Search

Bakgrund: Det finns flera faktorer som påverkar compliance, bland annat stigmatisering, kognition och hälsolitteracitet. Bristande compliance är vanligt förekommande hos patienter med psykisk sjukdom och kan leda till allvarliga konsekvenser, såsom svåra insjuknanden, försämrad livskvalitet och suicid. Metoder som förbättrar compliance kan ha stor betydelse för både patienter och närstående samt kan möjliggöra att hälso- och sjukvårdens resurser kan användas mer kostnadseffektivt.Syfte: Att beskriva metoder som kan förbättra compliance hos patienter med psykisk sjukdom.Metod: Integrativ litteraturstudie valdes som design. Sökningar på artiklar som uppfyllde syftet gjordes i databaserna CINAHL och PubMed, där 16 kvantitativa artiklar identifierades. Dataanalysen utfördes med Whittemore & Knalf's metod som inkluderar datareduktion, data-översikt, data-jämförelse och data-slutsats.Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: beteendeterapier, hälsopedagogik och eHälsa och deras underkategorier. Beteendeterapier inkluderade MI, KBT, KBT i kombination och positiv psykologisk terapi (PPI). Identifierade hälsopedagogiska metoder var psykoedukation i kombination samt CAE- och EDU-utbildning. eHälsa resulterade i SMS-påminnelser och smartphone-applikationer.Slutsats: Kombinerade hälsopedagogiska och beteendeinterventioner riktade till patienter och närstående i deras hemmiljö samt gruppinterventioner har bevisat god effekt på compliance. Gruppbehandling kan ge sekundära effekter på exempelvis stigmatisering och social interaktion. Interventioner, givna av specialistsjuksköterskor, är särskilt framgångsrika. Flera av metoderna är kostnadseffektiva och kräver bara några dagars utbildning för att behärska. Nyckelord: compliance, förbättra, metoder, psykisk sjukdom Bakground: There are several factors that can affect compliance, including stigma, cognition and health literacy. Non-compliance is common in patients with mental disorders and can lead to serious consequences, such as severe illnesses, impaired quality of life and suicide. Methods that improve compliance can be of great importance for both patients and relatives and can enable healthcare resources to be used more cost-effectively. Aim: The aim of this study was to describe methods that can improve compliance in patients with mental disorders. Method: The study was conducted as an integrative literature review. Searches for articles that met the objective were made in the databases CINAHL and PubMed, 16 quantitative articles were identified. The data analysis was performed by Whittemore & Knalf's method which includes data reduction, data overview, data comparison and data conclusion. Results: The study resulted in three main categories;: behavioral therapies, health education and eHealth and their subcategories. Behavioral therapies included MI, KBT, KBT in combination and positive psychological therapy (PPI). Identified health education methods were psychoeducation in combination, CAE- and EDU-education. eHealth resultad in mobile text messaging and smartphone-applications.Conclusion: Combined health educational and behavioral interventions aimed at patients and relatives, in their home environment as well as group interventions, have proven efficacy on compliance. Group treatment can have secondary effects on, for example, stigma and social interaction. Interventions, given by specialist nurses, are particularly succesful. Several of the methods are cost-effective and require only a few days of training to master. Keywords: compliance, improve, mental disorders, methods

Introduktion Det förekommer att sjukvårdspersonal återspeglar samhällssynen som råder kring personer med psykisk sjukdom, där okunskap kan leda till stigma. Hälso- och sjukvårdslagen framhåller rätten till god vård och hälsa för alla, men i dagsläget finns inte nationella register beträffande psykisk ohälsa i primärvården, trots att det är dit de flesta patienter vänder sig. Upplevelsen av vårdmötet är av vikt då det kan bli avgörande för vidare vård. Syfte Att undersöka hur patienter med psykisk sjukdom upplever bemötande i primärvården. Metod Detta är en litteraturöversikt med deskriptiv design och kvalitativ ansats, baserat på tio kvalitativa originalartiklar valda från vetenskapliga tidskrifter funna via sökmotorn PubMed. Resultat Fyra kategorier framkom, holistisk syn, fördomar, kommunikation, samt kontinuerlig relation. Att inte bli tagen på allvar eller trodd på, bristande engagemang, samt nedsatt kommunikation mellan personal och vårdformer liksom mellan sjukvårdspersonal och patienter ledde till ökad osäkerhet. Förebyggande arbete, fast och erfaren vårdkontakt liksom avsatt tid var uppskattat då det gav känsla av meningsfullhet. Slutsats Patienter med psykisk sjukdom önskade bli bemötta holistiskt, där både psykiska och somatiska åkommor ses. Då områden som kunskap, engagemang, kommunikation och hol­istiskt synsätt ingår i sjuksköterskans kompetensbeskrivning, är litteraturöversiktens fynd viktiga insikter för omvårdnad som sjuksköterskan bör ta hänsyn till Introduction It happens occasionally that healthcare staff reflect society’s views on people with severe mental illness, where lack of knowledge easily turns into stigmatization. The Health and Medical Care Act emphasizes patients’ right to good care and health for all, yet there is currently no national register regarding mental illness in primary care, despite that is where most patients turn to. The patient’s experience of that encounter is of importance as it can be crucial for further care. Aim To describe how patients with severe mental illness experience the encounter from health care staff in primary care. Method Literature review, with descriptive design and qualitative approach, based on ten qualitative articles selected from scientific journals through the search engine PubMed. Results The result developed into four categories, holistic view, prejudice, communication, and continuous relationships. Not to be taken seriously or believed in, lack of engagement and coordination among staff as well as between various forms of healthcare organizations and patients led to increased feelings of uncertainty. Preventive care, experienced and a fixed care contact, along with designated time was appreciated as it gave a sense of meaning. Conclusion Patients with severe mental illness desired a holistic approach, where both mental and somatic ailments are seen. Areas such as knowledge, commitment, communication and a holistic approach are included in the nurse's competence description. The findings of the literature review are important attainments for nursing that the nurse should take into account.

Bakgrund: Personer som lider av psykisk sjukdom lever upp till 20 år kortare än den allmänna befolkningen, detta till följd av fysiska sjukdomar som kan förebyggas. Det är känt att vårdpersonal stigmatiserar och diskriminerar patienter med psykisk sjukdom, vilket kan yttra sig i sämre vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter och upplevelser som patienter med psykisk sjukdom och deras närstående har av den somatiska vården. Metod: Litteraturstudie baserad på 9 kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl och APA PsycInfo. Analysprocessen genomfördes utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman och sju subteman. Temana var: Stigmatisering och diskriminering; Diagnostisk överskuggning; Faktorer som försvårar tillgängligheten till somatisk vård; Faktorer som underlättar tillgängligheten till somatisk vård. Konklusion: Patienter med psykisk sjukdom och deras närstående har erfarenheter och upplevelser av stigmatisering från vårdpersonalen. Detta leder till diskriminering såsom diagnostisk överskuggning och en sämre vård, vilket skulle kunna vara en orsak till den förkortade livslängden. Mer forskning behövs om hur utbildnings- och samarbetsfrämjande interventioner kan minska stigmatiseringen och leda till en mer jämlik vård.

Introduktion: Patienter med psykisk sjukdom har ett ökat vårdbehov på grund av ökad risk för samsjuklighet. Detta gör att de är en patientgrupp vårdpersonal möter i alla delar av vården. Forskning visar att vårdpersonal kan känna en rädsla för patienter med psykisk sjukdom samt se dem som oförutsägbara. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever bemötande från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa originalartiklar. Litteratursökning genomfördes i databaserna PsycInfo, PubMed samt CINAHL. Resultat: Resultatet indelades i följande kategorier: Att inte bli trodd på, att bli bemött med ointresse, brist på respekt för patientens delaktighet och att inte bli lyssnad på. Personerna med psykisk sjukdom upplevde att vid många tillfällen att de inte blev tagna på allvar vilket skapade osäkerhet och självstigmatisering. Detta resulterade i att de var mindre benägna att söka vård. Deltagarna i studierna upplevde att de fick sämre bemötande, blev inte trodda på samt fick vänta längre på vård på grund av sin psykiska sjukdom. Positiva upplevelser av bemötande uttrycktes när patienterna haft en kontinuerlig vårdkontakt samt blivit bemötta med empati. Slutsatser: För att personer med psykisk sjukdom ska få ett gott bemötande krävs det att de känner sig prioriterade, blir lyssnade och trodda på samt känner sig delaktiga i sin vård. Den psykiska sjukdomen ska tas i beaktande dock inte överskugga andra problem och sjukdomar. Sjuksköterskor bör få utökad klinisk och teoretisk praktik inom ämnet psykiatri för att minska rädsla och fördomar och därmed främja ett bättre bemötande. Introduction: Patients with mental illness have an increased need for care due to an increased risk of co-morbidity. This means that they are a patient group that health professionals meet in all parts of care. Research shows that healthcare professionals can feel a fear of patients with mental illness and see them as unpredictable. Aim: The purpose of this literature review is to investigate how people with mental illness experience encounters with healthcare professionals. Method: General literature review based on twelve qualitative original articles. A literature search was carried out in the databases PsycInfo, PubMed and CINAHL. Results: The result was divided into the following categories: Not being believed, to be met with disinterest, lack of respect for patient participation and not being listened to. The persons with mental illness experienced on many occasions that they were not taken seriously, which created insecurity and self-stigmatization. This resulted them being less likely to seek care. The participants in the studies felt that they were categorized because of their mental illness, received worse treatment and had to wait longer for care because of this. It was perceived that healthcare professionals believed that patients with mental illness lied. Positive experiences of treatment were expressed by the patients when they had continuous care contact and were treated with empathy. Conclusion: In order for persons with mental illness to receive good treatment, it is necessary for them to feel prioritized, to be listened to and believed in, and to feel involved in their care. Categorization of patients with mental illnesses should be avoided. Nurses should receive increased clinical and theoretical practice in the subject of psychiatry to reduce fear and prejudice to promote better encounters with patients.

Bakgrund: Som sjuksköterska möter man patienter med olika behov oavsett vart man arbetar. Patienter med en psykiatrisk problematik som vårdas inom somatisk vård riskerar att få en vård av sämre kvalitet. Att genomföra en litteraturstudie ur sjuksköterskors perspektiv kan bidra till ökad kunskap och minska stigmatisering. Med utbildning inom ämnet kan sjuksköterskan utvecklas i sin roll och därmed förbättra vårdkvaliteten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård. Metod: Databaserna CINAHL och Pubmed användes vid litteratursökningen. Totalt 9 vetenskapliga artiklar hittades som svarade mot syftet. Artiklarna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet av analysen resulterade i fem slutkategorier som beskriver sjuksköterskors upplevelser att vårda patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård: Att förutfattade meningar synliggörs, Att utmanas och känna sig otillräcklig, Att förutsättningarna inte är optimala, Att ha svårigheter att etablera en relation och Att känna rädsla och oro. Slutsats: I litteraturstudien framkom att sjuksköterskor ofta upplevde en osäkerhet i mötet med patienter med psykisk sjukdom. För att göra en förändring krävs det att personal får mer kunskap genom utbildning samt ett bättre samarbete med personal från psykiatrin. Detta ger både personal och patienter goda förutsättningar att bygga en tillitsfull relation för att ge en god och säker vård.

