Search

Genom denna studie har tre läroböcker analyserats med syftet att åskådliggöra hur dessa förhåller sig till grammatik och grammatikinlärning. Genom läroplanen (GY11) och kursplanen för Svenska som andraspråk får lärare en stark motivering till språkutveckling och bearbetningen av explicita grammatikkunskaper med en bristfällig insikt i hur denna undervisning kan formuleras. Målet var att bygga upp en medvetenhet kring hur läroböcker är uppbyggda. Genom detta skapas möjligheter till att lärare kan reflektera kring ämnet och få en mer omfattande förståelse för hur man kan förhålla sig till de innehåll och de metoder som läroböcker tillhandahåller. Studiens resultat visar att läroböckerna skiljer sig i hur de förhåller sig till språknivå, språkhandlingar samt ett kontrastivt perspektiv, vilka var studiens ingångar. En av läroböckernas grammatikkapitel använder ett förenklat språk både gällande metaspråkliga termer och syntax, medan de andra två inte förhåller sig till ett förenklat språk. Vad gäller språkhandlingar använder läroböckerna, i olika grad, frågor för att stimulera till diskussion och språkreflektion. Två av böckerna visar också vissa förbindelser till ett kontrastivt förhållningssätt.

Syftet med studien är att analysera hur två utvalda läroböcker ger elever möjlighet att utveckla sin förståelse för multiplikation genom att granska representationsformer som används i läroböcker för åk 8.Denna studie är baserad på analysen av två läroböcker: Matte Direkt 8 samt Matematik Y. Studiens analysverktyg utgörs av de representationsformerna som är studiens teoretiska utgångspunkt. De representationsforman är verklighet, konkret modell, bildmodell, språk och symboler. Denna studie utgår från en kvantitativ metod eftersom jag utför en kvantitativ jämförelse av de vanligaste representationsformer för multiplikation i Matte Direkt 8 och Matematik Y.Resultaten visar att alla representationsformer förekommer i olika utsträckning i båda läroböckerna, utom den konkreta modellen. Den språkliga representationsformen är vanligast förekommande i båda läroböckerna. De olika representationsformerna kombineras även i olika utsträckning i varje lärobok. Resultaten visar även att uppgifter som uppmanar eleverna att använda en språklig representationsform för att lösa uppgifter är få i båda läroböckerna. Mångfalden av representationsformer är betydelsefulla i undervisningen. Därför bör lärare använda sig fler komplement utöver dessa läroböcker i undervisningen för att eleverna ska kunna utveckla en god förståelse för multiplikation.

En undervisning som ska bidra till att eleverna utvecklar och inhämtar kunskaper om demokratins grund har varit relevant i de svenska läroplanerna länge (Lpo 94). Idag är jämställdhetsarbetet mer aktuellt än någonsin och därför bör skolans arbete avseende detta undersökas mer. Följande undersökning syftade till att ta reda på hur genuskonstruktionen i tre olika läroböcker såg ut, samt undersöka om en förändring hade skett över tid. Syftet var att bidra med kunskap om hur framställningen förändrats från 1999 till idag 2022. Materialet som användes var historieläroböcker för årskurs 4–6. För att uppnå detta syfte har materialet undersökts med hjälp av teoretiska utgångspunkter som utgjorts av Hirdman, Zimmerman samt Nikolajeva. Faircloughs tredimensionella modell inom kritisk diskursanalys har utgjort analysmetoden för denna undersökning. Genom närläsning av de tre valda läroböckerna samlades empirin inför analysen. Tidigare forskning visar resultat där genusen framställs som stereotypiska, samt att män är överrepresenterade i majoriteten av fallen. Resultatet av denna undersökning visade liknande mönster, dock påvisades en positiv utveckling av presentationen av genus över tid. Därmed styrker denna undersökning delvis tidigare forskning. Dock visades flertal anmärkningsvärda resultat avvika från tidigare forsknings produkter.

Läroböcker i historia liksom historieämnet i en mer generell bemärkelse uttrycker en reproduktion och ett selektivt urval av den historia som anses vara relevant för historieundervisningen i skolan enligt den rådande historiekulturen. Föreliggande studie har som syfte att undersöka hur en del av denna historia reproduceras i läroböcker avsedda för lågstadieelever. Innehållet i två SO-läroböcker för årskurs 1–3 har analyserats, där forntiden som är en del av det centrala innehållet i kursplanen i historia, har varit fokusområdet. Resultaten i vår studie visade på att innehållet och de tillhörande diskurserna i läroböckerna har tendenser till att inte harmonisera med vad som står i kursplanen i historia för grundskolan. Exempelvis har studien kommit fram till att vikingatiden har en snäv diskurs som reproduceras utifrån en liten grupp mäns berättelser, snarare än att belysa vikingatiden ur till exempel ett interkulturellt perspektiv som skulle ligga mer i linje med den rådande kursplanen. I stora drag så visar vår studie liksom tidigare forskning att läroböcker i historia präglas av relativt ensidiga perspektiv, vilket skulle kunna utgöra ett didaktiskt hinder för att utveckla elevers historiemedvetande. En av studiens viktigaste slutsats är därmed att lärare bör vara vaksamma angående den historia som presenteras i läroböcker, samt kunna kritiskt granska och jämföra läroböckernas innehåll med kursplanens syftesformulering för att elever ska kunna utveckla det historiemedvetande som de uppmanas göra i kursplanen.

This is a study about six textbooks that are used in the history subject in the Sweden upper secondary school since the year of 1876 to 2018 with a year-gap of approximately 30 years. The study aims to understand how many and to what proportion women are named in the textbooks. The aim is also to understand what qualities the mentioned women are given and whether these qualities are positive or negative. The results of this study show that the mentioned women are significantly fewer than then male, throughout all the textbooks. Even though there are slightly more mentioned in the last one, from 2018. Another result is that three of the textbooks are using more positive qualities for women, than the other three. However, most of the mentioned women are only stated as a mother, a sister, a daughter, or someone’s spouse. Something that can be linked to women being seen as objects rather than as people. One conclusion in this study is that not enough women are mentioned in the textbooks. Therefore, the teachers must find material themselves to be able to get an equal education for their students.

There is a general consensus that education is crucial for achieving sustainable development. Education for sustainable development aims to foster citizens capable of participating independently and actively in creating a sustainable future. The overarching aim of this thesis is to contribute to knowledge on the relationship between education and sustainability. Specifically, the objective is to analyse how content on sustainable development is constructed in educational materials. Theoretically, the thesis is guided by sociological perspectives on environmental problems, knowledge, education and individualisation. The empirical data consists of textbooks in biology, civics, geography, home and consumer studies, and religion for Swedish lower secondary schools. Thematic analysis was used to analyse the empirical material. The thesis examines how textbook content on sustainable development is organised and constructed. A key focus of the analysis relates to how multidimensionality and relationships between the dimensions of sustainable development are constructed in textbooks. The social dimension of sustainability is analysed in particular detail. Further attention is directed to how conflicts and the politics of sustainable development are constructed in textbooks. Constructions of change and historical contextualisation of sustainable development are also highlighted. A key result is that textbooks put a disproportionate focus on the ecological dimension of sustainable development. Parts of the social dimension of sustainable development, such as sexuality and gender equality, are generally not presented as sustainability issues. Another relevant result is that textbooks tend to obscure the complexities of sustainable development. Political conflicts, which are crucial for understanding sustainability challenges, are often rendered invisible. Both androcentric and anthropocentric perspectives also characterise textbook content about sustainability. Furthermore, the analysis shows that teleological and utopian narratives are dominant in the textbooks’ content about change and historical contextualisation of sustainable development. These conditions might challenge the potential role of education as part of sustainable development.

Den här studien granskar och analyserar aktuella läroböcker i historia i årskurs 1-3, Boken om SO och SO-boken. Med studien vill vi bidra med ökad kunskap och jämföra hur historieämnet framställs i aktuella läromedel inriktade till årskurs 1–3 samt hur de lever upp till de kunskapskrav som anges i Lgr 11. Detta görs genom fyra forskningsfrågor: Hur används illustrationer i respektive läromedel; Hur används språket i respektive läromedel; Hur synliggörs innehållsliga samband mellan den skriftliga texten och illustrationerna?; Hur är kursplanen i historia kopplad till respektive läromedel? I bakgrunden presenteras läroböckernas användning och deras roll i den didaktiska undervisningen, hur illustrationer i läromedel används, kursplanen i historieämnet och slutligen beskrivs ämnesspråk och vardagsspråk. I tidigare forskning presenteras läromedel i historia, forskning inom generella läromedel och hur forskningen ser ut inom historiedidaktik och utbildningen i historia. De teoretiska perspektiv som studien utgår från är Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt socialsemiotik. Metoden som används är en kvalitativ läromedelsanalys där vi tagit fram en analysmodell som inspirerats av Daniel & Selanders (2014) modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Resultatet visar att de analyserade läromedlen använder illustrationer på liknande sätt men storleken och placeringen på illustrationerna skiljer sig åt. Läromedlen använder sig av samma tempus, genre och berättarperspektiv. När det kommer till vardagsspråk och ämnesspråk förekommer fler förklaringar av svåra ord i SO–boken vilket enligt studiens tidigare forskning är betydelsefullt för att få en bredare medvetenhet. Båda läromedlen har ett visst samband mellan illustrationerna och texten men det kräver att läsaren får tid att studera illustrationerna då det inte alltid är en självklarhet vad de vill förmedla. Sammanfattningsvis är både Boken om SO och SO–boken likvärdiga i hur de väljer att utrycka sig i illustrationer samt text, de kopplas även till samma centrala innehåll och kunskapskrav från läroplanen. Utifrån den kvalitativa analysen har studiens forskningsfrågor besvarats och den visar att det finns små skillnader i de analyserade läroböckerna och att de behöver sättas in i ett socialt sammanhang för att ge eleverna en ökad förståelse av hur illustrationer och texter hänger samman.

