Search

Although the Swedish compulsory school’s mission is inclusive, there are segregated settings available for students in need of special needs education. The special teaching group is such a setting, and according to the Education Act (SFS 2010:800, 3 chap. 11§) possible to apply when there are special reasons. This thesis aims to understand how the special teaching group is constructed in relation to the inclusive mission of school. To achieve this aim, four questions are answered: (1) How is the organization of the work with special teaching groups described? (2) How is the image constructed of the students placed in special teaching groups? (3) What expectations are made visible in the school staff's talk about support in special teaching groups? (4) How do the school staff talk about the considerations made when placing students in special teaching groups to receive support? The material analysed is derived from four collections of empirical material: one material consisting of data from 30 Swedish municipalities’ organisation of special teaching groups, one consisting of 48 action programs belonging to students placed in special teaching groups, one consisting of data from focus group interviews in which 14 teachers, special need teachers and principals participated, and one consisting of data from individual interviews with 30 principals. The focus of the thesis is the school staff's way of speaking and reasoning about the special teaching group, both in talk and in writing. The material has been analysed discursively: in a first step to show how discourses on an individual level are activated when school staff talk about the special teaching group, and in a second step to understand how talk at an individual level is enabled by various community level discourses linked to inclusion. The analysis shows that three societal discourses compete to fixate the meaning of inclusion. The three discourses offer different ways in which inclusion can be understood, and relate to knowledge, values or health. The analysis shows that school staff activates all three discourses, but they prioritize students’ health. The study contributes to an understanding of how the special teaching group offers an opportunity to meet the educational needs of students by opening an informal back door from the regular but unsatisfactory educational situation. At the same time, the study highlights the issue of how placement in a special teaching group does not contribute to creating an understanding of how mainstream teaching can meet the diverse needs of students in general. Nor does the placement generate the resources needed realizing it.

Begreppet Livslångt lärande går att se ur flera perspektiv som individuellt, organisatoriskt och socialt. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera och problematisera begreppets användning inom områden såsom teknologisk utveckling, inom utbildning samt arbetsliv. I denna studie används Laclau och Mouffes diskursteori både som teori och metod. Detta har gjorts genom att utföra en diskursanalytisk litteraturstudie där 15 publicerade och referentgranskade forskningsartiklar har undersökts, ur två olika databaser. I analysen framkom en diskursiv kamp bland foskningsdiskurser genom att ta fram moment, nodalpunkt, element, flytande signifikant och ekvivalenskedjor. Resultatet visade på tre teman: lärande genom livet, utveckling av utbildning och integration av teknologi. Inom temat lärande genom livet samlades olika synsätt på hur ett livslångt lärande uttrycktes samt förbättringar. Tema två som var utveckling av utbildning samlade synsätt på utbildningssätt och utbildningsutveckling. Tema tre som var integration av teknologi samlade synsätt på hur teknologi kan underlätta lärandesituationer. Diskurserna visade att livslångt lärande kämpar mot kontinuerligt lärande och kontinuerlig/livslång utbildning om arbetsrelaterade och utbildningsrelaterade frågor. En slutsats var att begreppet livslångt lärande fortfarande är i ombildande och inte blivit fixerat.

Syftet med denna studie var att synliggöra hur diskursen om hot och våld i skolan konstrueras genom diskursiva sanningar i tidningen Läraren, samt hur denna diskurs kan förstås i relation till kompetens inom ramen för läraryrket. Syftet delades in i två forskningsfrågor, där den andra frågeställningen utgick från resultatet av den första: 1. Vilka diskursiva sanningar om hot och våld legitimeras i tidningen Läraren? 2. Hur kan diskursen om hot och våld förstås i relation till lärares kompetens? För att undersöka detta antogs en foucauldiansk diskursanalytisk metod- och teoriansats där det empiriska materialet bestått av 27 artiklar från ovannämnda tidning. Ett centralt antagande inom diskursanalys är att hur vi talar om saker och ting påverkar vårt sätt att uppleva, förstå och handla. Resultatet synliggjorde en problem- och lösningsdiskurs, där det talades om hot och våld som ett akut problem, vilket i sin tur möjliggjorde talet om lösningar kopplat till problemet. Genom språkbruket i artiklarna framställdes hot och våld som ett växande problem som hotar säkerheten i skolan, vilket medför negativa konsekvenser i form av oro, rädsla, sjukskrivningar och uppsägningar. I samband med detta talades det även om hur man ska lösa problemet med hot och våld, exempelvis genom PDV-utbildningar (pågående dödligt våld), krisberedskapsplaner och att förstärka lärares juridiska skydd och rättigheter. Genom talet om lösningarna, framstod hanterandet av hot och våld som lärares ansvar, och därför som en ny nödvändig kompetens inom ramen för läraryrket. I relation till resultatet kan lärarrollen sägas vara i förändring; från att i första hand inneha rollen som ämnes- och undervisningsexpert till att nu också behöva agera säkerhetsaktör.

Syftet med denna studie var att identifiera och diskutera hur förskollärare talar om och förhåller sig till lärplattor som resurser för barns språkutveckling. Datainsamlingen genomfördes på sociala medier och bestod av 74 inlägg från grupper relaterade till digitala verktyg i förskolor. Inläggen analyserades utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv och resulterade i två teman. Den första diskursen var “Lärplattor som verktyg för skapande” och syftar till att främja barns språkutveckling genom olika skapandeaktiviteter. Den andra diskursen var “Barns konsumerande av medier och språkutvecklande appar” som visade att digitala medier som böcker, pedagogiska videor och pedagogiska appar sågs kunna utveckla barns språkliga förmågor. Förskollärare verkade begränsa barns användande av lärplattor på flera olika sätt. Analysen visade även tecken på att det fanns strukturella aspekter som brist på tid och material för barns möjligheter till att använda lärplattor. I den ständigt pågående utvecklingen av teknik är det viktigt att kritiskt granska och diskutera hur digitala verktyg bör användas i en samtida förskolepraktik.

Läroplanen (Skolverket, 2022) poängterar att det ska finnas en likvärdighet i vad undervisningen omfattar, men att vägen dit kan se olika ut utifrån den enskilda skolans organisation eller den enskilda individens behov. Det innebär att undervisningen måste anpassas på olika sätt och aldrig kan bli helt homogen. Det finns en skillnad när det gäller vilken könstillhörighet som är i behov av stödinsatser och når ett lägre resultat.Syftet med detta arbete är att skapa kunskap om hur utbildningsdiskursen i svensk skola framställer pojkars skolresultat. Detta uppnås genom att olika skolors likabehandlingsplaner och elevhälsoplaner granskas. Även utredningar beställda av Regeringen vilka hanterar uppgiftens syfte kommer att granskas. Dessa skrifter kommer att granskas ur ett specialpedagogiskt perspektiv.Det är genom de olika styrdokumenten, planerna och utredningarna tydligt att det finns en vilja att skapa en svensk skola som ger alla elever de bästa förutsättningarna, men de granskade dokumenten visar tydligt att det finns olikheter kring hur skolan ser på pojkar och flickor och att de traditionella könsmönster där pojkar ses som de starka och flickorna som de svagare fortfarande lever kvar. Specialpedagogen har ett ansvar när det gäller att utveckla det pedagogiska arbetet på skolorna och de som arbetar i skolan behöver stöttning för att på bästa sätt kunna bemöta varje enskild elev. Studien har identifierat att pojkars förhållandevis lägre resultat kan härledas till en samhällelig nivå där de olika insatserna främst fokuserar på individnivå. Skolor behöver ändra diskursen kring var problemet ligger, från att vissa elever stör undervisningen till hur vi som skola kan fånga upp dessa elevers intresse och anpassa klasrumssammanhanget för att bäst inkludera elever.

Skolan har dubbla funktioner, eleverna ska få utvecklas i sin takt efter sina förutsättningar ochbehov samtidigt som alla elever ska nå minst E i slutbetyg. De elever som har svårt att nåkunskapsmålen ska erbjudas specialpedagogiska anpassningar och/eller särskilt stöd. Dessaspecialpedagogiska insatser baseras ofta på pedagogiska kartläggningar/utredningar och syftar tillatt forma och anpassa undervisningen till den enskilde elevens behov. I föreliggande uppsats harjag studerat 12 utredningar som genomförts vid tre olika högstadieskolor ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv med diskursanalys och utifrån tre specialpedagogiskaperspektiv.Resultatet visar att officiella mallar, bland annat från Skolverket, i hög grad styr hur elevenbeskrivs. Ju fler rubriker utredningen har, där organisationen och gruppen får stå i centrum, destostörre sannolikhet är det att utredningen intar ett relationellt perspektiv. De utredningar som saknarsyftes- och problemformuleringar har en tendens att inta ett kompensatoriskt perspektiv därutredarens röst är den allenarådande och eleven beskrivs utifrån tillkortakommande. De åtgärdersom framställs i utredningarna handlar i första hand om att kompensera elevens svårigheter utifråndiagnoser. Slutsatsen är att det är av stor vikt att utredningsmallen är utformad så det underlättarför utredaren att inta ett relationellt perspektiv genom att låta eleven och personer i elevensomgivning beskriva hur skolan ska organiseras för att eleven ska får rätt förutsättningar att nåkunskapsmålen.

