Search

Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om och förståelse för hur olika elevgrupper, elever i behov av särskilt stöd respektive elever utan behov av särskilt stöd, uppfattar det pedagogiska förhållningssättet Entreprenöriellt lärande. Vidare syftade undersökningen till att jämföra elevernas upplevelser och se eventuella likheter och skillnader samt att få en insikt i om Entreprenöriellt lärande hade förändrat deras syn på lärande.Forskningsansatsen var fenomenologiskt inspirerad och den metod som använts är kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av fyra elever i behov av särskilt stöd och fyra elever utan behov av särskilt stöd, samtliga i årskurs 3 på gymnasieskolan.Undersökningen visade att båda elevgrupperna framhävde relationen till lärarna men de betonade den olika mycket. Eleverna i behov av särskilt stöd var mycket positivt inställd till läraren och dennes roll och menade att den var mer eller mindre avgörande för deras utveckling både kunskapsmässig och personlig. De menade att deras självkänsla hade blivit bättre, de hade blivit mer positiva och mer öppna under dessa tre år då de hade arbetat utifrån Entreprenöriellt lärande. Vidare hade de utvecklats inte minst genom att de hade fått bättre betyg men de påpekade även att de hade fått bättre självförtroende, blivit mer motiverade dessutom mer ansvarstagande.Eleverna utan behov av särskilt stöd ansåg även de att de hade utvecklats inom ansvarstagandet och självförtroendet dessutom hade de fått bättre betyg. Dock ville de inte lägga så mycket betoning på läraren och dennes roll utan fann andra orsaker. De var även lite negativt inställda till Entreprenöriellt lärande då de upplevde att det saknades samstämmighet lärarna emellan, att formen var lite ostrukturerad samt att lärarna var för generösa med betygssättningen. Allt sammantaget gjorde att de kände sig mindre motiverade.Vidare visade undersökningen att Entreprenöriellt lärande har förändrat elevernas syn på lärande då båda elevgrupperna uppmärksammade att lärandet skedde utifrån individens förutsättningar och intressen. Dessutom redovisade eleverna att det fanns olika sätt att erhålla kunskap på och att lärande kunde ske utanför skolan i samverkan med andra.Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, Entreprenöriellt lärande, Lärarrelation, Buber

The main purpose of this master thesis is to investigate the information seeking of lay politicians, part-time politicians and professional politicians in connection with the possible upcoming fusion of the two administrative regions, Västra Götaland and Värmland. The focus of this study has been to study how politicians use and evaluate information and sources of information, and to investigate if there are any differences in how different categories of politicians seek information. Seven politicians were interviewed using semi-structured questions, and a phenomenographic approach was used to analyze the data. In Sweden there are few available studies of how politician seek information, but some international studies have focused on information needs, information sources, selection and evaluation of information. I have used previous research, and data from respondents to compile and analyze my results in three descriptive categories. The politicians viewed information seeking as:- Being well prepared with up-to-date information- Reaching a comprehensive view using different perspectives- Sorting and evaluating informationThe study identified both similarities and differences in how the regional politicians viewed information seeking as a phenomenon. All of them found it important to view information from different perspectives. The professional politicians have an advantage in access to information, especially if they belonged to the party holding the majority. Both part-time politicians and professional politicians received information through cognitive authorities. Their differences in views were more dependent on the context in which the politicians work, than on their being a lay, part-time or professional politician.

Syftet med följande arbete är att undersöka och analysera vilka specialpedagogiska insatser som är vanligt förekommande i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre utifrån ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet delar vi upp i individ-, grupp- och organisationsnivå för att djupare kunna studera hur ett sådant synsätt förekommer och kan främjas.Arbetet inleds med en genomgång av forskning inom läs- och skrivsvårigheter samt möjligaarbetssätt. Det tar även upp riktlinjer kring åtgärdsprogrammets utformning ur etthelhetsperspektiv. I resultatet ställer vi resultatet från våra intervjuer mot den senare tidens forskning. Vi tar reda på vanligt förekommande insatser vid läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre och analyserar huruvida dessa insatser tas upp i åtgärdsprogrammet ur helhetsperspektivetindivid, grupp och organisation. Helhetsperspektivet tar även sin utgångspunkt i den Utvecklingsekologiska teorin.Sammanfattningsvis pekar resultatet på att helhetsperspektivet till viss del går att skönja men att det undergrävs av faktorer som resurser och tid. De specialpedagogiska insatserna inom läs- och skrivsvårigheter tenderar att bli punktuella, men vi ser tecken på att en relationellambition ändå förekommer. Special needs educational contributions regarding reading and writing difficulties in gradethree. Constructing action programmes out of a wholeness perspective

Gemensamma genomgångar och därefter tyst räkning var den vanligaste undervisningsformen under vår grundskoletid på 70-talet. På många skolor i grundskolans senare del är det fortfarande det vanligaste arbetssättet. Forskning visar att om eleverna får arbeta i par eller grupp inverkar det positivt på deras inlärning. Undersökningar konstaterar dessutom att läroboken fortfarande styr undervisningen i alltför hög grad. Mot denna bakgrund har vi undersökt om läroböckerna stämmer överens med kursplanen i matematik med avseende på muntlig kommunikation. Vi har också intervjuat ett antal lärare som använder läroböckerna vi undersökt. Resultatet visar att med den nya läroplanen Lpo94 är en förändring på gång, men det går långsamt.

This is a study about the communication interaction in the context of the reference work at some public university-libraries and some private company libraries in Gothenburg and Borås. The primary purpose of the study is to investigate the communication interaction in a library situation. The second purpose is to deepen the knowledge, understanding and to establish what is important in this communication. Focus has been on how the intermediaries communicate and how she or he perceives this communication. The intermediary needs to manage the communication with all the different patrons and different information needs of the patrons. The method used is qualitative interviews about the communication in the reference work, and observations of the interactive communication in a library situation, according to Peter Ingwersens and Irene Wormells cognitive interactive communication model. The results of the study show that in spite of the technical development, the human communication still is important in the meditation of professional information. Technology can seldom replace the human communication, but supports it. The use of modern IT, in an active and well-disposed communication means efficiency and timesaving, independently of time and place, plus quality and value addition. Uppsatsnivå: D