Search

Studens syfte var att undersöka lågstadielärares uppfattningar om hur entreprenörskap kan främjas i undervisningen. Att skolan ska främja entreprenörskap nämns i en mening i läroplanens första kapitel (Skolverket, 2019), men återkommer inte i kursplanerna. I studien har semistrukturerade intervjuer använts då tio lågstadielärare intervjuades och för att analysera data användet tematisk analys (Bryman, 2018). Studiens resultat visar att lågstadielärarna upplevde en begreppsproblematik beträffande entreprenörskap och ansåg sig sakna kompetens i att undervisa på ett sätt som främjar entreprenörskap. Lärarna i studien ansåg att det är svårt att främja entreprenörskap, då de inte vet hur det ska mätas kunskapsmässigt. Därav har entreprenörskap ingen självklar plats i undervinsningen.

Genom tidigare studier kan det konstateras att det råder problematik kring entreprenörskap i modebranschen vilket avsaknaden av rätt resurser, främst brist på affärskunskap, ligger tillgrund för. För att få hjälp med detta söker sig många startup-bolag till inkubatorer vars uppgift är att ge stöd i grundandet och utvecklandet av ett företag genom att bidra med just resurser. Grundat i detta syftar denna studie till att undersöka inkubatorsprocessen från företagens perspektiv, med fokus på vilka resurser företagen upplever saknas hos inkubatorn. Fortsättningsvis undersöks även vad avsaknaden av resurser beror på, samt hur denna avsaknad påverkar företagens konkurrenskraftighet. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Barneys (1991) teoretiska modell the Resource BasedView, RBV, och senare forskning som är grundat utifrån modellen. RBV används i studien för att kategorisera de resurser som nämns i empirin, samt för att kunna analysera och förstå hur de avsaknande resurserna påverkar företagen ur ett konkurrenskraftigt perspektiv. Genom ett kvalitativt förhållningssätt genomfördes studien som en fallstudie på Borås INK, Sveriges främsta inkubator för textil- och modeföretag. Empiri samlades in genomsemistrukturerade intervjuer i kombination med dokumentstudier, där dokument relaterade tillinkubatorverksamheten studerats, för att få en bild av den process Borås INK använder sig av. Intervjuerna har genomförts dels med en informant från Borås INK, dels med informanter frånföretag som genomfört inkubatorsprocessen. Resultatet från empirin påvisar att företagen saknar flera resurser hos inkubatorn. Närmare bestämt identifieras elva avsaknader av resurser, där de främsta avsaknaderna är relaterade tillhumana och organisationella resurser. Vidare identifieras en upplevd variation blandinformanterna som förklaras av en variation av handledare. Det argumenteras därför för att det kan finnas ett samband mellan de olika resursavsaknaderna, då en del av de avsaknade humanaresurserna eventuellt faktiskt finns i inkubatorns organisation, men den organisationellaf örmågan att hantera resurser saknas. Vad som avslutningsvis konstateras i denna studie är att en avsaknad av humana och organisationella resurser hos inkubatorer kan resultera i att företagspotentiella konkurrenskraftighet inte blir fullt nyttjad. Således lämnar studien ett teoretiskt bidrag genom ökad förståelse om inkubatorer samt hur avsaknader av resurser hos inkubatorer skulle kunna påverka inkuberade företagskonkurrenskraftighet. Dessutom ger studien ett praktiskt bidrag till inkubatorsverksamheter genom att identifiera förbättringsmöjligheter. Denna uppsats är skriven på svenska. Through previous studies, it can be stated that there are problems regarding entrepreneurship in the fashion industry which the lack of the right resources, mainly the lack of business knowledge, is the basis for. To get help with this, many start-ups seek out incubators whose task is to provide support in founding and developing a company by contributing resources. Based on this, this study aims to examine the incubator process from the companies perspective, with a focus on what resources the companies think are lacking within the incubator. Furthermore, it is investigated what the lack of resources is due to, and how the lack of resources affects companies' competitiveness. The study's theoretical framework consists of Barney's (1991) theoretical model Resource-Based View, RBV, and more recent research that is based on this model. RBV is in the study used to categorize the resources mentioned in the empirical data, and to be able to analyze and understand how the lack of resources affects companies from a competitive perspective. Through a qualitative approach, the study was conducted as a single case study at Borås INK, Sweden’s leading incubator for textile and fashion companies. Empirical data were collected through semi-structured interviews in combination with document studies, where documents related to the incubator were studied, in order to get an idea of the process Borås INK uses. The interviews were conducted partly with an informant from Borås INK but also with informants from companies that carried out the incubator process. The results from the empirical data show that companies lack several resources within the incubator. More specifically, could 11 themes be identified, the main shortcomings of which are related to human and organizational resources. Furthermore, a perceived variation among the informants is identified, which is explained by a variation of supervisors. For that reason, various resource shortages may be explained by the incubator’s organizational deficiency in managing these resources, despite the fact that they potentially exist within its organization. What is concluded in this study is that a lack of human and organizational resources within incubators may result in companies' potential competitiveness through other resources not beingfully utilized. Thus, the study makes a theoretical contribution through an increased understanding of incubators and how lack of resources within incubators could affect the competitiveness of incubated companies. In addition, the study makes a practical contribution to incubators byidentifying opportunities for improvement. This paper is written in Swedish.

Hållbar utveckling är ett av de viktigaste områden i ämnet företagsekonomi och finns med i den allra första meningen i kursplanen för ämnet företagsekonomi. Mitt intresse för detta område väcktes då jag skulle planera undervisningen för min sista VFU period. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några lärare i ämnet företagsekonomi på gymnasiet resonerar kring begreppet hållbar utveckling och kring sina egna erfarenheter i undervisningen om hållbar utveckling.Jag har valt att använda mig av kvalitativ metod i mitt arbete och har genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med tre lärare i ämnet företagsekonomi från tre olika skolor i södra Sverige.Undersökningen tar avstamp i internationella policydokument och forskning om hållbar utveckling i undervisningen på olika sätt samt kopplar samman detta med terorier om lärande, särskilt pragmatismen och sociokulturella perspektiv. Resultatet visar att begreppet hållbar utveckling är komplext och svårt att entydigt definiera. Resultatet visar också att alla lärarna betonar att målet med undervisningen är att eleverna skall utveckla en helhets förståelse för de stora miljöfrågorna och utveckla en handlingskompetens att själv agera ansvarsfullt för en mer hållbar framtid. Alla lärarna arbetar med hållbar utveckling i kursen entreprenörskap där eleverna skall starta ett eget företag och då se sammanhanget mellan de ekonomiska, ekologiska och sociala dimensionerna i undervisningen om hållbar utveckling.

Research questions: How can the Aspvik model be useful for the traditionally functioning water and sewage industry? What are the main challenges for regime actors to implement systems similar to those derived from the Aspvik model? Purpose: The purpose of the study is two-fold. Firstly, we intend to investigate system development and entrepreneurship from below in a local project in the water and sewage industry and its business model. Secondly, the study aims to provide an understanding of how the organization and the development process differ between the local Aspvik project and the existing regime within the water and sewage industry. Method: The study was of a qualitative nature based on an abductive approach. The theoretical framework was based on scientific articles and publications as well as books. The empirical data collection consisted of the collection of primary and secondary data, of which primary data was obtained through a total of 13 semi-structured interviews and secondary data via web pages, public print (laws and regulations) and other sources. A thematic analysis was performed based on the theoretical framework and the empirical data. Conclusion: The Aspvik model can generate usefulness as it contributes by providing a businesslike approach with transparency and visualization of what opportunities the industry actors have and what it may cost. With transparency, the current problems and bottlenecks in the industry became more evident. There are major environmental benefits in increasing the rate of development of the municipal water and sewage grid. It is mainly the Water Services Act, section 6 in particular, which is the main challenge for achieving a more efficient expansion of the water and sewage grid, both in terms of resources and time. It may require organizational change at the regime level, this in order to handle several projects simultaneously, or to provide increased support for private initiatives similar to the Aspvik project. Problemställning: Hur kan Aspviksmodellen generera nytta för den traditionellt fungerande VA-branschen? Vilka är de huvudsakliga utmaningarna för regimaktörer att implementera system liknande det som härrör från Aspviksmodellen? Syfte: Studiens syfte är tvådelat. För det första ämnar vi undersöka systemuppbyggnad och entreprenörskap från grunden i ett lokalt VA- projekt och dess affärsmodell. För det andra syftar studien till att ge förståelse för hur organisationen och VA-utbyggnadsprocessen skiljer sig mellan det lokala VA-projektet och den befintliga regimen. Metod: Studien var av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i en abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen var baserad på vetenskapliga publikationer och böcker samt studentlitteratur. Den empiriska datainsamlingen utgjordes av insamling av primära och sekundära data, varav primärdata erhållits genom totalt 13 semistrukturerade intervjuer och sekundärdata via webbsidor, offentligt tryck (lagar och förordningar) och övriga källor. Utifrån den teoretiska referensramen och den empiriska data genomfördes en tematisk analys. Slutsats: Aspviksmodellen kan generera nytta då den bidrar med att tillhandahålla en affärsmässig strategi med ökad transparens och visualisering över vilka möjligheter branschaktörer har och vad det kan kosta. Med transparens blev rådande problem och flaskhalsar i branschen mer tydliga. Det finns stora miljömässiga fördelar med att öka utbyggnadstakten av det kommunala VA-nätet. Från regimens synvinkel är det huvudsakligen vattentjänstlagen i sig, 6 § i synnerhet som utgör en utmaning mot en effektivare utbyggnad av VA-nätet, både ekonomiskt och tidsmässigt. För att hantera det krävs någon organisatorisk förändring på regimnivå för att kunna hantera flera projekt samtidigt, alternativt att från regimens sida ge ett ökat stöd till privata initiativ i samma slag som Aspviksprojektet.

