Search

I denna uppsats undersöks hur lokalbefolkningen samt tjänstemännen upplever tryggheten i området Rinkeby-Kista. Tanken är att studera trygghetsaspekten och jämföra om det finns skillnader mellan hur de boende upplever tryggheten i området och tjänstemännens upplevelser. Dessutom kommer det vara en beskrivande del av hur kommunen arbetar med trygghetsarbetet i stadsdelen. Detta görs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med två tjänstemän och tre personer som bor i Rinkeby. Resultatet tyder på att den upplevda tryggheten ser olika ut baserat på faktorerna ålder, kön och bakgrund som kan ha påverkan på trygghetskänslan. Dessutom ser man tydligt att det finns en stor skillnad mellan hur tjänstemännen uppfattar tryggheten, vad de tycker bör prioriteras i området för att uppnå en trygg stadsmiljö, jämfört med vad befolkningen har för uppfattningar om vad som behöver prioriteras.

Denna kunskapsöversikt diskuterar svenska studier om områdesutveckling hittills under 2000-talet och har som syfte att sammanfatta lärdomar från studier som har berört områdesutveckling. Begreppet områdesutveckling är något diffust och det är vår tolkning att områdesutveckling under de senaste årtiondena alltmer kommit att användas som ett portalbegrepp för allehanda ambitioner och insatser i den redan byggda stadsmiljön och då i synnerhet bostadsområden som domineras av hyresrätter byggda i efterkrigstid. I denna kunskapsöversikt avgränsas förståelsen av det diffusa begreppet ”områdesutveckling” till lokala insatser i s.k. utsatta bostadsområden som domineras av miljonprogramsområden med företrädesvis hyresrätter. I dessa områden har riktade områdesinsatser skett mer eller mindre sedan deras tillkomst på 1960- och 1970-talen. Områdesutveckling är ofta en uttalad strategi mot boendesegregation. I debatten kring lösningar för boendesegregation är det förorten som blir en problemfylld plats som åtgärder avses riktas mot. Förorten är dock inte en entydig plats, utan en plats som blir till i samhällsdebatten för olika ändamål. Berättelser om förorter är problemorienterade, där förorterna är platser där människor med ofullständig samhällsintegrering koncentreras. Detta avses ibland utgöra ett hot mot det demokratiska samhället och det finns en debatt om ”parallellsamhällen” som utvecklas i förorter. Den problemorienterade berättelsen om förorter legitimerar olika lokalinriktade interventioner. Boendesegregation anses leda till olika former av icke-integration i samhället, såsom att sakna sysselsättning, inte delta i val och inte följa samhällets lagar. Det finns en koppling mellan idéer om segregerade bostadsområden och sociala problem, även om problem som finns i bostadsområden inte nödvändigviss orsakas av själva områdena (Andersson, Bråmå & Holmqvist, 2010). I samhällsdebatten anses bostadsområdet orsaka de olika socioekonomiska problem som en del av dess befolkning brottas med, samt att det anses finnas många individer som utgör ett hot eller en börda för staten. Forskare hävdar att det geografiska utpekandet av bostadsområden bidrar till vidare stigmatisering av dessa områden. På så vis vidmakthåller områdesutveckling den överlägsna positionen från det etablerade majoritetssamhället. I den historiska tillbakablicken framgår att terminologin som används för att beskriva motiv för områdesutveckling har ändrat karaktär de sista tjugo åren. Problemformuleringen har skiftat från ett fokus på ”utländsk bakgrund” till ett fokus på ”utsatthet”. Dock är de reella sakförhållandena likartade i nuläget som i slutet av 1900-talet: höga nivåer av arbetslöshet, ekonomiskt biståndsmottagande och låg genomströmning i utbildning (Karlsson, 2016). Även om målet att bryta segregation har funnits hela tiden har detta mål inte uppnåtts, snarare har det gått i motsatt riktning. Enligt flera forskare präglas områdesinsatser av otydliga mål och mål som är omöjliga att uppnå med de resurser som finns tillgängliga. Det handlar då till exempel om mål såsom att bryta segregation och att öka tillit och demokratiskt deltagande samt inflytande i området. Karlsson (2016) visar dessutom att områdesutveckling inte skapar strukturell förändring som skulle tillgängliggöra samhällets politiska och ekonomiska processer för de boende i områdena. Även om forskare är kritiska mot områdesutvecklingens mål, menar de att det finns positiva förändringar som insatser kan åstadkomma. Exempel som nämns är att hjälpa att integrera utsatta individer och grupper och att utveckla privat och offentlig service i bostadsområdena. Även om målen för lokal områdesutveckling formuleras utifrån ett helhetsperspektiv på staden och segregationen, riktar integrationsåtgärder sig ensidigt till utvalda bostadsområden och deras invånare. Det saknas alltså sätt att arbeta med segregationens relationella karaktär i ett större urbant perspektiv. Ett återkommande mål med områdesutveckling är att öka tilliten till offentliga verksamheter samt erbjuda delaktighet till de boende i områden utvalda för områdesutveckling. Forskare menar att det är viktigt att de boende kan vara med från början i att påverka områdesutvecklingens form, samt att olika inblandade aktörer samverkar för att öka delaktigheten. Dessutom är det viktigt att insatser inte bara erbjuder ”demokrati på låtsas”, utan i stället skapar utrymme för reellt inflytande. Kommunala strukturer erbjuder inte alltid utrymme för kritik och alternativa handlingsstrategier från boende. Det finns oftast en given ram inom vilken inflytande kan äga rum. Individer och organisationer som inte accepterar detta och vill ha mer inflytande riskerar att bli utpekade och demoniserade. Områdesutveckling kan organiseras antingen som en del av den ordinarie kommunala verksamheten eller bedrivas i form av projekt. Forskare kritiserar projektformen för att den inte kan erbjuda den kontinuitet som behövs för långsiktig områdesutveckling och förändring. Det finns en uppenbar risk att verksamheter försvinner när projekt upphör. Samverkan är ofta nödvändig för att organisera områdesinsatser. Samverkan kan erbjuda kontinuitet och effektiv samhällsservice, men dessa positiva utfall är inte garanterade, enligt forskare. Vidare kan samverkan bli ett mål i sig, även om det inte alltid är det mest effektiva sättet att organisera områdesinsatser. Områdesinsatser har oftast mest positiva effekter på individer och individuella hushåll. Detta kan ha ett negativt utfall när hushåll som får det bättre flyttar ifrån området och nya hushåll med socioekonomiska utmaningar ersätter dem. Dessutom läggs fokus på individens eget ansvar, i stället för att staten och kommuner tar ansvar för att motverka segregerande samhällsstrukturer. Karlsson (2016) menar att områdesbaserade projekt inte har möjlighet att verka strukturförändrande men menar att de kan minska de sociala konsekvenserna av segregerade samhällsstrukturer. Fokus på individen har givetvis också positiva konsekvenser, eftersom det kan skapa gynnsamma effekter på individers och hushålls levnadsförhållanden. Ur detta följer vår konklusion för denna kunskapsöversikt, nämligen att områdesutveckling inte är ett medel som kan åstadkomma en strukturell förändring i den ökade ojämlika resursfördelningen i Sverige under 2000-talet hittills men kan ha värde och förtjänster för berörda organisationer och hushåll.

