Search

You do not want your drone to crash. Therefore, safety systems should be put in place to prevent such an event, and obstacle avoidance is a major part of this. Today, the most successful techniques use cameras or light detection and ranging (LIDAR) to find and avoid obstacles; but to improve resiliency, multiple systems should be used. This thesis proposes to use microphones, listening to the drone’s own noise, to estimate the distance to surrounding obstacles. An obstacle echolocation solution for multi-rotor aerial vehicles (MAVs) using ego-noise is developed. The MAV’s noise is captured and auto-correlated to detect echoes at different time delays. This signal is whitened to remove structured measurement noise resulting from the narrow-band components of the MAV’s noise. By recording the MAV’s noise using multiple microphones, a time of arrival (TOA) estimate of the obstacle position is achieved. A beamforming-based solution is used to calculate this estimate. A series of simplified proof-of-concept experiments show that ego-noise echolocation is possible and that the developed solution works in a controlled environment. A prototype implementation of a realistic system is also created. Four signal fusion alternatives are compared, though no best alternative is found for all situations. More work is needed to apply the findings of this work in a robust way, but the principle is shown to work.

This master thesis investigates planning initiatives to address extreme weather events' impacts, specifically focusing on floods in Namibia. The study highlights the significance of such events in the context of global climate change, emphasising their adverse effects on livelihoods, particularly in rural communities and informal settlements. The research aims to evaluate existing strategic plans and policies in Namibia concerning extreme weather events and to examine the extent to which such events are considered when planning initiatives are implemented. Based on the theoretical framework of implementation theory, the study adopts a mixed-method research approach. Document analysis is employed to examine policies and plans related to planning in Namibia, while semi-structured interviews with key informants provide insights into the stakeholders' perspectives. A comprehensive understanding of the subject is achieved by comparing and validating findings from both methods. The results of the study reveal several approaches in current strategic plans and policies regarding the consideration of floods in Namibia. While several documents acknowledge the threat of floods and outline responsibilities and measures, there is a lack of comprehensive and coordinated approaches. The study highlights the need for a more integrated approach and increased alignment among different levels of planning documents. Furthermore, the research shows that the implementation of planning initiatives in Namibia is a centralised process overseen by the Ministry of Urban and Regional Development, with a limited focus on flooding beyond urban areas. The study identifies key challenges in implementing climate change adaptation strategies and projects in Namibia, including limited communication and coordination between actors, difficulties in accessing planning laws, plans and policies, and the centralisation of planning at the national level. However, opportunities for improvement are also recognised, such as enhanced local autonomy in planning processes and the integration of local and indigenous knowledge. Overall, the findings underscore the importance of addressing the impact of extreme weather events, particularly floods, through comprehensive and coordinated planning initiatives in Namibia. The study provides valuable insights for policymakers and planners in developing effective strategies to mitigate and adapt to the effects of climate change in the country.

Product development is more complex than ever. Industries all over the world face intensified competition, forcing firms to improve their innovation performance. This involves integrating software development to a greater extent. As an effort to cope with such progression, agile project management methodologies have been adopted. These include methodologies that are tailored to fit large organisations, made to enhance communication and speed up decision-making. Moreover, such methodologies allocate time for joint planning sessions (such as Program Increment Planning) to foster coordination between teams. The need for extensive coordinating capabilities increases with firm size and product complexity, meaning that large, multinational manufacturers with integrated software- and hardware development face the greatest challenges. With difficult coordination challenges comes a demand for prominent organisational coordination capabilities. This includes capabilities to identify dependencies between agile teams in time, to avoid delays, budget overruns, and quality issues. Hence, firms must adopt sufficient project management procedures, as well as shape organisational artefacts, processes, and culture to maximise their organisational coordination capabilities. In this project, these artefacts, processes, and the organisational culture were defined as factors. Furthermore, the project aimed at (1) – identifying factors that positively contribute to organisations’ capabilities to find inter-team dependencies, and (2) – investigating how to favour those identified factors. The research was conducted at Volvo Car Corporation, a Swedish car manufacturer that undergoes a transition towards being a large-scale agile organisation. Theories concerning coordination, communication, and knowledge management were jointly deployed to construct a state-of-the-art theoretical framework. Thereafter, the conceptual model was the guiding lens for collecting and analysing empirical evidence. Consequently, this project was able to assess 26 factors for identifying inter-team dependencies. Furthermore, several of these factors are proven to be interconnected as they fuel each other and exist in symbiosis. Thus, this project advocates that large-scale agile organisations must understand these factors and their connection to each other — that is when incorporating coordination mechanisms to better identify inter-team dependencies.

Kulturarv är en aspekt som måste beaktas i planeringen av framtidens städer. Tinnerbäcksbadet är en plats som många Linköpingsbor har en stark koppling till på grund av dess långa historia. Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse av invånares relation till Tinnis samt hur historiska avlagringar beaktas i planeringen av platsens nya utformning. Platsanknytning och stigberoende har tillsammans genom sina teoretiska utgångspunkter format studiens analys. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där åtta semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner och Linköpingsbor har legat till grund för empiriinsamlingen. Anknytning till en plats är individuell och vissa respondenter har en starkare anknytning till Tinnis än andra, det kan påverka deras inställning till förändringen av platsen. Förändringsprocessen har varit lång och utdragen bland annat på grund av de många intressen som finns kopplade till platsen. Planerare måste ta hänsyn till många olika aspekter vilket kan leda till att aspekter gällande kulturarv förminskas. Cultural heritage is one aspect which urban planning needs to consider. Many of Linköping’s residents have a strong connection to Tinnerbäcksbadet because of its long history. The purpose of this essay is to increase the understanding of the residents’ relationship to Tinnis and how historical remnants are taken into account in the planning of the site’s new design. The essay is a qualitative case study where eight semi-structured interviews have been the basis for the empirical collection. The empirical material was analyzed using the theories place attachment and patch dependency. Attachment to a place is highly individual and some respondents have a stronger attachment to Tinnis than others which may affect their attitude towards the change of Tinnis. The planning process has been protracted, mainly due to the many interests that intersect in this place. Planners need to consider many aspects, which might lead to diminish of cultural heritage aspects.

This paper examines how a group of preschool teachers describe their work with transitions in preschool, between departments, from the best interest of the child. The study uses semi-structured interviews, conventional qualitative content analysis, and the hermeneutic spiral. The selection consists of preschool teachers from various preschools in Sweden working on departments with children aged 1-4 years, 1-3 years, and 1-2 years. The purpose is to demonstrate how preschool teachers within the same preschool can create continuity in children's development and learning from one department to another. Results show that group size and resources sometimes conflict with what teachers perceive as quality and individual children's needs. In the selection process, the most crucial factor was the child's social development and maturity, as well as maintaining friendships. In cases where children needed to move to another department due to logistics, teachers evaluated if the child was "ready." However, it was clear that some children who were not ready still had to move due to the number of children. The study also shows that the preschool teachers had different time frames for transitions and planning. While some had a specific time of the year for transitions, others had them throughout the year. The conditions for transitions varied depending on how the operations were structured. Finally, the study concludes that preschool teachers need more time to plan, prepare, and execute well-planned transition visits to avoid frustration. Overall, this paper highlights how preschool teachers work with transitions, the factors affecting the decision-making process, and the challenges of creating continuity in children's development and learning. Despite practical challenges and limitations, teachers strove to make decisions in the best interest of both the children and the preschool. Den här uppsatsen undersöker hur en grupp förskollärare beskriver sitt arbete med övergångar i förskolan, mellan avdelningar, utifrån barnets bästa. Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer, konventionell kvalitativ innehållsanalys och den hermeneutiska spiralen. Urvalet består av förskollärare från olika förskolor i Sverige som arbetar på avdelningar med barn i åldrarna 1-4 år, 1-3 år, och 1-2 år. Syftet är att visa hur förskollärare inom samma förskola kan skapa kontinuitet i barns utveckling och lärande från en avdelning till en annan. Resultaten visar att gruppstorlek och resurser ibland strider mot vad lärare uppfattar som kvalitet och individuella barns behov. I urvalsprocessen var den mest avgörande faktorn barnets sociala utveckling och mognad, samt att upprätthålla vänskap. I de fall barn behövde flytta till en annan avdelning på grund av logistik, utvärderade lärare om barnet var "färdigt". Det stod dock klart att en del barn som inte var redo ändå måste flytta på grund av antalet barn. Studien visar också att förskollärarna hade olika tidsramar för övergångar och planering. Medan vissa hade en specifik tid på året för övergångar, hade andra det under hela året. Förutsättningarna för övergångar varierade beroende på hur verksamheten var uppbyggd. Slutligen drar studien slutsatsen att förskollärare behöver mer tid för att planera, förbereda och genomföra välplanerade övergångsbesök för att undvika frustration. Sammantaget belyser denna uppsats hur förskollärare arbetar med övergångar, de faktorer som påverkar beslutsprocessen och utmaningarna med att skapa kontinuitet i barns utveckling och lärande. Trots praktiska utmaningar och begränsningar strävade lärare efter att fatta beslut i både barnens och förskolans bästa intresse.

Denna studie syftar till att synliggöra förstelärare inom musiks upplevelser av deras förutsättningar för professionella praktiker och deras uppfattning om professionell utveckling. Genom en kvalitativ intervjustudie utfrågas tre individer. Studien använder ett hermeneutiskt perspektiv som utgångspunkt. En semistrukturerad intervjuform används vid insamling av data där förstelärare får beskriva hur de arbetar med dessa områden samt deras upplevelser om arbetet. Materialet spelas in, transkriberas och analyseras därefter genom en tematisk analysmetod. Studien har tagit avstamp från undersökningen Lärares planering och efterarbete av lektioner som är skriven av Nordgren m.fl. (2019). I deras studie framkommer det att lärare i många fall saknar goda förutsättningar för planering och efterarbete. Inom dessa områden saknas en infrastruktur som stödjer systematiskt arbete, detta gäller även vid kartläggning av elevers resultat. I min studies resultatdel redovisas fungerande lösningar på hur lärare och skola bättre kan arbeta med dessa problem. I min studies resultat framkommer det att läsning av forskningslitteratur beror på intresse, tid och behov. Det finns dock lite till ingen avsatt tid för detta. Resultatet visar att det organisatoriska stödet spelar en stor roll i den akademiska forskningens inflytande på skolor genom att till exempel vidarebefordra relevant forskning, skapa pedagogiska utvecklingsgrupper och anordna föreläsningar. En hög vilja att utvecklas bland lärarkollegiet påverkar också forskningsintresset positivt. Enligt resultatet är forskning idag inte relevant vid planeringsarbetet utan används istället mer som en grund för hur lärare arbetar. Musiklärares planeringsarbete skiljer sig vid grupp- och enskild undervisning visar resultatet. Vid enskild undervisning står elevens intresse och läroplan i fokus. Vid gruppundervisning förespråkas en grundmall för planeringsarbetet som går att återanvända år till år för att spara planeringstid. I resultatet presenteras individanpassningslösningar för gruppundervisning. Resultatet visar att förstelärare ser kollegialt samarbete som en nödvändighet. Organisatoriskt stöd är viktigt inom detta område och flera lösningar presenteras i resultatet såsom arenaföreläsningar, pedagogiska grupper och klassrumsbesök. Resultatet visar att digitala läroplattformar används flitigt för systematiskt arbete vid kartläggning och återkoppling. This study aims to show lead teachers in music experience terms which relate to their professional practices and their professional development. Through a qualitative interview study three individuals are questioned about their work and working conditions. This study uses the perspective of hermeneutics as it’s starting point. The collection of data is made through semi-structural interviews through which lead teachers describe how they work and how they experience their work. The data is recorded, transcribed, and thereafter analysed via a thematic analyse method. This study is based on a Swedish study from Nordgren et al. (2019) called Lärares planering och efterarbete av lektioner. A conclusion of their study is that most teachers do not have sufficient conditions for planning in Swedish schools. There is an absence of infrastructure to support systematic work. This lack of systematic support also applies to the surveying of students results. My study provides working solutions for these problems. These solutions include methods on how teachers can work more effectively with existing conditions and how school management can provide events and arrangements for their teachers to advance collegial collaboration. The results show that the reading of scientific research literature is based on teachers’ interest, time and need. With that said there is little to no time for this in working hours. The results indicate that organised support plays a big part of the amount of influence academic research have in schools. A collective wish for high goal attainment amongst teachers have a positive impact on the interest of reading research. The results reveal that today’s research is not relevant in the planning of lessons. It is instead used as a groundwork for how to work as a teacher in general. The results show that music teachers work differently when planning for a lesson with an individual compared to lessons involving groups. In an individual lesson the students’ interest in combination with the curriculum is what is most important. For group classes teachers advocate creating a comprehensive groundwork which can be reused each year. This saves time and energy according to the results. Solutions on how to work with individualisation in group classes is presented in the results. The results reveal that lead teachers view collegial cooperation as a necessity. Organised support is needed for the cooperation to function. Several solutions are presented in the results such as arena lectures, open lesson, and communities of practice. The results show that digital learning management systems are used frequently for assessment and feedback.

Grupparbeten som undervisningsmetod har pendlat i popularitet i den svenska skolan de senaste årtiondena. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka motiv kemi- och tekniklärare på högstadiet har för att använda sig av grupparbeten som undervisningsmetod, vad de lägger vikt vid när de planerar dessa arbeten, samt hur de hanterar de problem som uppstår. Detta har gjorts genom skriftliga intervjuer och enkäter samt genom att observera lärare som arbetar med grupparbeten i sina klassrum. De lärare som deltagit i intervjuer eller ställt upp på observationer är i huvudsak verksamma i Hallands län medan enkäterna har respondenter från stora delar av Sverige. Resultaten har tolkats med hjälp av tematisk analys och ger en bild av en lärarkår med stora kunskaper i hur grupparbeten kan inkluderas i sin undervisning. Det är emellertid få lärare som har en stor samlad kunskap, varför det förefaller finnas ett behov bland lärarna av att ”lära av varandra”. The popularity of using group work as a method of teaching has fluctuated in Sweden during the last decades. The purpose of this study is to find out what motivates middle school chemistry and engineering teachers to choose to use group work in their classrooms, how they plan these group works hand how the solve problems that arises. Data has been collected through written interviews, questionnaires and classroom observations. Teachers participating in interviews and classroom observations are mainly working in schools in Halland, in the southwestern part of Sweden, while respondents to the questionnaire originates from many different parts of the country. Thematic analysis was used to interpret the collected data and the results paints a picture of teachers with a good collective knowledge of group work as a method of teaching. However, there seems to be few individual teachers with a broader knowledge of the method, and therefore a need for teachers to “learn from each other”.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter och upplevelser av planeringstid i förskolan, samt vilket stöd de erbjuds av rektorn. För att samla in data användes en online-enkät med frågor riktade till legitimerade förskollärare. Enkäten bestod av både kvantitativa och kvalitativa frågeställningar och deltagandet var anonymt. Teorianknytningen som valts för analys av resultatet är det pragmatiska perspektiv, där vi stödjer oss i vikten av de didaktiska frågornas plats i undervisning, planering och utvärdering. Resultatet visar på förekomsten av förskollärare som anser sig sakna förutsättningarna som krävs för att kunna bedriva undervisning i förskolan i enlighet med läroplanen och de styrdokument som förskolan har. Tiden som är avsatt för planering används alltför ofta till andra arbetsuppgifter på grund av personalbrist, något som majoriteten av förskollärarna i studien påtalar. Flera förskollärare menar att de har ett visst stöd av rektorn, men upplever sig ändå sakna förståelse för sin situation på arbetsplatsen. Schemalagd planeringstid ser bra ut på pappret men förskollärare menar att det kan vara missgynnande då tiderna inte alltid går att få ut. Samtidigt visar resultatet att förskollärare anser att planeringstiden är viktig i förskolan.