I detta examenarbete fokuseras den konstnärliga kanon och speglingen av denna i läroböcker genom en kvalitativ studie av läromedel i bildämnet. Ämnesområdet undersöks i en läromedelsanalys där materialet via ett subjektivt urval handplockats för ändamålet. Studiens syfte är att kartlägga hur rådande konstnärlig kanon speglas i läromedel för bildämnet. Läromedlen har analyserats enligt metoden för kvalitativ komparativ innehållsanalys. Jag har undersökt fyra läroböcker som avsetts användas på gymnasieskolans estetiska program. Resultatet visar att den traditionella västerländska konstkanon representeras i läroböckerna samt att tre av fyra läroböcker nämner samtidskonst.

Skolverket menar att Sverige är en del av en globaliserad värld. I styrdokumenten för SVA1 poängteras vikten av att SVA-elever möter både skönlitteratur från olika kulturer och litteratur översatt till svenska från deras modersmål. Samtidigt visar tidigare forskning av olika typer av läromedel, att det finns ett starkt fokus på västerländsk litteratur och västerländska normer. Forskning visar också att skönlitteratur inte är obligatorisk i lärarutbildningen för SVA-lärareoch att läroboken är viktig för lärare, framför allt om läraren är ny i yrket. Därtill har yrket fler obehöriga lärare än vad de har behöriga. Läroboken kan därmed fylla en viktig funktion för både lärare och elever när det gäller att möta styrdokumentens krav kring skönlitteratur från olika kulturer. Andraspråksforskningen tar upp vikten av att ge legitimitet till elevernas modersmål, vilket forskningen menar är en central del i elevernas identitetsutveckling. Det är också ett av målen i styrdokumenten för kursen. Syftet med den här uppsatsen är att bidra med kunskap kring det som i kursplanen för SVA 1 beskrivs som skönlitteratur från olika kulturer. Vilka skönlitterära urval har läroboksförfattarna gjort och vilka av dessa urval är icke-västerländska? Hur stort stöd är dessa två läroböcker för lärare som vill arbeta med icke-västerländsk skönlitteratur? Syftet är också att bidra med kunskap kring det som i kursplanen för SVA 1 handlar om att jämföra svenskaspråket med elevens eget modersmål. Vilken typ av legitimitet ger läroböckerna till elevernas eget modersmål och på vilket sätt? Postkolonial teori menar att följden av postkolonialismen är att det västerländska har blivit normen och postkolonial teori utgör det teoretiska ramverket för den här uppsatsen. Metoden som används för att analysera de två läroböcker är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och hans verktyg manifesterad intertextualitet, tema, transivitet samt aktiv/passiv röst och nominaliseringar. De två läroböckerna som är föremål för analysen i den här uppsatsen är Svenska impulser 1 SVA (kallad LB1) och Kontext Svenska som andraspråk 1 (kallad LB2). Resultatet av analysen visar att bägge läroböckerna har samma västerländska tendenser avseende litteratur och normer som den tidigare forskningen av läromedel redovisar. Dessa tendenser är mycket starka hos LB2 avseende den litteratur som tas upp och postkolonialismen påverkar också den bild av svensk litteratur som ges, där endast en homogen bild av svensk litteratur framträder. LB1 kan däremot vara ett stöd för oerfarna eller obehöriga lärare att börja arbeta med icke-västerländsk litteratur, då LB1 tar upp flera icke-västerländska författare. Bilden av svensk litteratur i LB1 speglar också det mångkulturella samhälle som finns i Sverige.Avseende den legitimitet som ges till elevernas modersmål finns det både styrkor och svagheter hos bägge läroböcker. Intressant är att LB1 trycker på att modersmålet är en resurs även i andra ämnen, vilket saknas hos LB2. Men LB2 ger större legitimitet till elevernas modersmålgenerellt, då det hänvisas till detta nästan dubbelt så många gånger som i LB1. LB2 tar också upp det i betydligt fler avsnitt i läroboken än vad LB1 gör.

Studiens syfte var att undersöka vilka diskurser om vikingar som konstitueras i avsnitt om vikingatiden i samhällsorienterande böcker ämnade för grundskolans årskurs 1-3. För att svara på studiens syfte utfördes en kritisk diskursanalys på två utvalda läroböcker. Vi använde oss av nodalpunkter för att sortera empirin och analyserade texterna i läroböckerna på olika nivåer för att avslutningsvis jämföra resultatet mot de sociala praktikerna: den populärhistoriska vikingen, den vetenskapliga och styrdokument. Ur analysen framkom det att böckerna förmedlar både en gemensam och en säregen bild av vikingen. Vi kan konstatera att framförallt den vetenskapliga framställningen av vikingen konstitueras i läroböckerna, men vi tolkade det som att läroböckerna ständigt förhåller sig till den populärhistoriska vikingen och denna framställning gick också att skönja i läroböckerna. Jämförelsen mot styrdokumenten visade att läroböckerna har försökt att förhålla sig till styrdokumentens olika delar samtidigt som de har försökt att förhålla sig till de olika framställningarna av vikingen. De konsekvenser vi fann med detta förhållningssätt var att innehållet kunde framstå som ospecifikt och otydligt eftersom diskurserna föreföll att motsäga varandra.

The aim of this thesis is to examine and analyze what discourses about women can be found in three Swedish textbooks in social studies, and to identify the different social roles that are being attributed to the woman in these textbooks. The theoretical and methodological background used is Discourse Theory by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Additional theory used is post strucutral feminism, intersectionality, and critical discourse theory as described by Norman Fairclough. Three questions are asked: Which subject positions are assigned to the women in the material examined? What discourse/s can be found in the textbooks? Do the results change over time? Five subject positions are identified: woman as mother and wife, the teenage girl, woman as a public actor, the vulnerable woman and the other woman. Hence – five different discourses are identified: the caring woman, the teenage girl, the active woman, the vulnerable woman and the other woman. The analysis shows that the discourse about the caring women is reproduced over time. Women are attributed characteristics such as caring whose primary focus is to attend to the needs of others. Particularly noticeable is the fact that the language does not rest solely on a heterosexual binary, but also on ethnocentric beliefs where the ‘other women’ is used to strengthen the community of the Western group – a group in which the other woman can never participate.

Användande av läroböcker dominerar i matematikundervisningen i svenska klassrum och lärare följer ofta innehåll och ordning som det presenteras i läroböcker. Problemlösningsförmågan är en central del inom matematiken som eleverna ska utveckla genom undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna att utveckla problemlösningsförmågan genom arbete i läroboken. Detta genomförs genom att analysera tre vanligt förekommande läroböcker i matematikundervisningen, med avseende på förekomst av problemlösningsuppgifter i läroböckerna utifrån ett etablerat analysverktyg. Resultatet indikerar att det finns få uppgifter som kan betraktas som ett problem samt att dessa uppgifter finns i slutet av kapitlen. Slutsatsen är att eleverna får en liten möjlighet att utveckla problemlösningsförmågan genom de analyserade läroböckerna som artefakt.

