Search

Läraren lektionsplanering och undervisning i matematik utgår ofta från elevernas läroböcker. Det är därför av stor vikt att läroböckerna håller en hög kvalitet för att säkra en god och likvärdig utbildning. Läromedlen vi valt att analysera genom en innehållsanalys är det finska läromedlet Mera Favorit Matematik, som baseras på finska undervisningsmetoder där undervisning i helklass och diskussioner ses som norm, vilket skiljer sig från den svenska undervisningen. Vi har även analyserat det svenska läromedlet Matematik Gamma som är ett nytt svenskt läromedel från förlaget Liber. De valda läromedlen riktar sig till årskurs 6 och undersöks mot det centrala innehållet i läroplanen utifrån de matematiska förmågorna i MCRF (Mathematical Competency Research Framework), som även fungerar som studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att samband och resonemangsförmågan är frekvent förekommande medan procedurförmågan och kommunikationsförmågan är de lägst förekommande i studien. Resultatet visar att varken Mera Favorit Matematik eller Matematik Gamma i sin helhet kan användas för att täcka de fem matematiska förmågorna i läroplanen för matematik. Slutsatsen av studien blir således att lärare behöver vara väl insatta i läroplanen och inte förlita sig på läromedlen i sin planering och undervisning, däremot kan de båda läromedlen kan fungera som en bra grund för undervisningen i matematik.

Denna studie undersöker hur genusskillnader framställs i bilder i nyligen utgivna läromedel i religionskunskap för årskurs 4–6. Vidare undersöker studien hur genusskillnader framställs i bilder och texter. De värderingar och normer som framkommer med fokus på kön och jämställdhet ska dessutom sättas i förhållande till skolans värdegrund i Lgr22. Syftet med studien är att bidra med kunskap till skolor, lärare, studenter och andra organisationer om hur genus och jämställdhet framställs i olika religionsläromedel i de kapitel som handlar om kristendom, judendom och islam. Utifrån ett lärarperspektiv kommer studien även att bidra till diskussion om hur läromedelsinnehåll kan påverka eleverna och därmed kritiskt granska och välja läromedel till religionsundervisningen. Denna studie har sin utgångspunkt i en kvantitativ och kvalitativ läromedelsanalys. För att besvara forskningsfrågorna används Yvonne Hirdmans genusteori i den kvantitativa granskningen av genusskillnader och i den kvalitativa granskningen används Danielsson och Selanders (2014) modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. De material som används i läromedelsanalysen är Religion 4–6 Utkik, SOS 4 Religion som behandlar Judendom och SOS 5 Religion som behandlar Kristendom och Islam, samt PULS SO 5. Läromedlen SOS 4 och 5 klassas som ett läromedel då studien ska analysera de tre abrahamitiska religionerna. Det kvantitativa resultatet visar ett ojämställt resultat, med en överrepresentation av män/pojkar i samtliga tre analyserade läromedel. Då religion är framväxt ur historien som delar in kvinnor och män i olika positioner, visar att mannen är överordnad kvinnan (Sky, 2009, s. 136). Det kvalitativa resultatet visar på ett jämställt resultat i samtliga tre analyserade läromedel, med inslag av bild och textanalyser där jämställdhet tenderar försvagas. För att uppnå genusperspektiv på religion behöver fokus riktas mot det kvinnliga och manliga könet och det sociala samspel dem emellan inom kultur och religion (Sky, 2009, s. 42). Denna studie tar sitt avstamp i nuvarande läroplanen (Lgr22) och de värden och normer som rör genusfrågor framskrivna i dokumentets värdegrund och uppdrag om jämställdhet för allas lika värde. Skolan syftar till att motverka könsmönster och främja elevers rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet (Skolverket 2022, ss. 5–6). Det innebär också att skolan ska bidra till att främja eleverna till att integrera med varandra oberoende av könstillhörighet (ibid.). Då religionshistoria utgör en del av undervisningen i religionskunskap behöver läromedel lyfta den historiska anknytning respektive religion har. För att förstå olika religioner i vår samtid behövs kunskaperna om dess historia. Då många av bilderna i läromedlen framställer både kvinnor och män, porträtterande eller tillsammans, får man anta är en bidragande faktor till diskussioner i klassrummet för att undvika stereotypiska könsmönster i elevernas resonemang. Bildens funktion är kunskap som ska förmedlas och möjliggör exponering för värderingar eller normer som förmedlar kunskaper om människans syn på samhället (Eriksson, 2017, s. 27). Då läroboken är ett redskap i skolans undervisning så kan det antas vara förståeligt att bilder och texter gestaltar jämställdhet.

Denna studies problem är tudelat. Tillgången på läromedel varierar runt om i landet samtidigt som läroboken har en stark ställning bland lärare. I och med revideringen av läroplanen riskerar lärare som undervisar med läromedel framtagna för Lgr11 att inte uppfylla kursplanens nya skrivningar om de nationella minoriteternas kultur och historia. För det andra riskerar undervisningen att presentera de nationella minoriteterna på ett icke-inkluderande sätt. Studien handlar om att undersöka i vilken utsträckning läromedlen i samhällskunskap för årskurs 4–6 tar upp samtliga nationella minoriteters rättigheter, kultur och historia samt huruvida de nationella minoriteterna framställs som aktiva eller passiva i läromedlen. För att besvara studiens syfte undersöktes i vilken utsträckning de undersökta läromedlen stämmer överens med förändringarna i Lgr22 om de nationella minoriteternas rättigheter, kultur och historia samt vilket sätt de nationella minoriteterna presenteras i läromedlen avseende aktörskap. Teorin som ligger till grund för studien har inspirerats av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys där det teoretiska begreppet transitivitet tillämpas. Två kvalitativa innehållsanalyser har genomförts då fyra samhällskunskapsläromedel för årskurserna 4–6 har undersökts. Resultatet visar att det inte går att undervisa med läromedel skapade för Lgr11 och uppfylla det centrala innehållet i Lgr22. Studien har hittat exempel på både osynliggörande och synliggörande av aktörskap. Då osynliggörande av aktörskap förekommer rör det tillfällen i historien då Sveriges nationella minoriteter utsatts för förtryck eller för handlingar som påverkat deras sätt att leva negativt. Synliggörande av aktörskap förekommer då nazisterna eller svenska staten har behandlat judar och romer illa, samt när svenska språket har lånat ord från romani chib. Vidare förekommer också synliggörande av aktörskap vid ett tillfälle då samer arbetar i sametinget. Resultatet ligger i linje med upptäckter som har gjorts i tidigare forskning. Studiens viktigaste slutsats är att läromedel som används i undervisningen behöver granskas kontinuerligt.

Skolan har ett stort uppdrag i att utbilda våra barn och ungdomar. Vilket material som en lärare väljer att använda i sin undervisning är upp till respektive lärare och behöver noga väljas ut. Detta eftersom det inte är någon statlig kontroll på läromedel. Å ena sidan ska läraren tycka om läromedlet som används för att kunna undervisa från det. Å andra sidan ska eleverna gilla att arbeta med materialet så att de känner glädje till att lära. Till råga på allt så ska läroplanen noga vara integrerad i läromedlet, samt att ekonomin för skolan ska hålla för att läromedelsinköpen ska fungera. Om någon av dessa bitar inte stämmer in så fallerar ett läromedel och läromedlet slutar att tjäna sitt syfte. Lärarna idag har ett stort ansvar och i vissa fall finns varken tiden eller möjligheten till att kvalitetsgranska läromedel. Undersökningen belyser vad fyra olika lärare anser är viktigt innehåll i en lärobok för lågstadiet och vilka faktorer det är som spelar roll när läromedel väljs ut. Som väntat så styr läroplanen valen vilket i sig inte är så konstigt. Dock var ekonomin påtaglig genom alla intervjuer. Lärarna anser inte att de alltid kan förändra läromedel så som det skulle behövas ifall skolan inte har det ekonomiska utrymmet. The school has a great mission in educating our children and young people. Which material a teacher chooses to use in their teaching is up to the teacher and needs to be carefully selected. This is because there is no government control over teaching materials. On one hand, the teacher should like the teaching material used to be able to teach from it. On the other hand, students should enjoy working with the material so that they feel joy in learning.To top it all off, the curriculum should be carefully integrated into the teaching material, and that the finances for the school must be sufficient for the purchase of learning materials to work. If any of these pieces do not match, the teaching materials fail and ceases to serve its purpose. Teachers today have a great responsibility, and in some cases, they have neither the time nor the opportunity to review the quality of all the teaching materials. The survey highlights what four different teachers consider to be important content in a textbook for primary school and what factors play a role when they select teaching materials. As expected, the curriculum guides the choices, which in itself is not so strange. However, the economy was evident as a shadow throughout all the interviews. The teachers did not feel that they can be free to buy new textbooks if the school does not have the finances for it.

Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall hur innehållet i två läromedel för årskurs 3 förbereder eleverna inför de nationella proven i matematik. För att undersöka detta analyseras de två läromedlen Favorit matematik och Rik matematiks läroböcker för årskurs 3. Analysen utgår från de förmågor som de nationella proven år 2019 prövar. För att få svar på studiens forskningsfrågor genomförs två semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare samt en läromedelsanalys. Resultatet visar på att läroböckerna prioriterar de fem matematiska förmågorna olika. Resultatet visar även på att lärare upplever läroböcker som mastiga och att lärarhandledningen har en stor betydelse för undervisningen. Studiens slutsats är att för att för att upprätthålla en högkvalitativ undervisning är det inte hållbart att endast utgå ifrån ett läromedel. Läraren behöver besitta ämnes- och ämnespedagogisk kompetens så att alla matematiks förmågor kan utvecklas. När en skola väljer att arbeta med ett nytt läromedel är det av stor vikt att hela konceptet med läromedlet anammas och inte endast läroboken.