Markskador,så kallade allvarliga körskador,i samband med skogsåtgärdersomgallring, slutavverkning och markberedningär ett allmänt och känt problem.Allvarliga körskador kan innebära grav påverkan på miljön, exempelvis urlakning av giftiga ämnen som kvicksilver i vattendragdär de utgör stor risk för människors hälsa. Arbetet motkörskador är reglerat via lagstiftning (Sveriges Miljömål, u.å.; SVL1979:429; FSC, 2019& PEFC, 2019)och trotsatt arbetet går åt rätt håll har allvarliga körskador ökat i olika delar av landet. I Mälardalen exempelvishar andelen allvarliga körskador i anslutning till bäcköverfarter ökat från 4 till 18 procent under åren 1999-2007. Allvarliga körskador är en utmaning för skogsbruket i stort. Svenska kyrkansom en av landets största skogsägarearbetaraktivt med att minskamiljöpåverkan tillföljd avallvarliga körskador. Svenska kyrkans skogscertifiering(SKSC)förvaltar ca 400000 hektar produktiv skogsmark och har som mål att minska andelen trakter med allvarliga körskador med 75 procent. En intern undersökning om arbetet motallvarliga körskador visade på att det finns behov av förbättring i kommunikationen med entreprenörer. För atthitta förbättringsåtgärder för att minska andelen allvarliga körskadorutfördes två kvalitativa gruppintervjuermed fokus på arbetssätt i planering, gallring, slutavverkning och markberedning inom SKSC. Engruppintervju genomfördes med fem personerfrån SKSCsomplanläggerskogsbruksåtgärderoch en med tre av de entreprenörersom anlitas av SKSCför att utföra åtgärderna. Studien relaterar även till utmaningar som finns i det dagliga arbetet motallvarliga körskador och kommunikationen mellan planerarna från SKSCoch entreprenörerna i syfte att förebygga allvarliga körskador. Det teoretiska ramverket var lärande organisationprimärt ur systemtänkandeperspektiv enligt Peter M. Senge och sekundärt ur organisationsstruktur, det vill säga SKSC:s strukturi enlighet med Anders Örtenblad. Undersökningen demonstrerade på en stor medvetenhet hosbåde SKSC:splanerare och anlitade entreprenörer om hur deras egna insatser kommer att påverka senare steg i skogsåtgärdsprocessen. Planeringen som utförs dels av personal hos SKSC och dels av entreprenörer i fält ansågs som fundamentdär dialog, kontakt, självgranskning och feedback visade sig vara de viktigaste verktygen i skadeförebyggande syfte. Resultatet påvisade att SKSC:sstruktur försvårar för arbetet med att minska andelen trakter med allvarliga körskador. I syfte att förbättra arbetssätten föreslås ett tillvaratagandeav kompetensen hosalla delaktiga, utvecklingav dialog mellan SKSC, bolagen och entreprenörerna. Dialogen ska tjänatill att kartläggaSKSC:s, bolagens och entreprenörens mål, att ge stöd vid nya rutiner och lämnafeedback. För att skapa större delaktighet bland entreprenörer, förebygga att instruktioner misstolkas samt att de nårut i hela utförandekedjan föreslås en standardiseradinformationsplattform,åtgärdsanpassade instruktioner i traktdirektivet samt ett förtydligande om vad entreprenören skallansvara för. Soil damage, so-called serious driving injuries in connection with forestry activities such as forest thinning, finishing and land preparation is a common and well-known problem. Serious driving injuries can have a serious impact on the environment, such as leaching of toxic substances,for examplemercury, into waterways wherethey pose a great risk to human health. Work on driving injuries is regulated by legislation (Sweden’s Environmental Goals, n.d.; SVL 1979:429; FSC & PEFC) but despite the processgoing into the right direction, serious driving injuries have increased in variousparts of the country. In the valley of Lake Mälaren, for example, the proportion of serious driving injuries in connection with stream crossings has increased from 4 to 18 percent during the years 1999-2007. Serious driving injuries are a challenge toforestry in general. The Swedish Church as one of the country’s largest forest owners is actively working to reduce the environmental impact due to serious driving injuries. The Swedish Church’s Forest Certification (Swedish abbreviation SKSC) managesabout 400,000 hectares of productive forest land and aims to reduce the proportion of areas with serious driving damages by 75 percent. An internal study of the work against serious driving injuries showed that there is a need for improvement in communication with contractors. In order to find improvement measures to reduce the proportion of serious driving injuries, two qualitative group interviews were conducted, focusing on working methods in planning, thinning, final harvesting and soil preparation within SKSC. A group interview was conducted with five persons from SKSC planning forestry measures and another interview with three of the contractors hired by SKSC to carry out the measures. The study also relates to challenges that exist in the daily work against serious driving injuries and the communication between the planners from SKSC and the contractors, aiming to prevent serious driving injuries.The theoretical framework was the learning organization primarily from a systems thinking perspective according toPeter M. Senge and secondarily from organizational structure, i. e. SKSC’s structure according toAnders Örtenblad. The survey demonstrated a great awareness among both SKSC’s planners and contractors on how their own efforts will affect later steps in the forestrymeasure process.The planning carried out partly by SKSC staff and partly by contractors in the field was considered the basis for dialogue, contact, self-examination and feedback which proved to be the most important tools for injury prevention. The result showed that SKSC’s structure makes it difficult for the work to reduce the proportion of areas with serious driving injuries. In order to improve working methods, it is proposed to utilize the competence of all persons involved, developing a dialogue between SKSC, the companies and the contractors. This dialogue will serve to identify the goals of SKSC, the companies and the contractors, support new routines and provide feedback. In order to create more efficient participation among contractors, preventinstructions from being misinterpreted and reach them throughout the performing chain, a standardized information platform is proposed, action-adapted instructions in the treaty directive and a clarification of the responsibilities of the contractor.

Denna uppsats handlar om entreprenörskapsbegreppet i skolan och hur dess användning kan förstås i en bredare samhällelig och utbildningspolitisk kontext. Den tar sin utgångspunkt i de tvetydigheter som präglar begreppets användning i utbildningspolitiska sammanhang och försöker analysera de underliggande föreställningar som begreppet ger uttryck för. Uppsatsen försöker situera begreppet och dess användning i en bredare historisk kontext och försöker visa hur dess användning kan förstås mot bakgrund av en dramatisk ekonomisk-politisk strukturomvandling.

Entreprenörskap har definierats som en viktig fråga för utbildningsväsendet. Satsningarpå entreprenörskap ska öka Sveriges konkurrenskraft.Vid den senaste gymnasiereformen 2011, Gy11 infördes ämnet Entreprenörskap.Undervisning i ämnet Entreprenörskap på gymnasiet syftar enligt Skolverket blandannat till att kunna ta eget ansvar, ta initiativ och vara kreativ. Egenskaper för att vara enentreprenör. Entreprenörskap anses vara ett förhållningssätt hur man skapar något nytteller utvecklar något befintligt.Men hur går det till i praktiken? Hur lär man ut entreprenörskap? Samt överensstämmerlärares undervisning i praktiken mot läroplaner, syften och mål. Finns stöd i forskningom hur ämnet ska utföras i praktiken?Genomfört en studie med kvalitativ inriktning. För att få svar på frågan valdes tvågymnasieskolor från Västsverige som dataunderlag. Genomförde intervjuer med 6yrkesverksamma lärare inom handels- och ekonomiprogrammet som undervisar ientreprenörskap.Resultatet visar att det finns många likheter mellan lärares syn på vad kursen iEntreprenörskap innebär och hur det ska utövas.Jag har fått fram de viktigaste nyckelorden som sammanfattar hur Entreprenörskapundervisas.Det kan vara att utveckla personliga kompetenser och förmågor som att stärkasjälvförtroendet, att ta eget ansvar, att samarbeta, att vara handlingskraftig. Att få framdrivkrafter för att starta ett eget projekt och ta fram fakta i ett självständigt lärande.Att elever lär sig saker i samarbete med andra och driver sin egen process mot ett mål.Där lärarens roll flyttats från traditionell kunskapsbärare till en processledare ellercoach.Lärare har även en klar bild bild över definitionen av ämnet Entreprenörskap, syften ochmål och det överensstämmer väl med undervisningen.När elever får undervisning i ämnet Entreprenörskap blir de kreativa, utvecklar sinaideér och tar initiativ. De blir entreprenörer!