In this master thesis we aim to answer the question: “which are the most prominent attitudes thathistory teachers have towards history educational textbooks” and “what kind of teaching materials are history teachers using when they choose to relinquish the educational textbook”. There are quite a fewstudies regarding the content in educational textbooks however, studies aimed at exploringteachers’ views and attitudes towards these textbooks are few. In northern Europe we havethe luxury as teachers to have a say in what kind of teaching material and what sources weuse in our history teaching; in contrast, many other countries’ where the teaching materialare strictly monitored and the curriculum states exactly what should be taught. This may bewhy we almost exclusively have found studies regarding our subject within the Swedish historical community. However, none of these researchers have done any major survey with aquantified research method within this field of knowledge. That is where we aim to focusour research for this master thesis. Furthermore, what we have found through our researchis that teachers’ attitudes towards and usage of educational textbooks are far more diversethan prior research have shown. Within this thesis we also aim to widen the field ofknowledge regarding how teachers seek and collect teaching materials outside the educational textbooks. Based on a survey with answers from a total of 85 teachers we quantify which parts of thehistory textbooks these teachers find problematic in their everyday use regardless ofwhether it is about historical content or historical doing. We also investigate whether thereare differences in the answers based on professional years.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad kännedom och medvetenhet kring synen och förekomsten av genus i äldre och samtida SO-läroböcker för lågstadiet utifrån en jämförande studie. För att besvara syftet analyseras läroböckernas representation och gestaltning av manliga, kvinnliga samt könsneutrala individer. Sedan ställs de äldre och de samtida läroböckerna mot varandra för att undersöka hur representationen och gestaltningen har förändrats över tid. Studien kombinerar en kvalitativ och kvantitativ metod för att analysera fyra SO-läroböcker för lågstadiet, två från 1980-talet och två från 2010-talet. Eftersom böckerna innehåller såväl text som bild tillämpas en så kallad visuell textanalys för den kvalitativa delen. För den kvantitativa delen används tre olika kodscheman i syfte att beräkna representationen av manliga, kvinnliga och könsneutrala pronomen, roller i familjen kopplat till substantiv samt namn. Studiens analys utgår ifrån en teori om att genus konstrueras i läroböcker samt Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. Resultatet av analysen visar att representationen av kvinnor och könsneutrala individer i läroböckerna har ökat över tid samt att representationen av män har minskat. Studiens resultat visar även att gestaltningen av kvinnor, män och könsneutrala individer har förändrats över tid. Gällande förändringen över tid är ett av de mest intressanta resultaten att gestaltningen av könsneutrala individer utgör en betydligt större del av de samtida läroböckernas innehåll i jämförelse med de äldre läroböckerna. Detta resultat är inte överraskande eftersom innehållet i Lgr 11 respektive Lgr 80 skiljer sig markant åt vad gäller värden om jämställdhet.

Tidigare forskning har visat på att elever i gymnasieåldern påvisar missuppfattningar inom klassisk mekanik. Detta rör sig ofta om ett aristoteliskt synsätt och ej det efterfrågade newtonska synsättet. Någonstans kommer missuppfattningarna ifrån och de behöver sedan läras bort. I denna studie som gjorts har en bildanalys av två läroböckers bilder gjorts om hur de gestaltar kraft. Kraft är ett centralt begrepp i den newtonska mekaniken och där det finns en tydlig skillnad mellan aristotelisk och newtonsk mekanik. Bildanalysen av de två läroböckerna är en kvalitativ studie som följde nio frågor som analysen gjordes utefter. Frågeställningen som undersöktes i denna studie var, · Hur representeras kraft i fysikläroböckers bilder? De båda läroböckernas bilder visar på en newtonsk mekanik men den är ofta väldigt grundläggande. Det återfanns ingen trend mellan de två undersökta böckerna och användandet av bilder skiljde sig mellan de två läroböckerna. Presenterades digitalt.

Syftet med denna studie är att genom en sociosemiotisk teori underöska hur bild och skrift samspelar i olika matematikböcker för årskurs 4 och 6. Med det syftet som utgångspunkt används tre forskningsfrågor: ” Vilken funktion fyller bildelementen i texten utifrån samstämmighet och komplementaritet?”, “Hur visar bildelementen sin avgränsning till skriften med hjälp av överlappning, visuell närhet och inramning?” och ” Vilka skillnader och likheter finns i bildelementens funktion och avgränsning mellan matematikläroböckerna för årskurs 4 och 6?”. I studien analyseras fyra matematikläroböcker, två för årskurs 4 och två för årskurs 6. Analysen utgår från ett sociosemiotiskt perspektiv. Inledningsvis används begreppen samstämmighet och komlementaritet för att kategorisera bildernas funktion. Därefter används begreppen inramning, visuell närhet och överlappning för att kategorisera bildernas avgränsning. Resultatet visar att bilder med en komplementär funktion utgör en majoritet av bilderna i läroböckerna. Vidare visar analysen att den vanligaste formen av avgränsning är visuell närhet, följt av inramning. Resultatet av analysen visar även att bilder är vanligare i läroböckerna för årskurs fyra än i läroböckerna för årskurs sex, samt att bilder med komplementär funktion är vanligare i läroböcker för årskurs fyra. Läromedel som använder sig av många uttrycksformer som ska läsas tillsammans för att skapa mening, t.ex. bild och skrift, kan orsaka svårigheter för läsaren då läsaren måste tolka både bild och skrift för att skapa förståelse för helheten. Detta innebär att läsaren måste ha en god förmåga i att läsa multimodala texter som i det här fallet innebär kombinationen mellan bild och skrift.

Denna studie syftar till att analysera hur framställningen av genus har förändrats över tid i läroböcker för svenska i lågstadiet. Studien använder sig av ett genusperspektiv och utgår från följande forskningsfrågor: Hur framställs flickor/kvinnor och pojkar/män i ett urval läroböcker mellan 1964–2018? samt Hur ser förändringen av genus ut i läroböckerna över tid? För att behandla forskningsfrågorna används en kvalitativ textanalys på ett urval läroböcker från olika decennier eftersom det ger möjlighet att undersöka den historiska förändringen av genus. Decennierna som valts ut är från 1960-talet och framåt, med anledning av grundskolans införande 1962. De läroböcker som analyseras är utgivna 1964, 1970, 1985, 1996, 2006 och 2018. Textanalysen utgår från fem analysfrågor som behandlar framställningen av flickors/kvinnors och pojkars/mäns utseende, egenskaper, handlingar, vilka miljöer de vistas i samt vilken typ av gruppkonstellation de ingår i. Resultatet av analysen visar att flickor och pojkar framställs på olika sätt i förhållande till varandra och under de olika tidsperioderna. Genus är föränderligt och går i vågor, från 1960-talets märkbara distinktion mellan manligt och kvinnligt till 2010-talets mycket mer neutrala framställning av genus i läroböckerna. Däremellan har distinktionen mellan manligt och kvinnligt skiftat. Det som i ett årtionde ses som manligt kan i ett annat årtionde ses som kvinnligt och vice versa. I läroböckerna är egenskaper den aspekt av genus som genomgår störst förändring och handlingar är den aspekt som till största del består. Trots förändring finns det inget exempel från läroböckerna där kvinnan är norm. Genus anpassas på olika sätt i läroböckerna. I de tidigare läroböckerna är det oftare kvinnan som anpassas för att passa in i mannens normer, medan det i de senare läroböckerna förekommer både kvinnor och män som är normbrytande eller könsneutrala.

I denna studie undersöktes olika bilders funktion i två läroboksserier för årskurs 2 och 3 med ursprung i olika länder. Den ena läroboksserien grundar sig i en svensk matematiktradition och den andra i singaporiansk. Utifrån tidigare forskning kring bilder i läroböcker klassificerades olika typer av bilder som mer eller mindre funktionella för lärande. Studien utgick från ett multimodalt teoretiskt perspektiv där lärande ses som en utveckling av teckenskapande och tolkande förmåga och läroboken som designad och påverkad av den kontext i vilken den skapats. Förutom verbalspråklig skrift ses text som bestående av bilder, symboler och andra teckensystem, där alla olika system bidrar till en helhet. Resultatet av studien visade att de två läroboksserierna hade både likheter och skillnader när det kom till vilken funktion bilder hade i aritmetiska problemlösningsövningar. Bilder som representerar hela det numeriska innehållet i övningen, vilka visat sig funktionella för lärande, förekom i begränsad andel i de båda läroboksserierna. Båda läroboksserierna hade däremot en stor andel bilder som kan konkretisera innehållet i det matematiska problemet. Dekorativa bilder, en typ av bild som inte ses som funktionell för lärande, förekom inte alls i läroboksserien med ursprung i singaporiansk matematik, medan de utgjorde ungefär en femtedel av bilderna i serien med ursprung i svensk matematiktradition. En slutsats som drogs var att designen av läroboken och de skillnader som påvisades mellan läroboksserierna kan påverka hur teckenskapande och teckentolkande ter sig i klassrummet.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur läroböcker i historia för årskurs 4–6 skildrar män och kvinnor i text och bild. Detta undersöktes i relation till styrdokumentens bestämmelser om skolans jämställdhetsuppdrag. En analys av två vanligt förekommande läroböcker i historia utkomna i samband med läroplanen lgr11 har genomförts. Analysen genomfördes med utgångspunkt ur Yvonne Hirdmans teori om genussystem, Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen samt Fanny Ambjörnssons queerteori. De forskningsfrågor som formulerats krävde två olika analyser av läroböckerna, textanalys och bildanalys. Det metodval som använts för att behandla studiens data var en kvalitativ textanalys med drag av hermeneutik. I den samlade empirin kunde en skillnad mellan framställningen av män och kvinnor tolkas. Resultatet visade att kvinnor är underrepresenterade i historieläroböckerna och att manlig historia står i fokus.

