Search

Reflektion eftersträvas ofta i högre utbildning. Forskning och beprövad erfarenhet visar att aktiviteten ska ha avgörande betydelse för studenters djuplärande. Reflektion har även visat sig ha en central betydelse för studenters professionella lärande. Denna studie fokuserar på reflektion hos blivande biomedicinska analytiker (BMA). Syftet är att utveckla förståelse och ökad kunskap om vad BMA-studenter reflekterar över under sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Det teoretiska ramverket utgörs av pragmatismen och är utgångspunkt för tolkningen av resultatet tillsamman med tidigare forskning. Det empiriska materialet utgörs av åtta reflektionsloggar som BMA-studenter skrev under sin sista VFU. Tre huvudteman var identifierades genom tematisk analys. Dessa var kvalitetssäkring (preanalytiska aspekter och funktionskontroller), interaktion (mänskliga interaktioner och emotioner, och materiella interaktioner och emotioner) och professionalisering (professionskompetens och professionsetik). BMA är en tekniskt och medicinskt kvalificerat och, självständig profession vars centrala arbetsuppgift är att kvalitetssäkra laboratoriearbete med syfte att kunna leverera snabba och trovärdiga provsvar. Avslutningsvis presenteras förslag på vidare forskning på nationell och internationell nivå. Reflection is often strived for in higher education. Research and proven experience show that it has adecisive role in the deep learning as well as the professional learning of the students. This studyfocuses on reflection by future soon-to-be biomedical laboratory scientists. The purpose is to acquiremore knowledge and deeper understanding about students’ reflection during their workplace-locatedpractice in the clinical education. Pragmatism is the basis on which the interpretation and discussionof the results are based and related to earlier studies. The empirical material consists of eightreflection-logs written by biomedical laboratory scientist students during their workplace-locatedpractice. Three main themes were identified, quality assurance, interaction, and professionalization,through thematic analysis. These themes are quality assurance (preanalytical aspects and functionchecks), interaction (human interactions and emotions, and materialistic interaction and emotions) andprofessionalization (professional competence and professional ethics). The biomedical scientistprofession is a technically and medically qualified and independent profession in which its primarytask is quality assurance of laboratory work with the goal of delivering fast and reliable test results.Lastly, suggestions of further studies, nationally and internationally, are presented.

Detta examensarbete har som syfte att utveckla kunskap om skolans speciallärares och specialpedagogers (specialprofessioners) professionalisering mellan 2007 och 2021. Metoden är en kvalitativ textanalys av Lärarförbundets tidning Specialpedagogik och studien har en deduktiv ansats med induktiva inslag. Den teoretiska ramen är hämtad från Harries-Jenkins (1970/2010) arbete kring professioner i organisationer där begreppet professionalisering genom en definition av den professionella som askriptiv blir det analytiska verktyget i studien. Examensarbetets teoretiska analysmodell utgår från denna professionaliseringsteori som grundas i studiens syfte och frågeställningar. Forskningsöversikten belyser villkoren för specialprofessionerna i en svensk skolkontext och pekar på hur specialprofessionerna verkar i ett komplext system med ett dynamiskt förlopp där målet att arbeta förebyggande för inkludering ställs mot en praktik där förutsättningarna för detta arbete inte är givna. En stor mängd reformer och ändringar i policy framgår som en källa till osäkerhet kring specialprofessionernas roller. Det analyserade resultatet presenteras under de element som återfinns i studiens teori: kontext, utbildning, struktur och ideologi. Resultatet visar på olika utvecklingar av specialprofessionernas professionalisering mellan 2007 och 2021. Professionerna är under stor påverkan av politiska reformer vilket inverkar på såväl utbildning som yrkespraktik. Utbildningarna präglas av utredningar och osäkerhet kring det svenska systemet med två specialprofessioner. Strävan mot standardisering genom en större legitimering framstår som en dragkamp mellan organisation och profession. En tydlig rörelse främst ur specialpedagogernas perspektiv är professionens närmande mot skolledning, exempelvis genom kombinationstjänster specialpedagog/biträdande rektor. Sammanfattningsvis präglas specialprofessionerna som kollektiv av en yttre homogenitet samtidigt som de ofta arbetar isolerade från varandra. Bristen på gruppidentitet och gruppkultur inom specialprofessionerna får konsekvenser för den enskilda yrkesutövaren samt för professionernas status. Fackförbundets tidskrift framstår i vissa fall som moralhöjande i sin strävan att säkerställa specialprofessionernas ställning. Ett exempel på förslag till vidare forskning är att vidare studera specialprofessionerna med fokus på hur skolans olika kontexter inverkar på professionaliseringen.

Journalistbranschen befinner sig i ständig förändring och har genomgått en oerhört omfattande utveckling under lång tid. Både journalistiken och journalisterna påverkas av ett ökande teknikfokus, där webbpublicering är det centrala och där medierna konkurrerar med människors uppmärksamhet i allt större utsträckning. Syftet med denna undersökning har i synnerhet varit att undersöka åtta svenska journalister varav fyra är yngre och fyra äldre i hur de upplever den teknik och digitaliserade verktyg som används i det vardagliga arbetet. Vårt intresseområde för denna uppsats har varit hur journalister förhåller sig till teknik i sitt journalistiska arbete och hur detta beror på arbetslivserfarenhet samt typ av dagstidning. Det har använts en kvalitativ metod för att kunna svara på frågeställningarna. Denna undersökning har gjorts genom intervjuer med journalister anställda vid två dagstidningar, en lokal tidning och en rikstäckande tidning. Fyra personer från varje tidning, två mindre erfarna och två mer erfarna journalister intervjuades till uppsatsen. Denna undersökning visar att det finns likheter mellan journalister som arbetar vid en lokal tidning och journalister som arbetar vid en rikstäckande tidning. Det visar sig utifrån intervjuerna vara större skillnader mellan hur yngre och betydligt mer erfarna journalister förhåller sig till digitala webb- och mjukvarubaserade verktyg i sin yrkesutövning. De yngre journalisterna i studien visade överlag att de var mer intresserade av olika medietekniska lösningar, medan journalister i den äldre gruppen för undersökningen visade en mer ifrågasättande inställning till tekniken. Som det ges en bild av i olika sammanhang är journalistbranschen starkt präglad av ett fokus på digital teknik, men även av dagens sociala medier-centrerade samhälle. Sammanfattningsvis visar denna studie att det finns skillnader i omfattning och förhållningssätt mellan en mindre dagstidnings och en större dagstidnings användning av digitala tekniska verktyg. Det finns även tydliga skillnader utifrån hur lång journalistisk arbetslivserfarenhet som journalisterna har.

This study means to examine and map out teachers' professional leadership and how distance learning has affected the quality of that leadership in the situation of having the physical classroom removed and new practical and social conditions to rule the everyday school life, caused by the global Covid-19 pandemic. To get a more nuanced insight in the different kinds of classrooms, teachings and the leadership that surrounds them I have studied both the teachers and students perspectives on the situation to compare them. It’s a qualitative study with a focus on reaching teachers and students personal experiences and thoughts through semi structured interviews as its main method. I limited my study to being on teachers and students from different high schools in the Blekinge and Kronoberg regions and used personal interviews with the teachers and small group interviews with the teachers' respective students. The overall results of my study shows that the conditions for effective leadership had been limited in several aspects. The most prominent being different social aspects of leadership, classroom management and teaching. The general experience were difficulties in communication and the ability to build and maintain relations and also problems with the ability of teachers to read their class’ different needs and respond to them efficiently due to missing body language and facial expressions of distance learning. The students'needs boiled down to adjustments in response to their increasing lack of motivation in their studies and need for further and easier contact with their teachers for questions and help. The study also revealed that the teaching situations needed to be a bit more fun and interactive to help restore the social needs but that the best for all would be to return to the normal physical classroom as soon as possible to ensure improvements in wellbeing and ability to learn for the majority of people.

From a Foucault-inspired, poststructuralistic approach this study reviews the problem of teacher shortage. Its purpose is to leave a contribution of alternative perspectives on teacher shortage, and relate them to the professionalization of the teacher occupation. The study examines how schools’ competency supply in Sweden can be seen from alternative perspectives than those put forward in thirteen debate articles published in 2019, and the summary of the final report from the state investigation on better schools through more attractive school professions. Applied method is Carol Bacchi’s What’s the problem represented to be? The results describe a volatile current situation that entails that other stakeholders’ agendas in addressing the teacher shortage strongly limits the possibilities of professionalizing the teacher occupation. A fear is highlighted that unilateral focus on solving the students’ situation in relation to the teacher shortage may shroud aspects of the teachers’ perspectives, which could result in the implementation of counter-productive measures. Sammanfattning Studien granskar utifrån en Foucault-inspirerad, poststrukturalistisk ansats problemet med lärarbrist. Dess syfte är att bidra med alternativa perspektiv till diskursen kring lösningar på lärarbristen, och att sätta dem i relation till yrkets professionalisering. Studien undersöker hur skolans kompetensförsörjning i Sverige kan ses ur alternativa perspektiv till de som skrivs fram i tretton debattartiklar som berör lärarbristen publicerade under 2019, samt sammanfattningen av slutbetänkandet för den statliga utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner. Som metod används Carol Bacchis What’s the problem represented to be? Resultatet beskriver ett föränderligt nuläge som innebär att läraryrkets möjligheter till professionalisering starkt begränsas av andra aktörers agendor i arbetet med att åtgärda lärarbristen. En farhåga lyfts om att ett ensidigt fokus på att lösa elevernas situation i lärarbristen riskerar att dölja aspekter av lärarnas perspektiv, vilket kan medföra att det genomförs kontraproduktiva åtgärder.

Syftet med denna stuide är att belysa hur förskollärare reflekterar över sin yrkesprofessionalitet och hur förskollärare synliggör professionalitet i förskolläraryrket. Vi gör en historisk tillbakablick på förskolans, förskollärarutbildningen och läroplanens framväxt och utbildning. Detta för att ge en bild av hur förskolans ursprung kan ha påverkat synen på förskolorna idag. Det redogörs också hur professionalitet i förskolan kan se ut. För att fördjupa oss och få en inblick i detta har vi intervjuat förskollärare i fokusgrupp där våra intervjufrågor varit inriktade på förskollärarnas uppfattningar till sin yrkesprofessionalitet. Vid bearbetningen av insamlade data har vi använt den hermeneutiska spiralen samt förståelsehorisonter som metodverktyg. I studiens resultat berättar de medverkande förskollärarna om hur de kan urskilja kontraster mellan sin egen och allmänhetens syn på professionalitet inom förskolläraryrket. De menar att allmänheten ofta kan se förskolan som en plats för barnpassning medan förskollärarna anser sig som professionella lärare. Det framkommer att förskollärare använder sig av varierande strategier för att synliggöra förskollärares professionella uppdrag och yrkesroll. Respondenterna i fokusgruppen beskriver hur vardagliga arbetsuppgifter såsom dokumentation, arbete utifrån läroplanen och vistelse ute i samhället kan utforma synliggörande strategier. Dessa strategier menar de medverkande förskollärarna kan bidra till att professionalitet inom förskolläraryrket blir mer synligt och då även kan uppmärksammas av personer utanför förskolans verksamhet. Avslutningsvis diskuteras olika aspekter av förskolläraryrket och hur dessa tar formen av yrkesprofessionalitet i förskolan. Det framkommer att allmänheten har en viss okunskap kring den kunskapsbas förskollärare besitter. Detta menar vi kan vara en bidragande faktor till att förskollärares professionalitet kan bli osynlig för andra utanför yrket. Detta betonar också vikten av hur de synliggörande strategierna kan visa allmänheten hur professionalitet i förskolan kan se ut och på så vis påverka uppfattningen av yrket.