Increasing urbanization is pressing and degrading our ecosystems and compromising future generations. This scenario is expected to worsen unless significant action is scaled up. At the same time, the urban areas have the opportunity to be part of the solution, leading to a more resilient and sustainable future. Bringing nature back to cities is a powerful instrument that provides the opportunity to address sustainability challenges and benefit people and the environment. Hence, the aim of this study, framed on the REPLAN project, was to explore the integration of greening practices in the planning process in Upplands Väsby municipality during the last decade. Through a systematic literature mapping, this study investigated the integration of greening concepts in the municipality’s Detailed Development Plans. Furthermore, in-depth analysis and interpretation of the relevant Detailed Development Plans were conducted to explore which green and blue elements and structures were integrated, the drivers and instruments that foster its implementation and the actors involved in their planning process. The results show that the integration of greening concepts in the Detailed Development Plans presents a turning point in 2016, coincident with the introduction of Upplands Väsby’s Development plan for Ecosystem Services, revealing that political support at the municipal level enables the integration of greening concepts. Likewise, ecosystem services was the most integrated greening concept, pointing out a strong focus of the planning practice on ecosystem services. The most planned green and blue elements and structures are yards, courtyards and street trees and plants, whilst parks are generally integrated from the nearby environment. Moreover, the most protected green and blue elements and structures are street trees and plants. Water management, public health and well-being and biodiversity conservation are the main drivers for planning and protecting green and blue elements and structures, being also addressed by both the highest quantity and diversity of green and blue elements and structures. However, climate change mitigation and adaptation is barely the driver for planning green and blue elements and structures. Thus, this calls for the inclusion of a climate perspective in the planning processes. The key actors in planning green and blue elements and structures are the municipality, the developers and consulting companies. Besides, an innovative planning process that includes neighbours and other stakeholders in the early stages and financial incentives for implementing green and blue elements and structures was studied. The findings indicate that regulatory frameworks and binding instruments foster the integration of green and blue elements and structures in the planning practice. The outcomes also suggest that collaborative planning processes and hybrid market-driven approaches may contribute positively to integrating green and blue elements and structures.

Bakgrund: Vårdplaneringssamtal är en del av omvårdnadsprocessen där patient, anhörig och vårdpersonal tillsammans kan skapa ett personcentrerat vårdande för patienten. Tidigare forskning beskriver att sjuksköterskor upplever vårdplaneringssamtal som något positivt där patientens önskemål lyfts fram. Tidigare forskning beskriver även patienters upplevelser av att vårdplaneringssamtal kan hjälpa dem med beslutsfattandet kring sin vård. Syftet: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att delta i vårdplaneringssamtal. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Dataanalysen resulterade i två teman och fyra subteman. Första temat var Inställning till vårdplaneringssamtal med subteman att kunskap har betydelse och att tillit har betydelse. Det andra temat var Att hantera vårdplaneringssamtal med subteman betydelsen av delaktighet och att behöva ta beslut. Slutsats: Sjuksköterskor behöver bidra till ökad kunskap till de anhöriga gällande vårdplaneringssamtal, anpassa språket för att underlätta delaktigheten samt att stötta anhöriga i beslutsfattandet. Background: Care planning conversations are part of the nursing process where the patient, relative and healthcare staff together can create a person-centered care for the patient. Previous research describes that nurses experience care planning conversations as something positive where the patient's wishes are highlighted. Previous research also describes patients' experiences that care planning conversations can help them make decisions about their care. Aim: The aim was to describe relatives' experiences of participating in care planning conversations. Method: A literature study based on 12 care science articles with a qualitative approach. Results: The data analysis was divided into two themes and four subthemes. The first theme was Attitude towards care planning conversations with sub-themes that knowledge matters and that trust matters. The second theme was To handle care planning conversations with sub-themes the importance of participation and having to make decisions. Conclusion: Nurses need to contribute to increased knowledge for the relatives regarding care planning conversations, adapted language to facilitate involvement and support relatives in decision-making.

The city and its planning are dynamic products of permanent change, which is influenced by a myriadof different actors with different wills and opinions. During the last century, urban planning has gonefrom being a steering process to a more mediating role between prominent and relevant actors. Duringthe last decades, a growing internationalisation has weakened traditional institutions and thrown citiesinto a global competition of attention and development. This has led to a bigger need for marketing,which provoked development of varying models such as Business Improvement District, BID forshort. With common financing and goals, actors can come together and improve the public places ofthe city. Though, this can lead to a greater requirement of consumption in these places, which in turndisfavour groups without economic power. The town of Hudiksvall is one of several urban areas that is to begin a BID process, in which the goalis to increase the attractiveness and be crowned as the city centre of 2024. The area in focus is the citycentre, whose identity is made up of all its users and their perception of the place. The goal of thisstudy is therefore to investigate the perceived identity of the city centre of Hudiksvall among thoseusing it and among those who are in charge of the development, as well as how the city centre isaffected by design based on an idea of economic gain. A case study was instigated with the city centre of Hudiksvall as primary focus, which was dividedinto several methods; a document study to gather data about Hudiksvall and the BID, a surveyfollowed by interviews of the steering group of the project as well as a survey for the inhabitants andvisitors of the city centre. The results from these methods were analysed in harmony with a theoreticalframework grounded in research and expertise about socio-urban theories, identity and BID. The study shows that the steering group and the users of the city centre had similar perceptions aboutthe extent and usage of the city centre. Though, there existed three areas in which the differentperceptions did not coincide regarding them belonging to the centre or not, which is recommended tolook more into. According to inhabitants and visitors, there existed three especially interesting areaswhich are characterized by commerce and restaurant business. The city centre also had a dynamiccharacteristic due to it moving along the day and night, an aspect worth attention. Finally, it wasbrought into attention that traditionally economically weak social groups, which are especiallyvulnerable to the commercialization of public space, were poorly represented in the survey. It istherefore recommended that these groups get some attention in urban planning and that they areincluded in the planning process. Staden och dess planering är dynamiska produkter i ständig utveckling som påverkas av en mängdolika aktörer med olika viljor och åsikter. Stadsplaneringen har under det senaste århundradet gått frånatt vara en framförallt styrande process till att övergå till en mer medlande form mellan olikaprominenta och relevanta aktörer. De senaste decennierna har dessutom en allt störreinternationalisering försvagat traditionella institutioner och kastat in städerna i en global konkurrensom uppmärksamhet och utveckling. Detta har lett till ett större krav på marknadsföring till vilket olikamodeller utvecklats, däribland samverkansmodellen Business Improvement District, förkortat BID.Med gemensam finansiering och målbild kan flertal aktörer gå samman och tillsammans förbättrastadens offentliga platser. Detta kan dock medföra ett allt större krav på konsumtion på dessa platservilket missgynnar kapitalsvaga grupper i samhället. Småstaden Hudiksvall är en av flera städer som påbörjat en BID-process i vilket syftet är att ökastadens attraktivitet och bli utsedd till årets stadskärna 2024. Det område som processen fokuserar påär stadskärnan vars identitet är en produkt av alla dess användares uppfattning av den. Denna studiesyftar därför till att undersöka dess upplevda identitet hos de som använder den och de styr utvecklingenav den, samt hur den påverkas av en utformning grundad på iden om ekonomisk vinst. En fallstudie genomfördes över Hudiksvalls stadskärna vilket var uppdelat i flera metoder; endokumentstudie utfördes för att samla kunskap kring Hudiksvall och dess BID-process, en enkätstudieföljt av intervjuer riktades mot projektets styrgrupp samt en enkätstudie riktades mot stadskärnansinvånare och besökare. Resultatet från dessa analyserades utefter ett teoretiskt ramverk byggt påexisterande forskning och expertis angående urbansociologi, identitet och BID. Studien visar på att styrgruppen och användarna av stadskärnan hade liknande uppfattningar kringstadskärnans utsträckning och användning. Dock fanns tre områden där uppfattningen skiljde sigmellan enkätundersökningarna om huruvida de tillhörde stadskärnan, vilket rekommenderas attfokusera på. Enligt invånarna och besökarna fanns tre speciellt intressanta områden vilkakaraktäriseras av handel och restaurangverksamhet. Stadskärnan hade även en dynamisk karaktär ochförflyttades över dygnet, en aspekt som kan vara värd att uppmärksammas. Det observeradesockså att traditionellt kapitalsvaga grupper som påverkas mest av kommersialisering av den offentligaplatsen var de som var minst representerade i enkäten. Det rekommenderas därför att fokuserapå dessa grupper under planeringen och att inkludera dem i processen.

Laboratories within quality control are very complicated to schedule due to the high product mix and diversified products tested with many different analysts and instruments. Thus, it requires a flexible planning system to change and improve the overall lab performance and increase efficiency. This thesis is a case study in collaboration with Fresenius Kabi AB and the quality control (QC) department in Uppsala. The QC department has an inflow of batches from the production department as well as from internal customers. Internal customers usually send batches that are part of stability studies or projects. These stability batches arrive at the QC department within irregular intervals and sometimes tightly adjacent, making the QC planning more complex, creating backlogs. Hence, the question in the study is formulated: ● How to improve a planning system and workflow in a quality control department? The current condition of batch inflow and how the planning system is managed today have to be understood to answer the question. Hence, the following sub-questions will be answered: ○ How is the current planning system at the quality control structured? ○ How is the inflow of stability batches at the department made more even andpredictable? This study aims to accomplish a practical planning system to prevent WIP, bottlenecks, and backlogs. The thesis is based on a qualitative method involving an inductive approach. The data collected mainly includes data from incoming batches, interviews, and literature studiesto gain multiple perspectives on the covered area. The study results showed that the internal customers were not satisfied with the current delivery times of QC. The common patterns identified are that internal customers want more contact and cooperation with the QC department. Furthermore, the result shows that the QC can handle the batches that arrive, but the planning system is not good enough. The proposed improvements to the current planning system are mainly to change it to a longer-term planning system and introduce a standard log or planning system between the internal departments. Also, QC should reorganize the lab and schedule based on common analysis to accomplish a higher efficiency of the scheduling. Further recommendations include more transparency and precise planning between departments to improve the inflow of the stability batches. Quality Control (QC) laboratorium är svåra att planera detta på grund den höga mängden och variationen av produkter. Det kräver således ett flexibelt planeringssystem för att förändra och förbättra prestandan och öka effektiviteten i laboratorier. Detta examensarbete är en fallstudie i samarbete med Fresenius Kabi AB och deras kvalitetsavdelningen i Uppsala. QC avdelningen har ett inflöde av batcher från produktionsavdelningen samt från de interna kunder. De interna kunderna skickar vanligtvis batcher som ingår i stabilitetsstudier eller projekt. Dessa stabilitets batchar inkommer till QC inom icke bestämda tidpunkter och ibland tätt inpå varandra, vilket försvårar planeringen inom QC vilket in sin tur skapar backloggar. Därav är frågeställningen i studien formulerad: ● Hur kan ett planeringssystem och arbetsflöde i ett kvalitetskontroll laboratoriumförbättras? För att kunna besvara denna frågeställning bör det aktuella planeringssystemet i avdelningen att undersökas. Därav kommer även dessa delfrågor att besvaras för att i denna studie: ● Hur är det nuvarande planeringssystemet strukturerat? ● Hur kan inflödet av stabilitets studier på avdelningen jämnas ut och bli mer förutsägbara? Syftet med denna studie är därav att effektivisera det nuvarande planeringssystem för att förhindra WIP, flaskhalsar och backlogs i QC avdelningen. Examensarbetet bygger på en kvalitativ metod med en induktiv forskningsansats. Den insamlade datan främst inkluderar data från inkommande batcher, intervjuer samt litteraturstudie för att få flera perspektiv av det undersökta ämnesområdet. Studiens resultat visade att samtliga interna kunder inte är nöjda med de nuvarande leveranstider som QC har. De gemensamma mönster som identifierats är att de interna kunderna önskar mer kontakt och samarbete med QC avdelningen. Vidare visar resultatet att QC bör ha kapaciteten som krävs för att kunna hanterade batcher som inkommer men att planeringen inte är tillräckligt bra. De förbättringsförslag som föreslås till det nuvarande planeringssystemet är främst att utveckla en mer långsiktig planering samt införa en gemensam logg. QC avdelningen på Fresenius Kabi bör även se över sin organisering och dela in grupper baserat på analyser och inte utrustning. Vidare rekommendationer inkluderar mer transparent och tydlig planering mellan avdelningarna.

Restriktioner som har förelegat under Covid-19 pandemin har påverkat stora delar av våra samhällen. I Sverige har invånarna blivit uppmanade att hålla sig hemma i fullaste mån, arbeta hemifrån och minska sina sociala kontakter. I sin tur har vanliga beteendemönster till och från arbeten ändrats och relationer till offentliga rummet har påverkats. Detta arbete reder ut hur Covid-19 pandemin har påverkat användandet av offentliga platser med hjälp av en enkätstudie. Arbetet undersöker om det finns skillnader bland olika könsgrupper i användandet av offentliga platser under pandemin samt vilka platser som varit mest attraktiva under pandemin. Studien innefattar även kvalitativa inslag för mer djupgående analyser. I studien visar det sig att grönområden har varit mer uppskattade än offentliga platser som torg, där våra sociala umgängen tidigare ägt rum. Skillnaderna mellan könen är i stort väldigt små men det finns lite olikheter i brukbarheten av offentliga platser. Troligtvis kommer vanor som har skapats under Covid-19 pandemin fortgå och vi behöver se över våra offentliga platser så dessa är brukbara även under pandemier.