Syftet med studien var att bidra med kunskap kring matematikläroböcker utifrån ett genusperspektiv. Detta genom att undersöka i vilken grad flickor, kvinnor, pojkar och män representeras i läroböckerna samt hur de framställs genom att se till de benämningar och aktiviteter de tillskrivs. Innehållsanalys har utförts på sammanlagt 629 sidor fördelat på 18 kapitel ur läromedelsserierna Alfa Beta Gamma Matematik, Matte Direkt Borgen samt Eldorado Matte. Samtliga serier används i grundskolans årskurs 4, 5 och 6. Tidigare forskning visar att män är överrepresenterade i läroböcker. Denna studie visar på signifikanta skillnader (p

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka två läroböcker i ämnet religion för årskurs 4–6, som tillämpas i svenska klassrum idag. Läroböckerna, Utkik Religion 4–6 och PULS Religion 4–6, anaglyseras ur ett multimodalt perspektiv då interaktionen mellan illustrationer och tillhörande text undersöks. Studien syftar även till att jämföra skillnader som förekommer i interaktion mellan de valda läroböckerna. Metoden som tillämpas i studien är en kvalitativ läromedelsanalys utifrån teorier om multimodalitet och en analysmodell. Den valda analysmodellen går under namnet Ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter och är utvecklad av Danielsson och Selander (2014). Resultatet från de båda läroböckerna visar att majoriteten av illustrationerna och tillhörande text interagerar med varandra samt att illustrationerna informerar läsarna om textinnehållet. I texterna förekommer ord eller meningar som kan kopplas till tillhörande illustrationer och detta skapar ett samspel mellan illustration och text. Det är endast ett fåtal illustrationer som inte samspelar med tillhörande text och detta kan skapa missförstånd hos läsaren. Dessa illustrationer föreställer inte någon eller något som står i den skrivna texten, således blir det svårt för läsaren att begripa budskapet som illustrationen vill förmedla. Antal illustrationer, i både läroböckerna, varierar en hel del. I vissa kapitel förekommer det flera illustrationer, medan det endast finns ett fåtal i andra. Även förekomsten av tecknade och fotografiska illustrationer varierar i de olika kapitlen i båda läroböckerna. I läroboken Utkik Religion 4–6, förekommer det fler fotografiska bilder än tecknade illustrationer. I läroboken PULS Religion 4–6, förekommer det istället fler tecknade illustrationer än fotografiska. Då det förekommer illustrationer i läroböcker, både tecknade och fotografiska, resulterar det i att elevers kritiska tänkade och meningskapande utvecklas. Detta sker då eleverna beskådar de olika typerna av illustrationer och försöker koppla det till texterna.

Studiens syfte var att jämföra och analysera två multimodala läroböcker, i de naturorienterande ämnena, för årskurs 1–3. Studien har utförts utifrån frågeställningarna: Hur förmedlas naturvetenskapligt innehåll genom de olika semiotiska modaliteterna i de undersökta läroböckerna? Samspelar de olika semiotiska modaliteterna i de undersökta läroböckerna? Vilka eventuella didaktiska konsekvenser får valet att använda de undersökta läroböckerna i undervisningen? Metoden som användes var kvalitativ textanalys utifrån språkliga dimensioner och Danielssons och Selanders modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. De läroböcker som undersöktes var Boken om NO 1–3 och PULS NO-boken 1–3, samt tillhörande lärarhandledningar. Fokus i analysen var textens övergripande struktur och iscensättning, och samspelet mellan textens delar. Studien utgår från det vidgade textbegreppet. De semiotiska modaliteter som analyserats är bild, verbaltext, symboler och färg. De huvudsakliga slutsatserna av studien är att PULS NO-boken 1–3 använder semiotiska modaliteter på ett mer genomtänkt och konsekvent sätt än Boken om NO 1–3. De semiotiska modaliteterna samspelar även mer i PULS NO-boken 1–3 än i Boken om NO 1–3. Båda läroböckerna brister dock gällande inkludering, men Boken om NO 1–3 är något mer inkluderande. Det finns flera didaktiska konsekvenser att ta hänsyn till vid användning av läroböckerna i undervisningen. Som lärare är det viktigt att använda läroböckerna på ett medvetet sätt och att stötta eleverna genom bland annat textsamtal och vägledning i avkodning av multimodala texter. Lärarhandledningen för PULS NO-boken 1–3 erbjuder mer vägledning, särskilt gällande tolkning av modaliteter, än lärarhandledningen för NO-boken 1–3. Vikten av att granska och analysera den lärobok som används i undervisningen betonas i slutsatserna från studien. Dels för att säkerställa att innehållet speglar gällande styrdokument, dels för att synliggöra vilken mening och vilka värderingar ett visst läromedel ger. Genom att synliggöra dessa aspekter kan lärare väga upp för eventuella brister i läroböckerna. Sammantaget visar studien att läroböckerna, som gavs ut år 2011 respektive år 2013, är i behov av uppdatering. Nyckelord: Didaktik, Lågstadiet, Läroböcker, Textanalys, Multimodalitet, Naturorienterande ämnen.

I denna studie har en läromedelsanalys av historieläroböcker gjorts utifrån ett genusperspektiv. Syftet med studien var att undersöka hur läromedelsförfattare till en serie läroböcker i skolämnet historia har arbetat med genus. Studien har gjorts efter följande forskningsfrågor: Hur ser läromedelsförfattarnas val av teman ut i relation till att kvinnor och män historiskt sett dominerat inom vissa områden? Finns det historiska teman där författarna brister i att nämna respektive köns historia och i så fall på vilka sätt? Diskuteras relationen mellan män och kvinnor i läroböckerna och i så fall på vilka sätt? Hur beskrivs kvinnor och män i de historiska teman som analyseras? Problematiseras de könsnormer som beskrivs i dessa? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes kvalitativa text– och bildanalyser av fem historieläroböcker för mellanstadiet vilka ingår i en serie. I textanalyserna granskades läroböckerna utifrån vilka historiska teman som läromedelsförfattarna valde att presentera, hur fakta om män och kvinnors historia redogjordes för samt om könsstereotypiska värderingar förekom och huruvida dessa problematiserades i läroböckerna. I bildanalyserna granskades främst vem/vilka som avbildades utifrån genus och vad dessa personer genomförde för aktiviteter. Läroböckerna granskades med hänsyn till den historiska kontexten och med hjälp av de två logikerna i Hirdmans genussystem, den genushistoriska forskningens grunder samt utifrån ett normkritiskt perspektiv. Analyserna visade att alla de undersökta läroböckerna genomsyras av ett könsneutralt tänkande. Läromedelsförfattarna tenderade att presentera könsneutrala historiska teman, redogöra för fakta om män och kvinnors historia i samband med varandra och i ungefär lika stor mängd samt undvek att presentera könsstereotypiska värderingar. De få värderingar som förekom problematiserades till viss del men inte tillräckligt med tanke på de tilltänkta läsarnas ålder och förkunskaper i ämnet historia. Därmed kan de undersökta läroböckerna, med tillägg från läraren, användas i historieundervisningen och bidra till ett jämställdhetsarbete utifrån skolans värdegrund.

Följande studie ämnar synliggöra hur kategoriseringarna klass, kön och ålder framställs i läroböcker för svenskämnet i grundskolans årskurs 1–3. Studien är en kvalitativ innehållsanalys av läroboksserien ABC-klubben(Wänblad, 2017), där sex av seriens nio läroböcker analyseras. Av dessa sex läroböcker utgör tre den lättaste nivån respektive tre den svåraste nivån i varje årskurs 1–3. Den kvalitativa innehållsanalysen synliggör hur företeelser kopplat till klass, kön och ålder framställs i läroböckernas text och bild, med fokus på diskriminering och stereotypisering. Analysen genomsyras av en normkritisk blick. Genom tillämpning av ett intersektionellt perspektiv besvaras studiens två frågeställningar: Hur framställs samt förhåller sig kategoriseringarna klass, kön och ålder till varandra i ABC-klubbens läseböckers text och bild? Hur skiljer sig framställningen av klass, kön och ålder åt mellan ABC-klubbens läseböcker utifrån nivå och årskurs? För att synliggöra, problematisera samt diskutera hur klass, kön och ålder framställs och förhåller sig till varandra i läroboksinnehållet, samt hur detta potentiellt påverkar elevers positionering samt identifiering med detsamma, tillämpas begreppen symboliskt, ekonomiskt ochsocialt kapital, biologiskt könoch socialt kön samtålderism, kronologisk och social ålder (Andersson, 2008; Bourdieu, 1995; Eilard, 2009; Hirdman, 1988; Lykke, 2003; Närvänen & Häll, 2014). Studiens resultat påvisar att framställningen av klass, kön och ålder såväl befäster som utmanar normer, vilket potentiellt får betydelse för elevers identitetsskapande samt upplevelser av diskriminering. Klassmässiga aspekter påvisas dels genom ekonomiskt välstånd och dels genom ekonomiska problem. I relation till kön framställs män och kvinnors beteende och vardag likartat, men där skillnad påvisas i hur karaktärernas utseende illustreras och kommenteras. Såväl vuxna som barn uppvisar åldersadekvata och åldersavvikande beteenden, genom att bete sig som yngre eller äldre än förväntat utifrån kronologisk ålder. Sammanfattningsvis påvisar den intersektionella analysen att de tre kategoriseringarna samverkar, där det beroende av situation och socialt samspel varierar vilken kategorisering som främst avgör maktbalansen mellan individer.