Bakgrund: Psykiska sjukdomar har blivit en del av det moderna samhälles folksjukdomar, och är vanliga hos patienter i den somatiska vården. Eventuella fördomar eller bristande kunskap kring psykisk sjukdom hos vårdpersonalen kan leda till att patienter med psykiska sjukdomar får en sämre vård och ett sämre bemötande än andra patientgrupper. Metod: Studiens design är kvalitativ och empirisk. Data samlades in genom en onlinebaserad enkät där 31 deltagare deltog. Resultatet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Syfte: Att beskriva de upplevelser som personer med psykiska sjukdomar har av vårdpersonalens bemötande i den somatiska vården. Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i tre kategorier vilka är en förutsättning för en positiv upplevelse; Vikten av god kompetens, Vikten av jämlik vård och Organisatoriska faktorer. Temat som framkom var Utan förståelse, ingen god vård. Konklusion: Patienter med psykiska sjukdomar har en blandad upplevelse kring bemötandet i den somatiska vårdsektorn. Individuell kunskap och förståelse hos vårdpersonal i den somatiska vården spelar en vital roll i hur patienten med psykisk sjukdom upplever bemötandet. För att kunna erbjuda patienter med psykisk sjukdom en god somatisk vård krävs gedigen utbildning, bättre teamsamverkan och en mer individanpassad vård. Background: Mental illness has become one of the modern society’s most common diseases, and are common amongst patients in the somatic care. Potential prejudice or lack of knowledge among nursing staff regarding mental illnesses can lead to poorer somatic care for patients with mental illnesses compared to other patient groups. Method: Empirical, qualitative methodology was used. Data was collected through an online baser survey where 31 people participated. The results were analyzed by content analysis. Aim: To describe how patients with mental illnesses experience nursing staff’streatment in the somatic care. Findings: The analysis resulted in three highlighted categories necessary for a positive treatment experience; The importance of good knowledge, The importance of equal healthcare and Organizational factors. The theme that emerged was Lacking understanding, insufficient care. Conclusion: Patients with mental illnesses describe a mixed experience of the treatment in somatic care. Individual knowledge and understanding among nursing staff in the somatic care are vital factors to experience a good treatment. Improvements in staff education, teamwork and individualized care are requirements to be able to offer a more equal, improved somatic care for patients with mental illnesses.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället trots mer öppna och förstående attityder kring ämnet. I sitt arbete möter den grundutbildade sjuksköterskan inte bara patientgruppen på psykiatriska avdelningar utan även inom den somatiska vården och akutsjukvården. Forskning visar på att patienter med psykisk sjukdom upplever dåligt bemötande från vårdpersonal i kontakt med akutsjukvården. Patientgruppen riskerar även att få sämre behandling och diagnostisering än övrig befolkning. För att ge god omvårdnad till patienter med psykisk sjukdom behöver sjuksköterskan arbeta utefter kärnkompetenser med fokus på personcentrerad vård. I psykiatrin används bland annat en Recoverymodell som bidrar med ett holistiskt synsätt och fokuserar på fungerande samarbete mellan sjuksköterskan och patient för att eftersträva återhämtning utan fokus på att bota. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av vård av patienter med psykisk sjukdom på akutvårdsavdelningar. Metod: En litteraturöversikt utifrån 12 artiklar med kvalitativ ansats. Resultat:Två huvudkategorier identifierades: Känsla av frustration och Vilja att hjälpa. Kategorierna delades in i totalt åtta underkategorier, där Känsla av frustration delades in i En utmanande patientgrupp, Känsla av otillräcklighet, Känsla av osäkerhet, En utmanande miljö, Bristen på tid och Bristen på stöd, struktur och samverkan, och Vilja att hjälpa delades in i Viljan att ge bra vård, Viljan att se personen bakom sjukdomen och Viljan att lära sig mer. konklusion: Kunskap och utbildning behövs för att kunna ge adekvat omvårdnad. Att implementera handledning och Recovery-modellen i arbetet kan bidra till ett mer professionellt förhållningssätt gentemot patienterna och se återhämtning som något icke-linjärt som tar tid. Background: Mental illness is a growing problem in society. Registered nurses will not only meet this group of patients in psychiatric care but also in somatic care and in emergency departments. Studies indicate that patients with mental illness experience inadequate behavior from ED staff and are at a higher risk of insufficient care and diagnosis than the rest of the population. The nurses need to focus on the core competencies and patient-centered care to be able to provide adequate nursing care to patients with mental illness. In psychiatry a Recovery-model with a holistic approach that focuses on teamwork between the nurse andpatient is being used. The aim of the model is not to cure the patient but to strive towards recovery. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for patients with mental illness in emergency departments. Method: A literature study based on 12 articles with a qualitative perspective. Results: Two main categories were identified: Feelings of frustration and a willingness to help. The categories were then divided into eight subcategories in total, consisting of A challenging group of patients, Feelings of inadequacy, lack of time, lack of support, Structure and cooperation, and A willingness to help, A willingness to provide adequate care, A willingness to see the person behind the illness and A willingness to learn more. Conclusion: A deeper knowledge and education is needed to be able to provide adequate nursing care to patients with mental illness. An implementation of a preceptorship model and recovery-model can provide a more professional approach towards the patients and also to view recovery as something that is nonlinear and takes time

SAMMANFATTNING Bakgrund: Bristande bemötande och brist på förståelse mot personer med psykisk sjukdom är vanligt förekommande, även inom vården. Sjukhusmiljön ska vara en plats där patienter ska få hjälp men faktorer som exempelvis fördomar kan påverka bemötande. Bristande förståelse och bemötande kan bidra till att patientens behov av vård inte tas på allvar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med psykisk sjukdom uppfattade bemötandet av sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården.Metod: Syftet har besvarats med hjälp av en deskriptiv litteraturöversikt. Inkluderade artiklar har varit av kvalitativ ansats samt har genomgått en kvalitetsanalys och erhållit hög eller medel kvalitet. Resultat: I resultatet beskrev patienter både positiva och negativa uppfattningar av bemötandet från sjuksköterskor i hälso- och sjukvården. Positiva aspekter beskrevs bland annat som att bli bemött med medmänsklighet, respekt och som en individ. Även upplevelsen av att känna sig förstådd hade också en stor betydelse. De negativa aspekterna som bristande förståelse, kontinuitet, misstro och fördomar beskrevs av patienter. Detta förklarades påverka patientens självförtroende och psykiska mående, såsom känslor av hopplöshet, rädsla och hjälplöshet. Slutsats: Patienterna beskrev empati, förmågan att lyssna, medmänsklighet, kontinuitet och respekt som positiva delar i bemötandet med sjuksköterskor. De negativa delarna som patienterna beskrev i bemötandet med sjuksköterskor var i motsatsförhållande till de positiva, brist på empati, sympati, ointresse för patienterna, brist på kontinuitet och respekt men även misstro och rädsla. Nyckelord: psykisk sjukdom, sjuksköterskor, patientens perspektiv, stigmatisering, bemötande ABSTRACT Background: Lack of treatment and lack of understanding towards people with mental illness is common, even in healthcare settings. The hospital environment should be a place where patients should receive help, but factors such as prejudice can affect treatment. Lack of understanding and treatment can contribute to the patient’s need for care not being taken seriously. Aim: The purpose of this study was to describe how patients with mental illness perceived the treatment by nurses in healthcare settings.Method: The purpose has been answered with the help of a descriptive literature review. Included articles have been of qualitative approach and have undergone a quality analysis and obtained high or medium quality. Results: In the results, patients described both positive and negative perceptions of how the treatment of nurses in the healthcare setting is. Positive aspects were described, among other things, as being treated with compassion, respect and as an individual. Even the experience of being understood was of great importance. The negative aspects such as lack of understanding, continuity, mistrust and prejudice were described by patients. This was explained to affect the patient's self confidence and mental state, such as feelings of hopelessness, fear and helplessness. Conclusion: Patients’ described empathy, the ability to listen, compassion, continuity and respect as positive components in treatment by nurses’. The negative components that patients’ described in treatment by nurses’ were in a opposite relationship to the positive ones, lack of empathy, unconcern for patients’, lack of continuity and respect, but also mistrust and fear. Keywords: mental illness, nurses, patients’ perspective, stigmatization, treatment

Bakgrund: Efter psykiatrireformen så har kommunerna fått ta ett större ansvar för personer med psykisk sjukdom vilket ställer krav på sjuksköterskor som arbetar kommunalt inom hemsjukvården att veta hur de ska bemöta och vårda personerna. Tidigare internationella studier tyder på att sjuksköterskor upplever en osäkerhet och brist på kunskap i vården av personer med psykisk sjukdom inom hemsjukvården. Det saknas dock kunskap om sjuksköterskans upplevelse utifrån en svensk kontext. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med psykisk sjukdom inom hemsjukvården. Metod: En kvalitativ metodologi med induktiv ansats användes. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor inom hemsjukvården. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskorna strävar efter att se personen genom att respektera och empatisera med honom eller henne, att möta personen där hen är och genom att sträva efter jämlikhet och självbestämmande. De arbetar med att skapa förtroende och trygghet genom att ta sig tid för personen de vårdar. Vidare visar resultatet på sjuksköterskornas upplevelser av att känna sig utsatt och oskyddad då de beskriver känslor av rädsla och känslor av att bli manipulerad. Resultatet visar även på upplevelser av otillräcklighet i vårdandet då sjuksköterskorna känner sig osäkra i bedömningarna och då de känner en uppgivenhet i vårdandet. De upplever vidare ett behov av att ha ett delat ansvar kring personerna. Slutsats: I vårdandet av personer med psykisk sjukdom upplever sjuksköterskorna vikten av att sträva efter personcentrerad vård. För att ge en god och likvärdig vård för alla så krävs ökad kunskap och handledning för sjuksköterskorna inom hemsjukvården och ett förbättrat samarbete mellan olika vårdgivare.

SAMMANFATTNING Bakgrund Psykisk ohälsa är den vanligaste anledningen till sjukskrivning i Sverige. Hälsoskillnader där psykisk ohälsa hos specifika och mer utsatta grupper är vanligt. De svårigheter och utmaningar som en person med psykisk sjukdom möter, kan omfatta hela dennes liv. Konsekvenserna av sjukdomen genomsyrar ofta både arbetsliv, inkomst, sociala relationer samt självkänsla. Föreställingar kring patientgruppen föder ett stigma kring psykiska sjukdomar och personerna drabbade av sjukdom. Samhällsnormer kan bidra till att människor som är avvikande från denna, inte accepteras socialt. Det är något som ofta drabbar individer med psykisk sjukdom vilka också kan behöva möta ytterligare motgångar om också vårdpersonal likt sjuksköterskor har föreställingar kring patientgruppen. Självstigma för personen med psykisk sjukdom följer ofta i spåren av samhällets stigmatisering. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters föreställningar om personer med psykisk sjukdom. Metod Litteraturöversikt valdes som metod för detta arbete, med 15 inkluderade artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod vilka analyserades med hjälp av integrerad analys. Resultat Resultaten visade att både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kunde besitta negativa uppfattningar gentemot personer med psykiska sjukdomar. I den mån dessa uppfattningar och attityder ändrades, hade utbildning inom psykiatrisk vård, bestående av verksamhetsförlagd placering och teoretiska kurser, påverkan. Kontakt med eller en relation till en person eller patient med psykisk sjukdom kunde också påverka sjuksköterskornas och sjuksköterskestudenternas åsikter. Slutsats Resultaten visade att både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kunde besitta negativa uppfattningar gentemot personer med psykiska sjukdomar. I den mån dessa uppfattningar och attityder ändrades, hade utbildning inom psykiatrisk vård, bestående av verksamhetsförlagd placering och teoretiska kurser, påverkan. Kontakt med eller en relation till en person eller patient med psykisk sjukdom kunde också påverka sjuksköterskornas och sjuksköterskestudenternas åsikter.

