Search

The aim of the study is to use a phenomenographic approach to highlight how educators in preschool perceive that their absence can affect the phenomenon of collaboration between guardians and educators. The research questions that have been the starting point of the investigation are about how the educators describe their perception of collaboration between preschool and home, how the educators describe their perception of absence among the educators in preschool and how they describe their experience of absence in relation to collaboration. Through a qualitative approach, the survey was conducted in the form of ten individual semi-structured interviews based on a flexible interview guide. The informants consisted of principals, preschool teachers and other educators who work in preschools. The phenomenographic analysis resulted in six categories of description which then form two outcome spaces. The outcome spaces were Educators absence can affect collaboration and Educators absence does not have to have an impact on collaboration. The categories of description and the outcome spaces together highlight the educators perceptions of how the educator's absence can affect the collaboration between preschool and guardians. The result shows a variety of perceptions where the outcome space The absence of educators can affect collaboration summarized into three factors for a non-functioning collaboration, which are absent educators, lack of conditions and insecure relationships. The outcome space Educators absence does not have to have an impact on collaboration was also summarized into three factors for a well-functioning collaboration, which were educators present, good conditions and secure relationships. The conclusion was that the educator's absence in preschool is a contributing factor to the fact that cooperation with guardians is affected. On the other hand, there are clear success factors which mean that absence does not have to affect cooperation. Studien har som syfte att genom en fenomenografisk ansats belysa hur personal i förskolan uppfattar att deras frånvaro kan påverka fenomenet samverkan mellan vårdnadshavare och personal. Forskningsfrågorna som varit undersökningens utgångspunkt handlar om hur personalen beskriver sina uppfattningar om samverkan mellan vårdnadshavare och personal, hur personalen beskriver sina uppfattningar om frånvaro bland personalen i förskolan samt hur de beskriver att de erfarar frånvaron i relation till samverkan. Undersökningen har genom en kvalitativ ansats genomförts i form av tio enskilda semistrukturerade intervjuer som utgick från en flexibel intervjuguide. Informanterna bestod av rektorer, förskollärare och barnskötare som arbetar inom förskolan. Den fenomenografiska analysen resulterade i sex beskrivningskategorier som sedan utgör två utfallsrum. Utfallsrummen blev Personalens frånvaro kan ha en påverkan på samverkan och Personalens frånvaro behöver inte ha en påverkan på samverkan. Beskrivningskategorierna och utfallsrummet belyser tillsammans personalens uppfattningar om hur personalens frånvaro kan påverka samverkan mellan förskola och vårdnadshavare. Resultatet visar en variation av uppfattningar där utfallsrummet Personalens frånvaro kan påverka samverkan sammanfattats till tre faktorer för en icke-välfungerande samverkan vilket är frånvarande personal, bristande förutsättningar och otrygga relationer. Utfallsrummet Personalens frånvaro behöver inte ha en påverkan på samverkan sammanfattades också till tre faktorer för en välfungerande samverkan vilka var närvarande personal, goda förutsättningar och trygga relationer. Slutsatsen blev att personalens frånvaro i förskolan utgör en bidragande faktor till att samverkan med vårdnadshavare påverkas. Däremot finns det tydliga framgångsfaktorer som gör att frånvaro inte behöver påverka samverkan.

Sweden should be internationally leading in taking advantage of the opportunities offered by digitalization. Though several industries report successes, the community-building sector is far behind. The Swedish government has initiated several assignments to enable and push the digitalization of the community-building process forward. The process that has been analogous, time-consuming, fragmented and resulted in a loss of valuable information, shall become digital, uniform, and cohesive, as well as facilitate decision-making, collaboration, information- and knowledge flows. This thesis has been limited to studying the planning and building permit process, a central part of the community-building process, from an innovation ecosystem perspective. The purpose has been to understand how actors collaborate to realize the goal of a digital community-building process. It includes understanding also how actors work and relate to digitalization internally in their organization, how they interact with others, what roles they take, as well as what values, challenges, and success factors they identify. Literature- and document studies have been completed to understand innovation ecosystems, digitalization in the sector and how the innovation ecosystem perspective can be used to understand the digitization of the planning and building permit process. Interviews have been held with eight different actors who in various ways are significant for the digitization of the process. The result clarifies that the actors have reached different digital maturity. While some have taken on a leadership role, are innovative and explore opportunities, others are waiting to see which direction the sector takes and are open to adapting to the results of other actors' exploring and innovations. Moreover, the history of a long collaboration has served as a foundation for the actors' work with digitalization and proved crucial for achieving the goal of a cohesive digital process. The results have also clarified that actors have different knowledge and specializations that consequently established dependence on other actors and affect each actor's capacity for action. Furthermore, several identified challenges of legal, economic, and political character, need to be solved for the process to be digitized. Challenges also relate to some of the digital technology that is implemented neither meets legal requirements nor the requirements of the actors. Simultaneously digitalization requires new working methods and new knowledge among employees. The central identified values are efficiency, and the increased collective understanding and knowledge visual models enable. It can also result in higher quality and consensus on decisions and detailed plans, as well as new opportunities for evaluation, analysis, and optimization, and hopefully enable more sustainable development. Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter, men trots att flera branscher redovisar framgångar ligger samhällsbyggandssektorn långt efter. För att pådriva och möjliggöra en digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen har regeringen initierat en rad uppdrag. Processen som varit analog, tidskrävande, fragmenterad och resulterat i att värdefull information går förlorad, ska bli digital, enhetlig, sammanhållen och underlätta beslutsfattande, samverkan, informations- och kunskapsflöden. Uppsatsen har avgränsats till att studera digitaliseringen av skedena plan- och bygglovsprocessen från ett innovationsekosystemperspektiv. Syftet har varit att förstå hur aktörer samverkar för att realisera målbilden om en digital samhällsbyggnadsprocess. Det har även inneburit att förstå hur aktörerna arbetar och förhåller dig till digitalisering internt, vilka roller de tar, hur de samverkar och vad för värden, utmaningar och framgångsfaktorer de identifierar. Litteratur- och dokumentstudier har genomförts för att skapa en förståelse för innovationsekosystem, digitalisering inom sektorn samt för hur innovationsekosystemperspektivet kan användas för att förstå digitaliseringen av plan- och bygglovsprocessen. Intervjuer har hållits med åtta olika aktörer som på olika sätt är betydande för digitaliseringen av processen. Resultatet har tydliggjort att aktörerna arbetar med digitalisering på olika sätt. Medan vissa tagit på sig en ledartröja, är innovativa och utforskar möjligheter, är andra mer inväntande för att se vilken riktning sektorn tar och är öppna för att anpassa sig till resultaten av andra aktörers utforskande. Den samverkan som länge funnits etablerat har lagt en grund för digitaliseringsarbetet och visat sig vara avgörande för att målbilden om en digital sammanhållen process ska kunna uppnås. Resultatet har även visat att aktörer har olika specialiseringar som skapat ett beroende till andra aktörers kompetenser och utrymme för agerande. Det finns flera identifierade utmaningar som behöver lösas för att processen ska gå att digitalisera. De är av såväl juridisk, ekonomisk och politisk karaktär. Det handlar även om att den digitala teknik som finns inte uppfyller aktörernas krav. Digitaliseringen innebär även nya arbetsmetoder och att anställda behöver nya kunskaper. De främsta identifierade värdena är effektivisering och att man genom visuella modeller får en ökad kollektiv förståelse och kunskap. Det kan även resultera i högre kvalitet och samsyn på beslut och detaljplaner, samt helt nya möjligheter för utvärdering, analys och optimering vilket förhoppningsvis kan möjliggöra en hållbarare utveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka och få en djupare förståelse för hur hemtjänstpersonal och biståndshandläggare samverkar med varandra för att erbjuda en god vård med kvalitet till brukaren. Studien bygger på en kvalitativ intervju och jag har intervjuat två biståndshandläggare och två undersköterskor som arbetar inom hemtjänsten. Empirin har jag analyserat utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultat av studien visar att samverkan är viktigt inom den svenska hemtjänsten idag. Idag är det även vanligt att äldre personer inom hemtjänsten tar emot insatser från olika verksamheter och detta kräver samordning. Samordning av insatserna blir en grundförutsättning för den äldre personens välbefinnande vilket också ställer krav på att statliga myndigheter samverka med varandra framför allt socialtjänsten och primärvården för att tillgodose dessa behov. Studien visar att båda yrkesgruppen utbyter information med varandra och de har en kontinuerlig kontakt med varandra. Hemtjänstpersonalen har mycket kontakt med sjuksköterskan eftersom sjuksköterskan delegerar bort en del arbetsuppgifter till hemtjänstpersonalen som är medicinskt relaterade. Resultaten av studien visar betydelsen att arbeta under samma tak för att åstadkomma en bra samverkan. Hemtjänstpersonalen och biståndshandläggare och sjuksköterskan delar lokaler med varandra detta var positivt och bidrog till att gruppen samarbeta med varandra och det bidrog till att gruppen hade tillit till varandras kompetens. Arbetet mellan biståndshandläggare och hemtjänstpersonalen präglas av respekt och tillit. Utmaningar som båda yrkesgrupperna möter är hög arbetsbelastning och bristande tid som inte alltid räcker.

This study examines social authorities' experiences of what it is like to work and collaborate with honour-related violence and oppression. All respondents come from different authorities and are members of a collaboration group aiming to collaborate and work against honour-related violence and oppression. The study is based on six semi-structured interviews with professionals from school, the police, social services, county administration and health care. The study shows that honour-related violence and oppression is a complex and multidimensional concept that is mainly expressed by collectively exercised control which in the worst case can lead to murder. Furthermore, it can be seen that there is a common understanding that cooperation in honour-related violence and oppression is particularly important because these cases are more complex than others. The result shows that there is a common understanding and consensus regarding the concept's definition within the collaboration group. Success factors for good collaborative work are highlighted by shared knowledge of the problem and understanding of each other's different roles, which the respondents feel they have gained by participating in the collaboration group. However, the respondents feel that this is lacking within the authorities due to the fact that knowledge within this field is scarce. The result describes obstacles in cooperation which are described as a lack of knowledge within the authorities but also laws, high workload, staff turnover and time restriction. Thus, the results show that despite a functioning collaboration, there are limited opportunities to help people exposed to honour-related violence and oppression. I denna studie undersöks samhällsaktörers upplevelser av hur det är att arbeta och samverka kring hedersrelaterat våld och förtryck. Respondenterna kommer från olika verksamheter och är medlemmar i en resursgrupp mot hedersrelaterat våld och förtryck. Studien är baserad på sex semistrukturerade intervjuer med representanter från skola, polis, socialtjänst, länsstyrelse och hälso- och sjukvård. Av studien framkommer att hedersrelaterat våld och förtryck är ett komplext och mångdimensionellt begrepp som främst tar sig i uttryck av en kollektivt utövad kontroll som i värsta fall kan resultera i mord. Resultatet i studien visar att samverkan inom hedersrelaterat våld och förtryck är särskilt viktigt eftersom dessa ärenden är mer komplexa än andra. Resultatet visar att det föreligger en gemensam förståelse och samsyn kring begreppets definition inom resursgruppen. Framgångsfaktorer för ett gott samverkansarbete framhävs av gemensam kunskap om problemet samt förståelse för varandras olika roller vilket respondenterna upplever att de fått genom att ha medverkat i resursgruppen. Däremot upplever respondenterna att detta saknas inom respektive verksamheter då det råder brist på kunskap inom området. Resultatet redogör för hinder inom samverkan som utgörs av rådande kunskapsbrist inom respektive verksamheter men också lagstiftning, hög arbetsbelastning- och personalomsättning och tidsbrist. Dock visar resultatet att det trots en fungerande samverkan, finns begränsade möjligheter att hjälpa personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.

