Search

Trenden att gå ett högskoleförberedande program på gymnasiet har på senaste tiden baraökat. Det är ungefär dubbelt så många elever som studerar på ett högskoleförberedandeprogram jämfört med antalet elever som studerar på ett yrkesprogram. Men studerar alladessa elever på högskoleförberedande program vidare? Hög andel gör inte det.Denna undersökning har haft som syfte att undersöka vilka faktorer som påverkarungdomar på högskoleförberedande program att inte vilja studera vidare eftergymnasieexamen. Studien har även undersökt de vanligaste påverkansfaktorerna iungdomars karriärval, alltså gymnasievalet och framtidsvalet till antingen studier ellerarbete. Undersökningen är kvalitativt gjord med sju intervjuer med elever från årskurs trepå ett högskoleförberedande program i Eskilstuna. Frågeställningarna som besvarats iundersökningen var: Vilka faktorer påverkar valet till det högskoleförberedandeprogrammet i Eskilstuna kommun? samt Vilka faktorer påverkar elever påhögskoleförberedande program i deras karriärval i Eskilstuna kommun?För att kunna besvara dessa frågeställningar har teorier och begrepp, som SystemTheory framework (STF), Bourdieus begrepp habitus och kapital och Careership Theoryanvänts. Resultaten visar att föräldrar och vänner har stor påverkan i informanternaskarriärval, både i gymnasievalet och mot fortsatta studier. Vidare har bristandeinformation från grundskolan påverkat att ungdomarna valt vad de upplever som ett brettprogram. I sitt karriärval till antingen högre studier eller arbete, väljer informanterna idenna undersökning att inte studera. Anledningen till detta val är att de inte har motivationoch känner sig utbrända efter gymnasiet.

The aim of this study is to examine how textbooks in civic education prepares students to become active citizens. In this study six textbooks, either written for the theoretical track or the vocational track in upper secondary school, were examined using a qualitative text analysis. The aim of this study is to compare in which way the political system at the national and European level is described, how the books describe the democratic citizen, and lastly if there is any difference between the books written for the different tracks. To examine in which way the political systems are described the content were analyzed using the dimensions: polity, policy and politics. The second part of the theoretical framework consisted of three models of democracy, which were used to analyze how the books describe the democratic citizen. Results showed that the political systems were not described in the same way. The textbooks had more content about the Swedish national system in all of the content categories. However, no clear description of the democratic citizen was identified. Most of the content in the textbooks described the citizen as a person which votes in the elections or uses other actions to influences the politicians, but the textbooks also trained the students to take part in political discussions. Results also showed that the books written for the theoretical track overall had more political content and longer passages. Lastly they had more advanced questions for the students.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka föreställningar elever i årskurs nio, som genomfört sitt gymnasieval, har om att välja högskoleförberedande program eller yrkesprogram. Frågorna som behandlas handlar om vem och vad som påverkat elevernas gymnasieval, vilka föreställningar de har om högskoleförberedande program respektive yrkesprogram. Samt vilka framtidsmöjligheter eleverna ser efter respektive program. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts med elever i årskurs nio som genomfört sina gymnasieval. Teoretiska utgångspunkter studien använder är Bourdieu och Careership-teorin som behandlar hur individen grundar sina val. STF-modellen handlar om influenserna från omgivningen som påverkar individen. TRV handlar om hur elevernas val ur ett rationellt perspektiv tas för att nå det bästa alternativet. Studiens analys visar hur eleverna står i centrum för sitt eget väljande till gymnasiet. Eleverna påverkas av kulturella och symboliska kapital, genom att de tillskriver sig själva egenskaper och därmed varandra. Elevernas föreställningar om högskoleförberedande program och yrkesprogram hade likheter med att båda gymnasieprogrammen gav en utbildning. Skillnader som visade sig var hur elevernas planering angående vidare studier skiljde sig åt, utifrån valda gymnasieprogram. Det framkom också hur elevernas framtidsmöjligheter i stort är i linje med deras valda gymnasieprogram.

På senare tid har skolungdomar börjat uppleva sig allt mer stressade. Det kan handla om exempelvis stress inför skolan och den kommande framtiden. Denna studie undersökte elever på högskoleförberedande program upplevda stress, stressen inför framtiden samt eventuell betydelse av Locus of Control och kön. Respondenterna utgjordes av 42 poj-kar och 51 flickor, samtliga gick på samma gymnasieskola i årskurs tre. De fick besvara tre bakgrundsfrågor, en inom stressforskning väl använd stressenkät (PSS), en fråga gällande stress inför framtiden, samt Locus Of Control. Flickorna var mer stressade än pojkarna och upplevde även en högre stress inför framtiden. De elever som upplevde sig stressade var också mer stressade inför framtiden. Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället