Search

Tidigare forskning visar att barn är stressade inom barnomsorg och att bland annat kvaliteten på verksamheten kan vara av betydelse (Sims, Guilfoyle & Parry, 2006). I läroplanen för fritidshemmet står det skrivet att: “Undervisningen i fritidshemmet ska komplettera förskoleklassen och skolan även genom att erbjuda eleverna rekreation och vila för hälsa och välbefinnande” (Skolverket, 2018, s.22). Hur kan det då påverka elever om de får eller inte får möjlighet till vila och rekreation? Syftet med studien var att studera hur lärare inom fritidshemmet arbetar med vila och rekreation i verksamheten. Både hur de uppfattar begreppen och hur de integrerar dem genom olika aktiviteter. Vi har även undersökt betydelsen av vila och rekreation och haft fokus på miljön ur olika perspektiv och dess påverkan samt möjliggörande i arbetet. Studiens empiriska material består till största del av intervjuer men även av observation av miljön som vi gjort på de skolor som deltagit i studien. Den insamlade empirin analyserades genom metoden the “constant comparative method” som är en kodningsprocess där det insamlade materialet delas upp i kategorier och underkategorier för att kunna utläsa likheter, skillnader och samband (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014). Teorin som användes för att förstå det insamlade materialet var pragmatismen tillsammans med begreppen miljö, delaktighet och subjekt. Resultatet från studien visar hur pedagoger uppfattar och integrerar vila och rekreation i verksamheten. Hur pedagoger uppfattar begreppen kan vara av betydelse för elevers tillgång till vila respektive rekreation. Är vila och rekreation något man ska arbeta med som en helhet i verksamheten eller bör man definiera de olika begreppen för att uppfylla var individs behov? Finns det faktorer som kan påverka arbetet med vila och rekreation?

Utgångspunkten för denna studie har varit att skriva om lärstilar. Med lärstilar menasdet sätt en individ tar till sig information. Varje individ har sitt eget unika sätt att ta in,bearbeta och minnas det han eller hon lär sig.Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elevers lärstilar tillgodoses i ettklassrum. Vi vill även se om pedagogen till eleverna tillämpar lärstilar i undervisningen.Vi har fokuserat på perceptuella preferenser och miljö preferenser. Utgångsläget harvarit en stilenkät om lärstilar, denna gjorde vi om till en kvalitativ intervju och resultatetvi fick sammanställde vi kvantitativt.Vi har valt att använda oss av en metod som vi genom hela arbetet kallartrestegsmetoden. Detta innebär att vi har börjat med enskilda elevintervjuer för att hadessa som grund till observationerna. Utfallet av elevintervjuerna och observationernaanvändes i sin tur till vårt samtal med pedagogen.Vi har intervjuat och observerat åtta elever i skolår fem på en skola i en storstad i Skåne.Vi har även haft ett samtal med pedagogen i klassen. Det vi kom fram till är att elevernahar olika uppfattning om hur de tar till sig kunskap på bästa sätt och att de kanske intealltid reflekterar över hur denna inlärningsprocess går till. Det vill säga att de inte ärmedvetna om sina inlärningspreferenser. Vi kom även fram till att pedagogen tilleleverna har en viss kännedom om lärstilsanpassad metodik och tillämpar den till vissgrad utifrån hur klassen arbetar, det vill säga montessoriinspirerat, som är en taktillärstil.