Syftet med denna uppsats var att analysera policys och handlingsplaner angående brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete från Örebro kommun och Västerås stad för att sedan se hur dessa dokument liknar varandra samt skiljer sig åt. Uppsatsen ska även redovisa vilken utsträckning som samverkan påverkar det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Bakgrunden till studien redovisar de nationella förändringar som har skett i Sverige angående polismyndigheten samt det brottsförebyggande arbetet. Studiens empiri alltså de offentliga dokumenten är inhämtad via kommunernas egna hemsidor. Både internationell samt nationell forskning har använts som underlag för denna studie. Teoretiska perspektiv om samverkan har använts som teoretiskt underlag för denna studie vilket är grunden för diskussionen i denna uppsats. Då har teorier om tvärsektoriell samverkan och samverkan mellan kommuner och myndigheter nyttjats. Analysverktyget som har använts är Carol Bacchis WPR-ansats som användes för att analysera policydokumenten och handlingsplanerna. I denna studie så avgränsas ansatsen till tre frågor som är mest relevanta till just denna analys. Slutsatser i denna studie visar att samverkan och ett kunskapsbaserat arbete är de centrala verktygen för ett fungerande brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Slutsatser visar även att det finns få lokala skillnader mellan dessa kommuner vilket kan bero på nationella riktlinjer. Det krävs dock ett ännu effektivare arbete och en bättre resursfördelning då det finns stora brister i det lokala brottsförebyggande arbetet. En mer effektiv interkommunalsamverkan kan vara lösningen på de problem som representeras i materialet.

This qualitative research study examines community police officers (CPO) in communities that are classified as socially vulnerable areas according to the police authority. The research on community policing in Sweden in these areas is still generally underdeveloped and the purpose of this study is to fill a part of that knowledge gap. This study focuses on local crime preventive work as a community police officer that especially has this mandate in preventive work. The authors have made interviews with police officers from three areas with similar problems. 2015 made the police authorities in Sweden the most extensive reorganization ever made. One of the main ideas was to give the 95 local police authorities more mandate over their own district and their own local problems. In this study, we understand that it is not completed as the management had as a main target. In this study our goal was to bring some clearance about the community police officers feeling about there´s own work situation and role. In the study when the authors did the interviews, we got information from the respondents that it depended on who the different local police management use the community police officer’s duty. In one local police area the management had an idea that everybody who had worked as a police officer for three years got the label as a community police officer even if its main work wasn´t in the crime prevention area. The conclusion in this study is that it needs more commitment for the local problems and more support to the community police officers that works in these vulnerable areas for a long time for the target to reduce the crime and increase the safety for the citizens.

Background: The curriculum for both adapted upper secondary school and adapted compulsory school states that everyone within the school must use the curriculum. Nevertheless, it is stated in the introductory chapter of the curriculum that the curriculum is aimed to all teachers and for all teachers. It shows an exclusion of other professions, including student assistants, which are so important for students in need of adaptations. Along with them, the school's goal is to provide the right conditions for the students and the conditions come from the staff but also from the collaboration meeting that the school staff has together with other professions and relatives of the students.Aim: The purpose of the study is to interpret and understand the picture of how student assistants at an adapted school, experience power structures and power relations that they may encounter in a collaborative process. The issues related to the purpose are: What perceptions do student assistants have about their participation and influence in a collaboration process and what perceptions do the student assistants have about their room for manoeuvre in a collaborative process.Methods: I have done a qualitative semi-structured interview study. Where I interviewed five student assistants.Results: The results show that the student assistants may participate before the collaboration meeting but not in the meeting. The results also show that they have room for manoeuvre that they can use when they encounter resistance in the operations.Conclusions: The result of the study showed that there is a balance of power based on mandate and status within the organisation because the educators and principals have the overall decisive decision-making.

This study intends to describe the experiences of the collaboration between the Swedish Public Employment Service and the folk high schools when it comes to the study-motivating folk high school course. A course which in its abbreviation has come to be called SMF. The collaboration to offer the course began in 2010 and is today offered to people who are registered at the Swedish Public Employment Service, who have reached the age of 16 and who do not have a high school diploma. SMF intends to motivate people without a high school diploma to go on to regular studies. SMF are one of two courses that the Swedish Public Employment Service has to offer unemployed people who lack upper secondary school qualifications. This points to the importance of continuously reviewing how the organizations that cooperate regarding SMF maintain and develop their cooperation to meet the needs of the unemployed who are registered with the Swedish Public Employment Service. The central question of the study is what the essence of the collaboration between the Swedish Public Employment Service and the folk high schools regarding SMF is, and how the work between the organizations has developed over time. To develop an understanding of the collaboration between the Swedish Public Employment Service and the folk high schools, a phenomenological method has been used where 12 informants have been able to share their experiences of the collaboration regarding SMF. The results show that reform of the Swedish Public Employment Service with its digitalization has affected the opportunities to meet in the social arenas, which has been important for the two organizations to gain insight into the working world of each other to best support the unemployed, thus also their opportunities to cooperate effectively and favorably for the individual. The results show that the essence of the collaboration around SMF is about the social arenas and the opportunities that these offered. Denna studie ämnar beskriva upplevelserna av samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna när det kommer till den studiemotiverande folkhögskolekursen. En kurs som i sin förkortning har kommit att kallas SMF. Samarbetet för att erbjuda kursen påbörjades 2010 och erbjuds idag till personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen, som har fyllt 16 år och som saknar gymnasieexamen. SMF ämnar motivera personer utan gymnasieexamen att gå vidare till reguljära studier. SMF är en av två kurser som Arbetsförmedlingen har att erbjuda arbetslösa som saknar gymnasiekompetens. Något som pekar på vikten av att kontinuerligt se över hur organisationerna som samarbetar gällande SMF upprätthåller och utvecklar sitt samarbete för att möta det behov som finns hos de arbetslösa som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Studiens centrala frågeställning är vad som är essensen i samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna gällande SMF, samt hur arbetat mellan organisationerna har utvecklats över tid. För att utveckla en förståelse för samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna har en fenomenologisk metod använts där 12 informanter har fått dela med sig om sina upplevelser av samarbetet gällande SMF. Resultatet visar att Arbetsförmedlingens reformering med dess digitalisering påverkat möjligheterna för att mötas på de sociala arenorna vilket har haft betydelse för de båda organisationerna att få insyn i varandras världar, således också på deras möjligheter att samarbete effektivt och gynnsamt för individens bästa. Resultatet visar att essensen gällande samarbetet kring SMF handlar om de sociala arenorna och de möjligheter som dessa erbjuder

Syftet med studien är att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om vilkaförutsättningar det finns för att skapa goda relationer med hemmet, och varför det är viktigtmed goda relationer mellan hem och förskola. Undersökningen utgår från ett sociokulturelltperspektiv. En webbenkät där förskolepersonalens uppfattningar utgör grunden för studien.Enkät skickades ut till den utvalda målgruppen via en Facebookgrupp som riktar sig tillförskollärare och grundskollärare. Resultatet visar att den dagliga kontakten var det forumsom användes mest för att skapa en god relation mellan hem och förskola och att en godrelation som är byggt på en bra kommunikation gynnar barnets livslånga lärande.

Denna uppsats skildrar ett axplock av de upplevelser av samverkan som rådde bland ett antal organisationer i civilsamhällelig och offentlig sektor som under Coronavirus-pandemin 2020 ingick i formaliserade samverkansavtal med varandra i avsikt att stärka Sveriges krisberedskap och minimera de samhälleliga och mänskliga kostnaderna av Covid-19. Dessa civilsamhälleliga aktörer är olika organisationer som skiljer sig åt struktur- och arbetsmetodmässigt – en olikhet som tidigare forskning inom krisberedskap och samverkan med civilsamhället sällan fångar. Upplevelser av samverkan mellan offentlig och privat sektor har undersökts tidigare, men tenderar att belysas från offentliga organisationers perspektiv – något som beskrivs som en besvärande forskningslucka. Syftet med denna uppsats är att belysa krisstödjande organisationers erfarenheter och uppfattningar om kvaliteten på ett samarbete och skillnaderna i dessa upplevelser aktörerna emellan, med ett teoretiskt avstamp i DRC-typologins idealtyper av krisstödjande organisationer. Studien operationaliserar syftet genom att konkretisera fem relevanta variabler under samverkan: de (1) behov, och (2) insatser och roller som karaktäriserar organisationerna – enligt DRC-typologin – som direkta influenser på de (3) utmaningar, (4) fallgropar, och (5) framgångsfaktorer som de upplevt under aktuell samverkan. DRC-typologin används flitigt inom krisberedskapsforskningen och ämnar att genom fyra idealtyper av organisationer öka förståelsen för det extremt heterogena organisationslandskapet, där inblandade organisationer kan ha vida skilda kapaciteter, strukturer, och möjligheter att bistå med krisstödjande insatser. Uppsatsens undersökande moment utgörs av en fallstudie grundad i 13 djupt kvalitativa intervjuer av representanter för organisationer involverade i Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps två samverkansavtal under 2020. Majoriteten av dessa organisationer har någon form av anknytning till Norrbottens län, på grund av den bakomliggande kartläggningsrapporten publicerad av Region Norrbotten i början av 2021 som sådde fröet för den här vidarestudien inom området. Analysen av intervjuerna (som transkriberades till totalt runt 6000 ord) sker genom en innehållsanalytisk metodologi: författaren tar fram tio retoriska forskningsfrågor knutna till de framtagna variablerna och genomför en meningskoncentrering av det transkriberade materialet, för att på så vis förstå kärnan av det empiriska materialet. De intervjuade aktörerna klassificeras genom DRC-typologins idealtyper, och deras uppfattningar av de fem variablerna redogörs för (i en begränsad form). Resultatet av intervjuerna visar bland annat ett stort antal upplevda utmaningar – den variabel som de svarande var mest benägna att diskutera under intervjuerna – men ger också ett viktigt, akademiskt mikroperspektiv på offentliga och civilsamhälleliga aktörers upplevelser av samverkan. Författaren diskuterar detta vidare – med inslag av egna insikter, tolkningar, och slutsatser knutna till de identifierade upplevelserna – i uppsatsens avslutande del. This thesis recounts a sample of the experiences of civil society and public sector organizations during the cross-sector cooperative agreements instigated by the Swedish Civil Contingencies Agency (SCCA) at the beginning of the Coronavirus pandemic in 2020, the purpose of which were to strengthen Swedish crisis-response and minimize the societal and humane costs of Covid-19. The civil society parties of this agreement all have different organizational structures, internal policies, and areas of operation – a difference that prior research in the area seldom acknowledge. The experiences of actors within these two sectors bound together by cooperative agreements has been studied before, but these studies tend to illustrate their findings through the perspective lenses of the public sector – something that has been described as a problematic trend within the field. The purpose of this thesis is to illustrate crisis-response organizations’ experiences and perceptions of quality of cross-sector cooperative agreements and the differences in these perceptions between the parties, with a theoretical starting point in the DRC-typology’s classifications of crisis-response organizations. The study operationalizes its purpose by concretizing five relevant variables related to cooperation: the (1) needs, and (2) contributions and roles which characterizes these organizations – according to the DRC-typology – as direct influences on the perceived (3) challenges, (4) failures, and (5) successes experienced during these cooperative agreements. The DRC-typology is frequently used within crisis-response research to increase the understanding of individual organizations within an extremely heterogenous landscape using four distinct categories that differentiates between organizations by how they are structured and their capacities to provide aid during a crisis. The investigatory element of this thesis is comprised of 13 deeply qualitative interviews with representatives of organizations involved in SCCA’s two cross-sector cooperative agreements during 2020. Most of these organizations are in some way connected to Norrbotten County, the primary reason being the surveying study published by the regional government of Norrbotten County in early 2021 planting the seed for this deeper exploration of the topic. The analysis of the interviews (which, transcribed, totaled around 6000 words) is done through a contextual methodology: the author asks the text ten rhetorical question tied to the study’s variables and performs a concentration of the transcribed material to gain access to the contextual core of said material. The interviewed parties are categorized through the DRC-typology, and their perceptions of the five variables are presented (in a limited fashion). The results of the interviews show that involved parties experienced many challenges during the cooperation – the variable interviewees were most prone to discuss – but also contributes an academically important micro-perspective of public- and civil society actors’ experiences of cooperative agreements. The author then discusses these results further – including subjective opinions, interpretations and conclusions tied to these experiences – in this paper’s closing chapter.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelser av vilka förutsättningar introduktionen ger. Studiens frågeställning är: hur uppfattar förskollärare arbetet med föräldraaktiv introduktion. Studien har genomförts med kvalitativ ansats och den kvalitativa metod som använts för att samla in empirin är sex semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt är det relationella perspektivet och begreppen mellanmänskliga möten och tillit har beaktats. Resultatet visar att förskollärare upplever den föräldraaktiva introduktionen som positiv, både för barnet, vårdnadshavare och förskolans verksamhet. Respondenterna upplever ibland en osäkerhet i sin profession i närvaro av vårdnadshavare men uttrycker samtidigt att det är i samarbete med vårdnadshavare de lär känna barnet bäst. Den föräldraaktiva introduktionen som arbetssätt introducerar inte bara barnet in i förskolan utan även deras vårdnadshavare. Detta medför goda förutsättningar för barnets befinnande på förskolan och en hållbar relation mellan förskola och hem, både under introduktionen och i framtiden.