Att effektivisera byggproduktionen är idag en högst relevant fråga då västvärldens länder har satt upp stränga miljömål för de kommande decennierna. Byggsektorn står för en oproportionerligt stor del av miljöbelastningen i dag och en effektivisering av branschen skulle utöver miljöaspekterna även leda till tids- och kostnadsbesparingar, något som det anses finnas stor potential till. En annan del i effektiviseringsarbetet är digitaliseringen som i samband med den rådande pandemin av SARS-CoV-2 har ökat inom produktionen med lösningar som digitala möten. Detta är ett steg i samma riktning som branschen sakta har gått åt den senaste tiden med en ökad användning av digitala hjälpmedel. Syftet med examensarbetet är att i samarbete med M3 Bygg AB ta reda på hur man kan effektivisera ROT-produktionen. Arbetet behandlar ämnen som slöserier, S-kostnader och planering för att identifiera eventuella brister som påverkar produktionen. Utöver detta så undersöks digitaliseringen och vilken påverkan den har haft på produktionen samt om den bör utökas i framtiden. Arbetet undersöker även hur erfarenhetsåterföringen kan förbättras inom M3 Bygg. Allt detta kulminerar i ett kapitel med rekommendationer på hur produktionen kan förbättras och sist görs även reflektioner på vad rekommendationerna skulle få för miljömässiga påföljder. Rekommendationerna är baserade på omfattande litteraturstudier inom produktionseffektivisering, digitalisering och miljö samt utskickade frågeformulär och intervjuer genomförda på M3 Bygg. Den huvudsakliga filosofin för produktionseffektivisering som behandlas är Lean. Resultaten från frågeformulären har avslöjat att de mest kritiska slöserierna är onödiga transporter, onödigt arbete, väntetider och onödiga förflyttningar. Det har även framkommit hur respondenterna på M3 Bygg ställer sig kring frågor angående bland annat planeringsarbetet, S-kostnader, väderberoende, erfarenhetsutbyte och digitalisering. Intervjuerna har sedan gett mer fördjupade resonemang kring detta där orsaker, konsekvenser och lösningsförslag legat i fokus. Åtgärdsförslag och andra rekommendationer för att effektivisera produktionen samt slutsatser presenteras i slutet. Dessa omfattar samtliga ämnen som behandlas i rapporten och förhoppningen är att de ska kunna hjälpa M3 Bygg och andra företag inom ROT-branschen att effektivisera sin produktion i takt med att vi rör oss mot ett hållbarare samhälle. Due to the fact that the western world has set up strict environmental goals for the coming decades it is now more important than ever for the construction industry to make its production more efficient. The construction industry is responsible for an unproportionally large environmental impact and even if we put that fact aside, making the industry more efficient would still be of benefit due to the time and money it would save. Another aspect related to efficiency is digitization which is something that has become more prevalent than ever in the wake of the current SARS-CoV-2 pandemic with things like digital meetings. This is in line with the overarching trend where digitization has become more widespread in recent times. The aim of this thesis is to elucidate how the construction industry can become more efficient. This is being done in collaboration with M3 Bygg AB. The thesis deals with topics like waste and planning in order to identify potential deficiencies that can affect the production. Beyond that the thesis examines the way digitization has impacted the construction industry so far and how it could impact it in the future. Lastly it also examines how learning experiences can be more efficiently transmitted within the company of M3 Bygg and beyond. All of this will culminate in a chapter where recommendations are presented concerning how the production can become more efficient and lastly in what way the recommendations may have an impact on our environment. The recommendations are based on extensive research regarding production efficiency, digitization and environmental impact as well as questionnaires and interviews with employees on M3 Bygg. The main philosophy for production efficiency that was studied and used for this thesis is Lean. The results from the questionnaires have revealed that the most critical types of waste are unnecessary transportation, unnecessary work, waiting and unnecessary motion. They have also revealed how the employees on M3 Bygg think regarding topics like planning, weather dependency, exchange of learning experiences and digitization. The interviews that followed engaged these topics on a deeper level where cause and effect was discussed as well as solution proposals. Lastly the thesis presents a range of recommendations and conclusions regarding how the production can become more efficient. The recommendations encompass all of the topics described above and the hope is that they will aid M3 Bygg and other construction companies in their endeavors to become more efficient so that we as a society can move towards a more tenable future.

Supply planning is one of the key steps in an apartment building constructionproject, due to the repetitive nature of these projects where the constructionpace therefore has a crucial importance. However, if the working forceplanning and the materials planning are often acknowledged as important,the equipment supply planning can happen to be considered as secondary.Therefore less effort has been put in the tools used to make this planning.This master thesis is the result of a work in collaboration with the methodsdepartment at Eiffage Construction Habitat, one of the most important Frenchconstruction companies. It presents the implementation of a tool that automatesan important part of the equipment supply planning in order to gain efficiencyduring this planning process and to be able to focus deeper on the keyissues of the project. This tool allows to drastically reduce the time spentduring the supply planning for the equipment of the structural phase, bothregarding vertical works (walls and columns) and horizontal works (floors,beams and balconies). Along with making the planning more efficient, itallows to standardize the output documents and facilitate the work of theother departments with whom the methods department collaborates. Resultingfrom a case study and an internal survey, the implemented tool relies onthe Microsoft Visual Basic for Applications technology, allowing to staywithin the users’ range of mastered software, therefore improving the adoptionpotential of the tool. The results analysis showed a great satisfaction from theusers, both regarding the abilities of the tool and its form. Resursplaneringen är ett av de viktigaste stegen i ett projekt för byggandeav flerbostadshus på grund av den repetitiva karaktären hos dessa projektdär bygghastigheten därför har en avgörande betydelse. Men om arbetskraftsplaneringenoch materialplaneringen ofta ses som viktiga kan planeringenav utrustningsförsörjningen råka betraktas som sekundär. Därför har mindreansträngningar lagts på de verktyg som används för att göra denna planering.Detta examensarbete är resultatet av ett arbete i samarbete med metodavdelningenvid Eiffage Construction Habitat, ett av de viktigaste franska byggföretagen.Arbetet presenterar implementeringen av ett verktyg som automatiseraren viktig del av planeringen av utrustningsförsörjningen för att få effektivitetunder denna planeringsprocess och för att kunna fokusera djupare på deviktigaste frågorna i projektet. Detta verktyg gör det möjligt att drastisktminska den tid som spenderas under leveransplaneringen för konstruktionsfasensutrustning, både när det gäller vertikala arbeten (väggar och pelare)och horisontella arbeten (golv, balkar och balkonger). Tillsammans med atteffektivisera planeringen möjliggör det att standardisera utdata och underlättaarbetet för de andra avdelningar som metodavdelningen samarbetar med.Till följd av ett studiefall och en intern undersökning är det implementeradeverktyget beroende av Microsoft Visual Basic for Applications-tekniken,vilket gör det möjligt att hålla sig till denprogramvara som användarnashar tillgång till och kan behärska, , vilket förbättrar möjligheter för attverktyget ska accepteras och använda verktyget. Resultatanalysen visade enstor tillfredsställelse från användarna, både vad gäller kan leverera och hurgränssnittet till användaren är utformat.

In Sweden, 'safety walks' are a well-established planning practice for improving safety. They involve citizens and local authorities evaluating public spaces in terms of safety. Building on observations, interviews and policy materials, this paper examines safety walks from a governmentality perspective. Our analysis shows that, through the governing techniques employed in the walks, safety problems are rendered technical, auditable and governable, while becoming disconnected from the social and political. Furthermore, the participatory rationale of the walks serves to produce self-governing communities, who are responsible for managing their own safety, while risking the reinforcement of boundaries of inclusion and exclusion within the imagined 'safe community'. Projekt "Rädsla och trygghet i ord och handling": https://www.umu.se/forskning/projekt/radsla-och-trygghet-i-ord-och-handling---att-overkomma-paradoxer-i-planering/ Rädsla och trygghet i ord och handling

Budgetering är en central del för att planera och styra kommunala finanser, vars utveckling är beroende av samhällsekonomisk utveckling. Under 2020 drabbades världen av en pandemi som orsakade en ekonomisk kris världen över, med undantag från bland annat svenska kommuner. Tidigare forskning kring kommunal budgetering i ekonomiskt svåra tider tyder på att stram budgetering är en viktig faktor för att klara ekonomiska kriser medan andra menar att sådana åtgärder ofta undviks. Tidigare forskning pekar även på kommuners beroende av statliga bidrag ökar vilket även hämmar benägenheten att tillta åtstramande åtgärder. Studien har syftat till att undersöka om och i sådana fall hur Covid-19-pandemin har påverkat västsvenska kommuners budgetprocess och budget som planerings- och styrverktyg. För att uppnå detta genomfördes en kvalitativ multipel fallstudie på fem västsvenska kommuner, med intervjuer och en kompletterande dokumentanalys. Resultatet visade att varken budgetprocessen, eller budget som planerings- eller styrverktyg har påverkats i så stor utsträckning utav Covid-19. Resultatet visade även att de statliga bidragen till följd av Covid-19 har haft en hämmande effekt på åtgärder. Vidare visar studien att budgetmetodiken inte förändrats. Budgeting is a central part of planning and controlling municipal finances, where growth is dependent on macroeconomic factors. During 2020 the world was hit by a pandemic that caused an economic crisis across the world, with an exception from Swedish municipalities. Earlier research on municipal budgeting in times of economic crisis suggest that a tight budgeting is an important factor when it comes to managing economic crisis while others suggest that such measures often get avoided. Earlier research also suggests that municipalities spending and dependency on governmental grants increase when the latter increase, which also inhibits tightening measures. The purpose of this study has been to examine if and if so, how the Covid-19 pandemic has affected the budget process, budget as a tool for control and planning for municipalities in western Sweden. To achieve this, we have conducted a qualitative multiple case study in five western Swedish municipalities through interviews and complementary content analysis. The results show that neither the budget process nor the budget as a tool for planning or control has been affected by Covid-19 to such an extent. The results also showed that the governmental grants due to Covid-19 has had a mitigating effect on measures. Moreover, the study shows that the budget methodology has not changed.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till fysisk aktivitet inomhus.De frågor som väglett studien är följande: Vilken syn har förskollärare på sitt ansvar gällandefysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö? Hur hanterar förskollärare barnens spontanafysiska aktivitet i förskolans inomhusmiljö? Hur planerar förskollärare för fysisk aktivitet iförskolans inomhusmiljö? Vilken syn har förskollärare på möjligheter i förskolansinomhusmiljö? Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuergenomförts. Studien använder sig av innehållsanalys som metod där skillnader och likheterurskiljs. Genom induktiv analys har det transkriberade materialet sorterats genom kodningtill teman. Studiens resultat visar att förskollärarna anser att deras ansvar gällande fysiskaktivitet i inomhusmiljön är viktigt och att förskollärarna har flera strategier för att bemötabarnens spontana fysiska aktivitet. Resultatet visar även att det finns faktorer som påverkarplaneringen av den fysiska aktiviteten inomhus men att förskollärarna beskriver flerapositiva faktorer med att utföra fysisk aktivitet inomhus.

Bakgrund: Forskning kring familjeföretag har på senare år fått mer och mer uppmärksamhet eftersom familjeföretagen utgör en stor del av företagen världen över. I Sverige finns det totalt 450 000 aktiva företag och av dessa är runt 90% familjeföretag. De svenska familjeföretagen är idag den största arbetsgivaren och bidrar med ca 30% av Sveriges BNP. Styrningen av familjeföretag skiljer sig ofta från icke-familjeföretag vilket har skapat ett intresse hos många forskare. Främst visar forskning på att familjeföretagen präglas av en stark företagskultur och mer sociala och emotionella typer av styrverktyg. Syfte: Syftet med denna studie är att med ett explorativt angreppssätt bidra med kunskap om hur ekonomi- och verksamhetsstyrningen är utformad i svenska familjeföretag. Detta görs med hjälp av ett formellt och informellt perspektiv på styrningen. Metod: Studien har genomförts genom en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Det teoretiska materialet innefattar teori om vad ett styrpaket kan vara, vad informell och formell styrning är samt tidigare forskning om familjeföretagen. En tvärsnittsstudiedesign användes med hjälp av enkäter för att samla in det empiriska materialet från ett slumpmässigt urval av familjeföretag i Sverige. Slutsats: Denna studie bidrar till indikationer på att svenska familjeföretag har en styrning som främst är utformad på ett informellt vis. De använder samtliga delar av ett typiskt styrpaket: Kulturstyrning, planering, prestationsmätning, belöningssystem och administrativ styrning. Kulturstyrningen är mest framträdande och anses vara hjärtat i de svenska familjeföretagen. Resultatet visar att den tidigare forskningen om vilka styrverktyg som används i familjeföretag även kan appliceras på de svenska familjeföretagen till stor del. Resultatet kunde däremot inte påvisa att styrningen skiljer sig beroende på ifall ägare eller anhörig till ägare har en chefsposition eller inte i svenska familjeföretag. Background: Research about family firms have recently got more attention since family firms are a large part of the companies around the world. In Sweden there are 450 000 active companies in total and about 90% of them are family firms. The Swedish family firms are today the largest employer and contributes with about 30% of Sweden’s GDP. Management control in family firms usually differ from those of non-family firms which has created an interest for more research in the subject. Research shows mainly that family firms has a strong corporate culture and use more social and emotional types of control practices. Purpose: The purpose of this study is that with an exploratory approach contribute with knowledge about how management control is formed in Swedish family firms. This is made with the help of a formal and informal perspective on control. Method: This study was conducted with a quantitative method with a deductive approach. The theoretical material included management control as a package, definitions of informal and formal management control and previous research about family firms. A cross-sectional study design was implemented together with a survey instrument to collect the empirical data from a random sample of family firms in Sweden. Conclusion: This study contributes with indications about the management control in Swedish family firms and shows it is mainly informal. They use all parts of a typical control package: Cultural control, planning, performance measurement, reward systems and administrative control. The cultural control is most prominent in the package and is considered to be the heart of the Swedish family firms. The result shows that the previous research about which management control practices are used in family firms also could be applied to the Swedish family firms to a large extent. The result could on the other hand not prove that the management control differs depending on whether the owner or owner’s relative is a part of the leadership or not in Swedish family firms.

Studiens syfte är att undersöka hur samhällsplanerare i Karlstads kommun har hanterat de rådande restriktionerna gällande Covid-19 i sitt arbete samt huruvida Covid-19 och restriktionerna kan ha påverkat arbetet med det offentliga rummet i Karlstads kommun. Arbetet utfördes genom intervjuer med samhällsplanerare på Karlstads kommun som sedan transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Den första slutsatsen som drogs i undersökningen var att Karlstads kommun har hanterat och prioriterat deras arbete på flera sätt för att möta och följa de rådande restriktionerna. Ett exempel är att samhällsplanerarna förlorade kontakten med närmiljön men löste det genom att digitalisera arbetssättet. Den andra slutsatsen var att restriktionerna inte påverkat arbetet med det offentliga rummet mycket i dagsläget men att samhällsplanerarna har många spekulationer och ser flera potentiella effekter utav Covid-19 pandemin och de medförda restriktionerna i sitt arbete, dock är det fortfarande ett tidigt skede för att kunna konstatera det. En av de potentiella effekterna som nämndes var att invånarnas resmönster och kollektivtrafiken påverkats av restriktionerna. The purpose of the study is to see how community planners in Karlstad municipality have handled the current restrictions regarding Covid-19 in their work and if Covid-19 and the restrictions may have affected the work with public space in Karlstad municipality. The work was carried out through interviews with community planners in Karlstad municipality, which were then transcribed and analyzed through a qualitative content analysis. The first conclusion drawn in the survey was that the community planners in Karlstad Municipality have managed and prioritized their work in several ways to meet and follow the current restrictions. One example is that community planners lost contact with the local environment but solved it by digitizing the working method. The second conclusion was that the restrictions did not affect the work with the public space in the current situation, but that the community planners have many speculations and see several potential effects of the Covid-19 pandemic and the resulting restrictions in their work, however, it is still an early stage to be able to state it. One of the potential effects mentioned was that residents' travel patterns and public transport may have been affected by the restrictions.

