Search

What is distinctive about the Swedish contribution to progressive worklife reform, and what does it contribute to the current job quality literature? Sweden has produced a disproportionate share of the world’s research into social and organizational aspects of work and is among the leaders in work democratization research and practice. Work design at Volvo Uddevalla was a counterpoint to lean production in the late 1980s and 1990s. We argue that institutional and political characteristics of Sweden, partially registered as the ‘Swedish model’ underpinned these developments. In the ‘golden age’ of worklife reform from the mid 1970s to the mid 1980s, an unusual degree of employer support for job quality complemented trade union activism and supportive government research policies. The chapter argues that Sweden’s key contribution to current discussions around job quality lay in developing team-work with high levels of autonomy related to the democratization of work, interacting with action-oriented research and job design, and exploring the boundaries of such developments.

SAMMANFATTNING Det finns olika sätt att upphandla och utföra ett byggprojekt. Samarbetet och samarbetsformen är en avgörande del i projektets resa och i utfallet av slutprodukten. Partneringprojekt även kallat samverkan är en samarbetsform som ökar mer och mer i byggindustrin. I jämförelse mot fastprisprojekt skiljer de sig åt på flera plan, inte minst vad det gäller samarbetet och kommunikationen mellan beställare och entreprenör. Kvaliteten på samarbetet och dess påverkan på faktorerna ekonomi, tidsplan och kvalitet leder till varierande resultat i projektet. Hur de olika samarbetsformerna är uppbyggda och vad i arbetsmetoderna som påverkar nämnda faktorer utreds genom intervjuer med åtta sakkunniga samt fallstudier av fyra konceptförskolor i 50 miljonklassen. Parametrarna har sedan jämförts för att påvisa skillnaderna i samarbetsformerna. Kvaliteten hos de fyra projekten och två projektformerna visar sig via intervjuer och besiktningsprotokoll skilja sig från varandra och det krävdes fler besiktningar och mer tid för fastprisprojekten för att uppnå önskad kvalitet. Intervjuerna fastställer att partnering som samarbetsform föredras hos de flesta i dessa fall. En tydlig skillnad mellan de olika projekten är vilken budget som satts i förhållande till hur slutpriset blev. Partneringprojekten blev dyrare men kom in under budget och fastprisprojekten blev billigare men gick över budget. Slutsatsen som kan dras utifrån kvaliteten är att med ett bra samarbete, öppna böcker och tillit till varandra har projektet en bättre chans att lyckas och att samtliga intressenter blir nöjda. Studien visar även på att ett effektivt sätt att hushålla med pengarna och förvalta dem på rätt sätt är att förbättra samarbetet. En lugn känsla i ett projekt leder till högre engagemang och mer genomarbetade lösningar som i sin tur är ekonomiskt fördelaktigt både för entreprenör och beställare.

Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av högskolans tidigare studenters erfarenheter och synpunkter, inte enbart under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på yrkesprogram som på enskilda kurser. Föreliggande rapport visar resultat för 2015 års programstudenter. Rapporten redovisar de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning i nämnda krav. Resultaten jämförs över tid och lärosätet ges utifrån dessa, möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

Förskolans utbildning ska anpassas till alla barn utifrån varje barns behov och förutsättningar, men hur går detta arbete till? Syftet med denna studie är att problematisera begreppet likvärdighet i relation till förskolan. För att precisera vårt syfte undersöker vi förskollärares uppfattning om begreppet likvärdighet, samt tittar på hinder och möjligheter som förskollärarna lyfter att de upplever i sitt arbete utifrån sin uppfattning om likvärdighetI denna studie har en enkätundersökning genomförts för att undersöka yrkesverksamma förskollärares uppfattning om en likvärdig förskola och därmed problematisera begreppet likvärdighet i relation till förskolan. Det har även tagits del av Skolinspektionens slutrapport: Förskolans kvalitet och måluppfyllelse – ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan (2018). I slutrapporten har det visats sig att förskolan i Sverige har stora variationer i kvaliteten, vilket resulterar i stora brister i likvärdighet. Studien har sin utgångspunkt i teorin om socialkonstruktivism. De socialkonstruktivistiska teorierna problematiserar det som ses som självklart och tas för givet och teorin lägger vikt på att det inte behöver vara på ett visst sätt (Hacking, 1999). I resultatet av denna studie framkom det att samtliga respondenter har sin egen uppfattning om vad begreppet likvärdighet innebär. Förskollärarna menar att de arbetar med likvärdighet, men uttrycker att det kan vara svårt och komplext att möta och tillgodose alla barns behov. Förutom att begreppet likvärdighet och förskollärarnas uppdrag tolkas olika av respondenterna finns också andra faktorer som påverkar möjligheten att arbeta kring en likvärdig utbildning. Samt att respondenterna ger förslag på olika strategier som de använder sig av för att anpassa utbildningen efter barnens olika behov. Detta för att sträva efter likvärdighet i förskolan.

Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av högskolans tidigare studenters erfarenheter och synpunkter, inte enbart under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på yrkesprogram som på enskilda kurser. Föreliggande rapport visar resultat för 2014 års programstudenter. Rapporten redovisar de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning i nämnda krav. Resultaten jämförs över tid och lärosätet ges utifrån dessa, möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

Forskning påvisar att en stressig arbetsmiljö innebär påfrestningar på barnmorskors hälsa. Tidigare forskning visar även att brister i arbetsmiljön kan ha negativ inverkan på vården till patienterna. Studien har som syfte att bidra med kunskap om barnmorskors arbetsmiljö och om den påverkar kvaliteten och rättssäkerheten i det arbetet de utför gentemot patienter. En kvantitativ tvärsnittsstudie har utförts med hjälp av digitala enkäter. I studien deltog 131 barnmorskor. Data analyserades i SPSS och har redovisats i form av deskriptiv statistik, en korrelationstabell samt beskrivande text och citat. Till studien har teorier kring offentlig förvaltning, New Public Management och Job demand- resource modellen använts. Resultatet visar att barnmorskorna upplever ett högt arbetstempo och att kvaliteten i vården ofta upplevs som otillräcklig. Starkast korrelation med variablerna som berör kvalitet var; att inte ha tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete, högt arbetstempo och stress. Närmare hälften av barnmorskorna uppgav att de ofta övervägt att byta arbete och över en tredjedel att de övervägt att lämna barnmorskeyrket helt. Majoriteten uppgav att arbetsmiljön och vården till patienterna skulle förbättras om fler barnmorskor anställs. Resultatet i studien indikerar att faktorer i barnmorskornas arbetsmiljö har konsekvenser för kvaliteten och därmed rättssäkerheten i det arbetet de utför gentemot patienter. En bakomliggande orsak till problemet skulle kunna vara ökade krav på tids- och kostnadseffektivitet genom New Public Management som fått konsekvenser för kärnverksamheten. Research has shown that a stressful working environment puts a strain on the health of midwives. Previous studies also show that a flawed working environment could have a negative effect on patient care. This study aims to further the knowledge of the working environment of midwives; and whether this affects the quality of, and legal certainty in the care they provide. A quantitative prevalence study was conducted using a digital questionnaire with 131 participating midwives. The data was analysed using SPSS and is presented through descriptive statistics, a correlation table as well as accompanying descriptions and quotes. Relevant theories and concepts in the study are: public administration, New Public Management and the job demands-resources model. The results show that midwives perceive their work to be fast-paced and that the quality of care is often seen as lacking. The factors correlating strongest with variables pertaining to quality of care were: not having enough time to perform one’s work, fast pace and stress. Almost half of the respondents stated that they had considered resigning; a third had considered leaving midwifery altogether. The majority stated that their working environment and the provided quality of care would improve if more midwives were to be hired. The results indicate that certain factors in the working environment of midwives influence the quality of, and thereby the legal certainty in, their work of providing care to patients. An underlying cause of this issue might be increased demands for time- and cost efficiency brought on by New Public Management. Such demands may impact core activities.

Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av högskolans tidigare studenters erfarenheter och synpunkter, inte enbart under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på yrkesprogram som på enskilda kurser. Föreliggande rapport visar resultat för 2013 års programstudenter. Rapporten redovisar de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning i nämnda krav. Resultaten jämförs över tid och lärosätet ges utifrån dessa, möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger uttrycker sig kring barngruppens storlek och när det blir ett problem. Detta för att förstå hur förskollärarna kan skapa möjligheter och villkor till barns utveckling samt erbjuda en likvärdig utbildning till alla barn trots barngruppens storlek. Till vår studie har vi valt att utgå från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori (1979, 1986). Teorin bidrar till förståelsen av samband mellan politiska frågor, pedagogiska mål, förskollärares kompetens och materiella resurser. Vidare analyserar vi i vår text om hur förskollärare organiserar verksamheten i förskolan för att skapa villkor för barns lärande utifrån läroplanens intentioner. För att uppnå studiens syfte har vi formulerat det i tre frågeställningar: - Vilken betydelse har barngruppens storlek för den pedagogiska verksamhetens kvalitet enligt förskollärare? - Vilka möjligheter och begränsningar skapar barngruppens storlek enligt förskollärare? - Hur förskollärarna utifrån deras kompetens skapar goda villkor för barns välmående, utveckling och lärande i förskolan? Vi har sedan tidigare haft ett stort intresse över barngruppens storlek i förskolan. Detta väckte vårt intresse och valde att fokusera och få en förståelse över varför barngruppens storlek förknippas som ett problem. Vi vill därför synliggöra och få en uppfattning kring barngruppens storlek, med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod har vi samlat in material till vårt empiri som består av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med fem förskollärare från tre olika förskolor i två olika kommuner. Resultatet i vårt studie visar på att de fem förskollärare som intervjuades har en gemensam syn på både möjligheter samt hinder som en stor barngrupp ger. Vidare behöver förskollärarna arbeta i mindre grupper för att minska oron /stressen och för att kunna arbeta utifrån läroplanens intentioner samt höja förskolans kvalitet.

Studentbarometern omfattar två enskilda enkäter varav enkät I mäter åtta index genom 46 frågeställningar, ett index som avser upplevd stress (9 frågeställningar) samt ett index som avser hur nöjda studenterna är med att ha valt Högskolan i Borås för sina studier (3 frågeställningar). De åtta index som mäter utbildningsrelaterade områden är: utveckling av analytiska förmågor/färdigheter; pedagogisk kvalitet i undervisningen; huruvida kursvärderingar genomförs och diskuteras; om studentsamar­bete, i form av om grupparbeten leder till att studenterna utvecklar analy­tiska förmågor/färdigheter; hur informationen inför kursstart fungerar; att våga ge kritik utan att bli sämre behandlad; hur kravnivån upplevs på utbildningen; hur det administrativa stödet upplevs inom akademier och sektioner. Enkät II har sitt fokus på områden som hållbar utveckling; lika villkor; biblioteksverksamheten; studenthälsan samt Studentkårens arbete.

I denna kandidatuppsats studeras olika uppfattningar av begreppet kvalitet i allmänhet, och hur unga tonåringar uppfattar kvaliteten på Sveriges Televisions (SVT) ungdomsprogram i synnerhet. SVT har påtalat svårigheter för att nå de unga tittarna och uppsatsens hypotes var en fråga, om kampen för att nå ungdomarna kunde korrelera med en uppfattad låg kvalitet i produktionerna riktade till målgruppen. Denna studie fann att kvaliteten har mycket lite att göra med hur filmer och TV-serier uppfattas. Ungdomar baserar sin åsikt utifrån vilket värde en produktion ger dem. Den ackumulerade data som uppsatsen bygger på kommer från mailintervjuer, en fokusgruppsintervju och en netnografisk undersökning, tillsammans med information från akademiska böcker och artiklar. Studien är uppdelad i två delar; två resultatkapitel och två diskussionskapitel. Den första delen handlar om studiens första frågeställning ”Vad definierar kvalitet inom film och TV?” och den andra delen använder diskussionen från del ett för att diskutera den andra frågeställningen ”Vad anser målgruppen, 12-16 år, om kvaliteten på SVTs ungdomssatsningar?”. In this bachelor thesis, we study the different perception of the term quality in general, and how young teens perceive the quality in Swedish public service (SVT) youth production in particular. SVT has declared their struggle to reach the adolescent viewers. Our hypothesis was a question if the struggle to reach young teen could correlate to a perceived low quality in their productions according to the target audience. We found, in our research, that quality has very little to do with how film and TVshows are perceived. Young people base their opinion on what value a production give them. The accumulated data which the thesis is based on comes from email interviews, a focus group interview, and a netnographic research, along with the information collected from academic books and articles. The study is divided into two parts; two result chapters and two discussion chapters. The first part is about the first question of the study "What defines quality in film and television?" and the second part uses the discussion from part one to discuss the second question "What does the target group, 12 16 years, think about the quality of SVT's youth productions?".

Brister i förskolan tas som ingång för en debatt om hemmaföräldrar. Hemmaföräldrars nätverk och "Power to the parents" driver en aktiv debatt mot förskolan, många gånger på ytterst dåliga grunder. I artikeln argumenteras för att ta förskolans brister på yttersta allvar och som ingång för krav på rätt resurser i förhållande till det omfattande och viktiga uppdraget som dagligen rör 500 000 barn och deras vårdnadshavare och ca 100 000 i de olika personalgrupperna i förskolan.

t Författarens namn: Gunilla Herrlin Titel: På tal om kvalitet-pedagogiska diskurser i förskolan Engelsk titel: Talk about quality-pedagogical discourses in preschool. Studien belyser vilken innebörd personal lägger i begreppet systematiskt kvalitetsarbete och vilka diskursiva perspektiv som kommer till uttryck när arbetsgrupper träffas och diskuterar kvalitetsarbete och hur de ska organisera sitt lokala systematiska kvalitetsarbete inom respektive förskoleområde. Två förskoleområdes grupper i två olika kommuner där respektive grupp diskuterar kvalitetsarbete har följts på ett antal träffar från mars 2015 till augusti 2015. Genom ett diskursanalytiskt perspektiv har de utsagor som skapat empiri analyserats. Resultatet visar att flera diskurser visar sig i samtal angående systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitet belyses ur flera perspektiv. Den administrativa diskursen är framträdande i båda arbetsgrupperna oavsett inriktning på verksamheten. I detta sammanhang blir ansvarstagande, kontroll och korrekthet i fokus där rutiner och rapportering blir viktigt. I studien framgår även en traditionell diskurs som delvis härstammar från 1960 - talet, där också ett utvecklingspsykologiskt perspektiv finns med, till en reflekterande diskurs där personalen granskar sitt eget agerande, och försöker inta flera perspektiv. Det innebär att en komplex bild utkristalliserar sig, där de båda personalgrupperna försöker skapa mening och förståelse i de underlag som bildar grunden i det systematiska kvalitetsarbetet. Parallellt med systemintegration där tradition, grovplanering, finplanering kontroll, ordning och effektivitet ingår visar sig socialintegration genom ett reflekterande förhållningssätt. Nyckelord: Planering, utvärdering, kvalitet, systematiskt kvalitetsarbete, diskursanalys, livsvärld, system