There are reasons why archival material used by museums as sources for information in their exhibitions, rarely is shown as such for the museum visitor. Some limitations lie in the physical nature of the archives themselves; others could easily be avoided. The purpose of this essay is to shed light on how archives can collaborate with museums to be seen in their exhibitions. This has been done, among other things, by investigating what the driving forces are for collaboration. Theoretical starting points for the study have been Bourdieu's cultural capital and organizational theories about why institutions tend to mimic each other. Themes within an extensive literature review highlight the extent of the complexity of the subject, and case studies of four already converged archives in museums, clearly indicate that collaboration has not given the archives the visibility they seek. They have invested their cultural capital without receiving sufficient reward in exchange. This is a two years master's thesis in Archival science.

Syftet med denna studie är att utöka kunskapen om ledarskap i kör genom att granska det från ungdomars perspektiv. Tre frågeställningar har formulerats för att besvara studiens syfte. Dessa är vilka aspekter av ledarskap som är viktiga, vilken möjlighet till påverkan som finns i kören samt hur ledarskapet kan påverka samarbete och samverkan hos koristerna. Studien har genomförts med semi-strukturerade intervjuer där totalt nio ungdomar med varierande geografisk spridning och tillhörighet har medverkat. Analysen genomfördes med en hermeneutisk utgångspunkt för att bilda en förståelse för resultaten. Resultaten från studien visar att de viktigaste aspekterna hos ledarskapet är sociala aspekter, framför allt inkludering och tillit, vilka ses som integrerade i alla andra aspekter som handlar om till exempel musikaliska och praktiska kunskaper. Det visar sig också att ungdomarna inte anser sig ha en särskilt stor möjlighet att påverka ledarskapet som enskild individ, utan behöver en gruppåverkan eller en styrelse för att nå fram med sina åsikter. Den sista delen av resultatet visar att körledaren är den som, genom sin position i kören, skapar stämningen och miljön i kören, vilket har inverkan på hur alla korister samarbetar och samverkar. Den största betydelsen för samarbete och samverkan ligger emellertid, enligt ungdomarna, hos dem själva, vilket visar på en avvikelse från körledarens ansvar. Slutsatserna som dragits utifrån resultaten är att den sociala samhörigheten är viktigast och körledaren har en stor inverkan på det området genom att sätta tonen för gruppen - både bildligt och bokstavligt.

Samverkan har internationellt uppmärksammats som en lösning på de utmaningar byggindustrin möter. Utmaningar har tidigare belysts som komplexa processer och idag finns en utveckling där projekten är både större och mer komplicerade, vilket kräver en bättre koordinering av resurser. Det har också visats att projektbaserade organisationer har svårt att hantera och överföra kunskap mellan projekt och inom entreprenadorganisationen. Samverkanskonceptet strävar att kombinera aktörers resurser och kunskaper i tidiga skeden av projekt. Detta för att bättre hantera komplexitet, samtidigt som samarbetet leder till bättre affärsrelationer och minskade konflikter mellan projektets olika aktörer. Sedan 2017 har ledningssystem, modeller och kontrakts mallar för samverkan lanserats och anpassats för svenska byggindustrin. Målet med dessa är att främja användandet av samverkan och skapa en enhetlig bild av konceptet i branschen. Denna masteruppsats syfte är att förbättra förutsättningar för entreprenadorganisationers arbete med kunskapsåterföring i och mellan samverkansprojekt. Masteruppsatsen studerar hur utvecklingen och arbetet med samverkansprojekt sker i entreprenadorganisationer och fokuserar på deras erfarenheter, förutsättningar, definitioner av samverkan samt samverkansprojektens roll i deras affärsplaner. Vidare undersöks vilka strukturer och mekanismer för lärande som existerar i entreprenadorganisationer och hur dessa kan bidra till utveckling av samverkansprojekt. Resultatet i studien är baserad på en kvalitativ studie där 15 respondenter intervjuades. Studien visade att de två affärsområdena har strategiskt satsat på samverkan. Trots att samverkan har blivit en stor del av entreprenadorganisationers verksamhet återstår utmaningar vid implementering av samverkan då branschen har olika erfarenhet och förståelse för att driva projekt i samverkan. Dock står det klart att samverkans projekt är en värdefull del av entreprenadorganisationens affärsplaner. Därför strävar entreprenadorganisationer till att upprätta strukturer för kunskapsåterföring i och mellan samverkansprojekt, bland annat genom nätverk, forum för kunskapsutbyte, studiebesök och strategisk samverkan. Trots att strukturer för kunskapsdelning existerar är det svårt att formalisera kunskap och erfarenheter från individer. Studien påvisar att den mest värdefulla kunskapen finns hos individen och att det är individer som i hög gradbidrar till utveckling och förbättring i samverkansprojekt. Därför måste organisationer försöka skapa en god samarbetskultur så att strukturer för kunskapsåterföring och kunskapsdelning fyller sin funktion och motiverar individerna att dela med sig av tidigare erfarenhet och kunskap och kan därmed förbättra och utveckla organisationens samverkansprojekt. Partnering has internationally been acknowledged as a solution to the challenges that the construction industry faces. The challenges have previously been illustrated as complex processes and a development where projects have become larger and more complicated, which requires efficient coordination or resources. Furthermore, it has been proven that project-based organisations face challenges in managing and sharing knowledge between projects and within the contractor organisation. Partnering as a concept aims to combine stakeholders’ resources and knowledge in early phases of projects to better manage the complexity, in addition this collaboration improves business relations and reduces conflicts between project stakeholders. Since 2017 partnering models, management systems and contract templates have been launched and adapted to the Swedish construction industry, with the purpose to promote the use of partnering and create a common view of the concept within the industry. This Master Thesis aims to improve the prerequisites for contractor organisations work with knowledge feedback in and between partnering projects. The Master Thesis studies the development and work in partnering projects in contractor organisations and focuses on their experience, prerequisites, definitions of partnering and partnering projects role in their business plans. Furthermore, the existing structures and mechanisms for learning in contractor organisations are explored, along with how they can contribute to the development of partnering projects. The result of the study is based on a qualitative study where 15 respondents were interviewed. The study showed that the two business areas have strategically invested in partnering. Although partnering has become a large part of operations in contractor organisations, challenges remain upon implementation of partnering due to differences in experience and understanding of managing partnering projects within the industry. However, it is clear that partnering projects have a valuable role in contractor organisations business plans. Therefore, contractor organisations strive to establish structures for knowledge feedback within and between partnering projects through, amongst other things, networks, knowledge feedback forums, study visits and strategic partnering. Although structures for sharing knowledge exist, it is challenging to formalise individuals' knowledge and experience. This study demonstrates that the most valuable knowledge lies within the individual and that it is the individuals who contribute to the development and improvement in partnering projects. Therefore, organisations should aim to create a good collaboration culture so that the structures for knowledge feedback and sharing fulfil their purpose and motivate individuals to share their past experience and knowledge and therefore improve and develop partnering projects in contractor organisations.

Elevernas motivation i förhållande till undervisningskvaliteten och vice versa har uppmärksammats såväl av lärare, skolledare, myndigheter och övriga aktörer inblandade i skolutvecklingsarbetet (Skolverket, 2013). I nuvarande studien undersöks Kooperativt Lärandets tillämpning och dess påverkan i elevernas motivation inom ämnet programmering på gymnasiet och hur arbetssättet kan användas för att utveckla elevernas glädje för kunskap. Perspektivet för studien är elevcentrerat och ägnar sig åt två forskningsfrågor: 1) Vad har gymnasieeleverna för uppfattning om hur Kooperativt Lärande kan påverka deras motivation? och 2) På vilket sätt kan Kooperativt Lärande som arbetssätt utveckla elevernas motivation inom programmeringsundervisning? I studien används en kombination av kvantitativa och kvalitativa undersökningar med utgångspunkt i deltagarnas förkunskaper om Kooperativt Lärande och gruppens låga motivation i programmeringsundervisningen som reflekteras i resultaten av första diagnosenkäten. Det didaktiska ingreppet inom den egna undervisningspraktiken blir en avgörande insats och visar tydliga förändringar i en ytterligare enkät där resultaten jämförs med diagnosen. Genom fördjupande intervjuer undersöks motivationen i en fokusgrupp, och de hinder vilka framkallar de mindre lyckade resultaten. Resultaten av datainsamlingen analyseras och jämförs med den teoretiska ramen och tidigare forskning i litteraturöversikten. Studien visar en konsekvent förbättring i både den gemensamma och individuella motivationen samt en ökning av deltagarnas kunskaper om lärandestrategier. Kooperativt Lärande visar sig vara en stimulerande undervisningsstrategi för både eleverna och pedagogen vilka bestämmer sig för att försätta med förebyggande kontinuerligt arbete inom ämnet programmering i gymnasieskolan.

Bakgrund: Våld mot kvinnor med barn i nära relationer är ett samhällsproblem. Socialstyrelsen har tagit fram en handlingsplan till hjälp för socialtjänsten vid arbete mot våld i nära relationer. Metod: Empirisk studie genom webbenkät med öppna och slutna frågeställningar. Enkäten skickades till socialtjänsterna i 33 kommuner i Västra Götaland, 5 av dessa svarade på enkäten. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka uppfattningar hos anställda på socialtjänster i Västra Götaland om socialtjänsternas arbete enligt handlingsplanen mot våld i nära relationer, och uppfattningar om extern samverkan. Resultat: De anställdas uppfattning är att socialtjänsten tillämpar preventiva åtgärder men i övrigt går detta inte att kartlägga vidare från studiens resultat. Samverkan mellan myndigheter fungerar bra men det framkommer inte av studien vilka myndigheter socialtjänsten samverkar med. Diskussion: Låg svarsfrekvens gör att resultatets trovärdighet är låg. Hade istället kvalitativa intervjuer använts som metod för insamling av data kunde en kartläggning av åtgärdstagandet och samverkan varit möjlig att genomföra. Slutsats: De anställdas uppfattning är att socialtjänsterna arbetar enligt handlingsplanen avseende extern och intern samverkan och att denna fungerar bra. Däremot är kartläggning av våldsutsatthet knapphändig och uppgifter om åtgärdstagande utom våldsprevention saknas i respondenternas svar. Resultatet går således inte att generalisera. Background: Violence against women with children in close relationships is a societal problem. The National Board of Health and Welfare has developed an action plan to help the social services in working against violence in close relationships. Method: An empiric study using online survey with open and closed questions. The questionnaire was sent to the social services in 33 municipalities in Västra Götaland, 5 of which responded to the questionnaire. Objective: The purpose of this study is to examine perceptions of employees at social services in Västra Götaland about the work of social services according to the action plan against violence in close relationships, and perceptions about external collaboration. Results: The employees' view is that the social services apply preventive measures, but this cannot be further mapped from results of the study. Collaboration between authorities works well, but the study does not show which authorities the social services collaborate with. Discussion: The low response rate implies poor reliability of the results. Had instead qualitative interviews been used as a method of data collection, mapping of the measures and collaboration would have been possible. Conclusion: The employees view is that the social services work according to the action plan regarding external and internal collaboration and that this works well. On the other hand, mapping of victims of violence prevention is missing in the respondent’s answers, hence, the result is not possible to be generalized.

