywords: Individuals of a second language, multicultural guidance, cultural competence, communication, culture

Flera tidigare studier visar att utbildningstraditionen i samhället har förändrats. Idag utbildar sig fler på gymnasiet och fler läser vidare på högre utbildningar vilket innebär att utbildningsnivån i vårt samhälle ökat. Utbildningssystemet beskrivs ofta som ett “självreproducerande system”, där benägenhet att välja en viss utbildning i hög grad är beroende av utbildningstradition, framför allt i familjen, men också i samhället runt individen. I Åstorps kommun har en låg utbildningstradition uppmärksammats. Det är inte ovanligt med avhopp från gymnasiet och ett flertal gymnasieelever slutför inte sin gymnasieutbildning inom de avsedda tre åren. När det gäller högre studier vid högskola eller universitet ligger utbildningsnivån i Åstorps kommun lägre än riksgenomsnittet. Med anledning av detta beslutade Åstorps kommun att följa upp gymnasieeleverna genom en studie. Studiens syfte är att tillvara erfarenheter av utbildning bland ungdomar i Åstorps kommun samt öka kunskapen om hur ungdomarna ser på framtida utbildnings- och karriärmöjligheter. Resultaten i studien visar att många ungdomar efterfrågar mer stöd från vuxna i skolan när det kommer till val av utbildning och framtida yrke. Strategier för höjd utbildningsnivå

Studie- och yrkesvägledarens arbete i grundskolan påverkas av ramfaktorer som anställningens omfattning, antal elever per studie- och yrkesvägledare, teknisk utrustning och styrdokument som begränsar vägledningsinsatser. När ramfaktorer inte är anpassade för att ge utrymme för vägledningsprocesser blir vägledningsinsatserna kring gymnasievalet koncentrerade i årskurs nio.Vår studie syftar till att undersöka hur ramfaktorer påverkar studie- och yrkesvägledarens arbete i grundskolan och hur vägledningssamtal inför gymnasievalet utformas för att hjälpa eleverna att göra väl underbyggda val samt vad upplever eleverna som svårt i vägledningssamtal inför gymnasievalet. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av kvalitativ metod och intervjuade sex studie- och yrkesvägledare från olika grundskolor.Resultatet visar att ramfaktorer inte är anpassade för att ge möjlighet till vägledning som ska stödja elevers gymnasieval. På grund av organisatoriska ramfaktorer som inkluderar anställningens omfattning och antalet elever studie- och yrkesvägledare ansvarar för i samband med vägledningsinsatser visar det sig att studie- och yrkesvägledare inte erbjuder vägledningssamtal förrän eleverna når årskurs nio. Resultatet visar även att vägledningssamtalens innehåll inför gymnasievalet bidrar till elevers val eftersom eleverna tillsammans med studie- och yrkesvägledaren diskuterar olika valmöjligheter. Svårigheter som elever visar i vägledningssamtalen är låg självkänsla och svårigheter med att hantera en stor mängd information kring olika valmöjligheter.Denna studie har tillfört ny kunskap om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledningssamtal inför gymnasievalet för att bidra till elevers väl underbyggda val trots ramfaktorbegränsningar.

I denna studie undersöks sju skolor som saknar vägledare genom intervjuer med skolledarna. Syftet med studien att studera hur rektorer på skolor som saknar vägledare ser på och tolkar vägledning samt hur de organiserar och tillgodoser vägledningI studien används en kvalitativ metod, vilket är relevant för undersökningen eftersom målet är att få en helhetsförståelse och en djupare inblick i skolledarnas syn kring vägledning. I arbetets teoridel presenteras olika teorier och förklaringsmodeller om ledarskap, organisering och översättning (tolkning). Skolledarnas arbete innebär ledarskap inom skolan, organisering av skolan och tolkning/översättning av skolans styrdokument som skollag och läroplan.Resultatet visar i sin helhet att skolorna som saknar en utbildad vägledare kompenserar denna tjänst med annan personal, det kan vara allt från mentor till specialpedagog eller en konsult som redan har annan sysselsättning på respektive skola, detta för att spara på anställningskostnader. Skolledarna ser de knappa resurserna från kommunen som en orsak till att vägledning inte prioriteras och menar att staten och kommunerna därefter bör sats mer på vägledning genom att höja budgeten.