Inledning: Sjuksköterskor kommer att möta och vårda patienter med psykisk sjukdom oavsett arbetsplats. Sjuksköterskors grundutbildning grundar sig i att bemöta patienter med ett helhetsperspektiv oavsett bakomliggande sjukdom. Trots det så förekommer stigmatisering av patienter bland vårdpersonal. Syfte: Syftet är att sammanställa faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder mot patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård. Metod: Nio steg av Polit och Beck (2017) har använts för att utforma litteraturstudien. Sökningar genomfördes i CINAHL, PubMed och PsychInfo. Efter kvalitetsgranskning kvarstod tio artiklar. Fyra kvalitativa, fem kvantitativa artiklar och en artikel av mixad metod. Resultat: De faktorer som påverkar attityder mot patienter med psykisk sjukdom hos sjuksköterskor inom somatisk vår kunde sammanställas i tre kategorier; osäkerhet, erfarenhet och utbildning. Slutsats: Attityderna var kopplade till bristfällig kunskap, erfarenhet och osäkerhet. Utbildning inom psykisk sjukdom och stöd till sjuksköterskor behöver utvecklas. Sjuksköterskors kunskap främjar positiva attityder och resulterar i god omvårdnad till patienter med psykisk sjukdom.

Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom är en patientgrupp som kan väcka föreställningar hos befolkningen och även hos sjuksköterskor. Den psykiatriska vården har utifrån ett historiskt perspektiv varit kantat av kränkande behandlingsformer som också ses ha bidragit till dagens föreställningar. Patienter med psykisk sjukdom bor i större utsträckning hemma och har behov av kommunal hemsjukvård. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors och distriktssköterskors upplevelser av att bemöta patienter med psykisk sjukdom i kommunal hemsjukvård. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor och två distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur den kvalitativa innehållsanalysen uppstod tre kategorier; organisatoriska otydligheter, kunskapens betydelse och professionellt förhållningssätt med olika underkategorier. Det framkom att det fanns föreställningar om patienter med psykisk sjukdom som berodde på en kunskapsbrist. En otydlighet i organisationen fanns som orsakade svårigheter att bemöta patienter med psykisk sjukdom. Ett professionellt förhållningssätt ansågs vara av vikt för att kunna bemöta alla patienter på ett jämlikt sätt. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor och distriktssköterskor i kommunal hemsjukvård efterfrågar en utökad kunskap om psykisk sjukdom. Kunskapsbristen beskrevs skapa en upplevelse av otillräcklighet för att bemöta patienter med psykisk sjukdom på ett jämlikt sätt Background: Patients with a mental illness is a group of patients who can cause prejudice not only in the population but also among professional nurses. They can be perceived as unpredictable, dangerous, and more demanding than other patients. From a historical perspective, psychiatric care has been fraught with abusive forms of treatment that are also seen to have contributed to today's perceptions. Patients with mental illness live to a greater extent at home and therefore has a need for municipal homecare. Aim: The aim was to shed light on nurses and district nurses experiences of meeting patients with mental illness in municipal home care. Method: The study was conducted with a qualitative design. Semi-structured interviews were conducted with seven nurses and two district nurses in municipal home care. The interviews were analyzed with a based on a qualitative content analysis. Results: Based on the qualitative content analysis, three categories emerged: organizational ambiguities, the importance of knowledge, and the importance of a professional approach with different sub-categories. It turned out that there were ideas about patients with mental illness that were due to a lack of knowledge. There was a lack of clarity in the organization that caused difficulties in dealing with patients with a mental illness. A professional approach appeared to be important to be able to treat all patients in an equal way. Conclusion: The study shows that nurses and district nurses in municipal home care want an increase in knowledge about mental illness. The lack of knowledge was described as creating a feeling of inadequacy when striving to meet patients with mental illness in an equal way

Bakgrund: Barn till en psykisk sjukförälder kan påverkas negativt av den psykiska sjukdomen. Vid bristande omsorg riskerar barnen att själva utveckla psykisk sjukdom i senare ålder. Studier visar att sjuksköterskor har svårigheter att möta dessa barn och ungdomar vars förälder har psykisk sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser av att växa upp med en förälder som lider av psykisk sjukdom. Metod: Design för studien är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på sju självbiografier. Vid analys av data användes en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier; Att upprätthålla en fasad, att tvingas ta ansvar, att ha behov av stöd och att ha positiva minnen med tolv underkategorier. Trots en svår uppväxt med skam, ensamhet och avsaknad av stöd fanns det positiva minnen när barnen fick chans till en normal vardag. Samtliga barn beskrev att de önskade sig fått mer stöd från vården. Slutsats: Barn som lever med en psykiskt sjuk förälder upplevde de var tvungna att upprätthålla en fasad, tvingades ta ansvar och hade ett behov av att stöd. Med dessa upplevelser i åtanke behöver vården möta familjer där det finns psykiskt sjukdom närvarande med öppenhet.

Bakgrund: Vid psykisk sjukdom spelar olika faktorer in och symtomen varierar beroende på diagnos. Patienter med psykisk sjukdom upplever osäkerhet vid kontakt med vården på grund av att stigmatisering är ett vanligt förekommande problem. Sjuksköterskor ska ge en god omvårdnad oberoende personliga värderingar och patientens sjukdom, etnicitet eller kultur. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors attityder om patienter med psykiska sjukdomar och upplevelsen av att vårda dessa patienter, utanför psykiatriska vårdenheter. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt där 18 vetenskapliga artiklar söktes fram utifrån syftet, analyserades och sammanställdes till resultatet. Artiklarna var av både kvalitativ, kvantitativ design samt en mixad metod. Databaserna Cinahl och PubMed användes som sökmotorer. Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier. ”Sjuksköterskors upplevelse av vårdmötet” där både negativa och positiva upplevelser framkommer samt faktorer som påverkar upplevelsen av vårdmötet med patienten. ”Sjuksköterskors upplevelse av kompetens” där många studier visar att utbildning har en positiv inverkan på upplevelsen av vårdmötet samt att sjuksköterskorna vill ha utbildning för att känna sig trygga i omvårdnaden av patienter med psykisk sjukdom. ”Sjuksköterskors attityder” där stigmatisering mot patienten framkommer. Slutsats: Sjuksköterskor är i behov av utbildning för att få en ökad kunskap om psykiska sjukdomar och att vårda patienter med psykiska sjukdomar. Kunskap kan minska stigmatisering av psykisk sjukdom och främja upplevelsen av vårdmötet genom att öka sjuksköterskans trygghet i att bemöta patienter med psykiska sjukdomar. Background: In mental illness, different factors play a role and the symptoms vary depending on the diagnoses. Patients with mental illness experience insecurity when in contact with care since stigma is a common problem. Nurses must provide good care regardless of personal values and the patient's illness, ethnicity or culture. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ attitudes about patients with mental illness and the experience of nursing these patients, outside of psychiatric care units. Method: The degree project was conducted out as a literature review where 18 scientific articles were searched for based on the purpose, analyzed and compiled for the results. The articles were of both qualitative, quantitative design and a mixed method. The Cinahl and PubMed databases were used as search engines. Result: The result consists of three main categories. "Nurses' experience of the care meeting" where both negative and positive experiences emerge as well as factors that affect the experience of the care meeting with the patient. "Nurses' experience of competence" where many studies show that education has a positive impact on the experience of the care meeting and that the nurses want education to feel safe in the care of patients with mental illness. "Nurses' attitudes" where stigma towards the patient emerges. Conclusion: Nurses need education to gain an increased knowledge of mental illness and to care for patients with mental illness. Knowledge can contribute to a more positive attitude and promote the experience of the care meeting by increasing the nurse's confidence in dealing with patients with mental illnesses. The nursing meeting is also negatively affected by a lack of time as the nurses feels that the patient is not receiving the necessary care.

Background: A large percentage of the world's population suffers from mental illness. Comorbid patients experience inferior treatment when seeking help within somatic hospital care. Negative attitudes and stigmas towards patients with mental illness exist within somatic hostpital care and may affect the patient's well-being from several perspectives. Aim: The purpose is to describe attitudes and experiences of nurses in connection with treating mentally ill patients within somatic hospital care. Method: A literature review has been completed using surveys of exisitng knowledge. Literature searches were conducted with the databases PubMed and Cinahl Complete. Eight qualitative and four quantitative surveys were employed to achieve these results. The surveys were reviewed and analyzed by the authors of the literature review, the outcome of which is reflected in the four resulting themes. Results: The authors recognize a significant lack of nursing knowledge within somatic hospital care in connection with the treatment of patients who suffer from mental illness. The authors of this literature review present the results using four themes: Positive and Negative attitudes, Holistic care, Difficulties in caregiving, and Lack of knowledge and experience. Discussion: The discussion is based on Barker's Tidal Model and holistic care. Nursing experiences and attitudes have been analyzed using this model, the utcome of which has illustrated difficulties in the treatment of mentally ill patients by nursing professionals within somatic hospital care.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykiatrisk diagnos som påverkar känslolivet. Det som karaktäriserar sjukdomen är ett pendlande mellan depression och hypomani/mani som är en eufori utöver det vanliga. Vårdpersonalen har en viktig roll i mötet med patientgruppen, de bör ge stöd och skapa interventioner då dessa patienter har högre suicidrisk än den resterande befolkningen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva en kvinnas upplevelse av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En manifest kvalitativ innehållsanalys med en narrativ ansats av en självbiografi. Resultat: Sex kategorier presenteras: att pendla mellan olika verkligheter, att ångesten kan komma när som helst och var som helst, att behöva behandla den kroniska sjukdomen varje dag, att inte vilja utsätta andra för sitt dåliga mående, att det ständigt pågår ett krig i huvudet samt att vilja leva och att inte vilja leva. Diskussion: Vårdpersonal och närstående har betydelse för patientens välmående i stödjandet av patienten, de bör vara öppensinnade och därmed inte döma eller förminska patientens egna upplevelser. Slutsats: Sjuksköterskor bör se patientgruppen utifrån ett holistiskt perspektiv då sjukdomen handlar om mycket mer än bara depressioner och manier.

Bakgrund: Psykisk ohälsa har blivit ett globalt folkhälsoproblem. Paraplybegreppet psykisk ohälsa inbegriper psykisk sjukdom och psykiska besvär. Psykisk sjukdom uppfyller kriterier för diagnos, medan psykiska besvär är en obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Vid psykisk ohälsa är den vårdande relationen extra viktig och sjuksköterskans bemötande är betydande för patientens rehabilitering. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenhet inom psykisk ohälsa i vården. Metod: Litteraturöversikten genomfördes med elva vetenskapliga artiklar, åtta med kvalitativ design och tre med kvantitativ design Resultat: Tre huvudteman och tre stycken underteman identifierades: Sjuksköterskans kunskap vid mötet med psykisk ohälsa, med undertemat sjuksköterskans självförtroende vid mötet med psykisk ohälsa. Därefter följer huvudtemat relation mellan patient och sjuksköterska och underteman kommunikation mellan sjuksköterska och patient och sjuksköterskans förhållningssätt vid psykisk ohälsa. Huvudtemat sjuksköterskans samarbete vid psykisk ohälsa avslutar resultatet. Diskussion: Utifrån Phil Barkers omvårdnadsteori Tidvattenmodellen diskuteras betydelsen av att etablera relation mellan sjuksköterskan och patienten, samt hur kunskapsbrist kring psykisk ohälsa resulterar i osäkerhet hos sjuksköterskan och sämre vård för patienten.