To Measure What We Value or to Value What We Can Measure? Performance Indicators as a Basis for School Choice. The main objective of this article is to examine and critically discuss indicators that represent student achievement and are used as a basis for school choice in the Swedish compulsory school. It focuses on analyzing the performance indicators in some of the commonly used evaluation systems and to what extent they represent the National curriculum. Five evaluation systems used to inform school choice are selected and analyzed in relation to the Swedish national curriculum, based on perspectives from curriculum and evaluation theories. Most indicators represent a narrow subject discourse, while the discourses that represent the broad goals of the curriculum, such as citizenship, are largely absent. The indicators constitute a conception of student achievement as easily measurable subject knowledge. Inkluderande och konkurrerande. Gymnasieskolan i skärningspunkten mellan social inkludering och marknadisering

Att tala om kvalitet i förskolan är att tala om barns livsvillkor. För barnen är personalen, och relationen till personalen, av avgörande betydelse. Det skriver forskarna Christian Eidevald och Ingegerd Tallberg Broman i en slutreplik.

Studiens syfte är att granska vad olika aktörer inom förskolan ger för bild av kvalitet i förskolan genom sina debattinlägg i Dagens Nyheter angående förslaget om alla barns rätt till heltid i förskolan. Artiklarna har analyserats med textanalys som metod. I analysen används det användarbaserade perspektivets definition av kvalitet och tillhörande begreppsram till att studera hur kvaliteten i förskolan skildras och värderas i debattartiklarna. Valet av perspektiv grundas på att det användarbaserade perspektivets definition av kvalitet överensstämmer med studiens syfte, då perspektivet innebär att alla aktörer inom en verksamhet avgör verksamhetens kvalitet. Studiens resultat och analys visar att majoriteten av debattskribenterna upplever att kvaliteten i förskolan inte når upp till deras förväntningar. Samtidigt ger andra debattartiklar en bild av en förskola som, trots eventuella brister i kvaliteten, är fördelaktig för barns utveckling och lärande och därmed borde vara tillgänglig för alla barn på lika villkor. Utifrån analysen diskuteras att, förskolans styrdokument till trots, saknas det en konkret definition av vad kvalitet i förskolan innebär. Tolkningen grundas på debattskribenters skilda användning av kvalitetsbegreppet och att olika individer inom, och emellan, olika kundkategorier har olika erfarenheter och förväntningar på förskolans verksamhet.

Vårt problem i detta arbete är att det i läroplanen för förskolan saknas en tydlig definition av vad begreppet kvalitet innebär. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger ser på kvalitet samt hur de arbetar kring kvalitet för att uppnå de strävandemål som finns i läroplanen för förskolan. För att få en förståelse för detta har vi valt att utgå från två frågor. Hur definierar pedagogerna ordet kvalitet i förskolorna? Hur arbetas det med kvalitet i förskolorna? Vi har valt att intervjua pedagoger för att få en så verklig skildring av verksamheten som möjligt.Det vi har kommit fram till i vår studie är att synen på kvalitet är väldigt personlig och därmed bedöms kvalitet på många olika sätt. Det har även framkommit att en personlig syn på kvalitet inte behöver vara någonting negativt eftersom alla pedagoger arbetar mot samma strävandemål i läroplanen. Pedagogerna anser att genom att uppnå strävandemålen så uppnår de också önskad kvalitetsnivå på förskolan. I slutändan står ordet kvalitet för en personlig syn som alltid ska gynna barngruppen. Slutsatsen är att kvalitet handlar om att planera sin verksamhet för att uppnå läroplanens strävandemål och att barnen med fördel ska vara inkluderade i dessa planeringsprocesser.

Artikeln är en del i en debatt om svensk förskola som lyfter fram att forskningresultat från olika former av vård- omsorgs- och pedagogiska institutioner/förskolor/ kindergartens/ nurseries etc över världen är mycket komplicerade att jämföra.

A Head of a vocational educational program should set up activity goals for the school organization in order to improve it. The Aim of this Study is to search for needs for improvement in a quality perspective. Semi structural interviews with a teacher, a student, an employer and a representative for political governance and deep study of political documents is the empirical platform for the analysis. To interpret the material the “Free-Space model” by Gunnar Berg (2003) is used in combination with the “Driving-Force model” developed by the Danish pedagogue Christian Helms-Jørgensen (2006). The study is a case study and the conclusion couldn´t be generalized But it is indicated that a deeper dialogue is needed between the actors to create an equal picture of the education. The main differences in approaches are.1)The vision of the work with equality and multicultural perspectives2)The Definition of the Professional role3)The Definition of what Quality in Education isIt is also indicated, as Researcher earlier have shown, that this professional sector is influenced by a strong culture that can counteract new knowledge and definitions.To reach increased validity in this educational programme deeper studies in this differences of definition can form a platform for improvement. A Method for make a dialogue possible between the actors in order to create an equal picture is to establish a forum where policy documents, definitions, exams and development can be discussed. Another Method to improve the equal picture could be to, with communication actions, show the values that the actors are asking for.

Detta är en rapport inom projektet Karlstadsstudenter om studier och studentliv. I projektet analyseras studenters syn på studentliv och studier vid Karlstads universitet. Ett stort antal studier har genomförts sedan 2000 med enkäter bland studenter vid universitetet, på Campus, på musikhögskolan Ingesund och bland distansstudenter. I föreliggande studie har vi frågat studenter som läser till Ämneslärare. Programmet ges på både campus och på distans och dessutom sker detta genom samläsning. Syftet med studien är som i tidigare studier att ta reda på vad studenterna tycker om sin utbildning och vilka förslag man har till förbättringar av studierna. Speciellt intressant är för just detta program att studera hur samläsning av program på campus och på distans kan fungera. Resultaten från undersökningarna används för utveckling av kurser och program vid Karlstads universitet.

