Search

Sweden has taken in many refugees in recent years. Several studies indicate that it is difficult for newcomers to find a place on the labour market, for a number of reasons. The purpose of this study is to investigate how newly-arrived Syrians who came to Sweden in the years 2015, 2016 and 2017 found their first jobs in Sweden. The study will examine how their social network and contacts have contributed to their getting a job. The question the study asks is: To what extent do different types of network and contacts contribute to providing new arrivals with the opportunity to enter the labor market? To be able to answer these questions, the study used a qualitative method and conducted semi-structuring interviews with eight participants from different geographical areas in Sweden. Furthermore the study has used the theory of Pierre Bourdieu's social capital, Robert Putnam's connecting and linking social capital, and Mark Granovetter's strong and weak ties. In addition the study has used three previous pieces of research on the subject to get closer to the purpose of the study. The study reached several conclusions that show that informal ways of working are more important and more effective in helping the participants to find jobs than traditional methods. Results also show that personal contacts, that is friends and acquaintances of friends, are more important than family members and close friends in helping newcomers to find work, by providing jobseekers with information and opportunities. Results also show that there are differences between the different networks. The informal network is more important than the formal when it comes to the participants' entry into the labour market. To sum up, contacts and networks play a major role in newcomers' integration into society. Moreover, they contribute to more assets and inclusion in the various workplaces through tips, information and recommendations. Sverige har tagit emot många flyktingar de senaste åren. Flera studier pekar på att det är svårt för de nyanlända att kom in på arbetsmarknaden, vilket beror på flera faktorer. Syftet med den studien är att undersöka hur nyanlända syrier som kommit till Sverige under åren 2015, 2016 och 2017 har fått sina första jobb i Sverige. Studien kommer att visa hur deras sociala nätverk och kontaktar har bidraget till att de fått jobb. Studiens frågeställning är: I Vilken utsträckning bidrar olika typar av nätverk och kontakter nyanländas möjlighet att komma in på arbetsmarknaden? För att kunna besvara de frågorna har studien använt sig av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerande intervjuer med åtta deltagare som bor i olika geografiska områden i Sverige. Vidare har studien använt sig som teori av Pierre Bourdieus ’’socialt kapital’’, Robert Putnams ’’Den sammanbindande och sammanlänkande socialt kapital’’ samt Mark Granovetterss ’’starka och svaga band’’. Dessutom har studien använt sig av tre tidigare forskningar kring ämnet för att fördjupa studiens syfte. Studien kom fram till flera resultat som visar att informella väger till arbete har mer betydelse och bidrar till att deltagarna får jobb än traditionella vägar. Resultatet visar även att personliga kontakter, nämligen via vänners vänner och bekanta är viktigare än via medlemmar inom den egna familjen och nära vänner som en väg för nyanlända in i arbete, där de bidrar med information om arbete och möjligheter för arbetssökande till jobb. Vidare visar resultatet även att det finns skillnader mellan olika nätverk. Sammanlänkande nätverk har mer betydelse än sammanbindande nätverk i deltagarnas inträde på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis spelar kontakter och nätverk en stor roll för nyanländas möjlighet till att få jobb och integration i samhället. Genom tips, information och rekommendation bidrar dessa kontakter och nätverk till mer tillgång och inkludering på olika arbetsplatser.

Denna studie undersöker hur jobbcoacher framställer nyanländas anställningsbarhet och utsatta position på den svenska arbetsmarknaden. Genom en socialkonstruktivistiskt ansats och kvalitativ metod, har vi intervjuat sju jobbcoacher om deras framställning av nyanländas anställningsbarhet. Studien undersöker även hur jobbcoacher resonerar och beskriver vilka hinder och möjligheter nyanlända möter i etableringen på den svenska arbetsmarknad. Studien undersöker ytterligare hur jobbcoachernas beskrivningar kan förstås utifrån kritiska teorier om andrafiering, fördomar och diskriminering. Resultatet visar att jobbcoacherna framställer att nyanlända befinner sig i en utsatt situation och att de möter flertalet hinder vid etablering på den svenska arbetsmarknaden. Språkkunskaper i det svenska språket, bristande nätverk och arbetsgivares attityder är tre exempel på hinder som nyanlända möts av. Resultatet visar vidare att nyanlända erbjuds insatser som språkträning och intervjuträning. Slutligen visar studien att jobbcoachernas beskrivning av nyanländas anställningsbarhet kan förstås som en slags “andrafierad” bild av nyanlända eftersom de målas upp som en “annorlunda” grupp på arbetsmarknaden i behov av särskilda insatser. Vi hoppas att studien bidrar med förståelse och kunskap om nyanländas situation på den svenska arbetsmarknaden. This study investigate how job coaches presents newcomers' employability and their vulnerable position in the Swedish labour market. Through a social constructivist approach and qualitative method, we have interviewed seven job coaches about their portrayal of new arrivals' employability. The study also examines how job coaches' reason and describes what obstacles and opportunities newcomers encounter in their establishing in the Swedish labour market. The study further investigates how job coaches' descriptions can be understood on the basis of critical theories of ‘othering’, prejudices and discrimination. The results show that job coaches represent newcomer's vulnerable situation and that they encounter several obstacles in their establishing in the Swedish labour market. Language skills in the Swedish language, lack of networks and the attitude of employers are three examples of obstacles that new arrivals encounter. The results also show that newcomers are offered supportive measures, such as language training and interview training. Finally, the study shows that job coaches descriptions of newcomer's employability can be understood as a kind of "othering" image of newcomers because they are presented as a "different" group in the labour market, in need of special efforts. We hope that this study contributes with understanding and knowledge of the situation of newcomers in the Swedish labour market.

Integrationen på arbetsmarknaden visar sig vara en utmaning på grund av den höga arbetslösheten bland utrikesfödda i Sverige. Vi har valt att utföra en studie med syftet att se hur arbetssökande personer med utländsk bakgrund från Mellanöstern upplever arbetsmarknadensintegrationen i Halmstad. Vi har analyserat hur denna målgrupp har för upplevelser och erfarenheter inom de satsningar och arbete som de deltar vid och personliga metoder och tillvägagångssätt när de ansöker om ett arbete. Under studien belyser vi hur det kan uppstå sociala klyftor i samhället utifrån integrationsmarknaden i Halmstad. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsintervju som består av åtta stycken arbetssökande män mellan 30–45 år, med utländsk bakgrund från Mellanöstern, som är bosatta i Halmstad. Vi har använt oss av relevanta teorier från Pierre Bourdieu och Erving Goffman för att analysera resultatet i studien. Resultatet visar att intervjupersonerna har olika upplevelser när det gäller integrationen på arbetsmarknaden i Halmstad. Mer än hälften av intervjupersonerna upplever att integrationsarbetet är bristande. De övriga intervjupersonerna upplever integrationsarbetet som duglig, men menar att det finns utvecklingspotential. Integration in the labor market proves to be a challenge due to the high unemployment among foreign-born in Sweden. We have chosen to carry out a study with the aim of seeing how jobseekers with a foreign background from the Middle East experience labor market integration in Halmstad. We have analyzed how this target group experiences the initiatives and work in which they participate and personal methods and approaches they use when applying for a job. During the study, we shed light on how social gaps can arise in society based on the integration market in Halmstad. We have started from a qualitative research interview consisting of eight job-seeking men between the ages of 30 and 45, with a foreign background from the Middle East, who live in Halmstad. We have used relevant theories from Pierre Bourdieu and Erving Goffman to analyze the results of the study. The results show that interviewees have different experiences when it comes to integration in the labor market in Halmstad. More than half of the interviewees feel that the integration work is lacking. The other interviewees perceive the integration work as capable but believe that there is development potential.

Studien syftar till att undersöka hur utrikes födda kvinnor etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden. Inledningsvis presenteras statistik och undersökningar som belyser en ökning av utrikes födda i Sverige. En markant ökning skedde under åren 2014–2018 på grund av flyktingströmmar från krigsdrabbade länder, majoriteten var arabisktalande. Därtill stannar utrikes födda kvinnor längre i etableringsprocessen mot svensk arbetsmarknad, än inrikes födda och utrikes födda män. Därför finns ett behov av att undersöka och synliggöra bakomliggande faktorer som genererar effektivitet och långsiktighet i utrikes födda kvinnors etableringsprocess av arbetsmarknadsintegrering. I ljuset av detta formuleras undersökningens frågeställningar enligt följande. ”Hur etablerar sig arabisktalande utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden?” och “Vilka faktorer påverkar arabisktalande utrikes födda kvinnors etableringsfas?”. För att få svar på forskningsfrågorna användes en enkät till arabisktalande utrikes födda kvinnor. Resultaten från enkäten har analyserats utifrån Skeggs och Bourdieus teorier för att försöka förstå och förklara dessa kvinnors uppfattning om deras etableringsfas samt de faktorer som upplevs som betydelsefulla för processen. Resultatet av undersökningen pekar på att nätverk, typ av utbildning, erfarenhet, traditioner samt språk är betydelsefulla faktorer för utrikes födda kvinnors etablering på svensk arbetsmarknad. Kvinnorna använder olika former av kapital för att etablera sig på arbetsmarknaden. Vilken typ av kapital de besitter bestäms av deras samhällsposition, som i sin tur främst avgörs utifrån deras typ av utbildning och de sociala nätverk de har.

This study investigates how graduating students at Swedish upper secondary school perceive the content and form of education in social science regarding the subject areas of labor market and equality. The study also investigates how students perceive their own possibilities on the labor market and whether these perceptions can be derived from content in social science education. Furthermore, the study presents how the students’ perceptions of possibilities on the labor market and the content and form of social science education might affect students’ motivation to study. The selection consists of seven interviews with four women and three men from a school unit for special sports-profile programs at an upper secondary school in the north of Sweden. These students were selected because girls at this school unit generally have reached higher grades than boys for a long time and that the grade differences between the genders is remarkably bigger than the national average. The fact that the students are athletes was also an important part of the selection since the labor market for elite-athletes is often described as one of the most unequal, with prominent wage differences between men and women. Therefore, it was interesting to investigate how students who aim for that labor market perceive their possibilities and how school takes part in forming these perceptions. The result shows that the content and form of education in social science does matter for what perceptions of the labor market students develop. However, it is not the most contributing factor, especially not for the perceptions they have about the labor market for elite-athletes. Eventsfrom their childhood, found statistics as well as news and posts on social media are described as more meaningful factors. Although, all the respondents present views of the labor market as unequal and gender segregated, both for elite-athletes and in general. For many of them there is a strong connection between these perceptions and their motivation to study, even thoughtheir family-situation and taught-in gender roles are declared as examples of other important contributing factors. Three theoretical points are used to discuss the result. The three educational and philosophical dimensions qualification, socialization and subjectification, and the theoretical frameworks gender socialization and hegemonic masculinity. The results of the study show that some essential values seem to be lost in the education of social science. Many of the respondent’s experience that the education often contributes to reenforcing norms and structures of inequality rather than challenging them. An interpretation is also that taught-in gender roles and constructed ideals of masculinity affect male and female students to have different attitudes towards studies and work life, which ultimately affects their grades. The conclusion is that the content and form of education in social science regarding the labor market and equality probably needs to develop to become more nuanced, problematized and based on discussions. In that way, negative patterns may be broken, where girls occasionally will be able to lower the pressure they put on themselves and boys will become more motivated to study and improve their grades.

Syftet med undersökningen är att belysa nyexaminerade studie- och yrkesvägledares övergång från utbildning till anställning, samt vad lön, geografiskt läge, arbetsplatsens verksamhetsinriktning, tidigare erfarenheter och nätverk haft för betydelse under etableringsfasen. Frågeställningarna i undersökningen är följande: Hur har lön, geografi, arbetsplatsens verksamhetsinriktning, tidigare erfarenheter eller andra viktiga påverkansfaktorer påverkat etableringsprocessen? Vilken betydelse har studie- och yrkesvägledarens nätverk haft under fasen fram till anställning? Studien behandlar de egenskaper arbetsplatsen ska besitta samt vilka andra påverkansfaktorer som kan förekomma för att individen ska ta ett arbete. Vi har använt oss av teorierna STF-modellen av Patton och McMahon (2006) samt SCCT-teorin av Lent och Brown (1996). Tillsammans med de två teorierna har det utformats en konceptuell modell för att analysera empirin. Den valda metoden har varit kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Bland betydelsefulla faktorer visar resultatet att arbetsplatsens verksamhetsinriktning och det geografiska läget främst varit viktiga faktorer inför etableringen. Vi fann även att samtliga respondenter ställde lägre krav inför det första arbetet eftersom deras mål var att snabbt träda in på arbetsmarknaden.