Psykisk sjukdom är vanligt förekommande i samhället, enligt flera studier relaterat till både samsjuklighet och kortare livslängd. Många personer med psykisk sjukdom söker också vård sent. Detta är något som både kan relateras till hur man blir bemött inom vården, men också till den stigmatisering mot personer med psykisk sjukdom som finns i samhället. Bemötande, attityder och kommunikation från vårdgivare spelar således en stor roll i att skapa en trygg och bra vårdmiljö för dessa personer. Då syftet var att ta reda på hur personer med psykisk sjukdom upplevde bemötande inom somatiska vården, valde författarna att göra en litteraturstudie med en kvalitativ ansats med ett inifrån perspektiv. Totalt inkluderades och analyserades 16 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats som resulterade i fem kategorier; Att inte bli sedd som en hel person, att inte känna sig trodd, att känna sig diskriminerad, att inte bli prioriterad och känna sig åsidosatt samt att känna sig lyssnad på. Flera personer i de granskade artiklarna uppgav hur deras fysiska symtom relaterades till psykisk sjukdom utan undersökningar, att de fick höra opassande kommentarer från vårdpersonalen, att de kände sig lägst prioriterade att erhålla vård, samt vikten av att de upplevde en bra kommunikation med vårdpersonalen. Denna litteraturstudie kan bidra med att belysa patienternas upplevelse av det bemötande de får inom den somatiska vården. Men även uppmärksamma för vårdpersonal hur denna grupp upplever bemötande inom somatiska vården.

Bakgrund: Psykiska sjukdomar av olika slag är vanligt förekommande i vårt samhälle och i hela världen. Trots detta föreligger ett tabu och ett stigma kring psykisk sjukdom, vilket påverkar såväl den sjuke som de anhöriga negativt. Att växa upp med en psykiskt sjuk förälder kan leda till att barnen inte mår väl och kommer i skymundan. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att ha växt upp tillsammans med en psykiskt sjuk förälder. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats, som har utgångspunkt i självbiografier. Data utifrån fem självbiografier har analyserats genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Barnens upplevelser sammanställdes i tre kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna som framkom var Otrygghet, En betungande vardag och Saknad. Slutsats: Att som barn ha en förälder som är psykiskt sjuk leder till känslor av ansvarstagande, otrygghet och längtan efter ett vanligt liv. Det är viktigt att sjuksköterskan lyssnar till barnet för att skapa tillit, samt upplyser barnet angående förälderns sjukdom och dess påverkan på familjeförhållandena, för att verka för en bättre hälsa för barnet.

Tvångsvård är en omtalad del inom den psykiatriska vården. Tidigare forskning har visat att patienter som genomgått tvångsvård har fått bestående besvär senare i livet av nedstämdhet och suicidtankar. Då det är vård mot patientens vilja ställs personalen inför etiska dilemman vid utförandet och psykiatriker hävdar att det finns en stor problematik och svårighet vid beslutsfattandet om psykiatrisk tvångsvård. De anser att relationen mellan lag och etik är öppen för tolkning

Bakgrund: En femtedel av Sveriges vuxna befolkning stöttar, hjälper eller vårdar regelbundet en sjuk familjemedlem. De närstående kan vara en resurs i vården men också i tillfrisknandet hos den psykiskt sjuka. Som sjuksköterska är det viktigt att involvera de närstående och se deras kunskaper som en tillgång för att utföra god omvårdnad. I samhället finns det myter och okunskap om psykisk sjukdom vilket leder till att den psykiskt sjuka personen och dennes närstående ofta möter stigmatisering. Syfte: Beskriva närståendes erfarenheter av att leva med en person som har psykisk sjukdom. Metod: Litteraturöversikt i enlighet med Fribergs (2017) metod. Databaserna CINAHL och PubMed användes där författarna valde 11 kvalitativa studier som besvarade syftet. Resultat: I resultatet framkom sex huvudteman som påvisade hur de närståendes liv påverkades på olika sätt av att leva med en person med psykisk sjukdom. Närståendes egen uppfattning och kunskap om den psykiska sjukdomen var ofta bristfällig. De närstående upplevde att de ville ha ett ökat stöd och en ökad förståelse gällande psykisk sjukdom från omgivningen. Diskussion: Författarna lyfter styrkor och svagheter från de val som gjordes under litteraturöversiktens process som kan ha påverkat resultatet. Resultatet tolkades med hjälp av Roys adaptionsmodell och stärks med ytterligare studier. Närståendes behov och påfrestning av att leva med en familjemedlem med psykisk sjukdom bör beaktas av sjukvården. Genom att vårda och stötta hela familjen kan hälsa och välbefinnande lättare uppnås på både individnivå och gruppnivå.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem. Attityder och upplevelse av stigmatisering inom hälso- och sjukvården kan påverka relationen i vårdmötet både positivt och negativt. För personer med psykisk ohälsa kan detta vara av särskilt betydelse. Syfte: I denna studie var syftet att undersöka patienters upplevelser av attityder hos vårdpersonal samt patienters upplevelser av självstigmatisering. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats utfördes. Artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL och PsychInfo och 22 vetenskapliga originalartiklar valdes ut primärt. Efter granskning utgjordes ett definitivt urval av 13 artiklar. Hildegard Peplaus omvårdnasteori valdes som arbetets teoretiska referensram. Resultat: Negativa attityder skildrades i interaktionen mellan patient och vårdpersonal i form av brist på visat intresse och upplevelser av att bli ifrågasatt, inte bli lyssnad på eller bli tagen seriös. Maktskillnader i relationen och diskriminering beskrevs även som negativa attityder. Positiva attityder innefattade stöd och empati, erfarenheter av att bli tagen seriös, lyssnad på och sedd bortom sjukdomen. Självstigmatisering framställdes som olika aspekter av en negativ självbild präglad av rädsla och skam, vilket medförde att deltagarna tvekade på sina förmågor. Undanhållande av sin psykiska ohälsa och upplevelser av att bli märkt med etiketter var också erfarenheter av självstigmatisering. Slutsats: Verksamheter inom vården bör arbeta kontinuerligt med personalens bemötande och attityder för att skapa en god vårdande miljö för patienten. En miljö där patienten upplever goda attityder minimerar risken att denne drabbas av negativa konsekvenser, såsom en negativ självbild. För att också ge bästa möjliga omvårdnad bör patientens upplevelse tas i beaktande i omvårdnadsprocessen. Background: Mental illness is a growing societal problem. Attitudes and experiences of stigmatization in health care services can have both positive and negative effects on the patient-staff-relationship. For people with mental illness, this can be of particular importance. Aim: The purpose of this study was to identify patients’ experiences of attitudes among health care personnel, along with patients’ experiences of self-stigmatization. Method: A litterary study based on qualitative research was formed. PubMed, CINAHL and Psychinfo were used as databases for the literary search and 22 scientific originalarticles were chosen. After further inspection, the final selection consisted of 13 articles. Hildegard Peplau’s theory of nursing was chosen as the theoretical reference frame. Results: Negative attitudes were depicted in the patient-staff interaction in form of staff showing lack of interest and experiences of being questioned, not listened to or taken seriously. Power-imbalance and discrimination were also described as negative attitudes. Positive attitudes involved being given support and empathy, and experiences of being taken seriously, listened to and seen as beyond the disease. Self-stigma emerged in different aspects of negative self-image incused by fear and shame causing hesitancy of the participants’ abilities. The illness being withheld and feelings of being labeled also depicted experiences of self-stigma. Conclusion: In order to create a good caring environment for the patient, health care services should work continuously with attitudes of health care personnel. An environment where patients experience positive attitudes, decreases the risk of they being affected by negative consequenses, such as a negative self-image. In addition, in order to yield best possible nursing, the patients’ experiences should be considered in the nursing process.

Bakgrund: Flera studier visar att mängden människor med psykisk sjukdom ökar och det kommer fortsätta att öka. Personer som lider av en psykisk sjukdom ska kunna leva i vårt samhälle precis som alla andra, men ändå finns det ett stigma mot dem. Stigmat leder till att andra människor drar sig undan från de personer som har en psykisk sjukdom. Inställningar och attityder från sjuksköterskan visar sig även vara annorlunda mot patienter med psykisk problematik. Personer som lider av psykiska sjukdomar kräver överlag mer uppmärksamhet än patienter utan psykisk sjukdom, men eftersom stigmat mot dem finns så upplever de en saknad av den uppmärksamhet de skulle behöva av sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors inställningar och attityder gentemot patienter med en diagnostiserad psykisk sjukdom i somatisk heldygnsvård. Metod: Det har utförts en kvalitativ litteraturstudie baserad på Lundman och Hällgren-Granheim (2012) manifesta innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra olika kategorier med två till tre underkategorier. Kategorierna är: Stigmatiserande inställningar, Otillräcklig kunskap och information, Patienter som är en risk för dem själva och andra samt Positiv inställning trots allt…. Slutsats: Sjuksköterskor inom somatisk heldygnsvård visade sig ha varierande inställningar gentemot patienter som har en psykisk sjukdom och orsaken var ofta bristande kunskap om psykisk sjukdom och dess problematik. Detta leder till att dessa patienter inte får den vård de behöver. Ytterligare kunskap om sjuksköterskans egna inställningar och attityder kan bidra till en utveckling i omvårdnaden för patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården. Nyckelord: Attityder, inställningar, psykisk sjukdom, sjuksköterska, somatisk vård

Introduktion: Psykisk sjukdom i befolkningen har ökat medför en ökad risk att insjukna av somatiska sjukdomar. Förekomsten av psykiskt sjuka patienter i den somatiska vården ökar, vilket kan ställa sjuksköterskor inför nya och främmande situationer vid vårdandet av denna patientgrupp. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor upplevelser att vårda psykiskt sjuka patienter inom den somatiska vården. Metod: Litteraturstudien utformades utifrån Polit och Becks (2017) nio steg. Databaserna som användes var CINAHL och PsycINFO. Polit och Becks (2017) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar användes för att bedöma graden av kvalitén på artiklarna. Databearbetningen gjordes på ett systematiskt sätt och resulterade i fem olika kategorier. Resultat: Fem kategorier identifierades: känslomässiga reaktioner, kunskap och kompentens, samarbete och organisatoriskt stöd, tid och resurser samt vård- och arbetsmiljö. Slutsats: Övergripande beskrev sjuksköterskorna en upplevelse av brist på kunskap och kompetens vid vårdandet av psykiskt sjuka patienter. Sjuksköterskorna beskrev ett behov av stöd från verksamheten och organisationen för att få mer utbildning och utveckling i vård av patienter med psykisk sjukdom.