När man ska stödja företagande på landsbygden är det viktigt att skapa en kritisk massa av entreprenörer, företag och stödaktörer i den aktuella regionen. Mångfalden är viktig och samordning mellan aktörerna är A och O för att önskade åtgärder ska kunna genomföras effektivt. Det är viktigt att ha realistiska förväntningar avseende företagens tillväxtmöjligheter och inriktning. Att stödja brett är många gånger viktigare än att satsa på spets. Ett prestigelöst och gränsöverskridande arbetssätt är att föredra i alla företagsstödjande sammanhang och man bör undvika både tanke- och verksamhetsmässiga silos.

Sammanfattning/AbstractDenna uppsats erbjuder en skalbar lektionssekvens som på ett adekvat pedagogiskt sätt introducerar elever på teknisk linje till att anamma dynamiska agila projektarbetsformer som utnyttjas inom näringslivet för att få fram nya produkter och tjänster. Detta är centralt för att uppfylla de krav som finns på teknikutbildningen på gymnasienivån och utgörs av att eleverna ska få förmåga att arbeta tillsammans i projektform för att lösa realistiska problem och sedan använda sig av teknikutvecklingsprocessen för att ta fram användbara lösningar.Uppsatsen presenterar det pedagogiska konceptet med organiserade syften för att få eleverna att förstå de begrepp och principer som utgör de centrala delarna av denna arbetsform. Konceptet bygger på närliggande och övergripande syften där målet är att det närliggande syftet blir ett fruktbart mål-i-sikte för eleverna samtidigt som det görs kontinuerligt med övergripande syfte. För ett antal aktuella begrepp och principer presenters ett antal alternativa närliggande syften med avsikten att underlätta och stimulera pedagogens möjlighet att utnyttja detta koncept för att förbättra undervisningen vad gäller agila projektformer.För att tillgodogöra sig denna arbetsform på ett effektivt sätt krävs enligt den didaktiska litteraturen att eleverna utvecklar en produkt/tjänst som löser ett problem inom ett definierat område. Detta innebär att eleverna inom ramen för lektionssekvensen dessutom får utveckla förmågan att brottas med autentiska problem där de får söka sig fram till en lösning samtidigt som de får ta del av kollegialt lärande. Detta är väsentliga byggstenar för att tillgodogöra sig teknisk kunskap och utgör ett sekundärt lärandemål med lektionssekvensen.

This study examines the motivations, ambitions and critical resources for entrepreneurs to succeed in nature-based businesses. The article is based on semi-structured interviews with 30 Norwegian and Swedish entrepreneurs within nature-based businesses. The result shows that strong interests and motivations drive the entrepreneurs, but that they often lack time, money or sufficient skills. Norwegian entrepreneurs often use help from support schemes, while Swedish entrepreneurs rely more on their private network. Lifestyle and using the place as a residence seem to be of great importance for strategic choices and resource combinations in the entrepreneurial initiatives. For future research, we propose more in-depth studies of the dynamics between the advisor/support system and the entrepreneur. Studien undersøker motiver, ambisjoner og kritiske ressurser for å lykkes blant entreprenører i naturbaserte virksomheter. Artikkelen bygger på semistrukturerte intervjuer med 30 norske og svenske gründere tilknyttet naturbaserte virksomheter i Trøndelag og Jämtland. Resultatet viser at entreprenørene har sterk interesse og motivasjon, men mangler ofte ressurser som tid, penger og kunnskap. Norske entreprenører får i større grad hjelp av bedriftsrådgivere, mens de svenske søker hjelp gjennom private nettverk. Ellers ser livsstil og bosted ut til å ha stor betydning for entreprenørenes strategiske valg og ressurskombinasjoner. Forslag til framtidig forskning er å se nærmere på dynamikken mellom rådgiver/støtteapparat og entreprenør.

Denna studie syftar till att studera hur jämställdhet fylls med innehåll i regeringens nationella strategi för regional hållbar tillväxt och attraktionskraft perioden 2015–2020 och handlingsplaner från tre valda regioner som alla ingår i projektet ”regional jämställd tillväxt”, samt vilka effekter det får för möjligheten att politisera kön. Detta görs utifrån Carol Bacchis metodologi för policyanalys som heter ”What’s is the problem represented to be?” Även den tidigare Alliansregeringen har drivit liknande projekt, men studien avgränsas till den nuvarande regeringens strategi. Utifrån Bacchis sex steg för policyanalys, som bygger på filosofen Michel Foucaults teori om styrning och makt som kallas för ”governmentality”, konstrueras tre forskningsfrågor som alla har en angränsande följdfråga: Hur representeras problemet av regeringen och regionerna och på vilka premisser dessa representationer bygger på? Hur legitimeras problemrepresentationerna och vad som lämnas oproblematiserat? Vilka effekter kan problemrepresentationerna innebära för jämställdhetsdiskursen, individernas liv och hur de ser på sig själv och andra, samt hur problemrepresentationen produceras, sprids, försvaras och hur den kan ersättas? För att kunna reflektera kring detta sista steg tillförs ytterligare teori i form av Chantal Mouffes och Ernesto Laclaus ”diskursteori”. Studien visar på att problemet är brist på kunskap bland de regionala aktörerna och kvinnors bristande kapacitet att verka på marknaden. Jämställdhet problematiseras inte utifrån ett rättviseperspektiv, utan ses som ett medel för ökad regional tillväxt. En problemrepresentation som legitimeras av en problematisk demografisk utveckling och globaliseringen. För att ta till vara på all tillväxtpotential framställs människor som kreativa, vars entreprenörskap ska främjas. En problemrepresentation som sprids genom stora internationella institutioner och framställs som moraliskt rätt. Problemrepresentationen kan ersättas genom att konstruera ett politiskt klimat där motståndares åsikter ses som legitima och därmed möjliggöra politisering av kön och även fler sätt för människor att identifiera sig på. The purpose of this thesis is to study how gender equality is filled with meaning in the governments national strategy for a regional sustainable economic growth and attractiveness during 2015-2020 and in the strategies from three selected regions, that are all included in the project “regional economic growth with a gender equality perspective”, as well as it has on the ability to politicize gender. This is done with help of Carol Bacchis methodology for analyzing policy called ”What’s the problem represented to be?”. The former government Alliance for Sweden have been working with a similar project, but this thesis is delimited to the strategy of the current government. With starting point in Bacchis six steps for analyzing policy, based on the philosopher Michel Foucaults theory about governing and power called “governmentality”, there are three research questions constructed, and each one is associated with a follow up question: What is the problem represented to be by the government and by the regions and on what premises are they build upon? How has this problem representation been legitimized and what is not problematized? What effects can this problem representation generate for the gender equality discourse, the way the subjects think about themselves and others, their lives and how are this problem representation being produced, disseminated and defended and how can it be replaced? Too be able to reflect on this last step, Chantal Mouffes and Ernesto Laclaus “discourse theory” is applied. This thesis shows that the problem is represented as a lack of knowledge about gender equality among the regional actors, and women’s capacity to act on the market. Gender equality is not being problematized as a matter of justice, rather as a mean for an increased regional growth. The problem representation is legitimized by referring to a problematic demographic development and globalization. To take advantage of the potentials for economic growth, humans are being portrayed as creative, and their entrepreneurship needs to be promoted. This representation of the problem is spread through major international institutions and is being portrayed as morally correct. This problem representation can be replaced by create a political climate where other opponents opinions are seen as legitimate, which makes it possible to politicize gender and also for humans to identify in more ways.

The article provides a historic description of how the entrepreneurship concept has developed and now through political initiatives is closing in on higher education. By providing different reference points the article shows that entrepreneurship is not bound to economics and business but instead display divergent meanings depending on context. The article discuss how governmental initiatives, following the policy development in EU and Sweden, has made entrepreneurship a highly contemporary issue for university staff but where the exact meaning of the term is obscured, leaving us unsure of the political agenda driving the implementation. What kind of change the on-going promotion of entrepreneurship in higher education will lead to is thus still to be revealed where the ambiguity of the term together with connotations of success and progression makes it hard to resist. University staff is therefore encouraged to reading up on the concept, where the article provides a short introduction that might serve as a start.

Denna rapport, utfört av Nordic Game Resources för KreaNord i 2010, består av tre delar. Det första området är en kartläggning av förekomsten av entreprenörskapsutbildning som är tillgänglig för studenter vid högre konstnärliga och kreativa utbildningar i Norden. Det andra området innebär att hitta goda exempel på entreprenörskapsutbildningar och diskutera dessa i jämförelse med det övriga utbudet. Studiens tredje område består av rekommendationer som kan användas i arbetet med att skapa policies för entreprenörskap inom högre konstnärlig och kreativ utbildning. Återpublicerad 2015 i samband med avvecklingen av KreaNord, Nordiska ministerrådets initiativ för kulturella och kreativa näringar (2008-2015).