Syftet med studien är att få en uppfattning om förskolepedagogers tankar angående genomförandet av systematiskt kvalitetsarbete. Frågeställningarna berör barns delaktighet samt vilka utmaningar som pedagoger anser finns vid genomförandet av systematiskt kvalitetsarbete. Pedagogers förhållningssätt såväl möjliggör som hindrar en förskolas utveckling. Systematiskt kvalitetsarbete är allt som förekommer på förskolan i en ständigt pågående process. Arbetet på förskolan ska utgå från barnens tankar och idéer. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Sex förskolepedagoger deltog i undersökningen. Studiens resultat visade på att pedagogers tankar om systematiskt kvalitetsarbete var varierande och berodde till stor del på vilken inställning pedagogen hade till arbetet. I studien beskrivs det sociokulturella perspektivet betonar betydelsen av samspelet mellan människor vilket även studien påvisar. I studien lyfts de ramfaktorer som påverkar hur kvalitetsarbetet kan genomföras och vilken utformning det får. Några av de faktorer som pedagogerna beskriver som en utmaning är pedagogers förhållningssätt samt tidsaspekten. Slutsatsen är att det finns pedagoger ser på systematiskt kvalitetsarbete som en utmaning för dem att utföra, medan det finns de som anser att det är ett spännande arbete. Systematiskt kvalitetsarbete har inte till uppgift att försköna förskolans verksamhet utan verksamheten ska beskrivas precis som den är med såväl förtjänster som brister. De pedagoger som så önskar bör erbjudas fortbildning i hur de ska genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete på bästa sätt.

The Swedish preschool is internationally known for its high quality. Children in Sweden are given early educational opportunities to learn and develop prior to their school start. The Swedish preschool activity should include an overall language developmental approach; however, studies show that the children's conditions for language instruction vary intra-nationally. While the Swedish preschool curriculum reflects on children's desire to learn, the preschool staff should be aware of their own practical theory in order to arrange for learning. Research show that early childhood education of high quality benefits children's future school results. Thus, this research aims at studying children's opportunities for quality learning and development in the Swedish preschool, by exploring the content of preschool teaching. The role of the preschool is to provide all children with an education of high quality. This study aims at investigating what quality can mean in terms of preschool language instruction. To generate an understanding of quality, the study focuses on the structure and process inputs in six public preschools and two municipalities. To provide insights about the preschools' practices, a qualitative approach has been used to conduct interviews with preschool heads and employees from education administrations, as well as questionnaires with preschool staff and observations of learning environments. As the quality inputs vary between the preschools and municipalities it affects the outputs of the children's language development. This research makes it evident that the outcomes are mainly dependent on the preschool staff's abilities and competences of implementing development. Den svenska förskolan är internationellt känd för sin höga kvalitet. Barn i Sverige ges tidiga utbildningsmöjligheter för lärande och utveckling inför deras skolstart. Den svenska förskoleverksamheten bör omfatta ett övergripande språkutvecklande arbetssätt, men däremot visar studier att barnens förutsättningar för språkinlärning varierar inom landet. Medan den svenska förskolans läroplan reflekterar barns lust att lära, bör förskolepersonalen ändå vara medveten om sin egen praktiska teori för att arrangera för lärande. Forskning visar att förskoleverksamheter av hög kvalitet gynnar barns framtida skolresultat. Därmed syftar denna studie på att undersöka barns möjligheter för kvalitet i lärande och utvecklande inom den svenska förskolan, genom att utforska innehållet av förskolans pedagogiska arbete. Förskolans roll är att erbjuda alla barn en utbildning av hög kvalitet. Denna studie syftar på att undersöka vad kvalitet kan innebära i relation till språkinlärning. För att få en förståelse för kvalitet fokuserar denna studie på de struktur- och processinriktade insatserna inom sex kommunala förskolor och två kommuner. För att ge insikt om förskolornas praktik har ett kvalitativt förhållningssätt använts för att genomföra intervjuer med förskolechefer och tjänstemän från utbildningsförvaltningar, samt enkäter med förskolepersonal och observationer av läromiljöer. Eftersom kvalitetsinsatserna varierar mellan förskolorna och kommunerna påverkar detta resultaten av barnens språkutveckling. Denna studie tydliggör att resultaten beror framför allt på förskolepersonalens förmågor och kompetenser att utveckla verksamheten.

The aim of this thesis is to examine the Swedish public libraries acquisition processes when it comes to fiction for adults. The thesis focus on how the librarians responsible for acquiring view literary quality when they manage their collections and how their views coincide with that of the user’s explicit wishes. Furthermore this thesis looks at the librarians reading habits and how they coincide with that of their perceived users.The study uses literature pedagogic perspective theory to see how the librarians look at fiction and what they value in it. In order to get answers six librarians have been interviewed in this study that uses a qualitative approach to getting answers. None of the interviewed librarians’ expressed that they, or the public library where they are active have an expressed criteria when it comes to quality it’s rather the opposite. They all try to manage between satisfying the user’s requests and maintaining a balance of different genres in their collections.The interviewed librarians all feel that it is more important to them that their users read literature at all rather then what they read. Several of the interviewed librarians mean that if they keep supplying the users with what they ask for that in itself increases the possibilities of the librarian to steer them towards more advanced literature in the future. Program: Bibliotekarie

Denna uppsats är behållningen av en fältstudie som har gjorts på ett företag inom transport- och logistikbranschen. Jag har använt mig av både primär (intervjuer) och sekundär data (hemsida, hållbarhetsrapport, företagstidning etc.) för att ta reda på hur företaget gör för att kunna konkurrera i branschen. Till de ämnen som genererats ur resultatet har teorier och modeller kopplats. Några av teorierna är Porters värdekedja, Normanns gemensamma värdeskapande och Abrahamssons m.fl. strategiska flexibilitet. Använda begrepp är bl.a. konkurrensfördelar, service, kvalitet och flexibilitet.Resultatet visar att företaget i fråga, tycks genom hög kvalitet på sitt tjänsteerbjudande, leverera högklassig service till kunder som förefaller att vilja stanna kvar och fortsätta samarbetet med sin leverantör. Kvaliteten som företaget verkar stå för, har sin grund i att inte låta en jakt på lägsta kostnader vara viktigast, utan att hålla sig med betrodda underleverantörer som kan agera effektivt och flexibelt på snabba variationer i efterfrågan. En annan grund för kvaliteten ligger i engagerad och kompetent personal. Min slutsats är att ett företag förefaller kunna konkurrera om kunderna genom att upprätthålla hög servicegrad, strategisk flexibilitet och motiverad personal. Härigenom verkar företaget kunna sätta ett försvartbart och skäligt pris för sina tjänster och därmed skapa hållbar och långsiktig lönsamhet. This paper is the result of a field study made at a company that works within the transport- and logistics industry. I have used both primary information (interviews) and secondary data (homepage, sustainability report, business magazine etc.) to find out what the company does to be able to compete in the industry. Theories and models have been related to the topics that were generated by the result. A few of the theories are Porter’s value chain, Normann’s Common Creating of Value and Abrahamsson’s et al Strategic flexibility. Used concepts are competitive advantage, service, quality and flexibility among others. The result shows that the company in question, through high quality in their service offering, delivers exceptional service to customers who tend to stay and continue the cooperation with their supplier. The quality that the company appears to stand for has its base in not allowing a chase for lowest possible costs be most important to them, but to stick to trustworthy subcontractors that can perform effectively and flexibly, following quick fluctuations in demand. Another base for the company’s quality lies in its engaged and competent employees. My conclusion is that it appears to be possible for a company to compete for customers by maintaining a high degree of service, strategic flexibility and motivated employees. Through these elements the company seems to be able to can ask a defendable and reasonable price for its services and thereby create sustainable and long-term profitability.