De senare åren har det gått mode i tal om att sätta individen i centrum inom socialtjänsten. Självbestämmande och delaktighet är hörnstenar i Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Men är brukarens behov styrande i praktiken? I uppsatsen studeras LSS-processen utifrån ett slags organisatoriska ideologier, s.k. professionella logiker, och hur de tar sig uttryck i praktiken. Sedan tidigare är det känt att professionella logiker som domineras av hierarkier respektive av klassisk kompetens konkurrerar med varandra. I det teoretiska ramverket deltar även en brukarmandatslogik.I denna etnografiska kvalitativa fallstudie studeras tre kommuner som i huvudsak har en välskött LSS-verksamhet. Huvudaktörer som studeras är biståndshandläggare på beställarenheter och baspersonal på utförarens boenden men också andra aktörer som filtrerar logikerna studeras. Logikernas principer och praktisk applicering av dessa analyseras utifrån kunskapsbas, kontroll, auktoritet och handlingsutrymme samt dokumentation. I analysen har jag kommit fram till att olika logiker visar sig olika starka i processens olika faser. Ett tydligt exempel på nyinstitutionell särkoppling är den formella uppföljningen handläggare ska göra av hur arbetet faktiskt genomförts i den boendes närmiljö. Här ser vi att den röda tråden som är tänkt att gå från beställare via utförare och tillbaka ibland tar en annan väg eller klipps av någonstans på vägen. Den informella samverkan pekar på större dynamik än den formella i samspelet mellan logikerna. In the last few years, the idea of person-centered care within social services has grown in popularity, seen from a public discourse driven by the National Board of Health and Welfare. Inclusion and empowerment are cornerstones in the Swedish Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS). But is the individual’s mandate the ruling principle also in practice? In this essay, the municipal LSS process is studied from the viewpoint of professional logics and how they manifest in practice. Previous research has been carried out in the fields of classical professional logic and the competing organizational professional logic. Together with these, I examine a user-mandate professional logic. By using the qualitative methods of ethnography and case study, I study agents from three municipalities with an overall well-managed care for the target group. Principal agents are care managers and care givers’ staff working close to the residents. These functions are organizationally separated into different units where the manager investigate the individuals’ needs, forward investigations, and decisions to care givers and then review the given social services. Also studied are other agents that have a filtering function of the logics. The principles and practical application of the logics are analyzed from knowledge base, control, authority, discretion, and authority. In the analysis, I have concluded that the occurrence of the different logics varies in strength in the different phases of the process. One distinct example of an organizational decoupling is the formal review where the thought order of the process could be viewed as a “red thread”, running from manager to care giver and back. The empirics show that the read thread takes another route or is cut off somewhere along the route. The informal cooperation, rather than the formal, indicates greater dynamics in the interplay between the logics.

The aim of this study is to explore what happens when the Swedish disability policy (LSS) is translated into practice. The study focuses on the organizing that takes place at a local, municipal level. It uses a qualitative approach with a mix of qualitative methods and is actively involving practitioners in the co-­‐ production of empirical data. Drawing on Actor-­‐network theory (ANT) as a conceptual framework, the analysis focuses on how actors and actants are assembled in networks. A detailed map is developed, comprising relations, formations and tensions that emerges from the efforts of translating policy into practice, Results identify the function of front-­‐line managers as a central and overloaded hub. It shows how unforeseen, unintended and undesirable effects arise as a result of both planned action programs and recurrent, not anticipated events. An ongoing professionalization, is described as a result of internal organizational conditions, rather than policy implementation or the self-­‐ interest of professions. The study illustrates the complexity and challenges of welfare organizations and the results can be used for further organizational studies as well as serve as a roadmap for organizational development within disability services.

Syftet med denna studie har varit att undersöka kommersialiseringen av svensk elitfotboll på herrsidan. Mer precist har det handlat om att belysa hur inhemska elitföreningar ser på och upplever bolagiseringen av föreningens verksamhet. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer tillämpats vid insamling av data. Respondenterna utgör elitföreningar inom svensk fotboll som både bedriver bolagiserade (IdrottsAB) och icke bolagiserade verksamheter. Studien har undersökt fem fotbollsföreningar från Allsvenskan och en fotbollsförening från Superettan. I studien har teoretiska perspektiv som institutionell teori och globalisering varit tongivande och applicerats för att tolka resultatet i analysen och diskussionen. Resultatet från respondenterna har givit en tydligare bild om motivation som ligger bakom beslutet om att omvandla elitverksamheten till IdrottsAB och vad det medför till utveckling. Studien påvisar att det finns ett distinkt samband som berör syftet med bolagisering, men det finns en viss skildring inom förändringsarbetet med tanke på föreningarnas historia, organisationsstruktur och resursanvändning. Studien har även identifierat varför elitföreningar inom svensk fotboll inte väljer att bolagisera verksamheten utan beslutar att förbli en ideellt allmännyttig förening. Trots kommersialiseringens utveckling lever svensk elitfotboll vidare i konceptet om en folkrörelse med fokus på konservativa värderingar och medlemmarnas intresse. Förhoppningarna med den här studien är att öppna intresset för kommersialiserings utveckling och ge en ökad förståelse kring bolagisering och de effekter samt möjligheter som det medför.

Socialt arbete är vad man skulle kunna kalla ett relativt ungt fenomen och ett organiserat arbete mot sociala problem är i Sverige inte mycket äldre än 100 år gammalt. Med det sagt kan man förstå att det sociala arbetets karaktär är under ständig förändring, och förhoppningsvis förbättring. De senaste decennierna har dock socialt arbete präglats av en ny förändringstrend. En privatiseringstrend. Som nyexaminerad socionom är valen av arbetsgivare fler än vad de var för 30 år sedan och alternativen skiljer sig åt. Syftet med denna uppsats är således att undersöka hur den snart nyexaminerade socionomen uppfattar de olika alternativen, som en eventuell arbetsgivare men också rent generellt. Studien är utformat efter kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt och bygger på fyra olika intervjuer med fyra stycken snart färdigutbildade socionomer. Som teoretiskt ramverk ligger Max Webers teori om byråkrati i idealtypiska termer som grund för arbetet, samt teorin om handlingsutrymme. Tack vare användandet av tematisk textanalys kunde vissa likheter och teman urskiljas ur informanternas utsagor och resultatet kom att skildra en på många sätt homogen uppfattning av brister och risker med olika arbetsgivare. Samtliga informanter talar om en byråkrati som riskerar växa sig för stor för att fungera effektivt, och på ett rättvist sätt. Mot såväl klienter som anställda inom organisationen. Weber talade i pessimistiska termer om hur framtiden skulle komma att tillhöra byråkratin, en uppfattning som han delar med samtliga informanter. Uppfattningen är att en organisation som växer sig för stor, kommer att behöva arbeta på ett ytterst rationellt sätt rent byråkratiskt. Slutsatsen är att en rationell byråkrati inte är förenligt med ett rättvist socialt arbete gentemot klienten eller, återigen, den anställde. Social work is what one could call a relatively young phenomenon and an organized work against social problems in Sweden is not much older than a century. That being said, one can understand that the nature of social work is under constant change, and hopefully improvement. However, in recent decades social work has been characterized by a new trend of change. A privatization trend. As a newly graduated social worker today, the alternatives to employers are more than they were 30 years ago and the alternatives differ. The purpose of this thesis is thus to investigate how the soon-to-be-graduated social worker perceives the different alternatives, as a possible employer, but also generally. The study is designed according to a qualitative method with an inductive approach and is based on four different interviews with four social work bachelors. As a theoretical framework, Max Weber's theory of bureaucracy in ideal-typical terms lies as the basis for the work, as well as the theory of scope for action. Thanks to the use of thematic text analysis, some similarities and themes could be distinguished from the informants' statements, and the result was to depict, in many ways, a homogeneous perception of deficiencies and risks with different employers. All informants talk about a bureaucracy that risks growing too large to function effectively, and in a fair way. Towards both clients and employees within the organization. Weber spoke in pessimistic terms about how the future would belong to the bureaucracy, a view that he shares with all the informants. The perception is that an organization that grows too large will have to work in an extremely rational way bureaucratically. The conclusion is that a rational bureaucracy is not compatible with a fair social work towards the client or, again, the employee.