Genom en tematisk innehållsanalys granskades framställningen av medeltiden i fem historieläroböcker. Studien syftade till att undersöka skillnader och likheter i teman böckerna emellan, samt till att utröna om och på vilket sätt ett historiskt och praktiskt perspektiv på det förflutna framträder i läroböckernas innehåll. De teman som skapades var: barn på medeltiden, levnadsvillkor, regenter och krig, bildandet av städer och rike, kyrkan och kloster, tidslinje, och sjukdomar och väsen. Förvånansvärt var att en fascination för medeltidens riddare tycktes väga tungt i böckernas innehåll trots att större delen av befolkningen var bönder. Resultatet visade att läroböckerna i stort öppnar för ett historiskt tänkande i form av det historiska perspektivet snarare än ett praktiskt perspektiv.

Den här studien har haft som syfte att genom en undersökning belysa och beskriva hur Sveriges fem nationella minoritetsgrupper framställs i historia-, religions-, geografi- och samhällskunskapsböcker. Tidigare forskning inom fältet har konstaterat att fakta om Sveriges nationella minoritetsgrupper i läroböcker till stora delar är bristfällig och bygger delvis på schablonartade stereotyper. Studien tar avstamp i de teoretiska utgångspunkterna följemeningar (Östman, 2008; 2015), skolan som anti-diskriminerande praktik (Kumashiro, 2000) samt andrafiering (Kamali, 2005; MacQuarrie, 2010; Krumer-Nevo & Sidi, 2012). Genom en kvalitativ textanalys av åtta aktuella läroböcker besvarades den här studiens frågeställningar om i vilken mån fakta förekommer och vilken fakta som lyfts fram om Sveriges nationella minoritetsgrupper samt om och i så fall vilka uttryckssätt som används för att skriftligt minska andrafiering. Resultatet visade bland annat att det är en begränsad mängd fakta som förekommer, vilket även tidigare forskning om äldre läroböcker visat. Judar och samer är de minoritetsgrupper som är mest synliga medan sverigefinnar och tornedalingar är nästintill osynliga.

Undersökningens syfte är att öka kunskapen om samband och samspel mellan skriven text och bilder utifrån multimodala resurser i svenska NO-böcker avsedda för årskurs 1-3. Utifrån syftet formuleras tre forskningsfrågor, “vilka relationer har skriven text och bild till varandra?”, “Vilka sambandsskapande resurser används för att skapa samband mellan skriven text och bild?” samt “Vilka relationer har bild- och textelement som sammanförs med hjälp av samabandsskapande resurser?”. Materialet som granskas är två olika NO-böcker avsedda för årskurs 1-3. En kvalitativ multimodal textanalys med kvantitativa inslag används som forskningsmetod. Analysen genomförs utifrån en sociosemiotisk utgångspunkt med hjälp av Hallidays tre metafunktioner som texter kan uppfylla vid kommunikation, Unsworths (2006) kategorier om relationer mellan bild och text, Björkvalls (2009) beskrivning av sambandsskapande och avgränsning, samt teori om koherens mellan text och bild. Resultatet visar att flera olika relationer mellan skriven text och bild förekommer i olika hög grad där vissa kan anses stärka lärandet, andra engagemanget och ytterligare någon försvåra lärandet. Fem olika sorters sambandsskapande och avgränsande resurser används i olika frekvenser för att vägleda läsaren genom texten. De flesta textelement och bilder som sammanförs av sambandsskapande resurser har också en samstämmig relation med varandra, vilket kan bidra till bättre koherens i texten. Dessa tyder på att läraren måste granska, komplettera och tydliggöra böckernas innehåll och inte bara anta att det är optimalt eller anpassat för alla elever.

Läroböcker är ett hjälpmedel som underlättar lärarens arbete men kan ha negativ effekt på elevers lärande om de tar mycket plats i undervisningen och inte uppfyller elevers förutsättningar. Av den orsaken är det av vikt att läroböcker kritiskt granskas och analyseras utifrån åtskilliga analytiska ingångar. Granskning och analys av läroböcker kan emellertid kräva mycket av en lärares värdefulla tid. Följaktligen kan färdiga textanalyser i stil med den som genomförs i denna studie vara till hjälp. Syftet med denna studie var att ur ett flerspråksperspektiv undersöka och analysera problemlösningstal i fyra av de mest populära matematikläroböckerna för årskurs 5, med fokus på textmängd och sammansättningar samt samspelet av olika modaliteter. Detta skedde på två sätt; dels genom en kvantitativ analys där textmängd och antal sammansättningar i respektive problemlösningstal beräknades, och dels genom en kvalitativ analys där illustrationer och signaler på svensk kontext undersöktes. De läroböcker som analyserades var Mera Favorit matematik, Matte Direkt Borgen, Matematikboken beta och Koll på matematik. De frågor studien ämnade besvara gällde dels hur krävande problemlösningstal är angående text, hur olika modaliteter såsom text och illustrationer samspelar med varandra och dels om och i så fall vilka signaler på svensk kontext det finns i problemlösningstal. Studiens resultat visade att när en innehållslig analys av läroböcker genomförs bör flera faktorer undersökas samtidigt. Denna slutsats drogs när analysen av de två kvantitativa undersökningarna gav motsatt resultat till varandra. Analysen gällande textmängd visade att problemlösningstalen i Mera Favorit matematik passar bättre i de flerspråkiga matematikklassrummen medan analysen gällande andel sammansättningar visade på motsägande resultat för samma lärobok. Ytterligare påvisades att alla läroböcker som undersöktes i hög utsträckning hade en direkt närhet mellan verbaltext och tillhörande illustrationer. Vid en närmare blick på kongruens och funktion gällande text och tillhörande illustrationer observerades däremot större skillnader i läroböckerna. Slutligen visade resultatet att tre av totalt fyra analyserade läroböcker innehöll problemlösningtal som tydligt signalerade en svensk kontext. I vissa fall signalerades detta i fler än en modalitet för samma problemlösningstal och i vissa fall enbart i en.

Till läroböcker finns ofta en lärarhandledning som är tänkt att fungera som en manual och som kan guida läraren genom undervisningen. Den kan antas vara ett stöd för vilka arbetssätt som gynnar elevers inlärning och följas för att potentiellt främja deras lärande på ett effektivt och varierat sätt. Genom att analysera lärarhandledningar kan en uppfattning fås om hur undervisning av fysikområdet kraft och rörelse uppmanas att genomföras. Fysikområdet kraft och rörelse är komplext för elever att förstå, vilket resulterar i att många befäster felaktiga uppfattningar om fenomenen inom området. Undervisningen bör bygga på elevernas erfarenheter och utmana deras förförståelse för att de ska få en stabil grund att bygga vidare sin förståelse för detta abstrakta område på. I denna lärarhandledningsanalys är syftet att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt undervisning av fysikområdet kraft och rörelse i årskurs 1-3 uppmanas att ta avstamp i elevernas erfarenheter och genom konkretisering utmana och utveckla de förförståelser de har med sig. Innehållsanalys har använts som metod och med hjälp av Matons semantiska del av LCT som ett analysverktyg har analysfrågor formulerats för att kunna kvantifiera och kvalificera texter i lärarhandledningar och i förlängningen kunna besvara studiens frågeställningar. Sammanfattningsvis kan vi å ena sidan säga att det finns lärarhandledningar som i stor utsträckning ger elever möjligheter att öka den semantiska densiteten och minska den semantiska tyngden för begrepp inom kraft och rörelse genom att konkretisera undervisningen samt ta upp och utmana elevernas förförståelse Å andra sidan finns det även lärarhandledningar som inte i lika stor utsträckning ger elever dessa möjligheter.

Studien syftade till att undersöka hur samspelet mellan bild och text påverkar läsbarheten i biologikapitlen ur två grundböcker med inriktning på de naturorienterande ämnena för årskurserna 1-3. Det material studien har analyserat är Boken om NO (Persson, 2013) samt PULS NO-Boken (Anell et al., 2011) och de båda materialen är grundböcker ur ett läromedelspaket. Den första delen av analysen utgick från en multimodal textanalysmodell, där begreppet text behandlades utifrån det vidgade textbegreppet. Den andra delen av analysen utgick från en komparativ analysmetod, som användes för att jämföra likheter och skillnader mellan resultaten. Resultatet utifrån den multimodala textanalysmodellen delades upp i två delar, Övergripande struktur och iscensättning samt Samspelet mellan textens olika delar. Beträffande Övergripande struktur och iscensättning visar resultatet på vad det är för innehåll som berörs i de utvalda kapitlen. Resultatet i relation till Samspelet mellan textens olika delar visar på att det finns ett tydligt samspel, i de utvalda kapitlen i de båda grundböckerna, mellan text och bild. Vidare visade resultatet utifrån den komparativa analysen att det finns mer likheter än skillnader mellan de undersökta materialen.

