Search

Arbetet ligger som grund för min fortsatta utveckling inom området musikproduktion. Med en egenkomponerad låt utforskas i detta arbete processen att finna en produktion som tar tillvara på låtens unika kvalitéer. Produktionen ämnar även få låten att klinga trovärdigt utifrån sin genre. Arbetets metod beskrivs utifrån produktionstekniska och estetiska perspektiv där referenslyssning, analys av den egenkomponerade låten och musikprogrammet Logic är tongivande. Centralt för projektet är att urskilja och ta till vara på de element som den redan färdigskrivna låten besitter och förgylla dessa på ett tilltalande sätt. Resultatet är två produktioner som klär låten i olika kostymer där den ena klingar mer akustiskt likt den tidigare inspelade demon. Den andra sätter en mer dystopisk och dramatisk prägel med sitt minimalistiska arrangemang. Arbetet genererade både musikaliska och pedagogiska tankar kring hur ämnet musikproduktion kan berika en lärandesituation och musicerande i stort.

TV-spelsmusik och arrangering är något som brinner starkt för mig. Dock kan det finnas bristande intresse för TV-spelsmusik bland professionella musiker. För att öka musikers engagemang när de ska framföra levande TV-spelsmusik, och för att bredda mina arrangeringskunskaper, har jag bearbetat två av mina skrivna arrangemang med hjälp av musikerna själva. Musikerna som deltog i arbetet har fått bidra med egna upplevelser om sina instrument och med återkoppling på deras instrumentstämmor i mina arrangemang. Med detta underlag bearbetades arrangemangen för att sedan repeteras i orkester och till sist framföras på en konsert. Framförandet har utvärderats mot bearbetningarna för att se hur strategierna fungerar i praktiken. Om inte denna bearbetningsstrategi är användbar i framtiden så kommer i alla fall resultatet jag fått från detta projekt vara till nytta. Lärdomen jag fått från genomförandet, och framförallt från musikernas återkoppling och upplevelser, kommer kunna hjälpa all min framtida arrangering och mitt framtida yrkesliv som arrangeringslärare.

Under de senaste 20 åren har TV-spelskonserter blivit mer vanliga och framförs med varierad kvalité. Detta arbete bottnar i problematik kring orkesterns storlek och att ge musikerna en givande stämma att spela. Fokus ligger på att skriva arrangemang för mindre ensemble och skapa roliga stämmor som inte är för enkla eller för svåra. Projektet genomfördes med hjälp av återkoppling från andra musiker, datorprogram, hemsidor och tidigare forskning. Arbetet resulterade i ackumulerad fördjupad kunskap inom arrangering och två medleyn: Final Fantasy Battle och Final Fantasy Soft, som består av musik från Final Fantasy-serien. Originalmusiken är skriven av kompositören Nobuo Uematsu och i denna uppsats beskrivs hur det var att bearbeta hans verk. Under arbetets gång har några utmaningar utkristalliserat sig och behövt tacklas: Hur fångas lyssnaren? Hur får man arrangemangen spelbara? Hur gör man musiken rolig att spela? Att arrangera TV-spelsmusik visade sig vara mer omfattande än förväntat. Men under arbetets gång har genvägar uppkommit, till exempel bearbetning av existerande arrangemang med digitala verktyg.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om skillnader och likheter mellan bandad- och bandlös elbas. I studien undersöks användningsområden och även musikaliska uttryck. Metoder i undersökningen var intervju, transkribering och inspelning där en undersökning i arrangemang, musikaliskt uttryck och roll i ensemble sker. Studien genomfördes i tre delar: en intervjudel där fyra aktiva basister intervjuades. En del där jag transkriberade en basstämma som ledde till den sista delen med två inspelningar där jag spelar elbas. Det transkriberade och inspelade materialet är basstämman i Paul Youngs version av låten Wherever I Lay My Hat. Samma bakgrundsmusik har använts vid inspelning på både bandad- och bandlös elbas. Resultatet visar på skillnader i live- och studiosammanhang. Resultatet visar även att förberedelsetid på de respektive instrumenten skiftar, en differens i klang, roll och plats i ljudbilden beroende på live- eller studiosammanhang.

Detta arbetegår ut på att hitta konkreta tekniker för hur populärmusik kan arrangeras för sologitarr, specifikt inom genren fingerstyle. Utgångspunkten för arrangemangen har varit att i så stor grad som möjligt behålla de rytmiska, harmoniska och melodiska komponenter som originallåtarna innehåller.Med hjälp utav allmänna arrangeringsmetoder såväl som tekniker specifika för gitarren har arrangemangen växt fram. Digital inspelning har varit den främsta källan till dokumentation. Utöver dessa inspelningar har valda stycken noterats för analys. Detta har resulterat i fyra kompletta arrangemang och ett oavslutat. Alternativa stämningar och capotasto har i hög grad används för att bättra gitarrens kompabilitet med grundmaterialet. Genomatt manipulera stämningen efter låten behov blir det möjligt att förlägga stora delar av både melodin och ackorden på öppna strängar, vilket i min mening ger arrangemanget en större öppenhet och ett bättre flyt än om gitarrens normalstämning hade använts.I slutändan formades arrangemangen för mycket av mina egna tekniska förutsättningar, vilket lede till ett i mitt tycke alltför homogent slutresultat. Då arrangemangen endast spelats av mig har det varit svårt att separera min roll som arrangör från den som gitarrist, och vad jag själv har kunnat åstadkomma på instrumentet har dikterat slutresultatet mer än önskvärt.