The purpose of the study was to examine preschool teacher's perceptions in their speech when talking about stereotypes and norm critical literature in read alouds. The theory used in this study was discourse analysis, which here also uses some concepts from the discourse theory by Laclau and Mouffe. Some of these concepts were contextualization, sign and equivalence chain. The speech was later catagorized and analyzed. This study used interviews to gather information, where six preschool teachers from three different preschools were interviewed. The information resulted in a pattern where four categories were presented. These categories were called the corrective, the articulating, the debating and the representing preschool teacher. The analysis resulted in an understanding of a discourse, which used a speech that correlates to preschool teachers understanding of preschool policy documents, the norm critical perspective and their profession. Studien syftar till att synliggöra förskollärares föreställningar kring högläsningav normkritisk litteratur och normbekräftande litteratur. Undersökningen haren diskursanalytisk ansats, vilket här uppfattas som ett synliggörande av det talsom kan kopplas till situation och sammanhang. Som stöd i analysen användsbegrepp som kontextualisering, subjektspositioner, tecken ochekvivalenskedja. Begreppen används som ett tillvägagångssätt för attundersöka talet och hur det används utifrån kontexten.Studien använder intervjuer som metod, där sex förskollärare från tre olikaförskolor intervjuades. Det resulterade i ett belysande av enförskollärardiskurs, vilket i denna text kategoriseras som: den korrigerande-,en artikulerande-, den diskuterande- och den representerande förskolläraren.Analysen resulterade i ett synliggörande av olika diskurser som förhåller signära till förskolans styrdokument och förskollärarens uppfattning av ettnormkritiskt förhållningsätt

I dagens Sverige är det beslutat att offentliga myndigheter ska arbeta med jämställdhetsintegrering i samtliga led inom organisationen. En sådan statlig myndighet är Försvarsmakten som tidigare utgjorde Sveriges sista manliga yrkesmonopol. Mot bakgrund av detta syftar denna studie till att undersöka hur kvinnor inom Försvarsmakten upplever organisationens arbete med jämställdhet. Studien har genomförts genom digitala semistrukturerade intervjuer med fem kvinnor som är aktiva inom Försvarsmakten. Ur intervjuerna har små berättelser lyfts ut vilka handlar om kvinnors upplevelser av insatser genomförda av organisationen i syfte att främja jämställdhet på arbetsplatsen. Berättelserna har analyserats genom narrativ teori och positioneringsanalys. I analysen har det tagits hänsyn till vilka karaktärer som uppkommit i kvinnornas berättelser, samt de karaktärsdrag som kvinnorna tillskrivit dessa. Det har även undersökts hur berättelsen skapats och i vilket syfte den berättas samt vem berättaren anser att de är, jämfört med vad gällande diskurs anser att de ska vara. Resultatet visar att de insatser som gjorts snarare bidragit med en känsla av exkludering hos kvinnorna. Insatserna har upplevts som särbehandlande och som att de grundats ur skillnader på män och kvinnor. Resultatet visar även att kvinnorna i Försvarsmakten skapat en väldigt stark yrkesidentitet som de upplever blivit hotad genom de olika insatserna. Kvinnorna ansåg att jämställdhet för dem var när de fick vara en del av gruppen, vilket stämmer överrens med den identitet som de skapat. Studien kom till slutsatsen att eftersom identiteten var mest framträdande i kvinnornas framställningar om vad ett jämställt försvar ska vara, uppstår det en diskrepans när Försvarsmaktens arbete med jämställdhet inte utgår ifrån kvinnorna de anställer och deras identitetsskapande på arbetsplatsen. Sammanfattningsvis bidrar studien med en ökad förståelse för hur kvinnor i Försvarsmakten upplever deras arbete med jämställdhet och ett förslag på vidare studier inom området är att se till hur andra marginaliserade grupper inom försvaret upplever sin arbetsvardag.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare i svenska förskolor talar om processen kring att göra orosanmälningar. Det som undersöks i studien är vilka diskurser som råder i den kontext i vilken förskollärarna är verksamma och hur dessa diskurser kan komma att påverka förskollärarnas uppfattning om hur de bör agera vid misstanke om att ett barn riskerar att fara illa. Denna kvalitativa studie utgår ifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt. Ur studiens insamlade material framträder två olika, tydligt framträdande, diskurser som enligt denna studies resultat ofta tycks dominera var för sig på olika förskolor. På en del förskolor talas det om orosanmälningar som en sorts räddningsarbete, det vill säga som en möjlig väg till rätt sorts hjälp och stödinsatser för utsatta barn och deras familjer. I kontrast till detta framträder på andra förskolor ett annat sätt att tala om orosanmälningar. I de förskolorna talar förskollärare om vikten av att arbeta förebyggande för att minimera antalet orosanmälningar eftersom den dominerande diskursen i sammanhanget är att utfallet av orosanmälningar oftast inte är något positivt. Ett tredje tema som på olika sätt varit återkommande i studiens insamlade material är upplevelsen av att förskolan sviker när de väljer att involvera socialtjänsten. Studien belyser de olika konsekvenser för barn, vårdnadshavare och pedagoger som ovan nämnda diskurser ibland medför. En slutsats utifrån studiens resultat är att ett ökat fokus på frågor kring barn som riskerar att fara illa inom såväl lärarutbildningen som kompetensutveckling för befintlig skol- och förskolepersonal skulle kunna leda till ett mer enat arbetssätt i processen kring orosanmälningar vilket i sin tur också skulle leda till att alla barns rätt till likvärdigt skydd i större utsträckning efterlevs i praktiken.

Syftet med den här studien var att undersöka hur studie- och yrkesvägledning och normalitet, kopplat till olika grupper, framställs i läroplanerna, samt hur det kan påverka gruppernas likvärdiga möjligheter till studier och arbetsliv. En tidsseriestudie av läroplanerna för gymnasiesärskolan och gymnasieskolan mellan åren 1970-2013, gjordes utifrån en diskursanalytisk ansats, och resultatet analyserades utifrån en cripteoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att det förekommer skillnader mellan läroplanerna gällande framställningen av studie- och yrkesvägledningen och eleverna, både mellan skolformerna och över tid. Slutsatsen blev med grund i detta att olika grupper skapas i läroplanerna, utifrån normalitetsbegreppet. Kunskap om hur normer kan skapas i läroplaner är viktigt för att vi som vägledare ska kunna arbeta normbrytande och utforma en likvärdig vägledning. The purpose of this study was to investigate how study and career guidance and normality, linked to different groups, are presented in the curriculums, as well as how this can affect the groups' equal opportunities for studies and working life. A time series study of the curriculums for the upper secondary special school and the upper secondary school between the years 1970-2013 was done based on a discourse analytic approach, and the result was analyzed with a criptheoretical point of view. The result shows that there were differences between the curriculums regarding the presentation of the study and career guidance and the students, both between the school forms and over time. The conclusion was that different groups are created in the curriculums, based on the concept of normality. Knowledge of how norms can be created in curriculums is important for us as guidance counselors to be able to work with breaking norms and to be able provide equivalent study and career guidance.

Studien har behandlat representationen av Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i barnböcker och hur detta förhåller sig till de rådande diskurserna kring NPF samt forskning kring funktionsnedsättningar. Studien har haft särskilt fokus på Attention deficit hyperactive disorder (ADHD) och Autism, där vi genom en diskursiv text- och bildanalys har granskat böckernas innehåll och undersökt huruvida de reproducerar eller nyanserar de rådande diskurserna. Studien har utgått ifrån diskursteorins tankar om världen och dess uppbyggnad, där världen beskrivs som en social konstruktion som skapas och upprätthålls genom språket. Världen består av olika föreställningsramar som grundar sig i en gemensam sanning, även kallad diskurs. Diskurserna och den gemensamma förståelsen är inte konstanta utan är beroende av dess kontext. Studien har utgått ifrån en litterär kontext som genom granskning av det tidigare forskningsläget och dess koppling till innehållet i böckerna, försökt att få syn på dessa diskurser och eventuella skiftningar i dem. Resultatet av studien visar på att bilderböcker till största del reproducerar och förstärker de rådande diskurserna men visar även på att det finns en viss nyansering i representationen av NPF. I de granskade böckerna var det en av diskurserna som inte fanns representerade.

Hållbar utveckling (HU) har under senare årtionden fått en alltmer given plats inom förskolan. Både på policynivå och inom forskning betonas barns kritiska tänkande och aktörskap inom ramen för utbildning om HU samt att HU består av tre sammanlänkade dimensioner: den miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionen. Dock finns ett kunskapsgap kring hur förskollärarutbildningar lägger grund för undervisning inom detta område. Genom en diskursanalys av förskollärarutbildningarnas kursplaner syftar denna undersökning därför till att belysa hur olika framställningar kan tänkas bidra till tillblivelsen av undervisning för hållbar utveckling (UHU) i förskolan. Resultat av undersökningen visar att många kursplaner reflekterar en fragmenterad förståelse av HU baserat på antingen den miljömässiga dimensionen eller de sociala och ekonomiska dimensionerna. En av slutsatserna är att dessa framställningar kan tänkas resultera i UHU som bygger på faktabaserade och normerande undervisningstraditioner som identifierats i tidigare forskning. Andra kursplaner reflekterar en mer holistisk och problematiserande förståelse av HU. Dock saknas här över lag utgångspunkter för hur en komplex förståelse av HU-begreppet kan omsättas i praktiken. I vissa kursplaner utesluts barns roll som kritiskt tänkande aktörer medan detta betonas i andra kursplaner.Det aktörskap som betonas inbegriper dock inte att barn ges stöd av förskollärare i sitt utforskande av HU som en holistisk företeelse. En slutsats är att för att barn i förskolan ska ges möjlighet till ett sådant utforskande kan förskollärarprogrammens kursplaner behöva konkretisera utgångspunkter för hur UHU kan formuleras i praktiken.

