Search

Syftet med föreliggande studie är att undersöka konsumtionen av samhällsnyheter hos elever i ämnet samhällskunskap på gymnasiet och om det finns ett samband till elevernas användning av sociala medier. Detta i syfte att granska och förbättra undervisningen i egenskap som samhällskunskapslärare. Den teori som ämnar att diskutera studiens analytiska frågeställningar är Blumler, Kantz och Gurevitch teori om användning och tillfredsställelse. Teorin menar att medieanvändare är aktiva i sina medieval och har ofta ett mål med sin användning. Studien är av tvärsnittsdesign och av kvantitativ karaktär. Respondenterna besvarade en enkät bestående av 15 frågor och detta resulterade i 86 svar. Studiens resultat visar att eleverna spenderar en begränsad tid på samhällsnyheter via sociala medier i jämförelse med deras konsumtion av samhällsnyheter via andra medier. De samhällsnyheter som intresserar eleverna är utrikes- och inrikesnyheter både via sociala medier och andra medier. Samhällskunskapsämnets roll i att uppmuntra eleverna till att ta del av samhällsnyheter är begränsad och det krävs ett gediget arbete för att väcka ett intresse, ett behov och en vana hos eleverna. Studiens slutsats är att utbildningen kan vara vägvisande till hur samhällsnyheter kan vara en nytta för den framtida samhällsmedborgare, både genom sociala medier och andra medier. Men att det är väsentligt att vara medveten om att det finns andra faktorer som påverkar elevernas konsumtion av samhällsnyheter, exempelvis uppfostran, filterbubblor och de individuella behoven.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaper om hur F-3-lärare i mångkulturella skolor resonerar kring mång- och interkulturalitet i religionskunskapsundervisningen. För att besvara våra forskningsfrågor har vi använt kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att inkludering av elevers kulturella och religiösa erfarenheter sker i en interkulturell undervisning men att lärare efterfrågar mer kunskap om arbetet med interkulturalitet. Slutsatsen är att det behövs bredare kunskap om arbete med interkulturell pedagogik, i syfte för att undervisningen ska bli inkluderande och ta hänsyn till elevers olika bakgrunder och erfarenheter.

The purpose of this study is to examine high school students' attitudes toward the school's efforts to address mental health issues related to school stress and performance anxiety. The purpose of this study is also to explore how the educational institution addresses mental health issues that are connected to stress related to school and performance anxiety. This will be done to determine if there is a discrepancy between how the school works with mental health issues and how students perceive these efforts. The research methods selected for this study are a quantitative questionnaire survey of upper secondary school students and a qualitative interview study with student health professionals. The theory on which this study is based is Katz's Functional Theory of Attitudes, which explains how human attitudes manifest themselves in behavior. After analyzing the results of both research methods, it is possible to conclude that students have positive attitudes towards mental health, but negative attitudes towards the school's work on mental health, particularly in relation to school-related stress and performance anxiety. This is reflected in a lower level of trust in the counselor's ability to help with mental health issues, as well as the students' lack of knowledge about the counselor's and the school's work on mental health issues. In this case, there seems to be a contradiction between the students' attitudes and perceptions and the school's work on school-related stress and performance anxiety.

Migration har under senaste decenniet blivit en mycket aktuell politisk fråga i det svenska samhället. Frågan om migration anses vara en av de mest kontroversiella i samhället idag. Vid diskussioner om migration i den allmänna debatten är det inte ovanligt att även begreppet etnicitet nämns. Utifrån detta sammanhang är det ytterst relevant att undersöka hur ämnesområdet migration behandlas i skolan, inte minst i samhällskunskapsundervisningen i relation till etnisk inkludering. Undersökningen i denna uppsats har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie på olika skolor i Östergötland där sex stycken lärare som undervisar i olika högstadieskolor har intervjuats. Resultatet har därefter analyserats med koppling till för området aktiva teorier om lärande och pedagogiskt arbete. Intervjuerna visar att lärarnas urval av innehåll i undervisningen påverkas i hög utsträckning av hur etniskt inkluderade klasserna de undervisar i är. Intervjuerna visar att lärare som undervisar i etnisk icke inkluderade klasser väljer bort innehåll i undervisningen eller också väljer ett innehåll i undervisningen som berör migrationen utifrån ett historiskt kontext och som saknar relevans i förhållande till dagens migration. Samtidigt visar intervjuerna att lärare som undervisar i etnisk inkluderade klasser väljer ett innehåll i undervisning i ämnesområdet migration som berör dagens migration och de aktuella händelser relaterade till den. Intervjuerna visar därmed att det finns ett samband mellan urvalet av innehållet i undervisningen om ämnesområdet migration och etnisk inkludering.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare i fritidshem uppfattar normer om könsidentitet i skolan. Syftet är också att undersöka hur heteronormen framstår i lärares tal om kränkande uttalanden. Studien har använt en kvalitativ metod, där det empiriska materialet samlats in genom fokusgruppsdiskussioner. Material har analyserats genom en kvalitativ samhällsvetenskaplig metod. Resultatet beskriver de åsikter, tankar och erfarenheter deltagarna har kopplat till normer, könsidentitet, hantering av kränkande behandling, normbrytning och värdegrundsarbete. De uttrycker hur de finns olika normer i skolan och samhället och hur vissa inte får plats inom de ramarna. De förklarar ett behov och vilja av att bryta och förändra de normerna. Studenten diskuterar vikten med ett inkluderande arbete på fritids för att förbättra hbtqi-personers hälsa.

Bakgrunden till denna studie springer ur ett intresse för den ofta debatterade maktrelationen mellan hem och skola. I de fall där barnet antingen visar beteendesvårigheter eller visar sämre skolprestationer uppfattas denna relation ofta som komplicerad (Gwernan-Jones m.fl, 2015). Fokus i forskningen har främst legat på hur lärare och föräldrar uppfattat detta partnerskap, medan få studier lyfter fram elevers röster (Markström, 2015). Syftet med studien är att belysa hur elever diagnostiserade med ADHD uppfattar maktbalansen mellan hem och skola i samband med stödinsatser. Genom studiens frågeställningar undersöks hur elever erfar maktbalansen, effekterna av maktbalansen och hur maktbalansen enligt elevernas uppfattningar borde se ut. Michel Foucaults (1926-1984) teorier om makt används som teoretisk utgångspunkt, vilket innebär en syn på makten som relationell, dynamisk och produktiv (Axelsson & Qvarsebo, 2017). För att fånga in elevers uppfattningar har en fenomenografisk metodansats med semistrukturerade intervjuer använts. Sex informanter i gymnasieåldern intervjuades om sin tid i grundskolan. Resultatet visar att eleverna inte placerar sig själva utanför relationen mellan hem och skola, utan i centrum av den. Enligt elevernas uppfattningar bör fokus inte ligga på vem som har makten utan på maktens effekter. Att informanterna i likhet med Foucault uppfattar makten som relationell blir tydligt och att det finns en koppling mellan kunskap och makt. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan denna studie bidra till kunskap om hur dagens elever förstår sin omvärld samt ge kunskap om vinsten i att sätta fokus på maktens effekter. På så sätt öppnas möjligheter för att skapa en mötesplats för såväl föräldrars, elevers som pedagogers målsättningar, där utkomsten av skolans insatser står i centrum. The subject of this study is the much debated relation of power between school and parents. In the cases where a child shows either behavioural problems or poor school achievements, this relation is often described as problematic (Gwernan-Jones m.fl 2015). Research has historically focused mainly on how teachers and parents perceive this relationship, while few studies have examined the students’ views (Markström 2015).This study aims to illuminate how students diagnosed with ADHD perceive the power balance between home and school in connection to special needs. The study investigates how the students experience the power balance, the effects of the power balance and how that power balance should work according to the students. Michel Foucault’s (1926-1984) theories of power are used as a theoretical platform, which says that power is relational, dynamic and productive (Axelsson & Qvarsebo 2017). To obtain the students’ views a phenomenographic approach with semi-structured interviews has been used. Six upper secondary participants were interviewed about their time in high school. The results show that the students do not place themselves outside the relationship between home and school but in the centre of it. The results also show that according to the students’ the focus should not be on who has the power but on the effects of the power. The fact that the participants, like Foucault, perceive power to be relational is clear and that power and knowledge are closely linked. From a special education perspective, this study can contribute with an insight into how students perceive their situation and the benefits of focusing on the effects of power, as a result creating a possible venue for school, parents and teachers where the outcome of the school efforts is in focus.

Med tanke på att samhället är i ständig förändring uppstår samtidigt nya frågor som i sin tur står i samklang med det som lärare i den svenska skolan behöver lyfta upp. I samband med det är syftet med denna uppsats att undersöka hur lärare hanterar kontroversiella samhällsfrågor i undervisningen, som till exempel genus, väpnade konflikter och rasism. Lärarnas förhållande till känsliga frågor och hanteringen av dessa har undersökts genom en semistrukturerad intervjustudie. I denna uppsats har således åtta gymnasielärare intervjuats där respondenterna fått besvara om hur de förhåller sig till problematiska frågor som kan skapa meningsskiljaktigheter i undervisningen. Uppsatsen visar därmed likheter och skillnader gällande lärarnas tillvägagångsätt och motiv bakom en undervisning präglad av ett problematiskt innehåll. Studien visar dessutom att några lärare önskar tydligare riktlinjer från exempelvis styrdokumenten för att förbättra sin undervisning. Samtidigt hävdar andra lärare att materialet som de har att tillgå för att undervisa om kontroversiella ämnesområden är tillräckliga. Vidare menar respondenterna att det kan uppstå svårigheter som kan skapa dilemman och utmaningar i arbetet med kontroversiella ämnesområden. Samtidigt menar lärarna att utmaningarna inte hindrar dem från att inkludera och problematisera kontroversiella ämnesområden i undervisningen.