Bakgrund: Skolverket ställer i kursplanen i Svenska som andraspråk 3 tydliga krav på att skönlitteraturen i kursen ska vara skriven av både kvinnor och män och komma från olika kulturer och tider. Eftersom majoriteten av lärarna i Svenska som andraspråk enligt Skolverket inte är behöriga i ämnet, alternativt inte har läst litteraturvetenskap, ställer detta höga krav på att läroböckerna erbjuder skönlitteratur med en stor diversitet för att nå upp till kraven i kursplanen. Syfte: Uppsatsens syfte har varit att undersöka om de skönlitterära utdrag samt de skönlitterära texter som förekommer i sin helhet i aktuella läroböcker i Svenska som andraspråk 3 motsvarar kraven på skönlitteratur i kursplanen. Metod: Den metod som använts i uppsatsen är kritisk närläsning, där materialet har kvantifierats samt kodats i olika variabler för att kunna analyseras. Resultat: Resultatet visade att läroböcker i Svenska som andraspråk 3 reproducerar en manlig och västerländsk diskurs och hegemoni med få inslag av kvinnliga författare och ännu färre inslag av författare från länder som inte tillhör västvärlden. Det såg inte likadant ut i alla fyra analyserade läroböcker, men i tre av fyra var kvinnor kraftigt underrepresenterade och i samtliga läroböcker var en övervägande majoritet av författarna från västvärlden. Invandrarförfattare var enbart representerade i två av läroböckerna, och författare från nationella minoritetsgrupper enbart i en. De läroböcker som hade ett större fokus på litteraturhistoria hade en lägre skönlitterär diversitet.

Denna studie har som syfte att öka kunskapen om läromedel i svenska som andraspråk i årskurs 3 och undersöker vilka möjligheter andraspråkslever erbjuds för att utveckla sin läsförståelse. Läsförståelsen påverkas av olika faktorer såsom ordförråd, läsförståelsestrategier, kunskap om olika textgenrer, bilder som illustrerar texterna samt huruvida texterna är autentiska eller icke autentiska. Schemateorin belyser även förkunskapernas roll för att få en god läsförståelse. I studien används en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka vilka textgenrer och arbetsuppgifter eleverna möter i två läromedel i svenska som andra språk, nämligen Briljant Svenska 3 och Språkis-svenska för nyfikna B. Resultatet visar att eleverna för det mesta möter berättande, icke autentiska texter som är illustrerade med bilder som stämmer med textens innehåll. Läsförståelseuppgifterna som eleverna möter består framförallt av direkta frågor.

En läroboksstyrd matematikundervisning innebär mindre möjligheter att utveckla elevers problemlösningsförmåga. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om lärares varierande undervisning om problemlösning i och utöver lärobok i årskurs 2. Fyra frågeställningar användes för att uppnå syftet. Hur många problemlösningsuppgifter finns det i läroböcker i årskurs 2 och hur många av dessa kan definieras som rika problem? Vilka uppgifter arbetar lärare med utöver lärobok? Hur menar lärarna att de utvecklar elevernas problemlösningsförmåga? Som teoretisk utgångspunkt användes rika problem, rika matematikuppgifter och Schoenfelds ramverk för matematiskt beteende. De metoder som användes var textanalys, observationer och intervjuer. Resultatet visar att av 1467 uppgifter i läroböcker var 64 stycken problemlösningsuppgifter. Av dessa 64 kunde 10 definieras som rika problem. Tre av de fem lärarna arbetade med rika matematikuppgifter när de arbetade utöver lärobok. Lärarna menar att de utvecklar elevers problemlösningsförmåga genom att arbeta med grundliga matematiska kunskaper, problemlösningsstrategier, metakognitiva frågor och klassrumsklimatet.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur de grundläggande demokratiska värderingarna förmedlas i lärobokstexter i samhällskunskap för mellanstadiet. Enligt läroplanen är det en av skolans uppgifter att förmedla och förankra demokratiska värderingar hos eleverna, och då är det intressant att undersöka hur dessa värderingar förmedlas i de texter som eleverna läser. Med en konstruktivistisk utgångspunkt är det relevant att undersöka de texter som fokuserar på att beskriva demokrati, eftersom eleverna förväntas göra en koppling mellan begreppen demokrati och demokratiska värderingar. Genom en kvalitativ textanalys har de fem mest populära läroböckerna utgivna efter Lgr11 undersökts, och studien visar att framförallt jämlikhet mellan könen och allas lika värde till viss del uttrycks explicit, medan individens frihet, individens integritet, människans egenvärde och solidaritet förmedlas mer implicit eller bara förutsätts i texterna. Med värdepedagogisk ansats har analysen gjorts för att bidra med underlag till mer kunskap om vad som förmedlas genom läroböcker mer än ämneskunskap. Variationen i tydlighet och betoningar mellan läroböckerna visar också på vikten av ökad värdepedagogisk medvetenhet hos lärare i valet av läromedel.

Läroböcker har en stark ställning och fyller viktiga funktioner i många ämnen i skolan. I och med decentraliseringen av skolan har ansvaret för läromedelsgranskning förflyttats från staten till de enskilda lärarna. Ansvaret ställer högre krav på lärarnas förmåga att kritiskt granska och välja läroböcker av god kvalitet. För att lärare ska kunna granska läroböcker är det bra att ha verktyg för att tränga in i och analysera läroböcker utifrån olika perspektiv. Syftet med studien är att genom en multimodal analys undersöka olika modaliteters funktion och samspel i sex läroböcker i historieämnet avsedda för årskurs 4-6. De modaliteter som undersöks är brödtext, bild, bildtext och rubriker. Studien utgår ifrån ett designteoretiskt multimodalt perspektiv där lärande ses som en process och människan skapar mening genom att integreras i olika modaliteter och delta i olika kommunikativa sammanhang. Metoden som används för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor är en analysmodell som utformades efter en etablerad modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Resultatet visar att det finns ett samspel mellan modaliteterna i läroböckerna men med vissa skillnader. Det som skiljer läroböckerna åt är mängden modaliteter och hur de fördelas i uppslagen. Även läroböckernas layout varierar, med skillnader i typsnitt, färg och placering av modaliteter. Skillnaden i layouten bidrar till att läroböckerna ger olika intryck och påverkar hur lätta böckerna är att orientera sig i. En annan skillnad som framgår är att det förekommer olika bildtyper i läroböckerna såsom fotografier, tidslinjer, släktträd, kartor och tecknade bilder. Bildtyperna fyller olika funktion och bidrar på olika sätt till förståelse. En slutsats som kan dras är att ingen av de analyserade läroböckerna kan stå för sig själva, eftersom eleverna kan behöva vägledning i att orientera sig bland de olika modaliteterna i läroböckerna. Lärare kan behöva det ha i åtanke vid val och användning av läroböcker i undervisningen.

Bakgrund: I samhället finns stereotypiska uppfattningar om vad som anses vara kvinnligt och manligt och enligt skolans värdegrund ska skolan motverka dessa uppfattningar. Stereotyper kan bland annat återfinnas i läroböcker. Läroböcker är något som elever dagligen får ta del av. På tidigt 1990-tal upphörde den statliga granskningen av läromedel. Detta bidrar till att lärare inte längre kan ta förgivet att läromedlen överensstämmer med skolans värdegrund och därmed blir uppgiften att granska läromedel betydelsefull. Tidigare forskning om detta ämne visar övergripande att läroböcker i olika ämnen förmedlar en stereotyp bild av det manliga och kvinnliga könet, samt att det manliga könet är överrepresenterat i läroböcker. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka skönlitterära texter från läroböckerna Bums, Prima svenska 6 och ZickZack läsrummet ur ett genusperspektiv. Avsikten är att undersöka hur kvinnor, flickor, män och pojkar gestaltas och konstrueras genom de egenskaper de tillskrivs, samt om något kön är under- eller överrepresenterat. Metod: I studien har en textanalys av läroböcker utförts på skönlitterära texter. Vi har genomfört både kvalitativa och kvantitativa analyser. Det förstnämnda genom att tolka textmaterialets innehåll, och det sistnämnda genom att mäta frekvensen av företeelser utifrån vår forskningsfråga. Den kvalitativa analysen har genomförts utifrån ett schema konstruerat av Nikolajeva, som vi använder som ett analysverktyg. Resultat: Den kvalitativa delen av vår undersökning visar att det kvinnliga och manliga könet konstrueras i läroböckerna. Könen tillskrivs i större utsträckning de stereotypa egenskaperna för respektive kön än vad de tillskrivs det motsatta könets egenskaper. När könen överskrider könsgränserna är det i större utsträckning män som får feminina egenskaper än vad kvinnor får maskulina egenskaper. Vår analys visar även att då det maskulina könet får feminina egenskaper är detta i stor grad pojkar och inte vuxna män, och att då kvinnor får maskulina egenskaper är detta vuxna kvinnor. Vårt kvantitativa resultat visar att män är överrepresenterade kvinnorna i läroböckerna. Både genom fördelningen av huvud- och bipersoner och genom antal förekommande personer, med undantag för en av läroböckerna där det kvinnliga könet får flest huvudroller