Sports are changing along with the development of society; commercialization and professionalization of the sports movement is today demanding more of the athletes than before. These demands have created a trend of early specialization, not only amongst the biggest global sports, but also the less practiced ones. This study investigated the sport of wrestling, in Sweden, focusing on socioeconomic factors in the families of the wrestlers, when they were growing up. Furthermore, how family members influenced the athletes, as well as their thoughts of early specialization in order to reach the national team, was included in the research. The conclusion of this study was that the majority of the wrestlers who reached the national team, grew up in families where both parents where present, and their parents had a great interest in sport. Moreover, the families had a medium to high socioeconomic status, indicating that this might have been a contributing factor to the success of the athletes. The wrestlers in the national team started training when they were between five and nine years old, whilst making a debut in competition one year later, and started training for an elite career around the ages of 15 to 16. Still, they had divided opinions whether an early specialization is necessary in order to reach a very high level of the sporting society.

Syftet med studien var att kartlägga och analysera hur en tennistränares vardag i Sverige ser ut. Utifrån denna vardag syftade studien vidare till att undersöka vilka förutsättningar och villkor som råder för tennistränarna och hur dessa påverkar utförandet av det dagliga arbetet. Studien genomfördes som en utforskande hermeneutisk studie med triangulering som forskningsdesign, omfattande en enkätundersökning, tidsstudie och semi-strukturerade intervjuer. Det övergripande urvalet för studien omfattade ett klusterurval på 50 tennistränare, inom vilket deltagare för tidsstudien och intervjuerna valdes ut genom ett målinriktat och strategiskt bekvämlighetsurval på 11 respektive 3 tränare. Studiens resultat analyserades med hjälp av teorier om akademisering, professionalisering, kommersialisering och kunskap och kompetens inom idrotten. I studien framkommer att en tennistränares arbete är komplext, omfattande och ställer krav på tränare att ha kunskap och kompetens inom såväl idrottsspecifika och professionsrelaterade som generella och mer management-liknande områden. Kommersialisering och professionalisering som betingade faktorer påverkar i kombination med en utökad akademisering tennistränarnas dagliga arbete och kan i framtiden komma att förändra den nuvarande karaktären av uppdraget mot ett professionaliserat och erkänt ”tennistränaryrke” i Sverige. Detta anser deltagarna i denna studie som något viktigt i den fortsatta professionsutvecklingen inom svensk tennis.

Fotbollsagenter har under en längre tid framställts negativt och i en del fall har yrketsexistens och plats inom elitfotbollen ifrågasatts. Påståenden om att de “stjäl” från fotbollenoch att de inte har något i fotbollen att göra har väckt medial uppmärksamhet ochdebatter genom åren. De har länge stått ensamma på denna världsomspännande marknadoch behövt försvara sitt yrke. Vi ställer oss frågan om hur och varför det har blivit så här.Vi vill försöka rensa diskussionen från rykten och fördomar och redovisa det som agentverksamheten faktiskt bidrar med.Syftet med denna studie är att konkretisera elitfotbollens agentverksamhet och belysa hurdenna verksamhet påverkar den svenska elitfotbollens utveckling både på nationell ochindividnivå samt ekonomiskt.Vi har utgått ifrån tre olika frågeställningar i studien och dessa lyder som följande:• Hur är agentverksamheten utformad och hur ser relationen mellan agent, spelare/klubb ut?• Vilken roll fyller agentverksamheten och hur påverkas den svenska elitfotbolleni relation till denna verksamhet?• Har avskaffandet av agentlicensen någon betydelse i relation och påverkan till densvenska elitfotbollen, och i sådana fall hur?Studien grundar sig på de kvalitativa intervjuer som vi genomfört med fem fotbollsagenteroch fem klubbrepresentanter som i dagsläget är verksamma inom den svenska elitfotbollen.Den teoretiska utgångspunkten för studien är elitfotbollens professionaliseringoch kommersialisering vilka vi förstår som de grundläggande faktorerna till den fotbollsindustri vi idag har. Resultaten visar att det finns delade meningar i fråga om agentverksamhetens existens och nytta, något som avskaffandet av agentlicensen har bidragit ytterligare med. Det framgår trots detta tydligt att agenternas roll vuxit sig starkare och att de har blivit en vital del av svensk elitfotboll där de bidrar till marknaden, spelarnas intressen samt en förbättrad ekonomi.Nyckelord: Agentverksamhet, fotbollsagent, agentlicens, kommersialisering, professionalisering,fotboll, klubbrepresentant. Football agents have been portrayed negatively for a long time and in some cases theprofession's existence and place within the elite football has been questioned. Claims thatagents "steal" from football and that they shouldn’t have a place within this industry hasattracted media attention and debates over the years. Agents have been forced to defendtheir profession when they’ve been standing all alone on this worldwide market. We askourselves the questions of how and why it has become like this. We want to try to clearthe discussion of rumours and prejudices and report what the agent operation actuallycontributes with.The purpose of this study is to clarify the elite football's agent operation and illustratehow this activity affects the development of the Swedish elite football at both nationallevel, individual level and economically.We have three main questions in this study:• How is the agent business designed and what does the relationship between agent,player/club look like?• What is the role of the agent business and how is the Swedish elite football affectedby this activity?• Does the abolition of the agent license have any significance on the Swedish elitefootball when it comes to relation and influence, and in such cases how?The study is based on the qualitative interviews we conducted with five football agentsand five club representatives who are currently highly active in the Swedish elite football.The theoretical point of departure for the study is the professionalization and commercialization of the elite football. There are split opinions about the existence and usefulness of the football agent operation, something that the abolition of the agent license has further contributed to. It is clear, however, that the agents' role has grown stronger and that they have become a vital part of the Swedish elite football where they contribute to themarket, the interests of players and an improved economy.Keyword: Agent operation, football agent, agent license, commercialization, professionalization,football, club representatives.