Bakgrund: Barn påverkas redan i tidig ålder av deras förälders mående. Har ett barn en eller flera föräldrar med psykisk sjukdom räknas barnet som anhörig även om de inte får de resurser som de behöver. Deras behov och utveckling påverkas av olika faktorer. Insatser bör göras för att ge dem det stöd och hjälp de behöver för att främja en god hälsa. Oftast frågas föräldern om vad den anser att man ska berätta för barnet, men vad vill egentligen barnet själv? Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva barnens upplevelser och behov av stöd i att leva med en eller flera föräldrar med psykisk sjukdom/störning. Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2008-2018. Artiklarna har hittats genom sökningar i databaserna PsychInfo, PubMed och Nursing and Allied Health Database. Analysen och diskussionen utgår från Dorothea Orems egenvårdsteori. Resultat: Resultatet mynnade ut i sju teman (a) att behöva lära sig tecken på sjukdom (b) att anpassa sig efter och hantera föräldern (c) att ta ansvar för familjen (d) att känna sig utanför (e) att ha blandade känslor (f) att vara i behov av stöd och hjälp (g) att få kunskap och information. Barnen lärde sig att se tecken på förälderns sjukdom för att kunna anpassa sig efter och hantera den sjuke föräldern. Barnen i dessa familjer tog mer ansvar än andra barn då de ansåg att deras förälder inte alltid var kapabel till att själv ta ansvar. De kände sig utanför och ensamma. De kände sig även rädda, oroliga, skamfyllda och kärleksfulla. Barnen var i stort behov av stöd och att ha någon att prata med. De var även i stort behov av information för att kunna hantera situationen och de fick inte alltid det av sina föräldrar. Diskussion: Barnet behöver få information så att den förstår att föräldern inte alltid kan ta sitt ansvar för närståendeomsorg. Det är även viktigt att ge information och hjälp till föräldrarna så att de kan få ett större föräldraansvar. Dessa barn saknar flera av sina universella grundbehov, exempelvis en trygg omgivning. Det är viktigt med stödgrupper så att barnen får prata med någon och får vänner. Det är även viktigt att se barnen och deras känslor. Background: Children are affected by their parent’s wellness from early years. If the children have one or more parents with mental illness is the child counted as a relative even if it does not get the resources it needs. Their needs and development are affected by different factors. Efforts should be made to give them the support and help they need to promote good health. Most often the parent is asked what he/she consider is to be told to the child, but what does the child truly want. Aim: The aim of this study was to describe the children’s experiences and need of support in living with one of more parents who live with mental illness. Method: The litteratture review is based on eight scientific articles published between 2008-2018. The articles have been found through searches in the databases PsychInfo, PubMed och Nursing and Allied Health Database. The analysis and discussion is based on Dorothea Orems Self-care theory. Results: The result resulted in seven themes (a) to have to learn signs of illness (b) to adapt to and handle the parent (c) to take responsibility for the family (d) to feel left out (e) to have mixed emotions (f) to be in need of support and help (g) to gain knowledge and information. The children learned to see the signs of the parent’s disease to be able to adapt to and handle the sick parent. The children in these families took more responsibilities than other children because they felt that their parent was not always able to take the responsibility. They felt left out and alone. They also felt scared, worried, shamed and loving. The children were in great need of support and to have someone to talk to. They also needed information to be able to handle the situation and they did not always get it from their parents. Discussion: The child needs to get information so they can understand that the parent can nor always take responsibility for the relative care. It is also important to give information and help to the parents so they can get a greater parental responsibility. These children are lacking several of their universal basic needs, for example a safe environment. It is important with support groups for the children to talk to and to get friends. It is also important to notice the children and their feelings.

Bakgrund Hopp beskrivs som en multidimensionell dynamisk livskraft som karakteriseras av en självsäker men ändå osäker förväntan. Återhämtning fokuserar på människans möjligheter och uppmuntrar henne att blicka framåt och våga sätta nya mål. Det är en resa inte en destination där målet är att människan ska få kontroll över sitt liv. Sjuksköterskan har en given plats för att främja återhämtning hos personer med psykisk sjukdom genom personcentrerad omvårdnad och omvårdnadshandlingar. Syfte Syftet med arbetet var att beskriva hopp och andra faktorers betydelse för återhämtning hos personer med psykisk sjukdom. Metod En allmän litteraturöversikt valdes med deduktiv ansats fokuserad på latent innehåll. 15 vetenskapliga artiklar med både kvantitativa och kvalitativa metoder framtogs genom databassökningar i PubMed och CINAHL. Dessa artiklar analyserades och kvalitetsgranskades. Artiklarnas resultat tematiserades i resultatavsnittet. Resultat Tre teman identifierades ”Hopp och välmående”, ”Relationer och stöd” och ”Delaktighet och mening” Resultatet visar att återhämtning är en process som påverkas av flera olika faktorer. Hopp behövs för att återhämtningen ska kunna påbörjas men även att hopp påverkar människans välmående. Relationer ökade människans möjligheter till återhämtning då goda relationer till hennes familj ökade stödnätverk och sociala gemenskap. Stödinsatserna behövde anpassas efter vårdtagarens behov och inkluderade hennes anhöriga. Delaktighet och mening behövdes då flera vårdtagare önskade en sysselsättning, detta ökade både deras delaktighet men även mening. Personer med psykisk sjukdom saknar ofta motivation och behöver aktiveras av vårdpersonalen. Slutsats Återhämtning är en stor process som påverkas av olika faktorer som, hopp, välmående, relationer, stöd, delaktighet och mening. Om god återhämtning ska uppnås behövs sjukvårdspersonalen inom psykiatrin måste ha god förståelse om detta, för att på bästa sätt utforma vården efter vårdtagarens behov och möjligheter.

Bakgrund: Personer med psykisk sjukdom känner ett utanförskap i samhället där negativa attityder, stigma samt diskriminering har identifierats som viktiga faktorer. Samtidigt finns det en korrelation mellan försämrad hälsa och psykisk sjukdom, vilket innebär att sjuksköterskor verksamma inom den somatiska vården kommer i frekvent kontakt med personer som har en psykisk sjukdom. Sjuksköterskor har därför ett ansvar att främja personer med psykisk sjukdoms hälsa även i den somatiska vården. Syfte: Undersöka sjuksköterskors attityder till att vårda personer med psykisk sjukdom i den somatiska vården. Metod: En litteraturöversikt baserad på Fribergs (2017) metod. Databaserna CINAHL Complete och PubMed genomsöktes för artikelsökning. Totalt tio vårdvetenskapliga artiklar valdes till denna litteraturöversikt. I analysen av artiklarna uppkom likheter samt skillnader som tematiserades och kategoriserades. Resultat: Negativa attityder till att vårda personer med psykisk sjukdom var vanligt bland sjuksköterskor på somatiska avdelningar, men det fanns även sjuksköterskor med positiva attityder. Det framkom två huvudteman med två respektive fyra underteman. Sjuksköterskors positiva attityder till att vårda personer med psykisk sjukdom, med underteman: vilja att hjälpa och självsäkerhet. Andra huvudtemat var; Sjuksköterskors negativa attityder till att vårda personer med psykisk sjukdom, med underteman: stigmatiserande attityder, motvillighet, osäkerhet och utsatthet. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån de faktorer som framträdde i resultatet och påverkade sjuksköterskornas attityder. Background: People with mental illness experience alienation and social exclusion in the society where negative attitudes, stigma and discrimination have been identified as important factors. At the same time, there is a correlation between deterioration of health and mental illness, which means that nurses working in somatic care is frequent in contact with people with mental illness. Therefore, nurses have a responsibility to promote the health of people that have a mental illness and are hospitalized in the somatic care. Aim: To investigate the attitudes of nurses towards care for people with mental illness in the somatic care. Method: Literature review by Friberg´s (2017) method. The search for the articles was conducted in CINAHL Complete database and PubMed database. A total of ten medical science articles were selected for this literature review. Similarities and differences emerged in the analysis of the articles and were thematized and categorized Results: Negative attitudes towards caring for people with mental illness were common among nurses in the somatic care, but there were also nurses with positive attitudes. There were two main themes with two and four subordinates respectively. Nurses' positive attitudes towards caring for people with mental illness, with subordinates: wanting to help and self-confidence. The second main theme was; Nurses’ negative attitudes towards caring for people with mental illness, with subordinates: stigmatizing attitudes, reluctance, uncertainty and exposure. Discussion: The result was mainly discussed based on the negative attitudes of nurses to care for people with mental illness linked to the factors that appeared in the results.

Rökning är ett av de största förebyggbara hoten mot folkhälsan i världen. Rökning förekommer oftare och minskar inte i samma utsträckning bland personer med psykisk ohälsa som i den övriga befolkningen. Personer med psykisk ohälsa drabbas därmed i större utsträckning av bland annat hjärt- kärlsjukdom och för tidig död. Åtgärder måste vidtas för en mer jämlik och värdebaserad vård där målet är att göra vad som är rätt för patienten. Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse vid rökavvänjning inom psykiatrisk slutenvård. För att besvara syftet utfördes en litteraturöversikt. Datainsamling genomfördes genom databassökning i CINAHL, PsycInfo och PubMed med relevanta inklusions- och exklusionskriterier. Totalt 17 artiklar analyserades och sammanställdes i en matris för att inkluderas i resultatet. Artiklarnas resultat bearbetades till ett för litteraturöversikten övergripande resultat. Resultatet redovisades i form av fyra teman: Rökförbud, Personalens attityder, Kunskap och Patientens motivation och visar att dessa är faktorer som har betydelse vid rökavvänjning inom psykiatrisk slutenvård då de både kan möjliggöra och hindra att patienter med psykisk sjukdom lyckas med rökavvänjning. Patienter inom psykiatrisk slutenvård vill sluta röka men brister gällande egenvårdsförmågan hindrar dem från att lyckas med rökavvänjning. Rökförbud kan möjliggöra för patienter att ta kontroll över sitt beroende men chansen att lyckas är större om de samtidigt görs delaktiga och får stöd av någon som har kunskap om sambandet mellan psykisk sjukdom och rökning. Sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård kan stödja patienterna vid rökavvänjning om de har motivation och kunskap vilket de kan få genom utbildning.

Bakgrund: Forskning visar att personer med psykisk sjukdom löper ökad risk för fysisk ohälsa men erhåller inte likvärdig vårdkvalité som övriga patientgrupper. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva faktorer av betydelse för vårdpersonalens upplevelse av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom somatisk respektive psykiatrisk vård samt att beskriva faktorer av betydelse för upplevelsen av att som patient med psykisk sjukdom vårdas inom somatisk respektive psykiatrisk vård. Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, ScienceDirect, Cinahl och PsycInfo. Efter urval utifrån inklusions- och exklusionskriterier samt kvalitetsgranskning återstod 22 artiklar som analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Enligt litteraturöversiktens resultat var attityder och fördomar, yrkeserfarenhet, kunskap och kompetens samt arbetsmiljö faktorer av betydelse för upplevelsen av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård. Inom psykiatrisk vård var attityder och fördomar, erfarenhet samt kön faktorer av betydelse. Enligt litteraturöversiktens resultat var vårdrelation och personcentrering faktorer av betydelse för upplevelsen av att som patient vårdas inom somatisk vård. Inom psykiatrisk vård var vårdrelation samt självbestämmande och delaktighet faktorer av betydelse. Konklusion: Resultatet talar för att det råder brist på personcentrering inom såväl somatisk som psykiatrisk vård och att personcentrerad vård är en förutsättning för att kravet om god hälsa och vård på lika villkor ska kunna uppnås. Background: Research shows that individuals with mental illness have an increased risk of somatic diseases, yet won’t receive equal care as other patients. Aim: The aim was to describe factors relevant to nursing staff’s experience of caring for patients with psychiatric disorders within somatic and psychiatric care respectively, and to describe factors of importance for the experiences of patients with psychiatric disorders who receive care within somatic and psychiatric care respectively. Method: Literature search was conducted in PubMed, ScienceDirect, Cinahl and PsycInfo. After a selection using inclusion and exclusion criteras as well as a quality review 22 articles remained which were analysed using content analysis Results: According to the result of the literature review attitudes and prejudice, professional experience, knowledge and competence and work environment were factors relevant to the experience of caring for patients with psychiatric disorders within somatic care. Within psychiatric care attitudes and prejudice, experience and gender were relevant factors. According to the result of the literature review care relation and person-centered care were factors relevant to the experiences of patients with psychiatric disorders receiving treatment within somatic care. Within psychiatric care, care relation and self-determination and involvement were relevant factors. Conclusion: The results indicate a lack of person centered care in both somatic and psychiatric care and that person-centered care is a prerequisite for the achievement of good health on equal terms.