I ett tidigare arbete (Sundh, 2016), analyserade jag 8 matematikläroböcker för årskurs 3. Den analysen ligger som grund för den här studien som utvidgar analysen till att vidare undersöka hur läroböcker inom matematik för årskurs 3 speglar kunskapskraven i respektive styrdokument Lpo94 och Lgr11, med fokus på skriftliga räknemetoder inom addition och subtraktion. Det jag med denna studie vill tillföra är de likheter och skillnader som syns mellan tidigare läroböcker i jämförelse med deras reviderade utgåvor. Studien grundar sig även utifrån det faktum att undervisningen i matematik har en tradition av att vara starkt beroende av att använda läroboken som en struktur att planera undervisningen från. Studien grundar sig även på att det sedan 1991 inte längre finns någon statlig förhandsgranskning av läroböcker som avgör deras anpassning till kursplanens krav. Slutligen grundar sig studien också på det faktum att det inte verkar finnas så mycket vetenskapliga studier i Sverige som berör samma område som denna studie behandlar. Detta är i alla fall inget som har gått att hitta under genomförandet av denna studie.. De frågeställningar som ligger till grund för studien är följande:Hur behandlas skriftliga räknemetoder i läroböckerna samt vilken räknemetod är mest dominerande?Vilka likheter och skillnader förekommer i läroböckerna före och efter införandet av Lgr11 utifrån hur skriftliga metoder används? För att besvara studiens frågeställningar och uppnå syftet så har en komparativ innehållsanalys av 20 läroböcker genomförts. Inför innehållsanalysen användes ett analysinstrument som bestod av undersökningsfrågor som var anpassade för att svara mot studiens syfte och frågeställningar. Utifrån resultatet av innehållsanalysen framkommer en stor variation i hur stor del av de analyserade läroböckerna tillämpar skriftliga räknemetoder inom addition och subtraktion. Variationen gör sig också tydlig i hur många olika räknemetoder som dessa läroböcker erbjuder vid utförandet av skriftliga räknemetoder. Resultatet visar att alla läroböckerna går i linje med respektive styrdokument men på olika sätt. Både Lpo94 och Lgr11 innehåller samma grundläggande kunskapssyn inom ämnet matematik, men att det formuleras och struktureras på olika sätt. Med detta i fokus kan man dock med hänsyn till resultatet som denna studie tillför se hur läroboksförfattarna väljer att förändra sina reviderade läroböcker på väldigt olika sätt. Det verkar inte finnas någon typ av samstämmighet mellan läroboksförfattarna i hur de väljer att uppgifter med skriftliga räknemetoder ska finnas representerade i läroböckerna. Detta för att de gör helt olika i vilken riktning som de väljer att förändra sina reviderade läroböcker som ska gå i linje med Lgr11.

Hållbar utveckling har på senare år fått en allt större roll i skolan. Främst har detta skett genom konceptet UHU -utbildning för hållbar utveckling, som ska prägla innehållet i utbildningen, men även sedan tre år tillbaka genom FN:s Agenda 2030. I Agenda 2030 lyfts FN:s globala mål fram, varav ett riktar sig till utbildning - att denna ska främja hållbar utveckling och möjliggöra hållbara livsstilar. Uppsatsen ämnar därför undersöka skillnader och likheter mellan två ämnen i gymnasieskolan, geografi och naturkunskap, när det kommer till vilka kunskaper de förmedlar angående hållbar utveckling. Detta för att se om de elever som inte läser geografi, eventuellt går miste om kunskap gällande hållbar utveckling. Undersökningen utfördes med hjälp av ämnesplaner och läroböcker, metoden som tillämpades var kvalitativ textanalys. Ännu en aspekt som togs in var huruvida läroböckerna gav möjlighet till utbildning om och för hållbar utveckling. Om syftar till att lära eleven om hållbar utveckling, medan för syftar till att påverka elevens livsstil. Analysen visade att geografi berör fler aspekter av hållbar utveckling, men främst håller sig till utbildning om hållbar utveckling. I naturkunskapen berörs istället färre aspekter, dessa gav dock i högre grad möjlighet till utbildning för hållbar utveckling.

I grundskolan förväntas elever tillägna sig kunskaper om naturvetenskapens begrepp, processer och teorier, för att förstå olika fysikaliska, biologiska och kemiska samband. Forskning visar att de naturorienterande ämnena har störst andel elever som inte uppnår kunskapskraven efter avslutad grundskola, vilket kan bero på att innehållet i läroböcker är otillräckligt i förhållande till aktuella styrdokument och forskning. Innehållet i text och bild kan ha ett diffust samband samt att vardagsanknytning saknas, vilket kan göra kunskapen svårtillgänglig för elever. Syftet med studien är att analysera vilka förutsättningar för lärande läroböcker för årskurs 4–6 i de naturorienterande ämnena erbjuder elever i grundskolan. De forskningsfrågor vi kommer besvara är: 1) hur framskrivs det fysikaliska fenomenet ljus genom texter i två läroböcker för årskurs 4–6? 2) hur representeras det fysikaliska fenomenet ljus genom bilder i två läroböcker för årskurs 4–6? Vi har utfört en kvalitativ studie och använt en läsbarhetsanalys samt en bildanalys för att bearbeta vår data. Resultaten visar att läroböckerna inte sätter kunskapen i ett större perspektiv. De visar även att alternativa uppfattningar om fenomenet ljus kan uppstå genom de båda läroböckerna. Ytterligare resultat är att läroböckerna ställer höga krav på elevers läsförmåga, samt att de ställer olika krav på elevers förkunskaper genom de analogier som används. Resultaten visar även att läroböckernas språk och kontext framskrivs och representeras på ett enkelt eller ett avancerat sätt. Vår slutsats är att de två läroböckerna ger olika förutsättningar för lärande, och att ingen av dem ger tillräckliga förutsättningar på egen hand. Detta ställer höga krav på lärares förmåga att kritiskt granska läroböcker och komplettera undervisningen på rätt sätt, i förhållande till de förutsättningar läroböckerna ger.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur olika etniciteter framställs i bilder i läroböcker för årskurs 1–3. Vi har analyserat fyra läroböcker från 1992, 2003, 2012 respektive 2017. Arbetets teoretiska utgångspunkt är Edward Saids teori om hur väst skapas i kontrast till öst. Vi har även använt Stuart Halls teori som säger att mening skapas genom jämförelser och skillnader. Metoderna vi använt oss av är kvantitativ analys av innehållet relaterat till kritisk diskursanalys. Dessa har vi använt för att räknat hur många personer i läroböckerna som har ett annat etniskt utseende än västerländskt och därefter tittat på hur stort utrymme dessa personer får i bilder. Detta gör vi för att se på vilket sätt personerna med annat utseende framställs och hitta eventuella stereotyper. Analysen visar att läroböckerna har en klar överrepresentation av personer med västerländskt utseenden. Personer med ett annat etniskt utseende förekommer oftare i de senare publicerade böckerna och får ibland viktigare roller. De framställs oftast i en gemenskap i alla böcker. Vi hittade endast en bild som kan tolkas vara stereotypisk i boken från 1992. I diskussionen behandlar vi vårt resultat och resonerar kring vikten av varierande representationer i läroböcker i samtidens mångkulturella samhälle.