Denna studie syftar till att analysera tre läroböcker för årskurs 4–6 med utgång i Jacksons tolkande ansats för att se hur islam framställs i svenska läromedel samt hur väl det centrala innehållet i den nya läroplanen LGR 22 för årskurs 4–6 uppfylls. En jämförelse av de analyserade läroböckerna genomförs även. Studien använder sig av Robert Jacksons tolkande ansats för att svara på forskningsfrågorna. Studien utgår ifrån tre huvudbegrepp i denna teori: religiös tradition, gruppnivå och individnivå. Dessa begrepp används för att identifiera hur väl islam representeras i varje lärobok. Metoderna som använts är en kvalitativ innehållsanalys och en kvalitativ komparativ metod. Resultatet visar att samtliga tre läroböcker inkluderar de delar av det centrala innehållet som använts i analysen. Dock har läroböckerna en väldigt översiktlig karaktär och representerar inte islam lika väl på en gruppnivå. På individnivå representerar vissa läroböcker islam väl genom intervjuer med individuella muslimska barn. Studien visar att det finns många likheter mellan läroböckerna men de har också skilda tillvägagångssätt. Man ser tydliga paralleller mellan tidigare forskning och studiens resultat, främst hur representationen av islam har brister. Exempelvis att islam representeras som en helhet i stället för en religion med många riktningar och individuella tolkningar. Detta kan leda till att stereotyper och felaktiga bilder av muslimer uppstår i läroböckerna.

SammanfattningDen här studien är en kombination av en kvantitativ och kvalitativ läromedelsanalys, tillhörande matematikämnet. Syftet var att ta fram ett verktyg, för att undersöka vilka kvaliteter som förekommer i problemlösningsuppgifter för årskurs ett. Med stöd av verktyget ska läraren på ett tidseffektivt sätt kunna granska de problemlösningsuppgifter ett läromedel erbjuder, och därmed känna sig trygg att eleverna får de kunskaper som de behöver. Det andra syftet var att ta reda på vilket stöd lärarhandledningarna gav undervisande lärare i arbetet med problemlösning. Lärarhandledningarna genomgick en separat deduktiv analys, vilket innebär att de analyserades utifrån förutbestämda kategorier (Bryman, 2018). Resultatet visade att det förekom stora skillnader i vilka kvaliteter som förekom i uppgifterna, läromedel emellan. Detta tyder på att verktyget kan vara ett stöd för lärare, när de jämför olika läromedel. De stora skillnaderna är i sig ett resultat, och visar att valet av läromedel bör göras med omsorg. Resultatet av lärarhandledningarna visade att det även där förekommer stora skillnader, sett till det stöd läraren får i arbetet med problemlösning. En annan slutsats var att läromedel bör ses som en del av ett paket, där lärarhandledningen är den andra delen av paketet. Läromedlen förser med elevuppgifter, medan det var tydligt att lärarhandledningen bidrog med didaktiska förslag (Ahl, 2014). Nyckelord – Läromedelsanalys, problemlösning, kvaliteter, matematik.

Denna studie har som syfte att undersöka bildlärares val och tillämpning av läromedel. Det är en kvalitativ intervjustudie som genom fem bildlärares röster om läromedel belyser bildämnets uppdrag och villkor, samt de utmaningarna och behov de upplever finns i yrket. Studien belyser hur bildlärare transformerar och realiserar läroplanen, vilken vid genomförandet avundersökningen var Lgr 11, genom att undersöka olika didaktiska och praktiska faktorer, såsom ramfaktorer och ämneskonceptioner, som påverkade bildlärares val av läromedel. Bildlärarna i studien producerar i stor utsträckning sina egna läromedel i form av digitala presentationer, uppgiftskompendier med urval av exempelbilder. Det innebär att de, genom hela processen, stämmer av mot läroplanens kurs- och ämnesplan när de transformerar och realiserar läroplanensmål och syften genom sina läromedel. Bildlärarna i studien kvalitetsgranskar således sina egna läromedel. De bilder, filmer, ljud och texter som används i bildundervisningen genomgår hela tiden överväganden och reflektioner på hur aspekter som genus, eurocentrism, klass, och makt representeras eller reproduceras. De teorier och ämneskunskaper informanterna har med sig från sin bildlärarutbildning har betydelse för deras stoffurval, yrkesspråk och deras ämneskonception. Bristen på schemalagd tid uppfattas av de medverkande lärarna som den största begränsande faktorn i sin yrkesutövning. Avsaknad av tid för att hinna konstruera läromedel kombinerat med stoffträngsel leder till nödlösningar och sämre undervisningskvalitet. Studien visar att vad de medverkande bildlärarna inte efterfrågar är en förlagsproducerad lärobok, då dessa kan bli inaktuella. Digitala läromedel uppfattas som enkla att uppdatera och är därmed att föredra. Samtliga fem lärare i undersökningen delar syn på bildämnet som ett kommunikativt ämne. Sett till den visuella kulturen vi lever i och den ökande digitala utvecklingen så har bildlärarna i studien inte brist på teoretiska verktyg eller professionellt yrkesspråk för att kritiskt undersöka och, ta och vara del, av alla aspekter av den visuella kulturen. Däremot upplever lärarna att de saknar tillräckligt med schemalagd tid för att hinna utföra sitt uppdrag eftersom det saknas aktuella läromedel i bildämnet.

The aim of this study is to analyze the depiction of linguistic variation in high school syllabi and textbooks for the subject Swedish between the 1970s and the 2010s. I analyze how the linguistic varieties dialect, chronolect, sociolect, genderlect and multi-ethnolect is depiction. The focus is on the latter to analyze how the school is changing in relation to scientific and social discourses. In the study I use a qualitative content analysis method to explain how authors of the syllabi and textbooks explain the subject. The analysis is based on close reading and three different “educational ideals” of how texts can be depicted. In the results it is shown that all episodes about dialect is based on established truths, while the other linguistic varieties vary on how they are presented. The results also show the absence of multi-ethnolect in syllabi and textbooks released in the 1970s and 1990s, but that it exists in textbooks released in the 2010s.

Syftet med denna studie var att belysa hur progression och färdighetnivåerna från den Gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS) kan vara till stöd för lärare. Ett exempel kan vara att hjälpa lärare vid val av läromedel för att synliggöra hur läromedlen stöttar elevernas utveckling av förmågorna lyssna, skriva och tala. För att uppfylla detta syfte formulerades tre forskningsfrågor: 1. Vilket utrymme får förmågorna skriva, lyssna samt tala i respektive läromedel? 2. Vilken färdighetsnivå enligt GERS kräver övningarna för förmågorna skriva, lyssna och tala? och 3. Hur ser progressionen ut för förmågorna skriva, lyssna och tala i de granskade läromedlen i relation till nivåerna i GERS? Studien granskade två läromedel varav ett läromedel var helt digitalt och det andra var ett tryckt läromedel i bokform. I studien analyserades uppgifterna med hjälp av GERS och kategoriserades med hjälp av Littlejohns ramverk. Studien använde dessutom en metodkombination, där både kvalitativa och kvantitativa metoder brukades. Resultatet visade att det finns en skillnad vad gäller det utrymme förmågorna får, samt att övningarna i läromedlen kategoriserades inom olika färdighetsnivåer. Dessutom visade det ena läromedlet på en tydligare progression inom GERS färdighetsnivåer.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder som används av F-3 lärare i en mellansvensk stad. Studien är kvantitativ och genomfördes med enkäter som skickades ut till ca 490 lärare som undervisar elever i F-3. Ramfaktorteorin är vald som teoretiskt perspektiv i studien. Resultatet visar på att Bornholmsmodellen är den vanligast förekommande metoden för läsinlärning i den mellansvenska staden. Resultatet visar även att majoriteten av informanter inte bara använder en läsinlärningsmetod i undervisningen och att det är ledningen som väljer vilken metod som används i undervisningen. Slutsatsen är att alla elever är olika och att ett dynamiskt förhållningssätt till läsinlärningen med variation och individanpassning ska ligga i framkant för bästa progression.

Läromedel används i dagens matematikundervisning i stor utsträckning. Övergången mellan konkret och abstrakt matematik anses vara viktig för att elever ska uppnå en progression i matematikämnet samtidigt som svårigheter kan uppstå när elever ska växla mellan vardagsspråk och skolspråk. Denna studie har som syfte att bidra med kunskaper om hur matematikläromedel på olika sätt kan skapa förutsättningar i undervisningen i geometri. De förutsättningar vi har valt att fokusera på är konkreta och abstrakta uppgifter samt vardagsspråk och skolspråk. För att besvara syftet används frågeställningarna: · I vilken utsträckning förekommer konkreta och abstrakta uppgifter i matematikläromedel? · I vilken utsträckning förekommer vardagsspråk och skolspråk i matematikläromedel? · Vilka likheter och skillnader finns det mellan matematikläromedel i förhållande till konkreta och abstrakta uppgifter samt vardagsspråk och skolspråk? Studiens teoretiska ramverk utgörs av Heddens (1986) teori gällande övergången mellan konkret och abstrakt matematik samt de centrala begreppen vardagsspråk och skolspråk. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har denna studie sin utgångspunkt i en kvantitativ forskningsstrategi med kvalitativa egenskaper. Vidare analyserades de tre utvalda matematikböckerna med hjälp utav en innehållsanalys där kodningsmanualer och kodningsscheman användes för att underlätta genomförandet av analysen. Tidigare forskning visar att det är vanligt förekommande med läromedel i matematikundervisningen samt att Matte Direkt och Eldorado används i stor utsträckning. Tidigare forskning visar även att övergången mellan konkret och abstrakt matematik är viktigt samt att matematiken innehåller både vardagsspråk och skolspråk. Det anses även vara viktigt att lärare hjälper elever i övergången mellan vardagsspråk och skolspråk. Resultatet från denna studie visar att de analyserade matematikböckerna innehöll mer abstrakta än konkreta uppgifter samt att vardagsspråk och skolspråk förekom i alla matematikböcker men i olika utsträckning. Det fanns även likheter och skillnader mellan de analyserade matematikböckerna gällande förekomsten av konkreta och abstrakta uppgifter samt vardagsspråk och skolspråk. Denna studies resultat både bekräftar och skiljer sig från den tidigare forskning som har presenterats. I förhållande till denna studies resultat, den tidigare forskning som presenterats och vårt teoretiska ramverk går det att konstatera att elever möter både abstrakta och konkreta uppgifter samt vardagsspråk och skolspråk i dagens läromedel, men att förekomsten av dessa kan skilja sig åt mellan läromedel.