Bild är, som musik, slöjd, svenska-drama, idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap, ett av de estetiska skolämnena. I en resultatinriktad skolutveckling hamnar de estetiska skolämnena ofta i skymundan (tex. Skolverket 2019, online, s.168). Detta uppfattas här som ett behov av en bättre framsynthet av skolämnet genom en systematisk analys av dess bidrag till elevers lärande. I detta föreslås fem avseenden: (1) I estetiska uttrycksformer, kunskaper och redskap åberopas subjektivitet. (2) Inom ämnet bild åskådliggörs världskunskap som en komplettering av ordspråk, likaväl tabeller och andra mätningsinstrument. (3) Estetiska lärprocesser ligger till grund till annat lärande. (4) Kultur bidrar till ett mer jämlikt samhälle och dess hållbar utveckling. (5) Estetiska ämnen spelar en viktig roll i dagens arbetsmarknad och dess framtid.

Denna studie har undersökt vilka förutsättningar en chef upplever sig ha för att tillämpa ett stödjande ledarskap inom den offentliga förvaltningen Vård och omsorg. Bakgrunden till denna studie bygger på att det finns ett behov av att personal som arbetar inom den offentliga förvaltningen Vård och Omsorg att utveckla sin kompetens. Detta behöver ske på grund av att personalens kunskapsbrister inom dessa verksamheter har medfört att brukare utsätts för risker om missförhållanden på grund av personalens kunskapsbrister. Studien har belyst vilka behov av stöd som de anställda inom Vård och omsorg kan tänkas behöva ha för att kunna utveckla sin kompetens. Det framkom att det kan finnas ett behov av stöd för eventuella kognitiva nedsättningar som kan beskrivas vara ett dolt funktionshinder. Efter detta har chefer som arbetar inom Vård och omsorg blivit intervjuade för att beskriva sin upplevelse av sina förutsättningar för att kunna ge sina medarbetare de stöd som kan tänkas behövas. Resultatet visade att det kunde ske om cheferna upplevde sig ha rätt förutsättningar för att arbeta med syfte, metod och ledarskap i relation med att det tydligt att det var brukarfokus som var syftet. Syftet förtydligade vad som skulle göras och varför det var viktigt med brukarfokus. Det gav också metodiska förutsättningar inför att kunna planera och utvärdera arbetet i verksamheten samt för medarbetarens utvecklings. Om brukarfokus var ett tydligt syfte kunde deras ledarskap liknas vid ett verktyg för att ge ett individanpassat stöd till medarbetaren. The study has examined the conditions a manager feels he or she has for applying supportive leadership within the public administration Health and care. The background tells that there is a need for the employers in the public administration Health and Care to develop their skills. This is happened because the employers insufficient knowledge has affected the residents who need their support being exposed to risks of misconduct due to the staff's lack of knowledge. The study has highlighted the need for support that employees in Health and Care may need to be able to develop their skills. It emerged that there may be a need for support for any cognitive impairments that can be described as a hidden disability. After this, managers who work in Health and Care have been interviewed to describe their experience of their conditions to be able to give their employees the support that may be needed. The results showed that it could happen if the managers felt they had the right conditions to work with purpose, method, and leadership in relation to the fact that it was clear that it was the user focus that was the purpose. The purpose clarified what was to be done and why user focus was important. It also provided methodical conditions for being able to plan and evaluate the work in the business and for the employee's development. If user focus was a clear purpose, their leadership could be likened to a tool to provide individualized support to the employee.

Flera studier pekar på att många vuxna utrikes födda har ett lägre socialt kapital och saknar värdefulla kontakter, vilket påverkar deras möjligheter att träda in på arbetsmarknaden och etablera sig i samhället. Syftet med studien är att undersöka hur utrikes födda som har kommit till Sverige i vuxen ålder fått sina första arbeten i Sverige, och på vilka sätt deras sociala kapital haft betydelse för att träda in på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar är: 1) Hur har informanterna gått tillväga för att få sina första arbeten i den svenska arbetsmarknaden? 2) Vilken betydelse har socialt kapital haft för informanternas väg in på den svenska arbetsmarknaden? För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där åtta informanter intervjuades. Studien utgick efter en social nätverksanalys som analysmetod, vilket är en metod för att studera sociala relationer. Studiens teoretiska utgångspunkt är Pierre Bourdieus socialt kapital och Robert Putnams anknytande samt överbryggande socialt kapital.Resultatet visar att informanterna hade olika möjligheter samt begränsningar till att komma in i arbetslivet och skaffa sitt första jobb. En del informanter hade bättre förutsättningar än andra tack vare sina kontaktnät som de kunde dra nytta av vilket resulterade till att de fick ett arbete. Andra informanter hade sämre förutsättningar och hamnade utanför arbetsmarknaden flera år i följd. Några andra informanter fick sina första arbeten i Sverige genom Arbetsförmedlingen eller på egen hand, vilket tyder på att deras socialt kapital var mindre betydelsefullt i förhållande till deras första arbete i Sverige. Several studies indicate that many foreign-born adults had low social capital and lacked valuable contacts, which affected their opportunities to enter the labor market and establish themselves in society. The purpose of this study is to investigate how the foreign-born interviewees got their first jobs in Sweden, and in what ways their social capital was vital for their entry into the Swedish labor market. The study's questions are: 1) How did the informants go about getting their first jobs in the Swedish labor market 2) What significance did social capital have for the informants' way into the Swedish labor market? To investigate this, a qualitative method was used where eight informants were interviewed. The study was based on a social network analysis as the analysis method, which is a method for studying social relations. The theoretical starting point of the study is Pierre Bourdieu's social capital and Robert Putnam's bonding and bridging social capital.The results of this study show that the informants had different opportunities and limitations to enter working life and get their first job. Some informants had better opportunities than others thanks to their contact networks that they took advantage of, which resulted in their employment. Other informants had worse conditions and ended up outside the labor market for several years. Other informants got their first jobs in Sweden through the Swedish Public Employment Service or on their own, which indicates that their social capital was less important.

This paper analyses the determinants of (Finnish, Polish, Thai and Iraqi) foreign-born women labour market employment rate in the Swedish labour market from 2005-2015. This study uses Human Capital Theory, the theory of Social Network and explanatory factors such as time of residence, culture and the reason for immigration. Further, this study provides a description of the researched groups and a presentation of previous research in the field. Statistics have been applied to account for the differences between the researched groups. The results high- light and explains the main differences between the researched groups in comparison with each other and native-born women. The study shows that foreign-born women have an overall lower labour market participation rate compared to native-born women. The result shows that Finnish women have the highest labour market participation rate among the researched foreign-born women groups in Sweden followed up by the Polish, Thai and Iraqi women. Furthermore, the results have shown that foreign-born women are heterogeneous group of different levels of employment which have been influenced by different factors, such as culture and education, depending on the country of origin.

I Malmö bedrivs ett tjugotal arbetsintegrerade projekt parallellt som är riktad mot samma målgrupp. I denna studie kvalitativt undersöks ” projektifiering av integrationsinsatser inom arbetsmarknaden” i Malmö. Studiens syfte besvaras genom en analys av den insamlade materialen med stöd av tidigare forskning inom fältet. Uppsatsens resultat tyder på att arbetsmetodiken i de flesta projekten handlar i första hand om att lösa de individuella problemen hos Malmöbor och i andra hand åtgärda stupröret mellan de involverade myndigheterna och aktörer. Styrningen av arbetsmarknadsinsatser blir komplex på grund av inblandning av flertal lokala, nationella och internationella aktörer i finansäring och genomförande av projekten. Vidare relationen mellan kommunens förvaltning och politikerna är avgörande för utformning av den kommunala styrningen. Detta komplexitet begränsar politikers handlingsutrymme att kunna styra och kontrollera integrationsinsatser i arbetsmarknaden i sin helhet. In Malmo, around twenty work-integrated projects are being run parallelly that are the same group. This study qualitatively examines " the projectification of integration efforts in the labor market" in Malmo. The questions of the study are answered through an analysis of the collected material with support of previous research in the field. The results of the essay indicate that using methodology in most projects is primarily about solving the individual problems of Malmo residents and secondarily about fixing the gap between the authorities and involved organizations. The management of integration in labor-markets becomes complex due to the involvement of several actors in local, national, and international levels in the financing and implementing of the projects. Further, the relationship between the municipal administration and the politicians is crucial for shaping the municipal policy. This complexity limits the scope for politicians to manage and control integration efforts in the labor market as a whole.

Matchningen på den svenska arbetsmarknaden är något som har försämrats de senaste årtionden då ungdomar väljer utbildning mer efter intresse än efter arbetsmarknadens behov. Vårdsektorn är en bransch som är i behov av utbildad arbetskraft, därför är vård- och omsorgsprogrammet ett yrkesprogram på gymnasiet som skulle behöva fler sökanden för att matcha arbetsmarknadens behov. Gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram visar på mismatch-problematiken, vilket är vad vår studie intresserar sig för. Genom att intervjua elever i årskurs 9 som nyligen gjort sitt val till vård- och omsorgsprogrammet, vill vi som blivande studie- och yrkesvägledare fördjupa förståelsen för elevernas gymnasieval. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för varför elever i årskurs 9 väljer vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet samt undersöka hur eleverna reflekterar över vilka framtida möjligheter de ser. Frågeställningar som studien utgår ifrån följer nedan. Vad har påverkat elevernas val till gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram? Vilken kunskap har eleverna om arbetsmarknaden inom vårdsektorn?Vilka framtida möjligheter ser eleverna att de har efter vård- och omsorgsprogrammet?Empirin som ligger till grund för studien har varit kvalitativa intervjuer med sex elever i årskurs 9 på grundskolan. Studiens resultat har analyserats med Patton och McMahons (2014) STF- modell för att förklara förhållandet mellan individen och hens val kan se ut med olika influenser som påverkar. Utöver denna teori har begreppet handlingshorisont använts från Hodkinson och Sparkes (1997). Detta begrepp används för att förklara varför informanterna ser de valmöjligheter som de gör. Huvudresultaten i studien visade på att eleverna valde vård- och omsorgsprogrammet främst för att få varva klassrumsundervisning med arbetsplatsförlagt lärande. Den goda kunskapen om arbetsmarknaden och de många arbetsmöjligheterna eleverna ser är en avgörande faktor till att eleverna väljer vård- och omsorgsprogrammet.

Syftet med den här studien är att undersöka hur arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft har påverkat ungdomars gymnasieval samt på vilka sätt studie- och yrkesvägledare arbetar för att möta denna problematik. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta informanter, fyra elever samt fyra studie- och yrkesvägledare. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Hodkinson och Sparkes (1997) Careershipteori samt Parsons (1909) Trait- and factorteori. De begrepp som huvudsakligen använts är habitus, handlingshorisont, sociala faktorer, brytpunkter, omvärldskunskap, självinsikt och rationella val. Den tidigare forskningen visar att elever själva upplever att de saknar tillräcklig information och kunskap om arbetsmarknaden för att kunna göra välgrundade val samt att vägledningen i sin helhet är bristfällig eftersom den påbörjas sent i elevernas skolgång vilket ökar risken för fel- och omval. Utifrån vårt resultat framkommer det att ungdomar med kännedom om arbetsmarknaden till stor del påverkas av denna aspekt vid valet av gymnasium medan elever som saknar kunskaper om arbetsmarknaden främst utgår från sina intressen och den närmsta omgivningens åsikter. Det framkommer även att vägledning mot arbetsmarknaden är ett för komplext och omfattande arbete för att kunna genomföras av enbart studie- och yrkesvägledare utan förutsätter att även andra samhälleliga aktörer kontinuerligt samverkar med skolorna.