Denna uppsats undersöker hur läroböcker för de samhällsorienterande ämnena samhällskunskap, religion, historia och geografi framställer Sveriges ursprungsbefolkning, samerna. 19 läroböcker ämnade för årskurs 4-6 från fyra olika förlag utgör materialet och underlag för analys, där både bilder och text granskas. De teoretiska utgångspunkterna är meningsskapande - vilken världsbild är det läroböckerna förmedlar - samt rasifiering i form av hur ”vi” och ”dem” kontrasteras emot varandra. Metoden som används är en pragmatisk diskursanalys och utifrån denna har mönster i hur läroböckerna talar om samer kunnat skönjas. Resultatet visar att svenska samer och dess kultur skildras utifrån fyra övergripande teman eller diskurser, dessa är renskötsel, historia, svenska statens frånvaro samt enhetlighet. Analysen visar även att samer framställs som passiva och klädda i den traditionella dräkten, kolt. Detta överensstämmer till stor del med tidigare forskning på området. Sammantaget visar studien på att lärobokstexterna som helhet kan förmedla en schablonartad bild av svenska samer som eventuellt kan leda till fördomar. Även detta går i linje med tidigare forskning. Nyckelord: Samer, läroböcker, årskurs 4-6, diskursanalys, meningsskapande

Denna studie handlar om hur lärare och elever uppfattar bilder i biologiböcker i grundskolans senare del utifrån ett normkritiskt perspektiv. Mer konkret har jag undersökt på vilket sätt lärare beskriver att de använder bilder i biologiböcker och på vilket sätt elevernas bakgrund påverkar vilken information de utläser ur bilderna. Den metod som användes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tre lärare i grundskolan samt en enkätundersökning med 59 elever i årskurs nio. Studien visar att lärarna använder bilder i biologiboken med varierande medvetenhet och att de tror att det inte är någon större skillnad i hur de elever som uppfattar sig som tjejer respektive killar tolkar bilderna. Studien visar dock att elevernas uppfattade kön spelar roll. De elever som uppfattar sig som tjejer kan ange fler relevanta ord för bilderna i läroboken och läser in sakliga och negativt laddade begrepp kring män i bilderna för sex och samlevnadskapitlet, medan de som uppfattar sig som killar läser in fler negativt laddade ord kring kvinnor för dessa bilder. När de gäller bilden som föreställer Carl von Linné associerar de elever som uppfattar sig som killar i större utsträckning till naturvetenskapliga forskare eller till historiska manliga personer som inte har koppling till bilden. Överlag tolkar eleverna bilderna bokstavligt samt associerar till ord som inte alltid har med bilden att göra. Slutsatsen är att lärarna är delvis medvetna om behovet av stimulerande bilder för eleverna men att lärarna behöver mer kunskap om hur olika elever uppfattar de bilder som används i undervisningen, så att lärarna kan komplettera bilderna i läroboken med bilder som utmanar heteronormativa begrepp, traditionella könsmönster och synen på biologin som en vetenskap för västerländska män.

Denna kvantitativa innehållsanalys har undersökt representationen av kvinnor och män i läroböcker i engelska. Läroböckerna är skrivna för årskurs 4-9. Läroböckerna heter Happy year 4, Happy year 5, Happy year 6, Happy year 7, Happy year 8 och Happy year 9. De analyserade läroböckerna används i svenska skolor och är utgivna efter att lgr11 började användas. Analysen delades in i fem kategorier, vilka var; Yrken, Aktiviteter, Hemmet, Kända och historiska människor och Kläder. I analysen fann man en överrepresentation av kvinnor i hemmet. Det fanns fler män än kvinnor representerade i yrken. Männen hade även flera olika typer av yrken jämfört med kvinnorna i läroböckerna. Fler kända och historiska män än kända och historiska kvinnor fanns representerade i läroböckerna. Fler män utförde aktiviteter jämfört med kvinnorna i läroböckerna. Denna överrepresentation av antingen män eller kvinnor i de olika kategorierna ledde till att jämställdheten i läroböckernas samt läroböckernas genusperspektiv ifrågasattes.

Demokrati, normer och värderingar samt fostran är begrepp som genomsyrar läroplanerna för Lgr 69, Lgr 80 och Lgr 11. Dessa begrepp används i läroplanerna för att beskriva skolans demokratiuppdrag samt fostranuppdrag, där skolan, genom att lära eleverna om samhällets normer och värderingar, förbereder samt fostrar eleverna för sin roll som demokratiska medborgare (se avsnitt Analys och resultat). Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv anses läromedel vara ett verktyg som förmedlar läroplanernas konkreta innehåll. I denna studie undersöks hur demokrati, normer och värderingar samt fostran formuleras i läroplanerna och hur dessa realiseras i läroböcker. Denna studie är baserad på en kvalitativ innehållsanalys som studerar hur demokrati, normer och värderingar samt fostran formuleras i läroplanerna. Resultatet av analysen leder till att en komparativ analys av läroplanerna kan genomföras med avsikten att belysa kontinuitet och förändring mellan läroplanerna för de olika tidsperioderna. Efter att den komparativa analysen av läroplanerna genomförs, görs även en komparativ analys av läroplanerna och läroböckerna för att undersöka hur demokrati, normer och värderingar samt fostran realiseras i läroböcker. Förutom läroplanerna för Lgr 69, Lgr 80 och Lgr 11 omfattar analysen sex samhällskunskaps läroböcker varav två är grundade på Lgr 69, två är grundade på Lgr 80 och två är grundade på Lgr 11. Resultatet av analysen visar både på kontinuitet och förändring beträffande hur demokrati, normer och värderingar samt fostran formuleras i läroplanerna. Resultatet av analysen angående kontinuitet visar att samtliga läroplanernas syften beträffande demokrati, normer och värderingar samt fostran talar för att eleverna ska fostras till demokratiska medborgare. Däremot gällande hur denna fostran ska ske, visar resultatet på förändringar mellan läroplanerna. Ett exempel på en tydlig förändring beträffande hur denna fostran ska ske är att, i Lgr 11 står det att all skolans personal ska vara delaktiga i denna fostran. Detta nämns däremot inte i Lgr 69 och Lgr 80 (se avsnitt Analys och resultat). Resultatet visar även att läroplanernas formulering av demokrati, normer och värderingar samt fostran realiseras på varierande sätt i läromedlen. En slutsats som dras är att trots att läroplanernas formuleringar har genomgått vissa förändringar har samtidigt de grundläggande demokratiska principerna och värderingarna kvarstått och givits liknande mening under perioden.

Vi lever i ett allt mer globaliserat samhälle i vilket engelska språket används inom många olika sammanhang över stora delar av världen. Det är därför viktigt att både ha goda kunskaper i engelska språket och att utveckla en god interkulturell förståelse för att kunna samverka över, såväl som inom nationsgränserna. Även Lgr11 påpekar vikten av ett internationellt perspektiv i undervisningen. Enligt läroplanen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Det är dock problematiskt att definiera vad ”sammanhang och delar av världen där engelska används” innebär, detta är något som läromedelsförfattare och lärare måste tolka själva i utformningen av läromedlen och undervisningen. Syftet med denna studie är att analysera sex olika engelskläroböcker för årskurs 4-6 från två olika läroboksserier för att undersöka vilka engelskspråkiga länder som synliggörs och inkluderas i ”delar av världen där engelska används”, samt att undersöka om en mångsidig och nyanserad bild ges av de inkluderade länderna. Metoden för studien är huvudsakligen innehållsanalys men även diskursanalys. Studien är förankrad i de teoretiska begreppen engelska som världsspråk, det vidgade textbegreppet, monokulturell utbildning, hegemoni, interkulturell kompetens/förståelse, vithet samt intersektionalitet. Eftersom läromedel tenderar att ges en styrande roll i engelskundervisningen och inte längre kvalitetsgranskas av staten är det viktigt för lärare att kritiskt kunna granska och välja läroböcker. Utifrån analysen kan det konstateras att det endast är vissa engelskspråkiga länder: Storbritannien, USA och Australien, som ges betydande utrymme och synliggörs som engelskspråkiga i de analyserade läroböckerna. Engelskspråkiga länder som syns men ges betydligt mindre utrymme är Kanada, Nya Zealand och Irland medan Sydafrika inte ens nämns i någon av läroböckerna. Det ges inte heller en mångsidig och nyanserad bild av alla länderna i och med att en del länder endast nämns i vissa sammanhang. We live in an increasingly globalized society in which the English language is used in many different contexts over large parts of the world. It is therefore important to have both a good knowledge of the English language and to develop a good intercultural understanding to collaborate across as well as within national borders. Even the current curriculum of 2011 (Lgr11) points out the importance of an international perspective in education. According to the curriculum, students should be given opportunities to develop their ability to reflect on the living conditions, social and cultural phenomena in different contexts and parts of the world where English is used. However, it is problematic to define what "contexts and areas of the world where English is used" means, this is something that authors of textbooks and teachers have to interpret themselves in the formation of teaching materials and teaching. The purpose of this study is to analyze six different English textbooks for grades 4-6 in Sweden from two textbook series to examine which English-speaking countries are made visible and are included in "parts of the world where English is used", as well as investigate whether a comprehensive and nuanced picture is given of the included countries. The method of study is essentially content analysis, but also discourse analysis. The study is grounded in the theoretical concepts of English as a world language, the expanded concept of text, monocultural education, hegemony, intercultural competence/understanding, whiteness and intersectionality. Since teaching materials tend to be given a governing role in English teaching and no longer quality audited by the state, it is important for teachers to critically examine and select textbooks. From the analysis it can be stated that only some English-speaking countries: UK, USA and Australia are given considerable space and visibility as English-speaking in the analyzed textbooks. English-speaking countries that are visible but are given much less space is Canada, New Zealand and Ireland, while South Africa is not even mentioned in any of the textbooks. Neither a comprehensive nor balanced picture of all the countries are given in the textbooks seeing that some countries are mentioned only in certain contexts.