Bakgrund: Många patienter med psykisk sjukdom har en livsstil som genererar livsstilssjukdomar på grund av brister i egenvården. Detta genererar lidande och samhällskostnader men är något som kan förhindras. Sjuksköterskan har möjlighet att i en holistisk anda förbättra för patienten med hjälp av interventioner. Syfte: Syftet är att beskriva vilka hinder och möjligheter som påverkar patienter med allvarlig psykisk sjukdom till livsstilsförändringar. Metod: Detta är en litteraturstudie där författarna har sökt och granskat vetenskapliga artiklar i olika databaser. I materialet hittades olika teman som har sammanfattats i resultatet. Resultat: De stora hindrena för att förändra sin livsföring är den psykiatriska sjukdomen och den medicinering den kräver. Sjukdomen innebär ofta sociala problem, lågt självförtroende och ångest. Medicinering ger sedering och viktökning. Generellt upplevs gruppaktiviteter som positivt då det ger struktur åt aktiviteter och socialt stöd från andra patienter. Uppmuntran från andra patienter och från personalen är viktig, vars attityd kan vara avgörande. Genom interventioner går det att förändra parametrar som vikt, motionsgrad och kunskap om livsstils hos patienterna. Konklusion: Med ett holistiskt förhållningssätt där patientens alla livsdelar ses som viktiga går det förändra livsstilen för patienter med psykisk sjukdom så att den blir mer hälsosam. Förändringar kräver att hänsyn tas till sjukdomen och medicinering samt att patienten får mycket stöd i en intervention som är individanpassad, men gärna i grupp. Background: Patients with severe mental illness often experience physical illness as a result of poor lifestyle choices and lack of self care acts. This generates suffering and costs for society. But it is preventable; nurses can work to improve the health of her patient by motivating the patient to participate in health intervention. Aim: To describe obstacles and potentials that affects patients with severe mental illness in health promoting lifestyle changes. Method: Literature review Result: The big obstacles in changing lifestyle are the psychiatric illness and the medication that it involves. Mental illness is often generating in social problems like anxiety and low self esteem. Medication results in weight gain. Group activities are generally viewed as positive and gives structure to daily life and social support. The interventions result in health gains considering weight, activity, knowledge and eating habits. Conclusion: With a holistic view, nurses can help changing the lifestyle of patients with severe mental illness. Group interventions are to be preferred. Interventions must be implemented in line with the illness cycles and the medication.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett utbrett och växande problem i samhället. Människor med psykisk sjukdom möts ofta av negativa och skeptiska attityder i såväl samhället som i vården. I den dagliga verksamheten möter sjuksköterskor patienter med psykisk sjukdom såväl i den somatiska som i den psykiatriska vården och det ingår i sjuksköterskans profession att behandla alla patienter på lika villkor. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors attityder gentemot patienter med psykisk sjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt har skapats för att belysa sjuksköterskors attityder gentemot patienter med psykisk sjukdom. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar, två kvalitativa och åtta kvantitativa, vilka hämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och resultatanalyserades. Resultat: Denna litteraturöversikt visar att sjuksköterskorna uttryckte främst positiva men även negativa attityder gentemot patienter med psykisk sjukdom. Utbildning och erfarenhet visade sig vara de faktorer som främst hade betydelse för sjuksköterskornas attityder men även organisationen, vårdklimatet, åldern och genus, hade betydelse på olika sätt. Diskussion: Ökad kunskap i form av utbildning och erfarenhet, kan förbättra sjuksköterskors attityder och därmed även bemötandet av patienter. I enlighet med resultaten förefaller det finnas ett behov för sjuksköterskor av mer utbildning gällande psykiska sjukdomar, hanteringsstrategier för svåra situationer samt även möjligheter till självreflektion. Background: Mental illness is a widespread and growing problem in society. People living with mental illness are often met with negative and skeptical attitudes in society as well as by health care professionals. In their daily working lives, nurse meet patients with mental illness in both somatic and psychiatric care and it is the nurses’ duty to care for all patients on equal terms. Aim: The aim was to highlight the attitudes of nurses towards patients with mental illness. Method: A general literature review has been performed to highlight the attitudes of nurses towards patients with mental illness. The result is based on ten scientific articles, two of which are qualitative and eight quantitative, retrieved from the databases CINAHL Complete and PubMed. All of the articles were reviewed according to quality. Results: This literature review shows that nurses expressed primarily positive but also negative attitudes towards patients with mental illness. Education and experience proved to be the factors that were primarily relevant to nurses´ attitudes but also organization, healthcare climate, age and gender had significance in various ways. Discussion: Increased knowledge in the form of education and experience, can improve the attitudes of nurses and, consequently, the treatment of patients. According to the results, there seems to a need for nurses for more education regarding mental illness, management strategies for difficult situations and opportunities for self- reflection.

Bakgrund: Forskning visar att personer med psykisk sjukdom löper ökad risk för fysisk ohälsa men erhåller inte likvärdig vårdkvalité som övriga patientgrupper. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva faktorer av betydelse för vårdpersonalens upplevelse av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom somatisk respektive psykiatrisk vård samt att beskriva faktorer av betydelse för upplevelsen av att som patient med psykisk sjukdom vårdas inom somatisk respektive psykiatrisk vård. Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, ScienceDirect, Cinahl och PsycInfo. Efter urval utifrån inklusions- och exklusionskriterier samt kvalitetsgranskning återstod 22 artiklar som analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Enligt litteraturöversiktens resultat var attityder och fördomar, yrkeserfarenhet, kunskap och kompetens samt arbetsmiljö faktorer av betydelse för upplevelsen av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård. Inom psykiatrisk vård var attityder och fördomar, erfarenhet samt kön faktorer av betydelse. Enligt litteraturöversiktens resultat var vårdrelation och personcentrering faktorer av betydelse för upplevelsen av att som patient vårdas inom somatisk vård. Inom psykiatrisk vård var vårdrelation samt självbestämmande och delaktighet faktorer av betydelse. Konklusion: Resultatet talar för att det råder brist på personcentrering inom såväl somatisk som psykiatrisk vård och att personcentrerad vård är en förutsättning för att kravet om god hälsa och vård på lika villkor ska kunna uppnås. Background: Research shows that individuals with mental illness have an increased risk of somatic diseases, yet won’t receive equal care as other patients. Aim: The aim was to describe factors relevant to nursing staff’s experience of caring for patients with psychiatric disorders within somatic and psychiatric care respectively, and to describe factors of importance for the experiences of patients with psychiatric disorders who receive care within somatic and psychiatric care respectively. Method: Literature search was conducted in PubMed, ScienceDirect, Cinahl and PsycInfo. After a selection using inclusion and exclusion criteras as well as a quality review 22 articles remained which were analysed using content analysis Results: According to the result of the literature review attitudes and prejudice, professional experience, knowledge and competence and work environment were factors relevant to the experience of caring for patients with psychiatric disorders within somatic care. Within psychiatric care attitudes and prejudice, experience and gender were relevant factors. According to the result of the literature review care relation and person-centered care were factors relevant to the experiences of patients with psychiatric disorders receiving treatment within somatic care. Within psychiatric care, care relation and self-determination and involvement were relevant factors. Conclusion: The results indicate a lack of person centered care in both somatic and psychiatric care and that person-centered care is a prerequisite for the achievement of good health on equal terms.

Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom har en ökad risk för somatiska sjukdomar, något som gör att de ofta är tvungna att söka sig till akutmottagningar där de ofta upplever att de inte blir sedda och inte heller trodda på. Tidigare studier visar på att stigmatisering av patienter med psykisk sjukdom förekommer såväl i samhället som hos vårdpersonal. Miljön på akutmottagningar är ofta stökig och sjuksköterskorna har ofta ont om tid. Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor i den somatiska akutsjukvården upplever att det är att vårda patienter med psykisk sjukdom. Metod: Forskningsdesignen som valdes var intervjustudie med kvalitativ ansats. Nio sjuksköterskor som jobbat på en akutmottagning i minst ett år intervjuades. Intervjuerna genomfördes på två akutmottagningar. Tematisk analys med induktiv ansats valdes som kvalitativ analysmetod. Resultat: Huvudresultaten av studien sammanfattades i två övergripande teman; den kännande sjuksköterskan och den professionella sjuksköterskan. Följande kategorier kunde placeras in i de två nämnda teman: känslor, fördomar, tid och miljö, bemötande och empati, kunskapsbrist och utbildning samt ansvar. Resultatet visade att sjuksköterskorna på akutmottagningar ofta upplevde känslor som frustration och hopplöshet då de vårdar patienter med psykisk sjukdom. Sjuksköterskorna upplevde att tidsbrist, kunskapsbrist och vårdmiljön på akutmottagningarna var faktorer som försämrade möjligheten till ett bra bemötande och god omvårdnad av patienter med psykisk sjukdom. Slutsats: Studiens resultat visar att sjuksköterskor på akutmottagningar stod inför många utmaningar och vården av patienter med psykisk sjukdom försvårades på grund utav flera faktorer. Dessa faktorer var kunskapsbrist, tidsbrist, stress, fördomar, ansvar samt vårdmiljön. Känslor som sjuksköterskorna ofta upplevde vid vårdandet av patienter med psykisk sjukdom var frustration och hopplöshet. Background: Patients with mental illness have an increased risk of somatic diseases, which means that they are often forced to turn to emergency departments where they often feel unseen nor believed in. Previous studies show that stigmatization of patients with mental illness is present both in the society and among health professionals. The environment in emergency rooms are often messy and nurses often have little time. Aim: The aim was to examine how nurses in an emergency care experience about caring for patients with mental illness. Method: The research design that were chosen was an interview study with a qualitative approach. Nine nurses who worked in an emergency department for at least a year were interviewed. The interviews were conducted in two emergency departments. Thematic analysis with inductive approach was chosen as qualitative analysis. Results: The main results of the study were summarized in to two main themes; the sentient nurse and the professional nurse. The following categories could be placed into the two mentioned themes; feelings, prejudices, time and environment, attitudes and empathy, lack of knowledge and education, and responsibility. The results showed that nurses in emergency departments often experience feelings of frustration and hopelessness as they care for patients with mental illness. The nurses felt that the lack of time, lack of knowledge and the un-adapted environment in emergency departments were factors that worsened the possibility of good treatment and good nursing care of patients with mental illness. Conclusion: The results of the study show that nurses in emergency departments were facing many challenges and that the care of patients with mental illness was complicated because out of several factors. These factors were such as lack of knowledge, lack of time, stress, responsibility, preconception and the un-adapted environment. Feelings that nurses often experienced in the care of patients with mental illness was frustration and hopelessness.