Frågan om att vara eller inte vara entreprenör är i dagens samhälle en icke fråga. Genom både myndigheter och media uppmanas alla till att vara entreprenörer. Således bidrar frigörandet av individen, entreprenören, till en positiv samhällsutveckling, innefattande av en hållbar tillväxt. Följande studie avser att undersöka hur entreprenörskapsdiskursen tar sig uttryck bland praktikerna på Näringslivskontoret, i förhållande till en bredare social praktik, Neoliberalism. Genom studiens metodologiska och teoretiska utgångspunkt, ”kritisk diskursanalys”, möjliggörs det att studera huruvida begreppet entreprenör fylls av meningsbyggnaden av den neoliberala ideologin. Studien visar på hur neoliberalismens starka position i samhälle skapar konsekvenser för användandet entreprenören, vilket synliggörs i Näringslivskontorets arbete och definition av entreprenörskapsfunktionen. Studien lägger fram ett breddat perspektiv på begränsningarna i entreprenörskapsdiskursens syfte att uppnå hållbar tillväxt.

Titel: Entreprenörskap i fritidshem.Författare: Damian, Anca & Falih, Fatma (2014). Syftet med vår studie var att öka förståelsen för ett diffust begrepp som entreprenörskap i fritidshemmet. Detta gjorde vi genom att undersöka fritidspedagogers tolkningar av vad entreprenörskap innebär för deras arbete och för elevers lärande och utveckling i fritidshemmet. Vårt arbete utgår från tre frågeställningar: Hur tolkar fritidspedagoger uppdraget kring entreprenörskap i fritidshemmet som införts i Läroplanen 2011? Hur talar fritidspedagoger om att de implementerar entreprenörskap i fritidshemmets verksamhet för att lyckas med detta uppdrag? Vilka fördelar respektive nackdelar ser fritidspedagoger med detta arbetssätt? För att besvara dessa frågor har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer som metod för vår undersökning. Vår undersökningsgrupp omfattas av 11 verksamma fritidspedagoger i fem olika fritidshem i Malmö stad. Undersökningsresultatet visar att begreppet entreprenörskap enbart är ett nytt begrepp som formulerats i samband med Läroplanen, Lgr 11 och att det inte är ett nytt fenomen i fritidspedagogernas uppdrag. Samtidigt associeras begreppet framförallt med företagsamhet men ändrar betydelse i utbildningssyfte. Med andra ord är begreppet tolkat av de flesta fritidspedagogerna som ett förhållningssätt som bidrar till att de arbetar problembaserat för att öka barns delaktighet och inflytande. Ansvar och kreativitet har lyfts upp som centrala begrepp för det entreprenöriella lärandet som förväntas kunna öka barns framtida möjligheter till självförsörjning och självständighet. Slutligen har en del fritidspedagoger ställt sig kritiska gentemot vinstdrivande aktiviteter, samtidigt som en del ansett att vinstdrivande aktiviteter som görs i gott syfte kan vara givande för barns fortsatta kreativitet och nyfikenhet.Nyckelord: Entreprenörskap, fritidshem, lärande.

Ämnet företagsekonomi tillhör idag ett av de ämnen som läses av flest gymnasieelever och läroböckerna är många. Syftet med undersökningen var dubbelt, eller på ett sätt trippelt: Det första, något bredare syftet, var att avgöra i hur hög grad allmänt förekommande läroböcker i företagsekonomi i Göteborgsområdet var samstämmiga med riktlinjerna i det centrala kursinnehållet enligt läroplanen GY2011, för kursen Företagsekonomi 1. Det andra, mer tillspetsade syftet, var att undersöka hur begreppen entreprenöriellt lärande och entreprenörskap återges både direkt och indirekt i läroböckerna. Det tredje, underliggande, syftet var att för egen personlig del utveckla och förbättra förmågan att kunna identifiera huruvida läroböcker på ett fullgott sätt täcker in centralt kursinnehåll.Metoden för undersökningen kan sägas vara en brukstextanalys. Undersökningen gjordes som en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys. Valet av vilka läroböcker som skulle ingå i studien baserades framför allt på vilka läroböcker som vid tidpunkten för undersökningen var vanligast på marknaden, vilket avgjordes genom att kontakta skolor med många företagsekonomielever och utgå från vilka läroböcker de använde sig av.Undersökningen fann att läroböckerna, med vissa undantag, är samstämmiga med det som är det centrala innehållet i kursen och att de även kan bedömas vara pedagogiska texter. Vidare visade undersökningen att begreppen entreprenör, entreprenörskap, entreprenöriell och entreprenörsanda är relativt vanligt förekommande, åtminstone i delar av lärobokstexterna. Begreppen entreprenör, entreprenörskap, entreprenöriell och entreprenörsanda användes genomgående i lärobokstexterna i samband med företagsamhet och förknippades genomgående med positiva egenskaper. Det närmaste undersökningen kom ett svar på frågan huruvida läroböckerna kan utgöra redskap för entreprenöriellt lärande, var att läroböckerna åtminstone inte ensamma kan bära upp det entreprenöriella lärandet, men möjligen kan fungera som ett av flera verktyg. Slutligen konstaterades att min förmåga att bedöma läroböcker ur ett läroplans- och begreppsperspektiv har utvecklats positivt.

In most countries around the world, women owned businesses form an important and significant part of the overall entrepreneurship. Entrepreneurship is fundamental for the prosperity of a country and for that reason there are constant efforts in order to create a favourable and equal business condition. The knowledge about entrepreneurship is continuously increasing and has, among other things, resulted in perceptions of who is an entrepreneur, what constitutes growth, and strategies for how gender equality in entrepreneurship should be promoted. The increased knowledge, and the specific strategies and targeted measures designed to increase women's share in the business world seem, however, not to have resulted in a more equal entrepreneurship. The purpose of the present study is to identify and analyze factors that are considered to affect start-up and growth decisions of women and men, and, to propose a conceptual model that shows how gender-linked beliefs (i.e. fallacies) about entrepreneurship growth and support systems can be obstacles for gender equality in entrepreneurship. Respondents in the thesis are entrepreneurs, women and men, in the county of Jämtland. The results from the five papers in the thesis show that women and men have a high passion and a strong self-efficacy to start businesses but that women's passion is negatively affected because of a higher risk perception. Another important result is that growth can be considered from a qualitative perspective where growth involves both a quest for survival and personal development. Women entrepreneurs do want employment growth but the condition for that is that they need access to a fair support system already in the previous lifecycle phases. The results further show that the current support system comprises a narrow definition of growth and that gender questions do not seem to have had an impact when allocating government funds. Together, the above results help to dispel some of the existing conceptions of reality. The thesis concludes: Women, as well as men, possess the passion and the self-efficacy to start and growth a business, but women are not perceived as potential growth entrepreneurs, and therefore they only receive a fraction of the total business support. This leads to a higher risk perception which cancels out the influence of passion on women’s start-up decision. Previous strategies for business equality in Sweden do not seem to have been successful. Instead strategies must be reshaped and based on a conception of reality where both women and men are considered growth entrepreneurs. Keywords: entrepreneurship, women entrepreneurs, risk, passion, self-efficacy, gender equality, business life cycle, business support system. I de allra flesta länder runt om i världen utgör kvinnors företagande en viktig och betydande andel av det totala företagandet. Eftersom entreprenörskap och företagande är grundläggande för ett lands välstånd pågår ständigt ett arbete för att skapa ett gynnsamt och jämställt företagsklimat där kvinnor och män har lika rättigheter och förutsättningar. Kunskapen om entreprenörskap och företagande ökar kontinuerligt och har bland annat resulterat i föreställningar kring vem som är entreprenör, vad som avses med utveckling och tillväxt i ett företag, samt strategier för hur ett jämställt företagande ska främjas. Den ökade kunskapen samt de särskilda strategierna som syftar till att öka kvinnors andel i företagsvärlden verkar dock inte ha resulterat i ett mer jämställt företagande. Till exempel startar män, årligen i Sverige, dubbelt så många företag som kvinnor. Avhandlingens syfte är att identifiera och analysera faktorer som anses påverka att kvinnor och män startar och utvecklar företag i olika utsträckning samt att föreslå en förklaringsmodell som visar hur genusbundna föreställningar (läs villfarelser) kring entreprenörskap, tillväxt och stödsystem kan utgöra hinder för ett jämställt företagande. Respondenter i avhandlingen är företagande kvinnor och män i Jämtlands län. Resultaten från avhandlingens delstudier visar bland annat att både kvinnor och män känner en stor passion för och har en stark självtillit att starta företag men att kvinnors passion för att starta företag påverkas negativt på grund av en högre riskuppfattning. Ett annat resultat är att tillväxt kan betraktas ur ett kvalitativt perspektiv där tillväxt kan innefatta såväl en strävan efter överlevnad som personlig utveckling. Företagande kvinnor uttrycker att de vill ha sysselsättningstillväxt i sina företag men det förutsätter att de får ta del av ett rättvist stödsystem redan i tidigare faser i företagets livscykel. Resultaten visar vidare att dagens stödsystem utgår från en snäv definition av tillväxtbegreppet samt att jämställdhetsfrågor inte verkar beaktas när statliga medel fördelas. Ovanstående resultat hjälper tillsammans till med att slå hål på några av de föreställningar om den verklighet som för närvarande råder för företagande. Avhandlingens slutsats är följande: Kvinnor och män känner en stor passion för och har en stark självtillit att starta och utveckla företag men då företagande kvinnor inte uppfattas som potentiella tillväxtföretag får de endast ta del av en bråkdel av det totala företagsstödet. Detta leder till att de uppfattar högre risker med företagande, vilket också neutraliserar den identifierade effekt som passionen annars har för att starta företag. Den förda strategin för ett jämställt företagande i Sverige verkar inte ha varit framgångsrik. Strategier bör därför omformas och baseras på en verklighetsbild där såväl kvinnor som män betraktas som entreprenörer som startar och driver tillväxtföretag.