The aim of this study was to examine Swedish hiphop-artists’ view on conditions in the suburbs and to find out what their music represent, and to reach an understanding about whether social movements exist in suburbs. The study was based on qualitative interviews with hiphop-artists’ whose music had a connection to suburbs. The artists had different ages, gender and residential area. Six of the interviews were conducted through video calls and one of them through a physical interview. The questions were made up through a framework before the interviews and our choice of interview approach enabled us to ask additional questions. The result showed that the conditions in the suburbs were characterized by community and love. It also showed that residents had difficulties because of their life choices and it affected their possibilities regarding to school and work. Further the hiphop-artists’ music was described as a reality portrayal or as a way to express their feelings. Some of them also felt responsible as role models, wanted to affect others, had the music as an interest and some just wanted to convey real experiences. The analysis was based on Eyerman and Jamison (2005) perspective about social movements, which means that a group collectively joins and acts to change existing conflicts and problems in society. As a conclusion the hiphop-artists’ experience racism from the society which affect them and their music. Another conclusion is that it exists a social movement in the suburbs and can be understood by the hiphop-artists’ descriptions of the suburbs conditions.

Det här examensarbetet är en diskursanalys som handlar om miljonprogrammet och dessroll i vad vi ser som den goda staden idag. Miljonprogrammet ses gärna som en parentes ihistorien, någonting som saknar identitet och karaktär. Det räknas inte gärna som ”riktig”stadsbebyggelse, utan betraktas snarare som dess motsats. Dessutom är den ful. För attförändra den här upplevelsen av miljonprogrammen används gärna nyliberala metoderoch entreprenörsurbanism för att skapa det man kallar ”stadsmässighet” även i förorten.På så vis menar man att man kan göra dessa områden konkurrenskraftiga och attraktiva påen marknad. Analysen visar att diskursen som präglat miljonprogrammet ända sedanbörjade stå klara på 70-talet ännu finns kvar men delvis har bytt karaktär - idag seskapitalismen som en lösning på förortens problem, snarare än problemens orsak, ochbilden av förorten som misslyckanden lever vidare. The reputation of the Swedish Million Programme has been quite bad since the 70’s, andtoday it is seen as an era without any history or identity. The modernist neighbourhoods isugly, and not seen as parts of the ”real city”. Instead, it is often described as its opposite,something that must change to become a part of what we see as the good city today. Toaccomplish this, neoliberal methods like entrepreneurial urbanism is used to renew theareas and make them attractive. This paper focus on the discourse that have surroundedthe Swedish Million Programme since it was build, and it shows that we still see thesesuburbs as failures. But instead of blaming the capitalist system, it is seen as part of thesolution by means of neo liberal methods.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och diskutera förskollärares upplevelser av att arbeta i förskolor som är belägna i särskilt utsatta områden i Stockholms län. Studiens metodval är kvalitativa intervjuer av sju förskollärare i fem kommunala förskolor, materialet har analyserats med stöd av Urie Bronfenbrenners utvecklings­ekologiska teori. Studiens resultat visar på hur olika samhällssystem samspelar men också motarbetar varandra och att områdenas kriminalitet samt subkulturer och normer dvs. det parallella samhället påverkar förskolornas verksamhet. Förutom det så synliggörs kulturkrockar mellan det officiella makrosystemet och det lokala inofficiella makrosystemet som kan inverka på barns utveckling och identitets­skapande och den framtida vuxenrollen. Studiens slutsats är att det som gäller i teorin t.ex. allas lika värde inte alltid gäller i praktiken, dessutom verkar vissa av vårdnadshavares kulturella normer godtas till viss del i förskolorna.

Many neighbourhoods in Sweden are often portrayed in the media as violent and chaotic. Media has an eminent role in our daily lives as they further news stories to us and chooses which ones to write about and in what way to write about them. In this qualitative study, nine articles from Aftonbladet and Smålandsposten regarding some violent stonethrowing actions by teenagers were analyzed. The purpose was to see if there were any occurring stereotypes and notions about Araby and the youths that participated in the violent acts. Four framing theories were used; stereotyping frame, responsibility frame, conflict frame and human interest frame. Through these frames the conclusion was drawn that the articles subconsciously promoted negative stereotypes regarding Araby as a neighbourhood and the inhabitatns of Araby including the youth that participated during the riots. Stereotypes such as criminial, ghetto, unemployed were found.

Studien har som ambition att studera hur tjejer skapar femininitet och således tar plats på en ungdomsgård belägen i en multietnisk stadsdel i Stockholm. Studiens metod består av deltagande observation av en grupp på åtta tjejer som besökte ungdomsgården dagligen. Resultatet indelas i tre teman, Systerskap, Ungdomsgården är hemma och Femininitetskapande som beskriver tjejernas relationer till varandra, andra ungdomar på- och utanför ungdomsgården samt bostadsområdet, men även förhållandet till svenskhet. Resultatet analyserades med teorier rörande genus, etnicitet, postkolonial feminism och praktikgemenskap. Det framkom att tjejerna formade en gemenskap som de upprätthöll med outtalade regler rörande femininitet, etnicitet och sexualitet. Studiens slutsatser är att ungdomsgården framställdes som en betydelsefull plats då den utgjorde en fristad för tjejerna, där de försökte undkomma de olika regler som omfattade dem och deras liv.

Studien har som ambition att studera hur tjejer skapar femininitet och således tar plats på en ungdomsgård belägen i en multietnisk stadsdel i Stockholm. Studiens metod består av deltagande observation av en grupp på åtta tjejer som besökte ungdomsgården dagligen. Resultatet indelas i tre teman, Systerskap, Ungdomsgården är hemma och Femininitetskapande som beskriver tjejernas relationer till varandra, andra ungdomar på- och utanför ungdomsgården samt bostadsområdet, men även förhållandet till svenskhet. Resultatet analyserades med teorier rörande genus, etnicitet, postkolonial feminism och praktikgemenskap. Det framkom att tjejerna formade en gemenskap som de upprätthöll med outtalade regler rörande femininitet, etnicitet och sexualitet. Studiens slutsatser är att ungdomsgården framställdes som en betydelsefull plats då den utgjorde en fristad för tjejerna, där de försökte undkomma de olika regler som omfattade dem och deras liv.