This thesis explores labour market opportunities for young people based on the assumption that these opportunities vary depending on the local socio-economic context (level of education, level of income, the proportion of employed within the population). The situation for young people with low education, i.e. those who have not completed grundskolan (primary school) or gymnasieskolan (upper secondary school) is specifically focused. The thesis explores two conditions of importance for low-educated young people: the possibilities of developing elements of vocational education/training within the introductory programmes of the Swedish gymnasium (upper secondary school) and to what extent public labour market policy and municipal social welfare meet the needs of low educated young people with low income. In the thesis, quantitative and qualitative methods are combined. Official statistics, primarily from Statistics Sweden (SCB), are used to explore how the impact of socio-economic context on labour market establishment patterns of young people can be understood and made visible. This is done by summarizing a collection of favourable and less favourable conditions and outcomes related to the establishment patterns of young people at the municipal level in Sweden. Statistics related to individuals who have been registered in Malmö has also been used. Information about where the individuals have been living and about their family and educational background enables an understanding of the impact of the socio-economic context but also makes it possible to explore the effects of educational orientation. The qualitative material of the thesis consists of interviews with 14 representatives of the social partners, including both employer and union representatives, as well as representatives from the Swedish National Agency for Education (Skolverket) and Swedish Public Employment Service (Arbetsförmedlingen). An important observation in the thesis is that the vast majority of the group with a precarious establishment situation, i.e. an income below two price base amounts, do not receive social assistance or state benefits from the employment service. A follow up of individuals who were registered in Malmö and attended year 6 of primary school in Malmö in 2008, shows that among those defined as NEET:s the majority lacked completed upper secondary education, and only a small proportion of them received any social benefits. The results of the thesis also indicate that educational orientation is of great importance for young people's establishment and support opportunities. Young people with a background in one of the upper secondary school's vocational programmes are to a greater extent employed and have higher incomes compared to those with no upper-secondary education and those with a background in a university preparatory program. This also applies to the group that did not conduct any studies during the follow-up year. Furthermore, the results indicate that vocational education also has positive effects on those who started but did not complete such an education. The results of the thesis also indicate that there is scepticism among the social partners to employ low-educated young people and young people who have attended the upper secondary school's introductory programmes. The respondents of the thesis expressed scepticism about expanding the elements of vocational education within the introductory programmes.

Människor från forna Jugoslavien har invandrat till Sverige sedan 1960-talet och de gör det även idag. Under dessa 60 år har dessa invandrare byggt upp sina liv i Sverige och skapat olika föreningar, caféer, frisörsalonger, radio med mera för att kunna behålla en del av sina gamla liv och umgås med sina landsmän. Men hur har invandrare från forna Jugoslavien lyckats med allt detta? Syftet med denna studie är att undersöka hur invandrarna från forna Jugoslavien, som har invandrat till Sverige i vuxen ålder, har fått sina första arbeten i Sverige och hur de har använt sina nätverk för att få inträde på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar är: 1) Hur fick invandrare från forna Jugoslavien sina första arbeten i Sverige? 2) Har socialt kapital haft betydelse för deras etablering på arbetsmarknaden? 3) Vilken typ av socialt kapital har haft betydelse?Teoretiska begrepp som studien använder är socialt kapital samt anknytande och överbryggande socialt kapital. Studien genomfördes med hjälp av en egocentrisk nätverksanalys där det utfördes sex kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar att migranterna som har invandrat till Sverige under 90-talet har varit till hjälp för de som har flyttat till Sverige under de senaste 20 åren.Resultatet visar även att migranterna använder sina nätverk för att få information eller tillträde till den svenska arbetsmarknaden, samtidigt som invandrarna använder sina modersmål vid de första arbeten i Sverige. Vidare så kom det fram att de flesta invandrarna i denna studie använde det anknytande sociala kapitalet för att få information om arbete, där det ingick familj och nära bekanta. People from former Yugoslavia have immigrated to Sweden since the 1960s and they still do so today. During these 60 years, these immigrants have built up their lives in Sweden and created various associations, cafes, hairdressers, radio-stations, etc. so that they can retain some of their old lives and socialize with their compatriots. But how did immigrants from former Yugoslavia succeed with all of this? The purpose of this study is to investigate how immigrants from former Yugoslavia, that have immigrated as adults, have got their first jobs in Sweden and how they have used their networks to enter the labor market. The study's questions are: 1) How did immigrants from former Yugoslavia got their first jobs in Sweden? 2) Did social capital have an impact on their establishment in the labor market? 3) What type of social capital has been important?Theoretical concepts used in the study are social capital, bonding and bridging social capital. The study was conducted with the help of an egocentric network analysis where six qualitative interviews were conducted. The study results show that the migrants who immigrated to Sweden in the 1990s have been helpful to those who have moved to Sweden for the last 20 years.The result also shows that migrants use their networks to obtain information or access to the Swedish labor market, simultaneously immigrants used their mother language at their first jobs in Sweden. It is stated that most of the immigrants in this study used the bonding social capital to get information about work, which included family and close acquaintances.

Den svenska arbetsmarknadspolitiken håller på att ”reformeras i grunden” som det står i Januariavtalet. I princip all förmedling flyttas från Arbetsförmedlingen till privata aktörer. Med hjälp av en resultatbaserad ersättningsmodell ska företagens vinstmaximering öka effektiviteten och skapa en bättre fungerande arbetsmarknad, är tanken. Relativt lite är känt om vilka åtgärder och beteenden på utbildningar som bidrar till att deltagaren får arbete. Här studeras matchningen inom 48 arbetsmarknadsutbildningar 2018. Genom att rensa data på hur många som får arbete efter utbildningen från exogena faktorer skapas ett mått för resultatframgång för respektive utbildning. Det måttet används som beroende variabel i en regressionsanalys med endogena förklarande variabler huvudsakligen baserade på en enkätundersökning. Dessutom har fördjupande intervjuer gjorts med platschefer på de 25% av utbildningarna som är mest framgångsrika. Resultatet antyder att framgångsrika utbildningar: 1. Skapar trivsel, 2. Stöttar nyanlända, 3. Förbereder deltagarna inför praktikperioden och 4. Aktivt kopplar samman deltagare med företag efter praktikperioden. The Swedish unemployment policy will be “fundamentally reformed” as stated in the deal constituting the Government’s parliamentary support. Practically all matching will be transferred from the National Employment Service to private companies. Results based compensation schemes and corporate profit maximization will, according to the theory, increase efficiency and improve labor market functionality. Relatively little is known about what actions and behaviors in the matching process that increase the probability of employment. This study focuses on 48 employment training courses in 2018. By cleansing data on employment shares after the trainings from exogenous factors, a success measure is constructed for the various trainings. That data is used as the dependent variable in a regression analysis with endogenous factors, predominantly constructed from a survey. In addition, the site managers in the 25% most successful trainings have been interviewed. Results suggest that successful trainings: 1. Create a sense of wellbeing, 2. Support newly arrived immigrants, 3. Prepare participants for their internships, and 4. Actively match participants to companies after the internship.

Arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare erbjuder goda möjligheter till arbete dådet på många håll finns en brist på utbildade vägledare inom skolväsendet. Undersökningarvisar att studie- och yrkesvägledare upplever en ansträngd arbetssituation och begränsadekarriär- och utvecklingsmöjligheter.Syftet med studien är ta reda på hur studie- och yrkesvägledare som nyligen tagit examenser på sin karriärväg från utbildning till nuvarande arbetsplats. Lön, arbetsplatsensgeografiska läge och arbetsuppgifter är troligen betydelsefulla faktorer i sammanhanget,men dessa bör sättas i ett större sammanhang. Tre frågeställningar har tagits fram för attgöra studien undersökningsbar. Frågorna berör hur studie- och yrkesvägledare som nyligentagit sin examen upplever sitt yrke och sin yrkesroll, vilka faktorer som är avgörande förstudie- och yrkesvägledarnas val av arbetsplats och hur väl deras förväntan stämmer medyrket. I studien har metodtriangulering använts, det vill säga en kombination av kvalitativoch kvantitativ metod. Patton & McMahons Systemteori användes för att analysera studien.Resultatet i studien visar att lönen är en viktig faktor och att påverkansfaktorer somarbetsplatsens geografiska läge och arbetsuppgifter har en betydande roll dåarbetsmarknaden för utbildade studie- och yrkesvägledare är god vilket det finns enmedvetenhet om. Studien visar även att studie- och yrkesvägledare uppfattar att det finns enviss okunskap kring yrkesrollen och att det är viktigt att utrymme till kärnuppdraget ges.

I denna studie ser vi närmare på människor som efter en tid av kriminalitet försöker hitta tillbaka till ett lönearbete. Syftet med vår uppsats är att beskriva och förstå hur tidigare kriminella som dömts för brott lyckats ta sig ur kriminalitet och till ett lönearbete. Frågeställningarna är följande: Vilka faktorer kan antas ligga till grund för att personer som varit dömda för brott ska lyckas etablera sig på arbetsmarknaden? Vilka försvårande omständigheter kan finnas för dömda personer att etablera sig på arbetsmarknaden? Vi har i studien valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien består av sju genomförda intervjuer med deltagare från organisationerna Krami och KRIS. I tidigare forskning nämns sambandet mellan kriminalitet och missbruk och dess påverkan på individen, även kriminellas karriärförväntningar och möjlighet till anställning nämns samt karriärvägledarens betydelse och stöd i processen att ta sig in i arbetsmarknaden. Studiens teoretiska utgångspunkter består av begreppet Stigma från E. Goffmans, motståndets betydelse för människors utveckling från G.H Mead samt en teori om betydelsen av sociala band som utformats av Y. Hirschi (2002). Resultatet visar på att det finns en rad faktorer som påverkar om en kriminell individ ska lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. En sådan faktor är huruvida personen förekommer i brottsregister vilket kan förklaras utifrån Goffmans (2014) teori om Stigma. Individer med kriminell bakgrund har svårare att få anställning på grund av att stämpling sker av individer vid exempelvis möte med arbetsgivare. Faktorer som ligger till grund för att ta sig ur kriminalitet för informanterna i denna studie visade sig vara det positiva stödet av organisationerna Krami och Kris. Det gav informanterna en känsla av gemenskap. Enligt Hirschi (2002) är just anknytning, åtaganden, delaktighet och övertygelse fyra element som förklarar de sociala banden en individ har till samhället. De fyra elementen förklarar även hur viktigt det är att känna sig delaktig och ha stöd från omgivningen för att kunna förändras. En annan viktig del som togs upp av informanterna var missbruksproblematiken. Samtliga informanter pratade om att då de lyckats hålla sig borta från missbruksproblematik var det även mycket lättare att lämna kriminalitet. Enligt G.H Mead (2011) sker en beteendeförändring då motstånd uppstår i vardagen, vilket gör att självreflektion är möjlig för individen och denne tvingas tänka över sina handlingar.