Landsbygden står inför stora utmaningar. I en allt mer konkurrensutsatt värld utmanas etablerade modeller i välfärdssamhället och bland annat har serviceutbudet och möjligheterna till försörjning minskat på den svenska landsbygden. Samtidigt vill många bo kvar då landsbygden upplevs bidra med livskvalitet samt närhet till kulturella och sociala sammanhang. Därför engagerar sig många människor för att skapa förutsättningar för att det ska vara möjligt att arbeta och bo även utanför större städer. Samhällsentreprenörskap har kommit att bli ett attraktivt alternativ för att bryta nedåtgående trender i lokalsamhället och för att finna nya lösningar för en hållbar utveckling. Inom ramen för forskningsprojektet Societal Entrepreneurship in Sparsely Populated Areas (SESPA), som bedrivits vid Mittuniversitetet mellan åren 2010- 2014, har forskare från olika ämnesdiscipliner studerat samhällsentreprenörskapets roll i den lokala utvecklingen. SESPA:s forskning har kunnat genomföras med hjälp av stöd från EU:s regionala strukturfondsprogram samt Mittuniversitetet och Länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland. Forskningen har bedrivits i nära samspel med företrädare från det lokala näringslivet, ideella organisationer samt offentliga institutioner. De studier som presenteras i denna antologi visar att samhällsentreprenörskapet kan ta sig många olika uttryck. Det rör sig dock genomgående om människors engagemang, idérikedom och aktiva handlingar. Det rör sig om individer, kreativitet och organiserande processer. Och att alla initiativ har sin egen kontext. Syftet med den här boken är dels att sprida resultat från den forskning om samhällsentreprenörskapets roll för den lokala utvecklingen som utvecklats inom ramen för SESPA men även att bidra till en ökad förståelse om fenomenet samhällsentreprenörskap ur ett välfärdssamhälles perspektiv. Vår förhoppning är att boken ska bidra till reflektion men även fungera som inspiration till fler samhällsentreprenöriella initiativ. SESPA

Syftet med undersökningen är att undersöka elevernas uppfattningar om vadentreprenöriellt lärande är och hur det bedrivs. De frågor som ställts och somundersökningen ska svara på är följande:· Vad är entreprenöriellt lärande och genom vilka aktiviteter tycker eleverna attde lär sig entreprenörskap?· Vilken betydelse har Ung Företagsamhet för entreprenöriellt lärande?· Motsvarar betygssättningen de krav som ställs på entreprenöriellt lärande?· Har eleverna inflytande på undervisningen?· Hur arbetar lärarna med genusfrågor när det gäller entreprenöriellt lärande?Teorierna som har använts för att tolka insamlade data är Copes teori om lärande ochmotivationsteorin. Genusaspekter på resultatet iakttas vid analysen. Metoder som harvalts för undersökningen, på grund av undersökningens karaktär och syfte, är enkäteroch intervjuer. Då kvalitativ och kvantitativ metod används har vissa antaganden gjortsom undersökningens förhållningssätt till verkligheten som har resulterat i attkvantitativa resultaten presenteras i procentsatser men diskuteras endast som tendenserhos eleverna.Entreprenörskap är ett mycket aktuellt ämne i skolsammanhang och sedan 2011 finnsdet infört i läroplanerna. Några tidigare undersökningar visar att många skolor har börjatanvända sig av olika aktiviteter för att främja entreprenörskap långt innan det blevinskrivet i läroplanerna (se Holmgren, 2007; Nutek, 2005; Skolverket, 2010b).Forskarnas och politikernas intresse för samma fenomen har förstärkt ämnets betydelse.Resultaten av denna undersökning har visat att många olika aktiviteter för att främjaentreprenörskap används men också att undervisning inte är dialogisk och attbetygsättning främjar faktakunskaper framför de efterfrågade entreprenöriellaförmågorna. Några intressanta frågor har väckts kring bedömningen och sambandetmellan bedömning och motivation som skulle kunna vara ett intressant område attutforska. En annan fråga är vad som kan göras för jämställdhet i skolan men också hurgapet mellan kvinnliga och manliga företagare kan minskas med hjälp av skolan. Någraforskare har börjat intressera sig för området vilket är mycket positivt.

BakgrundEntreprenörskap är ett svårdefinierat begrepp. Entreprenörskap handlar om att individen ska utgå från sina förutsättningar och idéer för att skapa en handling. Det finns delade meningar om varför entreprenörskap har uppmärksammats i skolans värld. Å ena sidan handlar det om att politiker har ett intresse av att utbilda entreprenörer som kan utveckla landet, å andra sidan handlar det om att framtidens individer är i behov av de egenskaper som entreprenörskap utvecklar. Syftet med entreprenörskap i Lgr 11 är att förhållningsättet ska löpa som en rödtråd genom hela utbildningen.SyfteSyftet med denna studie är att jämföra på vilket sätt tre grundskolor förhåller sig till uppdraget att arbeta entreprenöriellt. Detta för att kunna identifiera framgångsfaktorer i arbetet medentreprenörskap.MetodI vår studie har vi använt oss av kvalitativ metod. Intervjuer har använts för att vi vill skapa oss en förståelse för hur respondenterna uttrycker sig kring entreprenörskap.ResultatAlla respondenter har en definition av begreppet entreprenörskap. De tre skolorna är olika samspelta i sina definitioner. Majoriteten av respondenterna är positiva till arbetet med entreprenörskap och alla förutom en menar att det är en självklarhet eftersom det står med i Lgr 11. Kunskapen kring entreprenörskap varierar mellan de tre skolorna. En av skolorna har fått utbildning i arbetssättet och känner en trygghet i förhållningsättet. På de andra två skolorna skiljer sig kunskapen genom att det är rektorn på den ena skolan och lärarna på denandra skolan som känner en trygghet i arbetssättet. Alla skolorna uttrycker en framtidsvision i att arbeta vidare med det entreprenöriella arbetssättet, men endast en skola har en nedskriven plan. Program: Lärarutbildningen

Entreprenörskap är ett begrepp i den nya läroplanen vilket ska genomsyra skolan efter ett påbud från regeringen 2009. Den nya läroplanen för gymnasieskolan trädde i kraft med reform år 2011. Entreprenörskap är ett koncept som kan tolkas på olika sätt i skolan. Det kan ha en snäv betydelse i att vara ekonomiskt och syfta att utbilda i hur man driver företag eller en bred i att syfta till företagsamhet där ett flertal olika kompetenser hos eleven ska utvecklas genom undervisningen. Exempel på kompetenser är kreativitet, ansvarstagande och problemlösning. I denna studie var syftet att undersöka hur eller om lärare inom ämnet Biologi ansåg entreprenörskap vara ett relevant begrepp för undervisningen i Biologi samt hur de reflekterade kring begreppet. Undersökningen gjordes i form av semistrukturerad intervju av sex informanter, där samtliga var utövande gymnasielärare inom ämnet Biologi vid det Naturvetenskapliga programmet på sex olika skolor spridda genom Skåneregionen. Resultatet för studien var att lärarna ansåg att det relevanta perspektivet för undervisningen i Biologi var den breda kompetensutvecklande aspekten av entreprenörskap där fokus på mer studentaktiv undervisning kom in, även om inte samtliga lärare kände sig helt säkra på entreprenörskapets roll i skolan eller betydelsen för deras undervisning. Merparten av lärarna lyfte dock entreprenörskap som en relevant aspekt av skolan och undervisningen. Däremot lyftes tanken att entreprenörskap inte var något nytt för reformen, utan kanske var ett begrepp som blivit inskrivet för att tydliggöra vad skolan är menad att göra.