Förskolan genomgår hela tiden förändringar, såväl på nationell som på kommunal och lokal nivå. På senare år har till exempel läroplanen reviderats, men det sker även mindre förändringar på de lägre nivåerna. Dessa förändringar påverkar ett stort antal individer som rör sig i förskolans miljöer. Syftet med denna studie är att ta reda på vilket förhållningssätt förskollärare har till förändringar i förskolan samt vilken möjlighet de upplever att de har att påverka dessa och förskolans verksamhet i stort. Utifrån detta analyseras förskollärarnas syn på förändringsarbete och dess påverkan på aktörerna inom institutionen. För att ta reda på detta har jag intervjuat sju olika förskollärare och analyserat det materialet mot de teoretiska utgångspunkterna som berör de ramar förskolan som institution sätter upp för förskollärarna och hur denna makt tar sig uttryck. Som hjälp till detta har jag använt mig av Michel Foucaults teorier om makt och institutioner. Andra delar i det teoretiska ramverket handlar om motståndsstrategier och professionaliseringsprocesser. Ställt mot resultatet i analysen blir detta ett sätt att studera hur förskollärarna upplever att de begränsas i sitt yrkesutövande relaterat till förändringar men också vilka strategier de har för att göra motstånd mot detta samt hur de positionerar sig i sin yrkesroll i dessa sammanhang. Analysen visar att det finns olika uppfattningar om förskolans förändringar hos de olika förskollärarna, beroende på hur deras förutsättningar för att implementera dessa ser ut. Det blir tydligt att förskollärarna upplever att institutionen påbjuder en rad begränsningar genom att inte släppa in dem i de beslutsfattande rummen, men även att förskollärarna skapar egna strategier för att hantera detta. De förändringar som genomförs har ofta ett uttalat professionaliserande syfte, men visar sig snarare leda till en ökad kontroll av yrkesutövning – något som i sig är deprofessionaliserande. I analysen blir det även synligt att en viktig aspekt vid genomförande av förändringar är att erbjuda förskollärarna djupgående reflekterande samtal med kollegor. Förskollärarna i denna studie upplever dock att detta ofta förbises. Resultaten bör även kunna relateras till andra liknande institutioner och säger då något om villkoren för många individer i deras yrke eller i deras bruk av institutionens tjänster.

Vårt syfte har varit att, med stöd av kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier, undersöka hur förskollärare uppfattar professionalisering samt sina unika kompetenser. Begreppen profession o​ch k​ompetens utgör grunden för våra val av teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning. Studien har för oss synliggjort att även om förskollärare är positiva till professionalisering så förekommer det ingen djupgående relation till begreppet. Detta kan bero på att professionaliseringen främst har hanterats på en facklig samt statlig nivå och utan större förankring hos förskollärarna själva. När det gäller professionsteoretiska definitioner är kunskapsbasen den mest centrala och svaren vi får om unika kompetenser visar på att även om flertalet anser sig äga pedagogiska kunskaper, och kan sätta ord på dessa, så består stora delar av en förskollärares kunskapsspektrum av tysta kunskaper som upplevs som svåra att beskriva. Vidare kan det utläsas i resultatet att förskollärarna lyfter brister i organisationen som ett hinder när det gäller att omsätta pedagogiska kompetenser i praktiken och att försummandet av planeringstid leder till försämrad kvalitet i förskolan.

Tidigare studier visar att sjuksköterskor lägger allt mer tid på omvårdnadsdokumentation.Forskningen tyder på två rationella förklaringar till detta fenomen. Den ena förklaringenbehandlar den ökade dokumentationen som en effekt av sjuksköterskors professionalisering.Samtidigt som lagkravet på sjukvårdsdokumentation trädde i kraft startade enprofessionaliseringssträvan för sjuksköterskor. Vikten låg på att som sjuksköterska ständigtsöka större skicklighet inom sitt yrke för att kunna erbjuda patienter bästa möjliga vård. Dettagjorde dokumentationen till en del i ett kollegialt kommunikationsverktyg för att säkrapatientsäkerheten.Den andra förklaringen till ökad dokumentation kan se fenomenet som en effekt avgranskningssamhället. New Public Management och konkurrensbaserad sjukvård har drivitsjuksköterskor att dokumentera om patienters vård och omvårdnad för att kunna styrka att rätthandlingar ä gjorda och därmed klara en granskning.Tidigare studier visar att både professionalisering och granskningssamhället har uppvisateffekter som kan förklara den ökade dokumentationen i sjukvården. Denna kvantitativa studiehar därför låtit sjuksköterskor från fyra avdelningar på Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) svarapå en enkät om varför de dokumenterar. Detta för att vi studerat vilken av de två förklarandesom gjort sig gällande och därmed dominerar. Studien har även lagt fokus på vilken påverkanålder, erfarenhet och avdelningsform (planerad och akut) har på sjuksköterskors uppfattningom dokumentation och tid som läggs på den.Resultatet visar att båda förklaringarna är av betydelse för de tillfrågade sjuksköterskorna,men med något större värdering på professionaliseringsförklaringen. Bakgrundsvariablernaålder, erfarenhet och avdelning har även visat sig vara av betydelse för tiden som läggs pådokumentation där dokumentationsomfattningen tycks öka med högre ålder och erfarenhet.Resultatet visar även ett samband där sjuksköterskor från planerade avdelningar lägger mertid på dokumentation än sjuksköterskor verksamma på akuta avdelningar gör. Det är utifråndessa resultat vi kan dra slutsatsen om att dokumentation framförallt kan verka som ettredskap för kollegial kommunikation och samarbete, där skicklighet och erfarenhet förmedlas.

I Förskollärarprofessionen ur ett förskollärar- och föräldraperspektiv författad av Jenny Wernberg och Therese Persson, studeras förskollärares och föräldrars syn på och uppfattningar om förskollärarens profession samt likheter och skillnader mellan dem. Vi har även studerat hur läroplanens införande har påverkat förskollärarnas professionalisering. Våra teoretiska utgångspunkter är begrepp som profession, professionalism och professionalisering. Kvalitativa intervjuer och enkäter har legat till grund för denna studie.Förskollärarna har ett helhetsperspektiv och pratar om sin profession och professionalisering på gruppnivå. De fokuserar mycket på läroplanen och vikten av att synliggöra verksamheten för föräldrar. Men de har svårt att se på sig själva som en profession. Föräldrarna litar fullt ut på förskollärarnas kompetenser och har gett förskollärarna det erkännande som normalt är en central del av professioner. Föräldrarna inriktar sig på barnet och den personliga kontakten med förskolläraren samt hennes kompetenser och professionalitet. Läroplanens stora betydelse för förskollärarna skapar en konflikt i förskollärarens professionaliserings strävanden då den är ett statligt styrdokument som begränsar förskolans autonomi över yrkesutövandet, men samtidigt har förskollärarna frihet att styra över hur målen ska uppnås vilket ger dem viss autonomi.