Skolverket (2020) redovisar i sin timplan att mellanstadiet idag består av 410 undervisningstimmar i ämnet matematik. Skolan ska därmed förse elever med möjligheter attinhämta kunskap i matematik som ska ge förutsättningar att kunna fatta vardagliga beslut ochdelta i samhället. Under vår praktik under lärarutbildningen iakttog vi att det läromedel somanvänds än idag är detsamma som under vår skolgång, vilket innebär attmatematikundervisningen fortfarande är huvudsakligen läroboksbunden. Matematikboken somläromedel har länge blivit ifrågasatt gällande vilka matematiska kunskaper som tillgodoses vialäromedlet och vilka som blir åsidosatta. Detta väckte ett intresse för att studeramatematikbokens påverkan på elevernas matematiska förståelse, då trots ifrågasättandet somskett över tid har man fortsatt valt att använda sig av matematikboken som en huvudsakliglärokälla. Undersökningen syftar därmed till att bidra till en fördjupad förståelse inför vårkommande profession av läromedlets för-, och nackdelar för att kunna använda den optimalt föratt utveckla elevernas matematiska kunskaper på bästa sätt. För att besvara vår frågeställning harvi arbetat utifrån en systematisk insamling av ett flertal studier, som sedan har granskats ochsammanställts. Granskningen har omfattat artiklar från Sverige, England, Tyskland, Frankrikeoch Indonesien, vilket konstaterar läromedlets starka ställning i den traditionellamatematikundervisningen världen runt. Resultaten lyfter fram olika faktorer som måste beaktasför att kunna besvara frågeställningen. Dessa faktorer utgjordes främst av hur lärobokensutformning, elevernas möjlighet till individuellt arbete i läroboken, samt lärarens användning avläromedlet. Andra faktorer som även har belysts spela stor roll är elevernas motivation ochmöjlighet att relatera till ämnet. Sammanfattningsvis har vi kunnat konstatera attmatematikboken utgör en central roll i dagens undervisning, men att den inte fungerar som ettenskilt lärounderlag för att ge eleven en optimal förutsättning för kunskapsinhämtning. Iställethar vi sett ett stort behov av lärarens förtydligande av läromedlets innehåll. Detta gäller främst dedelar som berör utvecklandet av det matematiska språket, genomgång av teori och för att sättamatematiken i en vardaglig kontext, som visat sig vara väldigt viktigt för att utveckla en rationellförståelse.

Det finns få studier som har undersökt gymnasielevers muntliga deltagande i ämnet samhällskunskap. Den här uppsatsens syfte är således att undersöka gymnasieelevers upplevelse av att svara på samhällskunskapslärares frågor. I tidigare forskning har främst observationer och elevintervjuer använts som metod för att undersöka gymnasielevers muntliga deltagande. Den här undersökningen kommer istället att genomföras med hjälp av enkäter med både flervalsfrågor och fritextfrågor. De 80 deltagande eleverna fick svara på totalt sju frågor om deras muntliga deltagande i ämnet samhällskunskap. Resultatet visade tydliga skillnader mellan könen, generellt anser sig pojkar vara mer muntligt aktiva i jämförelse med hur flickorna upplever sitt muntliga deltagande. Det finns också skillnader mellan könen när det gäller bakomliggande faktorer till varför man inte svarar på lärarens frågor. Flickornas vanligaste anledning till att de inte svarar på lärarens frågor är obehaget kring att prata inför grupp. Pojkarna uppger att ork och motivation är den vanligaste anledningen till uteblivna svar. Resultaten visar också att fler faktorer än kön spelar roll, såsom betyg och trygghet i gruppen. Slutsatsen är därför att kön och dess könsmönster är en avgörande faktor till elevers muntliga deltagande, men det finns fler orsaker till att elever väljer att vara tysta på samhällslektionerna. There are few studies exploring high school students’ oral participation in the classroom. This essay aims to cover these gaps by exploring why high school students do not answer their teacher’s questions in class. In previous studies, observations and student interviews have mainly been used as method to explore high school students’ oral participation in the classroom. Thus, this essay will instead be based on surveys including both multiple choice questions and free text questions. The 80 students who participated in the survey were asked to answer seven questions in total regarding their oral participation during lectures of society knowledge. The result showed significant differences between the sexes, in general do boys perceive themselves as more orally active in the classroom compared to how girls perceive themselves. Further, there are differences between the sex regarding the reasons to why the students are not answering the teacher’s questions. The most common reason for why girls do not answer the teacher’s questions is a perceived discomfort when talking in front of a group. The most common reason why boys are not answering the teacher’s questions is due to lack of commitment and motivation. The result also shows more factors than just the sex affects the oral participation, for example the grades and the perceived level of trust within the group. Finally, the conclusion is made that sex and gender stereotypes is a crucial factor to the quantity of students’ oral participation in classroom, however there are more reasons as well to why students stay silent.

Syftet med studien är att granska hur olika faktorer har en betydelse för hur lärare främjar och arbetar med demokrati i samhällskunskapen. Resultatet av studien visar att ämnet demokrati innefattar flera framgångsfaktorer som möjliggör inlärningen av demokrati. Slutsatsen är att demokrati är större en samhällskunskapen, samtliga ämnen i skolan behöver ha ett fokus på demokratiaspekten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur SO-lärare implementerar demokrati- och värdegrundsarbete i undervisningen inom de samhällsorienterande ämnena. Detta har gjorts med hjälp av kvalitativ metod där fyra lärare har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Studien riktar sig mot hur lärare arbetar med demokrati och värdegrund i de olika SO-ämnena. Vid analysen av intervjuerna har hermeneutikens spiral varit i utgångspunkt och åtanke för att skapa en god tolkning kring lärarnas svar på intervjufrågorna. Studien har vilat på teorierna läroplansteori, deliberativ demokratiteori och den deltagande demokratiteorin. Resultatet har utgått från forskningsfrågorna. Studiens resultat visar att lärarna finner demokrati och värdegrund som en nödvändig del av elevernas skolgång. Respondenternas arbetssätt skiljer sig åt när de fostrar eleverna till goda samhällsmedborgare. The purpose of this study is to investigate how teachers in the social orientated subjects implement democracy- and social value-based work in the social orientated subjects. This has been done by using a qualitative method where four teachers have been able to take part in semi- structured interviews. The main focus on the study is how teachers work with democracy and values in the social orientated subjects. In the analysis of the interviews, the spiral of hermeneutics has been a central point and a thought for creating a good understanding of the teachers answers to the interview questions. The study has been based on the theory’s curriculum theory, deliberative democracy theory and participatory democracy theory. The result has been based on the research questions. Compilation of the results is that the teachers find democracy and values as a necessary part of the students schooling. The respondents working methods differ when they educate the students to be good citizens.

Gängkriminalitet är ett samhällsproblem i Sverige samtidigt som dagens mode och musik inspireras av gängkriminaliteten. Samhällets oro är att ungdomar ska influeras av gängkriminaliteten. Efter att Jensens grundskola i Göteborg ville införa en klädkod mot det som förknippas med bland annat gängkriminalitet uppstod en debatt om elevers rätt att använda kläder för att uttrycka sig, kommunicera på samt för att skapa sin identitet. Syftet med studien är att undersöka hur media konstruerar stereotyper utifrån elevers kläder. För att öka kunskapen om språkets konstruktioner och dess effekter används en kritisk diskurspsykologisk metodansats. Studien har två teoretiska referensramar där ena redogör för jaget och identitetsskapandet och den andra teorin redogör kläders betydelse för identitetsskapandet. Under analysprocessen bearbetas artiklarna med hjälp av metodens tre nyckelbegrepp; tolkningsrepertoarer, subjektspositioner och ideologiska dilemman. I resultatet presenteras och analyseras de mest centrala och återkommande mönster från debatt- och nyhetsartiklarna. I resultatet synliggörs det hur artikelförfattarna konstruerar problematiska stereotyper som kategoriserar och tillskriver elever olika egenskaper som kan gynna eller begränsa eleverna i skolan. Studien avslutas med en diskussion om resultatet och förslag på vidare forskning.

Lärare och elevers uppfattning om flytt och migration.Vilka möjligheter och hinder anser läraren det finns i undervisningen och vad de själva anser att begreppen flytt och migration betyder.Elevers tankar om vad begreppet flytt betyder och vad en plats betyder för dem.

Samhällskunskapsämnet är brett och täcker flera olika områden. Denna uppsats försöker svara på frågor om hur elever som läser samhällskunskap på gymnasiet resonerar kring nyheter, samt kring nyheter och lärande. Studien har en teoretisk utgångspunkt i att det inte räcker med att ha förmåga och möjlighet. Man behöver även ha motivation, vilket kan appliceras på nyhetskonsumtionen i ett medielandskap med större möjligheter och utbud än tidigare. I studien har åtta elever från två gymnasieskolor med kursen samhällskunskap 2 i sin utbildning intervjuats efter en semistrukturerad intervjuform. Eleverna som intervjuades uppgav att de använder digitala verktyg som mobil och dator när de ska ta till sig nyheter. Där var även sociala medier en källa som var tydligt framträdande, dock ansåg flera att man behöver vara uppmärksam på källkritiken då det kan vara väldigt mycket information i sociala medier. Vidare ansåg eleverna att man kan lära sig mycket av nyheter om vad som händer i samhället och det fanns önskemål att detta även involveras i undervisningen i samhällskunskap. The subject of social science is a wide subject that covers several academic disciplines. The research questions in this study concern how Social Science pupils in upper-secondary school view their own consumption of news and how they reason concerning news and learning. A theoretical perspective is approached from a view that you cannot only have opportunity and ability you also need motivation, which can be applied to news consumption in an ever-increasing media environment. In the present study, eight upper-secondary school pupils from two schools were interviewed based on a semi-structured interview. Respondents were selected based on a requirement that the course Social Science 2 is included in their education. The respondents said that they use digital tools such as smartphones and computers when they consume news. Social media was also a prominent source. However, several of them claimed that you need to be more observant with source criticism compared to traditional media when using social media. Moreover, the pupils’ opinions were that you can learn a lot of what happens in the world from news. And some wished for this area to be involved in the Social Science courses to a higher extent.