I den kommande läroplanen Lgr22 skrivs normer, genus och könsidentitet fram och det blir tydligt hur viktigt det är att arbeta med dessa värdegrundsfrågor i sin undervisning. . Syftet med denna läromedelsanalys är att undersöka hur genus representeras i de tre läromedlen: Robin 2, Klara svenskan 2 och Prima svenska 2 för att uppnå ökad kunskap om detta. Utgångspunkten till analysen kommer från de skillnader som framträdde vid en analys av Lgr11 och Lgr22. De forskningsfrågor som analysen utgår från är: 1. Hur förmedlas genus och normer på de bilder som finns i utvalda delar i de läromedel som analyseras? 2. I vilken utsträckning används maskulina respektive feminina egennamn och pronomen i den text som analyseras? 3. Hur stämmer de analyserade läromedlen överens med de delar av värdegrunden i Lgr22 som behandlar genusvärderingar? De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för denna studie är genus och normer i läromedel. Fokuset ligger på hur läromedel förmedlar genus och normer i text och bild. Detta för att få en inblick i hur läromedelsförfattarna har synliggjort könsordning och könstillhörighet. Metoden som användes var en kvantitativ och kvalitativ analys som genomfördes genom att studera hur genus representeras i läromedlen. I textanalysen har Rehnqvists och Svenssons (2012) definition av maskulina och feminina egennamn och pronomen använts som klassificeringsverktyg. Textanalysmetoden inspirerades av Jackie F.K Lees (2018) forskningsartikel i vilken hon analyserade genus genom att studera användningen av pronomen. Bild analyserades utifrån ett modifierat bildtolkningsschema som är inspirerat från Maria Nikolajevas (2017) schema för maskulina och feminina karaktärsdrag. Fler attribut lades till utifrån Fanny Ambjörnssons (2011) kategorisering av flick- respektive pojkfärger. Utöver detta så har båda analyserna utgått från Britt-Marie Berges (2018) analysverktyg som innebär att man ställer frågor till text och bild. Den tidigare forskning som lyfts i denna studie visar att det är övervägande det manliga som dominerar i text och i bild i läromedel. Denna studies resultat motsäger detta då det finns en tydlig kvinnodominans i både text- och bildanalys, det är framförallt två av de analyserade läromedlen som är kvinnodominerade och ett är väldigt könsneutralt i sin text. Resultatet av bildanalysen visar att det förekom fler bilder som föreställer flickor och kvinnor än pojkar och män, i alla de tre analyserade läromedlen. I denna studies analys lyfts Maria Rosén (2010) som menar på att människor har en tendens att gruppera människor utifrån deras könstillhörighet istället för deras könsidentitet. Detta är något som visar sig tydligt i alla tre läromedlen då de allra flesta människofigurerna som har analyserats har kunnat placeras i de två könskategorierna, manligt och kvinnligt. Utav de totalt 130 människofigurer som analyserats i de tre läromedlen, så är det endast sex stycken som inte tydligt hör till någon av de två genuskategorierna kvinna eller man.

Läroböcker används dagligen i den svenska skolan, inte minst under historieundervisningen. Utifrån egna erfarenheter är det läroboken som styr undervisningen i historia och något som lärarna lätt faller tillbaka på. Vilket läromedel en lärare väljer att använda påverkar elevernas möjlighet till kunskapsutveckling. Syftet med studien är att sammanställa hur läroböcker i skolämnet historia i årskurs 4–6 behandlas i forskning. Syftet besvaras genom frågorna: hur använder lärare läroböcker i förhållande till andra läromedel i historieundervisningen på mellanstadiet och vilka fördelar och nackdelar finns det med att använda läroboken i historia? Litteraturen samlades in via sökningar i databaserna Artikelsök, Swepub och ERIC. För att analysera det material som samlats in skapades en översiktsmatris. Detta för att se så litteraturen stämde överens med urvalskriterierna och var relevanta till studiens syfte. Resultatet visar att det är upp till varje lärare att välja lärobok eller att välja andra läromedel. Läroboken kan fungera på olika sätt beroende på hur läraren väljer att använda den. Trots valmöjligheter är det vanligaste arbetssättet att läsa högt ur läroboken. Resultatet visar även att språket i läroböckerna gör det svårt för eleverna att förstå och frågan om litteracitet i historieundervisningen väcktes. Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med att använda en lärobok i historieundervisningen. Lärarna ser fler fördelar än vad eleverna gör.

Syftet med denna studie har varit att undersöka multiplikation i läromedel från årskurs fyra för att se vad som påverkar multiplikationens struktur och innehåll. För att undersöka detta har studien utgått från följande frågeställningar: ”Hur framställs multiplikation i läromedlen, utifrån begreppen klassifikation och inramning?”, ”Hur förändras läromedlen mellan olika läroplaner, utifrån begreppen klassifikation och inramning?” samt ”Hur skiljer sig multiplikationens klassifikation och inramning mellan de olika läromedlen?”. Studien utgår från ramverket skapad av Bernstein med inspiration från Prytz. De begrepp som ramverket utgår från är intern klassifikation, inramning tempo och inramningorganisation. Läromedelsanalysen är huvudsakligen kvalitativ men med kvantitativa inslag i form av tabeller. Resultatet i studien visade att läromedlen varierade utifrån begreppen klassifikation och inramning. Det framgick även att läromedlen i studien påverkades minimalt av läroplanernas innehåll, istället var författarnas egna intresse i fokus vilket främst influerade läromedlens innehåll och struktur. Slutligen framgick att eleven hade olika mycket makt i läromedlen, det vill säga att läromedlen gav eleven olika mycket utrymme i sitt lärande. En del läromedel var tydliga med vad eleven skulle lära sig och andra läromedel gav mer utrymme att själv välja metod i uppgifterna. En vanligt förekommande introduktion till multiplikation i läromedlen var upprepad addition som ett flertal studier riktar kritik mot. Slutsatsen är att läromedel varierar enligt studiens ramverk. Faktorer som exempelvis läroplan hade en liten påverkan på läromedlets innehåll och struktur. Mönster fanns istället i läromedelsserier och hos den enskilda författaren.

Syftet med studien var att ge en bild över hur två olika matematiska läromedel för årskurs fyra är utformade och vad i utformningen som är anpassat för elever med NPF. Studiens inledning beskriver bakgrunden till val av ämne samt kortfattat viktiga delar för studien. Efter studiens inledning kommer bakgrundsavsnittet som inleds med att beskriva styrdomententens roll för studien. Fortsatt i inledningen berörs sedan NPF samt diagnoser inom NPF. Därefter beskrivs en gemensam svårighet för elever med NPF och det är de exekutiva funktionerna och som avslutning av bakgrunden beskrivs läromedlets roll i skolan, läromedlets roll för elever med NPF och en sammanfattning av tidigare forskning. Sedan lyfts studiens syfte och forskningsfrågor. Studiens teoretiska utgångspunkter är det relationella specialpedagogiska perspektivet samt Cognitive load theory. Metoden bygger på en sammanställning av variabler för vad anpassat läromedel för elever med NPF är samt variabler för minskad kognitiv belastning. Dessa jämfördes och bildade tillsammans tre dimensioner med tillhörande frågor. Frågorna ställdes till läromedlen som blev resultatet av studien. Resultatet diskuteras sedan genom att jämföra läromedel med varandra för att sedan lyfta upp de positiva delarna i läromedlen för vad som är anpassade för elever med NPF och vad som minskar den kognitiva belastningen. Det framkommer av studien att det finns positiva företeelser i läromedlen som bland annat ökande svårighetsgrader av uppgifterna, uppgifterna bygger till vissa delar på elevernas förkunskaper och läromedlen har en igenkännande struktur. Det finns exempeluppgifter med lösningsförslag i läromedlen som är till fördel för elever som i vanliga fall har en historia av att misslyckas och underprestera i matematik. Slutsatsen är att det finns positiva företeelser i de båda läromedlen som är bra för elever med NPF, dock finns stora variationer mellan elever med NPF vilket medför att dessa företeelser inte alltid passar för alla. Det är upp till varje undervisande lärare att anpassa undervisningen till rådande situation, grupp och individ.