The aim of this paper is to compare subject headings by the authors of the work and those administrated by professional indexers. The empirical setting for the study lies within the sociological discipline. The questions asked are: What overall similarities and differences between subject headings administrated by authors versus indexers can we find? What qualitative advantages and disadvantages can we establish between subject headings generated by natural language versus controlled vocabularies?Subject headings in the Swedish national library catalogue Libris and in five Swedish universities platforms for academic publishing are studied and compared. Today it is praxis at Swedish universities that administration of subject headings is done by authors and not by professional indexers. We consider this to be a clash between professions. The paper is based on Birger Hjørlands domain analysis. We discuss the practice of subject heading administration within these two professions. Furthermore we wish to determine advantages and disadvantages with subject headings indexed by natural language versus controlled vocabularies. Program: Bibliotekarie

Kundfokus är av avgörande betydelseför industriföretag, då dessa arbetar för kundens räkning. Kundens behov och förväntningar ska tillfredsställas, vilket i längden ska leda till lönsamhet för företaget. Detta ställer krav på företagsledningen, som ansvarar för att detta uppfylls. En viss otydlighet existerar dock kring innebörden av kundfokus för företagsledningar i kundfokuserade företag och vad det är företagsledningar har att handskas mednär det kommer till kundfokus. Sådan forskning är bristfällig särskilt när det kommer till att belysa det hela ur ett ledarperspektiv. En explorativ fallstudie har genomförts i tillverkningsföretag X för att klargöra innebörden avkundfokus i ett verkligt företag, etablerat på den svenska industrimarknaden.Studien belyser faktorer som är kopplade till kundfokus och som skapar situationer som X ledning har att handskas med, med syftet att öka förståelsen för vad kundfokuserat ledarskap är, utifrån ett ledarperspektiv.Företag X är relevant för denna studie då de anser sig vara kundfokuserade. Tre kundnära ledare i företag X harintervjuats och bidragit till att besvara frågeställningen: Vad är kundfokuserat ledarskap inomtillverkningsbranschen, sett ur ett ledarperspektiv? De empiriska diskurser om kundfokuseratledarskap som tagits upp behandlas även i analysen och rör i huvudsak kundfokus, kundnärhet,samverkan, kundlojalitet, kundupplevelse, effektivitet och resultatmätning. Dessa begreppinkluderar även termer såsom kvalitet, tillgänglighet, interaktivitet, värdeskapande, ledarskap,medarbetare, organisation, dialog och kundtillfredsställelse. Slutsatserna som kan dras av fallstudien är attdet kundfokuserade ledarskapet i företag X mer eller mindre har en tydlig relation till kundrelationer, samverkan, lönsamhet, effektivitet, kundlojalitet och kundtillfredsställelse, kvalitet och kontinuerliga förbättringsarbeten. Slutligen är företagets grad av kundfokus beroende av kundens storlek. Customer focus is crucial for manufacturers, as they are workingon behalf of their clients. This requires meeting the clients’ needs and expectations, which in the long run will provide profitability to the company. As the management is responsible for this being fulfilled,certain demands are made on the management.A certain ambiguity exists howeveron the implications of costumer focus to the management in customerfocused businesses andwhat a company’s management has to deal with when it comes to customer focus. Such research is insufficient especially when it comes to highlighting it from a management perspective.An exploratory case study has been done in the manufacturingcompany X to clarify the meaning of costumer focus in an actualcompany, established on the Swedish industrial market.The study highlights the factors which are related to customer focus and creates situations that X management have to deal with concerning customer focus, aiming to increase the understanding ofwhat customerfocused leadership is from a management perspective. Company X is relevant as an object of study since theyperceive themselves to apply customerfocus. Three customer-oriented leaders were interviewed to answerthefollowing question: What is customerfocused leadership in the manufacturing sector, seen from a management perspective?The highlighted empirical discourses on customerfocused leadership are also treated in the analysis and mainly concernscustomerfocus, customer proximity, interaction, customer loyalty, customer experiences, efficiency and resultmeasurement. Those concepts include terms such as quality, availability,interactivity, value, leadership, employee, organization, dialogue and customer satisfaction.The conclusions that can be drawn from the case study are that the customer focused leadership in the manufacturing company X is related to customer relationships, collaboration, profitability, efficiency, customer loyalty and customer satisfaction, quality and continuousimprovement work. The company’s degree of customer focus is dependent on the customers size.

The purpose of this bachelor thesis is to do a comparativecase study between a public library in Sweden and one in England. Our aim is to examine what factors affect alibrarian in charge of purchasing fiction for adults and to what degree. We have used two methods of study, specifically semi-constructed interviews with two librarians and text analysis of policies in place at each library respectively. Our research questions share the above mentioned context and should therefore be read with that backdrop:-How is selection and purchase covered in the policies?-What selection criteria are used by the respondents?-What differences are there regarding the decision making? -How can the viewpoints be explained?Our analytical framework was based on three arguments namely market demand, quality and social inclusion when examining our material. The analysis shows that there are differences in what policies are used in the two libraries and to what degree they influence the purchasing process. The market demand and customer requests affect the selection criteria in both countries. The decision making is group-based in the Swedish public library and largely made on an individual basis in its English counterpart.The conclusions from our study are that there is a clear dominance of market demand and social inclusion in the two public libraries as to what influences adult fiction purchasing. Library policies and the behavior they drive, coupled with the drive to achieve high turnover rates are part of the reason why. Program: Bibliotekarie

Detta arbete är en studie och syftar till att ta reda på hur fyra fritidspedagoger talar om kvalitet och utveckling i förhållande till Skolverkets allmänna råd och rekommendationer i frågan. I samtalsguiden Fritidshemmet drar skolinspektionen, baserat på hur det praktiska arbetet på fritidshemmen ser ut, slutsatsen att fritidspedagoger inte är tillräckligt medvetna om uppdraget. Skolinspektionen förutsätter med andra ord att den verksamhet som bedrivs är en direkt spegling av pedagogernas medvetenhet om uppdraget och tar liten hänsyn till resursfördelning, storlek på barngrupper och lämnar framförallt fritidspedagogernas tankar osagda. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fritidspedagogerna. Ur ett aktörsperspektiv baserat på Freires och Gustavssons tankar om handling, reflektion och kunskap har vi sedan analyserat dessa fyra pedagogers sätt att tala om kvalitet i relation till styrdokument och tidigare forskning. Vi har kommit fram till att en stor medvetenhet om uppdraget finns, men att pedagogerna uttrycker sig annorlunda än styrdokumenten och känner sig begränsade i att kunna bedriva den verksamhet som önskas.