Uppsatsens syfte är att beskriva hur man arbetar med att integrera personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden och vilka problem som kan uppstå. Problemformuleringen grundar sig i hur en enskild kommun ska kunna komma att lösa matchningen av en viss grupp av personer som står utanför arbetsmarknaden med företag på arbetsmarknaden. Personer med utländskbakgrund har det svårt att komma in på arbetsmarknaden trots att personal behövs inom olika yrkesgrupper. Det är in denna uppsats intressant att undersöka hur kommunen arbetar för att etablera dessa personer på arbetsmarknaden. Det empiriska materialet är insamlat via fyra kvalitativa intervjuer med personer inom tre olika områden. Resultatet delas upp i flera olika teman, bland dessa finns kategorierna ”validering”, ”språk och kompetens” samt de olika perspektiven ”arbetstagare” och ”arbetsgivare”. Resultatet visar på hur projektet som undersöks och socialförvaltningen arbetar med etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Resultatet har delats upp i tre delar utefter de informanter som varit med och vad som anses vara relevant för att besvara syftet. Ett genomgående tema som framkommer visar på att språk och kompetens betyder mycket för både arbetsgivare och arbetstagare. Dessutom uppmärksammas validering av kompetens och hur detta fungerar i kommunen i empirin. Sammanfattningsvis beskrivs etableringsprocesser som råder, de problem som existerat på arbetsplatsen och vid rekrytering samt vikten av att ett samarbete mellan aktörer sker. Slutsatserna av resultatet är dels att varje enskild del i etableringen av denna grupp av människor är viktigt. Dels att det är ytterst viktigt att kunna tillämpa helhetsperspektivet när delproblem uppstår. The purpose of the essay is to describe how the municipality of Luleå works to integrate people with foreign backgrounds in the labor market and why. The problem formulation is based on establishing persons with foreign background in the labor market in the municipality of Luleå. This group of people has difficulties entering the labor market despite this. It is in this essay interesting to examine how the municipality works to establish these people in the labor market. The empirical material is collected through four qualitative interviews with adult people in three different areas. The essay results in several different categorizations, among which are the categories "validation", "language and competence" and the different perspectives "workers" and "employers". The results show how the project under investigation and social administration works with the establishment of new arrivals in the labor market. The result has been divided into three parts, according to the informants and what is considered relevant to answer the purpose. A comprehensive theme that appears shows that languages and competences mean a lot to both employers and employees. In addition, the validation of competence is recognized and how this works in the municipality and in the social administration. In summary, the establishment processes that prevail, the problems in the workplace and recruitment and the importance of cooperation between actors are described. The conclusion of the result is that each individual part of the establishment of this group of people is important, and that it is extremely important to be able to apply the holistic approach when some problems arise.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera betydelsen av det arbetsplatsförlagda lärandet för elever på gymnasiesärskolan, och nyttan den har för övergången mellan skola och arbetsliv. Syftet leder fram till följande frågeställningar: Hurpåverkar det arbetsplatsförlagda lärandet elevernas framtida yrkesbana? Hur samordnas och utvärderas elevernas arbetsplatsförlagda lärande? Vilken vägledning och vilket stöd erbjuds eleverna för att gagna det framtida yrkesverksamma livet? För att besvara syftet och frågeställningarna har en kvalitativ metod används. Den består av tretton semistrukturerade intervjuer med lärare, studie- och yrkesvägledare samt före detta elever vid gymnasiesärskolor i två kommuner. Intervjuer har också genomförts med handläggare vid Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, men dessa har endast använts som personlig kontakt. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning samt de teoretiska utgångspunkterna normaliseringsprincipen och careerchipteori. Resultatet visar att arbetsplatsförlagt lärande har stor betydelse för att göra övergången mellan gymnasiessärskolan och arbetslivet så smidig som möjligt. Studien visar dock på svårigheter att hitta lämpliga platser som både möter elevens önskemål och arbetsmarknades efterfrågan. Den arbetsplatsförlagda utbildningen förbereder både elever och arbetsmarknaden och möjliggör i större grad att eleverna förvärvar ett arbete efter avslutade studier. Samverkan mellan skola, arbetsmarknad och övriga externa aktörer har förbättras under de senaste decenniet, vilket också gynnat eleverna. Genom stöd och handledning till både elever och handledare på arbetsmarknaden kan hinder röjas och framgång nås. The purpose of this study is to describe and analyze the importance of workplace-basedlearning for students in upper secondary school, and the benefits it has for the transition between school and work life. The purpose leads to the following questions: How does workplace-based learning affect the students' future career path? How are the students' workplace-based learning coordinated and evaluated? What guidance and support is offered to students to benefit their future professional life? To answer the purpose and the questions, a qualitative method has been implemented. It consists of ten semi-structured interviews with teachers, study and career counselors and former students at upper secondary schools in two municipalities. Interviews have also beenconducted with officials at the Social Insurance Agency and the Employment Service, but these have only been used as personal contact. The result is analyzed using previous research as well as the theoretical starting points of the normalization principle and career-chip theory. The results show that workplace-based learning is of great importance in making the transition between upper secondary school and working life as smooth as possible. However, the study shows difficulties in finding suitable places that meet the student's wishes and the demand of the labor market. Workplace-based education prepares both students and the labor market, and enables more students to acquire a job after completed studies. Collaboration between schools, the labor market and other external actors has improved over the past decade, which also benefits the students. Through support and supervision for both students and supervisors in the labor market, barriers can be cleared and success achieved.

Ett hett omdebatterat ämne just nu är hur vi från Sveriges sida kan öka antalet sysselsatta invandrare. En grupp som i större grad behöver ta sig in på arbetsmarknaden för att möjliggöra att Sverige fortsatt kan behålla den välfärd som finns tillgänglig för medborgarna, utan att höja skatterna. Den här studien fokuserade på upplevelserna av hur en utvald kommuns arbete med att tillvarata kompetensen i gruppen av invandrare fungerar ur ett organisatoriskt perspektiv. Upplevelserna ställdes mot kommunens riktlinjer och mål för hur organisationen ska fungera i det tidigare nämnda arbetet. För att teoretiskt analysera det material som har framkommit i studien har en kombination av Anthony Giddens teori om ontologisk trygghet, Pierre Bourdieus fältteori och Malin Lindelöws resonemang rörande kompetensförsörjning tillämpats. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningmodell. Den kvalitativa metoden som har tillämpats grundar sig på nio intervjuer som har utförts med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Vidare är den slutledningsmodell som har tillämpats i studien induktiv, men med abduktiva inslag. Den kvalitativa modellen användes i studien för att möjliggöra en djupare förståelse för de upplevelser som informanterna berättade om. I studien av den utvalda kommunens arbete med att tillvarata kompetensen hos invandrare framträder brister i arbetet. De brister som framträder rör avvikelser från egna riktlinjer och mål i hur kommunens arbete ska fungera och hur det verkligen fungerar i praktiken. Bristerna rör även det valideringsarbete som bedrivs och endast fokuserar på specifika yrkesområden. Vidare upplevs det finnas en uppfattning om att invandrare ska anvisas mot de områden som har brist på personal. Trots att kompetenserna som återfinns hos den specifika individen kanske kommer till bättre användning i ett annat yrkesområde. Som ett uppslag till vidare forskning skulle invandrares motivation gentemot arbetsmarknaden i stort samt kommunen i synnerhet vara intressant att undersöka. An often debated topic at the moment is how we can increase the number of immigrant amongst the work force. A group that needs to increase their numbers in the labor marker to enable Sweden to retain the welfare that is available to citizens, without raising the taxes. This study focused on the experiences of how a chosen municipality’s work to utilize the competence in the group of immigrants from an organizational perspective. The experiences were compared to the municipality’s guidelines and goals for how the organization should function and how it did function in practice. To theoretically analyze the material that has been collected in the study, a combination of Anthony Gidden's theory of ontological safety, Pierre Bourdieus field theory and Malin Lindelöw's reasoning regarding competence management have been applied. The study has been conducted using a qualitative research model. The qualitative method that has been applied is based on nine interviews that have been conducted using a semi-structured interview guide. Furthermore, the inference model that has been applied in the study is inductive, but with abductive elements. The qualitative model was used in the study to enable a deeper understanding of the experiences that the informants described. In the study of the municipality’s work with utilizing the competence of the immigrant’s shortcoming in their work appeared. Deviations from their own guidelines and goals in how their work should function and how it did function in practice. The shortcomings also concern the validation work being conducted and how it only focused on specific parts of the labor market. Furthermore, the result shows that the immigrants are being directed to areas of the labor market lacking personal. Even though the skills found in the particular individual may come to better use in another profession.

Tidigare forskning visar att den förändrade arbetsmarknaden innebär att individer inte längre gör livslånga karriärval. Individer har ett ökat behov av vägledning i kontexter även utanför utbildningsväsendet. Det innebär att studie- och yrkesvägledares traditionella arbetsmarknad inom skolväsendet inte längre räcker för att möta efterfrågan. Vi har därför valt att undersöka hur nyexaminerade studie- och yrkesvägledare upplever utbildningen, sina kvalifikationer och kompetenser i relation till hur de ser på behovet av vägledning utanför utbildningsväsendet. Våra frågeställningar är således: Hur uppfattar nyexaminerade studie- och yrkesvägledare sina kvalifikationer och kompetenser efter avslutad studie- och yrkesvägledarutbildning? samt Hur ser nyexaminerade studie- och yrkesvägledare på behovet och efterfrågan av vägledning i kontexter utanför utbildningsväsendet? Vi har kvalitativt intervjuat sex studie- och yrkesvägledare och analyserat resultatet med de teoretiska begreppen kvalifikation, kompetens och profession samt NICE professionsriktlinjer för karriärvägledare i Europa.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledaryrket är ett yrke i progression mot professionalisering, och att utbildningen ger bred kompetens, främst inom utbildningsväsendet. Det framkommer olika aspekter kring huruvida studie- och yrkesvägledare anser sig kunna arbeta i kontexter utanför utbildningsväsendet med till exempel långtidsarbetslösa. De saknar formell kompetens och verktyg från utbildningen för att arbeta inom områdena för rehabilitering och omställning. Vår slutsats är att det ökade behovet och efterfrågan av vägledning som ett livslångt lärande ställer nya krav på utbildningen.

Ämnesområdet för studien är grundläggande högskolebehörighet, även benämnt i arbetet som behörighet. Ett aktuellt lagförslag om införande av obligatorisk behörighet på yrkesprogrammen, grundar sig i problematik av minskade ansökningar till yrkesprogram och brist på arbetskraft inom vissa yrkesbranscher. Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever på yrkesprogram, som valt samt inte valt att komplettera med grundläggande högskolebehörighet, ser på behörigheten samt vad de tror att den kan ha för betydelse för vidare studier och på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar är följande: Vad tror eleverna att grundläggande högskolebehörighet kan ha för betydelse för vidare studier och arbete, sett ur ett individperspektiv? Vad tror eleverna att grundläggande högskolebehörighet kan ha för betydelse för vidare studier och arbete, sett ur ett samhällsperspektiv?Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer med åtta informanter. Studiens analys har tagit utgångspunkt i karriärutvecklingsteorin Social Cognitive Career Theory, även benämnt SCCT. Teorins tre huvudmekanismer som ligger grund för analyskapitlet är följande: självförmåga, förväntat resultat samt personliga mål. Analysen har även stöd av SCCT:s tre modeller: intressemodellen, valmodellen och prestationsmodellen. Resultatet visar att informanterna ser betydelse av behörigheten i framförallt positiv bemärkelse. Det nämns även svårigheter som huvudsakligen kretsar kring informanternas kapacitet. Grundläggande högskolebehörighet har störst betydelse för informanternas karriärutveckling då det krävs för att komma vidare mot högskolestudier efter gymnasiet.

Följande frågor driver denna studie framåt. Hur upplever invandrarkvinnor det svenska samhällets krav på egen försörjning i förhållande till deras förutsättningar gällande familjens förväntningar på dem själva? Hur balanserar de samhällets förväntningar kring egen försörjning i förhållande till familjens förväntningar på sig själva inom familjen? Den svenska arbetsmarknaden kan vara svår att integrera sig på för alla, inte minst för invandrare som inte behärskar språket. Därtill är det ännu svårare för en kvinna som lever i en patriarkal familjestruktur att ta sig ut på arbetsmarknaden, eftersom en sådan struktur bygger på att mannen styr i familjen och att männen därför står högre i rang än kvinnorna. Detta innebär att kvinnorna alltid måste fråga mannen först innan de tar sig för något, vad det än handlar om. En sådan struktur är enligt enförsörjarmodellen och det är mannen som arbetar, kvinnan ska vara hemma och ta hand om barn och hushåll. I ett nytt samhälle där tvåförsörjarmodellen styr blir det därför en stor vändning när kvinnan plötsligt ges möjlighet att arbeta. Studien lägger fram, genom kvalitativa intervjuer, hur sju kvinnor flydde till Sverige från Kosovo på 90-talet och deras upplevelser av möjligheter till integration på den svenska arbetsmarknaden i förhållande till deras familjetradition. Resultatet visar att de invandrade kvinnorna vill jobba men att de stöter på hinder i form av familjens traditioner och deras upplevelse av omgivningens förväntningar. Kvinnorna känner sig väl bemötta av myndigheter, men upplever att de inte får den hjälp de egentligen är i behov av med tanke på deras familjetraditioner. Detta i sin tur gör det svårt för dem att balansera samhällets förväntningar kring egen försörjning i förhållande till familjens förväntningar på sig själva. Following questions drive this study forward. How do immigrant women experience the Swedish society’s demands for self-sufficiency in relation to their requirements regarding the family's expectations of themselves? How do they balance the society’s expectations of self-sufficiency in relation to their family’s expectations on themselves within the family? The Swedish labor market can be hard to be integrated in for anyone, not at least for immigrants who do not master the language. In addition, it is even harder for a woman who lives in a patriarchal family structure to establish herself on the labor market, because such structures are based on the man ruling the family and that the men therefore have higher rank than the women. This means that the women always have to ask for their husbands’ permission before they do anything, no matter what it is. In such a structure only one supply for the family and the man works while the woman stays at home and takes care of the children and the household. Therefore, in a new society where both men and women supply for the family, it makes a large change when the woman suddenly is given the opportunity to work. This study presents, through qualitative interviews, how seven women fled to Sweden from Kosovo in the 90s and their experiences of opportunities for integration in the Swedish labor market in relation to their family tradition. The result shows that the immigrated women want to work but that they meet obstacles in terms of family traditions and their experiences of the expectations from the surroundings. The women feel that they are well received by the authorities, but they experience that they do not get the help that they truly need, considering their family traditions. This, in turn, makes it harder for them to balance society’s expectations concerning their own provision in relation to the family’s expectations on themselves.