Social-studies is introduced to the students in first grade and is found in the childrens curriculum up to the ninth grade. The elementary school includes the subject as part of the SO- subjects, which includes geography, religion and history. The students knowledge that they get from the elementary school form the basis for future studies in upper secondary school. The teaching that is designed in the upper secondary school should be based on the students 'prior knowledge and the students' perceptions of the subject. The purpose of this study is to investigate the students' perceptions of the subject social- studies. The purpose is to create an understanding of how high-school students look at social- studies, that later can be used in the design of teaching in high school. Twenty-five students attending grade 9 in elementary school have been interviewed trough semi-structured interviews. The perceptions of social literacy as a subject have been analyzed on the basis of Lindmark's (2013) subject conceptions that have been adapted to suit students and their subject views. The subject concepts are facts and conceptual orientation, citizen skills orientation, fundamental values and societal analytics. The results show that students generally have a difficulty in defining what the subject of social science is and its content. Students believe that the subject is important and especially important for the future of adulthood and for future studies. Only two of the four subject concepts were represented in the students. The interviews show that the students have a fact and conceptual subject perception and a citizen skills oriented subject concept. This is in support of previous research which shows that teaching in the subject of social science often has a character of being factual and conceptual. Ämnet samhällskunskap i grundskolan introduceras för eleverna i årskurs 1 och återfinns i elevernas kursplan till dess att de går i årskurs 9. I grundskolan ingår ämnet som en del av de så kallade SO- ämnena där ämnena geografi, religion och historia ingår. Den kunskap som eleverna får med sig från grundskolan ska ligga till grund för kommande studier under gymnasietiden. Detta innebär att den undervisning som utformas i gymnasiet grundar sig utifrån elevernas tidigare kunskap och elevernas uppfattningar av ämnet. Studien har som syfte att undersöka högstadieelevers uppfattningar av ämnet samhällskunskap. Syftet är att skapa en förståelse för hur högstadieelever ser på ämnet samhällskunskap som senare kan användas i utformandet av undervisning på gymnasiet. 25 elever som går i årskurs 9 i grundskolan har intervjuats via semistrukturerade intervjuer. Uppfattningarna av samhällskunskap som ämne har analyserats utifrån Lindmark (2013) ämneskonceptioner som har anpassats för att passa elever och deras ämnesuppfattningar. Ämneskonceptionerna är fakta och begreppsinriktning, medborgarfärdighetsinriktning, värdegrundsinriktning och samhällsanalytisk inriktning. Resultatet visar att eleverna generellt har svårt att precisera vad ämnet samhällskunskap är och dess innehåll. Eleverna anser att ämnet är viktigt och att det är speciellt viktigt för framtida vuxenliv och för framtida studier. Resultatet av undersökningen visar att det endast var två av de fyra ämneskonceptionerna som fanns representerade hos eleverna. Intervjuerna visar att eleverna har till större del fakta och begreppsinriktad ämnesuppfattning och en medborgarfärdighetsinriktad ämnesuppfattning. Detta ligger till stöd för tidigare forskning som visar att undervisningen inom ämnet samhällskunskap ofta har en karaktär av att vara fakta och begrepps inriktad.

SammanfattningSyftet var att undersöka modersmålets betydelse för elever i grundskola och hur de uppfattar sitt språk som skolämne utifrån önskan om att delta i modersmålsundervisningen. Frågeställningarna fokuserade på fördelar, nackdelar och svårigheter som eleverna upplever i samband med undervisningen, samt deras tankar om modersmålets framtid och det svenska samhällets syn på detta. En kvalitativ metod tillämpades och jag genomförde halvstrukturerade intervjuer med sex högstadieelever angående deras upplevelser av och tankar kring modersmålsundervisningen. Jag spelade in intervjuerna och transkriberade dem för att analysera resultat och dra slutsatser. Resultaten visar att modersmålet har en stor betydelse hos elever och att de är starkt och djupt kopplade till sitt modersmål. Eleverna berättade om att modersmålet är den viktigaste tillgången som garanterar att de fortfarande tillhör deras familjer. De sade också att stämningen på modersmålslektioner är harmonisk. Men de nämnde flera svårigheter som påverkar modersmålsundervisningen negativt som till exempel korta lektioner som sker utanför skoltid. De var inte nöjda med de förutsättningarna och de föreslog några förbättringar som kan sammanfattas: mer lektioner, undervisning under skoltid och behöriga lärare. Nyckelord: Modersmål, modersmålsundervisning, elever, upplevelse, fördelar, svårigheter, framtid, intervjuer.

Denna uppsats bygger på forskning angående elevers kunskap om sin omvärld inom geografiämnet. Litteraturstudien är baserad på vetenskapliga artiklar samt en rapport. Studien innehåller didaktiska aspekter inom geografiämnet, elevers kunskap och föreställningar om platser och länder samt vilka aspekter som påverkar elevernas kunskap. Resultatet av studien visar att elevernas kunskap och föreställningar härstammar från familj och vänner, media, elevers resvana samt undervisningen som eleverna inhämtar i skolan. Didaktiska implikationer som enligt resultatet bidrar till att elever inhämtar kunskap är att jämföra likheter och skillnader mellan länder och kulturer, diskussioner i klassrummet samt hjälpmedel så som karta och jordglob.

Antalet diagnoser av könsdysfori (KD), har ökat markant i Sverige och andra delar av västvärlden sedan 2008. Merparten av denna ökning utgörs av flickor i tonåren, vilka numera utgör den största gruppen av transpersoner. Tidigare studier av denna till synes nya population baseras på rapporter från föräldrar, som kan vara icke-representativa på flera olika sätt. För att undvika en del av dessa problem rekryterades skolpersonal, som fick besvara en enkät om antalet transidentifieradeelever som de känner till, och hur många som förekommer i samma klass eller kamratgrupp. Hypoteserna var att (1) transpersoner i åldrarna 13- 20 år är födda som flickor i högre utsträckning än som pojkar, (2) att fler än en transidentifierad elev återfinns i samma klassrum eller sociala krets inom en skola är vanligare än förväntat av slumpen, och (3) detta är vanligare bland flickor än pojkar. Enkäten annonserades via Facebooksidor och via e-post till rektorer för svenska grund- och gymnasieskolor. Den besvarades av 196 personer, som rapporterade om 176 transpersoner i 103 olika skolor. Av dessa var 103 flickor (58.5%) och 73 pojkar (41.5%), vilket är en signifikant skillnad. 12 transpersoner var samtidiga i samma klass, 24 i samma kamratgrupp, och 72 i samma skola. Som mest gick fyra transpersoner i samma skola under samma tid. I inget klassrum eller kamratgrupp rapporterades fler än två transpersoner. Utifrån dessa antal kunde inga definitiva slutsatser dras men vårt sampel indikerade att KD inte är medierad inomkamratgrupper. A significant increase of gender dysphoria (GD) diagnosis has been reported in Sweden and the rest of the West since 2008. The majority of the increase is attributed to biological girls, 13-20 years, who have superseded biological boys in the amount of GD diagnosis. Studies of this seemingly new population were based on parentreports, which can be considered as non-representative for various reasons. To avoid some of those issues school-personnel were recruited as respondents. Three hypotheses were tested; (1) transpersons 13-20 are born as girls at a higher rate than boys, (2) more than one transidentified student in a classroom or social circle in a school is more common than expected by chance, (3) if 2 differs between the sexes it ́s more common amongst those born as girls than those born as boys. The survey posed questions regarding the quantity of transpersons respondents encountered, how many of those were in the same classroom. It was posted on Facebook- pages and emailed to principals of Swedish elementary- and upper secondary schools. 196 persons responded and reported 176 transpersons in 103 different schools. Girls were overrepresented, 103 (58.5%) versus 73 boys (41.5%). Of the 176 reported transpersons, 72 attended a schoolwith at least one other transperson. 12 were part of the same classroom, 24 of the same friendgroup. No more than 4 attended the same school. No class or friendgroup consisted of more than two. No definitive conclusions were made but our sample indicated that GD was not mediated by friendshipgroups.

I denna studie undersöktes hur högstadieelever med autism upplevt sin skolgång, både i den reguljära skola där de först gått och på den resursskola som de gick på då undersökningen genomfördes. Då en resursskola ofta ses som en exkluderande verksamhet, var vi intresserade av vilka upplevelser av inkludering som dessa elever har och har haft samt vilka faktorer i skolan som verkar vara betydelsefulla för dem. För att få svar på våra frågor gjordes en kvalitativ undersökning där fem elevers berättelser om sin skolgång samlades in med metoden livsberättelse. Resultatet analyserades med hjälp av tre aspekter av inkludering: rumslig, social och didaktisk. I studien framkom att elever som upplevt sig vara till viss del inkluderade i den reguljära skolan, upplever sig fullt ut inkluderade på resursskolan. Elever som upplevde sig exkluderade i den reguljära skolan, är fortfarande till stor del det även på resursskolan. Oavsett upplevelsen av inkludering berättar eleverna att de trivs på resursskolan. Att mötas med förståelse av lärarna och att få en undervisning som är anpassad utifrån de behov som finns lyfter eleverna som avgörande, och det är det som skiljer den reguljära skolan från resursskolan. Alla elever i studien har haft en brytpunkt på mellanstadiet, där intrycken och kraven i den reguljära skolan ökat till en nivå som blivit övermäktig. För några har det inneburit att de slutat gå till skolan. I sökandet efter en ny skola beskriver eleverna mammorna som drivande.