Syftet med examensarbetet var att beskriva hur studie- och yrkesvägledare arbetar på högskola/universitet och hur studie- och yrkesvägledarna förhåller sig till de nya förutsättningarna. De nya förutsättningarna kan vara arbetslöshet, ett högre tryck, studenters behov och att övergången från skola till arbete blir längre. Som en inledning valde vi att förklara hur studie- och yrkesvägledare arbetar på dessa instanser. Därefter ville se om de nya förutsättningarna hade påverkat studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt på den lokala och den centrala vägledningen. Avslutningsvis ville vi ta reda på hur studie- och yrkesvägledarna uppfyller studenternas behov av vägledning. Vår uppsats bygger på kvalitativa intervjuer från sju informanter. Sex av dessa är verksamma studie- och yrkesvägledare och en av dessa har tidigare arbetat inom området. Resultatet visade att studie- och yrkesvägledarna hade en basservice som de arbetade utifrån, men hjälpen riktas till olika individer. Den lokala vägledningen har en mer informativ roll och studie- och yrkesvägledarna är mer specialiserade kring vissa utbildningar på den valda högskolan/universitetet. Studie- och yrkesvägledarna på den centrala vägledningen arbetar med generella frågor som berör allt kring studier. Vidare visar resultet att förändringar skett och studie- och yrkesvägledarna märkt av ett tryck främst under ansökningsperioderna. Samarbetet mellan den lokala och centrala vägledningen har lyfts fram som en viktig del i arbetet med att hjälpa studenterna. För att uppfylla studenternas behov visar resultatet att tillgänglighet lyfts fram som det viktigaste och att studenten får den hjälp denne behöver. Resultatet visar även att förändringar lett till att studie- och yrkesvägledarna dubbelbemannas och att det höga trycket påverkar studie- och yrkesvägledarna. Tidigare forskning som kopplas till resultatet är, The Counseling Role of College and University Counseling Centers. Journal of Counseling Psychology (Warman, 1961) och International Association of Counseling Services: Standards for University and College Counseling Services (IACS, 2011). De teorier som har använts som analysverktyg i studien är Empowerment och Antonovsky’s KASAM. The aim of this study was to describe the work of guidance and career counselors in a college/university and how they relate to the new conditions. The new conditions can be seen as unemployment, a higher pressure, the students needs and that the transition from school to work is much longer. As an introduction we chose to explain how guidance and career counselors work in a college/university. Then we wanted to see if the new conditions had affected the guidance and career counselors work. We also wanted to know how they meet the students needs. Our study is based on qualitative interviews from seven informants. The results showed that guidance and career counselors had a basic service wich they worked by, but the counseling is individualy based. The career guidance is offered by a local and a central instance. The guidance and career counselors have a more informative role. They are more specialized on certain programs at the college/university. Guidance and career counselors at the central instance are offering general help with issues affecting all about studies and a wider guidance to help students that have issues with the elections. The results also show that changes have taken place, and the guidance and career counselors noticed a pressure primarily during application periods. The cooperation between the local and central guidance has been highlighted as an important work to help the students. To meet the students needs, results show that accessbility is highlighted as the most important. The results also show that changes has lead into doubling the staff at application periods and that the high pressure affects the guidance and career counselors. Previous research linked to the study are, The Counseling Role of College and University Counseling Centers. Journal of Counseling Psychology (Warman, 1961) and International Association of Counseling Services: Standards for University and College Counseling Services (IACS, 2011). The theories that have been used as analytical tools in the study are, Empowerment and KASAM by Antonovsky.

Syftet med arbetet är att ta reda på om studie- och yrkesvägledare och lärare, i och med att den nya skollagen och läroplanen (Lgr 11) har införts, arbetar utifrån att studie- och yrkesorienteringen är hela skolans ansvar. Vi vill undersöka detta, eftersom det gemensamma ansvaret är något som i formuleringsarenan länge har framförts som viktigt, men som inte har haft det genomslag på realiseringsarenan som det var tänkt från början. De frågor vi vill besvara är hur kvaliteten i studie- och yrkesorienteringen på skolan ser ut utifrån studie- och yrkesvägledares och lärares perspektiv, hur studie- och yrkesvägledare och lärare på grundskolan anser att kommunikationen och samarbetet mellan dem fungerar vad gäller studie- och yrkesorienteringen samt hur studie- och yrkesvägledare och lärare anser att de nya styrdokumenten påverkar studie- och yrkesorienteringen på skolan. Detta undersöker vi utifrån en hermeneutisk inriktning med kvalitativ metod, vilket innebär strukturerade intervjuer med intervjuformulär. Resultaten knyter vi till de styrdokument och rekommendationer som gäller för studie- och yrkesorienteringen i grundskolan samt forskning och teori om framtidens vägledning, kommunikation och samarbete inom organisationen, konstruktivism och organisationsteori.Genom vår undersökning kan vi konstatera att studie- och yrkesvägledningen och -orienteringen inte är skolans gemensamma mål, att studie- och yrkesvägledarna inte kommer naturligt in i skolarbetet och att studie- och yrkesvägledarna tycker att det är för lite samarbete med lärarna. De nya styrdokumenten har hittills inte lett till någon förändring. För att samarbetet ska fungera krävs dels tydliga mål och riktlinjer och dels förändrade roller.