Tidigare forskning visar att studenter med examen inom humanioraämnen spenderar längre tid i arbetslöshet, har oftare arbeten som har låg eller ingen relevans till deras tidigare utbildning och arbetar oftare deltid än studenter från andra utbildningar. Trots detta visar statistik på att ett stort antal studenter ansöker till kandidatprogram inom humaniora varje år.Syftet med denna studie är att undersöka hur etableringsprocessen har sett ut för studenter med kandidatexamen inom humaniora. Studiens frågeställningar lyder: Hur har respondenterna upplevt sin övergång från heltidsstudier till arbete som huvudsysselsättning efter examen? Vilka faktorer tror respondenterna kan ha påverkat deras möjligheter till att erhålla ett arbete som huvudsysselsättning efter examen? Vilka insatser anser respondenterna att kandidatprogrammen gjort för att öka deras möjligheter att erhålla ett arbete som huvudsaklig sysselsättning efter examen?Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex före detta humaniorastudenter som har etablerat sig på arbetsmarknaden och har förvärvsarbete som huvudsaklig sysselsättning vid intervjutillfället.Studien visar att det är flera faktorer som ömsesidigt och i interaktion med varandra haft en påverkan på respondenternas möjlighet att erhålla ett arbete som huvudsaklig sysselsättning. Några faktorer som varit betydelsefulla är: arbetsmarknad, geografiskt läge, kamrater, arbetsplats och familj. Det framkommer även att ovissheten som respondenterna upplever inför framtida arbetsliv kan hanteras genom att de utnyttjar vad teorin om planned happenstance benämner som slumpen. Respondenternas sociala kapital har varit en dörröppnare för dem när det kommer till arbetsmöjligheter. Slutligen så framkommer det även att respondenternas habitus och handlingshorisont har varit en påverkansfaktor för vad de ser som möjliga val i sin karriärutveckling.

Studien har sin utgångspunkt i klyftorna på dagens arbetsmarknad, där utrikes födda kvinnor har den lägsta graden av sysselsättning. I samband med en migration förändras individers kapital då de gamla kapitalen inte värderas som konkurrenskraftiga i det nya sammanhanget. Kapitalen är nödvändiga för att öka individens anställningsbarhet och etablering. Enligt tidigare forskning ökar anställningsbarheten när individen volontärarbetar samtidigt som denna söker arbete. Med detta som bakgrund syftar denna studie till att undersöka hur arbetssökande utrikes födda kvinnor ser på sitt volontärarbete i relation till en etablering på den reguljära arbetsmarknaden.Syftet undersöks med hjälp av frågeställningarna: Hur upplever de intervjuade själva att deras anställningsbarhet påverkats av det frivilliga engagemanget? Vilka kapital framkommer i de intervjuade kvinnornas berättelser i samband med volontärarbete?Studien bygger på en narrativ metod där tre kvinnors berättelser ligger till grund för analysen. Syftet och frågeställningarna besvaras utifrån teorierna om The theory of employability och om Bourdieus kapital. Huvudresultatet i denna studie är att kvinnorna kom i kontakt med flera olika typer av kapital i samband med sitt frivilligarbete. Dessa kapital värderas olika beroende på vilket fält de befinner sig i, och påverkar kvinnornas syn på sin anställningsbarhet kopplat till volontärt engagemang. This study is based on the gaps in today's labour market, where foreign-born women have lowest levels of employment. In connection with (deleted the “a”) migration, the individuals' capital changes as the older capital is no longer valued as competitively in the new context. This capital is necessary in increasing the employability and establishment on the labour market for the individual. According to earlier research, employability increases when the individual volunteers while looking for work. With this as a background, the study aims to investigate how job-seeking, foreign-born women consider their volunteer work in relation to the labor market. The study is guided by the following questions: How do the interviewees perceive the influence of their volunteer work with employability, and what volunteer-related capital is evident in the interviewees’ stories? The study employs a narrative method, in which three women's stories form the basis of the analysis. The purpose and research questions are assessed based on The Theory of Employability and Bourdieu's capital. The main findings in this study were that these women encountered several types of capital in connection with their volunteer work. The values of capital varied depending on the fields of volunteer work they were engaged in, and this effected the women's views of their employability.

The purpose of this degree project is to examine, gain a deeper understanding of and describe thefactors that contributed to a successful adaptation to the Swedish labor market for immigrant graduatesfrom the Middle East. We have used a qualitative data collection method and nine immigratedgraduates from the Middle East have been interviewed. Of these, five were male and four were female.The questions answered in our study are: "What significance have immigrant backgrounds had on theiradaptation to the Swedish labor market?" And "what role have social institutions in the individual'svicinity played for the individual's adaptation to the Swedish labor market?". The theoretical point ofdeparture used is a conceptual device based on Bourdieu's thoughts. The result of this study shows thatmost of the interviewees have experienced a successful adaptation to the Swedish labor market. Theresult shows that what matters to the individual's adaptation is on the one hand individual factors, onthe other hand, social institutions. Interviewees' social and cultural capital, both from home and inSweden, as well as their habitus in terms of adaptability, willingness to take another job, and selfconfidence and goal awareness have contributed to their adaptation to the Swedish labor market.Societal institutions such as the Employment Service and municipalities have also played an importantrole by filling in where individuals' equity has been insufficient. The conclusion of this study is thatindividual factors and social institutions have contributed to a successful adaptation to the Swedishlabor market. Syftet med detta examensarbete är att undersöka, få en djupare förståelse för och beskriva vilkafaktorer som bidragit till en lyckad anpassning till den svenska arbetsmarknaden för invandradeakademiker från Mellanöstern. Vi har använt oss utav en kvalitativ datainsamlingsmetod och nioimmigrerade akademiker från Mellanöstern har intervjuats. Av dessa, var fem män och fyra kvinnor.De frågeställningar som besvaras i vår studie är: ” Vilken betydelse har invandrade akademikersbakgrund haft på deras anpassning till den svenska arbetsmarknaden?” samt ”vilken roll harsamhälleliga inrättningar i individernas närhet spelat för individernas anpassning till den svenskaarbetsmarknaden?”. Den teoretiska utgångspunkten som använts är en begreppsapparat baserad påBourdieus tankar. Resultatet av denna studie visar att de flesta av intervjupersonerna har upplevt enlyckad anpassning till den svenska arbetsmarknaden. Det som har haft betydelse för individernasanpassning är å ena sidan individfaktorer, å andra sidan samhälleliga inrättningar. Intervjupersonernassociala och kulturella kapital, både från hemlandet och i Sverige, samt deras habitus i form avanpassningsbarhet, villighet att ta ett annat arbete, samt självförtroende och målmedvetenhet harbidragit till deras anpassning till den svenska arbetsmarknaden. Samhälleliga inrättningar såsomArbetsförmedlingen och kommuner har också spelat en viktig roll genom att fylla upp där individernasegna kapital inte räckt till. Slutsatsen av denna studie är således att individfaktorer och samhälleligainrättningar har bidragit till en lyckad anpassning till den svenska arbetsmarknaden.

"Pizza - en muntlig historia. Berättelser och erfarenheter från den svenska pizzabranschen." I denna uppsats tittar jag närmare på den svenska pizzabranschen och försöker hitta rötterna till några av de egenheter som man kan stöta på när man besöker pizzerior i Sverige. Hur kommer det sig egentligen att man i princip var man än befinner sig i landet kan besöka en pizzeria med italienskt tema, som drivs av en invandrare från Mellanöstern, där du kan beställa en pizza med kebabkött och bearnaisesås, där väggarna pryds av bilder på Marlon Brando och byggarbetare i New York? Syftet med denna uppsats är att placera in detta fenomen i en större svensk social och kulturell historisk kontext. Genom intervjuer med tre olika invandrade entreprenörer i pizzabranschen, så får jag ta del av deras berättelser och erfarenheter kring hur de först trädde in i branschen samt deras bild av pizzabranschen inifrån. De beskriver en bransch som emellanåt kan vara riktigt tuff med hög stressnivå och knappa ekonomiska marginaler. Trots att såväl deras respektive inträden i branschen som deras erfarenheter av densamma skilt sig från varandra så kan vi se ett mönster där alternativa karriärvägar varit få vilket har varit en bidragande faktor till att de slutligen hamnat i pizzabranschen. Andras erfarenheter som liknar deras kan också hittas i tidigare forskning, som tillsammans med intervjuerna i denna uppsats ger en bättre förståelse för varför den svenska pizzabranschen har några av sina utmärkande drag. Uppsatsens resultat pekar i kombination med tidigare forskning mot en tvådelad förklaring. För det första så finns det specifika historiska omständigheter såsom den italienska arbetskraftsinvandringen till Sverige på 40- och 50-talet i en period av låg arbetslöshet, som inledningsvis öppnade upp möjligheter för branschen att växa samt bidrog till att forma själva branschstrukturen. Den förändrade situationen på arbetsmarknaden under 90-talet med högre arbetslöshet försvårade dock, inte minst för invandrare, att hitta andra typer av jobb. Som ett resultat av detta så kom nya grupper av invandrare, ofta från Mellanöstern, att arbeta i branschen i betydligt högre utsträckning. Detta har sedan bidragit till att forma branschen till det vi ser idag. "Pizza - an oral history. Tales and experiences from the Swedish pizza business." In this essay, I take a closer look at the Swedish pizza business and try to figure out the roots of some the peculiarities you can encounter at a pizzeria in Sweden. How can it be that almost everywhere you go, you’re able to find an Italian themed pizzeria, run by an immigrant from the middle east, where you can buy a pizza with kebab meat and Béarnaise sauce surrounded by pictures of Marlon Brando and workers in New York? The purpose of the essay is to put this phenomenon within a larger Swedish social and cultural historical context. Through interviews with three different immigrant entrepreneurs in the pizza business in Sweden, I get to share their stories and experiences of how they first got into the business as well as how the see the business from within. They all have in common that their different social networks have played a big role regarding their entry in the business. They also describe a business that sometimes can be really tough with lots of stress and tight financial margins. Even though their respective entrances into the business as well as their experiences from the business differ from each other we can see a pattern where alternative career opportunities have been scarce which was a contributing factor to them ending up in the pizza business. Other experiences similar to theirs can also be found when looking at the earlier research, which in combination with the interviews in this essay, gives a better understanding of why so many immigrants work in the pizza business. Regarding the question why the Swedish pizza business has some of its distinguished features. The results combined with prior research hint at an explanation in two parts. First there are specific historical circumstances such as Italian labor immigration to Sweden in the 40s and 50s as well as low unemployment, initially opening up opportunities for the business to grow and shaping its organizational structure. However, the changing situation in the labor market during the 90s with higher unemployment made it harder, especially for immigrants, to find other kinds of work. As a result, new groups of immigrants, most notably from the middle east, ended up in the business, shaping it into what it is today.