Problemet som den här uppsatsen belyser är att olika grupper, till exempel lärare, politiker och fackförbund för en diskussion om läraryrkets status, utan att beskriva vad de menar med begreppet status. Syftet med den aktuella studien är att belysa vad en grupp gymnasielärare respektive representanter från Lärarnas Riksförbund lägger i begreppet yrkesstatus och ta reda på vilka faktorer de anser påverka yrkesstatusen. Vidare är syftet att ställa resultaten mot relevant forskning på området och ge förslag på hur diskussionen om lärares yrkesstatus kan sättas in i ett större perspektiv kopplat till skolutveckling. Undersökningen bygger på en textanalys av debattartiklar från Lärarnas Riksförbunds hemsida och en enkät som gymnasielärare svarat på. Både textanalysen och enkäten har en kvantitativ och en kvalitativ del. Undersökningen visar att Lärarnas riksförbund för ett enkelspårigt resonemang om status där lönen framstår som den i särklass viktigaste faktorn för att påverka statusen, följd av förslag på specifika ”statushöjande” åtgärder, som: lärarlegitimation, karriärmöjligheter och en bättre lärarutbildning. Gymnasielärarna sammanfaller till stor del med Lärarnas Riksförbund i att lönen är en viktig del, men utöver det, för de ett mer nyanserat resonemang om att statusen är beroende av samhällets syn på yrket. Denna insikt bidrar till att andra perspektiv förs in, som: medias bild av läraryrket och att det är samhället omkring lärarna som i någon mån bekräftar deras yrkesstatus. I den avslutande diskussionen förs ett resonemang utifrån aktuell forskning om att läraryrket först måste åtnjuta ett förtroende i samhällets ögon innan lönen kan höjas och en lärarlegitimation införas. Den avslutande diskussionen tillsammans med undersökningens resultat utgör således ett inlägg i debatten om läraryrkets status.

Forskning visar att många yrken kämpar för att få benämnas som professioner. För att kunna klassas som profession krävs det att yrkesutövningen uppfattas som professionell. Detta handlar om sociala konstruktioner som kontinuerligt utsätts för tvivel och omförhandling vilket tyder på att en professionell identitet skapas genom fortgående processer. Tidigare har fokus legat på just profession som ett statiskt begrepp men välfärdssamhällets utveckling har skapat ett behov av att revidera fenomenet till de mer dynamiska begreppen; professionalisering och professionalism.Vi kan se att det finns forskning kring olika yrkens professionaliseringsprocess såsom sjuksköterskor, socionomer, barnmorskor, bibliotekarier med flera men vi saknar en liknande studie över administratörsyrket. Administratörsprogrammet utgör en av utbildningarna på Högskolan i Borås. Detta lärosäte profilerar sig med mottot ”Vetenskap för profession”. Utifrån sitt motto sänder högskolan signaler av professionalitet rörande de utbildningar de erbjuder. Det är, enligt vår erfarenhet, ett yrke som inte förknippas med ett officiellt erkännande som profession i någon starkare mening.Avsikten med denna kvalitativa studie är att belysa vilken position administratörsyrket har på arbetsmarknaden utifrån ett professionellt perspektiv. Innehållsanalysens syfte är att påvisa vilken grad av professionalism som går att utläsa ur platsannonser riktade mot administrativa tjänster inom offentlig sektor. Studien återfinns på mikronivå utifrån ett organisationsteoretiskt förhållningssätt för att kunna belysa hur utveckling mot profession kan te sig. Studiens resultat påvisar variation inom flera dimensioner huruvida professionalism går att återfinna i platsannonserna. Det är utifrån resultatet och olika kännetecken för professionaliseringsprocessens stadier som vi drar slutsatsen att administratörer till största delen befinner sig i stadiet av preprofession. Det är vår uppfattning att studier på mikronivå bör bedrivas i ett första skede för att senare kunna bidra till det stora pusslet rörande professionalism.

Under 2000-talets första årtionde genomgick Försvarsmakten betydande förändringar och för att stärka organisationen i den processen har Försvarsmaktens värdegrund tagits fram. Framtagningen genomfördes tills stor del av konsultföretaget Bikupan genom omfattande intervju- och enkätmaterial med både Försvarsmaktspersonal och civilbefolkning som undersökningsgrupper.Nu, när Försvarsmaktens värdegrund borde kunna betraktas som implementerad är det aktuellt att undersöka hur värdegrunden tillämpas. I det här fallet riktas luppen mot första linjens chefer, plutoncheferna och därmed de officerare som i första hand praktiserar ledarskap och värderingar gentemot Försvarsmaktens soldater.Källmaterialet utgörs av intervjuer med plutonchefer vid Livbataljon, Livgardet. Materialet har analyserats utifrån teorier om professionalisering och new public management. Officerskårens anspråk på att utgöra en profession förutsätter en väl grundad yrkesetik såväl som högt förtroende för den professionella yrkesutövaren. New public management, vilket genomsyrat svensk förvaltning de senaste decennierna, präglas däremot av decentraliserad styrning, utformandet av policydokument och lågt förtroende för de statsanställda. En förtroendebrist som framförallt drabbar de som tidigare åtnjutit stor frihet i yrkesutövningen: de professionella.Slutsatserna omfattar att officerskåren finner etiska frågor både viktiga och intressanta men att man i första hand använder sitt ”sunda förnuft” istället för Försvarsmaktens värdegrund när man tar ställning i dessa frågor. Slutligen åberopas militär etik som ett område som verkar glömts bort när Försvarsmakten fastställde vilka värderingar som skall gälla inom organisationen.