Den här rapporten handlar om frågor som är komplexa och svåra. Vare sig vi eller någon annan kan göra den ultimata analysen eller få fram de ultimata lösningarna. Därför ska den här rapporten betraktas främst som ett bidrag till en diskussion som i sin tur kan leda oss mot bästa möjliga analys och handlingsförslag. Vi välkomnar alltså dig, ärade läsare, att delta i den dialogen.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Jon Nyhlén, Pär M. Olausson, Ulrika Sjöholm: Förord ii Tabula Gratulatoria v * Björn Fjæstad: Forskningens samhällsansvar – och samhällets forskningsansvar 1 Stig Montin: Samarbete för hållbar regional utveckling? 11 Anders Larsson, Gustav Lidén: Är en region alltid regional? 29 Thomas Denk: Komparativ regionforskning - möjligheter och utmaningar . 48 Dag Anckar: Regioner i Söderhavet: Kiribati och Tuvalu 61 Susanne Wallman Lundåsen: Platsens betydelse för värderingar och politiskt handlande 78 Carsten Anckar: Val och väljare i Moldavien 90 Sara Nyhlén: Politiska- och policyentreprenörer som aktörer i en governancekontext –vilka implikationer får det? 105 Dimitri Ioannides, Evangelia Petridou: Creative Serendipity: when art and public entrepreneurship revitalize a downtown 120 Pär M. Olausson: Politiskt entreprenörskap och autonomi - fallet Åland 139 Jon Nyhlén: Lokala och regionala skolmarknader. Den svenska skolan efter 1980- och 1990-talets Reformförändringar 151 Wilhelm Skoglund: Färgfabriken Norr - konst eller näringsliv? 165 Elin Wihlborg: Metaforernas makt - en tänkande tankresa på väg ut ur tillväxtnormen 181 Pontus Tallberg: Reflektioner kring Samarbete med Marie-Louise 196

Bakgrund Det riktas idag mycket fokus på entreprenörskap i samhället och det blir allt vanligare att människor väljer företagande som ett karriärsval. Den tid vi nu lever i brukar kallas för entreprenörens era och de personer som väljer att starta eget företag hyllas som hjältar. Detta fokus på entreprenörskap grundar sig i att det i Sverige under de senaste två decennierna har skett ett ideologiskt skifte och en individualiseringsprocess på arbetsmarknaden. Genom denna individualisering har ansvaret för att få ett arbete flyttats från staten till individen. Individens rätt till en anställning har ersatts av skyldigheten till att skaffa en anställning. Idag har individen själv ansvaret att hålla sig anställningsbar på marknaden eller bli egenanställd genom att starta ett eget företag.Syfte Syftet med vår studie är att få en ökad förståelse kring vad det är som driver ett urval entreprenörer till att satsa sin tid och sina resurser på att starta ett eget företag. Vi vill skapa en bild av hur våra respondenter upplever risker och möjligheter som företagsstarten medför och vad som har påverkat dem att starta eget företag.Metod Vi har valt att göra en kvalitativ studie med tematiskt öppna intervjuer för att samla in vårt empiriska material. Intervjuerna har utförts på tio entreprenörer som grundat olika stora företag och är verksamma inom olika branscher.Resultat Respondenterna uppger flera olika motiv till att starta eget företag så som idéförverkligande, ekonomi, intresse, utveckling och självbestämmande. Det största motivet vi kunnat utläsa är självbestämmande och att kunna råda över sin egen tid. Det som har påverkat respondenterna till att känna dessa drivkrafter inför att starta eget företag ser vi är deras familj och nära omgivning samt den samhällshällsförändring som skett. Respondenterna ser tid och pengar som de största riskerna med att starta eget företag men de menar att fördelarna med att driva företag överväger dessa risker. Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Bakgrund: Från och med hösten 2011 börjar Sveriges grundskolor att arbeta efter en ny läroplan,Lgr 11, och entreprenörskap nämns för första gången i en svensk läroplan. Forskning visar att entreprenörskap i skolan ofta framställs som ett förhållningssätt i undervisningen där eleverna förväntas utveckla kompetenser såsom ansvar, kreativitet och självförtroende. Tidigare forskning visar att Sveriges skolor alltmer fokuserar på elevens självstyrning; eleven får frihet under ansvar.Syfte: Studien syftar till att undersöka sju rektorers tankar om vad Lgr 11:s ökade betoning på entreprenörskap i grundskolan kommer att innebära för lärare och elever.Metod: Fallstudien bygger på halvstrukturerade intervjuer med rektorer som representerar årskurserna 1-5 och deras tankar har tematiserats och analyserats med inspiration från diskursanalys utifrån Foucaults teori om diskurs, makt och styrning.Resultat: Resultatet visar att rektorerna främst uppfattar entreprenörskap som ett förhållningssätt i undervisningen som ger eleverna vissa kompetenser. Under intervjuerna uttrycker rektorerna attentreprenörskap innebär fokusering på den enskilda individen och att eleverna blir medskapare av undervisningen genom att välja utifrån inre motivation och intresse. Rektorerna menar att det är viktigt att eleven känner lust för att lära och entreprenörskap i skolan ger förutsättning för det. Ämnesuppdelningen blir svagare och eleverna ska erbjudas helheter, enligt rektorerna. Flera rektorer anser att eleverna bör bli självstyrande och att läraren ska stötta eleverna genom att erbjudamaterial, aktiviteter och organisatoriska förutsättningar. Rektorerna uttrycker att den nuvarande skolan inte motiverar eleven tillräckligt och menar att många elever tycker skolan är meningslös. Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

I arbetet har undersökts hur studie- och yrkesvägledare som vägleder vuxna, ser på sin roll i dagens föränderliga samhälle och om de anser sig ha tillräckligt med kompetens inom den nya tidens arbetsliv, med betoning på kunskaper om entreprenörskap. Dessutom hur kompetensutvecklingen kring arbetslivskunskap sker på respektive arbetsplats.Resultatet visade att informanterna i likhet med Castells utgångspunkter i teorin om nätverkssamhället, menade att nätverkande är det vanligaste sättet att ta in ny kunskap. Informanternas syn på vägledarrollen är att den är en viktig funktion i dagens samhälle då vuxna och ungdomar behöver allt mer stöttning och navigeringshjälp när de står inför valsituationer kopplade till studier och yrkesliv. Gällande möjligheterna till kompetensutveckling inom arbetslivsfrågor framhöll alla informanter att de regelbundet har möjlighet att utvecklas på sin arbetsplats men de förespråkar ett ökat utbyte med näringsliv och organisationer som förbättringsåtgärd. Det visade sig att flera av våra informanter själva varit egenföretagare och därför hade goda kunskaper kring entreprenörskap och vad det innebär.Slutsatsen av undersökningen är att vägledares kompetenskrav har förändrats i samklang med nätverkssamhällets framväxt. I kunskapsorienterade organisationer likt de som informanterna arbetar inom krävs, i enlighet med Ellströms kompetenskomponentteori att individer är metakognitiva. Genom metakognition kan de reflektera över hur de tar in information och därefter använda kunskapen medvetet vilket främjar livslångt lärande.

Företagande och entreprenörskap har under 2000-talet fått allt större genomslagskraft isamhällsdebatterna och antalet nystartade företag inom tjänstesektorn har ökat markant. Denökade globaliseringen har bidragit till att fler aktörer väljer att etablera sina verksamheter påinternationella marknader och bidrar därigenom till en ökad konkurrens.Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Utifrån ämnenaentreprenörskap och entreprenöriellt agerande har vi undersökt bakomliggande motiv tillvarför entreprenörer väljer att etablera affärsverksamheter på marknader med hög konkurrens.För att besvara vår forskningsfråga, varför väljer man att starta affärsverksamheter på enmarknad med hög konkurrens, har vi utgått ifrån en kvalitativ ansats och använt oss av trefallföretag i form av språkskolor i Alicante, Spanien. Vi har intervjuat de entreprenörer somhar varit med och grundat språkskolorna samt genomfört observationer på entreprenörernabakom en av skolorna. Vidare har vi studerat relevant litteratur och forskningsartiklar inomämnet för att skapa oss en större kunskap och förståelse för studieämnet.Vi kan av studien dra slutsatser att entreprenörerna på fallföretagen inte upplevde den högakonkurrensen som ett hot. Den sågs snarare som någonting positivt och nyttig för marknadensom helhet. Något som utmärkte entreprenörerna i studien var att de angav destinationen somen stark drivkraft. De tog även upp behovet av självstyre som ett starkt motiv till att startaaffärsverksamhet.

Uppsatsens syfte är att identifiera väsentliga påverkansfaktorer på svenskt entreprenörskap. Uppsatsens uppkomst beror på nutidens fokusering på entreprenörskap och företagande. Det genomförs många lagändringar med olika politiska krafter i bakgrunden. En viktig påverkansfaktor har varit EU. Mycket fokus ligger på företaget men färre debatter handlar om individen. Författarna undersöker entreprenörer för att se vilka variabler som är väsentliga påverkansfaktorer på entreprenöriell motivation. Uppsatsen baseras på primärdata från en enkätundersökning som författarna genomförde maj 2011. Undersökningspopulationen valdes ut genom ett icke-statistiskt urval. Primärdatan har analyserats i SPSS genom korrelationsanalyser och multipel regressionsanalys. Den genomförda undersökningen visar att mindre faktorer än vad författarna väntade sig faktiskt påverkade entreprenöriell motivation. Slutsatserna är att enbart personliga attribut påverkar individernas motivation.