Eftersom vi båda har en positiv syn på heldagslärande tycktes det spännande att undersöka hur färdiga fritidslärares syn på och upplevelser av heldagslärande ser ut på deras arbetsplatser. Syftet med studien har varit att ta reda på hur fritidslärare uttrycker sig om sin verksamhet och yrkesroll i relation till begreppet heldagslärande. Studien har utgått från följande frågeställningar; • I vilken mån uttrycker fritidshemslärare att heldagslärande används på deras arbetsplats? • Hur uttrycker fritidshemslärare att samarbetet mellan skola och fritidshem fungerar på sin arbetsplats? • Vilka uppfattningar har fritidshemslärare om heldagslärande? I vårt examensarbete har vi använt oss av semikvantitativa enkäter med kvalitativa inslag för att samla in empiri. Respondenterna har bestått av personal inom fritidshemmet. För att analysera resultaten har vi använt oss av den fenomenologiska analysmetoden EPP. Resultatet av studien visade att fritidslärarna uttryckte en inställning till heldagslärande var positiv men att själva samarbetet mellan fritidshemmet och den obligatoriska skolan inte alltid fungerade. Respondenterna uttryckte ofta att de upplevde det som att den obligatoriska skolan kom i första hand vilket gjorde att fritidshemmet inte fick samma prioritering. Gemensam planering med klasslärarna var också något som togs upp av fritidspersonalen och att det ansågs som något önskvärt, men att många saknade detta i sin verksamhet.

Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva huruvida examensarbetet bidrar med färdighet och kompetens inför arbetslivet. Syftet är att bredda kunskapen kring vad examensarbetet bidrar till och att bidra med underlag för diskussioner kring examensarbetets uppbyggnad och dess samverkan med näringslivet. Metod: Vår studie har genomförts med en abduktiv ansats där en forskare var informant och lade grunden för den empiriska insamlingen. Studien grundar sig i tre olika perspektiv: Ekonomihögskolans, alumners och arbetslivets perspektiv. För att öka förståelsen kring perspektiven och examensarbetets integration med arbetslivet användes ett kvalitativt tillvägagångssätt. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med tre olika respondentgrupper som motsvarade varsitt perspektiv. I studien har vi även tagit hänsyn till möjliga felkällor samt etiska aspekter. Slutsats: I vår studie framkommer det att alumner till viss del fått de kompetenser som Ekonomihögskolan förklarar att de ska ha fått av examensarbetet. De kompetenser som framkommit att alumner ska få eller har fått från examensarbetet är självständighet,samarbete, kommunikation, kritiskt tänkande samt strukturering och planering. Rekryterarna anser att examinerade har en del av de kompetenserna, men en slutsats kan inte dras kring om kompetenserna är en följd av examensarbetet enligt rekryterarna.Självständighet är en av de kompetenser som rekryterarna uppskattar. Enligt alumnerna i studien och enligt forskaren Ola Svärd har examensarbetet inte nödvändigtvis bidragit tillsjälvständighet. De övriga kompetenserna examensarbetet ska eller har genererat kan enligt rekryterarna ses som personliga egenskaper alla kan besitta och inte bara examinerade, men examinerade har arbetat med kompetenserna nyligen vilket kan vara till deras fördel. Purpose: The purpose of this work is to describe whether the degree project contributesknowledge and skills for working life. The purpose is to broaden the knowledge aboutwhat the degree project contributes to and to provide a basis for discussions about the structure of the degree project and its interaction with the business community. Method: Our study has been carried out with an abductive approach where a researcher was our informant and laid the foundation for the empirical collection. The study is based on three different perspectives: The school of Economics, alumni and the working life perspective. In order to increase the understanding of the perspectives and the integration of the degree project with working life, a qualitative approach was used. Data collection took place through interviews with three different groups of respondents who corresponded to each perspective. In the study, we have also taken into account possible sources of error and ethical aspects. Conclusion: Our study shows that alumni have, to some extent, acquired the competencies that the School of Economics explains that they should have acquired from the degree project. The competencies the study shows that alumni should gain or have gained from the degree project are independence, collaboration, communication, critical thinking along with structuring and planning. The recruiters believe that examinees have some of these skills, but it cannot be concluded that all the skills are a consequence of the degree project according to the recruiters. Independence is one of the competencies that recruiters value. According to the alumni in the study and according to the researcher Ola Svärd, the degree project has not necessarily contributed to independence. According to the recruiters, the other competencies the degree project should or has generated can be seen as personalqualities that everyone can possess and not just examinees, but examinees have worked with the competencies recently, which can be to their advantage

The aim of the study was to examine what obstacles and possibilities nurses at the Swedish child health services (CHS) experience in collaborating with social services when suspecting child maltreatment. Empirical data was collected through interviews with three CHS nurses and analyzed with a phenomenological approach. The theoretical perspectives used are Luhmann’s systems theory and domain theory. The results show that the nurses interviewed in this study consider themselves having good opportunities of detecting signs of child maltreatment and that they wanted more cooperation with the social services. Theoretical concepts of systemic and environmental complexity address organizational factors that affect collaboration. How collaboration between the CHS and the social services could be improved are discussed. Studien syftade till att undersöka vilka hinder och möjligheter BVC-sköterskor upplever i samverkan med socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa. Studiens teoretiska utgångspunkter är systemteori, specifikt Luhmanns teorier om sociala system, och domänteori. En fenomenologisk ansats har använts vid datainsamlingen och analys av det empiriska materialet, som består av kvalitativa intervjuer med tre BVC-sköterskor. Resultatet visar bland annat att de intervjuade sköterskorna upplever sig ha goda möjligheter att upptäcka missförhållanden i barnets situation och att de önskar mer samverkan med socialtjänsten. Med hjälp av de teoretiska begreppen system- och miljökomplexitet belyses hur betingelser inom och mellan organisationerna påverkar samverkan. Förbättringsmöjligheter angående samverkan mellan BVC och socialtjänsten diskuteras.

Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur lärare, grundlärare i fritidshem och biträdande rektorer beskriver begreppet samverkan, vad samverkan är och hur den bör utformas, utifrån hur det står beskrivet i läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet, Lgr11. Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Hur beskriver lärare, grundlärare i fritidshem och biträdande rektorer begreppet samverkan mellan skola och fritidshem? Och skiljer sig svaren åt beroende på yrkeskategori? Vi har gjort en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med två lärare, två biträdande rektorer och två grundlärare i fritidshem. Vi har använt oss av Danermarks samverkansteori i vårt analysarbete och utgått från begrepp som samverkan, makt och samarbete.Resultatet för vår studie visar på att det finns skillnader i beskrivningen av begreppet samverkan beroende på yrkeskategori. Resultatet för studien pekar på ett antal faktorer som påverkar hur en samverkan utformas. Dessa är samverkan, samarbete och makt.

Syftet med den här studien handlar om att undersöka och analysera hur aktörer inom det brottsförebyggande samverkansprojektet SSPF, som är en förkortning för Socialtjänst, Skola, Polis och Fritid, ser på och pratar om barn och ungdomar i riskzon för att begå brott, samt hur de erfar en samverkansprocess kring målgruppen. Vi har sett att det existerar två parallella synsätt på barn och ungdomars brott som vi har valt att benämna som; barn som lever farligt och farliga barn. Dessa sätt att se på och prata om barn och ungdomar i riskzon har varierat och uttalats sedan senare del av 1800-talet. Utifrån att SSPF består av aktörer med utgångspunkter i olika lagar och riktlinjer så förstår vi att samverkan är komplex och utmanande. Därav vårt intresse för att undersöka och analysera hur synsätten uttrycks i samverkan. Vi utgick från en kvalitativ forskningsansats där vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med aktörer inom SSPF i utvald kommun. Dessa aktörer utgörs av; områdespolis, samordnare för SSPF, ungdomssamordnare för ungdomsteam, teamledare på fritidsgård, socialsekreterare på barn- och familjeenheten, behandlare på MiniMaria samt två biträdande rektorer för årskurs 7-9 från olika skolor. Resultatet av studien visade att de båda synsätten tar plats i SSPF. Detta eftersom respondenterna uppgett att barn och ungdomar är skyddsvärda på olika sätt. Erfarenheterna utifrån synsätten är att barn och ungdomar i riskzon som lever farligt behöver skyddas, men även en omgivning behöver skyddas från farliga barn. När samhället behöver träda in och ge konsekvenser och påföljder kan det enligt respondenterna leda till stämpling. Det synsätt som getts mest utrymme i samverkansprocessen har av studiens resultat visat sig vara barn som lever farligt. Resultatet har även visat att samordnaren för SSPF har en betydelsefull inverkan på arbetsgruppens synsätt. I analysen utgick vi från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, stämplingsteorin, bakgrund samt tidigare forskning om samverkan för att förstå resultatet. I en avslutande diskussion lyfter vi ålderns betydelse för synsättens utrymme utifrån SSPF:s målgrupp, 13-16 år. Vi för även en diskussion kring vilka risker som finns i användningen av de olika synsätten. I diskussionen lyfter vi även vikten av att aktörerna i SSPF är medvetna om att det finns en risk för att barn och ungdomar i riskzon kan känna sig stämplade av att få SSPF som insats. Att synsättet barn som lever farligt ges mest utrymme i SSPF resonerade vi kring ligger i linje med vad som förespråkas i barnkonventionen. The purpose of this study is to investigate and analyze how actors in the crime prevention collaborative project Social Services, School, Police and Leisure (SSPF), look at and talk about children and adolescents at risk of committing crimes, and how they experience a collaborative process around the target group. We have identified two parallel approaches to the crimes of children and adolescents that we call; children living dangerously and dangerous children. These approaches of looking at and talking about children and adolescents at risk have varied over time and have been acknowledged since the latter part of the 19th century. Based on the fact that SSPF consists of actors with their background from different laws and guidelines, we understand that collaboration is complex, hence our interest in investigating and analyzing how these approaches are expressed. We chose to take on a qualitative research approach where we conducted eight semi-structured interviews with actors within SSPF in a selected municipality. These actors consisted of; the police, the coordinator for SSPF, the youth coordinator for the youth team, the team leader at the community youth center, a social secretary at the children and family unit, a therapist at MiniMaria and two assistant principals for classes 7-9 from different schools in the district. The results of the study showed that both identified approaches are used by SSPF. This is because the respondents stated that children and young people need different types of protection. Their experience regarding the approaches is that children and adolescents at risk of living dangerously need protection, but also that a surrounding needs to be protected from dangerous children. According to the respondents, when society needs to provide consequences and sanctions, it can lead to a labeling process. The approach that has been utilized the most in the collaboration process was proven to be children living dangerously based on our studies. The result has also shown that the coordinator for SSPF has a significant impact on the approach of the working group. In the analysis we used a social constructivist perspective, labeling theory, background and previous research on collaboration to understand the result. In a concluding discussion, we highlight the importance of age for the scope of the approach based on the SSPFs target group, 13-16 years. We also discuss the risks involved in using the different approaches separately. In the discussion, we also highlight the importance of the actors within SSPF to be aware that there is a risk that children and adolescents at risk of committing crimes may feel stigmatized by having SSPF as an intervention. Furthermore we discussed the fact that the approach children living dangerously has been given the most room in SSPF and established that the result is according to what is advocated in the Children's Convention.