Denna studie har behandlat lärares val av läromedel när det kommer till normkritiskt tänkande kring heteronormen. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare inom grundskolan arbetar normkritiskt kring heteronormen genom valet av läromedel och dess användning. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer av fyra lärare inom grundskolan. Intervjuerna har sedan transkriberats, analyserats och tematiserats. Resultatet som framkom analyserades sedan utifrån bakgrund, tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkt. Bakgrunden i denna studie handlar om lärares val av läromedel, samt Lgr22s revidering av ämnet som numera heter sexualitet, samtycke och relationer. Under tidigare forskning har studien undersökt läromedel ur ett historiskt perspektiv, läromedlens användning och utsträckningsområde samt lärares prioriteringar i val av läromedel. Den teoretiska utgångspunkt som denna studie vilar på är Queerteori. Resultatet visar att lärare prioriterar att materialet uppfyller läroplanens mål, att fakta i materialet stämmer, att innehållet väcker intresse hos eleverna samt att materialet förhåller sig till värdegrundsarbete. Dessa faktorer vägde tyngre än det normkritiska perspektivet kring heteronormen i valet av läromedel. Resultatet visar även att lärarna gör egna anpassningar, bland annat genom att lyfta egna normbrytande exempel, för att göra undervisningen mer normkritiskt kring heteronormen.

Religionsämnet är komplext och undervisas till stor del med hjälp av textböcker för de yngre eleverna. Därför analyseras två läromedel i religionsundervisning i årskurs 1–3 i studien. Syftet är att med en komparativ textanalys undersöka hur läromedlen använder lära om- och lära av perspektiv, samt om tolkande religionsdidaktik kan urskiljas. Läromedlen kommer att analyseras och kodas tematiskt. Syftet undersöks genom frågeställningarna: Hur framställs begreppet lära om religion i läromedlen kopplat till praktiker och traditioner kring döden? Hur framställs begreppet lära av religion i läromedlen kopplat till praktiker och traditioner kring döden? Samt om det finns ett tolkande religionsdidaktiskt perspektiv i läromedlen kopplat till praktiker och traditioner kring döden? Resultatet indikerar att lära av och lära om finns med i båda de undersökta läromedlen men framställs på olika sätt där världsreligioner får olika mycket plats. Till exempel fanns ett större kristet fokus i det äldre läromedlet och inga lära av perspektiv finns kopplade till judendom, islam, hinduism och buddhism. I det nyare läromedlet finns fler lära av och lära om perspektiv i alla ovannämnda religioner och även sekulära och andliga inslag kan urskiljas. Den tolkande religionsdidaktiken är så gott som obefintlig i det äldre läromedlet som undersöks men är desto tydligare i det nyare läromedlet där representationer inom samtliga världsreligioner samt sekulära perspektiv exemplifieras genom olika barns individuella tolkningar.

Näst intill alla lärare finner mer eller mindre stöd i sin undervisning från det läromedel som dehar att tillgå. Individualiseringen av skolan har fått en större roll under de stora skolreformernaunder 1950/60-talet och innebär att anpassning ska ske efter bland annat elevernas erfarenheter,intressen, förmåga och förutsättningar. Forskning exempelvis Schmidt och Gustavsson (2011, s.41) visar att de läromedel som används i skolan inte är förankrade i elevernas vardagsliv ocherfarenheter. Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) (2016, s. 30) visar attelever födda i Sverige men har utlandsfödda föräldrar är de som drabbas hårdast, då de är denenda gruppen som inte har förbättrat resultatet från tidigare studier.Syftet är att se vad valet av läromedel har för påverkan på motivationen hos elever med enflerspråkig bakgrund. Syftet besvaras genom frågorna: Vad finns det för samband mellanmotivation och läsutveckling? Hur stor betydelse har valet av läromedel för elevers ochflerspråkiga elevers läsutveckling och motivation? Vilka faktorer kan vara viktiga att tänka pånär man väljer läromedel?Litteratur samlades in via sökningar i databaserna Educational resources information center(ERIC), Primo och Swepub. Artiklarna är både internationella och nationella. Vid analys av denlitteratur som har valts ut har jag utgått från inkluderingskriteriet att det ska vara nyare forskningsom nämner något av sökorden i titel eller i abstract för att vara relevant i studien.Tre doktorsavhandlingar och sju vetenskapliga tidskriftsartiklar ingår i studien. Resultatet visaratt det finns en tydlig koppling mellan motivation och läsutveckling. Valet av läromedel tycks haen påverkan på läsmotivationen utifrån ett generellt och kulturellt plan, dock redogör inte studienför hur valet påverkar den flerspråkiga eleven rent språkligt. Slutsatsen av studien är att valet avläromedel påverkar läsmotivationen positivt och kan således bidra till läsutveckling.

Teaching materials are the pedagogical aids that are used as resources for learning in teaching. This thesis examines how Swedish teachers in upper secondary school choose teaching materials. The main purpose of the thesis is to investigate how free Swedish teachers consider themselves to be in the choice of teaching materials. The sub-objectives of the essay are designed according to factors that can reasonably influence the choice of teaching materials and the perceived freedom in the choice. The sub-aims of the thesis concern collegial collaboration on teaching materials and the principal's responsibility and support in the work with teaching materials. The survey is based on seven interviews with Swedish teachers in upper secondary school. The results show that only one of the informants feels that they have the opportunity to influence which teaching material choices are made at the school, the other informants believe that they are not included in the choice and that they therefore supplement the teaching materials purchased for the school with self-produced material. The only informant who feels that they have the opportunity to influence which teaching material choices are made at school is also the only one who states that they feel supported in the work with the choice of teaching materials and who believes that there is time for organized collegial collaboration on choosing teaching materials.

Den här studien syftar till att synliggöra hur representation av etnicitet framställs i läromedel för ämnena svenska och svenska som andraspråk i årskurserna förskoleklass till årskurs tre (F-3). Två frågeställningar har framställts för att besvara syftet och den centrala problemformuleringen. Hur ser representationen av etniciteter ut i text- och bildform för läromedlen i ämnena svenska och svenska som andraspråk? Och vilka likheter och/eller skillnader i representation av etnicitet finns det mellan läromedel för svenska och svenska som andraspråk? För att besvara studiens forskningsfrågor har tre läromedel i skolämnet svenska, samt tre läromedel i skolämnet svenska som andraspråk, analyserats. Med hjälp av en kvalitativ textanalys har text och bild granskats i samtliga läromedel. Därutöver har en tematisk analys tillämpats som belyser de gemensamma mönster av representation som präglar de sex läromedlen. Med Kress multimodalitetsteori och Saids kritik mot orientalismen som analytiska redskap har bilder och texters framställning av det västerländska och det icke-västerländska analyserats. Studiens resultat visar att etnicitet representeras olika och i olika stor utsträckning. Vidare visar studien att en exkludering av icke-västerländsk kultur är förekommande i respektive ämnens läromedel. Etnicitet av västerländskt och icke-västerländskt ursprung ställs i kontrast till varandra genomgående i samtliga läromedel för de två ämnena. En skillnad som har upptäckts mellan ämnet svenska och svenska som andraspråk är framställningen av svensk kultur utifrån den tänkta mottagargruppen. Elever som läser svenska som andraspråk möter svenska värderingar i läromedlens förgrund och mer direkt. Svenska värderingar i läromedel för svenskämnet hamnar däremot i bakgrunden och mötet med dessa värderingar blir därmed indirekt. Studiens slutsatser bidrar till en djupare förståelse för hur elever inkluderas eller exkluderas, beroende på sin etnicitet, i de läromedel de tar del av i sin undervisning. På så sätt blir dessa slutsatser av relevans för lärare i klassrummen vid valet och granskningen av läromedel.

Den svenska undervisningen har uppdrag att utbilda och forma elever till att vara självständiga och fungerande medborgare (Skolverket, 2019). Detta innebär att undervisningen ska hjälpa samtliga elever att nå kunskapskraven, oberoende av de eventuella svårigheter som eleverna kan ha där vikt ligger i att den undervisande läraren differentierar undervisningen. Differentierad undervisning innebär att anpassa undervisningen utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Genom att anpassa undervisningen får elever tillgång till de verktyg de kan behöva för att utveckla de kunskaper som är nödvändiga för en fullgången grundskola (Skolverket, 2019). Syftet i denna studie var att undersöka den grad av differentiering som finns i utvalda läromedel i svenskämnet utifrån en läromedelsanalys och hur läromedel inom svenska har utvecklats för att uppfylla krav på differentiering. I studien har fem nyare läromedel och två äldre läromedel analyserats och jämförts där resultatet visar att utveckling av läromedel skett i samband med digitaliseringen som skedde under 2000-talet, något som bidragit till att fler elever kan förstå och bearbeta innehållet i majoriteten av de nyare läromedlen. Samtidigt visar resultatet att beroende på vilket läromedel som analyseras varierar graden av differentiering. Utifrån det resultat som framkommit ur denna studie kan beslut tas om vilket läromedel som är mest gynnsamt att använda i klassrummet för att kunna möta samtliga elever på deras kunskapsnivå inom svenskämnet i årskurs 1.