The aim of this thesis is to investigate how purchasingmanagers in bookshops and public librarians reason withregards to their selection of fiction literature. Nineinterviews have been conducted in this qualitative studymade in the spring of 2013; four librarians, four bookmerchants, as well as a market director of a major chain ofbookstores. Our focus has been particularly directed toascertaining what influence the cultural-political mission oflibraries have had on the process of selection, as well as theextent to which factors such as demand and quality play apart in both organizations. We have been interested inseeing how libraries and bookstores compare with regards tothese factors, because of obvious differences in their goalsand purposes. Librarians see both the benefits and flaws intheir way of working, as well as in the way in whichbookstores conduct their business, and vice versa, that theyare often successful in cooperating, like when arrangingvisits from authors etc. Bibliotekstjänst, purchasesuggestions from users, the librarians own proposals are thesources for the libraries’ selection. The decisions are madewith respect to quality, content and public value. The userinfluence have increased, and the users’ satisfaction factor ishighly important. The book merchants were sometimescontrolled from the head offices in their selection, but hadthe freedom of buying books from local authors, and thecustomers demand also had an influence. They have incommon that their selection is highly influenced by themedia. Program: Bibliotekarie

Föreliggande studie behandlar ämnesområdet varumärken som tillhör ämnet marknadsföring. Varumärken är ett ständigt aktuellt ämne då konsumenter möts dagligen av detta fenomen. Ett varumärke byggs upp av flertalet attribut som tillsammans skapar företagets ansikte utåt. Då konsumenten värderar attributen olika medför det att varumärket uppfattas individuellt. Följden blir att konsumenten i slutändan har makten att bestämma vilket varumärke som de vill köpa.Vår undersökning genomfördes i centrala Göteborg under två dagar mellan klockan 10 till 19. De deltagande respondenterna bestod av förbipasserande människor inom åldersintervallet 20-79. Totalt deltog 150 respondenter i undersökningen och syftet var att analysera vilka attribut som konsumenten värderar högre jämfört med andra attribut som bygger upp ett varumärke. Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Inledning: Definitionen av begreppet service är olika för de flesta människor på grund av de olika erfarenheter och förväntningar de bär med sig. Trots att det är svårt att fastställa betydelsen av ordet så är en god service avgörande för eventföretagens framgång.Bakgrund: Vid värdering av service finns det mycket att ta hänsyn till. För att ett eventföretag ska kunna ge sina kunder en god service är det viktigt att de först vet hur de ska arbeta med den interna servicen. Detta för att servicemöten ska kunna hanteras på ett professionellt sätt av personalen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur eventföretag arbetar med sin interna service och vad de anser att begreppet service står för.Metod och material: Uppsatsen är baserad på tryckt litteratur samt vetenskapliga artiklar som berör ämnet service inom eventbranschen. Som grund till studien har även fem semistrukturerade intervjuer utförts för att ta reda på vad eventföretag anser om ämnet och hur de arbetar med det.Resultat: I resultatet framkommer respondenternas svar på vad företagen de arbetar på har för syn på service, hur de arbetar med det internt samt vad de har för strategier och målsättningar kring det.Slutsats: Företagen inom eventbranschen har liknande värderingar av begreppet service. De är medvetna om att det är viktigt att ha utsatta mål och strategier för att nå ut med en god service till kunderna. Däremot skulle en ökad förståelse för vikten av att jobba med intern service vara nödvändig för att få alla på företagen att inse vikten av att jobba med serviceanda., C-uppsatser i Måltidskunskap

Examensarbetet handlar om hur en skola varit framgångsrika med att höja kvaliteten bland rastvaktspersonalen och på så sätt minskat konflikterna på rasterna. Studiens syfte är att studera om konflikterna under rasterna och resten av skoldagen kan minska om man har samma personal som rastvakter och konfliktmedlare alltid. Varför beslutade sig skolan för att ändra sina rutiner under rasterna? Hur har denna skola gått tillväga för att höja kvalitén bland rastvakterna? Vad tycker personal och elever på skolan? Känner eleverna att de får med hjälp nu jämfört med innan till att lösa konflikter som uppstått under rasterna? Detta var några av alla de frågor som dök upp när jag fick höra talas om skolan och deras nya system.Genom intervjuer med rektor, personal och kamratstödjare på skolan samt 85 stycken enkätundersökningar med elever i år 2,4 och 6 har jag sammanställt ett material som övergripande visar att skolan använder sig av en bra metod under rasterna samt för konflikthantering och konfliktlösning efter rasterna. Studien är förlagd en liten byskola i Skåne som jag av en händelse fick nys om. Skolan är en 2-6 skolan med ca 150 elever. Skolan har ett kommunövergripande samarbete med en F-1 skola i en annan kommun och de ingår i samma rektorsområde med en rektor.

The purpose of this article is to examine issues concerning quality assurance in the Swedish family counselling. To obtain the purpose following factors have been analysed: what kind of requirements/criteria are put on the companies/practitioners, what the respondents think about the lack of common standards and criteria and their opinions concerning “Lagen om valfrihetssystemet”. Monitoring of criteria, privatisation and increased competition are other factors that have been analyzed. The material was obtained from the family counsellors own association and was analyzed in the light of previous research and theories regarding the quality of family counselling however we also considered theories about quality within social work in general. To get the practitioners' opinions we did a qualitative study with five semi-structured interviews. We constructed an analysis from the material and interviews where the answers and the retrieved data were linked together. The results show that family counsellors wanted common quality standards, local authorities should be better at checking the family counsellors and that privatisation has given unserious practitioners access to the market. Artikeln syftar till att undersöka kvalitetssäkringsproblematiken i den svenska familjerådgivningen. Vi har sett till tidigare forskning samt gjort en kvalitativ studie med yrkesverksamma.

With an increased empowerment of the users, and a dependence on outside critics, one wonders what kind of role the librarians have in a context where qualitative literature is discussed. The aim of this study is to examine the relationship between librarians private and professional views on qualitative fiction, in order to be able to discuss their role as quality intermediaries in a user oriented context.The method used, is the qualitative, semistructured interview. This author interviewed seven librarians from three different libraries in Sweden. The theoretical emphasis partly relies on the ten words of qualitative value that Inger Elam and Bengt Brülde discusses in their respective texts, partly on David Garvins quality assessment theory, which defines several quality categories divided between an absolute and a relative quality view.Through the comparison between the private and the professional quality view, examined with the two theoretical approaches, the analysis of the interview material shows that there lies a complexity in the librarians professional role. On the one hand, they are dependent of both the users and the critics judgements about the qualitative aspect in the work with purchasing new literature to the library. Their role is in that point of view a passive one. On the other hand, the informants have other methods to gain control over the quality assessments, which allows them to be more involved in relation to the users and the critics. Therefore, the role of the librarians is a complex one when studied from this perspective. Program: Bibliotekarie

Syftet med vår studie är att undersöka hur implementering av förskolans reviderade läroplan går till samt analysera likheter och skillnader i tolkningen av förskolans kvalitet utifrån ledningsansvarigas, politikers och pedagogikvetarnas perspektiv samt granska på vilket sätt respondenternas utsagor avspeglar deras position i skolsystemets hierarki.För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vår empiri grundar sig på införskaffade intervjusvar ifrån nio offentliga personer med olika roller och positioner inom skolsystemet.Resultatet av vår undersökning visar att implementering av förskolans reviderade läroplan är ett exempel på ett top-down perspektiv. Utifrån insamlat empirin konstaterar vi att respondenternas uppfattning om vad som är förskolans kvalitet skiljer sig beroende på deras roll och position inom skolväsendet. Dessutom kom vi fram till att två diskursiva mönster framträdde i ledningsansvarigas, politikers och pedagogikvetarnas uttalanden som vi i studien benämnde för organisatoriskt- och pedagogiskt perspektiv.