The aim of this study is an exploration of cooperation between the law enforcement forces and local authorities responsible for the organisation of the social services, working with young crime victims and their needs of assistance. Interviews with three members of the police department and four member of the social services were conducted. An organization theory perspective and ”The ideal victim” concept are forming the background for a thematic analysis of the gathered data. While divergent attitudes are revealed in the data, the results show an overall positive effect of closer cooperation between the organizations on favorable well-being of the victims. Lack of communication and understanding of the commonality of goals are potentially disruptive sources. However, ”The ideal victim” concept as guideline doesn´t appear to substantially support the empirical results.

Syftet med studien var att genom de yrkesverksammas perspektiv undersöka de möjligheter och /eller hinder som finns i det förebyggande arbetet mot ANDT (Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak) användning bland högstadieelever (ålder 12 - 16). Den metod som används för datainsamlingen är semistrukturerade intervjuer med två yrkesgrupper som båda arbetar nära ungdomarna. De utvalda yrkesgrupperna var skolkuratorer och fältsekreterare/fältassistenter. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys där sex teman framträdde, dessa sex teman sorterades sedan in i tre kategorier, dessa var: Visionen av och arbetssättet kring det förebyggande arbetet, Skola och Fältet samt Familj och Fritid. Vidare tolkades det insamlade materialet utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att Samverkan är A och O när det kommer till det förebyggande arbetet. Ett gott samarbete är en möjlighet för det förebyggande arbetet, om samarbetet brister så blir detta istället ett hinder för hela arbetet. Utöver samarbetet så är tydliga riktlinjer och rutiner viktiga faktorer kring hur ANDT förebyggande arbetet bedrivs i kommunerna. Genom stärkt samarbete och tillitsskapande mellan yrkesgrupperna men även med hemmet och ungdomen kunna skapa ett välfungerande ANDT förebyggande arbete. The purpose of the study was to investigate the possibilities and / or obstacles that exist in the prevention work against ANDT (Alcohol, narcotics, doping and tobacco) use among secondary school students (age 12 – 16) through the perspective of the professionals. The method used for data collection is semi-structured interviews with two professional groups, both working closely with young people. The selected occupational groups were school counselors and field secretaries / field assistants. The collected material was analyzed through thematic analysis where six themes emerged, these six themes were then sorted into three main categories which were: the vision of and the work methods in preventive work, school and the field, family and leisure. The empirical material was interpreted through the perspective of symbolic interactionism. The results of the study show that Collaboration is essential when it comes to preventative work. Good cooperation is an opportunity for preventive work, if cooperation fails, this will instead be an obstacle to the entire work. In addition to collaboration, clear guidelines and routines are important factors for how the ANDT preventive work is carried out in the municipalities. Well-functioning ANDT preventative work can be created through enhanced cooperation and trust building between the professional groups, but also with the home and the youth.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare inom F-3 kan förebygga ungdomsbrottslighet med sin samhällskunskapsundervisning. Problemområdet är att läroplanen framhåller att eleverna ska fostras till samhällsmedborgare, samtidigt beskriver media ett samhälle där barn begår brottsliga handlingar. Ansatsen är kvalitativ och perspektivet är behavioristiskt och tar avstamp i förstärkningsprincipen, detta har skett i kombination med ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärare inom F-3 har ett stort personligt engagemang för att deras elever inte ska utveckla ett brottsligt beteende och majoriteten ser det som sitt uppdrag att arbeta förebyggande i grundskolans tidiga år. Slutsatsen är att lärare planerar för och arbetar aktivt med undervisningsmoment som kan motverka ungdomsbrottslighet och att klassrumsdiskussioner är den aktivitet som ges störst utrymme. Lärare ser brottsförebyggande undervisning som sitt uppdrag och har förmågan att identifiera elever i riskzon. För att lärares brottsförebyggande arbete ska vara produktivt behövs ett samarbete på kommunal nivå.

Syftet med denna studie är att analysera effekterna av samverkan kring resenärshantering. Sveriges tågsystem står inför stora utmaningar till följd av eftersatt underhåll av järnvägen. I kölvattnet av flygskam har efterfrågan på tågresande i Sverige ökat markant, vilket sätter press på aktörerna inom järnvägen att bibehålla, eller i bästa fall, öka resenärernas tilltro till tågsystemet. Tågoperatörerna kan dra fördel av detta när tåget i och med den ökade tilltron ses som ett än mer attraktivt transportalternativ. Det ger tågsektorn möjlighet att öka sina marknadsandelar i transportsystemet. För att under perioder av banarbeten kunna förse resenären med en smidig tågresa i det nationella tågsystemet uppstår utökade behov av samverkan. I Sverige råder numera konkurrens på vissa sträckor inom järnvägsnätverket, något som kan utgöra barriärer och leda till utmaningar för samverkan. Denna studie undersöker hur samverkan inom tågsystemet fungerar, genom att studera delprojekt TORA (Tåg- och resenärslogistik under avstängningarna) som är en del av projekt Getingmidjan. Det är ett av Sveriges största infrastrukturprojekt som syftar till att rusta upp järnvägssträckan mellan Stockholm central och Stockholms södra. Under projektet Getingmidjan har man genom TORA tagit ett utökat resenärsansvar och i samförstånd med tågoperatörer och andra intressenter bland annat utformat informationsinsatser. Datainsamlingen har varit av kvalitativ natur och har främst utgjorts av semistrukturerade intervjuer med respondenter från Trafikverket, tågoperatörer och andra inblandade aktörer. Resultatet visar att det finns en tydlig efterfrågan från tågoperatörerna att uppnå en sömlös helhet gällande resenärshantering under banarbeten som bör genomsyra hela tågsystemet. I denna undersökning har det även framkommit att konkurrensaspekten är närvarande och har en effekt på ramarna för samverkan. Samtidigt har TORA:s ökade resenärsfokus fungerat som ett incitament till att samverka trots konkurrens, eftersom effekterna varit gynnsamma för tågoperatörerna. Slutsatserna innefattar att delprojekt TORA har bidragit till ett gemensamt värdeskapande genom att Trafikverket har axlat en samordnande roll och sammanfört aktörer. En av framgångsfaktorerna är att inblandade aktörer fick möjligheten att mötas i ett nytt forum med ett tydligt gemensamt syfte och en strävan att förbättra resenärernas upplevelse av att resa under banarbeten. Att uppnå en välfungerande samverkan under större banarbeten, trots konkurrens, kommer därmed vara en väsentlig fråga för att upprätthålla eller öka tågsystemets attraktivitet ur såväl ett regionalt som nationellt perspektiv. The purpose of this study is to analyze the effects of cooperation regarding passenger management. The train system of Sweden is facing great challenges due to overdue railway maintenance. Along the emerge of terms such as “flight shame” the demand for traveling by train has increased significantly. This is something that puts pressure on operators within the train system to preserve, or in the best-case scenario, increase the trust of the passengers. If the public view of the train system were to increase in a positive way the train operators could benefit from this since this can present an opportunity for the train sector to increase its market share within the transport system. In order to provide passengers with an effective and pleasant travel within the national train system, even during longer periods of railway maintenance, the additional need for cooperation emerge. Nowadays in Sweden there is competition on some sections within the railway network and this could constitute barriers and challenges for cooperation. This study investigates how cooperation within the train system works, by examining the part-project TORA (Train- and passenger logistics during shut down of the railway tracks) which is part of the main project Getingmidjan. It is one of Sweden's biggest infrastructure projects and the overall purpose of the project is to renovate the railway tracks located between Stockholm central and Stockholms södra. During the project Getingmidjan Trafikverket have, through TORA, taken on an expanded responsibility for passengers and in concert with train operators and other stakeholders for instance designed passenger information efforts. The data collection has been of a qualitative kind and is mainly based on semi structured interviews with respondents from Trafikverket, train operators and other stakeholders. The results show that train operators have a clear demand which involve to obtain a seamless entirety regarding management of passengers which should pervade the whole train system. In this study it has also emerged that the aspect of competition is evident and effect the preconditions for cooperation. Additionally, the increased passenger focus of TORA has served as an incitement for cooperation despite competition since the effects have been particularly beneficial for the train operators. The conclusions include that the part-project TORA has contributed to a joint value creation through Trafikverkets effort to take on a coordinating role and furthermore bring together stakeholders. One of the key factors for success is that involved stakeholders was provided the opportunity to meet in a new forum which had a clear common purpose and a strive to improve the passengers experience to travel during railway maintenance. To achieve a well-functioning cooperation during substantial railway maintenance, despite competition, will therefore be an essential part to sustain or improve the train systems attractiveness from both the regional and national perspective.

Bakgrund: Minskade antal vårdplatser tillsammans med en stigande ålder på befolkningen innebär att behovet av vård i hemmet ökar. Därför är det viktigt att samverkan fungerar mellan distriktssköterskan i hemsjukvården och vårdcentralen då primärvården är första linjens sjukvård. Samverkan kan ses som en arbetsform där olika aktörers handlingar strävar mot ett gemensamt mål och är ett komplext begrepp.Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av samverkan med vårdcentralen, från hemsjukvårdens perspektiv.Metod: En empirisk intervjustudie i södra Sverige med totalt 11 informanter och kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Samverkan mellan hemsjukvård och vårdcentral speglas av hur organisationen fungerar utifrån ansvarsfördelning, resurser och organisatoriska förändringar. Samverkan innebär relationer där förståelse, kännedom och kontinuitet i dessa relationer påverkar samverkan mellan hemsjukvården och vårdcentralen. Dialogen mellan hemsjukvården och vårdcentralen var viktig där tillgänglighet, återkoppling och möten var betydelsefulla komponenter för att samverkan skulle fungera. Samverkan kunde även gynnas av erfarenhet och kompetens från andra kollegor.Slutsats: Att samverkan fungerar är en nödvändig del i distriktssköterskornas arbete i hemsjukvården. Förbättringsarbetet kring samverkan behöver ständigt pågå för att kvaliteten på samarbetet ska kunna upprätthållas. Studies resultat visade att samverkan brister mellan hemsjukvården och vårdcentralen och kan förbättras. Den stora utmaningen och möjligheten till förbättring kan finnas i organisationen, relationer, dialogen och kompetensen., Background: Declining care places along with an increasing age of the population means that the need for care in the home is increasing. Therefore, it is important that collaboration works between the district nurse in home health care and the health care center, since primary care is the first-line healthcare. Collaboration can be seen as a working method in which the actions of different actors strive towards a common goal and is a complex concept.Aim: The aim of the study was to investigate district nurses in the home nursing experiences of collaboration between a care center and home health care.Method: An empirical interview study in southern Sweden with a total of 11 informants and qualitative content analysis took place in year 2019.Result: Collaboration between home health care and care center is reflected in the result of four categories: organization, relationship, dialogue and competence. Collaboration is influenced by how the organization is working based on division of responsibilities, resources and organizational changes. The collaboration is about relationships where understanding, knowledge and continuity in these relationships are affecting the collaboration between home health care and the care center. The dialogue between home health care and the health center is important where accessibility, feedback and meetings are important components for the collaboration to work. Collaboration could also benefit from the experience and expertise of other colleagues.Conclusion: The study reveals that there is a deficiency of collaboration and can be improved between home health care and the health center. The great challenge and opportunity for improvement can be found in the organization, relationships, dialogue and competence.