Ett av vår tids största utmaning är klimatkrisen och hur vi ställer om till ett hållbarare samhälle. Många menar att problematiken ligger i att dagens samhälle verkar i ett tillväxtparadigm som förhindrar omställning, och nedväxtrörelsen menar att detta måste lämnas och istället tänka nedväxt. I denna uppsats intresserar jag mig för hur nedväxtrörelsen ser på klimatomställningen, hur den ska gå till, vilka visioner om framtider vi bör sträva mot och nedväxtrörelsens syn på planeringens roll i dessa visioner. Studiens har utformats i form av en mixed-method design där en litteraturstudie står i fokus och där forskningslitteratur inom nedväxt har utgjort den huvudsakliga empirin. Empirin har samlats in genom dokumentstudier och intervjuer där urvalet har gjort med hjälp av snöbollsmetoden. Materialet har analyserats utifrån teorin om planeringstänkandet objekt (det som planeras) och subjekt (det som planerar). Studien kan ur ett nytt perspektiv delvis bekräfta tidigare dragna slutsatser om nedväxtrörelsen visioner om det gemensamma, delande, och lokalt deltagande samhället som deltar via direktdemokrati. Vidare visar studien att detta även genomsyrar synen på planeringsprocessen och planeringens roll. För planeringen förespråkas en kollaborativ och deltagande process där de lokala invånarna är lika mycket experter som planeraren. Dock visar studien också på att det inte endast finns en bild om planeringsobjektet och en bild om planeringssubjektet utan det råder delade meningar inom nedväxtrörelsen, bland annat vilken bebyggelsestruktur som bäst går i linje med nedväxtrörelsens grundidéer. Detta visar på en levande debatt bland aktivister och forskare.

Bakgrund och problem: I och med en ökad oro för miljöfrågor tvingas företag anpassa sig genom att försöka sänka sin negativa miljöpåverkan. Detta kan åstadkommas med hjälp av att företag tar fram och implementerar lämpliga hållbarhetsstrategier. Hållbarhetsarbetet har blivit ett allt viktigare strategiskt verktyg som kan resultera i en konkurrensfördel. Tidigare forskning belyser varför företag arbetar med hållbarhet, däremot finns det få genomförda studier som praktiskt undersöker hur företag tillämpar styrning av det miljömässiga hållbarhetsarbetet. Syfte: Studiens övergripande syfte är att bidra med en ökad förståelse för hur styrning av miljömässigt hållbarhetsarbete utformas och implementeras i praktiken. Detta görs med hjälp av att undersöka hur företag arbetar med miljömässiga hållbarhetsstrategier, mål och prestationsmått genom att fokusera på planering och uppföljning. Vidare ämnar studien analysera hur strategierna, målen och måtten kommuniceras inom företag för att undersöka hur väl dessa genomsyrar samtliga delar i verksamheten. Metod: Studien har tagit ansats i en kvalitativ forskningsmetod och applicerat en mini-flerfallstudie bestående av sex olika företag där den empiriska datainsamlingen utgjorts av semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen är deduktiv med induktiva inslag. Vidare har intervjuerna genomförts i syfte att skapa en förståelse om hur företag styr sitt miljömässiga hållbarhetsarbete. Slutsats: Det kan konstateras att det inte finns någon tydlig lösning på hur företag ska arbeta med hållbarhetsfrågor. Vidare ses hållbarheten som en långsiktig process vilken blir alltmer integrerad i företagens mer traditionella ekonomistyrsystem snarare än att ses som ett enskilt styrsystem. Ledningens engagemang avgör huruvida de anställda inspireras samt involveras i hållbarhetsarbetet. Den högsta ledningens engagemang avspeglar således hur hållbarhetsarbetet implementeras och spelar därmed en betydande roll i styrningen mot miljömässig hållbarhet. Background and problem: With an increased concern for environmental issues, companies are forced to adapt by trying to reduce their negative environmental impact. This can be achieved by developing and implementing appropriate sustainability strategies. Sustainability work has become an increasingly important strategic tool that can result in a competitive advantage. Previous research has examined why companies work with sustainability. However, there are few completed studies that practically consider how companies manage their environmental sustainability work. Purpose: The purpose of the study is to contribute with an understanding of how the management of environmental sustainability work is designed and implemented in practice. This is done by examining how companies work with environmental sustainability strategies, objectives and performance measures by focusing on planning and control. The study intends to analyze how the strategies, objectives and measures are communicated within all parts of the organization. Method: The qualitative study has been made by a smaller multiple case study represented by six different companies using semi-structured interviews. The research approach is deductive with inductive elements. Furthermore, the interviews were conducted in order to create an understanding of how companies manage their environmental sustainability work. Conclusion: It can be stated that there is no clear solution on how companies should work with sustainability issues. Furthermore, sustainability is seen as a long-term process which is becoming more integrated into companies' traditional financial management systems rather than being seen as an individual management system. The management's commitment determines whether the employees are inspired and involved in the sustainability work. The top management's commitment reflects how the sustainability work is implemented and plays a significant role in the management towards environmental sustainability.

Learning throughout the day In this study, we have tried to find out how preschool class teachers perceive teaching in preschool class activities. We have also tried to find out what preschool class teachers believe is the basis for the planning of the teaching and whether the pedagogical mapping (pedagogiska kartläggningen) affects this planning and if so how. The background to why we have chosen to investigate this is our own perceived complexity in how the activities' teaching is to be carried out according to the curriculum. Our chosen method for the survey is qualitative interviews with seven active teachers in a preschool class. We have chosen to use a phenomenographic approach. This means that the preschool teachers' perceptions are central. In our analysis we have used a sociocultural perspective. What we have found overall is that preschool class teachers can perceive the concept of teaching with a great variety. However, there were great similarities in how they expressed that they carried out the teaching. We can also see that much of the planned teaching is governed by what the pedagogical mapping (pedagogiska kartläggningen) affects this planning and if so how. The background to why we have chosen to investigate this is our own perceived complexity in how the activities' teaching is to be carried out according to the curriculum. Our chosen method for the survey is qualitative interviews with seven active teachers in a preschool class. We have chosen to use a phenomenographic approach. This means that the preschool teachers' perceptions are central. In our analysis we have used a sociocultural perspective. What we have found overall is that preschool class teachers can perceive the concept of teaching with a great variety. However, there were great similarities in how they expressed that they carried out the teaching. We can also see that much of the planned teaching is governed by what the pedagogical mapping shows.

Företag som utvecklar produkter strävar mot att korta ner sin utvecklingstid för att kunna bibehålla konkurrenskraft samt snabbare realisera vinster. Parallellt har den tekniska utvecklingen resulterat iatt produkters komplexitet ökat. Det har medfört att osäkerheten i början av projekt och beroendet mellan utvecklingsaktiviteter ökat. Resultatet av detta blir större svårigheter att effektivt och adekvat planera utvecklingsprojekt och sätta deadlines. Syftet med denna rapport är att undersöka vad som påverkar och försvårar planering för ett produktutvecklande företag samt hur det påverkar produktutvecklingstiden. Inledningsvis utfördes en litteraturstudie vilken utgjorde grunden för vår intervjuguide. Datainsamling genomfördes sedan med stöd av intervjuguiden på ett företag som utvecklar komplexa produkter. Utifrån insamlad data identifierades svårigheter och faktorer som påverkar produktutvecklingen. Tillföljd av resultatets omfång krävdes en fördjupad litteraturstudie för att kunna jämföra resultat med teori. Övergripande svårigheter och faktorer som identifierades och analyserades var tidplan, målsättning, formella metoder och aktiviteters beroende av varandra. Resultatet stämmer i stor utsträckning överens med den teori som presenteras om ämnet i rapporten. De utmaningar man bör förhålla sig till när man planerar för utveckling av komplexa produkter är främst hantering av målsättningar och beroende aktiviteter. Utan tydliga mål och en dynamisk process riskerar utvecklingen att fortlöpa längre än den behöver. Slutligen bör företag som utvecklar komplicerade produkter sträva efter en formell metod utvecklad specifikt för det egna företaget, så att framgångsrika projekt enkelt kan upprepas. Companies that develop products strive to shorten their development time to maintain competitiveness and realize profits faster. Simultaneously, technical development has resulted in an increase in the complexity of products. This has meant that the uncertainty at the beginning of projects and the dependence between development activities has increased. The result of this will be greater difficulties in efficiently and adequately planning development projects and setting deadlines. The purpose of this report is to examine what affects and complicates planning for a product development company and how it affects product development time. Initially, a literature study was conducted, which formed the basis for our interview guide. Data collection was then carried out with the support of the interview guide at a company that develops complex products. Based on the collected data, difficulties and factors affecting product development were identified. Due to the scope of the results, an in-depth literature study was required to be able to compare results with theory. Overall difficulties and factors that were identified and analyzed were schedule, objectives, formal methods, and activities' interdependence. The results are largely in line with the theory presented on the subject in the report. The challenges that should be considered when planning for the development of complex products are mainly management of objectives and dependent activities. Without clear objectives and a dynamic process, development risks taking longer than it needs to. Finally, companies that develop complex products should strive to use a formal method developed specifically for their own company, so that successful projects can be easily repeated.

Fotgängare är en komplex del av staden. Fotgängare är vad som utgör stadens stadsliv och samtidigt kan de ses som en hållbart transportenhet. Fotgängare bidrar således till många fördelar i stadsmiljön och att planera en stad för fotgängare har därmed blivit allt viktigare för kommuner. Syftet med uppsatsen är således att skapa en förståelse för innebörden att ta sig fram till fots i staden. Syftet är också att få en uppfattning hur Malmö kommun arbetar med fotgängare och hur väl dess mobilitet framkommer i planeringen. För att ta reda på detta har vi valt att göra observationer av fotgängare i staden och hur de tar det offentliga rummet i anspråk. Vi har även gjort en dokumentanalys över hur staden väljer att planera för fotgängarna. Det teoretiska ramverket tillsammans med empiriska undersökningen ska hjälpa att få en uppfattning hur fotgängare skildras både i planeringen och praktiken i ett visst sammanhang. Resultaten visar hur fotgängare är heterogena varelser och skiljer sig åt i hur de tar det offentliga rummet i anspråk. Inom planeringen finns en stark tro att kvantitativa metoder, såsom mätningar för att uppnå specifika mål, kan appliceras på alla transportenheter i staden. Vi menar istället att det dessa metoder inte enbart lämpar sig för att för att förstå fotgängare. Fotgängares komplexitet tenderar tas för givet i den nuvarande transportplaneringen och därmed krävs nya tankebanor ifall staden vill att fler personer ska ta sig fram till fots. Pedestrians are a complex part of the city. Pedestrians form the urban life and at the same time they are seen as a sustainable transport units. Pedestrians contribute with many benefits in the urban environment, to plan for them have therefore become increasingly important for municipalities. The aim of this thesis is to examine the meaning of travel by foot in the city. The purpose is also to investigate how the municipality of Malmö works with pedestrians and how well their mobility appears in the planning. To examine this we have made observations of pedestrians in the city and how they use public space. We have also done a document analysis of how the municipality chooses to plan for pedestrians. The theoretical framework together with the empirical investigation will help to get an idea of how pedestrians are portrayed in both planning and practice in a certain context. The results show how pedestrians are heterogeneous creatures and differs in how they use the public space. In the municipality’s planning there is a strong belief that quantitative methods, such as measurements to achieve specific goals, can be applied to all transport units in the city. Instead, we argue that these methods alone are not suitable for the understanding of the pedestrians. The complexity of pedestrians tends to be taken for granted in the current transport planning, and thus new thinking paths are required if the municipality wants more people to reach on foot.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar om, samt om och hur de utformar matematikundervisningens progression från, konkret till abstrakt. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex stycken F-3 lärare från tre olika skolor. Den data som har genererats från intervjuerna har analyserats ur ett pragmatiskt och sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på hur lärarna planerar och arbetar med konkreta och abstrakta strategier i sin undervisning. Studiens slutsats är att lärarna inte arbetar utifrån en tydlig progression från konkret till abstrakt. Däremot arbetar de aktivt för att skapa en varierad undervisning där konkreta och abstrakta strategier blandas i upplägget för att nå elever i deras inlärning. The purpose of the study is to investigate teachers' perceptions of, and if and how they shape the progression of mathematics teaching from, concrete to abstract. This has been studied through qualitative interviews with six F-3 teachers from three different schools. The data generated from the interviews have been analyzed from a pragmatic and sociocultural perspective. The results show how teachers plan and work with concrete and abstract strategies in their teaching. The study concludes that the teachers do not work based on a clear progression from concrete to abstract. On the other hand, they work actively to create a varied teaching where concrete and abstract strategies are mixed in their education to develop students in their learning.

Denna studie undersöker hur en övningsplanering kan designas och vilken påverkan en planering har på övningsmotivation. Motivationen till denna studie grundar sig i en försvunnen motivation för övning som jag eftersträvar att finna igen. Studien är baserad på det designteoretiska perspektivet. Materialet till analysen samlades in genom videoobservationer och en loggbok, och analyserades sedan i förhållande till frågeställningar baserade på det designteoretiska perspektivet. Resultatet av studien visade på att jag använder mig av många olika typer av semiotiska resurser i min övning. Den visar även på att en planering påverkar min övning positivt, då jag har en tydligare bild av vad jag ska öva på. This study examines how planning can be designed and how planning of practice affects practice motivation. The motivation for the study is based on a lost motivation for practice that I strive to find again. The study is based on the design theory perspective. The material for the study was collected through video observations and a journal, and the material was analysed relative to questions based on the design theory perspective. The result of the study shows that I use many different kinds of semiotic resources in my practice. It also shows that planning of my practice affects my practice positively, as I have a clearer view of what I should practice.

While public administrative systems are based on a principle of permanent residence, many people use multiple dwellings, such as second homes, in their everyday life. This mismatch makes second-home tourists an invisible population in the eyes of these systems, when, for example, distributing tax revenues or planning public services. The present thesis investigates the effects of this mismatch and its spatially diverse outcomes. It does so by studying how Swedish municipalities perceive and manage the impacts of second-home tourism, and how this tourism affects the housing market. The thesis is based on microdata of the Swedish second-home stock, longitudinal housing market statistics for 1999-2017, and interviews with civil servants from 20 Swedish municipalities. The empirical findings show that the impacts of second-home tourism vary spatially, but also over time. While all municipalities interviewed in the thesis experienced second-home tourism, there were noticeable spatial variations in the effects on, for example, planning, public services and housing provision. The patterns to this variation were particularly pronounced between periurban areas, sparsely populated areas and tourism hotspots. Periurban municipalities were most affected with second homes being converted into primary residences and the associated costs of that change. In sparsely populated areas, municipalities faced the opposite situation combined with an ever-shrinking population of permanent residents. Tourism hotspots had to manage the combined challenges of a seasonally varying second-home population exceeding the registered permanent population. The examined housing market statistics show a similar pattern, with considerable spatial differences in the market relations between primary residences and second homes. It also reveals growing regional disparities, with second homes driving or trailing overall price development depending on geographical context. To summarise, the thesis demonstrates how impacts of second-home tourism on municipal planning and housing markets differ and provides an analysis for the patterns of this variation. Based on this, it provides a number of proposals for policy change. The thesis also contributes to theory development on the spatially heterogeneous effects of mobile lifestyles, by conceptualising second-home tourism as an umbrella concept. As such, second-home tourism encompasses many different forms of dwellings, practices and impacts grounded in geographical and historical contexts. This emphasises the need for research, planning, governance and policy-making to recognise human mobility and the diverse spatiality of its effects.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar om, samt om och hur de utformar matematikundervisningens progression från, konkret till abstrakt. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex stycken F-3 lärare från tre olika skolor. Den data som har genererats från intervjuerna har analyserats ur ett pragmatiskt och sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på hur lärarna planerar och arbetar med konkreta och abstrakta strategier i sin undervisning. Studiens slutsats är att lärarna inte arbetar utifrån en tydlig progression från konkret till abstrakt. Däremot arbetar de aktivt för att skapa en varierad undervisning där konkreta och abstrakta strategier blandas i upplägget för att nå elever i deras inlärning. The purpose of the study is to investigate teachers' perceptions of, and if and how they shape the progression of mathematics teaching from, concrete to abstract. This has been studied through qualitative interviews with six F-3 teachers from three different schools. The data generated from the interviews have been analyzed from a pragmatic and sociocultural perspective. The results show how teachers plan and work with concrete and abstract strategies in their teaching. The study concludes that the teachers do not work based on a clear progression from concrete to abstract. On the other hand, they work actively to create a varied teaching where concrete and abstract strategies are mixed in their education to develop students in their learning.