In teachers’ duty it is significant to create good conditions for student to become included. The schools value work is therefore not only important but shall permeate the whole education. This study, focus on value work during reading aloud, from books in grade three, primary school, with a norm-critical perspective. To enable this, I have done a survey to map which books the teachers used for reading aloud in connection to value work. Then a norm-critical discourse analysis of the main character in the most popular books where done. The survey indicates that teachers work with value questions during aloud reading of books. The discourse analysis show that norms and values were similar. The study implicates, the significant of wise and well-founded choices of books for value work, that enable all student to identify themselves with the main characters in the books. The result shows that the most popular books are not that multifaceted. The characters in these books do not represent the diversity in classroom. The discourse analyse clarifies the implicit and explicit norms and values the books supports. A teacher can work with figure of thought, literal norm-critique, in book talks with the students. En viktig del av lärares uppdrag är att skapa goda förutsättningar, för att eleverna ska känna sig inkluderade. Skolans värdegrundsarbete är därför avgörande och något som ska genomsyra all undervisning. Studien fokuserar på högläsning i årskurs 3, där arbetet fokuserar på värdegrundsfrågor ur ett normkritiskt perspektiv. Jag har använt en survey för att kartlägga vilka böcker som lärare använder för högläsning i samband med värdegrundsarbetet. En norm-kritisk diskursanalys, av huvudkaraktärerna, i de två populäraste böckerna, genomfördes. Surveystudien indikerade att nästan alla lärare i studien arbetade med värdegrundsfrågor i samband med högläsningen. Studien resulterade i två böcker inom fantasygenren, där liknande normer och värderingar synliggörs genom diskursanalysen. Slutsatsen visar hur väsentligt det är att lärare gör kloka och välgrundade urval av högläsningsböcker, för att alla elever ska kunna identifiera sig med huvudkaraktärerna i böckerna. De populäraste böckerna, är inte tillräckligt mångfacetterade, för att motsvara den mångfald som finns i klassrummen idag. Skolans värdegrundsarbete kan, om lärare metodiskt väljer ut böcker, utvecklas så att eleverna kan reflektera över karaktärernas handlande och de normer som återfinns i böckerna. Diskursanalysen synliggör implicita och explicita värderingar som böckerna förmedlar. Tillsammans med eleverna, kan lärare, arbeta med tankefiguren litterär normkritik, i boksamtalen.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare och lärarstudenter uttrycker sig om nätmobbning och skolors arbete mot nätmobbning. Problemet är intressant då elever i låg- och mellanstadiet är aktiva på digitala enheter och i många fall även på sociala medier. Detta medför en ny typ av mobbning, den digitala mobbningen, utöver den traditionella mobbning som alltid har funnits. Då fenomenet har vuxit fram de senaste decennierna och innebär nya utmaningar så är det intressant att veta hur yrkesverksamma lärare och blivande lärare uttrycker sig om problemet och arbetet med det. För att komma åt detta utgår studiens frågeställningar från hur begreppet nätmobbning definieras, dess omfattning och hur skolor arbetar med nätmobbning. denna studie har fyra lärare med behörighet i årskurserna F-3 eller 4–6 och fyra lärarstudenter med inriktning F-3 eller 4–6 intervjuats med kvalitativ metod. Intervjuerna har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys. I den kritiska diskursanalysen analyseras en text utifrån dimensionerna text, diskursiv praktik och social praktik. I denna studie har intervjuerna analyserats utifrån textdimensionen. Resultaten visar att nätmobbning oftast beskrivs som något som sker upprepade gånger i form av elakheter och kränkningar på digitala enheter och sociala medier. Båda målgrupperna trodde även att nätmobbning eskalerar med åldern. Lärarna berättar om sina arbetssätt och det framkommer att skolorna som intervjupersonerna har erfarenhet av ofta arbetar mot mobbning genom samarbete mellan lärare, föräldrar och rektor, antimobbningsteam och anmälningar till rektor eller kommun. Ingen nämnde specifika arbetssätt mot nätmobbning, utan det handlade oftast om anmälningar och samtal mellan elever, skolpersonal och vårdnadshavare. I analysen framgår att intervjupersonerna ofta uttryckte en osäkerhet kring nätmobbning och dess omfattning, och både skolans och vårdnadshavares ansvar diskuterades också ofta. De ramfaktorer som identifierades i intervjuerna var vårdnadshavare, tid, skolans ledning och organisation samt kultur.

The purpose of this study is to generate knowledge about how the preschool's physical and social literacy environment is used and can be used to support multilingual children in their language and literacy development and highlight the opportunities and difficulties that preschool teachers experience in their work with language development of multilingual children. The questions that are answered are: How do the respondents describe the literacy environment in their preschool department? And: How do the respondents describe their support of multilingual children's language development and their conditions for teaching? Surveys and qualitative interviews were used as the method to answer the questions and were analyzed in relation to the study’s theoretical framework, constituted by discourse analytical theory. The results show that four different discourses emerged, each describing different perspectives of multilingualism in preschool education. In one of the preschool departments in the study, where the teachers seem to have put less focus on making the home language of multilingual children visible in the physical environment, they had a home language teacher who came every week. The children then had the opportunity to develop their home language with someone who knows the language. In the departments where the physical environment more clearly reflected the multilingualism that was represented, the teaching was more focused on including and making children's home language visible. The reason was most likely that no one in the team spoke the children's home language. Most of the preschool teachers in the study expressed that they lacked the conditions needed to be able to conduct the teaching they wanted. Some of the preschool teachers expressed that poorer conditions mainly affected the children who needed the most support.

Denna studie syftar till att synliggöra vilka diskurser, normer och makt som framträder i sex handlingsplaner ifyllda av pedagoger från två kommuner. Dessa handlingsplaner utgår från särskilda rubriker med fokus på barns styrkor och svagheter och fylls i av pedagoger när man anser sig ha barn i behov av särskilt stöd. För att analysera vår empiri har vi utgått från poststrukturalistisk teori och särskilt Michel Foucaults och Judith Butlers förståelse av begreppen diskurs, makt och normer. Som analysmetod använder vi övergripande diskursanalys utifrån Foucault. Som komplement använder vi också delar av den kritiska diskursanalysen utifrån Norman Fairclough för att rikta blicken mot hur grammatik påverkar innebörd. I analysen har vi fokuserat på att få fatt i vilka diskurser som råder om barn i behov av särskilt stöd, och var eller vem man lägger ansvaret på för det man anser vara problematiskt. Genom detta har det också varit relevant att titta på det som inte skrivs ut explicit för att få fatt i hur det önskvärda förskolebarnet skapas implicit. Våra resultat pekar på att det finns önskvärda egenskaper man strävar mot hos barn på förskolan. Dessa har vi definierat som diskurser. I Handlingsplanerna kunde man även se att insatserna var framför allt fokuserade på barnet. I relation till det förskoledidaktiska fältet, där läroplanen menar att utbildningen ska anpassas efter allas behov samtidigt som den tydliggör att vissa barn har mer behov, såg vi att det är svårt för pedagoger att skriva handlingsplaner utan att försöka åtgärda individen framför miljön. Det som dock var tydligt var att alla försökte för barnets bästa.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare konstruerar sitt arbete med språkutveckling, modersmål, barns lärande och utveckling i förskolans verksamhet. Studien har socialkonstruktionism som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Diskurspsykologi utgör tillsammans med analysverktygen konstruktion, funktion, effekt, retorik och extremisering redskap för vår analys. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur konstruerar sex förskollärare sitt arbete med flerspråkighet och modersmål i förskolan? Hur konstrueras möjligheter och hinder i förskollärares beskrivningar av arbetet med flerspråkighet i förskolan? I studien har sex förskollärare på tre olika förskolor intervjuats. Utifrån förskollärarnas konstruktioner går det i resultatdelen att utläsa modersmålets betydelse för barns språkutveckling. Flera förskollärare delade liknande tankar ommodersmålet som en betydelsefull del vid inlärning av ett nytt språk. Dock framkom även svårigheter som kan påverka arbetet med barns språkutveckling. Med vår studie vill vi synliggöra hur förskollärare konstruerar arbetet med modersmål och språkutveckling i förskolan och med detta möjliggöra för diskussioner för att förbättra detta arbete.

