Search

Vår studie syftar till att studera hur hållbar utveckling uppfattas av förskollärarna på några förskolor, hur de arbetar med begreppet, samt hur arbetet ligger till grund för barnens medvetenhet och delaktighet. Då det är olika stort intresse i förskolorna att arbeta mot ett hållbart samhälle, valde vi i vår studie att fokusera på de förskolor som hade ett tydligt intresse och engagemang. Vi valde att fokusera på de förskolor som konkret arbetar med hållbar utveckling och har certifikat Grön Flagg, som ges ut av organisation Håll Sverige Rent. Vi vill med vår studie bidra till kunskap om hur förskolan kan arbeta med lärande för hållbar utveckling, utan att behöva ta till allt för stora medel. Vi vill även med vår studie framföra att utbildning för hållbar utveckling är någonting som bör uppmuntras och motiveras till i förskolans kontext. Vi vill bidra med kunskap om att inte ansvaret för framtiden bör läggas över på barnen, utan att vi tillsammans och i “det lilla” kan arbeta mot ett hållbart samhälle. samt ge barn verktyg så att de kan utvecklas i att självständigt kunna reflektera och agera kring sitt eget handlande. För att studiens syfte ska uppnås har vi fokuserat på hur förskollärare tolkar det komplexa begreppet hållbar utveckling och hur de beskriver sitt arbete med Grön Flagg. Vi har också haft fokus på hur förskollärarna beskriver hur de genom sitt arbete får barnen medvetna och delaktiga kring arbetet med hållbar utveckling, samt hur de tolkar att barnen sedan praktiserar och reflekterar detta arbete i verksamheten. För att samla in vårt empiriska material har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi intervjuar förskollärare, då vårt fokus ligger i deras tolkning och arbete samt hur de medvetandegör hållbar utveckling för och med barn i förskolans kontext. Totalt har vi intervjuat fyra förskollärare, på tre olika förskolor i Skåne län. Vi har utgått från Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv och John Deweys pragmatism då båda teoretikerna menar att förskolläraren bör vara en aktiv handledare där pedagogiken sätter igång barnens egna tankeverksamhet. Resultatet visar vad hållbar utveckling har för betydelse i förskolans verksamhet och hur arbetet med hållbar utveckling kan se ut och bedrivas framåt i den gemensamma kontexten. Förskollärarna vi har intervjuat poängterar vikten av att medvetandegöra arbetet med hållbar utveckling för barn, och alla förskolor visar att arbetet bedrivs gemensamt i verksamheten utifrån barnens intressen. Studien ger oss också kunskap om att diskussioner ses som givande, samt att ett vardagligt lärande för hållbar utveckling genom bland annat sopsortering, återanvändning och diskussioner om miljöns betydelse, sker i ett dagligt utforskande tillsammans med varandra där hållbarhetstänket genomsyrar verksamheten. I resultatet visar empirin även förskollärarnas tolkningar av barnens reflektioner och praktiserande av hållbar utveckling i verksamheten, där det framgår tydligt att barn kan och vill lära.

Bakgrunden till denna studie är lagförändringen första april 2006. Studiens syfte var att undersöka ett antal lärares förståelse av begreppet mobbing och kränkande behandling. De data vi använt oss av gällande detta specifika område är från Skollagen, Styrdokumenten, relevant forskningsdata, litteratur, Internet och från våra informanter via intervjuer. Vi har använt oss av kvalitativ metod då vi lagt fokus på att beskriva och tolka de uppfattningar som förekommer bland informanterna. Något som framkom i undersökningen är att begreppet mobbning och kränkande behandling har varit något diffust.