Bakgrund Personer med psykisk sjukdom har länge varit utsatta för fördomar och kategoriseringar av allmänheten men även av sjukvårdspersonalen. Studier visar att patienter bemötts av både positiva och negativa attityder i sin vårdmiljö, där de negativa dominerar. Studier visar även att personer med psykisk sjukdom blir bemötta annorlunda inom den somatiska vården i motsats till psykiatrin. Syfte Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar bemötandet av personer med psykisk sjukdom utifrån patientens och sjuksköterskans perspektiv. Metod Litteraturöversikt valdes som metod och 12 artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Databassökningar gjordes i Cinahl, PubMed och Psycinfo. Resultat I resultatet framkom sju teman: positiva och negativa attityder, den sociodemografiska faktorn, den psykiatriska diagnosen, utbildningsnivå och erfarenhet hos sjuksköterskan, skillnader i bemötandet vid olika vårdformer, social isolering och sjuksköterske- patient relationen. Resultatet behandlar olika faktorer som påverka bemötandet mot personer med psykisk sjukdom i sin vårdmiljö. Slutsats Bemötandet mot patienter med psykisk sjukdom innefattades av både positiva och negativa attityder där vissa psykiatriska diagnoser bemöttes av mer pessimism. Generellt var bemötandet bättre inom den psykiatriska vården jämfört med den somatiska våden men inom båda vårdformerna upplevdes negativa attityder och stigmatisering av patienter med psykisk sjukdom.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är vanlig i världen och det blir vanligare i Sverige att personer med sjukdomen söker vård, både inom öppenvården och slutenvården. Omvårdnaden riktar in sig på att stödja och vägleda i hantering av symptom och sjukdomstecken. Hälsoutbildning har visats kunna fördröja återinsjuknandet och en personcentrerad vårdplan likaså. Många med bipolär sjukdom är odiagnostiserade och sjuksköterskan har en viktig roll i att bidra till att uppmärksamma dessa, för att kunna ge en god omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser och erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En litteraturöversikt har gjorts för att få en överblick över kunskapsläget inom det valda området. Den är baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som hämtades från två databaser. Resultat: Resultatet redovisas i fem övergripande teman med tillhörande subteman. De övergripande teman är: Hur sjukdomen uppfattas, Erfarenheter och upplevelser av sjukdomshantering, Relationer, Upplevelser av stigmatisering och Hur arbetet/studier/ekonomi påverkas av sjukdomen. Diskussion: Resultatet diskuterades tillsammans med livsvärldsbegreppet, bakgrunden och ny forskning. Det som diskuterades var om hur livsvärlden kan hjälpa sjuksköterskan att bidra till identifiering av diagnosen bipolär sjukdom, hur viktig vårdrelationen är och hur viktigt det är för personerna att sjuksköterskan tar del av deras livsvärld. Det diskuterades även om vilken betydelse det har för personerna att få stöd från andra som också har bipolär sjukdom. Background: Bipolar disorder is common in the world and it is becoming more common in Sweden that people with the illness seek care, both outpatient and inpatient care. Nursing care focus on supporting and guiding the management of symptoms and signs of disease. Health education has been shown to delay the relapse and a person-centered care plan as well. Many people with bipolar disorder are undiagnosed and nurses have an important role in helping to address these in order to provide good care. Aim: The aim was to highlight people's experiences of living with bipolar disorder. Method: A literature review has been made to get an overview of the state of knowledge in the chosen field. It is based on ten qualitative research articles which were collected from two databases. Results: The results are reported in five overarching themes with related subthemes. The overarching themes are: How the disease is perceived, Experiences of disease management, Relationships, Experiences of stigmatization and How the work/study/economy is affected by the disease. Discussion: The results were discussed together with the lifeworld term, background and new research. The discussion was how the lifeworld can help the nurse contribute to identify the diagnose bipolar disorder, how important the care relationship is and how important it is to the persons that the nurse takes part of their lifeworld. It was also discussed about how important it is for the persons to get support from others who also have bipolar disorder.

Bakgrund: Tidigare forskning belyser att personer med bakomliggande psykisk sjukdom eller ohälsa stigmatiseras och diskrimineras både i samhället men även inom hälso- och sjukvården. Det är därför viktigt att se hur sjuksköterskor upplever och uppfattar hur det är att ge omvårdnad till denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien är att utforska sjuksköterskors upplevelser och uppfattningar av att ge omvårdnad till patienter med bakomliggande psykisk ohälsa och psykisk sjukdom medan de vårdas på kirurgiska vårdavdelningar. Metod: Åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer utfördes med sjuksköterskor från fyra olika kirurgiska vårdavdelningar. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i tre kategorier; upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom eller ohälsa, uppfattningar relaterade till ansvarsfördelningar inom vården och upplevelser av kunskap relaterade till psykisk sjukdom och ohälsa. Sjuksköterskorna i denna studie gav uttryck för både positiva och negativa upplevelser och uppfattningar kopplat till att vårda denna patientgrupp. De uppfattade ofta att personer med bakomliggande psykisk sjukdom eller ohälsa var vårdkrävande och tillskrev dem negativa karaktärsdrag. De upplevde även att de inte hade kunskap eller resurser till att ge dessa personer god omvårdnad när de vårdas på kirurgiska vårdavdelningar Slutsats: Sjuksköterskor i denna studie gav uttryck för olika upplever och uppfattningar kopplat till att ge omvårdnad till patienter med bakomliggande psykisk ohälsa och psykisk sjukdom inom somatisk vård. Upplevelserna och uppfattningarna var av så väl positiv som negativ karaktär och upplevelserna kan kopplas samman med tidigare forskning som visar att patienter kan uppleva diskriminering och stigmatisering kopplat till psykisk ohälsa och sjukdom. För att öka förutsättningarna för jämlik och patientcentrerad omvårdnad upplevde sjuksköterskorna att kontinuerlig utbildning kring psykiatrisk omvårdnad är viktig även för sjuksköterskor som är verksamma utanför specialiserad psykiatrisk vård. Background: Previous research highlights that people with underlying mental illness or disorders are stigmatized and discriminated against, both in society and within the health care system. It is therefore important to see nurses perceive and understand how it is to provide care to this population. Objective: The purpose of the study is to explore nurses' experiences and perceptions of providing care to patients with underlying mental illness and or mental disorders while being treated in surgical wards. Method: Eight semi-structured qualitative interviews were conducted with nurses from four different surgical wards. The interviews were analyzed by qualitative content analysis. Results: The results are reported in three categories; experiences of caring for patients with mental illness, perceptions related to the allocation of responsibilities in care and experiences of knowledge related to mental illness. The nurses in this study expressed both positive and negative experiences and perceptions related to caring for these patients. They are often perceived that people with underlying mental illness was demanding and attributed them there with negative character traits. They also felt that they did not have the knowledge or resources to give these people good care when they are cared for at a surgical wards. Conclusion: Nurses in this study expressed different experiences and perceptions related to providing care to patients with underlying mental health and mental illness in somatic care. The experiences and perceptions were of positive as well as negative character and experiences can be linked with previous research showing that patients may experience discrimination and stigma associated with mental illness and disease. To improve the conditions for equitable and patient-centered care nurses experienced that continuous training in psychiatric nursing is also important for nurses who are active outside specialized psychiatric care.

Bakgrund: Psykisk sjukdom uppskattas påverka en tredjedel av Europas befolkning. Samsjuklighet med psykisk och somatisk sjukdom är stor och det förekommer en större risk för inläggning på intensivvårdsavdelning vid samtidigt existerande psykisk sjukdom. Kunskap om psykisk sjukdom hos vårdpersonal inom somatisk vård beskrivs vara otillräcklig och erfarenheterna hos sjuksköterskor av att vårda denna patientgrupp på somatisk vårdavdelning präglas av känslor som otillräcklighet, rädsla och frustration. Få studier finns att tillgå om upplevelserna av att vårda patienter med psykiska sjukdomar inom intensivvård. Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykiska sjukdomar på intensivvårdsavdelning. Design: Kvalitativ intervjustudie. Metod: Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med nio intensivvårdssjuksköterskor på två olika intensivvårdsavdelningar i norra Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter med hjälp av manifest och latent innehållsanalys. Resultat: Ett övergripande tema identifierades: som att vårda vem som helst, men ändå inte. Fyra kategorier framkom: att känna trygghet i stöd och erfarenheter, att sakna förutsättningar för att ge god vård, att använda sig av olika strategier för att hantera vården och att hantera sina egna känslomässiga pendlingar. 14 subkategorier framkom. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskor ansåg att de saknar kunskap för att kunna tillmötesgå de behov som patienter med psykisk sjukdom har. Det fanns således ett behov av ökad utbildning och handlingsplaner för att sjuksköterskor skulle känna trygghet i sin yrkesroll.

Bakgrund Individer med psykiska sjukdomar är ett vanligt förekommande patientklientel på somatiska vårdavdelningar. Att vårda dessa individer kräver ofta mycket arbete och fokus från allmänsjuksköterskan. Syftet var att belysa vad som kan ligga till grund för sjuksköterskors attityder till vårdandet av patienter med psykiska sjukdomar i somatiska vårdmiljöer. Metod Studien genomfördes som en litteraturstudie, på ett systematiskt vis, baserad på data från tolv vetenskapliga studier. Vetenskaplig litteratur inom området söktes upp, granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat Sjuksköterskans attityder visade sig främst vara kopplade till dennes vård- och arbetsmiljö, sjuksköterskeutbildningen och den tillgång till stöd som sjuksköterskan upplevde samt hennes tidigare erfarenheter. Resultatet presenteras utifrån tre kategorier: Vårdmiljöns betydelse för sjuksköterskans attityder, Utbildningens och kunskapens betydelse för sjuksköterskans attityder samt Erfarenhetens betydelse för sjuksköterskans attityder. Diskussion De mest centrala fynden diskuteras utifrån resultatets tre kategorier. Om sjuksköterskeutbildningar utökade kursutbudet inom psykiatrisk omvårdnad och om möjlighet till bättre stöd och kontinuerlig utbildning, blev tillgänglig för personal på somatiska vårdavdelningar, skulle detta förmodligen förändra den negativa inställning som många sjuksköterskor har till vårdandet av psykiskt sjuka patienter. Det skulle också skapas bättre förutsättningar för sjuksköterskor att kunna bistå med en bättre vård. Det har utförts relativt lite forskning inom området, ytterligare forskning är önskvärd.

Psykisk sjukdom är en av världens främsta folksjukdomar som mer än 450 miljoner människor lider av. Av den svenska befolkningen lider ca 20-40 % av psykisk sjukdom, vilket innebär att allmänsjuksköterskan kan ansvara för omvårdnaden av dessa patienter. Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkar allmänsjuksköterskan att förse omvårdnad till psykiskt sjuka patienter på somatiska avdelningar. Metoden var en litteraturöversikt som består av tio vetenskapliga artiklar. Efter sökning i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO kvalitetsgranskades och användes sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. Resultatet visar hur en brist på utbildning och kunskap, sänkt självkänsla, samt organisatoriska och övriga faktorer som exempelvis trivsel på arbete påverkar omvårdnaden av psykiskt sjuka patienter. Bristfällig psykiatrisk utbildning, i grundutbildningen, för allmänsjuksköterskor kan leda till svårigheter att utöva professionell omvårdnad till psykisk sjuka patienter. Främst behövs kunskap hur man kommunicerar med och bemöter patienter med olika psykiatriska diagnoser. Mental illness is one of the main national diseases that more than 450 million people suffer from. Approximately 20-40% of the Swedish population suffers from a mental illness, which means that the general nurse can be responsible for caring for these patients. The aim of this study was to identify factors that affect general nurses' ability to provide care for mentally ill patients, in the somatic departments. The method was a literature review, which consists of ten scientific articles. The articles were searched for in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO and quality reviewed. Six qualitative and four quantitative articles were used. The results show how a lack of education and knowledge, lowered self-esteem, organizational and other factors such as job satisfaction affects the care for mentally ill patients. Insufficient undergraduate education for general nurses can lead to difficulties in practicing professional care to mentally ill patients. Mainly knowledge is needed in how to communicate and treat patients with various psychiatric diagnoses.