Studien syftar till att lyfta fram de normer som eleverna kan komma i kontakt med när de arbetar med engelsktextböcker. Genom att framhäva och synliggöra de normer som kan återfinnas i textböcker möjliggörs reflektioner och diskussioner gällande andra människors livstillvaro, kulturer och samhällsfrågor i andra delar av världen där det engelska språket utövas (Lgr11, Skolverket, 2019). I bakgrunden redogörs för begrepp såsom jämställdhet, jämlikhet och normer. Dessa begrepp kopplas sedan ihop med den tidigare forskningen som presenteras i bakgrunden gällande könstillhörighet och könsstereotypiska drag, mångfald, kultur och länder samt familjekonstellationer. Vidare avslutas bakgrunden med tankar om hur det går att arbeta med normer i skolan och i engelskämnet. Datamaterialet som består av fyra olika engelsktextböcker anpassade för årskurs fyra utgör grunden av det empiriska materialet. Med hjälp av analytiska överväganden analyserades datamaterialet både genom en kvantitativ analys och en kvalitativ analys. Resultatet visa att stereotypiska normer fortfarande är en del av engelskläromedel och att vissa kulturer värdesätts högre än andra. Detta visar på att eleverna fortfarande påverkas av normer som kan begränsa handlingsutrymmet för dem som hamnar utanför mallen för vad som anses vara normalt.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka metoder och strategier de deltagande lärarna använde för att främja elevernas tilltro till sin egen förmåga att kommunicera på engelska. Vi undersökte också de deltagande lärarnas syn på hur läromedlet Magic! bidrog till samma syfte. De två datainsamlingsmetoder som användes var observation av de deltagande lärarnas praktik i klassrummet och intervjuer med de deltagande lärarna. Detta resulterade i kvalitativa data som har analyserats tematiskt med stöd av aktuell forskning och didaktisk litteratur. Resultatet visar att det fanns skillnader i hur de deltagande lärarna använde sig av språkfrämjande strategier och motivation i undervisningen. Resultatet visar även att deltagarna till viss del hade olika syn på huruvida läromedlet Magic! främjar elevernas tilltro till sin egen förmåga att prata engelska. Vår slutsats är att hur läromedlet används i undervisningen och vilka språkinlärningsstrategier som tillämpas beror på lärarens inställning till läromedlet och dennes ämnesdidaktiska kompetens.

Studien behandlar lärares läromedelsanvändning i ämnet svenska. Syftet med studien är att utveckla kunskaper kring läromedelsanvändning samt faktorer som påverkar läraren i valet av läromedelsform i svenska för årskurs 1–3. I studien används två frågeställningar som är: ”vilken läromedelsform har lärare valt att använda i svenska och varför?” och ”vilka faktorer påverkar lärarens val av läromedelsform i svenska?” Studien tog stöd i tidigare forskning om hur digitala läromedel samt hur tryckta läromedel påverkar elevers läsförståelse. Olika studier har fått olika resultat gällande läsförståelsens utveckling. Några studier visar att digitala texter gynnar läsförståelsen medan andra studier visar att tryckta texter gynnar läsförståelsen. Det finns även studier som visar att det inte är någon skillnad gällande de olika läromedelsformerna. Empirin samlades in genom en digital enkät som spreds i två Facebookgrupper. För att analysera resultaten användes den teoretiska utgångspunkten ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärare i störst utsträckning använder sig av tryckta läromedel. Mindre än hälften av respondenterna använder digitala läromedel i ämnet svenska. Vid analysen av resultatet framkom det att ramfaktorerna lärare, form, budget, innehåll, tid samt elever är de vanligaste som påverkar valen kring de läromedelsformer som används. Den här studien visar att det främst beror på vad läraren själv känner sig trygg att använda i sin undervisning, samt vad läraren tycker passar för elevgruppen. Slutsatserna i studien är att tryckta läromedel används i större utsträckning än digitala läromedel. Slutsatserna är även att många lärare är villiga att betala för material till sin undervisning med egna pengar.

There is a general consensus that education is crucial for achieving sustainable development. Education for sustainable development aims to foster citizens capable of participating independently and actively in creating a sustainable future. The overarching aim of this thesis is to contribute to knowledge on the relationship between education and sustainability. Specifically, the objective is to analyse how content on sustainable development is constructed in educational materials. Theoretically, the thesis is guided by sociological perspectives on environmental problems, knowledge, education and individualisation. The empirical data consists of textbooks in biology, civics, geography, home and consumer studies, and religion for Swedish lower secondary schools. Thematic analysis was used to analyse the empirical material. The thesis examines how textbook content on sustainable development is organised and constructed. A key focus of the analysis relates to how multidimensionality and relationships between the dimensions of sustainable development are constructed in textbooks. The social dimension of sustainability is analysed in particular detail. Further attention is directed to how conflicts and the politics of sustainable development are constructed in textbooks. Constructions of change and historical contextualisation of sustainable development are also highlighted. A key result is that textbooks put a disproportionate focus on the ecological dimension of sustainable development. Parts of the social dimension of sustainable development, such as sexuality and gender equality, are generally not presented as sustainability issues. Another relevant result is that textbooks tend to obscure the complexities of sustainable development. Political conflicts, which are crucial for understanding sustainability challenges, are often rendered invisible. Both androcentric and anthropocentric perspectives also characterise textbook content about sustainability. Furthermore, the analysis shows that teleological and utopian narratives are dominant in the textbooks’ content about change and historical contextualisation of sustainable development. These conditions might challenge the potential role of education as part of sustainable development.

Syftet med den här studien var att synliggöra textböckers svårighetsnivå och progression. För att kunna genomföra detta ställdes två forskningsfrågor: (i) Vilken svårighetsnivå motsvarar de granskade textböckerna? Och (ii) I vilken utsträckning ökar läromedlens komplexitet mellan låg- och mellanstadiet? I den här studien analyserades sex olika textböcker från tre olika förlag, textböcker från samma serie avsedda för årskurs 3 och 4 användes. I studien analyserades även bedömningsstöd från Skolverket för samma årskurser, bedömningsstödet fick därigenom utgöra kontrollgrupp. I studien användes en metodkombination, som nyttjade både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan textböckernas svårighetsnivå, att det finns en svårighetsökning mellan årskurs 3 och 4 men att den är diffus och svår att analysera, samt att det saknas en tydlig koppling mellan textböckernas svårighetsgrad och den som bedömningsstödet anser vara godtagbar för årskurserna. Nyckelord: Läromedel, progression, lågstadiet, lexical coverage

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar om läsinlärningsmetoder för elever i risk för lässvårigheter, samt att identifiera utvecklingsområden och hinder för den tidiga läsundervisningen för elever i risk för lässvårigheter. Forskning menar att strukturerad undervisning där avkodningsförmågan tränas är gynnsamt för elever i risk för lässvårigheter. Detta till trots pågår ett ”läskrig” mellan läsinlärningsmetoder som står i motpol till varandra, där forskare har olika syn på lyckad läsinlärning. Dock visar forskning även att medan forskare och politiker för debatter om läsinlärningsmetoder, fokuserar lärarna på skolans vardag och blandar metoder efter elevers behov. Studien är fenomenografiskt inspirerad och söker att undersöka skillnader i lärarnas uppfattningar. Empirin insamlades genom en kvalitativ enkätundersökning som resulterade i 19 enkätsvar. Resultaten analyserades med en fenomenografisk analysmetod och redovisas i utfallsrum och kategorier som beskriver respondenternas uppfattningar. Utfallsrummen utgör teman vi uppdagat och kategorierna visar skilda uppfattningar inom dem. Resultaten visar att respondenterna i undersökningsgruppen har olika uppfattningar om vilka läsinlärningsmetoder som passar elever i risk för lässvårigheter. Det finns uttalanden som ger uttryck för att elevernas behov styr metodvalet men studien visar att det är tillgång till och val av undervisningsmaterial som i själva verket styr undervisningsmetoderna. Dessa företeelser tyder på att det finns ett behov av fortbildning för yrkesverksamma lärare vad gäller läsinlärningsmetoder. Det framkommer också organisatoriska hinder i den tidiga läsinlärningen för elever i risk för lässvårigheter. Förväntningarna på och förutsättningarna för samverkan mellan hem och skola, lärare och specialfunktioner och lärare emellan varierar. Det visar sig också att skolors rutiner för tidig upptäckt och åtgärd av elever i risk för lässvårigheter brister.