Kunskapsöversikten undersöker forskning kring genus inom ämnet idrott och hälsa. Syftet har varit att framföra hur genus syns, och vilka metoder som lärare använder och kan använda för att motverka genusstereotyper i undervisningen. Följande frågeställning har varit utgångspunkten i översikten: Hur tar sig genus i uttryck under idrottsundervisningen och hur arbetar lärare för att minska dess påverkan? Metoden har bestått av en systematisk sökning via databaserna: SPORTDiscuss och SwePub för att finna relevant forskning, samt Google som komplement för att finna kompletta resultat. Resultaten visar på att både lärare och elever har förutfattade meningar kring genusnormer. Dessa genusnormer speglar sig i idrottsundervisningen på flera olika sätt. Pojkar tenderar att dominera i moment som innefattar tävling och bollspel men visar överlag inte så stort intresse för dans, som flickor anses vara bättre på. För pojkar är det viktigt att bevara sin manlighet genom att inte visa på femininitet. Det demonstreras bland annat genom att använda ord, förknippat till kvinnlighet, som något negativt. Att som lärare arbeta aktivt mot synen som både elever och lärare har på genus, tros vara betydelsefullt för att bryta könsnormer.

The overall aim of this study is to increase knowledge of how students and teachers in theeconomics program perceive the concept of employability in their specific topics, and howthis is demonstrated in the classroom. Specific questions to be answered are• What knowledge or competencies contribute to increased employability?• To what extent do teachers and students view the building of employability as animportant part of the topic business administration?• To what extent do teachers and students perceive that the teaching within the topicadds to increased employability?• What are the views of teachers and students when it comes to letting the business lifeinfluence a larger part of the topic if this leads to increased employability?The theoretical tools that have been used have been Goodlad’s perspectives of curriculum,Broady’s and Jackson’s theories of the hidden curriculum and Fullan’s model of the 6 globalcompetencies for deep learning.The hypothesis of the thesis has been that both teachers and students would confirm that theconcept of employability has a natural place in their topic, and that this is allowed to shinethrough in the classroom education. This hypothesis is confirmed by the study. Anotherimportant conclusion of the study is that students and teachers rate the factors (knowledge,skills, and competencies) that leads to employability differently. When rating what factorscontributes the most to increased employability students are more apt to choose from factorscoming from the curriculum than teachers are. Teachers on their hand are more apt to choosefrom factors not coming from the curriculum but instead being derived from employers’ wishlist, and from Fullan’s research.Key words: employability, economics program, students, teachers, perspectives, curriculum,hidden, deep learning, Goodlad.

Syftet med denna uppsats är att undersöka intresset och engagemanget för politik hos elever på yrkesprogram, samt att hur utbildning inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet eller motsvarande påverkar elevers förståelse för det demokratiska samhället och därmed det aktiva medborgarskapet. Studien syftar även till att finna likheter och skillnader i intresse och engagemang mellan studieförberedande och yrkesförberedande utbildning. Vår hypotes är att samhällskunskapsutbildningen på yrkesprogram inte ger en fördjupad kunskapsrepertoar och därmed inte stöttar elever till att utveckla ett intresse och engagemang för politik. Frågeställningarna i denna litteraturstudie är ”vilka faktorer används för att förklara elevers intresse och engagemang för politik på yrkesprogram?”, ”vilken roll ges utbildningen för att förklara elevers intresse och engagemang för politik?” och ”på vilka sätt jämförs yrkesförberedande och studieförberedandeprogram i forskning om elevers intresse och engagemang för politik?”. Frågeställningarna har besvarats med stöd i sju artiklar som undersöker förhållandet mellan yrkesutbildning och politiskt intresse. Resultatet pekar på att utbildning inte har en stor inverkan på elevers intresse och engagemang för politik. Istället framkommer det att andra faktorer har en större inverkan, till exempel elevernas socioekonomiska status, deras politiska självförtroende samt socialisationsprocessen som sker på de studieförberedande och yrkesförberedande utbildningsprogrammen.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka elevers sömnvanor i årskurs 9 samt ge förslag på möjliga interventioner som kan gynna deras sömnvanor. Syftet är även att undersöka om sömnutbildning har en plats inom skolämnet idrott och hälsa mot bakgrund av dess kursplan. Enkätsvar från 79 elever i årskurs 9 har utgjort underlaget för sömnvanor hos eleverna. En systematisk litteraturöversikt har bidragit med information om elevers sömnvanor nationellt och internationellt samt olika sömninterventioners effektivitet. En dokumentanalys har även utförts på styrdokumenten kopplade till idrott och hälsa för att undersöka hur sömn framställs inom skolämnets ramar. Resultaten visar att elever som deltog i vår undersökning sover bättre än vad tidigare forskning visat om elever i samma åldersgrupp. Dock är det ändå 26% av eleverna i vår undersökning som inte når upp till National Sleep Foundation´s rådande sömnrekommendationerna under vardagarna. På helgen är det däremot endast 4% av eleverna som hamnar under sömnrekommendationerna. Enkätsvaren visar också att eleverna vanligtvis lägger sig inför skoldagarna för de har en tid att passa, medan de lägger sig på helgerna för att de är trötta. Vår litteraturöversikt av sömninterventioner visar att sömnutbildning endast har en kortsiktig positiv effekt men att det finns potentiella fördelar med senarelagd starttid av skoldagen. Kognitiv beteendeterapi kan också vara en möjlig intervention att pröva. Dokumentanalysen visar att sömnutbildning har en implicit plats inom skolämnet idrott och hälsa men att det är upp till den undervisande läraren om det ska ingå.

Syftet med detta examensarbete är att på ett kvalitativt sätt undersöka om det föreligger några skillnader kring hur elever uppfattar samhällskunskapsämnet utifrån vilken tidigare skola de gått på. Dessa tidigare skolor ligger i områden med olik socioekonomisk status och således är syftet att undersöka om elever ser på ämnet samhällskunskap på ett annorlunda sätt utifrån deras bakgrund. Syftet med studien är även att koppla elevernas svar till verksamma samhällskunskapslärares för att se hur de uppfattar ämnet. Studien har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med både lärare och elever på en kommunal högstadieskola i Malmö. För att undersöka vårt syfte har vi använts oss av och besvarat följande två frågeställningar: Hur påverkar elevers tidigare erfarenheter från olika skolor hur de ser på ämnet samhällskunskap?; Hur förhåller sig elevernas uppfattning av ämnet jämfört med lärares syn på ämnet? I vårt resultat har vi delat upp svaren utefter ett par kategorier för att kunna placera in elevernas och lärarnas svar. Först och främst visar resultatet att det finns skillnader mellan hur elever ser på ämnet samhällskunskap utifrån vilken skola de tidigare gått på. Vi har även sett att lärarna i större utsträckning ser samhällskunskap på samma sätt som elever som tidigare gått på en skola som legat i ett område med högre socioekonomisk status. Vi har i analysen använt oss av tre teorier av Pierre Bourdieu för att försöka förklara vårt resultat och teorierna är habitus och symboliskt våld.

Klassrumsklimatet i Sverige är för närvarande kritiskt. Det finns artiklar och avhandlingar som visar att pedagoger saknar verktyg för att kunna motverka ständiga konflikter i klassrummet. På grund av det här riktar sig arbetet till lärarstudenter och verksamma pedagoger. De demokratiska värdena utgör en stor del av skolan. Det är bevisat att elever som får uppleva iscensatta demokratiska händelser, har en större förståelse för de demokratiska värdena. Studier visar att kooperativt lärande är ett arbetssätt som ständigt tränar elevers interaktion med varandra, i kombination med demokratiska värderingar. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur kooperativt lärande kan bidra till elevers utveckling av de demokratiska värderingarna och till ett bättre klassrumsklimat. Det har genomförts kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar med kooperativt lärande på olika skolor. Resultatet av vår studie visade att kooperativt lärande är ett bra arbetssätt för att förbättra klassrumsklimatet. Tillit, trygghet och respekt skapas utifrån grundläggande metoder som det kooperativa arbetssättet praktiserar. Strukturer, sociala mål och grundprinciperna som är grunden för kooperativt lärande iscensätter demokratiska händelser och förtydligar de demokratiska värdena för eleverna. För att skapa ett bra klassrumsklimat är relationer och trygghet centralt. Det kooperativa lärandet arbetar mycket med just det och kan fungera som ett metodverktyg för ett bättre klassrumsklimat.

Den svenska gymnasieskolans läroplan understryker att undervisning ska ge elever de väsentliga insikter som krävs för att förstå hur de själva kan främja en hållbar utveckling (Skolverket 2011: 7). Denna litteraturstudie syftar huvudsakligen till att undersöka huruvida implementeringen av utbildning för hållbar utveckling har främjat elevers förståelse för hållbar utveckling. Ett ytterligare delsyfte är att analysera deliberativa samtal som undervisningsmetod kopplat till hållbar utveckling. Syftet besvaras genom två preciserade frågeställningar. De vetenskapliga artiklar som används i denna studie riktar sig i synnerhet mot den svenska gymnasieskolans verksamhet och all insamlad data har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Uppsatsen utgår ifrån teorin om deliberativa samtal som undervisningsmetod men tar också avstamp i den normativa, faktabaserade och pluralistiska lärandetraditionen. Studien visar att implementeringen av utbildning för hållbar utveckling inte har resulterat i att elever signifikant ökat sin förståelse för hållbar utveckling. Denna studie påvisar dock att det deliberativa samtalet kan bidra till elevers förståelse för hållbar utveckling i den bemärkelsen att det ökar elevers kommunikationsförmåga, förståelse för andras perspektiv och engagemang. Vidare visar studien att det deliberativa samtalet uppfyller många kriterier för den pluralistiska undervisningstraditionen. Detta indikerar att metoden kan bidra till en förståelse för hållbar utveckling och att den således kan vara ett alternativ vid undervisning för hållbar utveckling.