För att utvecklas och vara trygg är barn beroende av sina föräldrar under uppväxttiden. I familjer där en förälder har psykisk sjukdom och/eller missbrukar finns en risk att barnens fysiska och psykiska behov inte tillfredsställs. Detta kan leda till att barnen hamnar i ett destruktivt leverne eller att de själva upplever psykisk ohälsa. Majoriteten av denna grupp barn känner bland annat utanförskap, mindre välbefinnande, har problem i skolan, drogmissbruk eller kan komma att fungera som "ung vårdgivare" åt sin förälder. Flertalet av dessa barn har även visats behöva stöd, men endast hälften har mottagit något. Det finns likväl barn som klarar sig bra i livet trots svåra upplevelser under uppväxttiden. Dessa barn kallas i folkmun för maskrosbarn och de vittnar om olika skyddsfaktorer som hjälpt dem genom livet. Det har visat sig att dessa barn inte uppmärksammats tillräckligt i sjukvården och att de sällan mottar information om den sjuke föräldern trots att barnen framhåller att de vill veta vad som händer. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge råd, stöd och information till dessa barn, vilket är reglerat av en ny lagförstärkning i Hälso- och sjukvårdslagen. För att få ökad kunskap inför mötet med dessa barn är det av betydelse att känna till barnens levnadsförhållanden i det dagliga livet med psykisk sjuk och/eller missbrukande förälder.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med personer med psykisk sjukdom oavsett var de arbetar. Det är allmänt känt att psykisk sjukdom ökar bland befolkningen i hela världen. Den allmänna attityden i samhället gentemot personer med psykisk sjukdom är oftast negativ och att känna rädsla är vanligt. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar den grundutbildade sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård på allmänsjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie har genomförts på ett systematiskt sätt där tio vetenskapliga artiklar sex kvalitativa och fyra kvantitativa, som granskats, värderats och analyserats. Resultat: Stigmatisering, undvikande och särbehandling vid vård av psykiskt sjuka patienter var vanligt på somatiska vårdavdelningar. Faktorerna som påverkade sjuksköterskornas bemötande var rädsla, okunskap och brister i den vårdande miljön som patienterna vistades i. Diskussion: De flesta sjuksköterskor hade en negativ attityd till patienter med psykisk sjukdom och de själva ansåg att de inte hade tillräckligt med kunskap och erfarenhet att vårda de här patienterna. Slutsats: Sjuksköterskan bör ha tillräckligt med kunskap, stöd från omgivningen och en medvetenhet om hur förförståelse och attityd kan påverka bemötandet vid vård av patienter med psykisk sjukdom. Sjuksköterskor måste också få mer psykiatriutbildning för att minska den negativa attityden och rädslan., Background: Nurses are in daily contact with people that has a mental illness regardless of where they work. It is commonly known that mental illness is increasing among the populations throughout the world. The general attitude in our society towards people with a mental illness is often negative and with fear. Objective: The aim is to highlight factors that will affect a basic trained nurse in somatic care, and the treatment of patients with a mental disorder. Method: A general literature review is conducted in a systematic way, where ten scientific articles are requested, reviewed, evaluated and then analyzed. There are six qualitative and four quantitative reviews. Results: Stigma, discrimination, and a tendency of treating mentally ill patients differently then other patients, is found to be common in somatic wards. Factors that influence nurses’ response, in addition to a general weakness in the caring environment, are fear and ignorance. Discussion: Most nurses have a negative attitude towards patients with a mental illness. Many of these nurses also feel they lack the necessary knowledge and skill that is required to properly care for these patients. Conclusion: Nurses require sufficient knowledge through education. In addition, they also benefit greatly from the caring environments support. It has to be brought forward that an awareness regarding the nurses’ attitudes and interest in understanding a patient may affect the outcome of how one is being perceived. There is a need for more psychiatric training to battle this negative attitude and fear.

Bakgrund: Riktlinjer för sjuksköterskor säger att patientens integritet skall bevaras och att alla patienter skall mötas värdigt, oberoende av sin sjukdom. Det första mötet är viktigt i relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Enligt omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee läggs de grundläggande förutsättningarna för den framtida relationen i detta möte och därför är det viktigt att frigöra sig från eventuella förutfattade meningar gentemot patienter. Stigmatisering gentemot psykiskt sjuka patienter förekommer bland allmänheten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom på allmänsjukhus. Metod: Litteraturstudien baserades på fem kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde svårigheter i att vårda psykiskt sjuka patienter, bland annat på grund av allmänsjukhusens medicinska inriktning. De beskrev också att de hade brister i kunskap och erfarenhet av psykiska sjukdomar samt att de ibland kände rädsla i mötet med patienten. Rädslan ledde till undvikande av patienterna och att de känner sig misslyckade i rollen som sjuksköterska. Slutsats: Det krävs mer utbildning inom psykiatri för att sjuksköterskorna ska kunna känna sig säkra och för att de psykiskt sjuka patienterna ska få en bättre vård., Background: The guidelines for nurses state that the integrity of the patients must be preserved and that all patients must be treated with dignity regardless of their illness. The first meeting is important in the relationship between the nurse and the patient. According to the nursing theorist Joyce Travelbee, this is where the fundamental prerequisites for the future relationship are created and therefore it is important for nurses to free themselves from any bias towards patients. A stigma against mentally ill patients exists among the general public. Purpose: The object was to describe nurses' experiences caring for patients diagnosed with mental illness in general hospitals. Method: The literature study was based on five qualitative and three quantitative scientific papers. Result: The result was that nurses experienced difficulties caring for mentally ill patients, particularly because of the lack of any medical direction given by general hospitals. The nurses also described that they had a lack of knowledge and experience of mental illness and that they sometimes felt afraid of dealing with patients diagnosed with this condition. Fear led to the avoidance of patients and nurses feeling unsuccessful in their professional role. Conclusion: More training in mental health is required in order for nurses to feel confident in dealing with mentally ill patients and improving the care they receive.

Bakgrund: Psykisk sjukdom tros ha funnits i alla tider och påverkan på familjen är stor, inte minst för barnen. Det finns lagar som betonar att anställda inom hälso- och sjukvård ska se till barnets bästa. Trots detta var det svårt att få fram uppgifter om antal barn i Sverige som växer upp med psykiskt sjuk förälder. Enligt kartläggningar gjorda av Socialstyrelsen uppskattas det att mellan 20-40 % av vuxenpsykiatrins patienter har minderåriga barn. Syfte: Att få kunskap om barns upplevelse av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga originalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I studien framkom sex olika kategorier. Dessa var: Att leva i ovisshet, Upplevelse av stöd och brist på stöd, Känslan av att vara annorlunda, Upplevelse av extra ansvar, Upplevelse av vårdmiljö och vårdpersonal och Kärleken till föräldrarna. Slutsatser: Barnen upplevde brist på stöd och information vilket enligt författarna till denna litteraturstudie ledde till att dessa barn fick leva med en ovisshet om vad som skulle hända härnäst. Med detta som grund anser vi att sjuksköterskor i allmänhet behöver mer kunskap om barns upplevelser av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder.

Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva vårdpersonals attityder till personer med psykisk sjukdom. Litteratursökning genomfördes i databaserna Medline och PsycINFO och totalt valdes 15 vetenskapliga artiklar ut. Resultatet delades in i två huvudkategorier: attityder till psykisk sjukdom samt skillnader i attityder. Resultatet visade att vårdpersonal generellt sett hade en negativ syn på personer med psykisk sjukdom och ansåg att de var farliga, oförutsägbara och mer benägna att ta till våld. Detta ledde till att personalen försökte undvika konflikter med dem och de tyckte även att det var svårt att kommunicera med dem. Attityderna varierade beroende på vilken sjukdom personen led av. Exempelvis ansågs en person med schizofreni vara långt mer farlig än en person med depression och den senare ansågs ha större chans till tillfrisknande. Sjuksköterskor och läkare var positiva till psykiatriska vårdinrättningar i bostadsområden men de ville inte ha sådana där de själva bor. Sjuksköterskor tycktes ha en mer positiv attityd än läkare till personer med psykisk sjukdom och de som jobbade inom psykiatrin hade en mer positiv attityd än de inom somatisk vård. Några större, entydiga skillnader mellan män och kvinnor har inte funnits, men yngre personal tycktes vara mer negativa än äldre. The aim of this descriptive literature review was to describe the attitudes of health personnel towards people with mental illness. The literature was gathered through the databases Medline and PsycINFO and a total of 15 scientific articles were chosen. The result was divided into two main categories: attitudes to mental illness and differences in attitudes. The result showed that health personnel in general had a negative view of people with mental illness and they regarded them as dangerous, unpredictable and violent. The personnel tried to avoid unnecessary conflicts with them and thought of them to be hard to communicate with. The attitudes varied depending on what psychiatric illness the person suffered from. A person with schizophrenia was believed to be more dangerous than a person with depression and the latter was believed to have a higher chance to recover. Nurses and doctors were positive to mental health services in residential neighbourhoods but didn't want to live next door to a person with a mental illness. Nurses seemed to have a more positive attitude than doctors to people with mental illness and personnel working in psychiatric care had a more positive view than personnel working in somatic care. Any unequivocal differences between men and women have not been found, but young health personnel seemed to be more negative than elder.

Att vara barn till en förälder som drabbats av psykisk sjukdom kan innebära ett svårt lidande. Syftet var att belysa erfarenheter av att växa upp i en familj där en förälder är drabbad av psykisk sjukdom. Litteraturstudien är baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades och resulterade i tre rubriker: att leva i ovisshet, strategier i vardagen och ansvar. I resultatet framkom att psykisk sjukdom hos föräldrar utgjorde stor ovisshet för barnen och att de saknade professionell hjälp. Barnen upplevde bristfällig och otillräcklig information och ansåg att vårdpersonalen inte involverade dem i vården. Sjuksköterskan måste vara lyhörd för hur barnen upplever situationen och erbjuda sitt stöd till dem. Det är också viktigt att se den psykiskt sjuke som en del i ett större sammanhang, där barnen spelar en betydelsefull roll.

Bristerna inom psykiatrin har länge varit mycket påtagliga och anhörigas behov av stöd och hjälp har i många fall varit underminerade. Många slutna vårdplatser har ersatts av öppna vilket gett en ökad belastning på de anhöriga. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser gällande deras delaktighet inom psykiatrin. Litteraturöversikten baserades på 14 artiklar. Empiriska relevanta studier valdes och värderades. Innehållsanalys användes som analysmetod. Resultatet visade att många anhöriga kände utanförskap och nedsatt delaktighet i omvårdnaden. Missnöje hos anhöriga gällande kommunikation med personalen gav känsla av otrygghet och frustration. Flera studier kunde styrka att majoriteten anhöriga upplevde en stor brist gällande information, stöd och utbildning. Anhöriga hade negativa synpunkter gällande sekretessen och organisationen inom psykiatrin. Det var positivt med information för personal gällande stöd och utbildning. Personalen ville förbättra anhörigas situation, vilket upplevdes svårt då det krävs stora förändringar, mer tid och förbättrad ekonomi. Anhöriga kände sig avvisade av personalen och organisationen. Anhörig som personal önskade förändring. Samhällets attityder behöver ändras gentemot psykisk sjukdom och politiker borde satsa mer på psykiatrin.

The aim of this descriptive review was to elucidate how the literature describes how children of parents with mental illness experience and have knowledge about their parent’s illness. The aim was furthermore to describe how the children’s existence is affected, can be improved and why the children so often are invisible. Search through Medline (through PubMed) database and additional manual search was conducted. In total fourteen articles fulfilled the inclusion criteria and were reviewed. The chosen method for analysis was qualitative and the results are presented on the basis of different subjects that elucidated the questions at issue. The study shows that children of parents with mental disorder often takes responsibility for the parents disease, a disease that has to be kept a secret and often lead to social isolation for the children. The children often have poor knowledge of the parent’s illness. Due to different obstacles these children are difficult to identify and thereby also difficult to help. The children themselves have clear opinions of what kind of help they want, mainly economic and domestic support, conversational support and information. One of the authors’ conclusions is that new research needs to be done regarding Swedish conditions. Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att belysa hur litteraturen beskriver hur barn till föräldrar med psykisk sjukdom upplever och har kunskap om föräldrarnas sjukdom. Dessutom var syftet att beskriva hur barnens tillvaro påverkas, kan förbättras och varför barnen ofta är svåra att identifiera. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning. Fjorton artiklar som mötte inklusions-kriterierna granskades. Analysmetoden var kvalitativ och resultatet presenteras utifrån olika områden som belyser frågeställningarna. Studien visar att barnen till föräldrar med psykisk sjukdom ofta tar på sig ansvaret för förälderns sjukdom, en sjukdom som måste hållas hemlig och ofta leder till social isolering för barnen. Barnen har ofta dåliga kunskaper om förälderns sjukdom. På grund av olika hinder är dessa barn svåra att identifiera och därmed också svåra att ge stöd och hjälp. Barnen själva har tydliga uppfattningar om vilken hjälp de önskar, främst ekonomiskt stöd och hjälp i hushållet samt samtalsstöd och information. En slutsats författarna drar är att ny forskning behöver göras avseende svenska förhållanden.