The development of students’ historical consciousness is a key aspect in Swedish history education. Therefore, this study aims to investigate if, and how, a Swedish upper-secondary school history textbook provides students with tools to develop their historical consciousnesses. A qualitative text-analysis comparing the chapters on the Medieval era and the cold war provides the empirical data for a thematical analysis. The results indicate that the textbook, Samband Historia, provides few opportunities for activating the historical consciousness amongst the students. This could become an issue in relation to the syllabus for history since development of the historical consciousness is defined as the main target for learners. However, situations in which the learners are required to engage in critical thinking are numerous and provide sufficient opportunities to develop their critical abilities, which also are included in a well-developed historical consciousness. The study provides an analysis of the textbook’s possibilities and shortcomings regarding historical consciousness that could provide teachers and teachers-to-be with insights on the matter in their own teaching.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur levd religion förmedlas i två läromedel för samhällsorienterande ämnen för årskurserna 1-3 och två läromedel för religionskunskapsämnet för 4-6. För att analysera hur levd religion framställs i text och bild i läromedlen har en kvantitativ innehållsanalys genomförts. Läromedlens innehåll undersöktes utifrån ett kodningsschema med utgångspunkt i Daniel Enstedts och Katarina Planks (2018) beskrivning av de sju dimensioner som synliggör perspektivet levd religion genom den religiösa individens vardag. Två av Robert Jacksons (2016) tre nivåer, Gruppnivå och Individnivå, används i analysen för att urskilja från vilken nivå information förmedlas. Analysen skildrar att levd religion presenteras utifrån individ och gruppnivån, vilket skiljer sig mot tidigare forskningsresultat. Textanalysen visar på snarlika resultat i de fyra läromedlen, medan bildanalysen förmedlade en större variation i vilken utsträckning levd religion gestaltas. Slutsatsen som dras utifrån studien är att läromedel inkluderar perspektivet levd religion, något som stämmer överens med läroplanen och motsvarar önskemål från elever som framkommit i tidigare studier.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur tryckta läromedel i ämnet svenska genom text framställer mångfald och hur läromedlen förhåller sig i relation till Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, i fortsättningen förkortad Lgr22. Studien undersöker hur olika aspekter av mångfald (högtider, språk, länder) explicit synliggörs i texter i tre läromedel. Studien utgår från det konstruktionistiska perspektivet inom intersektionalitet. Intersektionalitet är ett begrepp som introducerades i Sverige mellan åren 2003 och 2004. Det konstruktionistiska perspektivet innebär att synliggöra och problematisera maktförhållanden samt skapa förståelse för nya kunskaper. För att få kunskap och svar på frågeställningarna utgår studien från en kvantitativ samt kvalitativ metod. Eftersom studien redogör för vilka högtider, länder samt språk som porträtteras i läromedlen, utgår studien även från en innehållsanalys. Resultatet visar att läromedlen, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet(Skolverket 2019), i fortsättningen förkortad Lgr11, och Lgr22 till en viss utsträckning presenterar mångfald i texterna. Fyra mönster har urskilts i läromedlen: Eurocentrism, världen i ett vakuum, privilegierad närhet och det nationella företrädet. Genom det konstruktionistiska perspektivet synliggörs det i resultatet och genom mönstren de maktförhållanden som finns. Regeringen har den politiska makten över innehållet i läroplanerna, medan läromedelsförlagen och läromedelsförfattare kan påverka innehållet i läromedel. Rektorer har den yttersta makten över vilka läromedel som köps in till skolor medan enskilda lärare kan ha makt över hur läromedel används i undervisningen. The purpose of this study is to gain knowledge about how printed teaching materials in the subject of Swedish in text portray diversity and how it relates in relation to the curriculum22. The study investigates how several aspects of diversity (holidays, languages, countries) are explicitly made visible in texts in three teaching materials in Swedish. The study works with a constructivism perspective within the concept intersectionality, which is a concept that was introduced in Sweden around 2003 and 2004. Constructivism perspective is about power relations and problematizing and creating an understanding of new knowledge. To gain knowledge and answers to the questions, both quantitative and qualitative methods are being used where content analysis has been used to see what a holiday, a country and a language is and to count which and how often holidays, countries and languages appear in the texts. The result shows that the teaching materials and both Lgr11 and Lgr22 to an extent present diversity in text. Through the result, four patterns have been distinguished: Eurocentric, the world in a vacuum, privileged proximity, and national primacy. Through the results and patterns, the power relations that exist are made visible, the state has power over the content of curricula, the power the textbook writers have is over the content of teaching materials, principals possess the power over which teaching materials may be purchased for schools, and teachers can have the power over which teaching material the students should work with in teaching.

Syftet med detta arbete var att genom en enkät undersöka vilka läromedel det är som används mest i samhällskunskap för lågstadiet samt utifrån svaret från enkäten undersöka samspelet mellan skriftlig text och bild i de två läroböcker som används mest. För att svara på studiens frågeställningar använder vi oss av en kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden bestod av en enkätundersökning som syftade till att undersöka vilka läromedel som används i SO-undervisningen idag. Resultaten från enkätundersökningen visade att Boken om SO 1–3 (2013) och Puls SO-boken 1–3 (2011) var de läromedel som används mest. För att genomföra den kvalitativa forskningen används Danielsson och Selanders (2016) analysverktyg; Model for working with multimodal texts in education. För att förhålla oss till endast en del av analysverktyget har vi utformat våra forskningsfrågor som undersöker fält två- samspelet mellan textens delar: Vad finns det för innehållsligt samband mellan rubrik och text? Vad finns det för rumslig närhet mellan skriftlig text och bild? Vad finns det för färgmässig närhet mellan skriftlig text och bild? Hur väl överensstämmer information i text och bild enligt kongruensprincipen? Resultatet visade att båda läroböckerna hade ett fungerande, men ändå varierande samspel mellan skriftlig text och bild, dock saknade de båda läroböckerna en färgmässig närhet mellan skriftlig text och bild. Den rumsliga närheten var fungerande i båda läroböcker. Resultaten gällande hur väl informationen överensstämmer i text och bild visade det sig att det ofta presenterades samma information i bild som i text men att viss information enbart presenterades i antingen bild eller text. Slutsatsen av denna studie var att lärare måste agera som guider för elever när nya begrepp introduceras i läroböckerna. Slutsatsen är även att lärare måste vara uppmärksamma på vissa aspekter av multimodala inslag för att säkerställa att eleverna har fått förståelse för dessa multimodala inslag.

Syftet med denna studie är att undersöka matematikläromedel för årskurs 3. Hur utmanas elevernas kognitiva förmågor och hur framställs sambandet mellan division och multiplikation i läroböckerna. Studien har undersökt innehållet i läromedel som används i de svenska skolorna i dag. För att undersöka detta valdes tre läromedel ut för att göra en innehållsanalys. Studien genomfördes genom att analysera och räkna uppgifter i läromedel för att sedan föra in dessa i olika kategorier. Kategorierna är olika räknesätt; division, multiplikation och övriga uppgifter, samt fyra kognitiva kravnivåer utifrån Smith och Steins (1998) modell. I undersökningen av de olika räknesätten lades extra fokus på uppgifter som innehöll sambandet mellan division och multiplikation. Utifrån studiens resultat framkom att eleverna får träna på sambandet mellan division och multiplikation i olika utsträckning i alla av de undersökta böckerna. Det framkom även att det fanns ett varierat utbud av uppgifter som tränar elevernas olika kognitiva förmågor i samtliga av de undersökta läroböckerna. Majoriteten av uppgifterna låg på en kognitiv kravnivå 2 (mellan 85-93% av uppgifterna), det vill säga de uppgifter som ofta benämns som rutinuppgifter. Minst antal uppgifter var av kravnivå 1 som endast återfanns i en av de undersökta läroböckerna. Trots att de flesta uppgifterna var på en lägre kognitiv kravnivå så innehöll alla läromedel även uppgifter på båda av de högre kravnivåerna, det vill säga kravnivå 3 (mellan 2 och 12%) och 4 (mellan 1 och 4%) om än i mycket lägra omfattning. Studiens slutsats är att dagens läromedel i matematik ger elever utmaningar på olika kognitiva kravnivåer samt att de får träna på sambandet mellan division och multiplikation.

Studien undersöker ”Tio små kompisböcker” som läromedel och bokseriens budskap för vad som anses viktigt för barn att lära sig samt hur det kan påverka barns aktörskap. Studien består även av intervjuer med förskollärare om hur och i vilket syfte de arbetar med bokserien i förskolans undervisning. Bokförlaget Natur & Kultur är utgivare av bokserien och deras målsättning är att ge ut folkbildande litteratur som ska verka för tolerans, humanism och demokrati. Genom att analysera litteraturen och intervjuerna med förskollärarna ville vi synliggöra vilka känslor och moraliska värderingar som anses rätt och därmed hur barn påverkas i sitt aktörskapande. Empirin har bearbetats både enskilt och tillsammans och med våra egna tolkningar och generaliseringar som lett fram till studiens resultat. Genom att vi utgick från en induktiv ansats i analyserna av empirin kunde vi se att de didaktiska frågorna VAD, HUR och VARFÖR passade som teman. Vi använde sedan frågorna som utgångspunkt vidare i analysprocessen som gjorde att studien tillslut landade i det sociokulturella perspektivet med inslag av pragmatismen. Forskningen om barnlitteratur som ligger till grund för studien fokuserar främst på hur den använts i fostrande syfte både historiskt och i nutid. Resultatet som vi kommit fram till genom studien är att förskollärarna främst arbetar med bokserien i värdegrundsarbetet som verkar handla om värderingar som ska forma barnen till att bli socialt ansvarskännande samhällsmedlemmar. Värderingarna som bokserien framhäver är att vissa känslor som glad är mer önskvärda än att vara arg och beteenden som är mer önskvärda är att hjälpas åt och dela med sig till andra. Att använda bokserien i förskolans undervisning ska ge barnen förutsättningar att lära sig använda de normer och värderingar som anses rätta av en individ av samhället. Resultatet påvisar även att de yngre karaktärerna i bokserien inte klarar sig lika bra på egen hand och behöver hjälp från de äldre karaktärerna vilket kan anses förminska barnens aktörskapande.

Syftet med denna studie var att i fyra läromedel avsedda för matematikundervisning i årskurs 3 granska förekomsten av uppgifter som uppmuntrar eleverna till samarbete och kommunikation och även utforska i vilka delar av läromedlet som dessa uppgifter återfinns. Vidare var syftet att granska vilken form av samarbete som läromedlen uppmuntrar till och vad för sorts uppgifter som anses vara mest lämpade för samarbete. För att uppnå studiens syfte och besvara forskningsfrågorna genomfördes en innehållsanalys med både kvantitativa och kvalitativa inslag. Förekomsten och fördelningen av samarbets- och kommunikationsuppgifter analyserades genom en kvantitativ innehållsanalys. Därefter tillämpades ett kvalitativt tillvägagångssätt vid analysen av den insamlade kvantitativa data. Resultatet av studien visar på att det i läromedlen förekommer en variation i antalet uppgifter som inbjuder till samarbete och kommunikation. Vidare åskådliggör resultatet lärarhandledningens betydelsefulla roll och värdet av att lärare använder sig av hela läromedlet och inte enbart läroböckerna, då det i alla fyra läromedel visade sig att mer än hälften av samarbets- och kommunikationsuppgifterna tillkom vid användandet av lärarhandledningen. Samarbete i par är gemensamt för alla de analyserade läromedlen den vanligaste kommunikationsformen som eleverna uppmuntras till och där det främst handlar om uppgifter av problemlösande karaktär.