Eriksson, E. (2020). En kvalitativ studie baserad på intervjuer somhar bearbetats genom fenomenologisk metod för att finnafenomenet hur ett positivt samarbetsklimat kan skapas mellanarkitekt och konstruktör i Sverige.Introduktion: Under ett byggprojekt bildas en tillfällig organisationsom gemensamt ska genomföra byggprojektet under en begränsadtid. De vanligaste problemen i ett projekt uppstår vanligtvis iprojekteringen av byggnaden när alla handlingar och planer skabestämmas. I denna process är både arkitekt och konstruktör medför att föra projektet framåt. I denna del av projektet anseskommunikationsbrist vara en stor anledning till problemet. För attunderlätta situationen och förbättra kommunikationen behövs ettpositivt samarbetsklimat som gör att de problem som uppkommermellan arkitekt och konstruktör inte kommer att påverkasamarbetet och kommunikationen negativt.Syfte: Undersöka och beskriva hur ett positivt samarbetsklimat kanse ut med fokus på planering och genomförande avkommunikation mellan arkitekt och konstruktör i Sverige.Forskningsfråga: Hur kan planering samt genomförande avkommunikation skapa ett positivt samarbetsklimat mellan arkitektoch konstruktör i Sverige?Avgränsningar: Undersökningen kommer inte att undersökakonflikthantering, branschkulturer, ledarskap ellerkommunikation i form av kroppsspråk eller underliggandebudskap.Metod: Kvalitativ studie baserad på intervjuer som avkodas medfenomenologisk innehållsanalys.Urval: Kriterierna var att de arbetar som arkitekt eller konstruktör.Erfarenhetsmässigt skulle arkitekterna ha arbetat medkonstruktörer och konstruktörerna med arkitekter.Resultat: Studien har funnit några huvudfynd. De viktigastefaktorerna som spelar in på att planera och genomförakommunikation för att skapa ett positivt samarbetsklimat är godarelationer, integrerad planering och samlokalisering förKonstruktörerna. För arkitekterna är det viktigaste integreradplanering och goda relationer.Slutsatsen: För konstruktörerna är integrerad planering, godarelationer och samlokalisering de viktigaste faktorerna. Deviktigaste faktorerna för arkitekterna är integrerad planering ochgoda relationer.

Inom multiprojektorganisationer är styrning och planering av resurser alltid en utmanande uppgift. En fallstudie har genomförts på OKG AB med syftet att effektivisera och förenkla resursplaneringsprocessen. OKG AB arbetar med att producera el med hjälp av kärnkraft och leverera till sina konsumenter. För organisationen är kvalitet och säkerhet viktiga faktorer, vilket gör arbetet med ständiga förbättringar nödvändigt. Genom intervjuer och dokumentgranskning beskrevs ett nuläge och förbättringsmöjligheter togs fram, samtidigt som benchmarking genomfördes på andra organisationer för att kunna jämföra OKG:s process. Baserat på en jämförelse mellan OKG:s process med benchmarking och teorier togs förbättringsförslag fram för att modifiera processen. Två förbättringsförslag togs fram där det första syftar till avstämningar för att kunna ta fram bättre planeringar och det andra handlar om att förändra kommunikationsflödet för att undvika fel vid ändringar i projekt under utförande. Within multi-project organizations, controlling and planning of resources have always been a challenge. A case study has been performed at OKG Ltd with the purpose to simplify the resource allocation process and increase efficiency. OKG Ltd works with producing energy through nuclear power and then delivers it to their customers. Quality and safety are two key factors for OKG´s organization to function. Continuous improvements of these factors are therefore of highest priority. Interviews and document audits were used to identify the process current performance and possible improvements. Benchmarking was used on other organizations to compare their processes to OKG´s process. Improvement proposals have been developed to modify the process, based on a comparison between OKG´s process and the benchmarking and theories. Two improvement proposals were developed, where the first proposal enables better planning, the second one changes the communication flow to avoid problems in active projects.

This thesis presents methods for simplifying the use of multi-agent systems in Plug & Produce. The demand for customized products and low volume production is constantly increasing. The industry has for many years used dedicated manufacturing systems where it is difficult and expensive to adapt to new product designs. Instead, factories are forced to use human workers for certain tasks that demand high flexibility and rapid adaption for new product designs. Several solutions have been proposed over the years to create highly flexible automation systems that automatically handles rapid adaption for new products. A concept called Plug & Produce aims at creating a system where resources and parts can be added in minutes rather than days in dedicated systems. One promising solution for implementing Plug & Produce is the distributed approach called multi-agent systems, where each resource and part get its own controller that communicates with each other to reach manufacturing goals. The idea is that the system automatically handles the adaption for new products. However, still today the use of such systems is extremely limited in the industry. One reason is the lack of mature multi-agent systems that are easy to use and that hides the complexity of the underlying agent system from the users. This is a huge problem since these systems tend to be more complex than traditional approaches. Thus, this thesis focuses on simplifying the use of multi-agent systems by proposing various methods for bringing the multi-agent technology for Plug & Produce closer to the industry. Denna avhandling presenterar metoder för att förenkla användningen av multiagent-system för Plug & Produce. Efterfrågan på kundanpassade produkter och lågvolymproduktion ökar ständigt. Industrin har under många år använt sig avdedikerade tillverkningssystem som gör det både svårt och dyrt att anpassa sig till nya produktdesigner. Istället tvingas fabriker att antälla onödigt många operatörer för vissa arbetsuppgifter där det krävs hög flexibilitet och snabb anpassning till nya produktdesigner. Flera lösningar har föreslagits under åren för att skapa flexibla automatiseringssystem som automatiskt hanterar snabb omställning till nya produkter. Ett koncept som heter Plug & Produce handlar om att skapa system där nya typer av resurser och produkter kan kopplas in i systemet på ett fåtal minuter snarare än dagar i traditionella system. För att implementera Plug & Produce kan multi-agent-system användas, där varje resurs och produkt får sin egen styrning. Agenterna kan sedan kommunicera med varandra för att nå de mål som satts upp för tillverkningen av produkterna. Tanken är att systemet automatiskt hanterar anpassningen till nya produkter. Idag är dock användningen av sådana system extremt begränsad i industrin. En av anledningarna är avsaknaden av mogna multi-agent-system som är lätta att använda och där komplexiteten hos det underliggande agensystemet kan döljas från användaren. Detta är ett stort problem eftersom multi-agent-system tenderar att vara mer komplexa än traditionella system. Därför fokuserar denna avhandling på att förenkla användningen av multi-agent-system genom att föreslå olika metoder som kan underlätta användandet av multi-agent-tekniken för Plug & Produce i industrin.

Klimatförändringarna kommer med effekter så som ökade skyfall och stigande havsnivåer vilket ökar risken för översvämning, något kommuner behöver förhålla sig till i den fysiska planeringen. Den här intervjustudien syftar till att skapa en förståelse för hur södra Sveriges kustkommuner arbetar med klimatanpassning av vattennära bebyggelse utifrån kommuntjänstemännens perspektiv, samt vilka utmaningar och möjligheter de beskriver att det finns vid planeringen av områdena. Syftet är också att undersöka hur arbetet kan förstås utifrån resiliens och hur det kan implementeras i planeringen av vattennära områden. Resultatet visar att kommunerna implementerar resiliens genom att klimatanpassa ny vattennära bebyggelse men att kommuntjänstemännen upplever en svårighet med att klimatanpassa redan befintlig bebyggelse. Avslutningsvis upplevs politiken ha en stor betydelse för kommuntjänstemännens förutsättningar att arbeta proaktivt och långsiktigt med klimatanpassning. The climate changes come with effects as increased rainfall and rising sea levels, which increases the risk for flooding, something that municipalities must consider in their spatial planning. This interview study aims to create an understanding of how coastal municipalities in southern Sweden work with climate adaption of waterfront buildings from the municipal officials' perspective. The purpose is to investigate how the municipals officials describe what type of challenges and opportunities there are when planning these areas. The aim is to examine how to understand the working process from a resilience perspective and how resilience can be implemented in the planning of waterfront areas. The findings show that municipalities implement resilience by adapting new waterfront buildings for climate change. However, they have found it difficult to adapt the already existing buildings. Finally, politics has a major role for the municipal officials' ability to work proactively and long-term with climate adaption.

"Democracy" is a frequently used concept in the Western planning field. Scholars, practitioners, and citizens alike regularly deploy it to both explain and contest the nature and legitimacy of urban governance. And yet, in the planning literature, the concept of democracy itself is rarely explained or debated. The assumption being made is that its root meaning for planning is self-evident or agreed upon: public participation in, or mobilization against urban governance. However, my argument in this thesis proceeds from the opposite assumption: that far from self-explanatory or accepted, the contested meanings ascribed to democracy play a central role in shaping conflicts and experiences in planning—both in the literature and in practice. My overarching aim is to contribute with knowledge on this role by specifically examining what the substantial meaning of democracy is assumed to be according to actors in the field; that is, among planning scholars, practitioners, and citizens. The thesis is comprised of a cover essay and four empirical papers based on qualitative case study research on local authority planning in Sweden. In the cover essay, I explore the meanings ascribed to democracy among planning actors, first, by conducting a careful reading of key theoretical texts in the field and, second, by analyzing the individual papers’ key findings. To help elicit these rarely explained, often implicit democratic meanings among planning actors, I develop a theoretical framework based on the work of historian Pierre Rosanvallon. He understands the democratic project as a ceaseless attempt to resolve the fundamental indeterminacy as to what constitutes its substantial meaning. This perpetual project is nourished by a deep-seated incompatibility between three of democracy’s central ideological components: voluntarism, rationalism, and liberalism. Their incompatibility stems from how each of them is regularly mobilized in response to the pathological tendencies ascribed to the other. These responses, in turn, can be empirically charted by how actors implicitly assume the role of "guardianship" over different "democratic temporalities"; manifested as repeated clashes between competing meanings as to what constitutes democracy’s substantial essence. By applying this framework to planning theory and practice, I highlight a striking range and depth in democratic meanings among actors in the field. Moreover, the many debates in planning theory and conflicts in planning practice come across as being deeply nourished by these competing meanings—often in ways that are only partially explicit and thus have been rather neglected in the literature. But examining planning through the lens of democracy not only provides critical insights into the nature of its conflicts, it also challenges the established assumption that treats the meaning of democracy as exclusively intrinsic to participation or citizen action. My intention with the thesis is not to advance the merits of one or another specific understanding of the essence of democracy, nor to promote a questionable relativism around its meaning. On the contrary, the intention is to stress that if our ambition is to challenge the broadly technocratic and neoliberal governance practices currently the norm in the field, we need to understand—and render contestable—those specific circumstances, ideals, and even democratic meanings that inform them. Ett av de mest förekommande begreppen i det västerländska planeringsfältet är "demokrati". Bland planeringsforskare, planerare och medborgare används det regelbundet för att både förklara och bestrida samhällsplaneringens roll och legitimitet. Men i planeringslitteraturen brukar själva demokratibegreppet varken förklaras eller diskuteras. Litteraturens antagande vilar på att demokratins betydelse för planering redan är vedertagen och accepterad: medborgardeltagande i, eller medborgaraktivism mot stadsplaneringsprocesser. Mitt argument i denna avhandling vilar dock på det motsatta antagandet: att demokratibegreppets omtvistade betydelse i själva verket spelar en nyckelroll i planeringens många konflikter – både i litteraturen och i praktiken. Mitt övergripande syfte är att bidra med kunskap kring denna roll genom att specifikt undersöka vad demokratins väsentliga betydelse anses vara enligt olika aktörer i fältet, det vill säga bland forskare, planerare och medborgare. Avhandlingen är organiserad i ett sammanläggningsformat bestående av en kappa och fyra empiriska artiklar baserade på kvalitativ fallstudieforskning om kommunal samhällsplanering i Sverige. I kappan undersöker jag demokratiförståelser bland aktörer i planeringen genom, först, en noggrann läsning av centrala teoretiska texter i fältet och, sedan, genom en analys av de enskilda artiklarnas centrala fynd. Till hjälp för att skilja ut dessa sällan förklarade, ofta implicita demokratiförståelser bland planeringsaktörer utvecklar jag ett teoretiskt ramverk baserat på historikern Pierre Rosanvallons arbete. Han förstår det demokratiska projektet som ett ständigt försök att komma till rätta med en grundläggande osäkerhet kring vad som utgör demokratins väsentliga betydelse. Detta ständiga projekt underhålls samtidigt av en inneboende konflikt mellan tre av demokratins centrala ideologiska komponenter: volontärism, rationalism och liberalism. Deras konfliktförhållande härrör från hur var och en av dem mobiliseras i reaktion mot de bristfälligheter som upplevs vara inneboende i de andra. Dessa reaktioner kan i sin tur empiriskt kartläggas genom hur aktörer implicit antar rollen som "beskyddare" över olika "demokratiska temporaliteter", vilket ges uttryck genom upprepade konflikter mellan konkurrerande förståelser om vad som utgör demokratins essens. Genom tillämpningen av detta ramverk på planeringsteori och praktik visar jag på ett brett spektrum av demokratiförståelser bland planeringsaktörer. Dessutom framställs många av de återkommande debatterna och konflikterna i planeringen som starkt understödda av dessa konkurrerande förståelser – ofta på ett sätt som inte är helt explicit och därmed ofta förbises i litteraturen. Men analysen ger inte bara kritiska insikter kring vad som ofta utgör kärnan i dessa konflikter, den utmanar också det etablerade antagandet där demokratins betydelse framställs som inneboende kopplat till medborgardeltagande och engagemang. Min avsikt med avhandlingen är inte att visa på de inneboende fördelarna med en demokratiförståelse över en annan, eller att främja en slags relativistisk debatt kring dess olika förståelser. Tvärtom så är avsikten att poängtera att om vår ambition är att utmana de teknokratiska och neoliberala praktikerna som för närvarande genomsyrar planeringen, så behöver vi synliggöra de specifika omständigheter, ideal och till och med demokratiförståelser som inspirerar dem. QC20200819