Syftet med följande studie är att att kartlägga, och sammanställa, pedagogiska metoder förlärare på gymnasienivå, att använda i utbildning i företagsamhet, eller för stimulans aventreprenöriella kompetenser. I studien görs en genomgång av tidigare forskning om, ocherfarenheter av, entreprenörskap i skolan. Utifrån en litteraturstudie kunde beprövade metoderi undervisning i företagsamhet identifieras, kartläggas och sammanställas, för att därefterkopplas samman med respektive entreprenöriella kompetenser. Sammanfattningsvis pekarresultaten av undersökningen på att det bedrivits relativt lite forskning kringundervisningsmetodik inom företagsamhet, åtminstone utifrån ett entreprenöriellt perspektiv,och att det således finns utrymme för vidare forskning inom ämnet. Dessutom kan detkonstateras att entreprenörskap, och mer specifikt företagsamhet, i skolan, med störstasannolikhet hade kunnat spridas i betydligt högre utsträckning än idag, och genomsyrasamtliga ämnen, vid anammande av dylika metoder som de sammanställda i denna studie.

This thesis deals with how natural resource teachers in natural resource schools in Sweden work with entrepreneurial learning and entrepreneurship. It is important both for our Government and our agricultural department that entrepreneurship is present in our education. In government´s new reform 2011 for upper secondary schools entrepreneurship is the main theme, but it is not only entrepreneurship as a business company, it is also about entrepreneurship in schools like entrepreneurial capabilities in government´s writ. The purpose of this study is to examine how a number of teachers in natural resource schools are working with entrepreneurial learning and entrepreneurship. I have also asked how the teachers would like to work with these areas. The method I have chosen to use in order to perform this study is qualitative interviews with six natural resource teachers and a pilote interview. The teachers I interviewed are working to provide students with self-knowledge and teaches students to see possibilities and solve problems, which is required for us to create entrepreneurial students and entrepreneurship in education. This is also stressed in several of the literary sources I used. Detta examensarbete handlar om entreprenöriellt lärande och entreprenörskap på naturbruksskolor i Sverige. Det är viktigt både för regering såväl jordbruksverk att entreprenörskap finns i våra utbildningar. I regeringens förslag till ny gymnasiereform 2011 finns entreprenörskap med som en röd tråd i utbildningen, det är inte bara entreprenörskap som företag utan också entreprenörskap i skolan såsom entreprenöriella kompetenser det handlar om i regeringens skrivelser. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal lärare på några naturbruksgymnasier arbetar med entreprenöriellt lärande och entreprenörskap. Jag har också diskuterat hur lärarna skulle vilja arbeta med dessa områden. Metoden som jag valt att använda för att göra denna studie är kvalitativa intervjuer av sex naturbrukslärare samt en pilotintervju. De lärare som jag intervjuat arbetar för att ge eleverna självkunskap och lär eleverna se möjligheter och lösa problem, vilket är vad som krävs för att vi ska få entreprenöriella elever och entreprenörskap i utbildningen. Detta framhålls även i flera av de litterära källorna jag använt.

I dagens samhälle ökar intresset för, och vikten av, småföretagande alltmer. För den enskilde entreprenören handlar det om att en dröm kan gå i uppfyllelse, medan det för hela samhället innebär ett bidrag till ökad tillväxt. En viktig aspekt i sammanhanget är att små företag behöver byggas upp på ett sätt som ger en hållbar utveckling på lång sikt.Att utforma en marknadsplan kan hjälpa företag att definiera verksamheten och identifi-era konkurrensfördelar. Planen är därmed ett verktyg för att nå lönsamhet och utveckling på lång sikt. Uppfattningen i litteraturen är dock att marknadsplanering inte är generellt tillämpbart i alla typer av företag. Anledningen till det är små företags unika förutsätt-ningar. Forskare är av skilda åsikter och menar att entreprenörer måste välja att antingen arbeta ad hoc eller med stöd av planering.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små företag kan arbeta med marknads-planering, så att de på ett effektivt sätt kan kombinera kreativitet och innovation med planering för att överleva de första kritiska åren och bli konkurrenskraftiga. Studien är av kvalitativ karaktär och är baserad på en fallbeskrivning av tvåmannaföretaget BittraBritta. Genom en semistrukturerad intervju med ägarna har det framkommit att de upplever att sitt breda produkt- och tjänsteutbud har lett till att företaget och dess erbjudande är svårt att definiera och kommunicera.Studien visar att det behövs ett mer långsiktigt tänkande i små företag. Det är dock viktigt entreprenörsandan inte kommer i skymundan av planering, utan att innovationen och kreativiteten i företaget fortsätter att stimuleras. Studien har mynnat ut i modellen Den lilla marknadsplanen, vilken är en arbetsmetod som syftar till att hjälpa små företag att kombinera kreativitet med planering. Genom att tänka långsiktigt, arbeta mer marknadsorienterat och planera kan entreprenören uppskatta den framtida lönsamheten i företaget och olika projekt. Det ger även en översikt kring hur företagets resurser kan fördelas så att de räcker till, eftersom det gäller att se att projekt kan underhållas efter att de startats. Genom att bli mer selektiva i satsningar på projekt kan företagaren få mer tid till att vara kreativ. På så vis kan planering leda till bättre kvalité på projekt från början till slut, vilket i sin tur bidrar till en ökad lönsamhet.

Denna studie har som övergripande syfte att utifrån hur tre lärare beskriver sin dramaundervisning undersöka om det bedrivs entreprenörskap på dramalektionerna i skolan. För att få svar på mina frågor använde jag mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade tre verksamma dramalärare inom gymnasieskolan. Mitt resultat visar att det utifrån lärarnas utsagor inte bedrivs någon entreprenörskapsundervisning i traditionell mening på dramalektionerna. Men begreppet entreprenörskap i skolan har flera definitioner. Utifrån definitionerna i GY11 om hur entreprenörskap i skolan ska tolkas bedrivs det därför entreprenörskapsundervisning på dramalektionerna i form av entreprenöriellt lärande. Trots att lärarna har skilda förutsättningar och kunskaper om GY11 arbetar de alla, om än i varierande grad, med det entreprenöriella lärandet. Även utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv bedrivs det entreprenörskap på dramalektionerna. Samtliga lärare betonar den kollektiva processen och handlingen där deltagarna i social interaktion skapar något tillsammans, vilket är utmärkande för en socialkonstruktivistisk definition av entreprenörskap.

Avhandlingens syfte är att beskriva och analysera arbetets betydelse i starta eget–bidragsföretagares liv. Material har samlats in dels genom en omfattande enkätstudie som omfattar hela populationen nuvarande och tidigare företagare från 1995 i Östergötlands län, dels genom en serie livsberättelseorienterade intervjuer med ett urval aktiva respektive före detta företagare med fokus på deras inställning till arbete. Resultaten visar bland annat att etableringsmotiven ofta utgår främst från strukturer och omständigheter utanför individen och att dennes handlande när det gäller att starta eget i mycket bygger på ett oreflekterat förhållningssätt. Analyserna lyfter också fram de identitetsskapande aspekterna av arbete och visar att den del av identiteten som är knuten till arbete i många fall mycket starkt påverkar eller omformar övriga identitetsaspekter. SeB-företagarna kan betraktas som ”nödvändighetsentreprenörer” då de skapar nya arbetstillfällen åt sig själva. Bland nuvarande företagare anser drygt hälften att deras liv tagit en positiv riktning. De mest negativa återfinns i gruppen tidigare SeB-företagare, av vilka drygt en tredjedel anser att deras liv tagit en negativ riktning. Bland fördelarna med företagande framhålls av de studerade personerna framför allt möjligheten till en upplevd egenkontroll i arbetet. Nackdelar som betonas är ekonomisk oro, kompetensbrist och brist på sociala relationer. The thesis aims to describe and analyze the importance of work for those who start up in business through the active labour market programme – the start-up grant entrepreneur. The material was collected partly through an extensive questionnaire study covering the entire population of current and former entrepreneurs in subsidized enterprises from 1995 in Östergötland, Sweden, and partly by a series of life story-oriented interviews about attitudes to work with a sample of active or former entrepreneurs. The results show, inter alia, that the establishment motives are often essentially based on the structure and circumstances beyond the individual and that his/her actions in terms of starting their own business are largely based on a non reflective approach. The analysis also highlights the identity-building aspects of work and shows that in many cases the part of one’s identity that is associated with work significantly affects other identity issues. Start-up entrepreneurs can be regarded as ”necessity entrepreneurs” when they create new jobs for themselves. Among the current workers, just over half believe that their lives have taken a positive direction. The most negative is the group of former start-up entrepreneurs, in which just over one third indicate that their lives have taken a negative direction. The benefits of entrepreneurship highlighted by the studied subjects include the possibility of a perceived self-monitoring at work. Disadvantages indicated by the same people include economic concerns, skills shortages and lack of social relationships.