Relationsarbetet har en dubbel bemärkelse: att utveckla och upprätthålla goda relationer till elever, samt att praktiskt undervisa om relationer kopplat till SO-ämnet. De båda bemärkelserna strävar åt samma håll, att gynna elevers kunskapsutveckling. Tidigare forskning visar att relationsskapandet ser olika ut beroende på elevers socioekonomiska förutsättningar. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur SO-lärare i det dubbla uppdraget på skolor med olika socioekonomiska förutsättningar skapar relationer till elever, och undersöka hur arbetet med relationsskapande, normer och regler tar sig uttryck i SO-undervisningen på låg- och mellanstadiet. Sociokulturella och relationella teorier ligger till grund för arbetet. Genom arbetet återkommer begreppet socioekonomisk status och har en central roll. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod för att undersöka relationsfenomenet på djupet, vilket i detta fall har varit genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Tre skolor deltog i undersökningen, varav två lärare arbetade på två olika skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar, och två lärare arbetade på en och samma skola med bättre socioekonomiska förutsättningar. I studien lyfts forskning om att goda relationer påverkar elevers kunskapsutveckling och att samhällsorientering kan vara ett relationsfrämjande ämne i en dubbel bemärkelse. Det framkom i studiens resultat att lärarna värdesätter relationsskapandet till sina elever högt genom att se sina elever som individer, lyssna på och prata med dem om vardagliga saker, att sätta gränser samt att bemöta motstånd. Resultatet visade även att SO-undervisning om relationer, normer och regler i stor utsträckning beskrivs som en daglig praxis som genomsyrar alla sociala interaktioner. I resultatet framkom kommunikativa undervisningsmetoder som centrala, i syfte att utbilda eleverna till framtida samhällsmedborgare. Vår slutsats var att lärarna arbetar på likartat sätt i relationsarbetet, oberoende av hur de socioekonomiska förutsättningarna på skolan ser ut, vilket motsäger tidigare forskning som vi presenterat. Slutsatsen är även att alla barn, i olika utsträckning, har ett grundläggande behov av goda relationer, oberoende av socioekonomiska förutsättningar. Varje elevs individuella behov bör istället därför ligga till grund för hur lärare arbetar med relationsarbetet i den dubbla bemärkelsen, istället för att utgå ifrån socioekonomiska faktorer.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka skolans ansvar och skyldigheter vid fall av kränkande behandling och mobbning. Detta har gjorts genom att studera och analysera doktrin och lagstiftning, enligt den rättsdogmatiska metoden. Slutsatser har därefter kunnat dras utifrån uppsatsens innehåll. Det kan konstaterats att bestämmelserna i 6:e kapitlet har sitt ursprung i lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn eller elever och att dagens lagstiftning har påverkats av dessa bestämmelser. Skolans ansvar för barn och elever sträcker sig långt utanför skolans gränser. Vid kränkande beteende på skolan eller via sociala medier har skolan allt ansvar och alla skyldigheter att förebygga och förhindra att det fortsätter. Det är kommunen, skolans huvudman, som blir skadeståndsskyldig om fel eller försummelse i myndighetsutövning funnits. Kommunen blir även skadeståndsskyldig om omständigheter efter en utredning av en anmälan gett anledning till rättegång i mål om skadestånd.

Jiménez, Gabriella och Ingemansson, Sandra (2018). ”Det är inte alltid så enkelt” Fyra elever med hörselnedsättning berättar om upplevelser av sin skolgång. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMed vår studie vill vi inspirera till förbättringar i skolan för elever med hörselnedsättning. Genom fyra elevers berättelser av sin skolgång vill vi bidra med en ökad förståelse och medvetenhet kring en hörselnedsättnings betydelse i skolan samt uppmärksamma vilka stödinsatser en skola kan sätta in på organisations-, grupp- och individnivå för en förbättrad auditiv miljö. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att genom livsberättelser öka förståelsen inom skolan för hur barn med hörselnedsättning kan uppleva sin skolgång samt identifiera vad skolor kan göra för att förbättra den auditiva miljön för dessa elever. Det gör vi genom att lyfta fram fyra elevers upplevelser och utifrån deras berättelser svara på följande frågeställningar:•Vilka upplevelser har de fyra eleverna med hörselnedsättning av sin skolgång? •Vad framkommer ur elevernas berättelser att skolorna gör på organisations-, grupp- och individnivå för en förbättrad auditiv miljö?TeoriGenom ett systemiskt tänkande ses världen i termer av helheter, sammanhang, relationer och mönster och hur dessa hänger ihop och påverkar varandra. I stället för att enbart studera delarna blir helheten det viktiga (Öquist, 2008; Nilholm, 2016). En teori som fokuserar på helheten och hur delarna hänger ihop är systemteorin. Inom systemteorin diskuteras olika nivåer som har en tydlig hierarki. I skolan kan nivåerna representeras av organisations-, grupp- och individnivå (Öquist, 2008). Systemteori är vårt val av teoretisk inramning.MetodI denna studie används metodansatsen livsberättelse. Livsberättelser används med fördel vid studier av människors erfarenheter i ett längre perspektiv (Jepson Wigg, 2015). Enligt Atkinson (2002) finns det inget bättre sätt att fånga en persons perspektiv än att höra den personens egen berättelse. Med metodansatsen livsberättelser är det respondenten som styr över vad han eller hon vill berätta och berättar om sina upplevelser så som han eller hon minns det (Jepson Wigg, 2015). ResultatEtt mönster som vi har identifierat utifrån elevernas upplevelser är avsaknaden av specialpedagog i arbetet med elever med hörselnedsättning på skolorna. Vi kan även se utifrån berättelserna att eleverna önskar att lärarna tog mer initiativ och hade mer kunskap och större förståelse för hörselnedsättningens konsekvenser. Det som upplevs av eleverna som viktigt för skolgången skiljer sig åt i deras berättelser. Ur berättelserna framkommer viktiga faktorer som en god ljudmiljö, att eventuell hörteknik används, goda relationer, kunskap, förståelse, engagemang och att inte bli specialbehandlad i klassrummet. Det behövs stödinsatser på alla nivåerna för de fyra eleverna men framför allt syns det brister i arbetet med elever med hörselnedsättning på gruppnivån i alla berättelser.Specialpedagogiska implikationerVi anser att specialpedagogen har en central roll i arbetet med elever med hörselnedsättning särskilt då denna grupp elever är relativt liten och därför riskerar att hamna i skymundan. En viktig del i arbetet för specialpedagogen blir då att se dessa elever och ta sig tid till att fånga deras upplevelser av skolan. Specialpedagogen bör ha regelbundna samtal med eleven för att kunna följa upp elevens skolgång och för att kunna hjälpa eleven att hitta gynnsamma strategier som kompenserar för hörselnedsättningen. Specialpedagogen bör även observera och kartlägga den auditiva miljön för att få en tydlig bild av på vilka av nivåerna organisations, grupp och individ arbetet bör utvecklas samt vilka stödinsatserna bör vara. NyckelordAuditiv miljö, elever, hörselnedsättning, livsberättelser, skolgång AbstractJiménez, Gabriella and Ingemansson, Sandra (2018). ”Det är inte alltid så enkelt” Fyra elever med hörselnedsättning berättar om upplevelser av sin skolgång. (”It’s not always easy” Four students with hearing loss share their experiences of their schooling.) Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Knowledge contribution With our study we aim to inspire to improvements in school for students with hearing loss. Through the stories of four students about their schooling, we want to contribute to a greater understanding and awareness about the significance of a hearing loss in school as well as draw attention to which support activities a school can do on the different levels organisation, group and individual to improve the auditive environment. Purpose and precise question formulationThe purpose of the study is to, through live stories, increase the understanding in schools of how students with hearing loss can experience their schooling as well as identify what schools can do to improve the auditive environment for these students. We do so by emphasize the experience of four students and through their stories answer the following questions: •Which experiences do the four students with hearing loss have of their schooling? •What emerges from the students’ stories that the schools do on the different levels organisation, group and individual to improve the auditive environment? TheoryThrough a system thinking the world is seen in terms of entirety, coherency, relation and patterns and in what way they tie in with each other and affect each other. Instead of solely study the parts the entirety becomes significant (Öquist, 2008; Nilholm, 2016). A theory that concentrate on the entirety and in what way the parts are connected is the system theory. Within system theory different levels with a clear hierarchy are discussed. In school the different levels can be represented by organisation, group and individual (Öquist, 2008). System theory is our option of theoretical framework.MethodIn this study the method used is life story. Life stories are favourably used in studies of people’s experiences in the longer perspective (Jepson Wigg, 2015). According to Atkinson (2002) there is no better way to capture a person’s perspective than to hear the person’s own story. With the method life stories, the respondent controls what he or she wants to share and is talking about the experiences such as he or she remembers it (Jepson Wigg, 2015). ResultsA pattern we have identified from the students’ experiences is the absence of the special education teacher in the work with students with hearing loss in schools. We can also determine from the stories that the students wish for the teachers to take more of an initiative and possessed better knowledge and greater understanding of the consequences of the hearing loss. The factors that the students experience as significant for their schooling differs in their stories. Important factors that emerge from the stories are for example a well functioning audio environment, that eventual technical devices are being used, good relations, knowledge, understanding, commitment and not to be treated differently in the classroom. Support activities are required on all levels for the four students, however deficiencies are mostly seen in the work with students with hearing loss on the group level in all the stories. Implications for special needs educationWe consider a special needs teacher to have a key role in the work with students with hearing loss, in particular as this group of students is relatively small and is therefore at the risk of being overshadowed. An important part in the activities for the special needs teacher will be to notice these students and to take time to capture their experiences of school. The special needs teacher ought to have regular conversations with the students to allow for monitoring the students schooling and to be able to help the student to find favourable strategies that compensates for the hearing loss. The special education teacher also ought to observe and to chart the auditive environment to achieve a clear aspect of on which of the levels organisation, group and individual the support activities should be developed as well as which the support activities should be. Keywords Auditive environment, students, hearing loss, life stories, schooling