Denna studie syftar till att undersöka hur historieläromedel för årskurs 1–3 framställer kvinnor och män. Studien grundar sig på en kvalitativ innehållsanalys där Edwertz och Lundströms genustrappa används för att analysera de valda läromedlen utifrån trappans olika nivåer och kriterier. Resultaten av studien konstaterar att kvinnor är underrepresenterade i jämförelse med män. Detta motsvarar resultaten av den tidigare forskningen inom området. Studien visar även att läromedel ställer höga krav på lärares yrkeskompetens och medvetenhet kring skolans jämställdhetsarbete.

Syftet med studien är att bidra med kunskap hur läromedel inom samhällskunskap skildrar de mänskliga rättigheterna för årskurserna 1–9 och gymnasiekursen Samhällskunskap 1 samt hur progressionen ser ut mellan åldersblocken. Forskningsfrågorna som besvaras är följande: Med vilka begrepp och i vilket sammanhang presenteras de mänskliga rättigheterna i läromedlen? På vilket sätt och i vilken omfattning uppmuntrar läromedel till deliberativa samtal? Hur ser progressionen ut mellan de olika årskurserna rörande begrepp, sammanhang och uppmuntran till deliberativa samtal? I studien har det gjorts en kvalitativ innehållsanalys av åtta läromedel: två för årskurs 1–3, två för årskurs 4–6, två för årskurs 7–9 samt två för gymnasiekursen Samhällskunskap 1. Läromedlen som undersöks består av både tryckta böcker och digitala läromedel. Den tidigare forskningen visar att det finns viss problematik med undervisningen av de mänskliga rättigheterna, däribland lärarnas egna osäkerhet kring vad de faktiskt innebär, anknytning till elevernas egna erfarenheter och situation, samt brister i tydlighet om hur de mänskliga rättigheterna bör undervisas. Studiens analys utgår från John Deweys språkteori (1910) samt Jürgen Habermas deliberativa samtal (Englund, 2000, Englund, 2007). Resultatet visar att de mänskliga rättigheterna presenteras i olika sammanhang och med nya begrepp beroende på åldersblock. Deliberativa samtal uppmuntras som mest i läromedel för åldersblock 7–9 men ingen explicit uppmuntran i förhållande till de mänskliga rättigheterna finns i läromedlen i kursen Samhällskunskap 1. Trots detta går det att se implicita uppmaningar i och med de diskussions- och analysavsnitt som förekommer. Progressionen mellan läromedlen i åldersblocken visar på utveckling mot ökad komplexitet och fördjupning av de mänskliga rättigheterna i olika sammanhang som ämnet tas upp.

Textbooks within Swedish for Immigrants aims to teach immigrants the Swedish language and help them understand Swedish society. But one can ask: is there a representative picture of all people in Swedish society in these textbooks? This study aims to analyze which discourses are made visible regarding what kind of people are represented in textbooks for Swedish for Immigrants. Two textbooks from different times are chosen to make a comparison, and to see what and if there has been development in the way one talks about people with non-Swedish and non-white names. The questions asked are: Who is given space in two textbooks for Swedish for Immigrants? And what kind of development has been made within this area between the years 2002 and 2021? The method used is discourse analysis based on a social constructive perspective, which means that people adopt the discourses they read and learn about, which affects the way they see society and how they interact with others. The result shows that similar discourses are found in both textbooks, where three main discourses appear: us and them, Swedish/white is the norm, and immigrants only have lower-paid jobs in society. People with non-Swedish and non-white names are not given as much space in the textbooks as people with Swedish and white names. The older textbook contains of a majority Swedish names whereas the newer textbook contains more international names, but that are considered white names. This shows that there is an us and them-discourse occurring. The us and them-discourse appear in different ways throughout the textbooks and is more implicit in the newer textbook compared to the older. Another example of this discourse is that people with non-Swedish and non-white names are often presented with where they come from, which is not the case for people with Swedish names. This shows that there is a certain way of speaking of people with non-Swedish and non-white names in society. In conclusion, there are more Swedish and white people who are given space in these textbooks for Swedish for immigrants. Considering that immigrants are the target group for these textbooks, there should be a representation of all different people in Swedish society. Seen from a social constructive perspective, immigrants who read these textbooks will adopt these discourses, which will affect how they see Swedish society and how they interact with others. The development discovered between the two textbooks and their almost 20-year difference of release is shown in the discourse of immigrants only having lower-paid jobs. The newer textbook shows no evidence of this discourse whereas it appears in the older textbook. This shows that development has been made in how society thinks of immigrants and their ability to work within any profession.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskaperna om lärares användning av förlagsutgivna läroböcker och andra läromedel i engelskundervisningen. Studien bygger på tre forskningsfrågor: Vilket eller vilka läromedel används av de deltagande lärarna i engelskundervisningen i årskurs 1–3? Vilka åsikter har lärarna om förlagsutgivna läroböcker och vad används de till i engelskundervisningen i årskurs 1–3? Vilka faktorer inverkar på lärarnas val av lärobok i engelskundervisningen i årskurs 1–3­­? För att besvara forskningsfrågorna i denna studie har en digital enkätundersökning tillämpats som datainsamlingsmetod. Enkäten har en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag och utgörs av både öppna frågor och flervalsfrågor. Resultatet visar att olika läromedel används i engelskundervisningen för att komplettera den förlagsutgivna läroboken då den inte alltid anses harmoniera med engelskämnets kursplan i läroplanen. Vidare visar resultatet att yttre och inre faktorer påverkar valet av lärobok och att läroboken används främst till att skapa en röd tråd i engelskundervisningen. Slutsatsen i denna studie är att lärarna använder olika läromedel för att lära ut engelska och att det till stor del fortfarande är läraren själv som styr både valet av lärobok och hur den används i undervisningen.

The purpose of this study is to examine the use and application of the curriculum cycle in Swedish as a second language teaching and how the relationship between theory and practice might look like. The questions that formed the basis of this study addresses how the curriculum cycle is used in teaching of Swedish as a second language and how the curriculum cycle is applied in teaching materials for students learning Swedish as a second language. The research methods chosen for this study are a qualitative semi-structured interview study and a qualitative teaching material analysis where I interviewed three teachers and analyzed two textbooks. The theory on which this study is based is Vygotsky's sociocultural theory of learning that clarifies the idea of that communication and interaction between people are crucial parts for how sociocultural resources are formed and passed on. After analyzing the interviews, it can be concluded that it is used frequently where each phase is essential in order to achieve the goal. The teachers also explained that the students develop cooperation and communication skills and a learning experience where they learn from each other when accomplishing the phases. The other method used in this study was a systematic conceptual analysis focusing on verbs in imperatives where I studied which forms of work and phases of the curriculum cycle that were presented in textbooks for Swedish as a second language. As a result, it can be concluded that the curriculum cycle is applied as a method and a tool with different strategies that help students to achieve a certain goal. The analyses also showed that both teaching materials contain elements where students work individually, in pairs and in groups.

Forskare som har studerat matematikundervisning i skolan menar på att gemensamma genomgångar som sedan mynnar ut i ett enskilt arbete i sin matematikbok är vanligt förekommande. Detta arbetssätt är bekvämt och tryggt, men det är på bekostnad av elevernas matematiska utveckling. Matematikforskaren Johan Sidenvall (2019, s.3-4) menar på att när eleverna erbjuds en läromedelsstyrd undervisning får de träna på automatiserade uppgifter och imitations procedurer snarare än att finna en djupare förståelse. Ett arbete med problemlösningsuppgifter främjar elevernas kunskaper i att testa sig fram, begreppsförståelse, dra slutsatser, argumentera, utvärdera och göra om. Detta gynnar elevernas resonemangsförmåga, vilket är grunden för djupare matematisk förståelse (Lithner, 2017 s.937). Det är bevisat att länder i världen som är högpresterande inom matematik lägger majoriteten av sin undervisningstid på att arbeta med just problemlösningar (Sidenvall, 2019, s.9). Forskning visar även skillnader i flickor och pojkars attityd kring ämnet på så sätt att flickor underskattar sin matematiska kunskap medan pojkar oftast överskattar sin kunskap (Reuterberg & Svensson, 2000, s.35). Syftet med denna uppsats var att påvisa hur elevers resonemangsförmåga är i årskurs ett när de tar sig an problemlösningsuppgifter. Studiens syfte var även att se hur eleverna använde sig av matematiska begrepp samt att se om de fanns någon skillnad mellan flickor och pojkars förmåga. Studien utgår från följande tre frågeställningar: Hur tar sig elever i årskurs ett sig an och resonerar kring problemlösningsuppgifter? Hur använder eleverna sig av matematiska begrepp när de arbetar med problemlösningsuppgifter? Finns de några skillnader mellan flickor och pojkars resonemangsförmåga? För att ta reda på detta genomfördes en kvalitativ studie där data samlades in genom fältobservation, videoinspelning samt kompletterande intervjuer. Eleverna observerades i grupper om två för att se hur eleverna löste och tog sig an de två problemlösningsuppgifterna. Syftet med att observera eleverna i par var för att lättare få fram en diskussion och resonemang. För att synliggöra skillnaderna mellan flickor och pojkar, delades paren i flickor för sig och pojkar för sig. Utifrån den insamlade empirin kunde vi konstatera att resonemangsförmåga var en bristande kunskap hos majoriteten av eleverna. Att diskutera och resonera med en kompis var ett arbetssätt eleverna inte var vana vid. Vid flera tillfällen fick den kompletterande frågan ‘’Hur kom du fram till det svaret?’’ ställas för att få eleverna att kommunicera och resonera. Eleverna använde till viss del matematiska begrepp, men det var många begrepp de inte förstod, vilket hämmade deras förmåga att se användbara lösningsstrategier. Det observerades även att flickor var mer osäkra och sökte bekräftelse från oss när de genomförde uppgifterna. Pojkarna var snabbare men hade svårare att resonera och kommunicera än flickorna. En sista slutsats vi tar med oss är att det kräver tid och träning för att utveckla ett resonemang hos eleverna. Att gå ifrån matematikboken öppnar upp nya möjligheter. Matematik bör bygga på kommunikation då konsekvenserna av en läromedelsdominerad undervisning blir för avgörande i elevers kunskapsutveckling och matematiska förståelse.