De miljöer vi planerar för och bygger idag är de platser där kommande generationer kommer att bo och vistas. Det offentliga miljöerna fungerar som en plats för möten och socialisering, därför måste det vara säkert och tryggt för alla människor. Teorin om brottsförebyggande genom urbandesign (CPTED) har sitt ursprung på 1970-talet och har utvidgats till att bli en omfattande teori för att skapa säkra och säkra miljöer. I Sverige finns det varken nationella riktlinjer eller rättsliga krav på användning av CPTED i planeringsprocessen eller att skapa trygga offentliga miljöer bortsett från ett snävt perspektiv. Denna avhandling syftar till att mäta omfattningen av kunskap och användning av CPTED-principer i den offentliga och privata sfären inom planering - så kallad CPTED-beredskap. Detta görs genom en landsomfattande undersökning av kommuner och halvstrukturerade intervjuer med fem framstående privata utvecklare. Denna avhandling testar dessutom betydelsen av sex hypoteser för att bestämma sådan beredskap bland kommunerna genom att genomföra ett stratifierat urval av kommuner för statistiska analyser. Resultaten av denna studie visar att många kommuner inte är beredda att implementera CPTED- principer i sin planeringspraxis och att privata utvecklare i allmänhet saknar CPTED-kunskap men hade en positiv åsikt om ämnet och efterfrågade potentiell vägledning från den offentliga sektorn. Dessa resultat tyder på att för att säkerställa att svenska kommuner och privata utvecklare ska vara redo att planera för säkra och säkra offentliga platser, måste det utvecklas en nationell vägledning om användningen av CPTED i stadsplanering. The environments we plan for and build today are the places where future generations will live. The public realm serves as a place for meeting and socialization, which is why it must be safe and secure for all people. The theory of crime prevention through environmental design (CPTED) originated in the 1970s and has expanded to become a comprehensive theory for creating safe and secure environments. In Sweden, there exists neither national guidelines nor legal requirements on the use of CPTED in the planning process. This thesis sets out to measure the extent of knowledge and use of CPTED principles in public and private sphere planning practice- called CPTED readiness. This is done through a nationwide survey of municipalities and semi-structured interviews with five prominent private developers. This thesis additionally tests the significance of six hypotheses in determining such readiness amongst municipalities by subjecting a stratified sample of municipalities to an ordinary least squares regression model. The results of this study show that many municipalities are not prepared to implement CPTED principles in their planning practice and that private developers generally lack CPTED knowledge but had a favorable opinion of the subject and whished more of potential guidance from the public sector. These results indicate that, in order to ensure that Swedish municipalities and private developers are ready to plan for safe and secure public places, there is a need for national guidance on the use of CPTED in urban planning.

Purpose: The complexity of the construction industry and lack of repeated patterns complicates the efficiency of work execution. The working method of the construction site is a significant factor for the low productivity. It has been emerged that the occupational workers only use 40-60% of their full potential and the productivity could increase with 40% by increasing the involvement of them. Work preparation is a planning tool for the future work with aim to ensure a safer and more efficient achievement of the work execution. Inadequate communication, collaboration, planning and prioritization leads to a lack of use of work preparations in the industry. The aim of the study is to investigate the collaboration and communication between production management and occupational workers during the execution of work preparations and to present improvement suggestions for the execution of work preparations. Method: A qualitative case study on three different building projects has been carried out. The methodology was semi-structured interviews with production management, occupational workers and a person from the organization. A document analyse was performed to study what the organization is assisting with, as well as a literature study to gain knowledge from previous research. Findings: The identified deficiency was that work preparations rarely are produced together during meetings. The identified underlaying causes for this, is a lack of knowledge and basis, how written and jointly developed work preparations should be carried out. It is unclear how to implement it and too few tools. Due to the lack of knowledge and lack of time, the time required for a good work preparation is not set aside. Implications: A work preparation is a good tool to increase the productivity and safety during the execution of the work. To increase the priority of jointly developed work preparations, the production management and the occupational workers must understand the value of them and take time to sit down together and produce them. The organization needs to assist with an explanatory text document regarding work preparations and give clearer guidelines for how the production management should work with them. This would lead to a reduction of ignorance and uncertainties regarding the execution of work preparations. Limitations: The time of the study forms the basis of the limitations. The survey is limited to one company, where interviews have been done at three projects. Despite this limitation, the result is transferable to organizations of similar size with projects of similar scope. The work did not aim to change the purpose of the work preparation. Syfte: Byggindustrins komplexitet och avsaknad av upprepade mönster försvårar effektiviseringen av arbetsutföranden. Byggarbetsplatsens arbetssätt pekas ut som en betydande faktor till projektens låga produktivitet. En studie visar att yrkesarbetarna enbart utnyttjar 40-60% av sin fulla potential och att produktiviteten skulle kunna öka med 44% genom att öka deras delaktighet i arbetet. Arbetsberedningar är ett planeringsverktyg av kommande moment med syfte att uppnå ett säkrare och effektivare genomförande av momentet. Bristande kommunikation, samarbete, planering, okunskap och bortprioriteringar leder till att genomförandet och användandet av arbetsberedningar brister i branschen. Målet med arbetet är att utreda hur samarbetet och kommunikationen fungerar mellan produktionsledning och yrkesarbetare vid genomförandet av arbetsberedningar, samt att presentera förbättringsförslag till genomförandet av arbetsberedningar. Metod: En kvalitativ fallstudie på tre byggprojekt ligger till grund för att besvara målet med arbetet. Under fallstudien genomfördes semistrukturerade intervjuer med produktionsledningen och yrkesarbetare på varje projekt, samt att en intervju med en representant från organisationen har gjorts. En dokumentanalys har även genomförts för att få reda på vad organisationen bistår med, samt en litteraturstudie för att få kunskap om tidigare forskning inom området. Resultat: De identifierade bristerna i samarbetet och kommunikation vid genomförandet av arbetsberedningar har visats vara att arbetsberedningarna sällan tas fram gemensamt under planerade möten. Vad som i sin tur identifierats som orsaker till detta är att produktionsledningen saknar kunskap och underlag för hur skriftliga arbetsberedningar ska genomföras. Det upplevs brista i hjälpmedel i form av förklarande textdokument gällande arbetsberedningens syfte och genomförande. Stress, bortprioriteringar och att gamla arbetssätt lever kvar bidrar även till att tid inte avsätts för att ta fram skriftliga arbetsberedningar. Konsekvenser: En arbetsberedning är ett bra hjälpmedel för att öka produktiviteten och säkerheten vid arbetsutförandet. För att prioritera gemensamt framtagna arbetsberedningar måste produktionsledningen och yrkesarbetarna förstå dess värde och avsätta tid för att genomföra dem. Organisationen behöver bistå med förklarande textdokument gällande arbetsberedningar och ge tydligare riktlinjer för hur produktionsledningen ska arbeta med arbetsberedningar. Detta skulle leda till att okunskap och osäkerheter kring genomförandet minskas. Begränsningar: Arbetets tidsperspektiv ligger till grund för de begränsningar som gjorts. Arbetet avgränsas till att enbart samarbeta med ett företag, där intervjuer genomförts på tre byggprojekt. Trots denna avgränsning anses resultatet vara överförbart till organisationer i liknande storlek med projekt i liknande omfattning.

Byggindustrin har en stor påverkan på ett lands ekonomiska tillväxt. Av byggprojekts totala omsättning står underentreprenörerna för en stor del. I studien undersöks hur samverkan mellan entreprenör och underentreprenör kan främja problemlösning under produktionsfasen.För att besvara på frågeställningarna som skapats har åtta stycken platsansvariga underentreprenörer intervjuats. Intervjuerna har sedan jämförts och analyserats tillsammans med information från litteraturstudien av artiklar, rapporter och andra texter.Resultatet visar på att flertalet problemlösningsmetoder används för de vanliga problemen ute på byggprojekten, dock finns det möjlighet för standardisering och förbättring. Planering, informationsbrist och oförutsägbarhet är de ord som karakteriserar de vanligaste problemen. Entreprenören och underentreprenören bör fokusera på att skapa ett förtroende för varandra och skapa ett gemensamt tänk på att arbetet ska göras tillsammans. Entreprenörens platschef bör se till att det finns mötesstrukturer som hjälper både underentreprenörer och entreprenören med planering. Ersättningsformen löpande räkning får underentreprenörerna att fokusera mer på huvudprojektmålet och gemensamma lösningar. The construction industry has a major impact on a country's economic growth. The subcontractors account for a large part of the total value for construction projects. The study examines how collaboration between contractor and subcontractor can promote problem solving during the production phase.To answer the questions created, eight subcontractors' site managers have been interviewed. The interviews have then been compared and analyzed together with information from the literature study of articles, reports and other texts.The result shows that problem-solving methods are used for the usual problems on the construction projects today, but there is the possibility of improvement. Planning, information sharing and unpredictability are the factors that characterize the most common problems. The contractor and subcontractor should focus on creating a good relationship with each other and have a mindset that the work should be done together. The contractor's site manager should ensure that there are structured meetings that help both subcontractors and the contractor with planning. The form of compensation on a current contract causes the subcontractors to focus more on the main project objective and create solutions together.

Licentiatavhandlingen riktar blicken mot planeringsarbete i förskolan. Syftet är att beskriva och analysera förskollärares autentiska planering av barns möten med matematik. Studiens teoretiska inramning utgörs av den reflektiva skoldidaktiska teorin som betonar, oavsett skolform, lärares ansvarstagande för undervisning. Med den reflektiva skoldidaktiska teorin beskrivs planeringsprocessen som betydelsefull för undervisning. Planeringsprocessen utgörs av tre pedagogiska aktiviteter: intention – handling – reflektion. I denna studie fokuseras det pedagogiska arbete som sker distanserat från handling vilket gör intention och reflektion till studiens centrala begrepp. Studiens empiriska material har producerats med hjälp av deltagande observation. Fältarbetet har genomförts i en förskola på deltid under två terminer läsåret 2012/13 i ett arbetslags återkommande och autentiska planeringssamtal. Resultatet visar att arbetslaget planerar barns möten med matematik genom att de tar sin utgångspunkt i reflektion över planerade och dokumenterade pedagogiska skeenden. Det finns därmed en koppling mellan intention och reflektion. Resultatet visar att arbetslaget har konstruerat en egen planeringsmodell. Förskollärarna utgår inte från explicit uttryckta målformuleringar som anger vad som ska läras utan resonemang om möjligt lärande kommer in som en del i deras samtal om aktiviteter. Resultatet visar även att arbetslagets planering skapar förutsättningar för möten med en mångfald av matematik. Dock visar resultatdiskussionen att det finns utrymme för att utveckla resonemang kring vilka sätt barn kan få göra övergångar från vardagliga matematiska representationsformer till mer abstrakta. Resultatet visar även att det finns ett behov av att utveckla ett matematikdidaktiskt yrkesspråk i förskolan. Nyckelord: förskola, planering, didaktik, matematikundervisning This Licentiate thesis focuses on planning in Swedish preschool. The aim is to describe and analyze pre-school teacher's authentic planning of children's meetings with mathematics. The theoretical framing of the study consists of the reflective school didactic theory emphasizing, regardless of school form, teachers' responsibility for teaching. With the reflective school didactic theory, the planning process is described as important for teaching. The planning process consists of three pedagogical activities: intention – action – reflection. This study focuses on the pedagogical work that takes place away from action, which makes intention and reflection to the central concept of the study. The empirical material of the study has been produced using participatory observation. Field work has been carried out in a preschool on part time for two semesters in the academic year 2012/13 in a regular and authentic planning conversation. The results show that the pre-school teachers do plan children's meetings with mathematics by taking their starting point in reflection on planned and documented pedagogical events. There is thus a link between intention and reflection. The result shows that the team has construct a planning model of their own. The planning is not based on explicit expressed goal formulations about what to learn. The reasoning of possible learning comes in as part of their conversations about activities. The result also shows that planning creates conditions for meetings with a multitude of mathematics. However, the results discussion shows that there is room to develop reasoning about the ways in which children can make transitions from everyday mathematical representations to more abstract. The result also shows that there is a need to develop a mathematics didactic language in preschool. Nyckelord: förskola, planering, didaktik, matematikundervisning This Licentiate thesis focuses on planning in Swedish preschool. The aim is to describe and analyze pre-school teacher's authentic planning of children's meetings with mathematics. The theoretical framing of the study consists of the reflective school didactic theory emphasizing, regardless of school form, teachers' responsibility for teaching. With the reflective school didactic theory, the planning process is described as important for teaching. The planning process consists of three pedagogical activities: intention – action – reflection. This study focuses on the pedagogical work that takes place away from action, which makes intention and reflection to the central concept of the study. The empirical material of the study has been produced using participatory observation. Field work has been carried out in a preschool on part time for two semesters in the academic year 2012/13 in a regular and authentic planning conversation. The results show that the pre-school teachers do plan children's meetings with mathematics by taking their starting point in reflection on planned and documented pedagogical events. There is thus a link between intention and reflection. The result shows that the team has construct a planning model of their own. The planning is not based on explicit expressed goal formulations about what to learn. The reasoning of possible learning comes in as part of their conversations about activities. The result also shows that planning creates conditions for meetings with a multitude of mathematics. However, the results discussion shows that there is room to develop reasoning about the ways in which children can make transitions from everyday mathematical representations to more abstract. The result also shows that there is a need to develop a mathematics didactic language in preschool.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur HR arbetar med att integrera nya medarbetare i samband med företagsförvärv. Detta görs genom forskningsfrågorna “Hur ser processen ut för kunskapsöverföring i samband med företagsförvärv?”, “Hur ser HR- specialister på utmaningar och problem i processen för kunskapsöverföring i samband med företagsförvärv?” samt “Hur påverkar HR:s delaktighet i processen utfallet?”.Tidigare forskning belyser en ökning av företagsförvärv men problematiserar detta då företagsförvärv inte allt för sällan misslyckas (Laux, 2012). Studier som undersökt vad detta grundar sig i har funnit att kulturella skillnader och en dåligt genomförd integrering är primära anledningar till att förvärv misslyckas (Schuler & Jackson, 2001). Integrationsprocessen hanteras ofta till stor del av HR-avdelningen som ställs inför en rad utmaningar som uppstår när en större mängd individer från en dag till en annan skall integreras i ett företag. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter från olika arbetsplatser med erfarenhet av arbete med företagsförvärv. Resultatet har analyserats genom en tematisk analys med grund i studiens teoretiska ramverk; organisatoriskt lärande, kunskapsöverföring, socialisering, förändringskurvan och Lewins trestegsmodell. Resultatet visar att HR:s arbete med att integrera förvärvade medarbetare i samband med företagsförvärv handlar om att hantera medarbetarnas upplevda oro och osäkerhet. Denna oro och osäkerhet har resultatet visat förhindras genom en gedigen plan samt genom fokus på god kommunikation och hög närvaro. Sammantaget upplever informanterna att hinder i integreringen av förvärvade medarbetare grundar sig i bristande kommunikation, medarbetarnas avhållsamhet till den nya organisationen, kulturella skillnader samt begränsade möjligheter till ett gediget förarbete. The aim of this study is to contribute with knowledge about how HR integrates new employees in company acquisitions and fusions. This is done through the research questions; "How is knowledge transferred to the employees in company acquisitions?", "How does HR specialists view challenges and problems in the process of knowledge transfer in company acquisitions?" and "How does HR's participation in the process affect the outcome?". Previous research highlights an increase in company acquisitions, but questions this as Merger & Acquisitions tend to fail (Laux, 2012). Studies that has examined what this is based on have found that cultural differences and poorly implemented integration are primary reasons to why acquisitions fail (Schuler & Jackson, 2001). The integration process is often handled to a large extent by the HR department who faces numerous challenges when integrating the employees. The study was conducted through semi-structured interviews with seven informants from different companies, all with experience from working with M&As. The result was analyzed through a thematic analysis and found that HR's work with integrating acquired employees is a complex process and that the main focus is managing the employees perceived concerns and uncertainties. Moreover, the result indicates that this can be prevented by a solid plan and by focusing on good communication and high presence. Overall, the informants feel that barriers in the integration of acquired employees are based on lack of communication, employees' restraint, cultural differences and lack opportunities for a substantial preparation.