Syftet med förevarande studie är att undersöka hur etnisk representation framställs i pedagogiskamiljöer i sex äldrebarnsavdelningar och analysera utifrån ett normkritiskt perspektiv vilka diskurserom etnisk mångfald som kan ligga bakom utformandet av den pedagogiska miljön. Utifrån de rådandediskurser som identifieras gör vi också en analys av vilka subjektspositioner som blir möjliga iavdelningarna. Genom observation, anteckningar och inventering av det material och leksaker somfanns tillgängligt i de undersökta avdelningar kommer vi fram till att det råder diskurser avfärgblindhet och vithet som reproducerar och befäster en vithetsnorm även om det också blir synligt ensträvan mot att arbeta normkritiskt och några insatser från normkritisk pedagogik visas i vissa delar avde pedagogiska miljöerna. Nej

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur diskursen hedersförtryck, relaterat till skolan, konstrueras. I synnerhet kommer en kritisk diskursanalys av språket i podcasten Hederspodden av Varken Hora eller Kuvad (VHEK) att genomföras. De frågeställningar jag utgick ifrån var: Hur talar intervjupersonerna i Hederspodden om hedersrelaterat våld och förtryck relaterat till skolväsendet?; Vad säger intervjupersonerna i Hederspodden om skolans åtgärder gentemot hedersrelaterat våld och förtryck? Och slutligen; Vilka åtgärder rekommenderar intervjupersonerna i Hederspodden för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck inom skolväsendet? Genom tillämpandet av en kvalitativ diskursanalys och Fairclough ́s kritiska diskursteori så har ord och meningar analyserats i podcasten ”Hederspodden”, producerad av organisationen”Varken Hora eller Kuvad”. Fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck diskuteras och förstås på olika sätt av skolpersonal och personer som varit eller är utsatta för detta. Hur vi uppfattar och talar om ämnet har ett stort inflytande på den sociala praktiken som omger det. Utifrån utbildning och observationspunkter för att igenkänna hedersförtrycket får skolpersonal en viss bild av vad hedersrelaterat våld och förtryck innebär och vilka som kan tänkas vara utsatta för detta. Detta gör att diskussionen om detta också förs på ett visst sätt. En central del av studien belyser hur intervjupersonerna i podcasten diskuterar skolpersonalens passiva bemötande till eleverna. Detta är elever som på olika sätt tidigare drabbats, men också fortsätter att drabbas, av hedersrelaterat våld och förtryck och som vädjar om en utökad kunskap kring detta komplexa ämne. Detta i hopp om att skolväsendet och samhället ska kunna agera och inte låta barnen axla detta förtryck och ansvar på egen hand. Slutligen påtalar resultatet brister inom skolväsendet och Skolinspektionen där dessa brister bidrar till elevens utsatthet i hederskulturen.

Studien undersöker hur och i vilken utsträckning och fattigdom skildras i bilderböcker. Urvalet av bilderböcker är från Kulturrådets Bokgåvor till förskolan för åldrarna 0 till 6 år,sammantaget 98 bilderböcker utgivna mellan 2016 och 2019. Genom innehållsanalys och stöd med idéer från kritisk diskursanalys analyseras urvalet ur ett fattigdomsperspektiv. Syftet med studien är att besvara vilka typer av fattigdomskategorier och vilka fattigdomsdiskurser som gestaltas respektive konstrueras i den statliga bilderboksdistributionen till förskolor. 16 bilderböcker har kategoriserats från det totala urvalet som fattigdomsskildringar. Fattigdom som konsekvens av krig och flykt och fattigdom som ett utomeuropeiskt fenomen är de mest enhetliga kategorierna som skildras i urvalet. Ekonomisk utsatthet framställs i dessa böcker i en nöddiskurs där fattigdom konstrueras som ett rent materiellt fenomen snarare än att belysa relationella aspekter. Det pågår i relation till nöddiskursen en assimilationsdiskurs där det sociala språkligautanförskapet som följer av att fly till ett nytt land utgör en del av utsattheten. Lösningarna i urvalets böcker är att lära sig majoritetssamhällets språk och normer. Fattigdom förekommer också kopplat till ohälsa och missbruk utan djupare förklaring. Fattigdom har i flera böckeren funktion att förstärka privilegierades dygder som givmildhet, mod och styrka. Detta görs delvis genom att framställa individer i fattigdom som oförmögna att själva lösa egna problem och delvis genom att framställa individer i fattigdom som ett hot mot majoritetssamhället genom kriminalitet. Där fattigdom konstrueras innanför välfärdsstaten observeras denindividualistiska diskursen där faktorer som låg utbildningsnivå, psykisk ohälsa och missbruksproblematik står som orsaker till fattigdom och förknippas med begränsad handlingskapacitet och ohederlighet. Fattigdom som ett relativt fenomen är den minst förekommande kategorin i urvalet. Berättelser med inifrånperspektiv där karaktärer i fattigdom ifrågasätter eller utmanar den sociala ordningen förekommer i två av bilderböckerna. Den relationella diskursen framställer fattigdom som en konsekvens av diskriminerande och ekonomiska strukturer snarare än individuella problem samt att fokuset är på den sociala klyftan mellan rik och fattig i stället för absolut materiell nöd. I urvalet figurerar även en rättighetsdiskurs som genom att synliggöra individer i ekonomisk och social utsatthet ställer frågor om vad som är en trygg och säker barndom.

Skollagen föreskriver att all undervisning ska vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skollagen beskriver däremot inte hur implementeringen av de vetenskapliga evidensens ska gå till och aktuella studier visar att den överföringen inte är oproblematisk. Samtidigt finns det idag en skolpolitisk önskan att uppfylla detta genom att införa en så kallad evidensbaserad undervisning. I specialpedagogens professionella roll ingår att ha fördjupad kunskap om sambandet mellan aktuell forskning och skolans praktik, därför blir också den specialpedagogiska kunskapen om evidens och evidensbasering viktig.Syftet med det här arbetet är att få mer kunskap om hur ett evidensbaserat forskningsresultatkan förstås i relation till skolans praktik. Utifrån en tydlig vetenskaplig evidens kring vikten av fonologisk medvetenhet för att underlätta läsinlärningen hos elever, valdes data till arbetet som beskriver undervisning med mål att öka elevers fonologiska medvetenhet. Arbetet utgår från en diskursanalytisk teori och metod som i det här fallet innebär en analys av de diskurser, de språkliga sanningar, som framkommer i materialen. Genom att analysera talet om undervisningens premisser och elevernas lärande i de olika materialen har jag närmat mig frågan om hur en evidensbaserad undervisning kan realiseras.Resultatet visar att vissa av de premisser som framkommit i den så kallade Bornholmsstudien kräver både professionellt omdöme och relationella förmågor. Ett linjärt överförande av forskningsresultaten, såsom en klassisk modell av evidensbasering föreskriver (Levinsson, 2013), är därigenom inte självklar. Dessutom visar resultatet att evidensen är i ständig rörelse. Premisser som tidigare ansetts vara avgörande för att lyckas, kan tas bort eller förändras utifrån nyare rön. ”What works” blir på det sättet avhängigt diskursiva villkor och är intenågot oföränderligt. Genom arbetets textfokus framkommer även vikten av att tydliggöra och exemplifiera begrepp för att inte tolkningsmöjligheterna ska urholka den ursprungliga evidensen.Utifrån specialpedagogens roll som stöd till lärarna i utvecklingen av en undervisning som vilar på vetenskaplig grund, tydliggör resultatet vikten av att genom aktuell evidens informera och inspirera lärare att arbeta reflekterande och undersökande i din egen praktik. En evidensbaserad undervisning, i den klassiska tolkningen, ter sig däremot närmast utopisk.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur nio pedagoger talar om hur de arbetar strategiskt med flerspråkiga barns möjligheter till språkutveckling i förskolan. Syftet är även att få syn på vilka underförstådda eller förgivettagna diskurser som synliggörs i deras tal. Vi kommer att undersöka vilka arbetssätt som synliggörs i pedagogers tal om flerspråkiga barns språkutveckling samt vilka uppfattningar som framkommer utifrån pedagogers tal om flerspråkiga barns språkutveckling. Insamlat material består av nio semistrukturerade intervjuer som ligger till grund för vår studie. Studien är en kvalitativ diskursanalytisk studie där vi analyserar information i form av ord och text. Vidare har vi identifierat olika teman i texterna som relaterar till studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar på att, språkstimulerande miljöer, samverkan med vårdnadshavare och resurser är teman som synliggörs ofta i pedagogers tal i relation till flerspråkighet. Resultatet har visat på att pedagogerna talar om att de förespråkar antingen det svenska språket, barnens modersmål eller barnens alla andra språk i olika situationer. Ett gemensamt språk verkar vara en förutsättning för att barnen ska delta i olika aktiviteter. Resultatet visar även på att uppfattningar som ofta synliggörs i pedagogers tal om flerspråkighet är, tillåtande miljöer där barnens språk ses som kompetenser som bör ta plats i förskolans verksamhet. Resultatet har dessutom visat på att pedagogerna framhåller att det kan vara synnerligen svårt med samverkan med flerspråkiga barns vårdnadshavare och särskilt med nyanlända vårdnadshavare, då det sällan finns ett övergripande gemensamt språk, på sätt att alla ska kunna förstå varandra. Pedagogerna uttrycker att tydlighet, kommunikation och hjälp från vårdnadshavare att översätta språk är betydelsebärande för flerspråkiga barns språkutveckling. Slutligen visar resultatet även på att pedagoger uttrycker att det är synnerligen ändamålsenligt att arbeta med digitala verktyg, såsom Polyglutt.

Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap om hur rektorer möjliggör för förskollärare att bedriva undervisning under den rådande Coronapandemin. Där vi ville, med hjälp av diskursteorin, tydliggöra vilka innebörder som framträdde i rektorernas tal samt vilka möjligheter och hinder kring undervisning som vi kunde se. Åtta rektorer från tre olika svenska kommuner har deltagit i denna kvalitativa studie där metodansatsen är en variant av diskursanalys med utgångspunkt i diskursteoretiska begrepp. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling och en diskursanalys vid analysering av materialet. Resultatet visar att det inom olika diskurser finns olika subjektspositioner som rektorerna med sitt tal kan aktivera. Där de tre mest framträdande subjektspositionerna vi såg, med sina specifika innebörder var: Organisatören, med dess innebörder av att administrera, personalfördela och vara lösningsorienterad. Stödjaren, med dess innebörder av att vara närvarande och ödmjuk. Ledaren, med dess innebörder av att vara uppdragsansvarig samt delegera. Där de tre positionerna upprätthålls i diskurser, som även visar på olika hinder och möjligheter för undervisningen. Slutsatser som vi har kunnat dra är att pandemin har påverkat de subjektspositioner som en rektor kunnat ges och själva kunna inta samt att undervisningen under Coronapandemins förlopp åter strävat efter att få en mer framträdande roll, där rektorerna tog sitt ansvar för samt hade fokus på att driva undervisningsuppdraget framåt. Hur Coronapandemin kommer att ha påverkat undervisningens kvalitet är något som vi anser kan undersökas och skapas mer kunskap om då pandemin är slut och genom vidare forskning. The aim of this study was to contribute with more knowledge about how principals enable preschool teachers to run teaching assignments during the Corona pandemic. We wanted, with the help of the discourse theory, to clarify what meanings appeared through the principals' spoken words and what opportunities and obstacles about teaching that appeared. Eight principals from three different Swedish municipalities have participated in this qualitative study. The method approach is discourse analysis. Qualitative semi-structured interviews have been used for data collection and a discourse analysis when analyzing the material. The results show that within different discourses there are different subject positions that the principals can activate with their speech. The three most prominent subject-positions, with their specific meanings were: the organizer, which means administering, staffing and being solution-oriented. The supporter, which means being present and humble. The leader, which means delegating and being responsible for the missions that the curriculum requires. Where the three positions were maintained in discourses, this showed different teaching obstacles and opportunities. Our conclusions were that the pandemic has affected the subject positions that the principals could be given or take themselves, and that teaching during the pandemic was again sought to have a more prominent role in preschools, where principals took responsibility for and focused on bringing the teaching mission forward. Further research could investigate how much impact the Corona pandemic has actually had on the preschool and teaching assignments.

Utifrån en kritisk diskursanalytisk lins undersöker föreliggande studie hur fem flerspråkiga lärare i grundskolans tidiga år diskursivt positionerar sin egen flerspråkighet och i förhållande till undervisning, elever, kollegor och vårdnadshavare. Syftet är att bidra med ny kunskap om vilken betydelse lärares flerspråkighet kan ha i undervisningssammanhang i skolans tidiga år. Med en etnografisk ansats genomfördes deltagande observationer i två grundskolor med hög andel flerspråkiga elever (ålder 7–12 år) och lärare. Data består av transkriberade intervjusamtal med de fem flerspråkiga lärarna och fältanteckningar från deras undervisning. Resultaten visar hur lärarnas diskursiva positionering av sin flerspråkighet och av flerspråkig användning tog sig olika uttryck, som rättighet och resurs såväl som problem (Ruíz, 1984). Lärarnas flerspråkiga policy uppfattades ha särskilt stor betydelse i förhållande till vårdnadshavare även om det också fanns uttryck för ambivalens, t.ex. i positionering av språklig behärskning av svenska och andra språk. Negativa upplevelser fanns av att bli positionerad som icke-legitim talare av svenska, jämte uttryck för en mer dynamisk syn på språk och identitet hos några av lärarna. Trots lärarnas legitimering (Van Leeuwen,2007) av en flerspråkighetspolicy lokalt (Bonacina-Pugh, 2020) utmanades inte svenska som undervisningsspråk i stort, vilket t.ex. var märkbart i uttryckta gränser för användning av andra språk än svenska. Fler liknande fallstudier i ordinarie undervisning i skolans tidiga år behövs, då elever socialiseras in i skolans språkliga register, för ytterligare kunskap om hur flerspråkiga praktiker kan ta sig uttryck, var gränserna går och deras betydelse i dagens heterogena klassrum. Through an analytic lens of critical discourse, this study investigates how five multilingual primary school teachers discursively position their own multilingualism in relation to their instruction, pupils, colleagues and caregivers. The aim is to contribute new knowledge on the possible significance of teachers’ multilingualism in the early school years. Through an ethnographic approach, participant observations were carried out in two schools with a large proportion of multilingual pupils (ages 7–12 years) and teachers. Data comprise transcriptions from interviews with the teachers and field notes from their instruction. The teachers discursively positioned their multilingualism and multilingual practices as a right, a resource, and a problem (Ruíz, 1984). Teachers perceived the multilingual policy to be particularly important in contact with caregivers, although there were also expressions of ambivalence regarding matters such as the positioning of language proficiency levels of Swedish and other languages. The result included some negative experiences of being positioned by others as non-legitimate speakers of Swedish alongside expressions of a more dynamic view on language and identity among some teachers. Despite expressions of a legitimized (Van Leeuwen,2007) multilingual policy locally (Bonacina-Pugh, 2020), Swedish as the medium of instruction remained unchallenged, as notable in expressed boundaries regarding the use of languages other than Swedish. Similar studies are needed within mainstream classes in the early school years, where pupils are socialized into the school’s language registers, to gain more knowledge on how multilingual practices are expressed, where the boundaries are and their significance in contemporary diverse classrooms.

Syftet med denna studie var att göra en diskursanalys av bilderböcker som utspelar sig i Norrland från två olika tidsperioder, från 1980-2000 och från 2010 och framåt. Jag har undersökt hur miljöer och karaktärer skildras, vilka diskurser som framträder och vilka konsekvenser detta kan få för de personer som läser böckerna. Studien kom fram till att det har funnits en tydlig natur- och glesbygdsdiskurs där norrländska miljöer har likställts med naturområden och glesbygder, men att nyare litteratur utmanar dessa och ger läsaren alternativa norrländska världar att läsa om.

Skolinspektionens roll som granskande myndighet och granskningarnas effekter på skola, lärare och undervisning kan studeras från flera olika perspektiv. I denna studie ligger fokus på Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskningar. Med utgångspunkt i en Foucault-inspirerad diskursanalys undersöks vilka diskurser om lärare som konstrueras av Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskningar gällande undervisning i grundskolan mellan år 2014 - 2018? Dessutom diskuteras hur de framträdande diskurserna kan förstås utifrån dess kontext som en del av ett växande granskningssamhälle. Studiens resultat visar att det går att uppfatta tre framträdande diskurser – diskursen om lärarens förmåga, diskursen om lärarens kunskap och kompetens och diskursen om lärarens kollegiala samarbete. Samtliga dessa tre konstrueras som en konsekvens av den mer övergripande diskursen om den framgångsrika undervisningen. I studiens resultatdiskussion problematiseras dessa diskurser när de sätts i relation till det växande granskningssamhället, den marknadsstyrda skolan (genom New Public Management) och skollagens skrivning om utbildning på vetenskaplig grund. I studien argumenteras för att de diskurser som konstrueras i Skolinspektionens skrivningar samtliga bär spår av just dessa tre perspektiv som i studien kallas för diskursiva formationer., The role of the Swedish Schools Inspectorate as an auditing authority and the effect of the audits on teachers, schools and teaching could be studied from various perspectives. In this study, the thematical quality audits from the Swedish Schools Inspectorate are in focus. Based on a Foucault-inspired discourse analysis, the discourses constructed in the thematical quality audits a regarding compulsory school during the years 2014-2018 are examined. Furthermore, the understanding of the constructed discourses is discussed relative to the audit community being their context. The result of the study shows that three main discourses could be seen as being constructed through the studied material. The discourse about the teacher skills, the discourse about the teacher knowledge and qualifications and the discourse about the teacher cooperativeness. All three are constructed as a consequence of the discourse about the successful teaching. In the study, the three discourses are also discussed relative to the growing audit community, the market-driven school (through New Public Management) and the scientific basis on which all education should be based according to the education act. The study argues that there are traces of these three perspectives in the discourses that are possible to view as constructed in the audits.

Syftet med denna studie är att kartlägga hur genus framställs i läromedlet Den magiska kulan för årskurs ett. För att göra detta har vi valt att genomföra en diskursanalys. Vi bearbetar resultatet genom Nikolajevas (2017) mall för vad som anses vara kvinnligt respektive manligt men utgår också från egna erfarenheter samt tidigare forskning inom ämnet. Studien visar att läromedlet till största del ger ett könsneutralt intryck, det finns dock scener som som kan påstås vara könsstereotypiska. Studien visar också att de kvinnliga karaktärerna ges mycket utrymme för att uttrycka sig på varierande sätt, mer än vad de manliga karaktärerna ges.

The aim of this study has been to contribute with knowledge regarding how special needs education teachers and preschool teachers constitute the role of the special needs education teacher in a minor muncipality. DIscourse analysis method and approach was used in this study, where two discourses, the inclusicve and neuropsychiatric, were identified. Within these discourses, five subject positions emerged: sounding board, supervisor, advisor, gatekeeper and expert. A number of organizational problems were identified in relation to the special needs educations teachers´role in the preschool context. These concerned the expectations of the special needs education teacher and organizational factors. The findings implies that the preschool teachers and the special needs education teachers differ in their connection to the practical operations of the preschool. Discussions of regulating the special educations teachers´role in preschool policy ducuments, regulations and guidelines conclude this study.