Runt om i vårt land skickas personalchefer, mellanchefer m.fl. från olika företag på chefsutbildningar för att förhoppningsvis utveckla sig själva och bli bättre ledare och chefer. Det beräknades att företagen spenderade 1,5 miljarder kronor på att utbilda och utveckla sina chefer under 2007. Efter att ha sökt på ordet ”chefsutbildningar” på nätet så kan vi se att det finns ett otroligt brett register med företag som erbjuder olika former av ledarskapsutbildningar. Alla med förhoppning om att företagen skall välja just dem och med erbjudande om att de garanterar mätbara resultat på deras utbildningar.Det finns idag en stor problematik med utvärderingen av ledarskapsutbildningar. Problemet ligger i att utbildningarnas resultat är svårt att bedöma samt om kvaliteten på dem är tillräckligt bra. Nio gånger av tio följs utbildningarna upp med en utvärdering av kursen istället för en utvärdering av dess resultat.Studiens syfte är att få en djupare uppfattning om de olika mätmetoderna för kvalitet. Vi vill även med denna studie ta reda på vilka metoder och verktyg som kan användas för att mäta kvalitet. För att besvara dessa frågor har vi bland annat tagit hjälp av våra intervjuer som vi har utfört på fyra företag som erbjuder ledarskapsutbildningar. Vår studie bygger på en kvalitativ ansats med ett försök till en abduktiv slutledningsmetod där vi bland annat har genomfört strukturerade intervjuer med representanter från olika företag som erbjuder ledarskapsutbildningar.Slutsatsen kring vår studie är den att kvalitet är något som är individuellt och något som varierar oerhört. Efter vår genomförda studie ser vi att kvalitet baseras på en persons förväntningar i förhållande till den upplevda kvaliteten och för att ta reda på vad kvalitet är måste man således definiera vad just den kunden definierar som kvalitet.I vår slutsats kommer vi även fram till att det går att, med hjälp av olika verktyg, mäta kvalitén av chefsutbildningar. Dock är det väldigt få företag som väljer att mäta kvalitén av utbildningarna med väl förankrade mätverktyg. Då främst för att det är en kostnadsfråga för företagen men även på grund av att kunderna sällan ställer krav på att mätningar görs. Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger och rektorer anser att kvalitetsredovisningen leder till högre kvalitet i förskolan. Intresse finns också för att ta reda på hur förskolans kvalitetsredovisning används som ett verktyg i verksamheten och hur inblandade aktörer ser på dess värde. Frågeställningarna är: På vilka sätt är kvalitetsredovisningen ett värdefullt dokument för att uppnå en god kvalitet? Hur menar pedagoger att verksamheten kan utvärderas? Hur blir kvalitetsredovisningen ett aktivt dokument som finns med i planeringen av verksamheten?Insamling av empiriskt material har skett med hjälp av enkätundersökning när det gäller pedagoger i förskolan och öppen intervju när det gäller rektorer. Undersökningen ses som kvalitativ, då avsikten är att få fördjupad kunskap om pedagogers och rektorers uppfattning om fenomenet kvalitetsredovisning, samt att tolka och beskriva dessa uppfattningar i rapportform. Som teoretisk utgångspunkt valdes den fenomenografiska ansatsen, som är en kvalitativ forskningsansats lämplig för att genomföra och analysera frågor som handlar om lärande och utbildning. Fenomenografins huvudsyfte är att få reda på hur människor uppfattar, upplever eller erfar olika aspekter av sin omvärld.Resultatet av studien visar att såväl pedagoger i förskolan som rektorer i förskolan och skolan, menar att kvalitetsredovisningen fyller en indirekt kvalitetshöjande funktion. Det är dock inte dokumentet i sig som ger högre kvalitet, utan den diskussion och reflektion kring den pedagogiska verksamheten som föranleder dokumentet. Flera av respondenterna menar att kvalitetsredovisningen inte används som verktyg för att planera och genomföra verksamheten, men att den förutsätter utvärdering som kan ge underlag till förbättringsåtgärder. Nackdelen är, menar de, att utvärderingen är koncentrerad till en begränsad period, ofta en/ibland två gånger per år.En slutsats av undersökningen är att det finns flera olika erfaranden av dokumentet kvalitetsredovisning, men att flera respondenter efterlyser ett mer kontinuerligt, systematiskt och framför allt lättarbetat material för att utvärdera och redovisa kvalitet. Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om den reviderade läroplanen skulle kunna få konsekvenser i förskolans verksamhet för barnskötare, förskollärare samt rektorer. Vi ville även ta reda på om den reviderade läroplanen skulle kunna bli kvalitetshöjande för verksamheten. Som metod valde vi att använda kvalitativa intervjuer där vi fick möjlighet att ta del av informanternas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett underlag för analys och diskussion. Resultatet visade att informanterna tog emot den reviderade läroplanen som ett stöd i sitt arbete. Med den reviderade läroplanen såg informanterna en förändring av sin yrkesroll. Ord som ansvar, tydlighet samt möjlighet lyfts fram kontinuerligt under intervjuerna. En förhoppning finns att det ska ske en kvalitetshöjning i förskolans verksamhet.

Utifrån de snabba omställningar, globalisering och nya omvärldskrav inom nya yrken och med krav på ny kompetens tvingas människor navigera och skapa nya karriärer. Vi såg det angeläget att undersöka hur utvärderingsprocessen på vägledningsverksamheten på vuxenutbildningen fungerar. Syftet med uppsatsen är att visa en bild av hur studie- och yrkesväglednings-verksamheten, organiseras, utvärderas och kvalitetssäkras på vuxenutbildningen. För att genomföra undersökningen valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fem personer i olika positioner. En politiker, en förvaltningschef, en avdelningschef och en processledare på vägledningsavdelningen samt en kvalitetscontroller på utbildningsavdelningen. Valet av denna metod baserades på att vi ville få en bred förståelse för hur vägledningsverksamheten organiseras och utvärderas. Vuxenutbildningsförvaltningen i kommunen ansvarar för vägledningsfrågor och utformning av vägledningsverksamheten. Vi har valt att använda oss av utvärderings och organisationsteorier i uppsatsen. På vuxenutbildningen i vår undersökta kommun visade det sig att Studie- och yrkesvägledningen organiserades under två separata avdelningar, tillika processer. Den ena är vägledning, den andra är utbildning. Vår undersökning visade att systematiskt utvecklingsarbete saknas på vägledningsavdelningen medan det på utbildningsavdelningen bedrivs systematiskt kvalitetsarbete, men endast i en viss utsträckning för studie- och yrkesvägledning. Utvärderingsprocessen innefattar inte vägledningsverksamheten som helhet. Samsyn saknas på förvaltningen när det gäller helhetsperspektiv på studie- och yrkesvägledningen eftersom den är uppdelad i olika processer.