Due to overall changes in the labor market, companies today increasingly seek flexibility and efficiency with the aim of meeting the changing needs of the market. This flexibility creates new forms of work, including outsourcing of work to other companies, so-called subcontractors. This form of work creates a triangular relationship between the entrepreneurial employee', subcontractor and customer organization. This triangular relationship can however lead to psychosocial consequences. The way in which work is organized affects, among other things, the possibility of social relationships and social support. Social support interacts with the psychosocial work environment and thus becomes an important aspect of looking into such forms of work. The purpose of the study was to investigate and create a deeper understanding of entrepreneurial employees' experiences of social support at work, focusing on; how describe entrepreneurial staff social support from management, how describe entrepreneurial staff social support from colleagues and what obstacles and opportunities for social support that can be identified. A qualitative method was used that included interviews with seven entrepreneurial staff. The result indicates that entrepreneurial employees experience relatively good social support from both the management and colleagues. On the other hand, there are some shortcomings when it comes to management support, such as information and emotional support. The result also showed that the physical distance between each other and the size of the organization was identified as impeding in the creation of social support. It was the good relations between the colleagues that enabled adequate social support. På grund av övergripande förändringar på arbetsmarknaden eftersträvar företag idag i allt större utsträckning flexibilitet och effektivitet med avsikt att kunna matcha marknadens skiftande behov. Från flexibiliteten har således nya arbetsformer slagit rot, bland annat att exponera arbetsuppgifter till annat företag, så kallade underentreprenörer. För den anställde innebär denna arbetsformen att ett så kallat triangulärt förhållande mellan följande tre parter uppstår; underentreprenör, entreprenörsanställd och kundorganisation. Detta triangulära förhållande har visat medföra psykosociala konsekvenser. Sättet att organisera arbetet påverkarbland annat möjligheten till sociala relationer och därmed ett socialt stöd. Det sociala stödet samverkar med den psykosociala arbetsmiljön och blir således en viktig aspekt att se närmare på vid sådana arbetsformer. Syftet med studien var att undersöka och skapa en djupare förståelse för entreprenörsanställdas upplevelser av socialt stöd i arbetet, med fokus på följande frågeställningar; hur beskriver entreprenörsanställda socialt stöd från chef, hur beskriver entreprenörsanställda socialt stöd från kollegor och vilka hinder och möjligheter för socialt stöd kan identifieras. Metoden som användes för studien var kvalitativ som inkluderade intervjuer med sju entreprenörsanställda. Resultatet tyder på att entreprenörsanställda upplever ett förhållandevis bra socialt stöd från både ordinarie chef och ordinarie kollegor. Däremot förekommer vissa brister när det kommer till chefsstödet, så som vid information och vid ett emotionellt stöd. Resultatet visade även att det fysiska avståndet mellan varandra och organisationens storlek identifierades som hindrande i skapandet av socialt stöd, det som möjliggjorde socialt stöd var relationerna kollegor emellan.

Av de före detta kriminella som avtjänat sitt straff återfaller hela 40 % i brottslighet inom tre år. Organisationen Krami arbetar för att minska antalet återfall genom att hjälpa målgruppen till sysselsättning. Med avstamp i detta är syftet med vår studie att undersöka hur anställda i Krami ser på sina arbeten med att värna om före detta kriminellas respekt och integritet i individernas process in på arbetsmarknaden och i att undvika återfall. Detta gör vi genom att undersöka hur åtta intervjupersoner A) ser på de före detta kriminellas möjligheter kontra begränsningar på arbetsmarknaden och B) hur dessa intervjupersoner ser på sina möjligheter att arbeta med de tidigare kriminellas värderingar för att motverka återfall i brott. De teorier som används i vår studie är: Värderingsbaserad teori med begreppet värderingar; Social cognitive career theory (SCCT) med begreppen självuppfattning, förväntade resultat och personliga mål; Känsla av sammanhang (KASAM) med begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Utöver ovanstående teorier har begreppen cooling down och pushing up använts. Studiens resultat visar att intervjupersonerna använder sig av cooling down och pushing up med avsikten att öka målgruppens möjligheter på arbetsmarknaden. Intervjupersonerna upplever att de behöver stötta målgruppen i att öka sin känsla av hanterbarhet för att kunna förändra vissa värderingar, vilka intervjupersonerna anser nödvändiga för att öka sina möjligheter på arbetsmarknaden och för att motverka återfall. Samtliga intervjupersoner upplever att det är viktigt att tro på varje enskild individ, och att alla förtjänar en andra chans. 40 % of convicted criminals relapse to criminal behavior within three years. Krami is an organization working towards dwindling/reducing recoil numbers by providing alternative occupation. The purpose of this study is to investigate how Krami employees perceive their task in shielding ex-convicts’ respect and well being through their journey towards employment as well as dodging any form of criminal relapse. This will be examined by analyzing how eight interviewees A) experience ex-convicts’ opportunities counter the limitation through the labor market, and B) how they evaluate the prospect to work with ex-convict valuation to diminish criminal relapse. The theories used in this study is: Value based theory based on the concept of valuation; Social cognitive career theory (SCCT) with the conceptions of self-efficacy, outcome expectations and personal goals; Sense of coherence (SOC) in the concept of comprehensibility, manageability and meaningfulness. In addition to aforementioned concepts, we have cooling down and pushing up. The results show that the interviewees make use of cooling down and pushing up with the intention to amplify the target audiences prospective as employees. The interviewees experience support requirements from the target audience to gain coping to handle and change certain values i.e. what the interviewees consider to be necessary to enhance employment opportunities and reduce criminal recoil. All interviewees feel that it is important to believe in every solitary individual and that everyone deserves a second chance.

Sverige tar emot fler och fler högutbildade invandrare varje år. De börjar med att gå till de olika svenska kurser som finns som Svenska för invandrare (Sfi) eller Intensivsvenska för akademiker (Sifa), men det är ingen garanti för att lära sig svenska på en nivå som hjälper dem till en snabbare väg till arbetslivet. Undersökningen är fokuserad på invandrare som kommer till Sverige med en akademisk utbildning, det vill säga, en utbildning på universitets nivå som är minst tre år. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll svenskan spelar för högutbildade invandrare när det är dags att hitta ett kvalificerat jobb samt undersöka om det finns andra faktorer som hjälper dem att snabbare hitta ett kvalificerat jobb. Resultatet visar att det finns andra faktorer som väger mer än själva behärskningen av svenska. Genom de djupa intervjuerna som genomförs i studien, kommer man fram till att en av de viktigaste faktorerna som påverkar hur snabbt man hittar ett jobb är kontakter. En till faktor som informanterna anger är behärskning av engelska. Till sist påpekar informanterna att tillgången till en praktikplats är mycket viktig, inte bara för att hitta ett lämpligt jobb, utan också för att få värdefulla kontakter som kan leda till arbetsmöjligheter.

Fokus i den här delen av projektet Unga in i Norden – psykisk hälsa, arbete, utbildning är de olika ekonomiska och sociala trygghetssystem riktade till unga som på grund av långvarig psykisk ohälsa inte kan försörja sig genom lönearbete. Med unga avses personer i åldrarna 19 till 29 år. Rapportens innehål lär en systematisk genomgång av de nordiska ländernas ekonomiska och sociala trygghetssystem riktade till denna grupp unga.De fem nordiska länderna disponerar i bokstavsordning framställningen i rapporten och följande frågeställningar har varit vägledande: 1. Vilka konkreta delar av de ekonomiska och sociala trygghetssystemen är aktuella för gruppenunga med psykisk ohälsa? 2. Vilka regler styr trygghetssystemen? 3. Hur administreras trygghetssystemen? 4. Hur ser det ekonomiska stödet ut? 5. Hur ser eventuellt övrigt stöd ut (tjänster, insatser, aktiviteter)? Källmaterial till rapportens innehåll är hämtat från officiella hemsidor från de departement och myndigheter som ansvarar för systemen ifråga. Representanter från samma departement ochmyndigheter har bidragit med expertis och även faktagranskat texten.Den systematiska genomgången visar att samtliga nordiska länder har välfärdsystem riktade till gruppen unga med psykisk ohälsa. Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har alla socialpolitiska ambitioner om en välfärdsstat där det offentliga har ett ansvar för medborgarnas välfärd, i de fall ohälsa hindrar människor från att försörja sig genom lönearbete. De olika systemen i de olika länderna skiljer sig dock åt i sin uppbyggnad. Exempelvis gäller detta den så kallade inkomstbortfallsprincipen. Den är grundprincip i samtliga länders system, med undantag för Danmark. Det danska systemet är ett flat-ratesystem utan någon inkomstrelaterad del. Principen att beräkna ersättningen på grundval av tidigare arbetsinkomst får särskilda verkningar för gruppen eftersom de i många fall saknar tidigare arbetsinkomst, eller har en mycket begränsad sådan. Många unga tillerkänns garantiersättning och den inkomstbortfallsprincip som var tänkt som grundregel blir inte relevant för dem. Finland och Island har två parallella ekonomiska och sociala system riktade till gruppen unga med långvarig psykisk ohälsa. I Danmark, Norge och Sverige har nyligen genomförda lagändringar förändrat systemens funktionssätt. Dessa faktorer sammantagna gör att systemen är svåra att överblicka, vilket får till konsekvens att det blir svårt för gruppen unga med psykisk ohälsa att ta tillvara sina medborgerliga rättigheter. Med ovanstående två slutsatser som bas är den ekonomiska och den demokratiska aspekten av systemens funktionssätt angelägna teman att utforska vidare i projektets andra delstudie, som publiceras i november 2015. Unga in i Norden - psykisk hälsa, arbete, utbildning

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera lågutbildade utomeuropeiska immigranters upplevelser av framtida karriärmöjligheter i Sverige: Hur upplever de sina framtida karriärmöjligheter och vad har bidragit till dessa upplevelser. Studien bygger på sju kvalitativa intervjuer med lågutbildade utomeuropeiska immigranter som studerar svenska vid den kommunala vuxenutbildningen. Tidigare forskning har visat att lågutbildade utomeuropeiska immigranter är en utsatt grupp på svensk arbetsmarknad. Orsaken till detta är att gymnasieutbildning ofta är ett minimikrav. De teoretiska begrepp som använts i analysen är samhällelig miljö, kapital och handlingshorisont. I analysen används även begreppen livsstadier och minicykel. Studien visar att immigranterna upplever sina karriärmöjligheter i Sverige som goda. Deras handlingshorisont har vidgats då den samhälleliga miljön i och med migrationen har förändrats. I Sverige har de fått nya förutsättningar för utbildning och arbete. En del av immigranternas positiva uppfattning om sina karriärmöjligheter bygger på att de anser sig ha goda utbildningsmöjligheter i Sverige. Detta möjliggör att de kan införskaffa adekvat kulturellt utbildningskapital, vilket de upplever vara av stor betydelse på arbetsmarknaden. Trots att immigranterna genom migrationen tvingats göra en minicykel, vilket innebär att de på nytt måste utforska sina karriärmöjligheter, ser de flesta detta som en positiv möjlighet att förändra och utveckla sin karriär. Dock finns bland immigranterna i denna studie upplevelsen att de har för lite kunskaper om karriärmöjligheter i Sverige. Denna okunskap kan samtidigt ha motverkat utvecklingen mot en mer vidgad handlingshorisont.

Det finns idag många invandrare i Sverige med en högskoleutbildning från hemlandet. Syftet med detta arbete är att undersöka hur invandrare med högskoleutbildning från Europa och Mellanöstern har etablerat sig i Sverige. Men även att se om studie-och yrkesvägledningen har tillfört individen någonting i dennes etableringsprocess. Undersökningsmetoden som vi har använt oss av under arbetets gång har varit en kvalitativ metod. Vi har intervjuat åtta invandrare med en högskoleutbildning från hemlandet. Resultatet som vi fick fram i studien analyserades utifrån Careership Theory där vi har använt oss av Pierre Bourdieus begrepp Habitus samt kapital. Vi har även använt oss av Browns Social Cognitive Career Theory för att belysa personliga attribut och offentligt beteende. Flytten till Sverige innebar att respondenterna behövde utveckla sina kapitalformer, de fick exempelvis validera sin akademiska utbildning från hemlandet för att utbildningen skulle kunna få ett värde i Sverige. Respondenterna fick alltså utveckla det symboliska kapitalet. Det kulturella kapitalet behövde också utvecklas då invandrarna varit tvungna att lära sig det svenska språket, kunskap om kulturen samt det svenska samhället. Respondenterna menar även att nätverk och sociala kontakter påverkat deras situation till att få ett arbete i Sverige, socialt kapital är därför betydelsefullt för respondenterna. Respondenternas habitus har förändrats i Sverige om man jämför med hemlandet. De flesta av våra respondenter menar att de kände sig behövda, viktiga och duktiga i sitt hemland där de kunde arbeta med sin högskolekompetens. De kommer med en ”ryggsäck” från hemlandet som inte riktigt passar in i detta nya land. Detta har medfört att några av respondenterna känt sig oviktiga, deprimerande, men också utanförskap i det svenska samhället, då de flesta haft svårigheter att hitta ett arbete inom sin kompetens. Studie-och yrkesvägledningen i Sverige upplevs dock som en positiv aktivitet från alla respondenterna då de under vägledningssamtal med en studie-och yrkesvägledare kunnat komma framåt i sin karriär.