Likt många andra länder står Sverige inför en ökad befolkningstillväxt de kommande åren, för att säkerställa att framtida generationer ska få verka under goda förhållanden är det av stor att det bedrivs en hållbar stadsutveckling. Genom att arbeta med den fysiska planeringens utformning försöker alltfler kommuner att utveckla och främja klimatsmarta och gröna samhällen. Det redskap som landets 290 kommuner nyttjar vid det här arbetet är den så kallade översiktsplanen, som är tvingande och stadgas i svensk lagstiftning. Syftet med denna kandidatuppsats är att studera och analysera hur tre kommuner i Stockholms län arbetar med hållbar utveckling i sin översiktsplan. För att möjliggöra granskningen av kommunernas hållbarhetsarbete gjordes det en kvalitativ undersökning bestående av en dokumentanalys samt en fallstudie. Därtill framtogs en analysmodell bestående av frågor gällande hållbarhet i översiktsplanerna, vilka i sin tur kategoriserades utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. I arbetet undersöktes kommunernas definition av hållbarhet samt deras förhållningssätt till själva begreppet. Det undersöktes även vilka fysiska åtgärder som lades fram för att främja hållbar utveckling och fortsättningsvis hur kommunernas motiveringar för dessa åtgärder löd. Arbetets resultat påvisade att kommunerna har olika hållbarhetsdefinitioner, men att de i sin helhet föreslår samma eller liknande åtgärder för att främja hållbar utveckling. I varje översiktsplan togs samtliga hållbarhetsdimensioner upp och de gavs ungefär lika mycket utrymme. Beträffande hållbarhetsmotiveringarna för de föreslagna åtgärderna rådde en varierande tydlighetsgrad. Kommunerna kunde ibland kunde presentera dessa som strategier eller rekommendationer än som en konkret åtgärd. Resultatet diskuterades med utgångspunkt i att den varierande tydlighetsgraden kan bero på att begreppet hållbarhet har en diffus och icke bestämd definition, samt för att kommunerna har olika upplägg beträffande översiktsplanerna. Därav diskuterades möjligheten att framta en 5 generell mall, som varje översiktsplan skall upprättas utifrån och detta för att underlätta framtida hållbarhetsstudier kring kommunal översiktsplanering. Like many other countries, Sweden is facing increased population growth in the years to come and to ensure that future generations are given the opportunity to live and work in good conditions, it is of great importance that sustainable urban development is conducted. By working with the formation of the physical planning, more and more municipalities are trying to develop and promote climate-smart and green communities. The tool used by the municipalities in this work is the so-called sketch plan, which according to Swedish legislation must be compiled by all 290 municipalities in the country. The purpose of this thesis was to study and analyze how three municipalities in Stockholm County work on sustainable development in their sketch plan. In order to enable the review of the municipalities' sustainability work, a qualitative study was made consisting of a document analysis and a case study. In addition, an analysis model consisting of questions regarding sustainability was drawn up in the sketch plans, which in turn were categorized based on the three sustainability dimensions: social, ecological and economic sustainability. The work investigated the municipalities' definition of sustainability and their approach to the concept itself and what physical measures were presented to promote sustainable development and how the municipalities' justifications for these measures sounded. The results of the work showed that the municipalities have different sustainability definitions, but that they in their entirety propose the same or similar measures to promote sustainable development. In each sketch plan, all sustainability dimensions were taken up and they were given approximately the same amount of space. Regarding the sustainability justifications for the proposed measures, there was a varying degree of clarity as the municipalities sometimes could present them as strategies or recommendations than as a concrete measure. 2 In addition, the result was discussed on the basis that the varying degree of clarity may be because the concept of sustainability has a diffuse and undefined definition and because the municipalities have different arrangements with regard to the sketch plans. Hence the possibility of developing a general template that each sketch plan should be drawn up from outside and this was discussed in order to facilitate future sustainability studies on municipal sketch planning.

Syfte: Att med fokus på obalans och balans öka förståelsen för hur konkurrerande logiker hanteras i styrningen av kriminalvården i Sverige. Metod: Den kvalitativa studien genomfördes med en hermeneutisk utgångspunkt där 7 semi-strukturerade intervjuer genomfördes med öppna frågor, där den enskilde individen har fått beskriva sin upplevelse av straff och vård. Uppsatsen har en abduktiv ansats då en kontinuerlig växelverkan mellan teori och empiri har gjorts. En analys har sedan genomförts, baserat på det empiriska resultatet och den teoretiska referensramen. Resultat & slutsats: Ur organisationens perspektiv, uppnås balans mellan de konkurrerande logikerna straff och vård genom att anstalten försöker motivera klienterna till förändring i tankesätt och handlingsmönster, och erbjuder klienterna arbete, programverksamhet, utbildning, fritidsaktiviteter, och har samarbetsavtal med externa organisationer inför frihetsförberedande åtgärder som permissioner och utsluss. Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit till ökad förståelse hur de konkurrerande logikerna straff och vård hanteras med hjälp av styrmedel, med fokus på obalans och balans. Ur studien framkom att den öppna anstalten omfattas av styrmedel som påverkar balansen mellan straff och vård, där obalans är dominerat av straff, balans mer balans mellan straff och vård. Studien kartlagde styrmedel som påverkar balansen mellan obalans eller balans, styrmedel som orsakar obalans, och styrmedel för att uppnå balans. Förslag till fortsatt forskning: En fördjupad studie hur styrmedel hanteras på en anstalt av högre säkerhetsklass med fokus på obalans och balans mellan de konkurrerande logikerna straff och vård, och jämföra med de resultat som framkommit i denna studie Aim: Focusing at imbalance and balance increase the understanding of how competing logics is managed in the management by the correctional care in Sweden. Method: The qualitative study was made with a hermeneutic starting, with 7 semistructured interviews which were made, and where the individual respondents described their own experience of punishment and care. The paper uses an abductive approach where a continuous interaction between theory and empirical data has been used. The analysis was based on the empirical result and the theoretical frame of reference. Result & Conclusion: From the perspective of the organization, balance is achieved between the two competing logics “punishment” and “care” thanks to the prison trying to motivate the prisoners to change their thoughts and behaviours, and to offer the client work, different programs, education, leisure activity, and to have cooperation contracts with external organizations before freedom preparing actions like permissions. Contribution of thesis: The study has contributed to an increased understanding how the competing logics punishment and care manages with help by controls, focusing at imbalance and balance. Out of the study it emerged that the low-risk prison comprises by controls like affect the balance between punishment and care, where imbalance is dominated by punishment, balance more balance between punishment and care. The study maped controls which affect the balance between imbalance and balance, controls which cause imbalance, and controls to reach balance. Suggestions for future research: Further study would be how controls managing at a prison of higher security focusing on imbalance and balance between the competing logics of punishment and care, and compare the results with the results from this study.

Denna studie undersöker processkedjan för att implementera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer. Hur kedjan ser ut från det att ett uppdrag ges av regeringen, till arbetet vidare hos den aktuella myndigheten för att sedan komma till hur arbetet tas vid ute hos kommuner och andra berörda aktörer. Ekosystemtjänster är de fördelar som vi människor får indirekt och direkt av naturen. Vi är beroende av att ekosystemen fortsätter producera tjänster som är livsviktiga för människans hälsa, välbefinnande samt för hela vår existens. Ett gemensamt arbete och hänsynsfullt nyttjande av våra resurser behövs för att säkerställa ekosystemtjänsterna. Att bevara, utveckla och nyskapa tätortsnära natur och grönområden kan resultera i stora samhällsvinster och att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen är ett steg i rätt riktning. Två etappmål togs fram 2018, där det ena målet innebär att kommunerna ska ha tillgång till en utvecklad metod gällande integrering av stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer senast år 2020. Det andra målet innebär att en majoritet av kommunerna senast 2025 ska ta tillvara och integrera ekosystemtjänster och stadsgrönska i planering, byggande och förvaltning. Studiens resultat bygger på hur långt kommunerna har kommit i arbetet med de två etappmålen, samt Boverkets insats i arbetet bakom den utvecklade metoden och med att nå ut med informationen till kommuner och andra aktörer. Resultatet innefattar även arbetet tillsammans med Naturvårdverkets då uppdraget skulle ske i samverkan med dem. Detta har genomförts med både kvalitativa och kvantitativa metoder, genom intervjuer och enkätutskick. This study investigates the process chain for implementing urban greenery and ecosystem services in urban environments. This is done from the time the assignment is given by the government to the relevant authority, the continued work there, on to the work out at the municipalities and other relevant actors. Ecosystem services are the benefits that we humans receive indirectly and directly by nature. We are dependent on the ecosystems continuing to produce services that are vital to human health, well-being and for our entire existence. Commonly work and careful use of our resources are needed to ensure ecosystem services. Preserving, developing and innovating urban and green areas can result in great social benefits and integrating ecosystem services into physical planning is a step in the right direction. Two stagegoals were developed in 2018, where one goal means that the municipalities should have access to a developed method regarding the integration of urban greenery and ecosystem services in urban environments by 2020. The second goal means that a majority of the municipalities must use and integrate urban greenery and ecosystem services by 2025 at the latest, in planning, construction and management. The study result is based on how far the municipalities have come to work on the two stagegoals, as well as Boverkets work behind the developed method and with reaching out with the information to the municipalities and other concerned. The result also includes the work in conjunction with Naturvårdsverket when the assignment would take place in collaboration with them. This has been done with both qualitative and quantitative methods, through interviews and questionnaires.

Purpose: The construction industry is the industry with the largest amount of accidentseach year. The industry accounts for 20-40 percent of all fatal work accidents. Thereare several reasons why a lot of accidents occur in the industry but most of the accidentsis due to unsafe acts. The aim of the study is to investigate how the situation appearstoday and to present a suggestion to reduce the amount of accident for carpenters in theproduction. This has been done by answering the following questions: Why does accidents happen to carpenters in the production? In which operation, in the production, does most of the accidents occur? What can be given as a proposal to reduce the number of accidents for carpentersin the production stage?Method: Collection of data is mainly relied on interviews of carpenters, supervisorsand site managers. The method that is used is semi-structured interviews, documentanalysis and literature study. The interviews have been done with employees from threedifferent companies.Findings: The study has concluded that most accidents happens on heights and thatthey mostly happens of unsafe acts and that risk perception is not enough.By involving carpenters in the planning state can risks be detected and handled in anearly state. An improved communication between carpenters and the managementresult in discussion about risks and safety improves. The results of this is a saferenvironment and a decrease in work accidents.Implications: Work accidents can decrease through planning where carpenters areincluded in an early state. There should also be an open communication between thecarpenters and the management where safety will be discussed.Limitations: This study is limited to carpenters in the production because a study thatexamines all disciplines are too extensive for 15 HP. The interviews are limited to fivecarpenters, one foreman and two site managers. Because of this the study can´t bequalified to be generalizable though the study is considered transmittable to most of theconstruction companies. Syfte: Byggbranschen är den bransch med flest antal anmälda yrkesolyckor per år.Branschen står för 20–40 procent av alla dödliga arbetsolyckor. Det finns flera orsakertill varför det sker så mycket olyckor i branschen men majoriteten beror på osäkrahandlingar. Syftet och målet med studien är att undersöka hur situationen ser ut idagsamt lämna ett förslag på hur man kan minska antalet olyckor för snickare iproduktionen. Detta har gjorts genom att besvara följande frågeställning: Varför uppstår det olyckor för snickare i produktionsstadiet? I vilket moment, i produktionen, uppstår det flest olyckor? Vad kan ges som förslag för att minska antalet olyckor för snickare iproduktionsstadiet?Metod: Insamling av data är främst förlitat sig på intervjuer av snickare, arbetsledareoch platschefer. De metoder som har använts i undersökningen är semistruktureradeintervjuer, dokumentanalyser och litteraturstudier. Intervjuerna är genomförda medpersoner från tre olika företag.Resultat: Genom studien har det framkommit att flest olyckor sker vid arbete på höghöjd och att olyckor beror mestadels av osäkra handlingar där riskhanteringen fallerar.Genom att involvera snickare i planeringen av arbetet kan riskmoment upptäckas ochhanteras i ett tidigt stadie. En förbättrad kommunikation mellan snickare och ledningenresulterar i att diskussioner om risker och säkerhet förbättras. Resultatet av detta är ensäkrare arbetsmiljö samt en minskning av arbetsolyckor.Konsekvenser: Arbetet är att arbetsolyckor kan minskas genom planering där snickareinvolveras samt en öppen kommunikation mellan snickare och ledningen där säkerhetkan diskuteras.Begränsningar: Arbetet är begränsat till endast snickare i produktionen då ett arbetesom undersöker alla yrkesgrupper inom byggbranschen blir för omfattande för 15 HP.Då intervjuerna är begränsade till fem snickare, en arbetsledare och två platschefer kanarbetet inte kvalificeras som generaliserbart dock anses arbetet vara överföringsbart påde flesta företag inom branschen.

Bakgrund: En person som lever med den autoimmuna sjukdomen diabetes typ 1 har ansvaret att kontrollera plasmaglukosnivån och administrera insulininjektioner dagligen. Är en person med diabetes typ 1 fysiskt aktiv krävs justeringar av insulin samt anpassning av kolhydrater. Sjuksköterskan är ett stöd för att personen med diabetes typ 1 ska kunna utföra fysisk aktivitet som egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen vid fysisk aktivitet hos vuxna med diabetes typ 1. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats som utgick från Orem´s egenvårdsteori. Analysen utgick från fyra bloggar och analyserades med Elo och Kyngäs analysmodell. Resultat: Motivation och planering krävs för att en person med diabetes typ 1 ska kunna utföra fysisk aktivitet. När planeringen inte fungerar upplever personerna med diabetes typ 1 en frustration över att deras kunskap inte räcker till. För att kunna utföra fysisk aktivitet upplevs behov av stöd genom egenvårdsråd från sjuksköterskan. Slutsats: När sjuksköterskor får kunskap och förståelse för hur personer med diabetes typ 1 upplever fysisk aktivitet, kan de individanpassa stödet i omvårdnaden. Genom individanpassade egenvårdsråd kan sjuksköterskan, med förståelse från tidigare erfarenheter, bemöta personen med kunskap och förståelse. Background: A person living with the autoimmune disease type 1 diabetes is responsible for controlling the plasma glucose level and administering insulin injections daily. If a person with diabetes type 1 is physically active, adjustments of insulin and adaptation of carbohydrates are required. The nurse is a support for the person with diabetes type 1 being able to perform physical activity as self-care. Aim: The purpose was to describe the experience of physical activity in adults with type 1 diabetes. Method: The study was conducted with a qualitative content analysis with a deductive approach based on Orem's self-care theory. The analysis was based on four blogs and was analyzed with Elo and Kyngäs method for analysis. Results: Motivation and planning is required for a person with diabetes type 1 to be able to perform physical activity. When planning does not work, people with type 1 diabetes experience a frustration that their knowledge is not enough. In order to be able to perform physical activity, the need for support is experienced through self-care counseling from the nurse. Conclusion: When nurses get knowledge and understanding of how people with type 1 diabetes experience physical activity, they can customize the support in the nursing care. Through personalized self-care councils, the nurse, with understanding from previous experiences, can respond to the person with knowledge and understanding.