Syftet med uppsatsen är att utifrån teorier studera hur erfarenheter omsätts till förbättringar i Försvarsmaktens förbandsproduktion och insatsverksamhet så att rätt kvalitet kan uppnås. För att studera detta har teorier om totalkvalitet operationaliserats och med hjälp av textanalys och intervjuer jämförts med Försvarsmaktens processer vad avser planering, styrning och förbättring för att uppnå rätt kvalitet på förbandsproduktion och insatsförband. Resultatet av studien visar att det finns planeringsmetoder med förutsättningar för att ta fram produkter i form av insatsförband med rätt kvalitet men det finns brister i förutsättningarna för att systematiskt använda erfarenheter för att utvärdera, anpassa och förbättra kvaliteten på insatsförband och förbandsproduktion. Orsaken till detta är att det saknas systematisk uppföljning av kvaliteten i form av system för avvikelserapporter/erfarenhetsrapporter från insats och förbandsverksamheten. Detta innebär också att behovet av anpassning och förbättringar inte kan identifieras baserat på ett brett underlag av erfarenheter från verksamheten underifrån. Kopplingen mellan förbättring av kvalitet och planering är otydlig vilket innebär att förändringar av förbandsspecifikationer och målsättningar inte är helt säkerställt när behov identifierats efter erfarenhetsanalys.

The public service within health and care has changed remarkably during the last 30 years. It has been inspired by management ideas from profit-making businesses. Those thoughts are an umbrella term called Nex public management. In what way has New public management influenced the public service in Sweden? Important concepts in the change of public service are quality, effektivity and goals. Measuring of these concepts is also an important part.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om vad deltagare i Arbets- och integrationscenters arbetsmarknadsinsatser anser är kvalitet. Den är skriven på inbjudan av Avdelningen för Integration och Arbetsmarknad (INAR), Malmö Stad. Min övergripande frågeställning är: Vad är kvalitet enligt deltagarna på AIC? För att besvara denna fråga har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer med deltagare i AIC:s arbetsmarknadsinsatser. De teorier jag använder mig av handlar om själva kvalitetsbegreppet och bygger på tidigare forskning. Mitt resultat visar följande. Deltagarna menar att det som skapar kvalitet är utbildningar och praktikplatser som kan leda till jobb, att AIC ska tillhandahålla ett stort nätverk med arbetsgivare. De önskar att vägen in på arbetsmarknaden gick snabbare än idag, tycker det är viktigt att AIC:s fokus ligger på att hitta jobb, samt att handläggarna motiverar och ställer upp för deltagarna. På AIC vill man kunna få vägledning och nya idéer, och verksamheter som är anpassade för människors olika behov. Några anser att det viktigaste för att skapa kvalitet handlar om handläggarna, andra anser att viktigast handlar om utbildning och praktik.

BAKGRUND:Studien behandlar olika aspekter av dokumentation i förskolan och hur dokumentationen bidrar till kvalitet i verksamheten. Vi beskriver här hur den målstyrda förskolans framväxt har påverkat och förändrat lärarnas uppdrag.SYFTE:Syftet är att undersöka hur rektorer och lärare i förskolan resonerar kring sambandet mellan dokumentation och kvalitet.METOD:Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med två rektorer och sju lärare, verksamma i förskolan.RESULTAT:Rektorer och lärare ser dokumentation som ett verktyg i kvalitetsarbetet. Studien visar att lärarna genom dokumentation blivit mer medvetna om sitt arbetssätt och att den bidrar till en ökad kvalitet i verksamheten. Verksamheten fokuserar nu mer på barns lärprocesser och dokumentationen bidrar till att synliggöra lärandet.

The aim of this master´s thesis is to analyse what factors have an impact on the quality of school libraries. The research questions are: How do some school principals, school librarians and school inspectors view quality in school libraries and what has an impact on quality?How do they view some existing quality criteria?How important do they think the integration of the school library into the curriculum is?The theoretical approach is derived from research about school libraries by David Loertscher and by Sharon Markless and David Streatfield. The empirical material has been collected through half structured qualitative interviews. The informants chosen are principals and school librarians from three Swedish primary schools (6-15 years). The schools are chosen because their libraries have been awarded the title school library of the year. Two school inspectors have also been interviewed. Some of the aspects of quality that both the research literature and the interviews show as important factors are cooperation and collaboration between school librarians and teachers, learning by ICT and students' information literacy. The investigation shows that earlier research is valid for this thesis also. The views of the informants are that school libraries can play a vital role in schools. The investigation confirms the importance of support from principals and of evaluation of your work, by the help of school inspections and existing quality criteria.

This dissertation was made since we wanted to investigate the conception called quality within the school sector. What it means and if there is something that can give an explanation of how they at look at the conception within the school sector. This will be the benchmark through the dissertation, trying to find out the most important things which might be equal to quality within the school. To find the answers of our questions we will read literature according to the subject. To get an increased understanding we will interview some people within the school efficacy, and give students a survey to fill in. The most important results from our investigation is to look at everything in its entirety, not only look at what grades students get. Even though this the most narrated sign of quality. There is so much more which is building quality of school. All other characteristics such as comfort, teachers etc. must work out too, to get grades and quality which is satisfying. By having these characteristics as good as possible you will get close as close as possible to an optimal solution to reach good quality. If you succeed with that, you will have a god quality.

Bakgrund: Det råder delade meningar om vilken som är den lämpligaste löneformen inom Byggbranschen. De två huvudaktörerna i denna studie innefattar Byggnads som är byggarbetarnas fackliga förbund och Sveriges Byggindustrier (BI) som är byggföretagens bransch- ocharbetsgivarorganisation. Dessa företräder två olika ståndpunkter. Byggnads vill att arbetstagarna ska arbeta under en prestationslön medan BI vill att det ska finnas en valbarhet av löneform.Syfte: Vi avser att skapa oss en förståelse för hur BI, Byggnads och arbetsgivarna argumenterar för sina uppfattningar kring prestationslön respektive tidlön. Vi avser även att skapa oss en förståelse för huruvida dessa uppfattningar eventuellt påverkar synen på arbetsmiljö och kvalité.Vi vill också skapa oss en förståelse för arbetstagarnas upplevelser kring prestationslön respektive tidlön. Vi avser även att skapa oss en förståelse för huruvida dessa upplevelser eventuellt påverkar synen på arbetsmiljö och kvalité.Metod: Vi har valt att använda oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt med hjälp av intervjuer, där vi försöker förstå problematiken genom ett hermeneutiskt förhållningssätt.Resultat: Byggnads och större delen av arbetstagarna menade att prestationslönen var den löneform som skulle råda då arbetstagarna kunde påverka sin egen lön, bidra till löneutvecklingen och förbättrade arbetsmiljön samt kvalitén. I vår studie kunde vi se att en annan del av arbetstagarnas upplevelser var att tidlönen påverkade arbetsmiljön positivt då de upplevde en större möjlighet att påverka sin egen arbetetssituation, samt mindre stress och risker. De ansåg också att kvalitén gynnades då man fick mer tid till utförandet. BI och arbetsgivarnas uppfattning kring löneformerna i vår studie var att tidlön var bättre än prestationslön då det ledde till bättre arbetsmiljö och kvalité. De menade att stressen under prestationslönen kunde leda till att man valde bort kvalité i förhoppning av att tjäna mer pengar. I vår studie kunde vi genom Foucaults maktperspektiv se att parternas argumentationer präglades av en relationell maktsituation där makten inte är beständig. Makten som vi ser gällande lönefrågan ligger till stor del hos Byggnads men kan lika gärna, genom omförhandlingar, övertas av arbetsgivarna. Uppsatsnivå: C