Syftet är att upptäcka i vilken språklig diskurs kring normalitet och avvikelser förskollärarstudenter får möjlighet att förstå hur dessa begrepp konstrueras under sin utbildning. Genom semi-strukturerade intervjuer med nyutexaminerade förskollärare har jag försökt att ta reda på hur de uppfattat sina VFU-upplevelser kring normering av barn och hur detta kommunicerats med handledare samt hur studenterna fått möjlighet att problematisera praktiken i förhållande till den undervisning i styrdokumentens etik som utbildningens campusförlagda utbildning gett. Utsagorna som utgör det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en analys med diskursanalytiska inslag och resultatet är kategoriserat under tre rubriker: Utbildningens, handledarens och studentens roll för förståelsen av vad som kan betraktas som normalitet och avvikelse. Analysen delades även den in i tre rubriker: riskursen om normen och avvikelsen som aktör, studenten som aktör och relationen som grund för utveckling. Resultatet antyder att studenter tar stark ställning mot en särbehandling och uteslutande av barn utifrån ett normavvikande perspektiv och att de saknar en diskussion med handledare kring deras praktik.

Syftet med den här uppsatsen var att bidra med kunskap om vilket historiemedvetande fyra historiska museer i Stockholm skapar i sina pedagogiska material riktat till barn. Utifrån en diskursanalys undersöktes materialet utifrån analysverktygen transitivitet och modalitet för att ringa in huruvida museerna lägger någon värdering i kunskapsinnehållet och vilket sanningsanspråk de tar. Det undersökta materialet var sex olika broschyrer riktade till barn, hämtade från Armémuseum, Historiska museet, Nordiska museet och Vasamuseet. Då museerna skiljer sig åt i innehåll, använde de olika typer av värderande ord utifrån på vad de presenterade, beroende på om de ville skapa en positiv eller negativ bild av skedet eller objektet. Större likhet fanns i vilket sanningsanspråk museerna tog i sitt material, då alla museer nästan uteslutande använder sig av ett högt sanningsanspråk, som inte gav utrymme för några alternativa tolkningar på historien. Undersökningens slutsats blev att museerna producerar en homogeniserande historieskrivning. Det beror troligtvis på att materialet är riktat till barn och därför finns det viss förenkling i hur kunskapen presenteras. Men syftet med materialen var inte nödvändigtvis att ge barnen historisk kunskap, utan att genom berättelser låta barnen bli en del av historien och göra den mer tillgänglig för att skapa ett historiemedvetande. The purpose of this essay was to gain knowledge on how four historical museums in Stockholm creates historical consciousness in educational material directed toward children. Using a discourse analysis, the aim was to, with the help of the analysis tools transitivitet and modalitet, point out what values the museums put in how they present the knowledge and what level of truth they claim. The material consisted of six brochures from the Army Museum, the Swedish History Museum, the Nordic Museum, and the Vasa Museum. Since the museums varies in content, they differed in what words they used to describe the exhibitions they presented, depending on if they wanted to create a positive or negative image of the historical period or object. The level of truth they claimed in their material was more alike between the museums. None of them gave any leeway for alternative interpretations of the history they presented. In the end, the museums create a homogeneous picture of history. The reason for that might be the fact that the material is aimed toward children and therefore simplified. But the purpose of the material wasn’t necessary to give the children specific historical knowledge, but through storytelling let the children be a part of history and make it more available, to create a historical consciousness.

Syftet med denna studie är att synliggöra barns och pedagogers diskurser kring högläsning i förskolan. Detta då vi har uppmärksammat att det finns en tydlig kunskapslucka när det kommer till studier som handlar om högläsning där barns perspektiv behandlas. De flesta studier fokuserar mer på pedagogerna samt de didaktiske val de gör. Det problemområde som den här uppsatsen utgår från är hur barn och pedagoger beskriver högläsning. Vi vill därmed undersöka, analysera, problematisera och presentera utifrån diskursanalys hur barn och pedagoger pratar om högläsning. Undersökningens frågeställning är: “Hur pratar barn om högläsning?”, “Hur pratar pedagoger om högläsning?” samt ”Vilka likheter och skillnader finns mellan barnens och pedagogernas diskurser kring högläsning?”. I den här diskursanalytiska studien har vi fokuserat på barnens erfarenheter kring högläsning genom ostrukturerade intervjuer med barn samt individuella samtal med pedagoger. Utifrån diskursanalys, med inriktning på diskurspsykologi, har den insamlade empirin bearbetats och analyserats. Studiens resultat visar att pedagogers arbetssätt har en stor påverkan på hur barn tar till sig högläsning samt att barns uppfattningar kring högläsning skiljer sig från hur pedagoger beskriver den; ordet högläsning har en annan betydelse för dem jämfört med hur pedagoger uppfattar ordet. Därtill upplever barnen högläsning som något tråkigt då böcker kan vara långa och därför ibland inte avslutas. Med detta i åtanke bör pedagoger och vuxna ta tillvara hur barnen upplever högläsning, genom att välja kortare böcker som de kan läsa färdigt för dem på den tid som finns tillgänglig.

Nationella styrdokument poängterar vikten av att kartläggningar genomförs vid behov. Dessa kartläggningar bör ge en heltäckande bild av eleven och dennes skolsituation. Specialläraren förutses ha kunskap om denna process. Syftet med denna studie är att, med en diskurspsykologisk ansats, analysera och reflektera över hur bilden av eleven framställs i pedagogiska kartläggningar. Utgångspunkten för analysen tas i de begrepp inom diskurspsykologin som behandlar vilka mönster och positioner individer skapar och befinner sig i. Som metod har en kvalitativ dokumentanalys valts. Fokus ligger på hur bilden av eleven framställs. Denna bild har sedan tolkats genom vår uppfattning av de diskurspsykologiska begreppen: nodalpunkt, mästersignifikant, myter och tolkningsrepertoar. Materialet består av 10 kartläggningar från två skolor i Skåne. Dokumenten bearbetades i tre steg: ett första steg för att få en bild av dokumentens utformning och struktur, ett andra steg där innehållet kodas för att skönja mönster, och slutligen ett tredje steg där fokus ligger på att tolka innehållet utifrån de diskurspsykologiska begreppen. Resultatet redovisas genom att ett antal innehållsfrågor besvaras och sätts i relation till vår tolkning av de teoretiska begreppen och tidigare forskning. Slutsatsen blir att skolpersonalens diskurs blir den som skapar bilden av eleven. Vårdnadshavare och elev får en mer passiv roll i kartläggningarna., National governing documents emphasize the importance of pedagogical documentation when necessary. These documents should provide a comprehensive picture of the student and his or her school situation. The special needs teacher is expected to have knowledge of this process. The purpose of this study is to, with a discourse psychological approach, analyze and reflect on how the image of the student is presented in pedagogical documents. The starting point for the analysis is in the concepts in discourse psychology that deal with the patterns and positions individuals create and find themselves in. The method chosen is a qualitative document analysis. The focalpoint of the analysis is how the image of the student is presented. This image has been interpreted through our perception of the discourse psychological concepts: nodal point, master significant, myths and interpretation repertoire. The analyzed material consists of 10 pedagogical documents collected from two schools in Skåne. The documents were processed in three steps: a first step to get an idea of the documents' design and structure, a second step where the content is coded to discern patterns, and finally a third step where the focalpoint is interpreting the content based on the discourse psychological concepts. The results are reported by answering a number of content questions and placing the answers in relation to our interpretation of the theoretical concepts and previous research. The conclusion is that the school staff's discourse becomes the one that creates the image of the student. Guardians and students are given a more passive role in the pedagogical documentation.

Klassrummet kan betraktas som en betydelsefull social kontext, inom vilken elevernas självbild, syn på varandra och sitt lärande etableras genom interaktion. Syftet är att belysa hur diskursiva könsnormer manifesteras inom klassrummets språkpraktiker, för att synliggöra vad detta innebär för elevers förutsättningar i lärandet. Undersökningen bygger på 17 timmars observerad svenskundervisning fördelad på tre klasser i årskurs nio. Materialet har undersökts både kvantitativt i form av statistik över talutrymmet, samt kvalitativt genom diskursanalys. Tre tematiska diskurser har tagits fram: humordiskurs, konkurrerande diskurs och svordomar och skällsord som diskurs. Resultatet visar att eleverna främst tar talutrymme, samt att en större andel flickor är tysta i klassrummet. Könsrelaterade skillnader inom språkpraktikerna visar att samtliga elever använde humor samt svordomar, men att könsrelaterade skillnader går att utläsa i praktiserandet. Den konkurrerande diskursen och skällsord är dock dominerade praktiker av pojkar. Slutsatsen är att de språkliga praktikerna skapar ramverk för hur eleverna agerar i undervisningen och påverkar således elevernas lärande, där flickor tenderar att förbli mer passiva medan pojkarna agerar motstridigt mot svenskämnet.

Utomhusmiljön kommer ofta i skymundan och pedagogers fokus hamnar på inomhusmiljönoch dess betydelse för barns lärande och utveckling. Enligt forskningen i föreliggande studieser inte pedagogerna alltid utomhusmiljö som en undervisningsmiljö samt att de intar en passivroll. Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka diskurser som pedagoger framhåller när de talar om lärmiljöer utomhus och dess betydelse för barns lärande och utveckling.Frågeställningen är; Vilka diskurser kommer till uttryck i pedagogers beskrivningar omutomhusmiljön? Studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkter ärsocialkonstruktionism och diskurspsykologi, då det som analyseras är det talande språket. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex förskolepedagoger varav tre stycken arbetar I Ur och Skur förskolor. Med hjälp avanalysverktygen tolkningsrepertoar, kategorisering, retorik, funktion och effekt analyseradesdet inhämtade materialet. Studiens resultat synliggör fyra diskurser: Rörelse i förhållande till lärande, Närmiljön som resurs för lärande, Pedagogens positionering i utomhusmiljön samt Materialets agens och dess betydelse för lärandet. Utomhusmiljön lyfts fram som en positivmiljö för barns lärande och utveckling, särskilt som en miljö för rörelse av hela kroppen där kreativt tänkande frigörs i mötet med naturmaterial. I pedagogers uttalande blir det tydligt att de ser utomhusmiljön i ett vidare perspektiv än enbart förskolegården och närmiljön ses som en viktig och utmanande plats.