I Agenda 2030-arbetet framhålls alltmer vikten av samarbeten mellan forskning, högre utbildning och samhällsaktörer från civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor. Vilka faktorer bidrar till framgångsrik samverkan mellan forskare i högre utbildning och samhällsaktörer från civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor och hur skapas ett gemensamt definierat engagemang för ett visst samhällsproblem? Samt hur går det till när tillit byggs, kommunikationen fungerar och en ömsesidighet etableras? Erfarenheterna som beskrivs hämtas från Högskolan Dalarnas centrumbildning Interkulturellt utvecklingscentrum Dalarna IKUD och fyra års arbete med 20-talet samverkansprojekt under perioden 2016 – 2020. Genom en djupdykning i tre konkreta samverkansprojekt kan följande slutsats dras. Framgångsrik forskning i samverkan förutsätter en projektkedja som bygger på ett ömsesidigt engagemang, en tydlighet i identifierandet av olika roller från olika men överlappande utgångspunkter, skillnader i institutionella mål, incitament och motiv i respektive organisation samt att en kontaktyta etableras mellan individer som på kort tid hittar beröringspunkter och en personlig tillit till varandra som givande samarbetspartners. Dessutom lyfts en mer övergripande samhällsvision fram som bärs av båda parter och som förkroppsligas av lika delar person och organisation. För ett lyckat samarbete identifieras här en djupare delad övertygelse om projektens vidare betydelse, d.v.s gemensamma åtaganden och ett gemensamt arbete utifrån övertygelsen att projekten fyller en kunskapsfunktion som bidrar det ’det allmänna bästa’ och byggandet av ett bättre samhälle, ofta uttryckligen formulerat i ett engagemang för social hållbarhet.

There is a lack of mutual definitions of what a school library and a school librarian really is. For that reason, teachers, and school management, can find it difficult to find the benefits of collaboration between school staff and the school librarian. Ignorance of what a librarian does contributes to the difficulty of understanding what collaboration would entail and how it would work between the school librarian and the teacher. In this study we are using Patricia Montiel-Overalls’ four TLC-models (Teacher-Librarian-Collaboration); coordination, collaboration, integrated instruction and integrated curriculum. The models describe how different levels of collaboration between school librarians, teachers and school management could work out. From basic levels to more advanced. These models helped us understand what different scientists in LIS (Library and Information Science). The study’s results, by analysing how the scientific discourses during the first twenty years of the 21st century has looked, show that over time has the view and practice of collaboration changed towards to be something to strive after and likewise essential in school activity. Often appreciated and understood how important it is, but as often something hard to maintain. Our conclusion is to get collaboration between school librarians and teachers functional there need to be awareness of each other’s expertise, good communication, time, and possibilities given by the principal. There is also a need of co-ordination of education for both librarians and teachers and further education for those who already work with school library activities.

Syftet med denna studie är att undersöka hur det går till när bibliotekarier inom projektet Bokstart skall göra urvalet av böcker till förskolors kapprumsbibliotek, samt vilka kriterier de utgår från i detta arbete. Studien syftar även till att undersöka hur vårdnadshavarna på bokstartsförskolorna upplever det befintliga barnboksutbudet i kapprumsbiblioteken. Den empiri som ligger till grund för studien samlades in genom intervjuer med bibliotekarier samt enkätformulär till vårdnadshavare på bokstartsförskolorna. Empirin har analyserats och diskuterats utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv (Flaa m.fl., 1998), samt de centrala teoretiska begrepp som studien utgår ifrån, dvs. samverkan, samarbete och samordning, samt literacy, emergent literacy, family literacy och mångfald. Resultatet visar att samtliga bibliotekarier redogör för en och samma process när det kommer till urvalet av böcker till kapprumsbiblioteken, närmare bestämt att detta sker i ett samarbete med kapprumsansvarig personal på respektive förskola. Studiens resultat pekar dock på betydelsen av ett fungerande samarbete med personalen på förskolan, detta för att bibliotekarierna skall kunna få information om den barngrupp som de skall anpassa urvalet efter. Studien synliggjorde även vilka aspekter de enskilda bibliotekarierna tar i beaktande när de gör sina urval. Därtill visar resultatet att vårdnadshavarna vid bokstartsförskolorna i stora drag ställer sig positiva till det utbud av böcker som de erbjuds i kapprumsbiblioteken. Närmare hälften av vårdnadshavarna anser dessutom att kapprumsbiblioteket har ökat deras barns intresse för läsning och böcker. Överlag bekräftar studien tidigare forskning, bland annat vikten av att yrkesverksamma gör medvetna val av böcker så att det finns något som passar alla barn, samt betydelsen av att böckerna speglar den mångfald av individer som finns i samhället (Koss, 2015; Lynch, 2016; Price, Ostrosky & Mouzourou, 2016). Studien har i sin helhet gett en bild av hur betydelsefulla kapprumsbiblioteken kan vara om samarbetet fungerar så att budskapet om läsningens och böckernas betydelse sträcker sig ända från biblioteket till hemmet via förskolan.

Studien består av kvalitativa data med kvantitativa inslag där insamlingen av empiri gjorts genom semistrukturerade intervjuer och webenkät. Syftet med studien var att studera vilka uppfattningar rektorer, undervisande lärare, speciallärare, specialpedagoger samt elevassistenter i grundskola och grundsärskola inom ett län i Sverige har kring samverkan mellan grundskola och grundsärskola, vilka förutsättningar som finns för samverkan mellan skolformerna, och hur det påverkar eleverna i grundsärskolan. Resultatet visade att respondenternas uppfattning kring samverkan är positiv och att det är viktigt med samverkan då det kan stärka värdegrundsarbetet och bidra till ökad förståelse för olikheter, ökad samsyn och kollegialt lärande. Respondenterna framhöll dock att samverkan i sig inte får vara syftet utan att det måste finnas ett tydligt syfte och mål med samverkan som man tillsammans strävar efter att uppnå. Samverkan kan för eleverna i grundsärskolan bidra till ökad måluppfyllelse, utveckling och socialt utbyte. I de fall det är brist på struktur, eller om aktiviteterna inte är anpassade efter elevernas förmåga och behov kan dock samverkan leda till utanförskap och minskad delaktighet. Det uppgavs också att vissa elever kan känna otrygghet om det blir för många olika människor runt dem, och att det kan finnas risk för att grundsärskolans elever blir objekt för att andra ska lära sig om funktionsnedsättningar. Förutsättningar för samverkan är en tydlig ledning vilken är positivt inställd till samverkan, tydliga mål och en organisation med tillräckliga resurser och mötesstrukturer som ger tid och möjlighet till samplanering och kollegialt lärande. Hinder uppgavs av respondenterna kunna vara personalens inställning och attityder till samverkan samt tidsbrist. Resultatet analyserades utifrån sociokulturella begrepp, systemteori och KASAM., The study consists of qualitative data with quantitative elements in which the collection of empirical data was conducted through semi-structured interviews and web surveys. The purpose of the study was to study the perceptions of principals, teachers, special needs teachers, special educators and pupil assistants in compulsory school and compulsory special needs school in a county in Sweden, about the interaction between compulsory school and compulsory special needs school. Also, what are the prerequisites for collaboration between school forms, and how does it affect students in compulsory special needs school? The results showed that the respondents' perception of collaboration is positive and that it is important with collaboration as it can strengthen value-based work and contribute to increased understanding of differences, increased consensus and collegial learning. However, the respondents pointed out that collaboration must not be the aim, there must be a clear purpose and goal of collaboration which the school staff together strive to achieve. Collaboration can, for the students in the compulsory special needs school, contribute to greater goal achievement, development and social exchange. However, in cases where there is a lack of structure, or if the activities are not adapted to the students' ability and needs, collaboration can lead to exclusion and reduced participation. It was also stated that some students may feel insecure if there are too many different people around them, and that there may be a risk that the pupils of the compulsory special needs school become objects for others to learn about disabilities. Prerequisites for collaboration are a clear leadership that is positively set for collaboration, clear goals and an organization with enough resources and meeting structures that provide time and opportunity for planning and collegiate learning. Obstacles stated by the respondents may be the staff's attitudes towards collaboration and lack of time. The results were analysed on basis of sociocultural concepts, systems theory and KASAM.

Syftet med vårt arbete är att undersöka och beskriva hur lärare talar om fritidslärares yrkesroll samt belysa hur samverkan mellan två yrkesgrupper inom samma skolverksamhet kan se ut. Vår studie grundar sig i två olika forskningsfrågor: hur talar lärarna för åk 1–6 om fritidslärarnas yrkesroll? Hur beskriver lärarna för åk 1–6 samverkan med fritidslärarna? I vår intervjustudie har vi intervjuat sex lärare för åk 1–6. Under studiens gång har vi förhållit oss till en utbildningssociologisk utgångspunkt och utgått från Basil Bernsteins teorier om klassifikation och inramning. Huvudresultaten av vår undersökning visar på att samverkan mellan lärare och fritidslärare saknas på skolan samt att lärarna saknar kunskaper om fritidslärarens yrkesroll. Resultatet visar även på att lärarna önskar att samverka mer med fritidslärarna bland annat genom att fritidslärarna ska vara mer inne hos dem i klassrummen under skoltiden.

This study investigated the relationship between the after-school recreation center and the pupil’s guardians focusing on the nature of their cooperation. The study employed a survey method to elicit opinions and thoughts from both recreational teachers and the guardians.The results from the survey indicate that their agreement between the recreational teachers and the guardians when it comes to the concepts of consensus and collaboration, and the major benefits that the co-operation between the parties brings. Furthermore, the research results indicate that there is a will and an interest from both parties to develop the existing relationship based on the partnership principle despite the challenges and difficulties experienced by the parties. Den här studien handlar om relationen mellan fritidshemmet och elevens vårdnadshavare, med fokus på samarbete. Studien använde en surveyundersökning för att få fram åsikter och tankar från både fritidshemslärare och vårdnadshavare.Resultaten från undersökningen indikerar på att det finns en samstämmighet mellan fritidshemslärarna och vårdnadshavarna när det gäller begreppen samsyn och samverkan, och de stora fördelarna som samarbetet mellan parterna medför. Vidare indikerar forskningsresultaten på att det finns en vilja och ett intresse från båda parter att utveckla den befintliga relationen baserat på partnerskapsprincipen trots de utmaningar och svårigheter som parterna upplever.

Studiens syfte är att undersöka hur olika yrkeskategorier inom vuxenutbildningens utbildning i svenska för invandrare (sfi) verkar tillsammans inom ramarna för verksamheten. Genom individuella intervjuer framkommer möjligheter och svårigheter. Empiri har bearbetats genom tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten för studien är en modell om samarbete, samordning och samverkan genom olika grader av vertikal respektive horisontal integrering av styrningsmekanismer och frivilliga initiativ. Resultatet visar att det förekommer en mängd olika tillfälliga samarbeten. De intervjuade ger exempel på yrkeskategorier som möts i det vardagliga arbetet. Dessutom sker arbete mellan olika yrkeskategorier i en mer samordnad form genom team. Vidare synliggörs respondenternas upplevelser av värdet av att samarbeta, exempelvis stärkta relationer och en bättre arbetsmiljö. Ett annat värde som lyfts fram är den ökade möjligheten för personal att identifiera behov av stöd hos eleverna, som leder till bättre anpassningar av undervisningen. Resultatet visar också hur verksamheten samordnas genom team, samt potential för samverkan. Samverkan mellan yrkeskategorier uppnås inte fullt ut idag inom sfi. Slutsatserna visar att det finns en samsyn hos chefer och övriga yrkeskategorier gällande vilka mekanismer som försvårar respektive möjliggör samverkan. Rutiner för samverkan saknas. Det medarbetarna också efterfrågar är någon som leder arbetet och beslutar att man ska samarbeta och hur det ska gå till. Det vill säga någon som bär ansvaret för att planera, genomföra och följa upp samverkan. The aim of this study is to investigate how different occupational categories within adult education in Swedish for immigrants (SFI) interact within the framework of their common business. As a method for carrying out the study, I have used qualitative interviews. The data material presents opportunities and difficulties that appear around working together. The empirical material has been processed through thematic analysis. The theoretical starting point for the study is a model of different degrees of vertical and horizontal integration for understanding collaboration. The result shows that there are a variety of temporary collaborations. Through interviews the study give examples of professional categories that meet in everyday work. In addition, work takes place between different professional categories in a more coordinated form through teams. Furthermore, the respondents' experiences of the value of collaborating, such as strengthened relationships and a better working environment, are made visible. Another highlight that is mentioned is the increased possibility for staff to identify the need for support from the students, which leads to better adaptations of teaching. The result also shows how the business is coordinated through teams, and the potential for collaboration. Cooperation between professional categories is not fully achieved today within sfi. The conclusions show that there is a consensus among managers and other occupational categories considering which mechanisms make it difficult or possible to cooperate. There are no routines for collaboration today. What employees also demand is someone who leads the work, makes decisions and bears the responsibility of planning, implementing and following up the collaboration.