Denna rapport ligger till grund för ett examensarbete för kandidatexamen, Teknisk design vid Luleå tekniska universitet. Projektet utfördes under tio veckor våren 2018 och omfattar 15 högskolepoäng. Det är ett utvecklingsprojekt av en egen idé. Psykisk ohälsa bland unga har ökat markant under 10 år. Via ett pressmeddelande informerade Socialstyrelsen (2017) att ökningen för unga vuxna i åldern mellan 18–24 år är 70% mellan åren 2006–2016. Det väckte denna formulering: • Skulle en bättre planerad vardag kunna bidra till ökad upplevelse av välmående? Projektet är ett eget uppdrag där ett koncept för ett planeringsverktyg har tagits fram. Målgrupp för projektet är unga personer mellan 20–30 år som varit utbrända. Målet är att ta fram ett planeringsverktyg som bidrar till att öka upplevelsen av välmående hos målgruppen. Syftet med projektet är att hjälpa unga personer som varit utbrända att planera och underlätta vardagen. Tidigt i projektet upprättades en projektplan samt ett tidsschema för projektet. Teori om stress, mobilens påverkan och designaspekter samlades in till projektet genom böcker och artiklar. Projektet är baserat på processen Human centered design där användarens behov och förutsättningar är i fokus. Information samlades in för att definiera användarnas behov och för att skapa förståelse kring situationen. Detta gjordes med en enkätundersökning samt med hjälp av intervjuer. Därefter togs idéer fram med metoden brainstorming, detta gjordes tillsammans med fyra personer. Idéerna som tagits fram användes sedan tillsammans med metoden morfologisk matris där koncept framtogs. Tillsammans med fyra andra personer utfördes metoden morfologisk matris, detta resulterade i att tre koncept valdes att gå vidare med. Koncept Nyckelring, koncept Pärm och koncept Cirkel. Prototyper av koncepten tillverkades och användes med metoden upplevelseprototypa, fyra användare testade koncepten och därefter valdes koncept Cirkel för vidare utveckling. Konceptets funktion samt design vidareutvecklades och resulterade i det slutliga konceptet Pocket time. Pocket time är en portabel dagsplanerare som visualiserar dygnets 24 timmar. Användaren fyller själv i Pocket time med det som ska göras under dagen. Konceptet ger sedan en överblick på dagens planering samt vilken tid en aktivitet ska utföras och även beräknad tid en aktivitet tar. This report is the result of a bachelor degree project at Luleå technical university. The project was ongoing during spring 2018, covering 10 weeks and is a development project built upon an own idea. Mental health among youth has increased drastic between the years 2006 – 2016. In a press statement by the national board of health and welfare (2017), they presented news that people with psychosocial problems had increased by 70% in the in the range between 18-24 years old people. This information led to the idea, if the everyday planning was better, would it contribute to better well-being? This project has been about developing a concept for a planning tool. The intended user group is people between 20 and 30 years old whose been burned out in the past. The goal was to develop a planning tool for people that has been burned out and increase the perception of well-being among the target group. The aim for the project is to help young persons that has been burned out to have a better life experience in everyday life by planning. A timeframe and a project plan was set up early into the project. Information about the theory of stress, influence of cell phone use, and design aspects were collected through literature and articles. The project has followed the process of Human Centered Design. Information was gathered to define user needs and to understand the context. This was done using surveys and interviews. In the middle phase of the project ideas were generated by brainstorming session with four persons. The ideas were then put in use in the morphological chart method, resulting in concept generation. The morphological chart was performed together with four people and three concepts were developed named Nyckelring, Pärm and Cirkel. The concepts were then developed into prototypes and tested with the users. Four users tested the concepts and thereafter concept Cirkel was chosen for development. The concept function and design were explored and resulted in the final concept Pocket Time. Pocket time is a portable day planner with overview over all 24 hours in a day. Pocket time can be filled in with everyday activity and the concept gives overview over day-planning and activities.

Purpose: The construction industry is the industry with the largest amount of accidentseach year. The industry accounts for 20-40 percent of all fatal work accidents. Thereare several reasons why a lot of accidents occur in the industry but most of the accidentsis due to unsafe acts. The aim of the study is to investigate how the situation appearstoday and to present a suggestion to reduce the amount of accident for carpenters in theproduction. This has been done by answering the following questions: Why does accidents happen to carpenters in the production? In which operation, in the production, does most of the accidents occur? What can be given as a proposal to reduce the number of accidents for carpentersin the production stage?Method: Collection of data is mainly relied on interviews of carpenters, supervisorsand site managers. The method that is used is semi-structured interviews, documentanalysis and literature study. The interviews have been done with employees from threedifferent companies.Findings: The study has concluded that most accidents happens on heights and thatthey mostly happens of unsafe acts and that risk perception is not enough.By involving carpenters in the planning state can risks be detected and handled in anearly state. An improved communication between carpenters and the managementresult in discussion about risks and safety improves. The results of this is a saferenvironment and a decrease in work accidents.Implications: Work accidents can decrease through planning where carpenters areincluded in an early state. There should also be an open communication between thecarpenters and the management where safety will be discussed.Limitations: This study is limited to carpenters in the production because a study thatexamines all disciplines are too extensive for 15 HP. The interviews are limited to fivecarpenters, one foreman and two site managers. Because of this the study can´t bequalified to be generalizable though the study is considered transmittable to most of theconstruction companies. Syfte: Byggbranschen är den bransch med flest antal anmälda yrkesolyckor per år.Branschen står för 20–40 procent av alla dödliga arbetsolyckor. Det finns flera orsakertill varför det sker så mycket olyckor i branschen men majoriteten beror på osäkrahandlingar. Syftet och målet med studien är att undersöka hur situationen ser ut idagsamt lämna ett förslag på hur man kan minska antalet olyckor för snickare iproduktionen. Detta har gjorts genom att besvara följande frågeställning: Varför uppstår det olyckor för snickare i produktionsstadiet? I vilket moment, i produktionen, uppstår det flest olyckor? Vad kan ges som förslag för att minska antalet olyckor för snickare iproduktionsstadiet?Metod: Insamling av data är främst förlitat sig på intervjuer av snickare, arbetsledareoch platschefer. De metoder som har använts i undersökningen är semistruktureradeintervjuer, dokumentanalyser och litteraturstudier. Intervjuerna är genomförda medpersoner från tre olika företag.Resultat: Genom studien har det framkommit att flest olyckor sker vid arbete på höghöjd och att olyckor beror mestadels av osäkra handlingar där riskhanteringen fallerar.Genom att involvera snickare i planeringen av arbetet kan riskmoment upptäckas ochhanteras i ett tidigt stadie. En förbättrad kommunikation mellan snickare och ledningenresulterar i att diskussioner om risker och säkerhet förbättras. Resultatet av detta är ensäkrare arbetsmiljö samt en minskning av arbetsolyckor.Konsekvenser: Arbetet är att arbetsolyckor kan minskas genom planering där snickareinvolveras samt en öppen kommunikation mellan snickare och ledningen där säkerhetkan diskuteras.Begränsningar: Arbetet är begränsat till endast snickare i produktionen då ett arbetesom undersöker alla yrkesgrupper inom byggbranschen blir för omfattande för 15 HP.Då intervjuerna är begränsade till fem snickare, en arbetsledare och två platschefer kanarbetet inte kvalificeras som generaliserbart dock anses arbetet vara överföringsbart påde flesta företag inom branschen.

Syftet med denna studie är att se hur planering påverkar effektiviteten vid instudering av ny repertoar. Denna studie har ett designteoretiskt perspektiv och är baserad på idéer från personer så som Robert Schenck, Gunnar Lif, Harald Jørgensen, Johannes L. Hatfield och Roger Säljö. Jag använde mig av videoobservation samt loggbok för att dokumentera och analysera läroprocessen. I resultatet beskrivs vilka teckenvärldar och resurser som använts, vilka didaktiska metoder som använts samt vilken av de två strukturer som jämförts som fick bäst resultat. Några av de teckenvärldar och resurser som användes var kroppen, rösten, piano, iPhone och appen iReal, nothäfte, notställ och spegel. Skillnaderna mellan teckenvärldar och resurser i de olika strukturerna var främst hur tiden disponerades och de verktyg som behövdes för att hålla tiderna. De didaktiska metoder som användes var uppsjungning, repetition, scaffolding, ökande svårighetsgrad och instudering av harmonik. De skillnader som fanns var bland annat hur tiden disponerades och hur melodin instuderades. Den planerade övningen gjorde att låten blev instuderad snabbare och gjorde slutresultatet av låten bättre. I diskussionen problematiseras resultatet för att komma fram till för- och nackdelar med de olika strukturerna. The purpose of this study is to watch how planning affects the efficiency of the studying of new repertoire. This study has a design theoretical perspective and is based on ideas from persons as Robert Schenck, Gunnar Lif, Harald Jørgensen, Johannes L. Hatfield and Roger Säljö. I have used video observation and a logbook to document and analyze the learning process. In the results, it is described which modes and resources that have been used as well as which didactic methods that have been used. Also, which of the two structures that was compared got the best results.Some of the modes and resources that were used was the body, voice, piano, iPhone and the app iReal, sheet music book, music stand and a mirror. The differences in modes and resources between the two structures was primarily how the time was disposed and the tools needed to keep the time. The didactic methods used were a singing warm-up, repetition, scaffolding, an increasing difficulty and studying of the harmony. The differences that existed were among other things, how the time were distributed and the way the melody was learnt. The planned practice made the studying of the song faster and made the end result better. In the discussion, the results are problematized to understand the pros and cons of the two structures.

Inom äldreomsorgen idag finns det utmaningar iform av hög arbetsbelastning och dåliga arbetstider, vilket innebär att rekrytering är svår i verksamheterna. Den ökade arbetsbelastningen orsakar sjukskrivning, vilket i sin tur leder till mer sjukfrånvaro på arbetsplatsen. Studien bygger på enkätundersökningar hos personalen och intervjuer med andra företag för att dela med sig av tankar och arbetssätt som kan bidra till att utveckla planeringsprocessen. Studien ger idéer och verktyg för verksamheten om vad de behöver göra och förändra för att bli bättre och använda de resurser som redan finns tillgängliga i verksamheten på ett effektivt sätt. Syftet med studien är att kartlägga och förbättra planeringsprocessen för frånvaro på grund av sjukfrånvaro för att använda av alla resurser på bästa sätt i verksamheten utifrån teorier som ligger till grund för att belysa olika områden inom problemområdet och sedan hitta lösningar och verktyg för att förbättra processen. Studien har dragit slutsatsen att en uppdelning av uppgifter i dagens process kan underlätta personalens arbete när en ny roll skapas som hanterar den dagliga planeringen. Problemområden har kartlagts och presenterats tillsammans med en lösning baserad på principerna om lean filosofi och hörnstenarna. Processerna som utvecklats i studien bygger på skapandet av en ny roll för att underlätta och lindra det dagliga arbetet hos personalen. In the field of care for the elderly today there are challenges, such as high workload and poor working hours, which means that recruitment is difficult in the operations. The increased workload causes sick leave, which in turn leads to more sickness absence in the workplace. The study is builds on surveys of the staff and interviews with other companies in order to share thoughts and working methods that can help to develop the planning process. The study provide ideas and tools for the business about what they need to do and change to get better and to use the resources already available in the business on an effective basis. The aim of the study is to map and improve the planningprocess of absence due to sickness absence in order to use best of all resources in the business based on theories that form a basis for highlighting different areas of the problem area, and then finding solutions and tools to improve the process. The study has concluded that a division of tasks into today's process can facilitate the work of the staff when a new role is created that manages the daily planning. Problem areas have been mapped and presented together with a solution based on the principles of lean philosophy and the cornerstones. The processes developed in the study are based on the creation of a new role to facilitate and relieve the daily work of the staff.

The Planning And Scheduling (PLAS) module of ICE (Intelligent Control Environment) is responsible for planning and scheduling a large fleet of vehicles. This process involves the creation of tasks to be executed by the vehicles. Using this information, PLAS decides which vehicles should execute which tasks, which are modelled as constraint satisfaction problems. Solving the constraint satisfaction problems is slow. To improve efficiency, a number of different techniques exist. One of these is arc consistency, that entails taking a constraint satisfaction problem and evaluating its variables pairwise by applying the constraints among them. Using arc consistency, we can discern the candidate solutions to constraint satisfaction problems faster than doing a pure search. In addition, arc consistency allows us to detect and act early on inconsistencies in constraint satisfaction problems. The work in this master thesis includes the implementation of a constraint solver for symbolic constraints, containing the arc consistency algorithm AC3. Furthermore, it encompasses the implementation of a constraint satisfaction problem generator, based on the Erdős-Rényi graph model, inspired by the quasigroup completion problem with holes, that allows the evaluation of the constraint solver on large-sized problems. Using the constraint satisfaction problem generator, a set of experiments were performed to evaluate the constraint solver. Furthermore, a set of complementary scenarios using manually created constraint satisfaction problems were performed to augment the experiments. The results show that the performance scales up well. Schemaläggningsmodulen PLAS som är en del av ICE (Intelligent Control Environment) är ansvarig för planering och schemaläggning av stora mängder fordonsflottor. Denna process involverar skapandet av uppgifter som behöver utföras av fordonen. Utifrån denna information bestämmer PLAS vilka fordon som ska utföra vilka uppgifter, vilket är modellerat som villkorsuppfyllelseproblem. Att lösa villkorsuppfyllelseproblem är långsamt. För att förbättra prestandan, så finns det en mängd olika tekniker. En av dessa är bågkonsekvens, vilket involverar att betrakta ett villkorsuppfyllelseproblem och utvärdera dess variabler parvis genom att tillämpa villkoren mellan dem. Med hjälp av bågkonsekvens kan vi utröna kandidatlösningar för villkorsuppfyllelseproblemen snabbare, jämfört med ren sökning. Vidare, bågkonsenvens möjliggör upptäckande och bearbetning av inkonsekvenser i villkorsuppfyllelseproblem. Arbetet i denna masteruppsats omfattar genomförandet av en villkorslösare för symboliska villkor, innehållandes bågkonsekvensalgoritmen AC3. Vidare, så innefattar det genomförandet av en villkorsuppfyllelseproblemgenerator, baserad på grafmodellen Erdős-Rényi, inspirerad av kvasigruppkompletteringsproblem med hål, villket möjliggör utvärdering av villkorslösaren på stora problem. Med hjälp av villkorsuppfyllelseproblemgeneratorn så utfördes en mängd experiment för att utvärdera villkorslösaren. Vidare så kompletterades experimenten av en mängd scenarion utförda på manuellt skapade villkorsuppfyllelseproblem. Resultaten visar att prestandan skalar upp bra.