I Sverige satsas det på integration genom att alla ska få möjligheter till samma utbildning och därigenom tillgång till arbetsmarknaden. Trots detta råder det i Sverige hög grad av segregation. Syftet med denna uppsats har därför varit att sammanställa och undersöka litteratur kring hur social segregation påverkar elevers skolgång och resultat, där vi även studerat hur bostadssegregation och etnisk segregation samverkar och skapar social segregation. Det var även viktigt att undersöka hur elevers bakgrund och socioekonomiska förutsättningar påverkar deras skolgång och lärande. Detta gjordes i relation till hur olika sorters segregation skapar olika förutsättningar för individer. Denna undersökning är viktig då grundskolan har en viktig roll i att fostra elever till att leva i ett mångkulturellt samhälle där alla ska vara lika mycket värda och ha rätt till samma möjligheter. Därför ska grundskolan fostra eleverna så att alla anser sig ha samma möjlighet till högre utbildning. Eleverna ska även lära sig att respektera andra samt få förståelse för alla individer, oavsett bakgrund. Denna fostran ska även motverka segregation. I vår litteraturstudie har vi använt oss av avhandlingar som tar upp olika relevanta faktorer för vår uppsats. Vi har även använt oss av artiklar samt statistik från Skolverket för att få konkreta resultat där olika faktorer visas påverka elevers skolgång. Vi sammanställde sedan det material vi hittat för att kunna dra slutsatser. Kritiska perspektiv var även en viktig del i vår uppsats, dessa använde vi som hjälpmedel i analysen för att framföra och synliggöra olika perspektiv på segregationsproblemet. I analysen ställde vi dessa olika perspektiv och synsätt mot varandra för att kunna komma fram till slutsatser. En slutsats vi kom fram till utifrån analysen är att etnisk segregation samt bostadssegregation samverkar och skapar social segregation. Ytterligare en huvudsaklig slutsats är att elevers skolgång och resultat påverkas av social segregation samt av deras bakgrund och socioekonomiska förutsättningar. Alla påverkas av social segregation men de som påverkas mest är de elever som går i lågklassiga skolor.

Detta arbete har sin utgångspunkt i en delmängd av de studier som genomförts, både nationellt och internationellt, för att hitta förklarande faktorer till de sjunkande matematikresultaten i syfte att kunna komma tillrätta med problemet. Syftet med examensarbetet är att undersöka de viktigaste faktorerna som påverkar elevprestationer/lärandet i matematik under svenska förhållanden utifrån ett elevperspektiv. Empirin grundar sig på öppna intervjuer av gymnasieelever med goda kunskaper i matematik i årskurs ett från samma gymnasieskola och klass. Resultatet visar att motivation, förståelse för matematiska problem och lärarens kunskaper, lärar-elevkontakt, ordning och reda i klassrummet, lärarens tydlighet och kvalitén på lektionsgenomgångar är viktiga för prestationerna i matematik. Klassgrupperingar, klassamarbete, att läraren kan anpassa uppgifter efter elevens kunskapsnivå och mer träning på procedurkunskaper lyftes fram som faktorer som påverkar förståelsen för matematiska problem och motivation, två faktorer som betonades som särskilt viktiga för prestationerna i matematik.

Den här studien ska undersöka om och i så fall hur skolor aktivt motverkar könsnormer under rasten. Frågeställningarna som ska besvaras lyder: Hur används skolans styrdokument för att arbeta mot traditionella könsmönster och varför är styrdokumenten viktiga? Hur bildar barns val av lek könsnormer på rasten? och, hur arbetar skolorna aktivt mot könsnormer på rasterna? De riktlinjer som skolan har att arbeta med är styrdokumenten. Enligt skolans styrdokument ska den pedagogiska verksamheten aktivt jobba för att motverka traditionella könsmönster och för att kunna studera det här kommer två metoder att användas, observation och enkät. Slutsatserna av den här studien handlar mycket om förståelse. Förståelsen för hur skolor kan arbeta för att motverka det här och att mycket mer forskning inom ämnet behövs för att inse hur viktigt det är att motverka könsnormer oavsett om en jobbar i skola eller inte då könsnormer finns överallt. En annan slutsats som kom till ens förvåning var att det står väldigt lite om arbetet för att motverka könsnormer i styrdokumenten då synen om kön i samhället har förändrats mycket under de senaste åren.

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011, men reviderad 2016) som härmed kommer att refereras till som Lgr11 säger att alla som arbetar i verksamheten ska ”främja barns förmåga och vilja att influera den sociala, kulturella och fysiska innemiljön de vistas i” (Lgr11, 2016, s.15). Denna studie har undersökt och kartlagt hur pedagoger på fritidshem arbetar med att strukturera sina lokaler och sitt material ur en pedagogisk synvinkel samt granskat hur de arbetar med att ge barn inflytande över den fysiska innemiljön. Studiens empiri består av en enkätundersökning riktad mot verksamma pedagoger i fritidshem. Frågorna riktar sig mot hur pedagogernas innemiljöer och materialet på fritidshemmen ser ut och vad motiveringen till detta är. Utöver detta gavs pedagogerna en chans att reflektera över vad det finns för begränsningar i utformningen av miljöerna samt vad det finns för begränsningar i arbetet med att ge barn inflytande över dessa. Materialet har analyserats med hjälp av Bronfenbrenners ekologiska systemteori (1975) vilken bygger på en serie av arenor som interagerar och påverkar varandra genom direkta och indirekta faktorer.Undersökningen visar att majoriteten av pedagogerna ger eleverna inflytande via fritidsråd. Fritidsråd är ett möte där eleverna samlas och får komma med förslag och idéer om hur de vill ha fritidshemmet, på detta sätt ger de eleverna delaktighet och inflytande. De begränsningar som har dykt upp har huvudsakligen varit att fritidshemmen ofta får dela lokaler med skolverksamheten och därmed inte får möblera och strukturera som pedagoger och elever hade velat. Utöver detta är ekonomi den punkt som nämns flest gånger och det är något som många pedagoger ser som en begränsning. De anser att de inte har ekonomin att skapa bra lärandemiljöer samt ser att de oftast blir andrahandsprioriterade av ledningen och därmed inte har det stöd de velat ha för att allt fokus läggs på skolan.

Uppsatsens syfte var att undersöka sex F-3-lärares syn på elevinflytande i undervisningen och hur läraren arbetar med demokrati i klassrummet. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisade att lärarnas syn på elevinflytande var att eleverna ska kunna påverka och vara delaktiga i sin utbildning, men att elevernas inflytande bör öka successivt i takt med deras ålder och mognad. Vidare visade resultatet att det är viktigt att arbeta med demokrati i de tidiga årskurserna och det framkommer att flera lärare använder sig av klassråd och röstning för att förbereda eleverna för att bli demokratiska medborgare.

Detta examensarbete ämnar undersöka den roll och påverkan elever som är åskådare till mobbning i skolmiljö har, utifrån teorin The Bystander Effect. Utgångspunkten är mellanstadielärares berättelser om, erfarenheter och upplevelser av mobbning mellan elever med ett särskilt fokus på de som är åskådare. Med en kvalitativ ansats har semi-strukturerade intervjuer med sex lärare som undervisar i årskurs 4–6 genomförts.Studiens resultat tyder på att åskådare spelar en viktig roll vid mobbning mellan elever, både genom att förstärka och upprätthålla mobbningen, men också genom att avbryta denna när de väljer att ingripa och hjälpa offret. En rad olika faktorer sågs påverka den roll åskådare antog, som passiva eller ingripande, varav de viktigaste ansågs vara gruppen och omgivningens klimat och normer samt de olika konsekvenser som beskrevs åtfölja såväl mobbning som ingripande. Centralt var också de olika typer av kontroll lärare försökte utöva för att påverka mobbningen, genom att definiera den, lära och utbilda elever om mobbning samt att själva inneha det huvudsakliga ansvaret för att ingripa och stoppa mobbningen. Genomgående i informanternas berättelse återfanns de mekanismer som stärker eller hämmar The Bystander Effect och åskådares passivitet kontra aktiva ingripande. The purpose of this essay is to analyze the effect that bullying has on the observing party with reference to The Bystander Effect. We have chosen to use semi—structured interviews with six different elementary school teachers, grade 4 to 6, as basis for our analysis. In the interviews the teachers referred to experiences where they had personally witnessed bullying amongst students; focusing on details regarding the bystanders.The data collected from the interviews leads us to believe that bystanders play a role in both enforcing and interrupting bullying. Many factors were observed that affected the bystanders' reaction whether passive or intrusive. These included the social norms, social climate and perceived consequence of both bullying and various forms of interference. Another key factor was the teachers' methods to minimize bullying and their ability to do so. The different interviews highlighted certain mechanisms that strengthened or weakened The Bystander Effect.

Asylsökande ungdomar lever i ständig oro och väntan på besked från Migrationsverket. De vet inte om, eller hur länge de får stanna i Sverige. Trots detta går de i skolan och förväntas att göra ett gymnasieval inför en framtid i Sverige som de inte vet om de får. Detta blir en utmaning för både eleverna och de studie- och yrkesvägledare som ska möta dessa elever. Jag har valt att studera elevernas upplevelse av denna situation.Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur elever som är asylsökande upplever sin skolsituation och resonerar kring sitt gymnasieval. Jag har utgått från följande frågor: Vilken inverkan har asylprocessen på elevernas skolsituation? Hur påverkar asylprocessen elevernas val till gymnasiet?För att ta reda på detta valde jag en kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med elever på språkintroduktionsprogrammet. Utifrån Giddens, Hodkinson och Sparkes samt Bourdieu har jag analyserat det empiriska materialet, men tidigare forskning har även bidragit till resultatdiskussionen.Resultatet visar att asylprocessen påverkar vad eleverna gör för val både när det kommer till att prioritera ämnen i skolan men även hur de förhandlar med sig själva vid gymnasievalet. Språkintroduktion är en viktig plats för eleverna där de känner trygghet och tillhörighet. Asylprocessen har påverkan på elevernas gymnasieval då de känner sig begränsade och får kompromissa med sig själva vid val av utbildning.