Bland de som invandrar till och försöker bosätta sig i Sverige, finns en stor grupp människor som är välutbildade redan i sitt hemland. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera dessas, invandrade akademikers, upplevelser på väg in på den svenska arbetsmarknaden, samt att ta reda på vad invandrade akademiker önskar för stöd i detta. Jag har använt mig av kvalitativ undersökningsmetod och genomfört semistrukturerade intervjuer med sju invandrade akademiker. Resultatet analyserades utifrån Donald E. Supers ”minicycle”, en del av livsregnbågeteorin, rollkonflikt och rollförlust, samt Pierre Bourdieus begrepp kapital.Flytten till Sverige medförde en ”minicycle” i invandrade akademikers karriärutveckling. För att komma in på den svenska arbetsmarknaden, behövde de vidareutveckla sina olika kapitalformer, för att tala i Bourdieus termer. De var bland annat tvungna att få sina utländska utbildningar och examina, deras symboliska kapitalnivåer, värderade och kompletterade. De behövde också utveckla sina kulturella kapital, vilket gjordes genom att de skaffade kunskaper om svenska språket, kulturen och samhället. Även det sociala kapitalet var viktigt. Sociala nätverk och kontakter med arbetsgivare behövde utvecklas. Processen ”minicycle” kunde vidare orsaka rollkonflikter och rollförluster, vilket ledde till negativa upplevelser i strävan att etablera sig på arbetsmarknaden. Rollförlusten som lönearbetare, då de inte har möjlighet att byta sin kompetens mot betalning, gör att invandrade akademiker har dålig självkänsla, att de känner sig oanvändbara och värdelösa.

Allt fler individer väljer idag att utbilda sig på högskole- och universitetsnivå. Utbildningspolitikens mål är att öka inflödet av studenter i det svenska samhället och därmed har stora satsningar gjorts på utbildning. År 2014 har Sverige en budget på 60 miljarder kronor för utbildning och universitetsforskning men ändå går det 70 000 arbetslösa akademiker idag. Under utbildningens gång har det växt fram ett intresse att studera vad som händer på arbetsmarknaden när allt fler individer väljer att vidareutbilda sig. Syftet med studien är att öka förståelsen gällande individers uppfattningar kring utbildningens betydelse på arbetsmarknaden idag. Vi har valt att utföra en kvalitativ studie med hjälp av semistrukturerade intervjuer samt utgått från det hermeneutiska perspektivet. Vårt urval består av fem studenter som går sitt första år på ett personalvetarprogram samt fem förvärvsarbetare som innehar en personalvetarexamen och som idag arbetar inom HR. Vi valde att studera denna grupp då personalvetarutbildningen har ökat antalet platser fram tills idag och vi ville därmed ta del av dem som studerar programmet samt de som arbetar inom området idag. Resultatet visar att våra respondenter var eniga om att utbildning har en stor betydelse i dagens samhälle. Samtliga respondenter menar att utbildning är ett krav för att ta sig in på arbetsmarknaden. De är medvetna om att utbildning inte leder direkt till ett arbete utan att det är upp till individen själv att förvalta sin utbildning. De betonar att det inte finns tillräckligt med högkvalificerade yrken och ser tendenser till att individer som inte har en utbildning tenderar att bli socialt exkluderade i samhället. Respondenterna anser att ett resultat av att fler utbildar sig kan leda till att utbildningen sjunker i värde samt medför en risk för utbildningsinflation. Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

På båda sidor sundet, i Danmark och i Sverige, står vi inför samma utmaningar, när det gäller unga i utanförskap. Därför är uppgiften om att förbättra möjligheterna för dessa unga att komma in på arbetsmarknadenen av de viktigaste. Vi har genom de sista 20 åren sett att ungdomsarbetslösheten har varit konstant, och det betyder att vi måste göra något annat än det, vi brukar att göra. Vi måste skapa en större synergi och förenkla vägarna till samverkan för den offentliga sektorn, för näringslivet, för den idéburna sektorn och inte minst för de unga. Detta har varit utgångspunkten för arbetet i projekt NEO. Denna skrift utgör projektets slutrapport.

Syftet med den här studien var att genomföra en undersökning som beskriver sex intervjupersoners resonerande kring deras upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. Detta har jag gjort genom att studera hur intervjupersonerna resonerade kring tre faktorers betydelse i relation till deras arbete och rörlighet på den svenska arbetsmarknaden. Dessa faktorer var privatekonomi, kompetensnivå och turordningsregler. Syftet var dessutom att undersöka hur intervjupersonerna såg på inre och yttre faktorer i relation till, vad intervjupersonerna berättade om sin arbetssituation.Att individer till en viss grad kan uppleva sig inlåsta kan enligt tidigare forskning leda till sjukskrivningar. Empirin är insamlad genom sex stycken djupintervjuer med personer som har ett arbete och studien behandlas med kvalitativ metod. För att bearbeta och analysera det insamlade materialet har tre teorier valts ut. Dessa är Maslows (1943) behovsteori, Karasek och Theorell (1990) krav – kontroll och socialt stöd modell, och Hirschmans (2008) sorti eller protest teori. Grundläggande slutsatser och analyser i studien som arbetats fram med hjälp av teoriansatser och analys, visar att upplevd rörlighet på arbetsmarknaden i relation till privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna begränsas av inre och yttre faktorer. Dessa faktorer kan ses utifrån både ett negativt och positivt perspektiv, i den meningen de upplevs bindande eller icke bindande, i relation till upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Blir inte de inre och yttre faktorerna tillfredsställda för intervjupersonerna, i relation till privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna leder det rimligtvis enligt vad bearbetningen av empirin avser till ett missnöje, och det faktum ett oönskat läge.

Kapitlet ger en sammanfattande bild av etableringsvillkoren för ungdomar (16-19 år) och unga vuxna (20-24 år) samt deras utanförskap i Sverige från början av 1990-talet fram till idag. Kapitlet omfattar tre avsnitt. I det första avsnittet ges en bakgrundsteckning om ungdomars etablering på den svenska arbetsmarknaden. Översikten sammanfattar forskningsresultat om arbetsmarknad, utbildning och försörjningsvillkor. I det andra avsnittet avhandlas förekomsten av unga med aktivitetsersättning. I det avslutande avsnittet sammanfattas några centrala iakttagelser och rekommendationer om vad som bör göras för att minska ungdomsarbetslösheten och ungas utanförskap i Sverige.

SAMMANFATTNINGMånga företag lägger idag stor vikt vid flexibilitet och effektivitet och många arbetstagare känner sig manade att hela tiden utvecklas och göra sig mer kompetenta för det arbete de söker. Tidigare forskning visar på att fenomenet anställningsbarhet är omtalat och de ökade kraven på arbetstagarna har bland annat lett till en ökad utbildningsnivå.Bakgrund: Bakgrunden till uppsatsen är bland annat de förändringar som skett på arbetsmarknaden med avseende på organisationsstruktur, fokus på individen samt globaliseringen. Fenomenet anställningsbarhet har länge diskuterats men har haft olika innebörder genom åren och idag regleras arbetsmarknaden även av styrdokument från EU, däribland Bolognaprocessen. Detta har inneburit att större fokus lagts på individen och var och en måste ta ansvar för sin egen personliga utveckling.Syfte: Undersökningens syfte handlar om hur nyanställda upplever konkurrensen på arbetsmarknaden i förhållande till den egna attraktionskraften när det gäller att få och behålla en anställning. Vi vill även undersöka på vilket sätt faktorer som utbildning, arbetslivserfarenhet och familjesituation påverkar den upplevda anställningsbarheten.Metod: En kvalitativ studie med hermeneutiskt perspektiv. Intervjuformen är semistrukturerad och urvalet är strategiskt, icke slumpmässigt. Vi som forskare har även tagit del av de forskningsetiska överväganden som presenteras av Vetenskapsrådet. Transkribering, kodning och analys mynnar slutligen ut i att vi som forskare försöker svara på undersökningens syfte och frågeställningar.Resultat: Resultatet, som grundar sig på de intervjuades upplevelser, visar på att anställningsbarhet är individbundet och att anställda verkar se personliga egenskaper och arbetslivserfarenhet som de viktigaste inslagen i den egna anställningsbarheten. Familjesituationen påverkar anställningsbarheten i viss mån eftersom anställda som har barn inte har samma möjligheter att flytta eller vidareutbilda sig och genom det göra sig mer anställningsbara. Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

SammanfattningVårt syfte med studien var att undersöka vad arbetslösa ungdomar upplever om de arbetsmarknadspolitiska insatserna på Arbetsförmedlingen. Studiens syfte är också att undersöka problematiken ungdomar upplever i samband med etableringsprocessen på arbetsmarknaden. Vårt intresse för studien väcktes då vi tidigare haft en praktikperiod på Arbetsförmedlingen i samband med vår utbildning på Malmö högskola. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse av de intervjuade individernas upplevelse. Vi hade som krav att ungdomarna var mellan 18-25 år och hade varit arbetslösa i minst sex månader. Detta för att ungdomarna skulle ha hunnit få en uppfattning av de olika insatserna som finns på Arbetsförmedlingen. Studiens teoriförankring är Pierre Bourdieus begrepp om habitus, fält och kapital. Vidare belyses även en teori om livskvalitet samt karriärvalsteorin Careership. Studiens resultat visar att de ungdomar som intervjuades har olika erfarenheter när det gäller upplevelsen av att vara arbetslös. Informanterna menar att man måste ha arbetslivserfarenhet för att få ett fast arbete i dagens samhälle, vilket gör det svårt för ungdomar som aldrig har arbetat innan. Resultatet visar även att de flesta av informanterna är med i jobbgarantin och har olika synpunkter om denna insats fungerar.