Denna studie har sitt ursprung i Läroplanen för förskolan och dess uttalade krav på att arbetslag i förskolan ska ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskola och hemmet. Syftet med undersökningen är att ta reda på och kartlägga vårdnadshavarnas delaktighet och inflytande i förskolans arbetssätt och aktiviteter för att uppnå delaktighet och inflytande hos vårdnadshavare. Undersökningen är genomförd med hjälp av en webbenkät ställd till 320 vårdnadshavare med inskrivna barn på två förskolor med sammanlagt åtta avdelningar på en mindre ort i Sverige. En kvantitativ datainsamlingsmetod har tillämpats genom valet av webbenkät och 69 vårdnadshavare besvarade enkäten (22 procent). Metoden var till viss del kvalitativ eftersom webenkäten även innehöll öppna frågor. Resultatet visade att vårdnadshavarna var till stor del nöjda med den information som de delgavs och den information de delgavs om verksamhetens aktiviteter och utbildning. Det fanns önskemål om tydligare information om den verksamhet och utbildning som planerades framöver av de verksamma förskollärarna.

Relationen mellan entreprenörer och beställare i byggbranschen har ofta en brist på tillit vilket är ogynnsamt både för projekten och den involverade personalen. Mycket tid läggs på att hantera tvister och det finns ett antagande att parterna är ute efter att lura varandra till egen vinning. Det blir i sin tur ett negativ utfall för både entreprenören och beställaren då det bidrar till att projekten ofta blir dyrare och tar längre tid än nödvändigt. Dessvärre har branschen sett ut så väldigt länge men det finns bättre sätt att arbeta på. NCC:s affärsområden NCC Building Sweden och NCC Property Development arbetar tillsammans i partneringavtalsprojekt och har under de projekt de arbetat i byggt upp en relation som skapar trevlig arbetsmiljö och väl genomförda projekt. De arbetar med ekonomiskt incitament som gör att tiden som läggs på att hantera vem som blir betalningsskyldig vid ändringar och liknande minimeras. Trots att den nära och välutvecklade relationen ger många positiva effekter finns det brister även i dessa projekt. Det finns en viss otydlighet mellan parterna och rollerna som bidrar till att vissa frågor och ansvarsområden saknar ägare. Det är även mycket information om arbetssätt och beslut som hamnar på individnivå på grund av att dokumentation utelämnas, vilket i sin tur gör det svårt för ny personal att komma in i projekten och man går miste om erfarenheter från tidigare projekt. Rapporten undersöker hur partneringavtalsprojekten skiljer sig från NCC dokumenterade sätt att arbeta. Syftet är att finna sätt att optimera samarbetet mellan NCC Building Sweden och NCC Property Development och i förlängning finna sätt att skapa mer tydlighet samt bättre sätt att hantera ny personal i projekten. Med hjälp av noga granskning av den dokumenterade processen och intervjuer kan jämförelser mellan arbetssätten göras för att utforma resultat. Resultatet används sedan för att hitta fördelar och nackdelar med projekt med partneringavtal samt komma fram till sätt att optimera samarbetet i dessa projekt. Intervjuer visar att partneringavtalsprojekten är fördelaktiga på många vis men det skulle behövas tydliga gränsdragningslistor över ansvarsfördelningen mellan beställare och entreprenör och mellan de olika rollerna hos parterna. För att förbättra förutsättningar för kommande projekt och lättare ta in ny personal behövs bättre dokumentation över arbetssätt och erfarenheter. The relationship between contractor and developer in the construction industry often has a lack of trust, which is unfavorable for both the projects and the staff involved. A lot of time is spent on dealing with disputes and there is an assumption that the parties are looking to con each other to their own gain. This leads to a negative outcome for both the contractor and the developer, as this contributes to the projects often becoming more expensive and more time consuming than necessary. Unfortunately, the industry has been like this for a long time, but there are better ways to work. NCC's business areas NCC Building Sweden and NCC Property Development are working together in projects with partnering agreement and during these projects they have managed to build a relationship that creates a more pleasant work environment and well-executed projects. They work with financial incentives, which means that the time spent managing who are liable for payment in the event of changes or similar is minimized. Although this close and well-developed relationship has many positive effects, there are also shortcomings in these projects. There is a certain lack of clarity between the parties and the roles that contribute to certain issues and areas of responsibility lacking owners. There is also a lot of information about working methods and decisions that end up at the individual level due to the fact that documentation is omitted. This makes it difficult for new staff to enter the projects and one loses out on experiences from previous projects. The report looks in to how the projects with partnering agreement differ from NCC's documented ways of working. The purpose is to find ways to optimize the cooperation between NCC Building Sweden and NCC Property Development and, by extension, find ways to create more clarity and better ways to manage new staff in the projects. With the help of careful examination of the documented process and interviews, comparisons between the working methods can be made to form results. The result is then used to find advantages and disadvantages of projects with partnering agreements and to find ways to optimize the cooperation in these projects. Interviews show that the projects with partnering agreement are advantageous in many ways, but clear lists of boundaries of responsibility between the contractor and the developer and between the different roles of the parties would be needed. In order to improve the conditions for future projects and to facilitate the introduction of new staff, better documentation of working methods and experiences is needed.

Denna studie handlar om lärande inom samverkan och vilka förutsättningarna för kommunikation och lärande som erfordras. Arbetsformen samverkan har tillämpats inom en projektorganisation sammansatt av tre olika parter. I vartdera av de två studerade projekten har en beställare anlitat två konkurrande konsultföretag med målsättningen att de tre parterna tillsammans ska utveckla lösningar inom ett nytt tekniskt område. Genom denna trepartssamverkan eftersträvades en större innovationspotential genom ett ömsesidigt lärande, en utveckling av kompetens inom branschen och skapande av nya arbetssätt för en standardisering av framtida tekniska tillämpningar. Studien är kvalitativ och den vetenskapliga forskningsmetoden är inspirerad av fenomenologin. Studien syftar till att inhämta kunskap om hur förutsättningarna för kommunikation och ömsesidigt lärande utvecklas genom att arbeta i samverkan. Studiens resultat bygger på 13 intervjuer där informanterna aktivt arbetat i projekt genom trepartssamverkan. Resultaten har tolkats och teman identifierats vilka redovisas ur ämnesområdena Kommunikation, Ömsesidigt lärande och Organisatorisk tillhörighet. Framträdande resultat handlar om vikten av att initialt ha utarbetade ramar och definierat innehåll där lärandet och kompetensutvecklingen kan utvecklas. Att tillhöra en arbetsgrupp inom projektet ses som en viktig förutsättning för det ömsesidiga lärandet där gemensamma mål, tidplan och arbetssätt är dess pelare. Resultaten visar på betydelsen av att samverkan sprids inom hela samverkansorganisationen vilken utgör en grund för det gemensamma lärandet. Att arbeta i projekt är ett sätt för parterna att arbeta nära varandra och ses som en naturlig miljö för ett ömsesidigt utvecklingsinriktat lärande. Genom respekt för parternas företagsunika processer, metoder och verktygen kan en gemensam samverkanszon för kompetensutveckling, ömsesidigt lärande, teknisk innovation och ny teknik utvecklas.

Förväntningar är våra egna föreställningar som styr vår perception, vår motivation, våra känslor och även våra handlingar. Därmed kan det tänkas att förväntningar till viss del styr hur den faktiska upplevelsen av någonting kan komma att bli till exempel det kan vara en sommarledighet, en ny regering eller ett nytt jobbsamarbete. Om många människor har samma sorts förväntningar angående något, då kan det vara intressant att veta om de har samma erfarenhet kring saken, eller vad det är som enar dem i denna förväntning. Förväntningar har även visat sig ha stor påverkan inom till exempel markundersökningar, vadslagning gällande sport eller investeringar i aktier. Målsättningen med studien är att undersöka huruvida individer ur de berörda yrkesgrupperna har några förväntningar på det kommande samverkansprojektet på Gotland som de eventuellt ska ingå i. Yrkesgrupperna är poliser, samhällstjänst, fritidsförvaltning, skolor och fristående föreningar. Målet är även att fastställa vilka dessa förväntningar så fall är samt om det kan urskiljas några mönster bland förväntningarna, och i så fall vad dessa vilka antaganden som kan göras av dessa mönster. Den teoretiska referensramen behandlar teman som är viktiga för studien dessa är: samverkan, förväntningar och attityder men även mål och arbetsfördelning. Vi förhåller oss till teorierna och uppsatsen leder fram till en analys av vad respondenterna sa och vad det kan tolkas som med hjälp av teorierna. Metoden för att göra detta är kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer, det vill säga inte så uppstyrda intervjuer med minst en individ från varje berörd yrkesgrupp. Resultat som framkom av studien är att i princip alla respondenter har positiva förväntningar och menar på att projektet har alla förutsättningar för att kunna lyckas på Gotland. Resultatet visar även att många av respondenterna ser att det inledningsvis kan bli en stor kostnad för regionen, men menar att det kommer att återbetala sig i framtiden. Vidare framkommer slutsatsen att det finns fler faktorer som kan påverka respondenternas förväntningar än vad som framkom vid första anblicken. Expectations are our own beliefs that control our perception, our motivation, our feelings and our actions. Thus, it might be possible to think that expectations partly determine how the actual experience of something may be, such as a summer leave, a new government or a new job co-operation. The aim of the study is to investigate whether individuals from the occupational groups concerned have any expectations of the future cooperation project in Gotland that they may be included in. The occupational groups are policemen, community services, recreation, schools, independent associations. The goal is also to determine what these expectations are, and if any patterns can be distinguished from expectations, and if so, what analysis can be assumed from the patterns. The method of doing this is qualitative research method and semi-structured interviews. The results of the study are that, in principle, all respondents have positive expectations and believe that the project has all the prerequisites for success in Gotland.

Denna uppsats handlar om hur jag som fritidspedagog ser på samverkan mellan skola och fritidshem. Den tar avstamp i ett möte mellan mig och en lärarkollega. Dilemmat som uppstår handlar om hur vi ser på prioriteringen av våra egna och varandras uppgifter inom ramen för samverkan. Vilken uppgift är viktigast att prioritera när det är brist på personal? Mitt syfte med den här uppsatsen är att öka min förståelse för hur vi bättre kan samverka på, mellan och efter lektionerna. Det gör jag genom att undersöka mitt dilemma utifrån ett flertal frågeställningar om hur yrkesrollen ser ut och vad samverkan innebär för olika yrkesgrupper. Genom essäskrivandet har jag möjlighet att undersöka och reflektera över yrkesrollen som sådan, både ur mitt eget perspektiv och ur mina lärarkollegors synvinkel. Jag fördjupar mina lärdomar genom att koppla de till relevant litteratur i dessa frågor och gör även nerslag i läroplanen för att undersöka vad den förmedlar om hur samverkan bör praktiseras i skolornas verksamheter. Essäskrivandet som metod har bidragit till att jag numera har en större förståelse för lärarkårens perspektiv på samverkan. Det har även breddat min uppfattning om vad begreppet innebär och ökat mitt intresse för att finna lösningar till hur vi framtiden samarbetar och samverkar med varandra på ett mer givande sätt.