I min SAG (Självständigt Arbete på Grundnivå) undersöktes den fysiska aktivitetens påverkan på elevers motorik, koncentration och skolprestation. Forskningen (Caterino & Polaks 1999; Ekblom 2011; Ericsson 2003; Schmidt, Egger & Conzelmanns 2015; Wrotniak et al. 2006) kom fram till att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på alla tre områdena. I detta arbete vill jag undersöka elevernas kunskaper kring detta samt kunskaper om vad som händer i kroppen när de utför fysisk aktivitet. Idag rör sig barn allt mindre och det kan bero på lite olika faktorer, en av faktorerna kan vara deras attityd mot fysisk aktivitet.Syftet med detta arbete är att ta reda på elevers kunskaper i årskurs 2 om vad som händer i kroppen när de utför fysisk aktivitet. Syftet är också att undersöka deras kunskaper om hur fysisk aktivitet kan påverka deras motorik, koncentration och skolprestation. Dessutom vill jag även undersöka elevers attityder kring fysisk aktivitet.I teorin utgår jag dels från kunskapsteori som innefattar Platons teori samt kognitivismen. Det handlar om hur man tillägnat sig kunskaper, om det är sann fakta men även olika sätt att förklara och tolka saker. Kring attityden utgår jag från Nationalencyklopedins (u.å.) definition, att man antingen är för eller emot ett objekt, samt om kunskaper och attityder hänger samman. Detta ligger till grund för analysen av mitt material.I min metod valde jag att genomföra en enkät och fem gruppintervjuer varav en pilotintervju. Enkäten och intervjuerna har genomförts på två skolor i södra Skåne. De intervjuade eleverna valdes ut till intervju baserat på deras enkätsvar. Totalt 41 elever besvarade min enkät och 14 elever intervjuades. Alla intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån mina teorier.Resultatet visar att elever har väldigt liten kunskap om vad som biologiskt händer i kroppen när de utför fysisk aktivitet. Eleverna påvisar inte heller några kunskaper om hur fysisk aktivitet kan förbättra deras motorik eller skolprestation. Dock finns kunskaper kring hur koncentrationen kan påverkas då majoriteten av eleverna känner sig piggare och lugnare när de utövar fysisk aktivitet.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur formativ återkoppling i matematik helst tasemot av elever. Undersökningen är baserad på en fokusgruppintervju med elever på engymnasieskola. Vissa grundläggande delar av den formativa bedömningen behandlas.Resultatet visade att eleverna gärna fick återkoppling under lektionstid, antingen direkt avläraren eller som en genomgång på tavlan.En av slutsaterna är att elever vill ha mer självskattning i matematik.

This essay deals with how the school is portrayed in the media. Selected articles are reviewed and divided in order to determine how the school is described in the media.Research shows that we to a large extent believe in the world we see in the media. How the articles describes the school means that it is reasonable to assume that we look at the school from this perspective. The study focuses on determining how the school is portrayed by examining different aspects.The survey shows that 49 percent of all articles have a negative angle. It also appears that the most commonly used categories are teachers and pupils. The patterns discovered were that equality was an important debate in school in 2016. It also appears that there are very few private writers but what is published is controlled by journalists.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöktes hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar beskriver flytten från en vanlig skola till en specialutformad skola. Det undersöktes i vilken utsträckning barnets perspektiv beaktades under processen av skolbytet. Studiens övergripande fynd visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har begränsat aktörskap och låg delaktighet i skolan och att bytet till en specialutformad skola har konsekvenser för barnens identitetsformering. Med hjälp av den narrativa analysen framkom att eleverna upplever en dålig situation i den gamla skolan, där de inte får den hjälp de behöver. Elevernas delaktighet och inflytande åsidosätts och de har svag röst i fråga om bytet till en annan skola och de sällan deltar i beslut som berör dem. Studiens resulat tyder på behovet att reflektera om hur skolans verksamheter skulle organiseras så att alla barn får den hjälp de behöver, beakta barns rätt att själv utöva makt över sitt eget liv och att delta i beslutsfattande processer som rör dem samt att beakta barnets perspektiv vid alla skolrelaterade överväganden.

Våra upplevelser och erfarenheter kring lärarens roll har gjort att vi har valt att skriva ett examensarbete om just lärarens arbetssätt med laborativt material i matematikundervisningen. Vi har begränsat oss genom att undersöka interaktion mellan lärare och elev. Syftet med detta arbete är att undersöka lärarens roll i användandet av laborativt material inom matematikundervisningen, samt hur läraren skapar förutsättningar för interaktion mellan sig och eleven. Vår metod var att utgå från tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter samt att observera och intervjua verksamma pedagoger. Därefter analyserade vi insamlade data i resultatet och analysen med hjälp av teoretiska perspektiv. Resultatet från vår undersökning är baserat på fyra observationer och fem intervjuer med lärare och en specialpedagog på tre olika skolor i Skåne.Resultatet visar att de flesta lärare har ett positivt förhållningssätt till användandet av laborativt material i matematikundervisningen. Samt att man genom det kan skapa flera förutsättningar för interaktion mellan lärare och elev genom att man bl.a. anpassar materialet utifrån eleverna och på så sätt stötta eleverna och utmana de som är i behov av det.Lärarnas användning av det laborativa materialet var olika, dels som hjälpmedel för att öka elevers förståelse för det abstrakta i matematiken och dels som något naturligt i varje planering för att uppnå olika lärandemål.

Invandring har under senare år blivit en allt mer kontroversiell fråga i Sverige vilken debatterats mycket. Som en relevant samhällsfråga är det i min mening viktigt att invandring behandlas i skolans undervisning, inte minst i ämnet samhällskunskap. I detta examensarbete har jag undersökt hur lärare på gymnasieskolor undervisar om invandring inom samhällskunskap. Detta är ett i hög utsträckning outforskat forskningsområde då tidigare forskning fokuserat på invandring som en del av värdegrundsarbetet i skolan. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie på olika skolor i Skåne där fyra lärare som undervisar på yrkesförberedande respektive studieförberedande program har intervjuats. Resultatet har därefter analyserats med koppling till för området aktuella teorier om lärande och skolans demokratiuppdrag. Intervjuerna visar att lärare behandlar invandring i samband med annat innehåll och frågor där det kan ses som en naturlig del. Under undervisningen möter lärare svårigheter vilka kan kopplas till hur invandring är en kontroversiell fråga. Dessa svårigheter bemöts med sakliga diskussioner då lärarna försöker lära eleverna att analysera invandring som en samhällsfråga ur olika perspektiv såväl som försvara skolans värdegrund vilken stundtals utmanas av elevers uttalanden under diskussioner.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att bidra med kunskap om lärares och specialpedagogers syn på läxans funktion och dess anpassningar i en skola för alla elever. Studiens frågeställningar är: •Hur beskriver lärare och specialpedagoger läxans funktion i skolan? •Hur beskriver lärare att de arbetar med läxor i sin undervisning? •Hur beskriver lärare och specialpedagoger anpassningar av läxan till elevers förutsättningar?Metod och teoretisk ramStudien har en hermeneutisk ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med lärare och specialpedagoger i grundskolan. I studien görs en tolkande analys av materialet. I analysen kategoriseras läxans funktioner utifrån lärare och specialpedagogers beskrivningar. Analys görs även utifrån ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2000) och Vygotskijs (1995;1999) idéer om lärande och utveckling. Specialpedagogiska perspektiv (Nilholm, 2007) används i analysen för att förstå informanternas syn på läxans funktion. ResultatStudien visar att lärare och specialpedagoger ser läxan som ett fenomen med flera funktioner. Dessa funktioner påverkas av såväl tidsaspekter som en tilltro till läxan som utvecklande för eleverna gällande kunskaper, färdigheter och ansvar. Läxan har en tidssparande och tidsförlängande funktion då den används för att andra moment ska hinnas med i undervisningen vilket får till följd att det som inte hinns med ges i läxa. I hemmet kan läxan bli ett ensamarbete för de som inte har möjlighet till stöttning men i undervisningen har läxan en kommunikativ funktion då den är utgångspunkt för samarbete och diskussioner. Anpassningar av läxan bör och kan enligt lärare och specialpedagoger göras både gällande läxinnehållet och läxmängden. Specialpedagogerna ser också att läxan har en negativ funktion för elever i en skola för alla. Detta då läxan används i syfte att elever ska komma ikapp den undervisning som inte främjat elevens kunskaper. Detta förstås ur ett specialpedagogiskt perspektiv då läxorna blir en kompensation för de kunskaper eleverna anses sakna efter en lektion. Lärarna och specialpedagogerna betonar vikten av att gå igenom och följa upp läxan i undervisningen. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv förstås detta genom att svårigheter ses utifrån vad som händer i elevens möte med omgivningen, i detta fallet undervisningssituationen. Det är därför i undervisningen som elevernas likvärdiga förutsättningar att genomföra läxan främjas. Dilemmat kan ur ett specialpedagogiskt perspektiv bli att pedagogerna måste försäkra sig om att alla elever har möjlighet att genomföra läxan samtidigt som några elever behöver mer utmaningar för att utvecklas. KunskapsbidragDenna studie kan öka förståelsen för synen på läxans funktion i undervisningskontexten. Studien ämnar även bidra till att anställda i skolan problematiserar sin syn på läxans syfte, utformning och användning i undervisningen för att gynna eleven i en skola för alla. Specialpedagogiska implikationerResultatet av studien visar att specialpedagogen kan ha en roll i arbete med läxor. I samråd med lärare arbetar specialpedagogerna i studien för att främja elevers likvärdiga förutsättningar att genomföra sina läxor. Specialpedagogen har ett unikt utifrånperspektiv och kan således kartlägga lärmiljöer och undanröja hinder för eleven i dessa. Enligt specialpedagogerna kan läxan vara ett sådant hinder och därför måste både undervisningen och läxan anpassas. Detta för att undervisningen ska främja elevens lärande och motivation. Läxan ska således inte användas i syfte att elever ska komma ikapp den undervisning som inte främjat elevens kunskaper enligt specialpedagoger i studien. Studien visar exempel på skolor som utarbetar en läxpolicy. Detta för att läxans syfte och utformning ska problematiseras och tydliggöras för pedagoger, elever och föräldrar. Genom att specialpedagogen i sitt uppdrag kommunicerar med aktörer i olika delar av skolans organisation har denne övergripande kunskaper som kan vara användbara i utformandet av en läxpolicy på skolan.