Syftet är beskriva och analysera tillsynen som arbetssätt samt att utifrån några miljö- och hälsoskyddsinspektörers tankar och erfarenheter reflektera över om det går att finna möjligheter att utveckla tillsynsmetodiken. Frågeställningar är: Vilka uppfattningar och erfarenheter har inspektörerna när det gäller tillsynsmetodiken? Hur ser de på sin yrkesroll och arbetsvillkoren? Hur tänker inspektörerna kring möjligheter och svårigheter när det gäller att utveckla inspektörsjobbet? Studien har genomförts med hjälp av intervjuer, observationer och observationsschema. Resultatet visar att många miljö- och hälsoskyddsinspektörer ofta är utelämnade att på egen hand utarbeta sätt att arbeta på. Utvecklingsmöjligheterna för inspektörerna är begränsade. Inspektörsyrket uppfattas av många inspektörer själva som viktigt och intressant men också som ett yrke med låg status. Slutsatsen är att det behövs både utvecklingsarbete och forskning för att få till stånd en bättre arbetssituation för landets miljö- och hälsoskyddsinspektörer.

Social work has gone from being a primarily philanthropic issue to becoming an academic discipline at university level. To ensure its legitimacy social work must be founded on, and developed through scientific research and documented experience. The purpose of this essay is to review the various arguments on social work in order to evaluate their impact on education, which in turn affects students. In addition, it will demonstrate how different forms of knowledge are valued depending on the contexts. As a means of reaching this objective, the following questions are addressed: “What are the requirements and recommendations on how the education of social work should be structured, and why are these requirements and recommendations important?”, “How has the education of social work been influenced by the perception of valuable knowledge?” and “How does the education of social work affect students?” The collected material consists of various arguments concerning the development of social work and the education of social work's formation. We also used qualitative, semi-structured interviews with various individuals in the academic field of social work. Using theoretical concepts from Pierre Bourdieu, we analyze how the content of the education is shaped by different agents in the social work field, where certain forms of knowledge dominate over others. Through this we offer a way to illustrate how the contents of social work are created and recreated by actors who possess symbolic capital, and thus have prominent positions, in the academic field. It is also demonstrated how the students' habitus are shaped by the education, creating a collision in the encounter with the professional and the practical field.

The Swedish armed forces are facing a change, a change in both organization and profession. From a conscript military service system, the Swedish Armed Forces has changed to having full-time contracted soldiers. Conscript military service has a history of over a hundred years; it was introduced in 1901 and has survived two world wars and the Cold War. The Swedish armed forces have changed to have contracted soldiers. My reflection is whether the armed forces really have had time for this changes that the new professionalization has meant. Today the Swedish armed forces consists of contracted soldiers, soldiers who are employed full time and costs the armed forces a lot of money. It's too expensive to have the same number of soldiers now compared to the older system in the defense against invasion by conscript soldiers. This has enabled us with a lower mass and cannot always perform the same tasks as we could before. In this study, I will analyze if the professionalization really needs changes in the approach, and how these changes have been met by the Swedish armed services.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svensklärare tänker kring lärarprofessionalism och en professionalisering av läraryrket. Metoden för undersökningen består av kvalitativa intervjuer som gjordes på fem verksamma svensklärare. Undersökningen ger framförallt en bild av hur svensklärare ser på sitt yrke som profession. Det framkommer även meningsskiljaktigheter bland lärarna vad gäller en professionalisering av läraryrket. Professionaliseringen som görs i form av en lärarlegitimation, jämförs med decentraliseringen av skolan på 90-talet. I undersökningen utkristalliseras att det finns ett starkt statustänkande bland lärarna. De visar att de strävar efter att höja sin status och stärka sin lärarprofessionalism. En professionalisering av läraryrket kan vara ett sätt att göra det.

I början av 1990-talet genomfördes en rad reformer i svensk skola. En av dessa reformer kallas för kommunaliseringen av skolan. I detta examensarbete diskuteras konsekvenserna som kommunaliseringsreformen innebar för skolans didaktiska tillvaro, samt för lärarprofessionen och skolans likvärdighet, med utgångspunkt i någraintervjuade lärares och rektorers tankar och åsikter om förändringen. Aktuell forskning på området presenteras och undersökningsresultaten tolkas tillsammans med denna i en analytisk del. Undersökningen utgörs av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer som arbetade i skolan både före och efter reformens införande och därför själva kanrelatera till förändringen. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av intervjupersonerna anser att kommunaliseringen medfört negativa effekter för skolan men att detta är svårt att urskilja från andra skolprocesser, exempelvis införandet av nya läroplaner och förändring av skolans mål- och resultatstyrning. Det finns en allmän opinion bland de intervjuade personerna att skolans likvärdighet har förändrats, men inte nödvändigtvis blivit sämre. En annan viktig slutsats är att det för de intervjuade personerna till stor del är en fråga om hela läraryrkets status. Detta stöds även i den presenterade forskningen. En diskussion om framtida aspekter på skolans didaktiskamiljö, likvärdighet och lärarprofession avslutar examensarbetet. Didactics, Equality and Profession in a Decentralized Society

Titel: Den äldrepedagogiska konflikten - En kvalitativ studie av äldrepedagogers upplevelser av sin yrkesrollFörfattare: Carolina Vargas Bjelk & Linda LarsbyNyckelord: Äldrepedagogik, äldrepedagog, rollteori, profession, professionalisering, konfliktSyfte: Vårt syfte är att ta reda på hur äldrepedagogen upplever sin egen yrkesroll och dess plats i organisationen. Samt vilken betydelse utbildningen har för äldrepedagogenFrågeställningar:Hur påverkar den äldrepedagogiska utbildningen äldrepedagogens roll? Har äldrepedagogen en speciellt förhållningsätt som skiljer sig från deras kolleger?Vilka hinder möter äldrepedagogen i sin yrkesroll som äldrepedagog?Metod: Vår uppsats har en kvalitativ ansats. De teorier vi har valt som utgångspunkt är socialkonstruktivism, rollteori och professionaliseringsforskning. Vi använder dessa teorier för att få en förståelse av vad som sker när man skapar en yrkesroll, och för att få en insikt i vilka konflikter som kan uppstå mellan olika yrkeskategorier. Vår datainsamling gjordes genom att vi utförde fem stycken semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma äldrepedagoger som har en äldrepedagogisk examen från Malmö Högskola. Våra intervjufrågor hade ett par olika teman. Det första temat handlade om äldrepedagogens egen uppfattning av sitt arbete, Nästa tema var om äldrepedagogen anser om det finns en särskild äldrepedagogisk kunskap, och vad den anser att det i så fall är, det tredje temat handlade om utbildningen v.s. praktiken, det fjärde temat handlade om vad man ansåg karaktäriserar ett äldrepedagogiskt förhållningssätt, och om man tyckte att det förhållningssätt man har skiljer sig från sina kollegors. Vidare fick respondenterna svara på frågor om när man kände att man hade lyckats väl i sitt arbete, samt om man har stött på hinder i arbetet. Den slutgiltiga frågan handlade om vad respondenterna ansåg om äldrepedagogikens framtid. Vårt intervjumaterial analyserade vi utifrån ovanstående teorier.Resultat: Det som var mest framträdande i vårt resultat visar att äldrepedagogerna har svårigheter att förankra sig i organisationerna, att man anser att man har ett annat förhållningssätt än sina kollegor, detta förhållningssätt har man svårt att konkretisera i sin verksamhet. En konflikt som är framstående som äldrepedagogerna upplever är att de har svårt att se sin roll som äldrepedagog bland annat beroende på var de befinner sig i organisationen. THE CONFLICTS OF THE ELDERLYPEDAGOGUESA QUALITATIVE STUDY OF SOME ELDERPEDAGOGUES’ EXPERIENCES OF THEIR PROFESSIONAL ROLE