The aim of the study is to investigate constructions and discourses of criticality, and how these are related to teachers’ conceived subject of Swedish concerning the development of students’ critical consciousness. The study is qualitative, and is based on three different materials: focus talks between teachers, international and national policy documents and frameworks, and classroom observations. The theoretical framework combines Bernstein’s code theory (classification framing, elaborated and restricted code, knowledge structures) and critical literacy as outlined by Freire, particularly the concept of critical transitivity. The analytical framework combines tools from systemic functional linguistics (transitivity, modality) and van Leeuwen’s discourse analysis (actors, activities and legitimations), where discourses are seen as recontextualizations of social practices. The research questions posed are: How are educational, critical practices constructed as discourses in international policy documents and frameworks and in the national curriculum for the subject of Swedish, and how do they relate to the critical task of the subject of Swedish? How do teachers of Swedish construct the critical task in relation to their conceptions of the nucleus and boundaries of the subject, and of its knowledge practices? Which critical textual practices are or could be shaped within the subject of Swedish? Analyses of policy documents show that high-status actors (OECD and EU) and the Swedish national curriculum constructions of the critical are legitimated by unquestionable reality claims, and are associated with clusters of discourses as aspects of competences and skills. The analysis of the focus talks and the classroom instruction shows that some of these discourses are included in conceptions and legitimations of the critical. Some of these are also included in teachers’ discourses of the critical tasks. These tasks are mostly seen as external and are mainly realized by unreflected doing, and are therefore not part of teachers’ intrinsic conceptions of what criticality in the subject of Swedish should embrace. Teachers’ intrinsic critical task is only enacted as an exception, turning the critical task into a wished one. The exceptions, however, seem to be realized in generally strongly framed practices, where students “see” things based on Swedish subject knowledge. The results indicate that the subject of Swedish might provide specific ways to move towards critical transitivity, and a fruitful encounter of such a transitivity and Bernstein’s vertical discourse.

Masteruppsatsen syftar till att bidra med kunskap kring hur utomhusmiljö framställs i bilderböcker för barn. Detta med utgångspunkt att granska vilka föreställningar av utomhusmiljö, men också vilka föreställningar kring barn och barndom, som synliggörs i bild och text, i framställningar av utomhusmiljö för barn. Dessutom granskas hur bilderböckernas framställningar kan förstås i relation till lärande samt utifrån bilderböcker som kulturella uttryck, för hur utomhus, barn och barndom kan förstås. Studien har en diskursanalytisk ansats, med utgångspunkt i en visuell metodologi, där både bild och text beskrivs skapa uppfattningar om världen (Rose, 2015). Fyra bilderböcker, i bilderboksserien Alla tre (Nilsson Thore, 2014, 2015, 2017, 2019), utgör forskningsmaterial. Sammanlagt har 47 av totalt 60 bokuppslag, som innehåller framställningar av utomhusmiljö, analyserats. Tre områden identifierades som framställningar av utomhusmiljö för barn i bilderböckerna, vilka benämnts som förskolegården, tätorten och den tätortsnära skogen. Analysen har format tre teman; utomhusmiljö som en trygg plats för barn, utomhusmiljö som en tillgänglig och barnanpassad plats samt utomhusmiljö som en pedagogisk plats för barn. Vidare visar analysen på ett flertal skilda, ibland motstridiga, men också samexisterande naturkulturer samt barn- och barndomsideal, vilka kan sägas både produceras och reproduceras i studerade bilderböcker. Föreställningar, av utomhusmiljö för barn samt ideal av barn och barndom, som förbinds med historiska, politiska och sociala representationsmönster. Avslutningsvis förbinds analysen med hur barnboken kan förstås i relation till lärande och förskola som plats, vilket också visar på pedagogiska implikationer.

Kvinnliga kompositörer och musikers plats i musikhistorien har varit och är en komplicerad fråga. Inte bara antalet kvinnor, men även sättet som kvinnor beskrivs kan bidra till oönskade effekter inom lärarutbildningen och den svenska skolan. Denna studies syfte är att undersöka i vilken omfattning och hur kvinnliga och manliga kompositörer och musiker porträtteras i kurslitteratur i musikhistoria som används inom svenska musikhögskolor. Detta genomförs med hjälp av kritisk diskursanalys med perspektiv på intersektionalitet och genus. Resultatet visar att kvinnor och män får väldigt skilda porträtteringar, där männen i högre grad tilldelas respektingivande benämningar och skrivs fram med högre agens. Kvinnor beskrivs genom deras relationer till andra, sin könstillhörighet och som passiva. Denna studies resultat bekräftar tidigare studier om hur ojämna könsmönster och jämställdhetsproblem kan fortsätta reproduceras inom utbildningar på musikhögskolor och hur detta i förlängning kan påverka framtida lärare i sitt yrkesliv.

Syftet med studien har varit att analysera valda delar av SOU:er för att undersöka hur fritidshemmets kompletterande uppdrag i relation till skolan konstrueras över tid samt för att urskilja governmentality i styrningen av fritidshemmet. Analysmetoden som använts i studien är en diskursanalys inspirerad av Foucault. Resultatet visar att diskursen kring det kompletterande uppdraget har förändrats genom åren och att uppdraget har gått från att vara omsorg och erbjuda fritidssysselsättningar för barn och ungdomar efter skoltid, till att bli ett komplement till lärandet inom skolan, och ge eleverna en meningsfull fritid med en kombination av lustfullhet och lärande. Resultatet av studien visar att talet om fritidshemmets kompletterande uppdrag har förändrats över tid, att diskursen ständigt har omvandlats. Fritidsdiskursens gränser har vidgats och intagit en ny sorts hybriddiskurs som inbegriper både utbildning/lärande och omsorg/fritid.

Studiens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som framträder i lärares syn på kategoriseringen barn i behov av särskilt stöd, från tre olika skolformer. Detta genom att undersöka likheter och skillnader i beskrivningarna av barn i behov av särskilt stöd, samt lyfta synen på normalitet och avvikelse ur ett maktperspektiv. Data genererades genom intervjuer med lärare från förskolan, grundskolan och grundsärskolan med hjälp av frågor rörande normalitet, avvikelse, kategoriseringens innebörd samt dess funktion. Resultatet analyserades utifrån Foucaults maktteori och följande styrtekniker applicerades i analysen: disciplinär makt, pastoral makt samt governmentality. Vi kunde urskilja tio olika diskurser inom de tre skolformerna. Resultatet visar att det inom ramarna för de olika skolformerna råder en sanningsregim om de krav barnen förväntas klara av. De som avviker från dessa krav synliggörs och definieras som barn i behov av särskilt stöd. Orsaken kan handla om medicinska, psykologiska, kognitiva eller sociala faktorer som gör att ett barn inte når upp till dessa krav. Lärarna ansåg att kategoriseringen behövs för att kunna ge dessa barn rätt till en likvärdig utbildning och rätt till resurs. Även inom grundsärskolan skedde en viss kategorisering till ytterligare skolformer såsom träningsskola och träningsskola special.

I föreliggande studie analyseras hur vissa dominerande karaktärer från barns populärkultur gestaltas med avseende på genus, makt, meningsskapande, delaktighet och inflytande i fyra berättelser för barn. Studien utgörs av kritisk diskursanalys, där verkligheten produceras med hjälp av språket och dess tillämpningsformer i diskurser. Studiens resultat visar att både de kvinnliga och manliga karaktärerna i samtliga analyserade berättelser agerar på olika sätt för att skapa mening i form av inflytande över sin tillvaro och känna delaktighet i en viss social kontext. Ofta speglas dessutom en sensmoral som handlar om att försöka anpassa sig till den sociala kontext som karaktärerna ingår i eller att bryta sig fri från samhällets förutfattade meningar. De manliga karaktärerna gestaltas oftare som mer maktbenägna på bekostnad av andras välbefinnande, medan de kvinnliga karaktärerna uppvisar makt för att skaffa sig individuell självständighet. Medvetenheten om innehållet i barnens populärkultur skapar möjligheter att som pedagog utmana normativa föreställningar om genus och upptäcka olika makthierarkier som utspelas då barn involverar populärkulturen i sin vardag.

When the new curriculum for preschools Lpfö 2018 was released and the concept of teaching was introduced, it wasn’t without debate. Since then two years have passed and the work with understanding what the concept of teaching is, in relation to Swedish preschools is still ongoing. We are interested in how the concept of teaching is projected in local policy documents, and its relation to the concept of learning. To do so we asked the following questions: How is the concept of teaching being projected in local policy documents? How is the relationship between the concept of teaching and the concept of learning being projected? We have conducted a qualitative study with a social constructive onset where language is seen as a social construction. We collected seven different local policy documents that were the objects for analysis. The analysis was made through a discourse analysis. In our study we found that the concept of teaching isn’t given a lot of room in the local policy documents, in terms of a being defined in a deeper sense. Nevertheless, there are big variations in how the different practices write about the concept in local policy documents. Some already use the concept of teaching as a given, while some are still working with the understanding of what it is or simply don’t mention it. Another finding of ours is an overture towards the school-discourse, but at the same time a resistance towards that and a will to make the concept of teaching something new in relation to pre-school discourses. Another result we found is that when the concept of teaching is being used the teacher’s role becomes more prominent, while the teacher’s role is more inexplicit when the concept of learning is being used.