Avhandlingens syfte är att beskriva och analysera arbetets betydelse i starta eget–bidragsföretagares liv. Material har samlats in dels genom en omfattande enkätstudie som omfattar hela populationen nuvarande och tidigare företagare från 1995 i Östergötlands län, dels genom en serie livsberättelseorienterade intervjuer med ett urval aktiva respektive före detta företagare med fokus på deras inställning till arbete. Resultaten visar bland annat att etableringsmotiven ofta utgår främst från strukturer och omständigheter utanför individen och att dennes handlande när det gäller att starta eget i mycket bygger på ett oreflekterat förhållningssätt. Analyserna lyfter också fram de identitetsskapande aspekterna av arbete och visar att den del av identiteten som är knuten till arbete i många fall mycket starkt påverkar eller omformar övriga identitetsaspekter. SeB-företagarna kan betraktas som ”nödvändighetsentreprenörer” då de skapar nya arbetstillfällen åt sig själva. Bland nuvarande företagare anser drygt hälften att deras liv tagit en positiv riktning. De mest negativa återfinns i gruppen tidigare SeB-företagare, av vilka drygt en tredjedel anser att deras liv tagit en negativ riktning. Bland fördelarna med företagande framhålls av de studerade personerna framför allt möjligheten till en upplevd egenkontroll i arbetet. Nackdelar som betonas är ekonomisk oro, kompetensbrist och brist på sociala relationer. The thesis aims to describe and analyze the importance of work for those who start up in business through the active labour market programme – the start-up grant entrepreneur. The material was collected partly through an extensive questionnaire study covering the entire population of current and former entrepreneurs in subsidized enterprises from 1995 in Östergötland, Sweden, and partly by a series of life story-oriented interviews about attitudes to work with a sample of active or former entrepreneurs. The results show, inter alia, that the establishment motives are often essentially based on the structure and circumstances beyond the individual and that his/her actions in terms of starting their own business are largely based on a non reflective approach. The analysis also highlights the identity-building aspects of work and shows that in many cases the part of one’s identity that is associated with work significantly affects other identity issues. Start-up entrepreneurs can be regarded as ”necessity entrepreneurs” when they create new jobs for themselves. Among the current workers, just over half believe that their lives have taken a positive direction. The most negative is the group of former start-up entrepreneurs, in which just over one third indicate that their lives have taken a negative direction. The benefits of entrepreneurship highlighted by the studied subjects include the possibility of a perceived self-monitoring at work. Disadvantages indicated by the same people include economic concerns, skills shortages and lack of social relationships.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man på två varianter av gymnasiets samhällsvetenskapsprogram arbetar med entreprenöriellt lärande. De två programvarianterna har inriktning mot ekonomi respektive samhällskunskap. Hur har arbetssättet entreprenöriellt lärande utvecklats och vilka drivkrafter finns bakom utvecklingen? Har programvarianternas olika ämnesinriktningar påverkat processen? En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts, där sex lärare, tre från vardera arbetslag, har intervjuats. Resultatet visar att begreppet entreprenörskap visserligen stammar från de ekonomiska vetenskaperna, men att det utvidgade begreppet entreprenöriellt lärande är ett användbart arbetssätt i de flesta ämnen. Lärarna i de två arbetslagen tolkar begreppet entreprenöriellt lärande på ett likartat sätt. Den ekonomiska programvarianten har p.g.a. sin ämnesinriktning en mer direkt koppling till näringslivet, vilket har gjort att drivkrafter bakom utvecklingen i deras fall i högre grad har kommit från det omgivande samhället, än vad som varit fallet med den samhällsvetenskapliga inriktningen. Båda programmens utveckling mot ett mer entreprenöriellt lärande har till stor del varit beroende av ”eldsjälar” bland lärarna. Slutligen konstateras att viktiga förutsättningar för att kunna utveckla entreprenöriellt lärande är därför anpassade lokaler och scheman.

Syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns intresse och behov hos Barn- och fritidsprogrammets elever och Barnomsorgens/ fritidsverksamhetens personal i vår kommun för att använda en vikariepool bestående av BF:s elever för att söka jobb/vikarie. Jag har valt att använda mig av en kvantitativ undersökningsmetod, en enkät med frågor som jag anser har varit utav intresse för min undersökning. Undersökningen omfattas av 57 elever från Barn och fritidsprogrammet och de tillfrågade eleverna är från tre olika årskurser. Dessutom har 29 anställda inom Landskrona kommuns förskole- fritidsverksamhet tillfrågats.De teorier jag har använt mig av, när jag analyserat mitt material är bland annat Skollagen och läroplanen Lpf 94. Sociologiska teorier som: Meads ”rollövertagande”, Durkheims ”funktionstänkande”, pedagogens John Deweys teori – ”learning by doing”, det entreprenöriella lärandets pedagogiska form, samt nya samhällsteorier om barnuppfostran för barn födda på 90-talet. Jag har i undersökningen kommit fram till att det finns ett stort intresse bland Barn och Fritidsprogrammets elever för att ha en vikariepool på skolan. Personalen inom förskole- och fritidsverksamheten är också intresserade och skulle kunna tänka sig att kontakta och anlita vikarier genom BF:s vikariepool.

Att vi ska arbeta med entreprenörskap i skolan är förankrat ända upp i riksdagen. Men varför då frågar sig många lärare. Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda på om och hur lärare arbetar med entreprenörskap i skolan. Entreprenörskaps pedagogik i skolan kan få dagens gymnasieelever att se positivt på sin framtid genom att på ett ansvarsfullt sätt ta hand om sin utbildningstid och därigenom tillgodose sig kunskaperna och erfarenheten och genom detta se vinstsyftet av gymnasietiden för att kunna bilda egna nätverk för framtiden.Några av de frågor som vi ställde oss var: Hinner du som lärare med att ta tillvara på elevens talang, fallenhet eller specifika intressen i arbetet med att nå kursmålen? Har du som lärare insyn och förståelse i kurser utöver dina egna i programmet? Samverkar du med andra pedagoger i arbetet med att nå programmålen? Tycker du att skolan ska arbeta med entreprenörskap? Slutsatsen av vårt arbete är att de flesta lärare arbetar med entreprenörskap i skolan men en stor del av lärarna vet inte vad entreprenörskap innebär eller står för.

Med vårt arbete vill vi skapa förståelse för hur en given organisation inom detaljhandeln går tillväga vid sin analys av omvärlden. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod och intervjuar sju personer på olika nivåer i Organisation X. Omvärldsanalys är ett omfattande begrepp vilket inbegriper bevakning, insamlande och analys av omvärlden. För en fungerande omvärldsanalysfunktion krävs att denna är integrerad i hela verksamheten. Ett entreprenöriellt beteende bland medarbetarna är av vikt för att skapa en framgångsrik organisation. Det är även nödvändigt att organisationen har en fungerande kommunikation. Vi kan i Organisation X se likheter med tidigare forskning om omvärldsanalys i praktiken. I likhet med denna använder sig Organisation X inte heller av organiserad eller strukturerad omvärldsanalys. Inga modeller för analys av omvärlden används av organisationen. Det som främst bevakas är konkurrenter med hjälp av ett marknadsanalysföretag. Många av medarbetarna uppvisar entreprenöriella tendenser, dessa begränsas dock av tidsbrist, icke fungerande kommunikation och intresse. Kommunikationen i Organisation X är något bristfällig på grund av att organisationen de senaste tre åren har expanderat kraftigt. Detta är Organisation X medvetna om.

Denna bok är skriven av flera skäl. För det första vill vi inspirera till nytänkande kring affärsutveckling och kanske också kring entreprenörskap. Ett andra motiv är att vi tycker att det är viktigt att lyfta fram såväl företräden som brister i befintlig forskning kring företags utveckling och tillväxt. Boken tar fäste i en av universitetets grundbultar: kollegialiteten mellan lärare och student. Vi tror på ett universitet där akademiker, lärare och studenter, spontant och tillsammans håller nyfikenheten vid liv, inspirerar varandra och tar ansvar för att utveckla samhällsdialogen. Följaktligen har det varit naturligt för oss att inbjuda ett antal magisterstudenter att tillsammans med oss skriva denna bok. Detta (delade) författarskap representeras i kapitlen 2-6 av Anders Abrahamsson, Helena Sterwe, Karin Nordgren, Lisa Holmlund och Maria Finnander. Det kan tyckas lite naivt romantiskt att stå upp för traditionella akademiska värden i dessa massuniversitetets tider. Vi som verkar inom Växjö universitets Entreprenörskapsprofil menar dock att denna ambition att sprida det akademiska kunnandet förblir viktig och främjas av texter som de i denna bok.

A paper about the organization Ung Företagsamhet. Uppsatsen behandlar elevens upplevelse av att arbeta enligt Ung Företagsamhets koncept. Använd metod: litteraturstudier och enkätundersökning.

Although the Nordic countries have innovative economies with a skilled and well educated population, entrepreneurship culture has not been our strongest feature. Several efforts have been made over the last years to strengthen this culture, but there are still significant systemic and competence challenges for startups and scaleups to grow on international markets. The Nordic Entrepreneurship Check 2016 report offers an extensive mapping and analysis of the current state of the Nordic entrepreneurial ecosystem and benchmark it against the entrepreneurship ecosystems in London, Amsterdam and Berlin. Furthermore, the report offers policy recommendations and suggests activities to improve the Nordic entrepreneurship ecosystem and Nordic collaboration in the field of entrepreneurship. We hope the report can serve as a tool for entrepreneurs, investors and policy makers to navigate and strengthen the Nordic entrepreneurship ecosystem to improve the level of innovation and competitiveness of Nordic companies looking to grow.