The desire for many people today is to be professional, and many occupations seek professional status. The idea of a profession has a higher status than a mere occupation; professionals have lot of knowledge and power to decide about their own work and they can also voice opinions about others. Occupations are driven towards attaining professional status. This process is not driven by single individuals aiming to exercise power in relation to other individuals. It is a collective, national process by an occupation. The overall aim of this dissertation is to examine, describe and analyze the process of professionalization of local public managers. There are four researchtopics: a) What are the characteristics of a professional group, and do these apply to local public managers? b) How is municipal organization portrayed with regard to the roles of politicians and administrators? c) How do politicians,managers, and public servants view themselves and each other in a normative and descriptive way? d) In what ways are managers trying to increase their influence to reach a position from which it is possible to choose to follow, or notfollow, a political decision? The methods used in this research are several; a deep case study in which surveys, observations, document studies and interviews are conducted. As theoretical framework theories of power, professionalization and discourse are used to analyze the empirical material from the case study.The results show top managers’ ongoing quest for professional status. They exclude other groups in order to handle their work without interference from others – discretion, the driving force behind professionalization. Usurpation is a strategy to get into the area of the politicians. Politicians are talked of as children in need for raise and a municipality is perceived as a private business enterprise. In this discourse values such as effectiveness, customer satisfaction, competition and value-for-money are important. The municipality is heavily inspired by thei deas of New Public Management. This development is quite problematic withregard to democracy. The democratic values such as public ethics, political democracyand the rule of law – the public ethos - are not spoken of. My hope is that this dissertation can prompt managers to reflect, since I have tried to see their work from a different perspective than what they most probably use.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en grupp äldrepeagogstudenter upplever sin kommande yrkesroll och hur professionsutvecklingen för äldrepedagoger ser ut. Vi har undersökt hur professionsutveckling ser ut utifrån den vetenskapliga litteraturens uppställda professionskriterier och hur dessa professionskriterier bedöms ha betydelse för formandet av en profession. För att komma åt våra grundläggande frågeställningar och för att förstå äldrepedagogers utveckling består det empiriska materialet dels av en litteraturstudie och dels av kvalitativt öppna intervjuer. För att tolka och förstå empirin är teorier kring profession, professionsutveckling och socialkonstruktivism centrala i studien. De kriterier vi utgått från är följande: professionell kunskap bör vara förankrad i en systematisk teori, den professionellt utbildade har auktoritet, de professionella ska inneha etiska regler och yrkeskåren ska ha bildat en egen organisation. Med stöd av informanternas svar och utifrån de kriterier som denna uppsats presenterar drar vi slutsatsen att äldrepedagogyrket i nuläget inte är en profession. Professionalisering kan betraktas som en pågående process som inte går att avgränsa tidsmässigt och placerar vi yrket äldrepedagog i en professionaliseringsskala befinner de sig i början på denna. Abstract: The purpose of this study was to examine how a group of elderly pedagogue students perceived their professional role and how professional developments for elderly pedagogues have proceeded. We have looked at how professional development looks like from the scientific literature established professional criteria and how these professional criteria will be relevant to the shaping of a profession. To access our basic issues and to understand the elderly pedagogue development is the empirical evidence both of literature studies and by qualitative open interviews of importance. In order to interpret and understand the empirical material of the study did we use theories linked to profession, profess- ional identity and social constructivism. The profession criteria we have worked out of are: professional knowledge should be embedded in a systematic theory, the professionally trained has authority, the professional shall hold the code of ethics and the profession must have formed their own organization. With the support of the collected interview material and on the base of the professional criteria processed in this study have we concluded that the elderly pedagogue occupation is not a profession. Professionalization can be seen as an ongoing process that there is no possibility to delineate temporally, and if we place the occupation elderly pedagogue in a professional scale they are at the beginning of it.

Syftet med studien är att undersöka vad representanter för den svenska elitfotbollen har för tankar och åsikter kring IdrottsAB och den för Sverige unika 51-49-spärren. Vi har två övergripande frågeställningar i vår undersökning som lyder: Varför har så få allsvenska klubbar valt att bilda IdrottsAB? Hur skulle ett upphävande av 51–49-spärren kunna påverka Allsvenskan och dess klubbar? De teorier som ligger till grund i vår analys är idrottsprofessorn Tomas Petersons begrepp kommersialisering och professionalisering. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av intervjuer av representanter från de allsvenska klubbarna, Svenska Fotbollsförbundet och Föreningen Svensk Elitfotboll. Större delen av intervjuerna har skett på plats, medan ett fåtal intervjuer skett via telefon. I resultatdelen redovisas de svar vi erhållit på våra intervjuer. De är indelade i tre olika block där vi valt att redovisa var fråga för sig. Därefter binder vi i analysen samman svaren vi fått i intervjuerna med Tomas Petersons teorier och svarar samtidigt på våra frågeställningar. Det finns flera huvudsakliga anledningar att så få klubbar valt att bilda IdrottsAB. Dessa är att den ideella traditionen inom svensk fotboll är stark, det skattemässiga fördelarna med att driva verksamheten som ideell förening och att de klubbar som bildat IdrottsAB inte uppvisat någon märkbar förbättring. När det gäller hur 51-49-spärren skulle påverka svensk klubbfotboll så är det många olika tankar från de allsvenska klubbarna. Möjligheten till externt kapital blir större, men klubbarna är också överens om att det kan medföra risker. Att klubbarna kan locka till sig olika mycket investerare kan göra att allsvenskan blir polariserad, vilket klubbarna finner både ger för- och nackdelar för svensk fotboll.