I den här studien undersöks vilket svenskämne som framträder i Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1 -3. Bedömningsstödet är obligatoriskt att använda i årskurs ett vilket innebär att bedömningsstödet inte kan bortses ifrån i det praktiska arbetet i skolan. Därav kan bedömningsstödet påverka den form svenskämnet i framtiden kommer att ta. I studiens bakgrund presentas bedömningsstödet, syner på språk och svenskämnet samt bedömning. I forskningsöversikten presenteras forskning som visar på läsande och skrivande som färdigheter i förändring samt forskning rörande bedömningars konsekvenser, traditioner och dagsläge. I teoriavsnittet presenteras de uppfattningar, genom Roz Ivanics diskurser (2004) och begreppet textrörlighet genom Anita Vargas (2017) studie, om läs- och skrivinlärning som ligger till grund för analysen. Analysen av bedömningsstödet genomfördes genom en tvådelad analys. Den första delen genomfördes med hjälp ett diskursverktyg för att analysera bakomliggande uppfattningar (/övertygelser) om skrivande och skrivinlärning samt begreppet textrörlighet. Den andra delen av analysen genomfördes genom att analysera användande av imperativ och modala verb för undersöka vilka diskurser som ges emfas. Studien visar att färdighetsdiskursen har en framträdande plats i bedömningsstöden men att syner på språk härrörande från den socialpraktiska diskursen, där elevers erfarenheter beaktas, även tar plats. Vidare finns synsätt från samtliga diskurser representerade i bedömningsstödet med undantag för den sociopolitiska diskursen som inte framträder i det undersökta materialet.

One of the major principles in teaching are textbooks materials. The purpose of this study is to examine how textbooks materials unintentionally become intermediaries of structural discrimination. One important area to examine is how civic textbooks talk about the family and discrimination. Based on the concepts of white normativity and ethnocentrism, three digital educational materials for the civics subject of primary school are examined. With theoretical points on skin colour, this study examines which individuals are included and excluded from the textbook materials and in what contexts individuals are represented. With a discourse analysis as theory and method, several questions have been asked about the texts and images of the textbook materials used in this study. The overall purpose is to try to answer the question; is there a perceived underlying expression of a white normativity and ethnocentrism in the teaching materials? Specifically, the study will examine the two questions touched upon above: Which individuals are included and excluded in the teaching materials? and How does the Western ethnocentric perspective and white normativity in the teaching materials appear? The results of the study demonstrate that white normativity prevails in all the textbook materials studied and that there are examples of ethnocentric expressions. An underlying pattern can be seen that non-white individuals are underrepresented in the textbook materials and that the contexts which non-whites are represented demonstrate a discriminatory and narrow framework. In addition, the study opens for interpretation that the area studied in the textbook materials used, does not reflect an overall picture of what Sweden's population actually looks like for children and adolescents today. Furthermore, the results present that the content of the examined learning material goes against what the school's regulatory documents express, i.e. that the school should convey values and explicitly distance itself from discrimination and racism.

Studien syftar till att, genom diskursanalys, undersöka erfarenheter och upplevelser av artistprofilering. I undersökningens kvalitativa intervjuer deltog tre intervjupersoner. Genom närläsning och tematisering av intervjupersonernas utsagor synliggjordes förväntningar på artistskap i en kedja från ung, oetablerad artist- och musikstudent via erfaren musikpedagog till välmeriterad företrädare inom musikindustrin. Resultatet visar intervjupersonernas resonemang, tankar, upplevelser och erfarenheter. För en hållbar artistprofilering, menar intervjupersonerna att artisten bör ha en artistprofil som är autentisk och genuin. Artisten förväntas vara en entreprenör med kunskap om branschen och besitta personliga egenskaper som att vara: visionär, självsäker, motiverad och självständig. De artistiska egenskaperna är i första hand inte musikaliska färdigheter utan personliga egenskaper och är grundade i personen som ger upphov till artistprofilen. Enligt intervjupersonerna har musikindustrins ekonomiska intressen olika utfall på artisters hälsa och även utformningen av det artistiska varumärket. Intervjupersonerna upplever ett glapp mellan undervisning och verklighet och menar att det krävs pedagoger som har insyn, är verksamma i musikbranschen och som kan skapa broar mellan musikutbildning och musikindustri.

Föreliggande studie syftar till att bidra med kunskapen om specialpedagogers yrkesidentitet i relation till särskilt stöd i matematik. Forskningsansatsen är kvalitativ och utgångspunkten för studien är sju intervjuer med yrkesverksamma specialpedagoger i den svenska grund- och gymnasieskolan. Specialpedagogernas beskrivningar har analyserats med hjälp av en diskursanalys och de teoretiska begreppen diskurs och positionering. Resultatet visar att tre diskurser, Specialpedagogik-diskurs, Matematik-diskurs och Frihets-diskurs, kan konstrueras utifrån specialpedagogernas utsagor. Studiens slutsats är att specialpedagogernas positionering är en komplex och föränderlig process och att de tre konstruerade diskurserna påverkar vilka positioner som tillgängliggörs och vilka positioner som specialpedagogerna tar och ges. Specialpedagogik-diskursen är den diskurs som utövar tydligast påverkan på specialpedagogernas positionering. Studien visar också att specialpedagogernas positionering kan påverka skolors arbete med särskilt stöd i matematik. Utifrån kunskaper om matematik, relationellt perspektiv och ett relationsskapande synsätt tar ofta specialpedagogerna en mer tillbakadragen position gentemot kollegorna i arbetet med särskilt stöd i matematik. Detta kan bidra till att skapa ett avstånd mellan ämnesinnehållet (matematiken) och det specialpedagogiska arbetet och dess innehåll. Avslutningsvis visar studien att specialpedagogerna kan spela en viktig roll i att överbrygga detta avstånd eftersom de på individ-, grupp- och organisationsnivå är en yrkesgrupp som kan påverka arbetet med särskilt stöd i matematik.

Detta examensarbete syftar till att undersöka teckningens roll i dagens bildundervisning och berör frågan: Hur reproducerar och omformar bildlärare diskurser kring teckning i bildundervisning? Studien tar utgångspunkt i lärarperspektiv då lärare har stor frihet i hur undervisning bedrivs och är viktiga medskapare i diskurserna kring bildämnet. Studien tar utgång i socialkonstruktionistiska perspektiv och empirin bearbetas med diskursanalys. I användandet av teckning i undervisning syntes diskursen om bild som kommunikationsmedel främst. Det fanns spår av tidigare diskurser, men de flesta lärarna i studien upprätthöll idéer om bild och teckning som kommunikationsmedel. Vid bedömning av teckning så var samma diskurs fortfarande mest synlig, men diskursen om bild som avbildning var än mer framträdande. Flera av lärarna upplever dock att elever och kollegor möter bilden med diskurser om bild som avbildning, vilket kan skapa hinder för lärarna i att uppnå målen med sin undervisning. Lärarna bemöter aktivt detta genom sin undervisning och kämpar för att upprätthålla diskursen bild som kommunikationsmedel. Teckning fortsätter att användas i bildämnet, både på grund av många praktiska förutsättningar men också för att lärarna anser att det är bättre att tackla diskurser kring teckning genom att just arbeta med teckning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur genus konstrueras i ett urval biologiläromedel för lågstadiet samt hur framställningen av genus har förändrats över tid mellan åren 1962 - 2011. En analys av åtta läromedel utkomna mellan läroplansperioderna 1962 och 2011 genomfördes. I varje läromedel analyserades mellan 10 och 20 sidor. Yvonne Hirdmans genussystem tillsammans med Judith Butlers heterosexuella matris samt begreppen performativitet och subversivitet operationaliserades med hjälp av Maria Nikolajevas stereotypschema samt ett angreppssätt baserat på Normans Faircloughs kritiska diskursanalys. Analysverktygen etos, interaktionell kontroll och intertextualitet tillämpades vid analysen av läromedel. I den insamlade empirin kunde fyra olika diskurser urskiljas. Resultatet visar att framställningen av genus har förändrats över tid, med tydliga stereotyper och en stark manlig norm i början av den undersökta perioden och en avtagande stereotypisering samt avtagande manlig norm mot slutet av den undersökta perioden.

When the new curriculum for preschools Lpfö 2018 was released and the concept of teaching was introduced, it wasn’t without debate. Since then two years have passed and the work with understanding what the concept of teaching is, in relation to Swedish preschools is still ongoing. We are interested in how the concept of teaching is projected in local policy documents, and its relation to the concept of learning. To do so we asked the following questions: How is the concept of teaching being projected in local policy documents? How is the relationship between the concept of teaching and the concept of learning being projected? We have conducted a qualitative study with a social constructive onset where language is seen as a social construction. We collected seven different local policy documents that were the objects for analysis. The analysis was made through a discourse analysis. In our study we found that the concept of teaching isn’t given a lot of room in the local policy documents, in terms of a being defined in a deeper sense. Nevertheless, there are big variations in how the different practices write about the concept in local policy documents. Some already use the concept of teaching as a given, while some are still working with the understanding of what it is or simply don’t mention it. Another finding of ours is an overture towards the school-discourse, but at the same time a resistance towards that and a will to make the concept of teaching something new in relation to pre-school discourses. Another result we found is that when the concept of teaching is being used the teacher’s role becomes more prominent, while the teacher’s role is more inexplicit when the concept of learning is being used.