The aim of this study was to investigate social workers experiences about collaboration with the police in domestic violence issues. About how social workers felt about abilities to improve collaboration in their work. The empirical data consists of qualitative interviews with 11 social workers within the social services in Sweden. In Härnösand, Sundsvall, Gustavsberg och Malmö. The social workers recognized theoretical benefits with collaboration. The social workers also recognized major dificulties in their practice. The practical dificulties caused feelings of frustration, dissatisfaction and insufficency among the social workers. They showed major pessimism about their current work situation. Nevertheless they expressed good-will in their work. All social workers expressed that improvements were necessary. The results of the interviews were analyzed using qualitative content-analysis, and the new institutional theory of organization. The conclusions of the study are: The dificulties were mainly caused by circumstances within the social services organisation rather than between the social services and the police. 2018-05-21

Fritidslärarens uppdrag under fritidstid finns tydligt beskrivet i skolans styrdokument men fritidslärarens uppdrag under skoltid är inte lika klart bestämd. Vi som utfört denna studie utbildar oss till Grundlärare med inriktning mot fritidshem och har under utbildningens gång uppmärksammat ett fenomen att fritidslärarens uppdrag och roller under skoltid är väldigt individanpassade och har sett olika ut på alla platser vi genomfört verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på. Syftet med denna studie är att öka våra kunskaper om fritidslärarens uppfattningar om uppdraget under skoltid och vad som påverkar dessa. Studiens forskningsfrågor är följande: Hur uppfattar fritidsläraren sin roll i klassrummet under lektionstid? Hur påverkar samarbetet och samverkan med läraren och rektor fritidslärarens uppfattningar om uppdraget under skoltid? Hur påverkar fritidslärarens förkunskaper deras uppfattningar om uppdraget under skoltid? Studien baseras på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma fritidslärare. Vi undersöker fritidslärarnas uppfattningar, utan förutfattade meningar på ett induktivt förhållningssätt. Studien har en fenomenografisk ansats och visar på fenomen som tolkas från fritidslärarnas uppfattningar. Resultatet visar på fyra generella yrkesroller som de får eller tar i uppdraget under skoltid. Samarbetet och samverkan med lärare och rektor visar sig inte påverka fritidslärarens uppfattningar om uppdraget samt förkunskaperna som fritidsläraren har efter utbildning har väldigt lite påverkan på fritidslärarens uppfattning av roller i uppdraget under skoltid. De slutsatser vi drar är att fritidsläraren har fyra roller med olika uppdrag under skoltiden. Rollerna uppfattas som individuella och under arbetet med studien så visade det sig att samarbetet och samverkan med läraren oftast inte påverkade fritidslärarnas uppfattning av uppdraget. Rektors påverkan visar sig vara obefintlig, inte bara på fritidslärarens uppfattning av uppdraget utan generellt under arbetstiden. Vi menar att detta kan bero på rektorernas okunskap om fritidslärarens roll och uppdrag. Därför tror vi att fritidslärarens tid under skoltiden inte värdesätts lika högt som lärarens på vissa skolor. Godkännande datum: 2018-06-10

Syftet med studien var att synliggöra förskollärares beskrivningar av hur de arbetar med föräldrasamverkan i praktiken samt få syn på förskollärares uppfattningar om vad som kännetecknar en god samverkan. Studien har en kvalitativ ansats där åtta förskollärare intervjuats för att få syn på deras uppfattningar om föräldrasamverkan. Studiens resultat visade att samtliga förskollärare anser att det är av vikt att ha en fungerande samverkan mellan hem och förskola. Den dagliga kommunikationen används för att skapa goda relationer för att främja föräldrars inflytande och delaktighet. Utifrån resultatet går det att dra slutsatsen att det finns svårigheter i arbetet med föräldrasamverkan, främst svårigheter med kommunikationen och föräldrars engagemang och förståelse för samverkan. Dock beskrivs föräldrasamverkan som ett område som behöver arbetas med samt utvecklas, för att få alla föräldrar delaktiga i verksamheten.

The aim of this master thesis is to study how reading representatives are organized within Swedish healthcare and how they work to make reading and the library accessible to adults with intellectual disabilities. The theoretical framework draws on Andersson’s and Skot-Hansen’s model of the public library and Buckland’s identification of barriers to information access. Furthermore, Axelsson’s and Bihari Axelsson’s taxonomy of collaboration modes was used. In total eight semi-structured qualitative interviews were conducted with reading representatives and coordinators from two Swedish municipalities. The results reveal that the reading representatives are dedicated and make efforts to collaborate with the library, while the management of the organization itself seems to be weak. The analysis shows that the reading representatives work remove many barriers to library usage. However, some barriers require management decisions to be removed. To reach stability and continuation in the organization of the reading representatives, an implementation of work processes – that can evaluate changes in library accessibility for the target group – is suggested.

The purpose of this study is to create an understanding of how the interaction between PR consultants and PR service providers can affect the performance of a PR service, as well as showing how PR consultants and buyers can act to initiate and further develop an efficient collaboration. The study uses multimethod research and is based on a deductive approach. Empirical collection was conducted through a combination of structured and semi-structured interviews. The interviews were conducted on two respondent groups, one consisting of 5 PR consultants and the other consisting of 5 buyers of PR services. Each interview session was initiated with the structured questions and further elaborated with the semi-structured interviews. The results of the study show that to increase the chances of achieving a good service outcome of a public relations service, a collaboration is required where purchasers are involved in the development of the PR service. Furthermore, the respondents' views on whether clients are involved in the development of the PR service diverge. The purchasers felt that they were involved in the creative process, contrary to the PR consultants view, that the client’s involvement was limited. Similarly, to what extent the client was providing information to the creative process, there were differences in opinions. The customers considered that their ability to share information was good, while PR consultants considered it less good. The study showed that communication had a central role in the creation of a public relations service. In order to achieve efficient cooperation, both parties suggested that two-way communication is a prerequisite. All respondents felt that there are risks when purchasing a PR service since the outcome of the service cannot be guaranteed or measured until afterwards. Factors that proved to be significant for the initiation and further development of cooperation were trust and personal chemistry. The study intends to contribute knowledge and guidance on what constitutes as a working relationship between PR consultants and buyers of PR services. With this understanding, both parties can apply this knowledge to increase the chances of successful service outcomes. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur samverkan mellan PR-konsulter och inköpare av PR-tjänster kan påverka resultatet av en PR-tjänst. Samt att visa på hur PR-konsult och inköpare kan agera för att initiera och vidareutveckla ett fungerande samarbete. Studien använde sig av en flermetodsforskning och baserades på en deduktiv ansats. Empiriinsamling genomfördes i form av en kombination av strukturerade och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på två respondentgrupper, en bestående av ett antal om 5 PR-konsulter och en bestående av ett antal om 5 inköpare av PR-tjänster. Varje respondent intervjuades vid ett intervjutillfälle som inleddes med de strukturerade frågorna och vidare fördjupades med de semistrukturerade intervjuerna. Studiens resultat visade, för att öka chanserna att nå ett bra tjänsteutfall av en PR-tjänst krävs en samverkan där inköpare är delaktig i skapandet av PR-tjänsten. Vidare framgick att respondentgruppernas syn på huruvida inköpare är delaktiga i framtagandet av PR-tjänsten divergerar. Inköparna ansåg att de själva generellt är delaktiga i skapandeprocessen till skillnad från PR-konsulterna som ansåg att inköpares delaktighet var mindre bra. Vidare framgick liknande meningsskiljaktigheter kring huruvida inköpare generellt delger information till PRbyrån vid skapandet av en PR-tjänst. Inköparna ansåg att dess förmåga att delge information var god, medan PR-konsulterna ansåg att den var mindre bra. Studien visade att kommunikationen hade en central roll vid skapandet av en PR-tjänst. För att åstadkomma ett fungerande samarbete menade båda parter att en tvåvägskommunikation är en förutsättning. Samtliga respondenter ansåg att det finns risker vid köp av en PR-tjänst då tjänstens utfall inte kan garanteras eller mätas förrän i efterhand. Faktorer som visade sig vara betydande för initiering och vidareutveckling av ett samarbete var tillit, förtroende och personkemi. Studien ämnar att bidra med kunskap och vägledning om vad som utgör en fungerande samverkan mellan PR-konsulter och inköpare av PR-tjänster. Med denna förståelse kan båda parter tillämpa denna kunskap i syfte att öka chanserna till ett lyckat tjänsteutfall.

The aim of the study was to investigate how social service administrators collaborate around persons that has dual diagnosis. In this study, we refer to people with mental disabilities along with addiction problems. We have used a qualitative method and collected our material using semi-structured interviews. The theoretical framework we have used to interpret the degree of collaboration is Ann Boklund's model of collaboration. We also proceed from Ervin Goffman's dramaturgical perspective to interpret parts of the material. The material is divided into two main categories: collaboration between social service administrators and the prerequisites for collaboration. The result shows that the collaborative process can vary and is linked together to how the administrators communicate, were they are geographically placed, and how well they know each other. The result also shows that there is a lack of guidelines and a common approach to collaboration issues. The obstacles to collaboration that was raised by the interviewees were the confidentiality, delegation succession and problems that may arise when the chemistry between the administrators doesn’t work. The conclusion in our study is that the administrators see there is a need for collaboration and a comprehensive view when it comes to persons with dual diagnosis, but also that there is lack of guidelines to direct collaboration. When guidelines are lacking, it’s up to each administrator to decide when and if a collaboration is needed.

Syftet med denna kvalitativa studien var att undersöka hur socialsekreterare inom myndighetsutövning, missbruk, upplever att samverkan fungerar med andra organisationer. Fyra socialsekreterare och en förste socialsekreterare intervjuades i studien. Det insamlade materialet från intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Intervjuerna analyserades med hjälp av begreppen problemorientering, målhantering och grad av anpassning. Resultatet visade att det fanns flera faktorer som påverkade samverkan. De faktorer som respondenter uppgav påverkade samverkan gynnande var att skapa bra relationer mellan samverkanspartnerna, tydliga rutiner i samverkan, en nära lokalisering mellan samverkanspartnerna, ledningen och när samverkanspartnerna litade på varandras kompetenser. De faktorer som försvårade samverkan var tidsbrist, brist på kunskap om samverkanspartnerna, olika perspektiv, konflikter, ekonomin, riktlinjer och regler. För att förbättra samverkan behöver samverkanspartnerna få en ökad förståelse för andra organisationers perspektiv och arbetsuppgifter. The purpose of this qualitative study was to examine how social workers within exercise of authority that worked with clients who abuse substance and alcohol, experience how collaboration works with other organisations. We interviewed four social workers and one first social worker. The collected material from the interviews has been analysed using content analysis. The interviews were interpreted by the concept problem orientation, commitment to goals and degree of adaptation. The results showed several factors that affected collaboration. The factors that respondents stated affected collaboration was to create good relations with the collaboration partners, clear routines in collaboration, a near localization between the collaboration partners, the management and when the collaboration partners trusted each others competences. These were benefitting factors for collaboration. Lack of time, lack of knowledge about the collaboration partners, different perspective, conflicts, economy and rules was aggravating factors for collaboration. In order to improve synergies, collaboration partners need to be better at understanding the other organizations’ perspectives and tasks.