Elever möts dagligen av olika texttyper såsom bilder, hemsidor, reklam, texter på tavlan och från olika medier. Det är därför viktigt att som lärare bidra med verktyg i form av textsamtal för att elever ska kunna förstå och kritiskt granska alla typer av texter. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på om och i så fall hur textsamtal används i de deltagande klasserna i årkurs 4. Det är även av intresse att undersöka hur lärarna och eleverna förhåller sig till dessa samtal. I teoridelen behandlar vi vikten av att samtala om texter samt presenterar och förklarar begreppen text, textsamtal och critical literacy. Vygotskijs sociokulturella teori och konceptet Zone of Proximal Development förklaras. Avslutningsvis bearbetas de svårigheter och dilemma som kan dyka upp vid arbetet med textsamtal. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi har valt att samla in data med hjälp av att kombinera enkäter och intervjuer som har kvalitativa och kvantitativa inslag. Två lärare intervjuades och deras 44 elever svarade på en enkät. Resultatet av den empiriska undersökningen utgjorde inte en grund för att generalisera lärares samt elevers uppfattningar om textsamtal. Däremot synliggjorde resultatet två enskilda lärares och deras elevers uppfattningar om och hur textsamtal används. Resultatet behandlade även de deltagande lärarnas och elevernas förhållningssätt till textsamtal. Resultatet visade att textsamtal förekommer i de deltagande klasserna. Eleverna uppfattade främst att de samtalar om texter, böcker och bilder. Bearbetningen av de olika texttyperna skedde oftast i helklass och minst i grupp. Detta var en intressant kontrast då elevernas preferenser tydligt visade att de föredrar att arbeta i grupp. Både lärarna och eleverna hade överlag ett positivt förhållningssätt gentemot textsamtal.

SammanfattningFörväntat kunskapsbidragDet finns en hel del forskning gällande lärandets konst och i dessa tider, med sjunkande PISA-resultat, vänder man sig gärna till forskningen för att finna metoder att förbättra elevernas resultat. I forskningen presenteras ett flertal faktorer som ska vara bra för elevernas lärande. Vad som inte framgår lika tydligt är vad som ligger bakom forskningen. Har den grupp på vilka faktorerna anses ha en god effekt varit en del av forskningsunderlaget? Syfte och frågeställningarDenna studie syftar till att belysa några av de teorier om framgångsfaktorer som förts fram i forskningen samt undersöka i vilken omfattning elevernas perspektiv tagits tillvara i denna forskning. Vidare undersöks i vilken utsträckning eleverna instämmer i de teorier om framgångsfaktorer som forskningen presenterar. De preciserade frågeställningar som använts vid genomförandet av denna studie är dessa: vilka framgångsfaktorer för lärande har identifierats i forskningen? Vilken empiri ligger bakom identifieringen av framgångsfaktorerna? I vilken utsträckning har eleverna medverkat i empirin? I vilken utsträckning stödjer eleverna forskarnas teorier?TeoriPedagogisk psykologi är en forskningsgren där individers och gruppers lärande i pedagogiska miljöer uppmärksammas. En av de tongivande teorierna inom pedagogisk psykologi är det sociokulturella perspektivet. Detta perspektiv har presenterats som ett nytänkande alternativ till behaviorismen och kognitivismen som varit de två dominerande traditionerna inom forskningen om lärande och mänsklig utveckling. Denna studie har genomförts med hälsoteorin KASAM och det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt.MetodDenna studie har genomförts med dels kvantitativ empiri i form av en enkätundersökning, dels med en kvalitativ metod i form av öppna samtal med några av deltagarna från enkätundersökningen. Utifrån de faktorer som kunnat identifieras vid genomgång av forskning på området, har enkäten utformats och genomförts.ResultatVid en genomgång av aktuell forskning på området finner man ett antal faktorer som enligt forskarna ska påverka elevernas lärande. Av denna studie framkommer att eleverna i hög utsträckning, vilket är i överensstämmande med forskningen, anser att det är viktigt att läraren ser till att det är studiero samt är en bra ledare i klassrummet. En annan av de frågor där det förelåg hög samstämmighet mellan forskningen och eleverna gäller återkoppling. En överväldigande majoritet ansåg att det är viktigt att de får återkoppling på vad de kan göra bättre. Att läraren lyssnar på eleverna tas inte upp som en enskild framgångsfaktor av forskarna. Denna aspekt togs dock upp i enkätundersökningen eftersom det enligt mitt synsätt är en av de viktigaste beståndsdelarna i utövandet av en lärares profession. Av alla de påståenden som eleverna hade att ta ställning till i enkätundersökningen var det detta påstående som hade högst andel samstämmighet bland eleverna med 88 %. Resultatet är intressant. Även om eleverna instämde i hög grad i många av faktorerna som forskarna anser vara viktiga så har denna faktor, att lyssna till eleverna, inte belysts särskilt väl.ImplikationerGenom en enkel studie som denna skaffar sig både specialpedagog och skola evidens för vilka faktorer som påverkar elevers lärande positivt, genom eleverna själva. Detta ökar förutsättningar för att kunna utveckla och förbättra undervisningen och därmed påverka elevernas lärande positivt vilket i förlängningen minskar antalet elever som är i behov av stöd.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera elevers upplevelser av återgång till den kommunala vuxenutbildningen för att komplettera ofullständiga gymnasiebetyg. Vi valde även att undersöka hur det kommer sig att elever har ofullständiga gymnasiebetyg trots fullständiga gymnasieutbildningar samt vad de menar var skälen till att återuppta sina gymnasiestudier. Då vi ville undersöka elevernas erfarenheter och upplevelser beslutade vi oss för att använda kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med fyra kvinnor och två män. Intervjuerna analyserades genom så kallad innehållsanalys med stöd i begreppen handlingshorisont, brytpunkter, habitus, kapital, fält och aktörer. Studiens resultat visar att orsakerna till elevernas ofullständiga betyg var bristande motivation, personlig omognad, konflikter med lärare och för dessa elever alltför opassande undervisningsmetoder. Skälen till att eleverna senare valde att återuppta och komplettera sina gymnasiestudier vid vuxenutbildningen grundar sig i deras tidigare möte med arbetsmarknaden samt svårigheter att ta sig vidare i utbildningssystemet. De har med andra ord ställts inför fait accompli och vidgat sina handlingshorisonter och har justerat sina uppfattningar om betydelsen av fullständiga gymnasiebetyg.

Syftet med den här studien var att undersöka hur många elever i årskurserna fyra till sex på Västra Hamnens skola som hade tillgång till att se inspelade matematikgenomgångar hemma via internet med en dator, en smarttelefon eller en surfplatta, samt att ta reda på vad elevernas vårdnadshavare ansåg sig själva ha för matematiska kompetenser och hur ofta de ansåg att de själva har tillräcklig tid till att hjälpa sina barn med matematikläxorna. Syftets underliggande fokus var likvärdighet.Problemställningarna löd:•Hur ser möjligheten ut för elever i årskurserna fyra till sex på Västra Hamnens skola att se inspelade genomgångar i hemmet?•Hur ser de skolrelaterade hemresurserna ut för elever i årskurserna fyra till sex på Västra Hamnens skola? Problemställningens fokus är hur mycket tid föräldrarna anser ha för att hjälpa deras barn med matematikläxorna, samt vad föräldrarna anser om deras egna matematiska kompetenser.•Hur antas matematikundervisningens likvärdighet påverkas om läxor ersätts med inspelade genomgångar i årskurserna fyra till sex på Västra Hamnens skola?Undersökningsmetoden som användes i uppsatsen var enkäter. Resultatet från studien visar att alla undersökningsdeltagare hade tillgång till att se inspelade genomgångar hemma via internet med en dator, en smarttelefon eller en surfplatta. Däremot så fick 2% av eleverna sällan hjälp av sina vårdnadshavare vid behov av hjälp med läxor och 28% av eleverna fick hjälp, men endast ibland. Angående vad vårdnadshavare ansåg om deras egna matematiska kompetenser så tyckte 5% att de aldrig hade tillräckliga matematiska kompetenser att hjälpa sina barn med matematikläxorna. 2% av vårdnadshavarna ansåg att de sällan hade tillräckliga matematiska kompetenser. 18 % av vårdnadshavarna bedömde att de endast ibland hade tillräckliga matematiska kompetenser för att hjälpa sina barn med matematikläxorna. Resterande 75% av vårdnadshavarna betraktade att de ofta/alltid hade tillräckliga matematiska kompetenser för att hjälpa sina barn med matematikläxorna.

t Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare kan göra för att motivera eleverna till NO- lektionen. Undersökningen syftar till att se om det finns skillnader mellan pojkars och flickors intresse för naturvetenskap. Detta examensarbete bygger på en intervjuundersökning som genomfördes i sjundeklass med åtta elever, fyra pojkar och fyra flickor. Undersökningen visade att läraren har stor betydelse för att väcka intresse hos eleverna. Detta sker genom att variera undervisningen efter elevernas behov. Undervisningen visade också att intresset för naturvetenskap skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Pojkarna är mest motiverade till kemiområdet, medan flickorna är mest motiverade till biologiområdet. Dessutom är flickorna mer intresserade av att välja NO-linje i gymnasiet.