Search

t Syftet med denna studie är att undersöka på hur elever upplever elevinflytande och elevansvar under rasten och hur lärare kan skapa förutsättningar för elevers deltagande i rastverksamheten. Vid den årliga utvärderingen av rastverksamheten vid den skolan där studien har genomförts upptäcktes att elevinflytande och elevansvar inte uppnådde de mål som satts upp. Undersökningen utgörs av en kvantitativ enkätundersökning om elevinflytande och elevansvar under rasten. Sammanlagt deltog 113 elever i undersökningen. Resultatet visar att eleverna upplever de lärarledda rastaktiviteterna som något positivt, men att de inte får påverka innehållet i den grad de önskar. Resultatet visar också att eleverna är intresserade av att ta ett större ansvar när det gäller delaktighet och ledarskap än de tidigare tagit under rasten.

Syftet med denna studie är att utforska vilka uppfattningar lärare på fritidshem har gällande styrda rastaktiviteters betydelse, möjligheter och utmaningar för att stärka elevers sociala samspel. Tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk utgår från skolans rastaktivitet som fritidslärarens professionella ansvar, relationer samt ett relationellt perspektiv. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med utbildade fritidslärare. Resultatet visar att det finns två olika betydelser för de styrda rastaktiviteternas påverkan av elevers sociala samspel, vilka är rastaktiviteters betydelse för elevers tillhörighet och betydelsen av elevers valmöjlighet under raster. Att elever som har hamnat utanför den rådande sociala kontexten hittar en plats under raster och kan således skapa en tillhörighet samtidigt som de styrda rastaktiviteterna är valfria. Fritidslärares uppfattningar om vilka möjligheterna de styrda rastaktiviteterna är handlar om utveckling av elevers sociala kompetens, vilket kan hjälpa elever med sitt sociala samspel, stärkning av social interaktion och sammanhållning på skolgården, samt en stärkt kunskapsutveckling. De utmaningar som resultatet tyder på handlar om tid för planering av dessa rastaktiviteter och att hitta aktiviteter som stärker elevers självförtroende och därigenom även det sociala samspelet.

Syftet med den här studien är att synliggöra fritidslärarens arbetssätt och didaktiska metoder för att genom rastverksamhet främja mellanstadieelevers fysiska aktivitet. I undersökningen läggs särskild vikt vid hur genusperspektivet kan beaktas i det här sammanhanget. För att undersöka det valda området har en kvalitativ intervjustudie genomförts med utgångspunkt i en fenomenografisk ansats för att få fram fritidslärarnas uppfattningar. För studien har totalt fem behöriga fritidslärare från tre olika kommuner intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att de deltagande lärarna för studien bar på en medvetenhet kring den minskade mängden av daglig fysisk aktivitet hos barn. Resultatet visar även att det hos lärarna fanns en vilja att med rastverksamheten bidra till att eleverna rör sig mer. Men trots det visar det sig i resultatet att lärarna inte arbetade med den fysiska aktiviteten som främsta huvudområde i rastverksamheten. Studies resultat bidrar med olika didaktiska metoder och strategier för att öka mellanstadieelevers mängd av fysisk aktivitet hos båda könen. Metoder som bland annat nämndes var erbjudande av olika materiel, aktiviteter med utmanande svårighetsnivåer, veckoscheman för kommande veckas aktiviteter och samtal med eleverna för att uppmärksamma elevernas önskemål i rastverksamheten. Resultatet visar även att en lärares involvering i form av styrd aktivitet med fysisk rörelse bidrar till en jämnare fördelning av kön i deltagarantalet samt att lärarens närvaro bidrar till att könsstereotypiska mönster i val av lek och aktivitet bryts.

Vår studie grundar sig på att undersöka hur rastverksamhet och meningsfulla aktiviteter kan skapas utifrån upplevelse- och äventyrspedagogik där fokus inriktas mot erfarenhets- upplevelsebaserat, experimentellt och utforskande förhållningssätt. Våra mål är att öka elevers motivation och attityd för vistelse ute på rasten samt synliggöra skolans utemiljö och olika områdens möjligheter för skapande av rastaktiviteter. Vår utgångspunkt i studien är en nulägesanalys som genomfördes i en intervju med tre verksamma fritidspedagoger och utifrån nulägesanalysen skapades syfte och mål. Utvecklingsarbetet grundar sig på rastaktiviteter och morgongymnastik som genomfördes under fem veckor i kombination med vår verksamhetsförlagda utbildning där vi medverkade båda två under rastaktiviteterna, en aktiv och passiv roll. De som fick delta i rastaktiviteterna var årskurs två och tre på frivillig grund. Utifrån nulägesanalys med fritidspedagogerna och eleverna samt vår teori i utvecklingsarbetet har vi skapat tre teman vi grundar vår rastverksamhet på, tema verklighetsanknytning, samarbete och skapande. Studiens dokumentation utgjordes av intervjuer i nulägesanalysen medan det praktiska genomförandet utgjordes av observation under rastaktiviteterna, fältanteckningar, loggbok och fotografering. Resultatet av rastverksamheten visar att elevers intresse för rasten tenderar att öka med stöd av rastaktiviteter där ”flow” uppstår hos elever. Organisation kring rastaktiviteten är en avgörande faktor då konflikter minskade vilket resulterade i bättre motivation och attityd för rastaktiviteterna. Resultatet visar även att morgongymnastik och musik under rastaktivitet uppskattas av eleverna där de visade nyfikenhet, dansade och sjöng.