I denna studie är syftet att lyfta fram ungdomars upplevelser och tankar kring de traditionellamediers framställning av Husbykrvallerna 2013. Metoden som används är kvalitativ, i formav intervjuer med ungdomar bosatta i Husby. Utanförskap och medieaktivism ärgenomgående teman i studien. Resultatet visar att den traditionella mediebilden av upploppen inte överensstämmer med ungdomarnas egna upplevelser. En känsla av utanförskap växer och ungdomarna använder sig av sociala medier på olika sätt, för att uttrycka sitt missnöje. Vidare visar resultaten att medieanvändning tillfredsställer olika behov hos ungdomarna. Behoven rör sig en hel del om ungdomarnas identitet, självbild, hur de ser på sig själva och deras omgivning.

Syftet med studien är att belysa de kollektiva representationer dvs. kollektivt accepterade utsagor som återspeglas genom lokalmedias publiceringar om förorten i en mellanstor svensk stad. Studien ämnar också belysa vilken typ av nyheter som publiceras om förorten. Studien antar ett kritiskt diskursivt angreppssätt och urvalet består i 7 debattartiklar, 7 ledarartiklar och 5 debattinlägg från Nerikes Allehanda som sedan analyseras. Det baseras också på en översikt av 309 nyhetsartiklar publicerade mellan 2006-2015. Studien visar att lokalmedia producerar en bild av förorten som otrygg. Invånarna i förorten beskrivs inte sällan som icke-reflekterande, passiva och moraliskt avvikande. Studien argumenterar för att media skapar och upprätthåller en moralisk differentiering i gestaltningen av den andre och en dikotomi kring förorten., The aim of this study is to analyse local media’s narratives about the suburb in a Swedish middle-sized city. This in order to show the collective representations (collectively accepted narrations) about the suburbs. The study also shows which kind of news about the suburb the local media is publishing. The methodology is influenced by the critical discourse analysis, CDA and the sample is based on 5 debate articles, 7 letters to the newspaper and 7 leaders. It’s also based on an appraisal of 309 news articles distributed between 2006 and 2015. The study displays that the local media creates an image of the suburb as an unsafe place. The inhabitants are often styled as passive, non-reflecting and morally deviated. The study argues that the local media is creating and sustaining a moral diversity when labeling “the others”. It also argues that the local media is enforcing a dichotomization of the suburb.

Antologin syftar till att belysa olika boendeförhållanden i välfärdsstaten Sverige. Utifrån aspekter som, Miljonprogramsförorter, unga vuxnas och hemlösas boendesituation har vi belyst de olika boendeförhållandena. Vi vill lyfta fram boende som ett livsvillkor och dess betydelse för en individs identitetsskapande. För att få en förståelse för detta har vi utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod, då vi använt oss av fältobservationer och forskningsintervjuer. Det insamlade datamaterialet har vi analyserat utifrån Grundad teori som är en induktiv analysmetod där forskaren utgår förutsättningslöst och inte har en på förhand given teori. Denna analys har vi kopplat till teorier om identitetsskapande, socialisation och Bourdieus teorier kring habitus och smak. För att få en djupare förståelse av boendesituationen har vi givit ett historiskt perspektiv på boende i Sverige. En viktig slutsats i alla fyra bidrag är att ekonomin spelar en avgörande roll för individens möjlighet på bostadsmarkanden. Individens tidigare erfarenheter präglar hans eller hennes val av boende senare i livet. Den centrala slutsatsen i studien är att boende är ett livsvillkor som är viktigt för individens identitetsskapande, då boendesituationen är en markör för individens position i samhället.

Denna studie är en ihopkoppling av tidigare arbeten jag har genomfört och nya studier jag gjort i studiens syfte. Olika avsnitt är mer eller mindre direkt citerade från uppsatser och övriga texter som jag producerat under min tid på Linköpings Universitet. Kapitlet Identitet och de andra – vi och dom är direkta överföringar från tidigare arbeten vilka går att återfinna Källförteckningen. I samma anda kommer denna text att framöver ligga som underlag för vidare studier inom samma eller liknande fält då det är här mitt intresse ligger.