Denna text är slutrapporten från den externa utvärderingen av ett projekt som i huvudsak bestod av så kallade jobb- och praktikverkstäder belägna i fyra stadsdelar i Norrköping och Linköping. Projektet finansierades delvis av Europeiska Socialfonden och pågick under perioden juli 2008 till juni 2011 i stadsdelarna Klockartorpet och Ringdansen i Norrköping samt Skäggetorp och Ryd i Linköping. Sammanlagt 318 personer deltog i projektet under perioden. Den viktigaste målsättningen för Tänk Om var att skapa förutsättningar för individer i de berörda stadsdelarna att få större inflytande över sin egen livssituation och möjlighet att försörja sig själva. 26 procent av alla deltagare fick arbete eller gick vidare till utbildning efter projekttidens slut. Rapportens slutsatser vilar på intervjuer, observationer, informella och formella samtal som gjordes från våren 2009 till slutet av 2010, samt ett flertal olika dokument. Sammanlagt utfördes 48 intervjuer och 18 deltagarobservationer. Några särskilt viktiga lärdomar från projektet Tänk Om är följande. Det finns behov av en lokal plattform, möten för dialog. Många deltagare var nöjda med den sociala delen i jobb- och praktikverkstäderna. Många lärde känna nya människor och blev trygga i en grupp av människor de inte skulle ha pratat med annars. Behov av möten och dialoger mellan olika grupper finns troligen hos flera än de som är arbetslösa och har samhällsförsörjning. En vidareutveckling av en plattform för lokal dialog skulle även kunna ta tillvara på engagemang från andra boende, lokala föreningar, etcetera. Samtidigt med erbjudande om studiebesök och föreläsningar på olika tema skulle man kunna erbjuda större inflytande i lokala frågor. Det finns behov av ”personligt ombud light”, som processledarna har kallat sig. Människor som varit arbetslösa länge kan ha många olika problem. Det kan ta lång tid och behöva flera olika professioner för att kunna komma närmare arbetslivet. Att bygga nära kontakt med en representant för ”myndigheterna” kan underlätta vägen till olika vård och insatser som individen behöver. Erfarenheterna från Tänk Om visar också att sjukvården behöver bli mera lättillgänglig. Det finns kraft. Många som varit arbetslösa länge har fått jobb. Känslan är att dessa personer inte skulle ha fått det om de inte deltagit i Tänk Om. Deltagarna visade initiativförmåga och kraft både i att förändra sig själva, påverka lokalområdet och i att medverka i gruppens aktiviteter. Rapporten tar upp och diskuterar projektets målsättningar och hur de omformulerades över tid, redogör för statistik kopplat till projektets kvantitativa mål, lyfter fram relationen mellan projektets organisation och deltagarnas perspektiv samt personalens balansgång mellan styrning och vägledning och för en diskussion kring denna typ av projekts möjligheter att bidra till lokal och strukturell omvandling. Avslutningsvis summeras projektets viktigaste lärdomar. I två bilagor finns separata rapporter, dels en med intervjuer med samverkande parter om samverkan, dels en intervjustudie med projektdeltagarna. Utvärderingen har lyft fram att arbetssättet som utvecklats var lyckosamt på så sätt att många av deltagarna har fått arbete eller gått till utbildning. Jobbverksstäderna gav en trygg utgångspunkt för deltagarna. Man arbetade med ett helhetsperspektiv och strävade efter att kunna hjälpa deltagarna med i princip alla sina problem. Intensiv personlig kontakt upprättades och man hade ett längre och intensivare stöd än vad som annars är brukligt. Målsättningen angående antalet deltagare uppnåddes, medan andelen som gick till vidare till arbete eller studier efter projektet blev lägre än vad som angavs i ansökan. Under projektets genomförande förflyttades målsättningarnas betoning från område till individ. Deltagarna blev inte heller dem som man förväntade sig. De huvudsakliga förklaringarna till att mål och metod förändrades uppgavs vara dels att en del av metoderna inte gick att genomföra på grund av organisatoriska eller juridiska hinder, dels på grund av lågkonjunkturen. Ett problem som framkom i detta projekt är att ett öppet och flexibelt arbetssätt kan göra så att målgrupp och målsättning blir otydlig. Eftersom mål och verksamhet skulle utformas i dialog med deltagarna kunde man inte fastställa vare sig mål eller verksamhet innan deltagaren var på plats. Samverkande aktörer blev därmed osäkra på vilka personer som de skulle remittera till projektet, eftersom de inte visste vad verksamheten innebar och vilken målsättning som skulle gälla för deras klient. Arbetssättet var uppskattat av många deltagare och verkar ha fyllt en viktig funktion som en mellanstation eller skyddsnät på vägen mot arbetslivet. En nackdel var att arbetsuppgifterna var alltför omfattande för personalen. Arbetssättet betraktades inte som hållbart i längden. I sin roll som processledare balanserade de mellan styrning och coachning samt mellan att vara privat och professionell dialogpartner. Tillsammans med deltagarna utvecklades en kunskap om mångkulturell dialog som är svår att föra vidare. Det leder till frågan om hur de lärdomar som dragits från detta projekt ska kunna implementeras i andra verksamheter. Å ena sidan finns en risk att det arbetssätt som utvecklades är alltför resurskrävande för att rymmas inom ramen för parternas budget. Å andra sidan har man kunnat visa att verksamheterna gav önskade effekter för deltagarna. De metodologiska fördelarna som framkommit i projektet har i huvudsak riktats till de deltagande individerna. Samtidigt har samtliga deltagare från samverkande parter till processledare och deltagare i jobb- och praktikverkstäderna diskuterat och kommit närmare frågan om hur lokal social ekonomi kan stimuleras. Utvärderingens generella slutsats är att man inom Tänk Om har lyckats med många av sina ambitioner, men att man skulle ha kunnat uppnå mer långsiktiga resultat med en tydligare styrning och om det breddade samarbetet hade kunnat uppnås till fullo. Jag tror att det är kunskaper som kommer att komma väl till användning i det fortsatta lokala utvecklingsarbetet.

Uppsatsenutgör en utvärdering av en kommunal arbetsmarknadspolitisk åtgärd/insatsbenämnt Personlig Utvecklings Tjänst (PUT- tjänst, PUT) som riktas tilllångtidsarbetslösa och socialbidragsberoende invandrare i Uddevalla kommun.Åtgärden/insatsen innebär att ett visst antal individer erhållervisstidsanställning inom kommunens verksamheter i syfte att bland annat fåarbetslivserfarenhet i Sverige och referenser. Syftet med studien är attfördjupa förståelsen för hur några av de som haft PUT- anställning upplevdeden. Deras upplevelser av insatsens/anställningens påverkan på livssituationenavseende ekonomi, sociala nätverk och aktiviteter samt upplevelsen avbemötandet på PUT- arbetsplatserna ställs i centrum. Sålunda fokuseras deintervjuades resonemang kring sin livssituation beträffande övergången frånsocialbidragstagande och långtidsarbetslöshet till visstidsanställning ochegenförsörjning genom insatsen PUT. Studien undersöker också huruvida deintervjuade utökat sitt sociala nätverk till att inkludera fler personer med svenskbakgrund medelst PUT- anställningen. Även de intervjuades upplevelser av PUToch dess betydelse i vägen mot integration i arbetsmarknaden lyfts fram. Kvalitativaintervjuer genomfördes med 10 personer som haft PUT- tjänst med ambitionen att kunnauppnå syftet med studien. I intervjuerna framkom att informanterna upplevdetidsperioden de hade PUT som positiv med särskild betoning på att derasekonomiska situation förbättrades avsevärt. I syfte att bibehålla eller utökaolika former av kapital, använder informanterna olika strategier och de framförupplevelser av stigmatisering och distinktioner av varierande slag. I analysenav resultatet, förenas Bourdieu (1999), Goffman (1972) och Elias och Scotson (1999).Flera konstateranden görs i diskussionsavsnittet och slutsatsen att behov attgenomföra vissa förändringar av insatsen dras, varför det i uppsatsen ocksålämnas förslag på hur PUT skulle kunna förändras i syfte att få ännu kraftigareoch bättre slagkraft på arbetslösheten bland socialbidragstagande ochlångtidsarbetslösa invandrare. I detta sammanhang refereras också till dentidigare forskning som presenteras i uppsatsen, vilken behandlar problemområdetinvandrare och deras inkludering/exkludering från arbetsmarknaden på grund avderas grupptillhörighet. The essay is an evaluation of a local government actionto promote employment / operation called Personlig UtvecklingsTjänst/PUT-tjänst, PUT (Personal Development Employment / PUT- employment)directed to long-term unemployed and welfare dependent immigrants in UddevallaMunicipality. The action / operation means that a certain number of individualsreceive fixed temporary employment inside the municipality's operations/activitiesin order to, inter alia, get work experience in Sweden and references. Thepurpose of this study is to deepen the understanding of how some of those whohave had PUT employment experienced it. Their experiences of the localgovernment action / employment and its impacts on living conditions, ineconomic, social networks and activities, and experience of the encounter onthe PUT workplaces is targeted. The focus is on the interviewees discussionsabout their lives about the transition from welfare dependency and long-termunemployment to fixed-term and self-sufficiency through the action PUT. Thestudy also examines whether the respondents expanded their social networks toinclude more people with Swedish background through the PUT employment. Alsothe interviewees' experiences of the PUT and its importance in the road tointegration into the labor market are highlighted. Qualitative interviews wereconducted with 10 people who had PUT employment with the ambition to achievethe aim of the study. The interviews revealed that respondents felt the timeperiod they had PUT- employment to be positive with special emphasis on theireconomic situation improved considerably. In order to maintain or expandvarious forms of capital, the respondents use different strategies and they expressexperiences of stigma and distinctions of various kinds. The analysis ofresults, combined Bourdieu (1999), Goffman (1972) and Elias and Scotson (1999).Several conclusions were made in the discussion section and settled that theneed to implement certain changes in operation is necessary. Therefore, thepaper also contains proposals on how the PUT could be changed in order to geteven stronger and better clout in unemployment among welfare dependency andlong-term unemployed migrants. In this context is also referred to the previousresearch presented in the paper, which deals with the problem area immigrantsand their inclusion / exclusion from the labor market because of their groupaffiliation.

I jämförelse med forskning om existerande villkor i arbetslivet finns i Sverige relativt lite forskning om praktisk förändring av normer och strukturer i arbetslivet. En mängd forskning fokuserar på olika former av ojämlika förhållanden, såsom förekomsten av diskriminering eller segregering på arbetsmarknaden. Den forskning som riktar in sig på förändring behandlar i regel en diskrimineringsgrund i taget. Färre forskare har behandlat förändring ur ett intersektionellt perspektiv. Däremot har det framhållits att ytterligare forskning av den typen behövs. Denna rapport är framställd av Oxford Research i samarbete med forskare vid Högskolan i Halmstad. Arbetet har genomförts på uppdrag av Tema Likabehandling. Uppdraget att framställa denna forskningsöversikt angav att den skulle behandla ansatser som bidrar till reell förändring för att nå ett arbetsliv där likabehandling är norm. Därför ligger fokus inte i första hand på individuella förutsättningar utan på förändringsarbete för att öka likabehandling utifrån ett institutionellt perspektiv. Rapporten riktar in sig på metoder, ansatser och faktorer som främjar förändringsarbete inom de områden som Tema Likabehandling arbetar med; likabehandling, jämställdhetsintegrering, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och motverkan av diskriminering utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. Förutom databassökningar har material inhämtats genom kontakter med forskare. Tema likabehandling, Europeiska socialfonden

tPå dagens globala och konkurrensutsatta arbetsmarknad ställs höga krav på att individen själv ska ta allt mer eget ansvar för sin sysselsättning. Därmed ställs det krav på att medborgare utvecklar sig själva och sin kompetens för att bli attraktiva på arbetsmarknaden. Dessa krav kan sammanfattas i det aktuella begreppet anställbarhet. En grundförutsättning för att anställbarhet ska fungera och skapa välfärd är att stat och företag ger goda möjligheter för individen att öka sin anställbarhet. Samtidigt som anställbarhetsdiskursen växer har en expansion skett av alternativa former för arbete, såsom inom den växande bemanningsbranschen vilken blivit en allt viktigare del av arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att utifrån uthyrningsanställdas upplevelser undersöka om, och i så fall hur, bemanningsbranschen påverkar dessa individers anställbarhet. Vi har som teoretisk utgångspunkt Garsten och Jacobssons teori om anställbarhet samt Foucaults teori om självstyrning. Studien är kvalitativ, baserad på semistrukturerade, individuella intervjuer. Det empiriska materialet har bearbetats genom kodning och kategorisering för att finna mönster. Resultatet visar delvis på skilda erfarenheter hos respondenterna men även att vissa tydliga mönster går att finna. Likheter och skillnader mellan grupper är även framträdande i materialet. Slutsatserna vi kan dra av vår studie är att den intervjuade uthyrningspersonalens anställbarhet har påverkats genom deras anställning hos bemanningsföretagen. Hur stark denna påverkan är samt vilka delar av anställbarhetsbegreppet den innefattar skiljer sig däremot åt mellan individerna. Skillnaderna beror bland annat på vilken bransch de arbetar inom, vilken åldersgrupp de tillhör samt längden på deras uppdrag. Denna påverkan verkar till största del vara till det bättre, alltså att den fungerar främjande för dessa individers anställbarhet. Vi har sällan kunnat se någon direkt negativ påverkan som skulle ha kunnat resultera i att anställbarheten försämrats. Däremot har vi kunnat se tecken på bristfälliga förutsättningar för att vissa delar ska kunna utvecklats för uthyrningsanställda inom bemanningsbranschen. De delar som uthyrningsanställda verkade ha störst möjlighet att utveckla är social kompetens, tillägnande av bred kunskap där man lär sig lite om mycket samt meriter i form av ett stärkt CV. De komponenter som de intervjuade verkade ha sämre förutsättningar att stärka var utbildningskapital, specifika kunskaper samt egenskaper såsom att vara initiativtagande.