Syftet med detta arbete är att synliggöra processen vid arrangerandet av en låt för vokalgrupp i den afroamerikanska genren. Bland annat musikteoriprofessorn Roine Janssons idéer om vokalgruppsarrangering, The Real Groups- och Trey McLaughlins vokalgruppsarrangemang har inspirerat detta arbete. För att undersöka processen har den dokumenterats genom loggboksskrivande, sparade sibeliusutkast och videoinspelningar från träffar med en ihopsatt vokalgrupp som testar arrangemanget allteftersom det utformats. Undersökandet av vad en kreativ process innebär har också stått i fokus. I mitt resultat har det kommit fram vad jag har lagt störst vikt vid. Det har varit variation, dynamisk balans, låta röster härma andra instrument, sociala aspekter vid arrangerandet och att ha tid och att bejaka och testa allt. Jag har till stor del arbetat efter eget tycke och smak med att arrangera och experimentera för att hitta en helhet så som jag vill ha den och som fungerar för sångare i målgruppen. I diskussionen tar jag upp insikter om arrangering och vad som har gynnat kreativiteten.

Detta projekt handlar om arrangering av poplåtar för kör i renässansstil. Under senare delen av renässansen utvecklades den funktionsharmonik som sedan dess legat till grund för den västerländska musiken, såväl konstmusiken som populärmusiken. De senaste decennierna har det däremot skett en skiftning i popmusiken där förhållandet tonika-dominant är inte längre lika viktigt, inte heller att melodin håller sig inom samma tonala ram som harmoniken. Mot bakgrund av detta vill jag undersöka vad som händer när jag låter den nutida popmusiken möta renässansens musikaliska ideal. Som körledare och arrangör faller det sig naturligt att arrangera musiken för vokalgrupp. Under den tidiga renässansen var sång det vanligaste instrumentet och den musik jag haft som förebild är uteslutande vokal. I studien arrangerades två låtar utifrån två olika tillvägagångssätt: den ena efter en stilistisk förebild och den andra utifrån studier i 1500-talets kontrapunkt. I resultatet konstateras att det i musikstilarna finns vissa skillnader som är svåra att överbrygga utan att göra kompromisser åt det ena eller andra hållet. Likaväl finns det likheter som visar på renässansens arv i vår moderna musik. Detta resultat kan användas för att presentera den äldre musiken för den som ännu inte råkat den och kanske har uppfattningen att den är irrelevant för vår tid. Det kan också användas i skolan som en introduktion av en epok.

Genrebredd är något som det ofta pratas om i olika musikaliska sammanhang. Det sägs att genrebredd är viktigt och att fler borde forska kring allt vad det innebär, att fler borde applicera genrebredd på sitt vardagliga musicerande. Ändå får jag ofta känslan av att detta bara är ”tomt snack”, att genrebredd är något som man kan ägna sig åt när man har tid och energi till det men att många faller tillbaka till sin ”hemmaplan” när det väl gäller. Vad är då genrebredd? Denna fråga måste ju ändå ha ett subjektivt svar. För vissa innebär det att välja olika låtar eller stycken från olika genrer och försöka få allt att låta lika bra med samma resurser, i mitt fall en kör som kan sjunga många olika genrer. En annan sida av genrebredd kan istället innebära arbetet mellan olika genrer genom influens. Hur influerar olika genrer varandra? Vilka är skillnaderna och vilka är likheterna? Hur låter det om man sjunger barbershop med klassisk teknik, och tvärtom? Detta är något som jag vill utforska. Intresset för denna fråga kommer av egna upplevelser och erfarenheter efter många år i olika körer. Jag har fått uppleva attolika genrer, främst barbershop och klassisk körsång, påverkar varandra. Däremot har jag ännu inte riktigt kommit fram till på vilka sätt den ena genren tjänar på att låta sig influeras av den andra. Av just detta skäl har jag komponerat och arrangerat musik i klassisk stil och barbershop, som senare ska användas i ett examensarbete med syfte att vidare undersöka dessa frågor och förhoppningsvis räta ut några frågetecken. Själva kompositionen har inneburit en betydande del av arbetet, gällande utnyttjande av såväl tid som av energi. Den är uppdelad i fyra delar: tre tonsättningar av dikter skrivna av Nils Ferlin samt ett barbershop-arrangemang. Eftersom planen är att få användning av musiken vid ett senare tillfälle behöver kompositionerna och arrangemanget vara av hög kvalitet, vilket kräver en stor mängd tid. Med detta sagt kommer jag att komplettera kompositionerna i efterhand för att uppnå önskad kvalitet. Kompositionsarbetet gick till en början relativt friktionsfritt då jag inledde arbetet med att skriva den klassiska delen av projektet. Denna sorts musik är jag väl förtrogen med, även om jag aldrig tidigare har komponerat från grunden. Däremot har jag arrangerat vokalmusik många gånger tidigare, därför bedömde jag att barbershop-arrangemanget skulle gå relativt snabbt att färdigställa. När den klassiska kompositionen var på en för mig acceptabel nivå började jag så att skriva ett barbershop-arrangemang. Detta visade sig dock ta lång tid med många hinder på vägen. Jag tvingades att byta låt att arrangera men åstadkom till slut ett fullt respektabelt resultat av mitt arbete. Arrangemanget kommer däremot inte att användas till den framtida studien av genreöverskridande arbete.