I detta arbete har vi haft som syfte att utreda om det postmoderna samhällets värderingar skapar ett behov av att förändra vägledningen i riktning mot en holistiskt inriktad vägledning, i arbetet betecknad som Personlig vägledning. Resultatet i arbetet tycker vi visar att det föreligger ett sådant behov. Mycket talar för att vi till stora delar redan lever i det postmoderna samhället och därför anser vi att det är angeläget att vi i vägledningskretsar diskuterar detta vidare. Vi vill även se fortsatt forskning inom området av samma skäl. Arbetet bygger på litteraturstudier och som teoretisk grund ligger Konstruktivistisk vägledning. In this work, we have had as objective to investigate whether the post-modern values ​​of society creates a need to change the guidance in the direction of a holistic guidance, the work referred to as Personal guidance. The result of the work we think shows that there is such a need. There are many indications that we largely already live in the postmodern society, and therefore we believe that it is certainty that we are in counseling circles discussing this further. We would also like to see further research in the field for the same reason. The work is based on literature reviews and theoretical basis is constructivist guidance.

Att personer kan få studie- och yrkesvägledning i skolan vet de flesta, men var vänder sig vuxna som redan har ett arbete? Syftet var att undersöka vad personer, som varit anställda på samma arbetsplats i minst 15 år, som har eller haft en önskan om förändring, känner till om vuxenvägledning. Att intervjupersonerna skulle haft denna långa anställningstid på samma arbetsplats var för att vi ville undersöka om de var arbetsplats- eller yrkesinlåsta eller ”stannare” på arbetsmarknaden men också för att säkerställa att de haft tankar på att förändra sin arbetssituation men inte genomfört någon förändring.Utifrån våra frågeställningar och genom kvalitativa intervjuer tar vi del av varför de stannade kvar, vilka upplevelser de hade av vuxenvägledning, vad de skulle behöva stöd i, var och på vilket sätt de tycker att vuxenvägledning ska bedrivas. Resultatet redovisas utifrån tre teman som bygger på vårt syfte och våra frågeställningar. Resultatet analyseras genom en innehållsanalys som bygger på empiri, humanistisk teori, karriärteorier och tidigare forskning. Analysen visar att de flesta intervjupersonerna har behov som kan relateras till studie- och yrkesvägledning. Det kan vara vägledning i att se på styrkor och svagheter, få information, råd och praktisk hjälp. Intervjupersonerna har dåliga kunskaper om var de kan vända sig för att få vägledning och menar också att det behövs bättre marknadsföring av verksamheten, vilket är huvudresultatet i vårt arbete. Anledningar till att de stannat i 15 år eller längre är bland annat på grund av trygghet, familj, avsaknad av mod och vägledning, men också att de trivs och utvecklas på sin arbetsplats.

För cirka ett år sedan satt vi på samma plats som idag. Vid den tidpunkten skrev vi vår b-uppsats, Irrationella yrkesval, finns det? En uppsats om när studie- och yrkesvägledare anser att en sökande väljer ett irrationellt yrkesval. Den uppsatsen inspirerade oss till det arbete du läser nu. Vi ville undersöka fler situationer där vägledarens förhållningssätt inte är självklara. Vårt arbete syftar därför att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan själva upplever sitt bemötande av elever som utfört kriminella handlingar. Första delen i arbetet behandlar tidigare forskning som berör ungdomskriminalitet. Bemötandet av kriminella ungdomar från polis, skola och ur ett vägledaretiskt perspektiv. Vi ser även närmare på vilka grupper i samhället som ligger i riskzonen för att begå kriminella handlingar och hur kriminella ungdomars framtid ser ut. Teorierna som används för att förklara det resultat som framkom i arbetet består av Foucaults teori om makt, Goffmans teori om stigmatisering och Hägg & Kuoppas samtalsmodell för studie- och yrkesvägledare. Studien genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare som arbetar i gymnasieskolan. Resultatet presenteras i form av en analys. I analysen av resultatet framträder flera trådar som påvisar paradoxer som kan finnas i ett vägledningssamtal med en elev som begått kriminella handlingar. Vi har försökt att åskådliggöra dessa genom att lyfta upp problemen till ytan och i visa fall föreslagit hur vi anser vägledarna kan agera istället. Almost a year ago we sat in the same location as today. At that time we wrote our b- essay, Irrationella yrkesval, finns dem? An essay that is based on interviews with guidance counselors and what they believe is irrational career decisions from their clients. The paper inspired us to write the essay you are reading now. We wanted to explore more situations where the counselor's approach is not obvious. Our work aims to investigate how guidance counselors in gymnasium perceive their treatment by the criminal students. The first part of the work deals with previous research in youth crime. Treatment of criminal youth from police, school and from a guidance counselor’s perspective. We also observe which groups in society who are at a larger risk for committing criminal acts and the criminal youth's future looks like. The theories used to explain the results that emerged from the work consists of Foucault's theory of power, Goffman's theory of stigma and Hägg & Kuoppas guidance model for guidance counselors. The study was conducted by six qualitative interviews with guidance counselors who work in gymnasiums. The results are presented in the form of an analysis. The analysis of the results appears more threads showing paradoxes that might be in a guidance meeting with a student, who committed criminal acts. We have tried to illustrate this by lifting the problem to the surface and in some cases suggested how we believe counselors can act instead.