In this master thesis we aim to answer the question: “which are the most prominent attitudes thathistory teachers have towards history educational textbooks” and “what kind of teaching materials are history teachers using when they choose to relinquish the educational textbook”. There are quite a fewstudies regarding the content in educational textbooks however, studies aimed at exploringteachers’ views and attitudes towards these textbooks are few. In northern Europe we havethe luxury as teachers to have a say in what kind of teaching material and what sources weuse in our history teaching; in contrast, many other countries’ where the teaching materialare strictly monitored and the curriculum states exactly what should be taught. This may bewhy we almost exclusively have found studies regarding our subject within the Swedish historical community. However, none of these researchers have done any major survey with aquantified research method within this field of knowledge. That is where we aim to focusour research for this master thesis. Furthermore, what we have found through our researchis that teachers’ attitudes towards and usage of educational textbooks are far more diversethan prior research have shown. Within this thesis we also aim to widen the field ofknowledge regarding how teachers seek and collect teaching materials outside the educational textbooks. Based on a survey with answers from a total of 85 teachers we quantify which parts of thehistory textbooks these teachers find problematic in their everyday use regardless ofwhether it is about historical content or historical doing. We also investigate whether thereare differences in the answers based on professional years.

Education for sustainable development is one of the more important tasks that the school has according to the National Agency for Education. Education for sustainable development is included in several subjects syllabi, including the subject technology. As previous research has shown, many young people feel a strong concern for the future due to climate change and the consequences this has for their future. This study examines how the theme of sustainable development is presented in today's technology teaching materials. The study also seeks answers to the question of whether the content of teaching materials regarding sustainability issues is designed in a way that provides the tools to develop active citizenship in these issues. The results show that there are clear differences in how different teaching materials deal with the theme and how much space it gets. It also shows that the greatest focus is on the ecological aspects such as resource management, greenhouse effect and climate impact, something that is in line with the general discussion in today's media. The design of text sections and assignments to large extent encourages the active participation of students in the form of research, discussions and forming opinions. It can be considered as a way to provide young people with the necessary tools to be able to respond to and take a stand on sustainability issues when faced with them in the future. Undervisning för hållbar utveckling är ett av de viktigare uppdragen som skolan har enligt Skolverket. Den ingår i flera ämnens kursplaner, inklusive den för ämnet teknik. Eftersom tidigare forskning har visat att många ungdomar känner en stark oro inför framtiden på grund av klimatförändringarna och vilka konsekvenser de har för deras framtid genomfördes denna studie som undersöker hur tema hållbar utveckling framställs i dagens läromedel för ämnet teknik. Studien söker dessutom efter svar på frågan om läromedlens innehåll angående hållbarhetsfrågor är utformade så att eleverna får verktygen till att utveckla ett aktivt förhållningssätt i dessa frågor. Resultatet visar att det finns tydliga skillnader i hur olika läromedel behandlar temat och hur stort utrymme det får. Det visar också att störst fokus ligger på de ekologiska aspekterna som resursförvaltning, växthuseffekt och klimatpåverkan, något som ligger i linje med den allmänna diskussionen i dagens media. Utformningen av textavsnitt och övningsuppgifter uppmanar i stor utsträckning till ett aktivt deltagande av eleverna i form av forskning, diskussioner och ställningstagande. Det kan anses vara en väg till att ge ungdomar de nödvändiga verktygen för att kunna bemöta och ta ställning till hållbarhetsfrågor när de ställs inför dem i framtiden.

Syftet med studien var att analysera normkritisk barnlitteratur för barn mellan tre till sex år, från tre normkritiska bokförlag: Vombat förlag, Sagolikt bokförlag och Olika förlag. I två delstudier analyserades litteraturen utifrån två olika perspektiv, i delstudie ett utifrån ett etniskt mångfaldsperspektiv och i delstudie två ur ett genusperspektiv. Den utvalda barnlitteraturen för studien var: När var egentligen i morse (2015), Maskerad (2009), Tyranno (2008), Kalle blir kär! (2019), Kalle med klänning (2008), Kalle som lucia (2009), Bra bestämt! (2016), Kivi och Monsterhund (2012), Här kommer UppfinnarJohanna! (2017) och Prinsessan Victoria (2014). Genom barnlitteraturen ville vi synliggöra hur etnisk mångfald och genus konstrueras och vilka normer och värderingar som blev framträdande, samt ur ett didaktiskt perspektiv analysera vilka konsekvenser litteraturen får för barns identitetskonstruktioner och lärande. Genom en kritisk diskursanalys analyserade vi hur texterna och bilderna i barnlitteraturen har konstruerats, vilka didaktiska konsekvenser litteraturen medför samt vilka ideologiproduktioner som framträdde. Materialet har bearbetats både enskilt och intersubjektivt, samt att våra analyser är baserade på våra egna tolkningar och generaliseringar. Studiens resultat utifrån ett etniskt mångfaldsperspektiv visade att det råder en vithetsnorm i barnlitteraturen samt att personer med annan etnicitet än den västerländska marginaliserades. Dessutom framkom det att karaktärer med annan hudfärg än vit framställdes på ett stereotypiskt sätt. Studiens resultat utifrån ett genusperspektiv visade att kvinnor var underrepresenterade som huvudkaraktärer och att litteraturen reproducerade och upprätthöll stereotypiska könsföreställningar. De här resultaten blev särskilt intressanta och anmärkningsvärda med tanke på att litteraturen var utgiven av bokförlag som specifikt profilerat sig som normkritiska och inkluderande. Resultatet blev därför uppseendeväckande eftersom de normkritiska förlagen genom sin litteratur reproducerade och upprätthöll de etablerade normerna, samt att de konstruerade nya normer som blev normerande i sig.

I uppsatsen används metoder för text- och bildanalys för att analysera och granska kapitlenom skönlitterär epikanalys i två läromedel: Svenska impulser 3 från Sanoma Utbildning ochSpråket och berättelsen 3 från Gleerups. Texterna analyseras utifrån deras ideationella,interpersonella och till viss del textuella egenskaper. Undersökningen visar att de bådaläromedlen, trots liknande sidomfång, har relativt stora innehållsskillnader sett till omfång och val av skönlitteratur. Undersökningen visar också inkonsekvenser i begrepps-användningen, både mellan teorikapitel och uppgifter samt mellan olika uppgiftsblock. Ytterligare ett resultat är att båda läromedlen föredrar muntliga samtals- ochdiskussionsuppgifter i mycket större utsträckning än skrivuppgifter. Mellan läromedlen finnsockså en skillnad i hur uppgifterna presenteras för läsaren, där Språket och berättelsen 3 gerstörre frihet åt läraren medan Svenska impulser 3 i hög grad ger redovisningsmetod iuppgiftsinstruktionerna.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om etnisk representation i läromedel i svenska för årskurs 5. För att uppnå syftet tar studien utgångspunkt i Stuart Halls (1992) representationsteori samt Edward Saids (1993) teori om orientalism. Dessa är teorier om hur den västerländska kulturen har överordnats andra kulturer och andra delar av världen. Även en postkolonial teori tillämpas för att ge en förklaring till en uppdelning i västerländskt och icke-västerländskt. För att besvara studiens forskningsfrågor – ”I vilken utsträckning representeras olika etniciteter i de utvalda läromedlen med avseende på personnamn, länder/platser, högtider samt hur individer på bilderna framställs utifrån ett västerländskt och icke-västerländskt utseende?” och ”På vilket sätt framställs olika etniciteter i de utvalda läromedlen med avseende på personnamn, länder/platser, högtider samt hur individer på bilderna framställs utifrån ett västerländskt och icke-västerländskt utseende?” – användes en kvantitativ och en kvalitativ metod. I studien beräknas den kvantitativa förekomsten av etnisk representation i läromedlen med fokus på aspekterna personnamn, länder/platser och högtider samt om individer representeras utifrån kategorierna västerländskt och icke-västerländskt utseende. Studien fokuserar även mer djupgående på kvalitativa analyser av hur dessa aspekter framställs med avseende på etnisk representation. För att kategorisera individers utseenden i läromedlens bilder använder studien sig av ett analysverktyg baserat på Luis Ajagán-Lesters (1999) forskning om olika etniciteter. Studiens resultat visar att västerländska personnamn, länder/platser, högtider och individer av västerländskt utseende dominerar i samtliga analyserade läromedel. Detta tyder på ett västerländskt fokus som kan liknas vid tidigare forskning som visat att Europa ofta framställs som det centrala och där det icke-västerländska endast representeras i en liten omfattning. Något som synliggörs genom studien är att läromedlen nästan enbart innehöll västerländska författare och att huvudpersonerna i texterna oftast hade västerländska namn. I övrigt framställdes namnen på ett neutralt sätt och inga namn gav tydliga positiva eller negativa associationer. Trots ett västerländskt fokus där den västerländska världen förekom i större utsträckning finns olika delar av världen representerat i läromedlen. Samhällen i västvärlden representeras däremot som välutvecklade och moderna, och de få gånger som övriga delar av världen representeras är det delvis i outvecklade eller odemokratiska kontexter, men de flesta länder eller platser som representeras nämns ej i någon större kontext. Vid analysen av olika högtider framkom det att endast julen finns med i läromedlen och de individer som framställdes i samband med julen förknippas med det västerländska.